Vad Påverkar Resultaten I Svensk Skola?

KUNSKAPSVERSIKT KUNSKAPSVERSIKT
Vad pverkar resultaten

i svensk grundskola?
Kunskapsversikt om betydelsen av olika faktorer
Sammanfattande analys
Kunskapsversikt om
betydelsen av olika faktorer
Sammanfattande analys
Bestllningsadress:
Fritzes kundservice
106 47 Stockholm
Telefon: 08-690 95 76
Telefax: 08-690 95 50
E-post:skolverket@fritzes.se
www.skolverket.se
Bestllningsnr: 09:1126
ISBN: 978-91-85545-66-7
Form: Ordfrrdet AB
Omslagsbild: Matton/Dimitri Vervitsiotis
Tryck: Gefabgruppen AB
Upplaga: Tillfllig upplaga, 300 ex
Stockholm 2009
Frord
Det senaste decenniet har det blivit starkare fokus p skolans resultat
i den allmnna skoldebatten. Ett tydligt tecken r att intresset fr att
delta i internationella kunskapsmtningar har kat kraftigt. Vid 90-talets
brjan var svenska elevers prestationer mycket goda i en internationell
jmfrelse, men drefter har det skett en nedgng. En central frga r
vad som ligger bakom dessa frndringar.
Kunskapsversikten har utarbetats p Skolverkets initiativ. Den har en
bred ansats och innehller en sammanstllning av forskning som belyst
faktorers betydelse fr elevernas resultat p olika niver, frn systemniv
till klassrumsniv. Den behandlar omrden som samhllsfaktorer, refor-
mer, resurser och skolans inre arbete. Rapporten innehller ven en
frdjupad genomgng av resultatutvecklingen utifrn olika utfallsmtt.
Skolverket relaterar i en sammanfattande analys versiktens resultat till
frndringar i svensk grundskola.
Det r Skolverkets frhoppning att rapporten, utifrn en breddad
kunskapsbas, ska bidra till en frdjupad diskussion om vad som pver-
kar resultaten i svensk grundskola och utgra ett underlag i arbetet med
grundskolans fortsatta utveckling.
Forskare frn tre forskningsmiljer har ansvarat fr olika kapitel: Jan-
Eric Gustafsson, Eva Myrberg, Monica Rosn och Kajsa Yang-Hansen
(Gteborgs universitet), Henrik Romn (Uppsala universitet) samt Jan
Hkansson och Daniel Sundberg (Vxj universitet). Lena M Olsson
har varit projektledare och skrivit Skolverkets sammanfattande analys.
Marika Sanne har deltagit i projektets inledande fas. I Skolverkets re-
ferensgrupp har Birgitta Andrn, Kerstin Mattson, Kristian Ramstedt,
Camilla Thinz-Fjellstrm, Anita Wester samt Krister Sund ingtt. Eva
Wirn har bidragit i projektets avslutande skede.
Stockholm i september 2009
Per Thullberg Lena M Olsson
Generaldirektr Undervisningsrd
Innehll
1 Inledning ............................................................................................................. 8
Lsanvisningar ...................................................................................................... 10
2 Omfattande utbildningsreformer
och stora samhllsfrndringar ................................................................... 12
Resultatfrndringar ............................................................................................. 14
Reformernas genomslag ........................................................................................ 15
Val av analysteman ................................................................................................ 16
3 Segregering ........................................................................................................ 18
En frndrad styrning skolvalsreformerna .......................................................... 18
kad variation mellan skolor och mellan elevgrupper ........................................... 18
Vad betyder segregering fr elevernas resultat? ....................................................... 19
4 Decentralisering .............................................................................................. 22
En frndrad styrning kommunalisering ........................................................... 22
Resurser utifrn frutsttningar och behov? .......................................................... 24
Vad betyder decentralisering fr elevernas resultat? ................................................ 25
5 Differentiering ................................................................................................ 30
Srskiljande lsningar vanliga ............................................................................... 30
Hur kan man frst att omfattningen av srskilt std kar? .................................. 32
Vad betyder differentiering fr elevernas resultat? .................................................. 32
6 Individualisering ............................................................................................. 38
En frndrad styrning nya lroplaner, kursplaner, betygskriterier ....................... 38
kad individualisering ......................................................................................... 38
Vad betyder individualisering fr elevernas resultat? ............................................. 41
7 Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? ......................................... 46
Referenser .......................................................................................................... 52
6 VAD PVERKAR RESULTATEN I SVENSK GRUNDSKOLA?
AVGIFTER I FRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2006 7
Inledning
1 Inledning
I internationella kunskapsmtningar kan man notera en nedgng fr
svenska grundskoleelevers del sedan mitten av 1990-talet (Skolverket,
2009a). Tydligast r det i matematik och naturvetenskapliga mnen,
men det nns ven en svag nedgng i lsfrstelse. Frgan r hur denna
nedgng kan frklaras? Hur har svensk grundskola frndrats sedan
90-talets brjan? Hur kan dessa frndringar relateras till forskning om
vad olika faktorer betyder fr elevernas resultat?
I Skolverkets uppdrag ingr inte bara att flja frndringar i elevernas
resultat utan ven att ska frklara dem. Att frska frst vad som lig-
ger bakom frndringarna blir extra viktigt nr vi som nu str infr en
ny period av stora skolreformer.
Denna publikation r en sammanfattande analys av Kunskapsver-
sikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsversikten i
sin helhet nns att ladda ner som kostnadsfri pdf, eller att bestlla som
tryckt publikati on, p Skolverkets webbplats www.skolverket.se
Kunskapsversikten innehller en sammanstllning av forskning och
utvrdering som belyst olika faktorers betydelse fr elevernas resultat i
svensk grundskola. Dessutom innehller den en frdjupad genomgng
och en del nya analyser av hur svenska elevers resultat har frndrats
ver tid utifrn olika resultatmtt. Med resultat avses hr elevernas kun-
skaper och vrderingar i relation till grundskolans uppdrag i sin helhet
svl kunskapsml som demokratiml. Dessa ml formuleras i lroplan
och kursplaner och kommer ven till uttryck i ramverken fr de interna-
tionella studierna. I resultat ingr ocks andra aspekter som r relevanta;
elevernas attityder till skolan, intresse fr skolan, deras sjlvknsla samt
upplevda fysiska och psykiska hlsa.
Kunskapsversikten har en bred ansats och innehller sammanstllning
av forskning som studerat olika faktorers betydelse inom fyra vida omr-
den: Samhllsfrndringar, Reformer, Resurser och Skolans inre arbete.
Skolverket har valt att dela in versikten i dessa omrden fr att de bely-
ser skolan och skolans villkor p olika niver frn strukturell systemniv
till klassrumsniv. Indelningen markerar att orsaker till frndrade resul-
tat i grundskolan r komplexa och fljden av att en rad faktorer p olika
niver samverkar. Frndringar i grundskolans resultat kan sllan skas
inom endast ett omrde eller frklaras med en avgrnsad faktor.
VAD PVERKAR RESULTATEN I SVENSK GRUNDSKOLA? 9
Kunskapsversikten har tagits fram p Skolverkets initiativ. Projek-
tet pbrjades vren 2008 d Skolverket gick ut med en frfrgan till
samtliga svenska universitet och hgskolor med relevant inriktning om
intresse av att sammanstlla forskning och utvrdering inom fyra omr-
den som berr utbildningssystemet. Frfrgan vckte stort intresse och
Skolverket beslutade att frdela uppdraget enligt fljande:
Gteborgs Universitet (professor Jan-Eric Gustafsson, l.dr Kajsa
Yang-Hansen, l.dr Eva Myrberg och docent Monica Rosn) kontrakte-
rades att sammanstlla forskning inom flten Samhllsfrndringar och
Resurser och att ge en frdjupad analys av resultatfrndringar i svensk
grundskola utifrn olika utfallsmtt.
Uppsala Universitet (l.dr Henrik Romn) och Vxj Universitet
(l.dr Jan Hkansson och l.dr Daniel Sundberg) kontrakterades att
sammanstlla forskning inom omrdena Reformer och Skolans inre
arbete.
Skolverkets sammanfattande analys har tagits fram med forskar-
kapitlen som underlag. Texten har diskuterats tillsammans med fors-
karna, men i den slutgiltiga utformningen svarar Skolverket helt fr
innehllet. P motsvarande stt ansvarar forskarna sjlva fr innehll
och slutsatser i sina respektive kapitel.
Tyngdpunkten i studierna ligger p svensk forskning och utvrde-
ring men nr det gller vissa faktorer r den svenska forskningen inte
tillrcklig fr att man ska kunna dra ngra slutsatser om betydelsen fr
elevernas resultat. I dessa fall hnvisar studien till internationella forsk-
ningsresultat och resonerar kring hur resultaten frhller sig till svenska
frhllanden.
