30

h
e
l
a

r
e
t
Laga mat utomhus
Det lter kanske svrt att rita en ellips,
men det r det inte. Allt du behver r ett
par spikar, ett snre och en blyerts-
penna. Och hur det gr till ser du hr.
Om du hellre vill ha en fyrkantig
bnkskiva, eller en rund, s ndrar du
frsts formen. Men undvik vassa hrn
fr dem slr man sig ltt p.
Det r viktigt att du r noggrann och
ser till att sargen runt gjutformen hller
ttt, s att den flytande massan inte rin-
ner ut. Till sarg gr det utmrkt att
anvnda remsor av den oljehrdade
masonitskiva som utgr botten i formen,
s kp lite extra masonit.
Ellipsformen
1
Hr r frberedelserna innan
ellipsen kan ritas. Vi knackar fast tv
spikar i skivan 170 cm frn varandra. Mellan
punkterna ritar vi ett streck.
2
Vi drar ett parallellt streck p var
sida om det frsta strecket och 30 cm
frn det. Sedan fster vi ett snre mellan
spikarna och strcker det s att det ntt och
jmnt kan dras ut till de tv strecken.
Pennan ska dras
nda ut till de
parallella strecken.
Gr Det Sjlv 52 13/2014
Brja p mitten
och arbeta dig
utt mot sidorna.
P
r
i
n
t
:

d
s
n

S
t
a
t
u
s
:

5

-

I
n
D
e
s
i
g
n

T
e
m
p
l
a
t
e


L
a
y
o
u
t
:





R
e
d
.
s
e
k
:



SVRIGHETSGRAD:
Det krvs en viss vana fr att
klara snickrandet eftersom
du tvingas lsa problemen i
takt med att de uppstr. Att
gjuta en skiva r inte s
besvrligt som det lter.
TIDSTGNG:
Cirka en vecka inkl. torktid.
PRISBILD:
Cirka 1500 kr.
Hr har du en beskrivning av ett utekk som kan
anvndas hela ret. Med underskp och
bnkskiva av betong behver du inte tnka p
vinterfrvaring. Kket str alltid klart.
ven om det mest r p sommaren
som du anvnder kket s kan du
laga mat utomhus i stort sett hela
ret. Du bestmmer sjlv nr.
H
r har du ett mycket trevligt projekt och d tnker vi inte p hur mysigt
och sknt du kan ha det med grannarna nr du bjuder in till fest fr att fira
att kket r klart utan ocks att det r skojigt att snickra det. S var det i
varje fall med vrt utekk som byggdes upp utifrn de nskeml vi hade och nd-
rades lite i takt med att nya ider dk upp. S fr det grna vara ocks nr du ska-
par ditt utekk. Fundera p vad som r viktigt, vilka nskeml familjen har och
var sedan flexibel medan arbetet pgr. D fr du stort nje av utekket.
Grundtanken med utekket var att det skulle kunna anvndas hela ret och
inte bara p sommaren. Bnkskivan gts drfr av betong. Stommen, som bestr
av skp, skyddar allt som behvs i kket och nr frosten kommer kan kranen tas
loss och rren tmmas.
Vi gjt inte p en dyr formplywood utan p oljehrdad masonit som lagts p en
plywoodskiva. Den senare anvnde vi som botten i skpet, men det kunde vi inte
gra frrn betongen hade hrdat.
Nu kan vi rita ellipsen. Genom att
dra en penna lngs snret bildar vi
formen av en ellips p skivan. Det r viktigt
att pennan hela tiden pressar mot snret.
4
Av verskottet av masonitskivan
sgas remsor. Vi behver tv 40 mm
breda remsor i skivans hela lngd. Drefter
kapar vi en 45 x 45 mm regel till 45 klossar
p vardera 20 cm. P dem ska remsorna
fstas nr vi gr gjutformen.
5 3
Remsorna hlls fast lngs
ellipsformen medan klossarna skjuts
in mot dem. Klossarna skruvas sedan fast i
skivan och remsorna fsts p klossarna
med hftpistol.
Fst listerna p
klossarna med
hftpistol.
www.gds.se
LTT SVRT
53
Nu r formen klar. Lgg mrke till att vi
har avslutat formen i bgge ndar med
en tvrmonterad kloss fr att inte f en
spetsig skiva.
Vi har lagt en bit frigolit i samma stor-
lek som diskldan i formen och fst den
med skruvar och brickor. Vi har ocks
fst en bit rr fr att skapa ett hl i
betongen fr kranen.
Drefter r det klart fr gjutning. Vi
anvnder oss av frdigblandad finbetong
med fiber (Finja). Fibrerna frstrker
betongen men fr skerhets skull kom-
pletterar vi med ett armeringsnt som
lggs ner i den vta betongen. Innan vi
gjuter kollar vi att formen r vgrt.
Topp och botten
1
Det gr t tv skivor: en til toppen
och en till botten av kksskpet. Formen
verfrs till plywood frn gjutformen.
5
Passar skivorna till kket?
Det ser man lttast om man lgger
skivorna ovanp betongen. Hr passar de
bra betongskivan ska ju sticka ut lite.
6
En frigolitskiva skapar hl fr
diskldan. Vi har fst skivan med
skruvar och plastbrickor, men det gr ocks
att limma fast den. Det lilla rret skapar ett
hl fr kranen.
Material
3 mm oljehrdad masonit:

1 skiva, 122 x 240 cm

12 mm plywood:

2 skivor till topp och botten (A)

120 x 244 cm
21 x 70 mm furubrdor:

49 st. till bekldnad och drrar (B) 81 cm

22 x 22 mm furubrdor:

Frstrkning (C) av drrar, c:a 3 meter

45 x 120 mm reglar:

Std (D) till bekldnad, totalt c:a 420 cm

45 x 95 tryckimpregnerat tr:

Klossar till std runt gjutformen, totalt

cirka 420 cm

4 ben (E) cirka 46 cm

Dessutom:

3 sckar nbetong 25 kg

6 mm armeringsnt

Gngjrn, 200 mm

Byggvinklar, 90 x 65 x 90 mm

4 x 40 mm skruvar

4 skruvar, 5 x 70 mm, till benen

Disklda

Kran

Kopplingar fr vattenslang
Mtten i
materiallistan r
de som gller fr
vrt utekk,
men du kan ltt
ndra dem.
Drrarna har
frstrkts med
ett Z p insidan.
Ftterna E har sgats till s att de
vilar p tv mindre punkter. D
blir det lttare att f balans p
kket om underlaget r ojmnt.
Ovandel
och botten
r identiska
Topp och botten sgas till s att de r
exakt lika stora. Du kan anvnda den
plywood som ligger under masoniten
nr du har gjutit frdigt. Men d
mste du vnta med att snickra tills
betongen har hrdat.
A
D
D
E
E
D
B
B
C
C
C
B
B
A
81
150
81
46
17
37
Gr Det Sjlv
DETTA HAR ANVNTS
54 13/2014
D
D
A
P
r
i
n
t
:

d
s
n

S
t
a
t
u
s
:

5

-

I
n
D
e
s
i
g
n

T
e
m
p
l
a
t
e


L
a
y
o
u
t
:





R
e
d
.
s
e
k
:



Bottnen r klar. Toppen ser exakt
likadan ut fast d sitter stden D p
undersidan av skivan A.
Formen fylls till hlften med
betong. Fr att betongen ska packas
stter vi hela tiden i den med spaden. Det
fr inte bildas luftckor. Man kan ocks
knacka underifrn med en hammare eller
vibrera formen med borrhammare.
Nu ska armeringsntet lggas ner
i den fuktiga massan. Ntet ska ligga
mitt i betongen s att det inte kommer i
kontakt med luft fr d rostar det.
2
Formen kan nu fyllas helt med
betong. Det r bst att lgga p lite
extra och jmna till betongen med en
regel. Finjustering utfrs sedan med
murslev, frmst lngs kanterna.
3 4
8
Samtliga std D skruvas fast frn
undersidan med skruvar som inte kan
rosta. Vi anvnder 40 mm rostfria skruvar.
9
Lngs undersidan av bda
skivorna limmas och skruvas std D
fast. De ska bra bekldnaden B. Vi lgger
en regel lngs varje lngsida och sgar av de
bitar som sticker utanfr.
7
Betongen ska hrda lngsamt
i 23 dagar. Det innebr att
formen ska tckas ver med plast
och hllas fuktig, t.ex. med
blomspruta, om solen gassar. Om
hrdningen gr fr snabbt kan
betongen spricka.
Ju mera vi anstrnger oss fr
att jmna till undersidan av
betongskivan, desto lttare blir
det att lgga den p plats p
plywoodskivan.
Bitarna lngs
kortndarna sgas till
fr att passa perfekt.
Vi lgger p lim innan
de skruvas fast.
Blanda sjlv. Det nns olika
slags nbetong och den som ska
anvndas till gjutning av en
bordsskiva br innehlla ber.
Man ska alltid flja anvisningar-
na p frpackningen om bland-
ning och hrdning.
www.gds.se
VIKTIGT
MATERIAL
55
B
B
B
C
C
D
Sidorna
Hur mnga brdor gr det t?
Det lttaste r att lgga brdorna B vid
sidan av varandra och mta hur mnga som
behvs fr att tcka en sida av kket.
1
Nu kan vi sga till brdorna. Vi har
satt upp brdor lst och anpassat
avstndet mellan dem s att det blir en
lngdsgad brda i mitten mellan drrarna.
Nu mter hur lnga frstrkningarna p
baksidan av drrarna ska vara.
4
7
Topp och botten stts ihop med
brdor i varje hrn och p mitten.
Drefter kan vi fortstta med resten av
brdorna hela vgen runt.
2
Brdorna till drren skruvas fast
p frstrkningslisterna C, som inte ska
skruvas fast i skpet.
5
Insidan av den frdiga drren.
Nu kan vi stta fast stapeldelen av
gngjrnet s att drren kan ppnas
och stngas utan problem.
P den ena sidan skapar vi ett
mellanrum fr att f plats fr tv dr-
rar. Mellanrummet delas i tv med en brda
och sedan sgar vi till frstrkninglister
C av 22 x 22 mm tr och de ska vara
ngot kortare n ppningen.
3
6
Den andra delen av gngjrnet
ska skruvas fast p drren och den ska
placeras s att det r lika stort avstnd frn
spetsen till underkanten som det r frn
den frsta delen till underkanten.
Hr r fronten klar, dvs. den sida
som r vnd mot kocken. Gngjrnen
ska tas loss igen fr samtliga brdor ska
mlas och d r det enklast att ta loss
gngjrnen i stllet fr att maskera.
8
Betongbnkskivan lggs p plats.
Det har gtt nstan en vecka och
skivan kan lyftas och lggas p skpet s att
vi kan markera fr diskldan och drefter
sga hl i trskivan.
9
Hlet fr kranen ska
sitta utanfr skpet.
Om brdorna inte gr
jmnt upp justerar man
avstndet mellan dem.
Gr Det Sjlv 56 13/2014
D
D
E
P
r
i
n
t
:

d
s
n

S
t
a
t
u
s
:

5

-

I
n
D
e
s
i
g
n

T
e
m
p
l
a
t
e


L
a
y
o
u
t
:





R
e
d
.
s
e
k
:



De sista detaljerna
Benen E ser till att bnken kommer
upp p en bra arbetshjd, 90 cm. Vi s-
gar drfr till tv ben av tryckimpregnerat
virke till varje nde och formar dem med
sticksg s att det bildas ftter under dem.
1
Benen ska sitta fast ordentligt.
Utekket r tungt s vi stter ihop
benen E parvis och fster dem med
byggbeslag under kket i stden D.
2
P den andra sidan av benen fr vi
inte plats fr byggbeslag, s dr fster
vi benen med skruvar snett upp i stden D.
Betongskivan ska mttas med
olja innan den kan anvndas.
Vi penslar den med paranolja. D blir
skivan tligare och suger inte till sig
smuts och fett lika ltt.
Kranen skruvas fast. Hlet i
bnkskivan sitter utanfr skpet
och drfr blir det ltt att sedan ansluta
en slang till kranen.
3 4 5
Nu stter vi diskldan p plats.
Vi limmar inte fast den eftersom den
ltt ska kunna tas bort nr frosten kommer.
D ska ven kranen tas bort.
6
Utekket r nstan klart men det ter-
str ngra detaljer. Det ska t.ex. monte-
ras ben E under det. Dels fr att bnkhj-
den ska komma upp p 90 cm, dels fr
att vi vill att kket ska st stadigt.
Benen sgas till av tryckimpregnerad
furu och formas s att varje ben vilar p
tv ftter, en i varje nde. D blir det lt-
tare att justera utekket med kilar om
det inte str helt plant och stadigt.
Vi ska ocks montera en disklda och
stta fast en kran. Men de fsts inte
hrdare n att det gr att ta loss dem nr
det blir vinter och minusgrader. Fr ven
om de tl en hel del s r frkromningen
inte glad fr frost.
Nu r det klart fr kocken att
stta igng fr utekket r
klart. Och nr vintern kommer
kan det st kvar p terrassen.
Det r lttare att kompensera
fr ojmnheter i underlaget om
benen vilar p en liten yta.
www.gds.se