Kunskapsversikten gr ven en avgrnsning som handlar om skol-
form. Den sammanstller forskning och utvrdering som belyser svensk
grundskola, som r obligatorisk fr alla. Grundskolan r just grundlg-
gande och har en avgrande betydelse fr elevens fortsatta utbildnings-
vg och livsvg. ven om det r grundskolan som str i fokus s hindrar
det inte att vissa forskningsresultat och resonemang kan vara relevanta
ocks fr andra skolformer.
Kunskapsversikten r tidsmssigt avgrnsad till forskning och ut-
vrdering som genomfrts frn 1990 och framt. Sklen till den tidsms-
siga avgrnsningen r att vid 1990- talets brjan inleds era omfattande
reformer som berr den svenska grundskolan samtidigt som samhllet
i vrigt genomgr strukturella frndringar som p olika stt pverkar
skolan. Det nns ytterligare ett skl till att ta avstamp vid 1990-talets
brjan. De svenska elever som deltagit i de internationella jmfrande
studierna vid de senaste mttillfllena har tillbringat sin tid i grundsko-
lan under brjan eller senare delen av 90-talet. Dessa elever, och deras
resultat, r allts i viss mening bde brare och mtare av systemfrnd-
ringar inom svensk grundskola.
Lsanvisningar
Denna sammanfattande analys bygger p de resultat och resonemang
som forskarna presenterar i Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten
i svensk grundskola? Det r inte en sammanfattning i traditionell mening
dr varje kapitel sammanfattas var fr sig utan snarare en analys som skr
tvrs igenom samtliga forskarkapitel och binder samman centrala resultat
och resonemang. Analysen inleds med en vergripande beskrivning av
samhllsfrndringar och utbildningsreformer, ett generellt resonemang
kring reformers genomslag, resultatutvecklingen samt en en beskrivning
av Skolverkets val av analysteman (kapitel 2). Drefter presenteras varje
analystema fr sig: Segregering (kapitel 3), Decentralisering (kapitel 4),
Differentiering (kapitel 5) och Individualisering (kapitel 6).
Till sist knyter Skolverket an till huvudfrgan Vad pverkar resultaten
i svensk grundskola? (kapitel 7) och gr en sammanfattning av de vikti-
gaste resultaten liksom av forskningen.
Skolverket hnvisar i texten till Kunskapsversikten, men refererar
ven till de enskilda studierna fr att underltta fr lsaren. I de fall d
Skolverket presenterar resultat frn studier som ligger utanfr forskarnas
kapitel markeras detta srskilt genom att referensen anges i fotnot.

Omfattande utbildnings-
reformer och stora
samhllsfrndringar
2 Omfattande utbildningsreformer
och stora samhllsfrndringar
Flera reformer genomfrdes vid 1990-talets brjan som sammantaget kan
beskrivas som inledningen p ett systemskifte fr skolans del. En stark
gemensam nmnare var decentralisering. En beskrivning av utvecklingen
under 90-talet r att det svenska skolsystemet p kort tid frndrades frn
ett av vstvrldens mest centraliserade system till ett av de mest avregle-
rade.
1
Kommunerna vertog huvudmannaskapet fr skolan och inom
kommunerna skedde i sin tur en decentralisering av ansvar till skolenhe-
terna och rektorerna. Nya statliga styrdokument trdde i kraft som syf-
tade till att utveckla det professionella ansvarstagandet och lmnade stort
utrymme fr lrarens egna tolkningar. Utkade mjligheter fr elever och
frldrar att vlja skola samt kraftigt utkade mjligheter att starta frist-
ende skolor r andra frndringar som genomfrdes under samma tids-
period. Sist, men inte minst, infrdes ett nytt mlrelaterat betygssystem
som bland annat angav en lgsta niv fr vad alla elever ska uppn.
Reformerna inom utbildningsomrdet r inga isolerade freteelser
utan kan snarare betraktas som en spegling av samhlleliga frndringar
av ideologisk natur. Men reformeringen av skolan genomfrdes parallellt
med en rad mer konkreta samhllsfrndringar som p olika stt, mer
eller mindre indirekt, har pverkat skolan och skolans villkor. Stora delar
av 1990-talet prglades av en djup lgkonjunktur som i Sverige ledde till
att skolans resurser, i likhet med andra offentligt nansierade verksam-
heter, krympte. Lgkonjunkturen under 90-talet innebar ven att arbets-
lsheten steg kraftigt och att de sociala klyftorna kade. Boendesegrega-
tionen blev alltmer uttalad under 90-talet.
Demograska mnster var p vg att frndras. Invandringen kade
och omfattade nya grupper av invandrare. I analysen r en slutsats att
den kade invandringen endast marginellt kan frklara resultatnedgng-
en p riksniv. En annan demogrask frndring handlade om att fdel-
setalen skt i hjden under senare delen av 1980-talet, vilket innebar att
rskullarna i grundskolan frn mitten av 1990-talet blev ovanligt stora.
rskullarnas storlek har i sin tur nra kopplingar till skolans resurser och
stora rskullar i grundskolan har samband med lgre lrartthet. Lrar-
1 Se t. ex. Bjrklund, A., Clark, M., Edin, P.-E., Fredriksson, P., & Krueger, A. B., 2005 samt Lundahl, L., 2002.
ttheten r en faktor som till viss del pverkar elevernas resultat; framfr
allt gller det elever med smre studiefrutsttningar.
Andra frndringar handlade om att traditionella familjemnster var i
rrelse. Antalet skilsmssor kade under 90-talet. Det nns studier som
visar att barn som lever med en frlder lyckas smre i skolan, men resul-
taten r inte entydiga och prestationerna har stark koppling till frld-
erns socioekonomiska status (Jonsson och Ghler, 1997). Andra studier
visar att barns tid med sina frldrar har minskat under de senaste 40
ren, mycket beroende p att bda frldrarna arbetar i kad omfatt-
ning. Vad detta betyder fr elevers resultat r inte srskilt utforskat men
de yngre barnens tid med frldrarna har ersatts av vistelse i frskola
och fritidshem. Forskningsresultat (i frsta hand internationella) visar
p positiva samband mellan barnomsorg av god kvalitet och senare skol-
resultat (se exempelvis Sammons et al, 2004).
Ny teknik ledde ocks till nya fritidsvanor och datorerna konkurre-
rade alltmer med skolan om elevernas tid. I en studie pvisas ett negativt
samband mellan kat datorbruk p fritiden och elevers frndringar i
lsfrmga (Gustafsson, 2008). I studien dras slutsatsen att det inte r
datoranvndningen i sig som pverkar lsprestationerna utan snarare att
tiden som tidigare gnats t lsning av bcker har minskat.
Sambandet mellan frldrarnas utbildningsniv och elevernas resultat
r frvnansvrt stabila ver tid. Trots att den generella utbildningsnivn
i samhllet har hjts, och det stora ertalet i frldragenerationen har
gymnasieutbildning, s frndras inte de generella sambanden mellan
frldrarnas utbildningsbakgrund och deras barns skolprestationer, var-
ken p individniv eller p skolniv. Sambanden r betydligt starkare p
skolniv dr de dessutom har frstrkts. I Kunskapsversikten r en slut-
sats att de positiva effekter man kan frvnta sig av en hjd utbildnings-
niv har motverkats av en kad boende segregation och skolsegregation.
Flera av de frndringar som gde rum i samhllet under 90-talet har
blivit bestende medan andra klingat av. Den ekonomiska lgkonjunk-
turen r passerad (efter en mellanliggande hgkonjunktur har en ny
lgkonjunktur intrtt) medan andra strukturella frndringar lever kvar
in i 2000-talet. Flera av dessa frndringar har rimligen pverkat frut-
sttningarna fr skolans verksamhet, men relationer mellan samhlls-
faktorer och skolresultat r i stora stycken outforskade svl nationellt
som internationellt. En bidragande orsak till detta r att direkta mtt p
sdana faktorer r svra att identiera, avgrnsa och observera. Ett an-
nat problem r att det r svrt att frutse nr samhllsfaktorer fr effekt.
Det kan ta lng tid innan samhlleliga frndringar fr terverkningar p
elevers skolresultat.
Resultatfrndringar
Det fanns era motiv bakom 1990-talets utbildningsreformer, bland
annat att hja kvaliteten och frbttra resultaten. Reformerna har dock
i varierande grad studerats med fokus p hur de har pverkat elevernas
resultat.
Till viss del kan elevernas resultatutveckling ses som en mtare p hur
vl reformerna har lyckats, och med relativt stor skerhet kan det sls
fast att de genomsnittliga resultaten inom era centrala mnesomrden
har frsmrats ver tid. Skolverkets nationella utvrderingar (NU92
och NU03) och internationella studier ger i stora drag en samstmmig
bild av att svenska elevers resultat inom matematik, naturvetenskap och
lsfrstelse i grundskolans senare r, frsmrats sedan brjan/mitten
av 1990-talet. I Kunskapsversikten grs en omtolkning av resultaten
i de internationella underskningar som genomfrdes till och med r
1995. Dessa nya analyser pekar p att resultaten i svensk grundskola vid
1990-talets brjan var synnerligen goda, och att nedgngen drfr varit
nnu mer dramatisk n tidigare analyser visat. Sveriges frsmrade resul-
tat har enligt denna analys skett frn en internationell toppniv.
Utver att de genomsnittliga resultaten i vissa avseenden har frsm-
rats s har ven spridningen i resultat kat ver tid, dvs resultatskill-
naderna mellan skolor och mellan olika elevgrupper har blivit mer
markanta. Frn 1993 har resultatskillnaderna kat mellan olika skolor, i
synnerhet frn 1998 d de nya betygen gavs fr frsta gngen. Dessutom
visar analyserna p markant kade skillnader i betygen mellan olika elev-
grupper (utifrn social bakgrund, kn och etnicitet); framfr allt utifrn
frldrarnas utbildningsbakgrund.
I andra avseenden har utvecklingen varit mer positiv sedan brjan
av 1990-talet. Skolverkets attitydunderskningar (Skolverket, 2007a)
visar att andelen elever som trivs bra eller mycket bra i skolan har kat.
Elevern as engagemang i skolarbetet har kat liksom elevernas inytande
i vissa avseenden.
I kontrast mot denna positiva utveckling r det samtidigt mnga
elever som under grundskolans senare r rapporterar dlig hlsa, lgt
vlbennan de, och en hg upplevd stressniv. Detta framgr i Folkhlso-
institutets underskningar fr WHO:s rkning (Danielsson, 2006). Den-
na negativa trend r srskilt uttalad fr ickor. Utifrn vissa hlsoaspekter
har utvecklingen allts varit negativ sedan mitten av 1990-talet, frmst
fr ickornas del. kad stress och smre hlsa kan vara en baksida av att
ickorna presterar bttre n pojkarna.
Reformernas genomslag
Vilken samlad kunskap nns om hur utbildningsreformerna har p-
verkat skolan? I likhet med svrigheterna att studera effekter av sam-
hllsfrndringar r det ven problematiskt att belgga konsekvenser
av en reform. Rent allmnt r det svrt att avgrnsa reformer i svl
tid som rum, en reform har ofta ingen tydlig brjan eller tydligt slut.
Reformerna landar alltid i en skolverksamhet med en egen historia som
r formad av tidigare skolreformer och av samhlleliga traditioner och
frndringar.
En annan svrighet r att det r problematiskt att avgrnsa effekter av
en specik reform nr era reformer genomfrs under ungefr samma
tidsperiod. Det r ocks komplicerat att separera effekter av reformer i
relation till andra samhlleliga frndringar.
De studier som underskt effekter av 1990-talets skolreformer brot-
tas i hg grad med dessa problem. Trots dessa svrigheter r det nd ett
rimligt antagande att reformer faktiskt pverkar elevernas resultat och i
Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? konstate-
rar forskarna att de kande resultatskillnaderna tidsmssigt sammanfal-
ler med de genomgripande frndringar av det svenska skolsystemet som
genomfrdes under brjan av 1990-talet.
Flera svenska forskare har konstaterat att reformens intentioner inte r
samma sak som dess resultat och att det inte r givet att en reform alltid
gr i nskad riktning (se t.ex. Rothstein, 1986, Sundberg, 2005, Rnn-
berg, 2007). ven inom den internationella reformforskningen r det
vlknt att reformer ofta fr andra effekter n de som var avsedda. Orsa-
ker till sdana onskade effekter kan vara brister i implementeringen, att
reformerna inte har tillrckligt starkt std hos berrda grupper, det kan
handla om bristande resurser i genomfrandet eller att reformerna inte
r tillrckligt starka i relation till tidigare traditioner.
2
Frndringar av svensk grundskola kan relateras till svl samhlls-
frndringar i stort som till utbildningsreformerna. I relation till refor-
mernas intentioner kan vissa utvecklingstendenser tolkas som uttryck fr
icke-nskade reformeffekter. En central frga r vad dessa frndringar
i frlngningen utifrn forskning och utvrdering om olika faktorers
betydelse har betytt fr elevernas resultat?
Val av analysteman
Skolverket har valt att kategorisera utvecklingstendenserna i svensk
grundskola i fyra breda perspektiv eller analysteman segregering, de-
centralisering, differentiering och individualisering. De r valda utifrn
att det sammantaget nns ett starkt std i den svenska forskningen fr
att dessa frndringar har gt rum. Dessa terkommer p olika stt, mer
eller mindre ingende, i samtliga forskarkapitel i Kunskapsversikten
Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? Dessutom r det begrepp
som r centrala utifrn ett myndighetsperspektiv. De kan relateras till
ambitioner i skollagsstiftningen och i utbildningsreformerna. Skolverket
anvnder drfr dessa perspektiv fr att systematisera och sammanfatta
forskningen i frhllande till den utveckling som har skett. Perspektiven
syftar till att underltta frstelsen av vsentliga faktorer bakom resultat-
utvecklingen i svensk grundskola.
2 Sarason, S.B. (1990) samt Tyack, D. & Cuban, L. (1995)
Segregering
3 Segregering
En frndrad styrning skolvalsreformerna
Ett led i den frndrade styrningen handlade om att ppna mjligheter
fr olika huvudmn att bedriva utbildning. I brjan av 1990-talet fr-
ndrades bidragssystemen och nya villkor fr att starta fristende skola
infrdes. Antalet fristende skolor har mer n frdubblats sedan mitten
av 90-talet och andelen elever som gr i en fristende skola utgjorde nio
procentenheter r 2007/08. Fristende skolor r inte lngre enbart ett
komplement till den kommunala skolan utan har alltmer blivit en del av
det svenska skolvsendet (Skolverket, 2008a).
3

Skolvalsreformerna (dvs utkade mjligheter att starta fristende sko-
lor samt kade mjligheter fr elever och frldrar att vlja skola) r rela-
tivt vlstuderade och ett omrde som varit freml fr est effektstudier.
Dessa studier fokuserar ofta p segregerande och exkluderande effekter
av skolvalsreformen. ven om ertalet av de svenska studierna konstate-
rar att skolsegregationen har kat s rder det ingen enighet om i vilken
grad skolvalsreformerna r orsaken till detta. En problematik i kunskaps-
versikten som ofta redovisas i studierna r att ven boendesegregationen
har kat under samma period. Detta kan ses som ett typexempel p tidi-
gare resonemang om svrigheter att srskilja effekter av en reform. Sam-
mantaget pekar studierna i Kunskapsversikten p att boendesegregation
r en avgrande faktor bakom skillnader i elevers resultat och utbild-
ningsval, och det nns ocks visst std i studierna under 2000-talet fr
att skolvalsreformerna har bidragit till att skolsegregationen har kat.
kad variation mellan skolor och mellan elevgrupper
Variationen mellan skolor r relativt liten i Sverige om man jmfr med
andra lnder, bde nr det gller elevsammansttning utifrn socioeko-
nomisk bakgrund och elevernas resultat. I internationella jmfrelser
brukar drfr det svenska skolsystemet beskrivas som likvrdigt, men
studier visar att denna bild till viss del har frndrats. Forskningen r i
stort sett enig om att skolornas elevsammansttning har blivit alltmer
homogen och att skillnaderna mellan skolor och mellan olika elevgrup-
per nr det gller elevernas resultat har blivit strre. Skillnaderna har
3 Skolverkets lgesbedmning 2008, rapport 324
blivit strre utifrn era utfallsmtt svl betyg som internationella
provresultat.
Skolverket (2006a) har i en tidigare studie nrmare analyserat lik-
vrdighetsaspekter. Dr framgr att skolsegregationen med avseende p
frldrarnas socioekonomiska bakgrund har kat med 10 procent mellan
ren 1998 och 2004. I rapporten grs en tskillnad mellan den synliga
segregationen, som r mtbar utifrn bakgrundsfaktorer som social bak-
grund, kn och etnicitet och den osynliga segregationen. Skolverket me-
nar (i likhet med andra forskare) att det ven kan ha skett en kning av
den osynliga segregationen inom grupperna, som innebr att mer studie-
motiverade elever inom varje grupp sker sig till skolor dr en hg andel
av eleverna har svenska frldrar med hg utbildningsbakgrund.
I samma rapport konstaterar Skolverket ven att skillnaderna mellan
skolor har kat mellan 1998 och 2004 nr det gller elevernas genomsnitt-
liga meritvrde. Analyser av PISA-resultat
4
visar ocks att variationen mel-
lan skolor har kat mellan ren 20002006 fr samtliga kompetensomr-
den (naturvetenskap, lsfrstelse och matematik). Att resultatskillnaderna
har kat mellan skolor under 90-talet bekrftas i Kunskapsversikten Vad
pverkar resultaten i svensk grundskola? Detta gller i synnerhet frn r 1998
d de frsta eleverna med mlrelaterade betyg lmnade skolan. Det fram-
gr att frldrarnas utbildningsniv r den faktor som starkast pverkar
betygsutfallen och har ungefr dubbelt s stort frklaringsvrde som kn
och etnicitet. Analyserna visar ocks p markant kade gruppskillnader i
betygen, framfr allt utifrn frldrarnas utbildningsniv.
Dessa resultat bekrftas i de trendstudier av svenska IEA-data som
belyst relationen mellan elevernas socioekonomiska status och lspresta-
tioner. Dr framgr att effekten av elevernas sociala bakgrund har kat
markant mellan ren 1991 och 2001 liksom mellanskolsvariationen
(Yang-Hansen, 2008).
Vad betyder segregering fr elevernas resultat?
Frldrarnas utbildningsniv har ftt en kad betydelse fr elevernas
resultat. Sambandet mellan frldrarnas utbildningsniv och elevernas
resultat r ungefr dubbelt s starkt p skolniv som p individniv och
sambandet har frstrkts p skolniv ver tid.
4 PISA 2006 15-ringars frmga att frst, tolka och reektera naturvetenskap, matematik och lsfrstelse.
Resultaten i koncentrat. Sammanfattning av rapport 306. Skolverket, 2007.
Skolverket (2006) konstaterar att skolniveffekten har tilltagit och att
elevens skola har ftt en kad betydelse fr hur eleverna presterar. En or-
sak till detta kan vara kontextuella effekter som innebr att elevernas re-
sultat pverkas av faktorer i omgivningen, i positiv eller negativ riktning.
Kamrateffekter och lrarfrvntningar r exempel p viktiga kontextuella
effekter.
Kamrateffekter innebr att en elevs resultat pverkas av kamraternas
prestationsniv. I den internationella forskningen nns starkt std fr att
kraftiga kamrateffekter verkligen existerar (se t.ex. Hoxby, 2000, Hattie,
2009). Dremot r kamrateffekter mycket sparsamt studerade i Sverige,
men de resultat som nns r i linje med internationell forskning. Gus-
tafsson (2006) har gjort en genomgng av internationell forskning och
drar slutsatsen att kamrateffekter har en avgrande betydelse fr elevers
skolprestationer ven i Sverige. En relativt frsk svensk studie bekrftar
ocks att kamrateffekter r betydelsefulla, i synnerhet fr de lgpreste-
rande eleverna (Sund, 2007).
Det har ven funnits ett stort intresse bland forskare att underska
vad lrares frvntningar p elever betyder. Idag r forskarna eniga om
att frvntanseffekter verkligen existerar (Jenner, 2004, jmfr ven Hat-
tie, 2009). Att lrarfrvntningar pverkar elevernas prestationer r ett
resultat som bekrftas i Skolverkets studier (se exempelvis Skolverket,
1995). Men det nns svrigheter att reda ut orsakssamband styrs lra-
res frvntningar p elever av en p frhand given uppfattning eller styrs
lraren av de erfarenheter han eller hon gr i det pgende samspelet
med eleverna? Om det rr sig om en p frhand given uppfattning som
lrare har om olika kategorier av elever (exempelvis att lrare har hgre
frvntningar p svenska elever med hgutbildade frldrar) s r sko-
lornas alltmer homogena elevsammansttning tillsammans med andra
kontextuella effekter problematisk utifrn ett likvrdighetsperspektiv.
En kad segregering och kade variationer mellan skolor och olika
elevgrupper kan ven relateras till andra strukturella frndringar sedan
90-talets brjan. Nedan behandlas skolans omvandling i ett annat brett
spr decentralisering.
Decentralisering
4 Decentralisering
Decentralisering har en central roll i 1990-talets omdaning av skolan
och har i hg grad pverkat frutsttningarna fr skolans verksamhet p
olika niver. nd r det sllsynt med svenska studier som direkt har un-
derskt samband mellan olika aspekter av decentralisering och elevernas
resultat. Hr nns allts begrnsade mjligheter att dra skra slutsatser
om vad decentralisering i vid mening har betytt fr resultatutvecklingen.
En dimension av decentralisering handlar om resurser och utifrn vilka
principer skolans resurser frdelas. Dessa frgor r intressanta i relation
till forskning om vad olika resursfaktorer betyder fr elevernas resultat.
En frndrad styrning kommunalisering
Nr skolan kommunaliserades ck kommunerna ansvaret fr att frdela
resurser till grundskolan. En grundtanke bakom de decentraliseringsre-
former som genomfrdes vid 1990-talets brjan var att resursfrdelning-
en skulle bli mer effektiv och styra resurserna dit behoven var som strst.
I lroplanen anges att resurser ska frdelas med hnsyn till elevernas
olika frutsttningar och behov, vilket innebr att resurserna inte ska fr-
delas lika verallt. F studier har belyst effekter av kommunaliseringen
detta gller ven resursfrdelning och vad frndringar i resurser betyder
fr elevernas resultat. En orsak till frnvaron av studier kan vara att det
r svrt att srskilja effekter av kommunaliseringen frn andra frnd-
ringar under samma tidsperiod.
I en rad studier som Skolverket har genomfrt visar resultaten p va-
riationer i olika avseenden. Det nns stora variationer svl mellan kom-
muner som inom kommuner, inte minst nr det gller resurser.
Kommunernas kostnader fr skolan varierar. Nr det gller kostnad
per elev och r s varierade kostnaden i den kommunala grundskolan r
2007/2008 frn ca 60 000 kronor i den kommun som har lgst kostnad
till ca 108 000 kronor i den kommun som har hgst kostnad (Skolver-
ket, 2009b).
Lrarttheten har i genomsnitt minskat med knappt en lrare per 100
elever mellan 1990 och 2007. Vid 1990-talets brjan var lrarttheten
9,1 lrare per 100 elever, men minskade under 90-talet och ndde sitt
lgsta vrde 1997/98 (7,5 lrare). Sedan dess har lrarttheten kat och
lsret 2006/2007 var lrarttheten 8,3.
Det nns stora variationer mellan kommuner nr det gller lrartthe-
ten. Det nns ven stora skillnader mellan skolor och lrarttheten varie-
rar mellan fem till nstan 16 lrare per 100 elever. De allra esta skolor
har dock en lrartthet mellan ca 8 och 10 lrare per 100 elever. Varia-
tionen i lrartthet mellan skolor och skolform har varit relativt konstant
under perioden 19952006 (Skolverket, 2009b).
Andelen lrare som har pedagogisk hgskoleexamen p riksniv har
minskat med ca 9 procentenheter sedan brjan av 1990-talet frn
ungefr 94 procent r 1991 till knappt 85 procent 2007/2008. Ande-
len lrare med pedagogisk hgskoleutbildning var som lgst i brjan av
2000-talet (81 procent r 2002/03). Andelen har drefter kat ngot fr
de esta lrarkategorier. Det nns ven stora variationer mellan kommu-
ner nr det gller andelen behriga lrare. I 80 procent av kommunerna
varierar andelen med pedagogisk hgskoleutbildning mellan 72 till 90
procent. SCB:s analyser visar att dessa variationer inte kan hnfras till
olika typer av kommuner (antal invnare etc). En sannolik frklaring r
att olika kommuner har olika strategier och tolkningar av regelverket.
Sammantaget nns det betydande skillnader mellan kommuner nr
det gller resurstilldelningen till skolan. Frgan r om skillnaderna har
kat. Tv svenska studier har belyst effekter av decentraliseringsrefor-
merna och kommer fram till motsatta resultat. Ahlin och Mrk (2005)
analyserade frndringar i kommunernas resursallokering till skolan
under tidsperioden 19892005. Fokus i underskningen var om decen-
traliseringsreformerna medfrt en strre variation i resurser till skolan.
Resultaten visade att kommunvariationen i de totala resurserna och i
lrartthet minskade som en fljd av decentraliseringsreformerna, vilket
kan ses som ett ovntat resultat.
En annan studie (Fredriksson och ckert, 2007) drar slutsatsen att
spridningen i lrartthet har kat mellan kommunerna fram till 2000-
talets brjan, och att det framfrallt skett frsmringar i den nedre delen
av frdelningen. Forskarna konkluderar att decentraliseringsreformen
haft betydelse fr skillnaderna mellan kommunerna.
Det nns ven studier som belyst vilka faktorer som har betydelse fr
kommunvariation i elevkostnader. Jonsson (1993) har presenterat en
konceptuell modell dr utgngspunkten r en tskillnad mellan opverk-
bara, strukturella, faktorer och sdana faktorer som kommunerna kan
pverka genom sina egna beslut. Ett rimligt antagande utifrn modellen
r att kommunvariation i elevkostnad till stor del bestms av strukturella
faktorer, men att det ven nns ett utrymme fr att gra prioriteringar
p den lokala nivn.
Skolverket (1996) anvnder sig av en liknande konceptuell ram fr att
studera olika faktorers betydelse fr kommunvariationen i elevkostnader.
I studien grs en tskillnad mellan strukturella och aktrsorienterade
frklaringsfaktorer. Strukturella faktorer (ssom demograska, geogras-
ka, sociala och ekonomiska faktorer) kan inte pverkas av lokala beslut,
medan aktrsfrklaringar fokuserar p att kommunen har ett eget hand-
lingsutrymme. Resultaten visar att fem faktorer kunde frklara ungefr
hlften av variationen i elevkostnad; invnardistans, dvs hur ttbefolkad
kommunen r (strst frklaringsvrde), andelen barn i kommunen med
utlandsfdd frlder, politisk majoritet i kommunfullmktige, skolstor-
lek samt skattekraft. Sammantaget pekar resultaten p att de strukturella
faktorerna r viktigast, men att ven aktrsfrklaringar har betydelse.
I en studie av Fransson och Wennemo (2003) redovisas analyser fr
ren 1995 till 2001 utifrn olika frklaringsfaktorer. Vissa resultat tyder
p att de strukturella faktorerna har minskat sin relativa betydelse i takt
med att besluten allt oftare fattas p den lokala nivn, men en alternativ
tolkning r att utjmningsbidraget har bidragit till att minska struktu-
rella faktorers betydelse.
Det r svrt att mer exakt faststlla den relativa betydelsen av struk-
turella frklaringar och aktrsfrklaringar, men resultaten pekar mot att
kostnadsvariationen till stor del bestms av faktorer som kommunerna
inte direkt kan pverka.
Resurser utifrn frutsttningar och behov?
Det nns allts relativt stora skillnader mellan kommuner nr det gl-
ler skolans resurser. Vilken kunskap nns d om hur resurserna frdelas
inom kommunerna?
Skolverket har nyligen studerat enligt vilka principer kommunerna
frdelar resurser till grundskolan (Skolverket, 2009b). En central frga i
studien r om resurser frdelas med hnsyn till skolornas elevsamman-
sttning och elevernas olika frutsttningar och behov. Resultaten visar
att kommunerna oftast ger resurser enligt principen en summa per elev
och att de kompensatoriska inslagen som tilldelas utifrn skolornas elev-
sammansttning (frldrarnas utbildningsniv etc) r relativt blygsam-
ma. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolorna alltid
extraresurser. Endast 60 procent av de mest segregerade kommunerna
kompenserar skolorna utifrn socioekonomiska faktorer och nr det sker
r det i genomsnitt en liten andel av den totala budgeten (i genomsnitt
sex procent).
Det r vanligare att kommunerna frdelar tillggsresurser fr srskilt
std. Men studien indikerar att dessa resurser r jmnt frdelade inom
kommunerna. Resultaten tyder p att skolor dr eleverna har smre
frutsttningar att n mlen (utifrn socioekonomisk och utlndsk bak-
grund etc) inte tilldelas mer resurser fr srskilt std. En slutsats r att
behovet av srskilt std r relativt och att det r svrare att f tillgng till
stdinsatser i en skola dr behoven r stora. I rapporten ses resultaten
som frvnande mot bakgrund av att srskilt std enligt skollag och
lro plan r kopplat till elevers svrigheter att uppn mlen.
Sammantaget nns en betydande variation mellan kommuner nr det
gller resurser till skolan. Variationer r sjlvklart en nskad konsekvens i
ett decentraliserat system, men styrsystemets ambition r att variationer-
na ska utg frn lokala villkor och utifrn elevers olika frutsttningar att
n mlen. Inom kommunerna r dock de kompensatoriska inslagen of-
tast blygsamma och inte kopplat till skolors faktiska mluppfyllelse, ven
om det nns undantag. Mot denna bakgrund r det intressant vad forsk-
ningen kommit fram till om resursers betydelse fr elevernas resultat.
Vad betyder decentralisering fr elevernas resultat?
Som nmndes inledningsvis i detta avsnitt s r det sllsynt med svenska
studier som direkt har underskt samband mellan olika aspekter av
decentralisering och elevernas resultat. Detta gr att det r svrt att dra
ngra skra slutsatser om vad decentralisering i vid mening har betytt fr
resultatutvecklingen. En aspekt av decentralisering handlar om resurser
och utifrn vilka principer skolans resurser frdelas.
Den svenska forskningen om vad olika resursfaktorer betyder fr
elevernas resultat har inte heller varit srskilt omfattande. Internationella
studier har framfrallt belyst vad resursfaktorer som klasstorlek, lrar-
tthet och olika dimensioner av lrarkompetensen betyder fr elevernas
resultat.
I Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? dras
slutsatsen att den generella effekten av lrartthet r svag och drfr
kan frndringar i lrartthet inte frklara stora frndringar i elevernas
resultat. Dremot har resurser i form av klasstorlek och lrartthet be-
tydligt strre effekt fr elever med smre studiefrutsttningar och svagt
std hemifrn. De svenska studiernas resultat bekrftas av svl nordisk
som internationell forskning. Mot bakgrund av att resultatskillnaderna
mellan skolor har kat och elevsammansttningen inom skolorna blivit
mer homogen, s fr resurser och resursfrdelning en strre betydelse fr
att frst den kade spridningen i elevers resultat.
Utver lrartthet r ven lrarens kompetens en resurs. En form av
lrarkompetens kan betecknas som prestationsrelaterad och beskriver
lrarens effektivitet i termer av vad eleverna presterar. Den internationel-
la forskningen visar att den prestationsrelaterade kompetensen varierar
kraftigt (se exempelvis Hattie, 2009). Minst 1015 procent av variatio-
nen i elevers resultat kan hnfras till skillnader mellan olika lrare.
P grund av dessa skillnader har en mngd internationella studier
intresserat sig fr vilka faktorer som den prestationsrelaterade lrarkom-
petensen pverkas av och med vilka faktorer den samvarierar. Den inter-
nationella forskningen tyder p att det framfrallt r de mnesdidaktiska
kunskaperna (frmgan att undervisa i ett visst mne) som r centrala
och att de har strre betydelse fr elevernas resultat n lrarens mnes-
kunskaper.
Men forskningen har inga heltckande och entydiga svar p vad som
hr samman med en lrares prestationer. Det r exempelvis oklart i vil-
ken utstrckning den prestationsrelaterade lrarkompetensen r resulta-
tet av lrares formella kompetens (lrarutbildning och mneskunskaper)
och vilka samband som nns mellan lrares utbildning och elevernas
resultat. ven de svenska studier som har genomfrts har haft svrigheter
att pvisa entydiga positiva effekter av formell lrarutbildning. Det nns
era svenska studier som tyder p att olika dimensioner av lrarkompe-
tensen har olika betydelse fr olika elevgrupper. Resultaten indikerar att
lrarutbildning betyder mer fr elever med hg utbildningsbakgrund
och att lrares mneskunskaper och kognitiva frmga betyder mer fr
hgpresterande elever. Denna forskningsinriktning benner sig i sin
linda, men r intressant och kan behva utvecklas mot bakgrund av en
kad segregation.
Forskningen r samstmmig om att lrarens kompetens r nra fr-
knippad med hur undervisningen genomfrs. Det nns ven studier
som tyder p att mer personliga frmgor som exempelvis social kom-
petens pverkar elevernas resultat. Lrarens kompetens kommer till ut-
tryck i undervisningen och det gr inte att separera lrarkompetens frn
undervisningens genomfrande. Fr att frst vad som pverkar elevers
resultat r det drfr hgst relevant att studera hur undervisningen orga-
niseras liksom arbetsstt och arbetsformer i klassrummet.
Parallellt med att skolan kommunaliserats har det skett en decentra-
lisering inom kommunerna och skolenheterna har ftt ett utkat ansvar
och strre befogenheter. Sedan mitten av 1990-talet har skolornas hand-
lingsfrihet kat kraftigt nr det gller att prioritera och besluta om hur
tilldelade resurser ska anvndas. ven om ertalet kommuner r 1995
hade infrt resultatenheter s styrde kommunerna vid denna tidpunkt i
betydligt strre omfattning n idag hur resurserna skulle anvndas (Skol-
verket, 2009b).
Resurser r sjlvklart en viktig frutsttning fr att kunna bedriva ut-
bildning med hg kvalitet. Samtidigt visar forskning att enbart resurser
inte kan frklara skillnader i elevernas resultat utan det handlar ocks
om hur resurserna anvnds. Ansvaret fr budget och undervisningens or-
ganisering r i princip helt frlagt till skolenheterna och rektorerna. Hr
nns en lnk mellan decentralisering och en annan frndringstrend i
grundskolan differentiering och homogenisering som organisatoriska
lsningar inom den sammanhllna grundskolans ram.
Differentiering
5 Differentiering
I likhet med vriga nordiska lnder har Sverige en tradition av en lng
sammanhllen grundskola och differentieringen till gymnasiet och andra
utbildningsvgar sker relativt sent (Hanushek & Wssmann, 2006). I
internationella jmfrande studier med en historisk-komparativ ansats
framhlls sen differentiering som en faktor som kar elevernas mjlig-
heter att g vidare till hgre utbildning, oavsett social bakgrund. I jm-
frelse med era andra lnder kan det svenska skolsystemet i detta avse-
ende betraktas som likvrdigt, men trots detta s kvarstr de klassmssiga
skillnaderna nr det gller utbildningsprestationer (se SOU, 1993:85). I
Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? redovisas
hur de klassmssiga skillnaderna dessutom har kat. En slutsats som lig-
ger nra till hands r att infrandet av sammanhllen grundskola inte
har varit tillrckligt fr att utjmna dessa skillnader.
I en studie kombineras data frn internationella studier i syfte att jm-
fra vad tidig och sen differentiering i skolsystemet betyder fr elevernas
resultat (Hanushek & Wssmann, 2006). Forskarna nner att tidig
differentiering leder till kad ojmlikhet i det avseendet att resultatsprid-
ningen kar mellan k 4 och k 8. Men trots att Sverige har sen differen-
tiering s kar resultatspridningen ven hr mellan dessa rskurser, vilket
inte var fallet i de vriga lnderna med sen differentiering till andra
utbildningsvgar.
Att Sverige avviker frn det rdande mnstret tyder p att det nns
andra differentierande faktorer i svensk grundskola som verkar p olika
niver. Variationen mellan skolor har kat och skolans stt att organisera
och genomfra undervisningen tyder ven p att en ny typ av differentie-
ring och sortering har utvecklats inom den sammanhllna grundskolan.
Srskiljande lsningar vanliga
Integrering r en ledande organisatorisk princip i skolfrfattningarna.
I grundskolefrordningen frordas integrering som huvudprincip nr
det gller organisering av utbildning fr elever i behov av srskilt std.
Denna princip utgr frn att alla elevgrupper r heterogena i en mngd
avseenden och att detta har ett vrde i sig och r en tillgng fr att skapa
fruktbara lrandemiljer (Vinterek, 2006). Ett sdant perspektiv ser olik-
heter som en tillgng i undervisningen. Srskilt std ska i frsta hand ges
inom den klass eller grupp som eleven tillhr (SOU, 2002:121).
Omfattningen av srskilt std i grundskolan kade under mitten av
1990-talet. Lrare beskriver sjlva kningen som en av de mest ptagliga
frndringarna i grundskolans verksamhet (Skolverket, 2006b). En omfat-
tande studie vid Gteborgs universitet (Giota och Lundborg, 2007) visar
att fyrtio procent av eleverna fdda 1982 och 1987 ck special pedagogiskt
std ngon gng under sin skoltid och att andelen elever kade under
90-talet. Studien visar att det specialpedagogiska stdet stts in tidigt fr
ertalet elever, oftast i rskurs tre eller fyra. I en annan studie (Emanuels-
son och Persson, 2003) bekrftas att en hg andel av eleverna (knappt
40 procent) i grundskolan ngon gng ftt specialpedagogiskt std. Men
trots att era studier tyder p att en stor andel elever fr srskilt std, visar
andra studier att det nns elever som inte fr tillgng till sdana stdinsat-
ser, trots att de bedms vara i behov av det (Skolverket, 2008b).
Skolverket (ibid.) konstaterar att elevers behov av std pverkas av
skolans arbetsstt och arbetsformer liksom av skolans stt att organisera
undervisningen. I Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk
grundskola? framgr att skolan ofta hanterar elever i behov av std
med srskiljande lsningar, i form av srskilda undervisningsgrupper
osv. I olika studier framtrder ven att andra former av differentiering
inom den sammanhllna grundskolans ram r relativt vanliga. Fyra av
tio grundskoleelever gr i nivindelade grupper i ett eller era mnen
(Skolverket, 2007a). Nivgruppering innebr att eleverna delas in i olika
grupper utifrn kunskapsniv. Det frekommer frmst i undervisning i
matematik, svenska och engelska. Nivgruppering (i form av allmn och
srskild kurs) inom den obligatoriska skolan togs bort som statlig orga-
nisatorisk princip nr Lpo94 trdde i kraft, men har i praktiken levt kvar
inom mnga kommuner. Skolverket slr fast att nivgrupperingar och
srskilda undervisningsgrupper mste vara tillflliga och kontinuerligt
utvrderas annars kan s kallade inlsningseffekter uppst.
I ett ertal studier har myndigheten uppmrksammat att stdinsatser
sllan utvrderas systematiskt (Skolverket, 2008b, 2009b).
ven lromedlens utformning kan vara sorterande. Jmfrt med
andra lnder s anpassas lsmaterial i Sverige i mycket hg utstrckning
till elevernas lsniv. En negativ konsekvens av detta kan vara att svaga
elever inte fr tillrckliga utmaningar att utveckla sin lsfrmga.
Hur kan man frst att omfattningen av srskilt std kar?
Att allt er elever denieras i behov av srskilt std (och avvikande frn
det normala) kan ses som en form av differentiering av elever. En vik-
tig utgngspunkt i skollagen r att behovet av srskilt std uppkommer i
mtet mellan elevens frutsttningar och den omgivande miljn. Utifrn
detta synstt kan en frklaring till ett kande stdbehov vara att skolans
mjligheter att anpassa undervisningen till elevers olika behov och frut-
sttningar har minskat.
Frknippat med detta r att det har skett en frskjutning av ansvar
till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har kat i skolorna
och drmed stlls krav p nya kompetenser hos eleverna, framfrallt de
frmgor som behvs fr att p egen hand planera och genomfra stu-
dierna. Studier vittnar om att mnga elever i behov av srskilt std har
svrt att klara av det friare arbetsstt som individuellt arbete utgr (Skol-
verket, 2008b).
Det nns studier som tyder p att synsttet har frndrats nr det
gller i vilken grad skolan ska utforma undervisningen utifrn elevernas
olikheter. De tgrdsprogram som utarbetas fr elever i behov av srskilt
std har kritiserats av en rad forskare (Skolverket, 2008b). Framfr allt
framtrder en tydlig tendens att individualisera problem i elevers skol-
situation. Ofta frbises orsaker i skolmiljn och istllet ser skolor och
lrare i mnga fall eleverna som de enda brarna av problemen. Vanliga
tgrdsfrslag r frdighetstrning i det mne som eleven har svrigheter
i. Hemuppgifter r ocks vanliga tgrdsfrslag och frldrarna tilldelas
ofta ansvaret fr att hjlpa sitt barn med skolarbetet.
Ytterligare en frklaring till att er elever denieras i behov av std
kan vara att omgivningens krav p eleverna har kat, vilket kan relateras
till den s kallade bedmningsforskningen som belyser konsekvenser av
frndringar i skolans bedmningssystem. Det nya mlrelaterade betygs-
systemet, med infrande av godkntnivn, har synliggjort kraven p
vilka grundkunskaper eleverna ska tillgna sig. Drigenom har det blivit
strre uppmrksamhet p elevernas bristande kunskaper.
Vad betyder differentiering fr elevernas resultat?
I Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? beskrivs
hur svensk svl som internationell forskning visar att utbildningsresul-
taten inte pverkas positivt i klasser dr elevsammansttningen r homo-
gen. Differentiering som schablonlsning pverkar elevernas resultat
negativt. De positiva effekter som kan uppns genom att placera hg-
presterande elever i samma grupp, frloras i motsvarande utstrckning
genom att placera lgpresterande elever tillsammans. Dessutom uppstr
andra negativa konsekvenser som exempelvis smre sjlvuppfattning i
s.k. negativt differentierade klasser.
Inom den internationella forskningen visar resultaten frn en mngd
studier p frekomsten av stigmatiseringseffekter av srskilt std, spe-
ciellt om det organiseras under differentierande former. Elevernas sjlv-
vrdering och motivation pverkas negativt. Enligt forskningen snker
lraren ofta de akademiska kraven och tenderar att gra frenklade tolk-
ningar av lroplanens intentioner. Dessutom knyts ofta mindre effektiva
lrare i hgre utstrckning till grupper av elever med olika inlrnings-
problem. I segregerade grupper pverkas ven eleverna av lrarfrvnt-
ningar och kamrateffekter som i forskningen framstr som betydelsefulla
faktorer som pverkar elevernas resultat. Hr framtrder sledes samma
mekanismer som beskrivs i avsnittet om Segregering (se kapitel 3), ven
om det dr handlar om effekter p skolniv.
Det r relativt ovanligt med svensk forskning som studerar hur olika
aspekter av specialpedagogiskt arbete pverkar elevernas mluppfyllelse.
Men sammantaget s tyder nd svenska forskningsresultat p att det r
svrt att pvisa generella positiva effekter av srskilt stdinsatser. Den
omfattande Gteborgsstudien (Giota och Lundborg, 2007) pvisar ett
negativt samband mellan specialpedagogiskt std och elevers studiere-
sultat. Detta innebr att elever som ftt specialpedagogiskt std i mindre
utstrckning nr mlen jmfrt med de elever som inte ftt specialpeda-
gogiskt std, att de elever som ftt specialpedagogiskt std tidigt nr m-
len i mindre utstrckning n de elever som ftt detta std sent, och att
de elever som ftt specialpedagogiskt std under en lngre tid i mindre
utstrckning nr mlen n de elever som ftt stdet under kortare tid.
Resultaten fr dock inte tolkas som en kausal effekt, eftersom studiens
upplggning inte tillt sdana slutsatser.
Forskarna framhller att en orsak till frnvaron av positiva effekter
kan vara att dessa elever haft ett betydligt smre utgngslge. Det speci-
alpedagogiska stdet kan ha haft en positiv effekt, men effekten har inte
varit tillrckligt stark fr att kompensera fr elevernas smre frutstt-
ningar. En alternativ frklaring r att insatserna har vissa brister som gr
att det blir svrt att spra effekter. Giota och Lundborg (ibid) hnvisar
till att organisatoriskt differentierande lsningar framfr allt har negativa
effekter fr elever med smre frutsttningar.
Persson (2008) drar slutsatsen att effekterna av srskiljande och dif-
ferentierande stdinsatser i grundskolan (r 17) verkar vara ganska
begrnsade. Det r snarare s att tidigt identierade svrigheter leder
till en alternativ skolgng, en specialundervisningskarrir, som ofta
avslutas i det individuella programmet i gymnasieskolan. Studier visar att
elever med ls- och skrivsvrigheter riskerar att f mindre tid n vriga
elever fr arbete med betygsgrundande uppgifter, eftersom det special-
pedagogiska stdet ofta ges utanfr den ordinarie klassens ram och med
andra uppgifter n de som r betygsgrundande.
Men samtidigt visar studier att effekter av stdinsatser nr det gller
elevernas resultat varierar fr olika individer. Elever som ftt specialun-
dervisning under kortare eller lngre perioder i grundskolan uppvisar
svl goda som dliga betyg.
Hur kan man frklara den stora variationen nr det gller effekter
av srskilt std? I Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk
grundskola? redovisas en omfattande versikt (Forness, 2001) av interna-
tionell forskning som visar p en avsevrd variation mellan olika typer av
tgrder. En av huvudslutsatserna var att undervisning i mneskunskaper
r sekundrt i frhllande till att eleverna fr utveckla frdigheter och
frmgor som r viktiga frutsttningar fr lrande (som systematisk
minnestrning, strategier fr lsfrstelse osv). Nr det gller organise-
ring av srskilda stdinsatser s har exibla grupperingar, som motverkar
inlsningseffekter, visat sig ge positiva resultat.
Flera studier pvisar ocks ett samband mellan frldrars utbild-
ningsniv och hur vl elever i behov av srskilt std lyckas i skolan (se
exempelvis Giota och Lundborg, 2007). Det frklaras av att frldrar
med hgre utbildningsniv har strre mjligheter att utva inytande p
skolans verksamhet s att deras barn fr tillgng till rtt sorts std, samt
att dessa frldrar har strre mjligheter att stdja sitt barn i skolarbetet.
Det sistnmnda fr betydelse d hemuppgifter, som tidigare nmnts, r
en vanlig tgrd fr elever i behov av srskilt std.
Skolverket vill framhlla att ven om det nns en problematik in-
byggd i differentiering och srskiljande lsningar s ska det inte tolkas
som att alla elever i alla sammanhang gynnas av integrering. Detta leder
till en ny form av schablonlsning som inte r nskvrd.
5

Differentierad undervisning och homogen elevsammansttning kan
ses som en organisatorisk och pedagogisk lsning fr att anpassa under-
visningen till elevers olika frutsttningar och behov (se Skolverket,
2008b). Differentiering som organisatorisk princip kan tolkas som ett
uttryck fr individualisering som r en annan stark frndringstrend, s-
vl i grundskolan som i samhllet i stort.
5 Se Skolverket 2008: Allmnna rd och kommentarer. Fr arbete med tgrdsprogram.
Individualisering
6 Individualisering
En frndrad styrning
nya lroplaner, kursplaner, betygskriterier
I linje med den frndrade styrningen av grundskolan under 1990-talet
infrdes nya statliga styrdokument lroplaner och kursplaner och
ett frndrat betygssystem. Styrdokumenten bygger p principen om
mlstyrning och till skillnad frn tidigare styrdokument innehller de
inga direkta anvisningar om innehll och metod. De ger ett stort ut-
rymme fr lrarens egna tolkningar om hur undervisningen lmpligast
br genomfras. Ett syfte med de nya styrdokumenten var ocks att ka
lrarens friutrymme och autonomi. Grundtanken bakom att ka det lo-
kala ansvarstagandet var att undervisningen i hgre grad skulle utformas
utifrn elevernas olika erfarenheter, frutsttningar och behov. En exi-
bel och varierad undervisning med eleverna i fokus skulle hja kvaliteten
och p sikt frbttra mluppfyllelsen.
Nittiotalets styrdokument lmnar allts ett strre utrymme fr lra-
rens tolkningar och fr att undervisningen anpassas till eleverna, vilket
kan frvntas leda till en mngfald av arbetsstt och arbetsformer. Men i
Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? redovisas
en rad studier som snarare tyder p mer generella och schabloniserade
frndringar av undervisningsmnster kad individualisering i form av
eget arbete och en frskjutning av ansvar frn lrare till elev n att un-
dervisningen blivit mer exibel och utformas utifrn elevernas olikheter.
En konsekvens av dessa frndringar i undervisningsmnster r att stdet
hemifrn (dr frldrarnas utbildningsniv och kulturella kapital r cen-
tralt) har ftt en kad betydelse fr den enskilde elevens prestationer.
Det nns en stor spnnvidd inom forskningen om skolans inre arbete.
En hel del studier har genomfrts med mer eller mindre direkt koppling
till elevernas resultat. Men det r framfr allt lrarens arbete som sttt
i fokus i de svenska studierna, inte minst nr det gller effekter av nya
lro planer, kursplaner och ett frndrat bedmningssystem.
kad individualisering
En stark frndringstendens i svensk grundskola kan sammanfattas i be-
greppet individualisering. Inom begreppet ryms olika dimensioner varav
en handlar om att undervisningsmnster, arbetsformer och arbetsstt i
svensk grundskola har frndrats kraftigt sedan 1990-talets brjan. Kon-
kreta utryck av individualisering r att individuella arbetsformer tar allt
mer tid i ansprk medan undervisning i helklass fr mindre utrymme.
Grupparbete som arbetsform frekommer alltmer sllan och ven nr
eleverna arbetar i grupp nns det en tendens att arbetet omvandlas till
individuella uppgifter. Lraren gnar mindre tid t att bertta, att g
igenom och frhra lxor i helklass. Istllet anvnds mer av den gemen-
samma tiden till administration, information och instruktioner. Lraren
styr i mindre omfattning de gemensamma uppgifterna, medan mer tid
gnas t elevernas egen planering av hur och nr arbetsuppgifterna ska
genomfras. Trots detta visar studier att elevernas inytande ver inne-
hllet i undervisningen i praktiken inte har kat. Dremot kan eleverna i
strre utstrckning planera sin tid i frhllande till anvisade uppgifter.
En stor frndring sedan brjan av 1990-talet nr det gller undervis-
ningsmnster och arbetsformer r anvndningen av datorer i undervis-
ningen. Att inslagen av eget arbete har kat i svensk grundskola kan vara
en spegling av den kade anvndningen av datorer. Forskningen visar
dock att eleverna behver mycket std av lraren nr datorer anvnds i
undervisningen. Lraren har stor betydelse fr att organisera arbetet och
fr att kommunicera kring kunskapsinnehllet.
I era underskningar framgr att eleverna i den svenska grundsko-
lan i lgre grad n EU/OECD-genomsnittet lyssnar till lngre genom-
gngar av lraren. I en kunskapsversikt om lsundervisning (Skolverket,
2007b) r den samlade bilden att undervisningen i lsning och skrivning
i stor utstrckning r baserad p individuellt arbete. Eleverna, och i de
tidiga rskurserna ven deras frldrar, fr drigenom ta ett stort ansvar
fr lrandet. Enligt Skolverket (ibid.) innebr den kande andelen indi-
viduellt arbete i grundskolan att sociokulturella faktorer som frldrars
utbildning och kulturella kapital fr allt strre betydelse. I samma
kunskapsversikt diskuteras skolans svrigheter att p ett effektivt stt
anpassa undervisningen fr lssvaga elever.
Sammantaget innebr dessa frndringar att eleverna i mindre omfatt-
ning fr ta del av lrarens kompetens och specika kunskaper. Eleverna
r mer utlmnade till sig sjlva och sin egen frmga att ska kunskap
och uppn mlen. Lrandet har blivit ett individuellt projekt.
Skolans uppdrag omfattar ven demokratiml dr elevernas inytande
r en viktig del. I svl Lpo94 som i kursplanerna betonas vikten av att
utveckla elevernas inytande i undervisningen. I den senaste nationella
utvrderingen av grundskolan (NU03, Skolverket, 2004a) tyder resul-
taten p en viss frskjutning mot ett kat elevinytande jmfrt med
brjan av 90-talet. Skolverkets attitydunderskningar bekrftar bilden av
att elevernas inytande har kat ver tid. I NU03 konstateras dock att
elevernas inytande framfrallt berr vissa aspekter, som inytande ver
prov och lxor, samt i viss mn ver lektionens innehll och arbetsformer.
Det nns tecken p att ven skolans demokratiuppdrag har frndrats
i riktning mot kad individualisering. Detta framkommer i en interna-
tionell jmfrande studie om skolans demokratiuppdrag (Skolverket,
2001a). Studien visar att elevernas mjligheter att utva inytande och
pverka skolan r relativt begrnsade. Det r ett ftal elever som engage-
rar sig i demokratiskt arbete som ofta sker via informella vgar. Fallstudi-
erna tyder p en frskjutning frn kollektiva till individuella beslutsfor-
mer, vilket i frsta hand antas gynna de resursstarka eleverna.
En frklaring som ges i studien till att inytandet i skolan har indivi-
dualiserats kan spras till hur demokratiuppdraget i Lpo 94 har frnd-
rats frn ett gemensamt och politiskt uppdrag i Lgr 80 till att handla
om ett individuellt och personligt uppdrag fr eleven, som skolorna skall
genomfra inom ramen fr en demokratisk institution.
Rent generellt nns det stora variationer mellan skolor vilket i studien
kopplas till decentraliseringen (ibid). I en avhandling (Almgren, 2006)
som bygger p material i den internationella jmfrande studien r en
slutsats att den demokratiska fostran inte r likvrdig. Ett ppet klass-
rumsklimat, som knnetecknas av ppenhet fr samtal och diskussion,
har en positiv effekt p elevernas politiska kunskap. Samtidigt r ett p-
pet klassrumsklimat vanligare i skolor med hga testresultat och en hg
andel elever med hgutbildade frldrar.
Sammantaget har skolans uppdrag bde nr det gller kunskaps-
mlen och demokratimlen frndrats i riktning mot individualise-
ring. Flera svenska studier (Skolverket, 2004a samt Ekman & Todosije-
vic, 2003) indikerar att lroplanens konstruktion och mlformuleringar
har frstrkt individualiseringen. Detta kopplas i sin tur till en kande
trend mot individualisering; i skolarbetet svl som i samhllet i stort. I
studierna framhlls att en alltfr stark individualisering blir svr att fr-
ena med skolans vrdegrundsml.
Frndringarna nr det gller elevernas individuella arbete har tolkats
p olika stt av forskare. Till exempel sgs det rra sig om frndrade
former fr disciplinering och sjlvreglering fr eleverna, men ocks om
mjligheter fr lraren att skapa lugn och ro i klassen.
Sammantaget visar forskningen att i mer generell mening har det skett
en ansvarsfrskjutning frn lrare till elev i svensk grundskola. Denna
frskjutning kan relateras till att svenska elever i Folkhlsoinstitutets
mtningar rapporterar lgre vlbennande och kad stress. Ett rimligt
antagande r att elevernas kade ansvarstagande fr sitt eget lrande har
haft viss betydelse fr denna utveckling.
Vad betyder individualisering fr elevernas resultat?
Trots att det skett stora frndringar i undervisningsmnster i grundsko-
lan s r det relativt f svenska studier som har belyst vad frndringar i
riktning mot individualisering betyder fr elevernas resultat. Forskning
visar att individualisering kan pverka elevernas resultat i bde positiv och
negativ riktning beroende p hur det denieras och hur det konkretiseras
i undervisningen. Skolverket vill nyansera individualisering genom att
gra en distinktion mellan individuellt arbete och individanpassning.
Individualisering i betydelsen individuellt arbete
Lpo94 fresprkar att eleverna ska ta ett stort ansvar fr sitt eget lrande
genom att vara delaktiga i och kunna pverka lrprocesserna. Lroplanen
vilar p principer om att lrande sker induktivt och att eleverna ska gra
egna upptckter fr att uppn en djupare frstelse. En konsekvens av en
sdan kunskapssyn kan bli att lrarens roll blir mer tillbakadragen.
Utifrn detta kan individualisering innebra att eleven arbetar sjlv-
stndigt, i sin egen takt och konsekvensen kan d bli mer eget arbete,
som i praktiken innebr att eleven lmnas mer t sig sjlv utan att lra-
ren aktivt r involverad.
Sammantaget visar forskningen p att frndringar i riktning mot
mer eget arbete inte gynnar elevernas kunskapsutveckling. I en samman-
stllning av forskning om individualisering i undervisningen (Vinterek,
2006) konstateras att en hg andel individuellt arbete fr till fljd att
eleverna blir mindre engagerade i skolarbetet och att det nns samband
mellan en kad andel eget arbete och att eleverna uppnr smre studie-
resultat.
Liknande resultat framkommer i en nyligen utgiven kunskapsver-
sikt kring NO-undervisningen i den svenska grundskolan (Skolverket,
2008c). Det r inte givet att smgruppsarbete och eget underskande
gynnar elevernas lrande och frstelse av det naturvetenskapliga inne-
hllet. Mnga studier visar tvrtom p en problematik med att eleverna
lmnas att p egen hand ska information eller dra slutsatser. Eleverna
behver mer lrarstd fr detta n de faktiskt fr. Enligt rapporten visar
sig lrarnas induktiva antaganden om undervisning, dr eleverna fr-
vntas upptcka sjlva, vara ineffektiva. Dessa resultat gr i linje med den
internationella forskningen som r mycket omfattande (jmfr Hattie,
2009).
De negativa effekterna av individualisering som pvisas i olika studier
kan relateras till forskning (bde svensk och internationell) som belyst
lrarens betydelse fr elevernas resultat. Det nns starkt std fr att l-
rarens kompetens r nra frknippad med bde frhllningsstt och un-
dervisningens genomfrande. Nr lraren r aktiv, pdrivande och fr-
mr att utforma undervisningen s den fungerar fr olika elever pverkar
det resultaten i positiv riktning.
Individualisering i betydelsen individanpassning
Lpo94 fresprkar ocks att undervisningen ska utg frn elevernas olika
erfarenheter, behov och frutsttningar. Detta kan tolkas som en tydli-
gare inriktning mot individualisering och en undervisning dr individen
str i centrum.
I denna mening kan individualiserad undervisning innebra att un-
dervisningen organiseras och genomfrs med elevens individuella frut-
sttningar och behov i centrum, s att undervisningen fungerar optimalt
fr alla elever. Detta frutstter i sin tur en nra relation mellan lrare
och elev dr lraren har god knnedom om hur eleven fungerar i olika
sammanhang, elevens styrkor, intressen och tidigare erfarenheter. Nra
relationer mellan lrare och elev och att lraren har god knnedom om
elevens behov framtrder i forskningen som betydelsefullt fr elevernas
resultat.
I Kunskapsversikten Vad pverkar resultaten i svensk grundskola?
beskrivs en inriktning inom skolforskningen (s.k. effektiva skolor) som
har belyst hur olika faktorer kopplade till skolklimat, som motivation,
engagemang, tillhrighet, pverkar elevers resultat. Resultaten visar att
framgngsrika skolor knnetecknas av ett elevfokuserat frhllningsstt
samt att dessa skolor kombinerar kunskap och omsorg (Grosin, 2004).
Dessa faktorer terkommer i Skolverkets (2005) underskning om
skolors olikheter och deras betydelse fr elevernas studieresultat. Dr
framstr ngra faktorer som betydelsefulla fr de goda resultaten: a) fo-
kusering och kombinerad satsning p omsorg och kunskap, b) lrarna r
motiverade, pdrivande och omhndertagande i frhllande till eleverna
samt upprtthller nra och frtroendefulla relationer som underlttar
stdinsatser som r anpassade till eleverna, c) skolorna knnetecknas av
smskalighet, organisatoriskt eller genom ett begrnsat antal elever,
elle r en kombination av bda.
Skolverket (2001b) har belyst orsaker bakom att elever lmnar grund-
skolan utan fullstndiga betyg. De s.k. processfaktorer som framtrder
tydligast nr det gller mjliga orsaker till ofullstndiga slutbetyg frn
grundskolan r fljande: skolans frhllningsstt och attityd till elever
och frldrar, stdinsatsernas omfattning och karaktr, tillmpningen av
arbetsstt anpassade efter elevens frutsttningar och behov samt skolans
stt att tydliggra krav och frvntningar.
En individualiserad undervisning i denna mening frutstter en aktiv
lrarroll, nra relationer mellan lrare och elev, att lraren har knnedom
om elevens behov samt frmga och vilja att mta dessa behov. Det
frutstter ocks ett synstt dr skolan har ett ansvar fr att alla elever
lyckas i motsats till att eleven sjlv br ansvaret fr sitt lrande.
7 Vad pverkar resultaten
Syftet med denna kunskapsversikt har varit att sammanstlla forskning,
utifrn i frsta hand svenska frhllanden, om olika faktorers betydelse
fr elevernas resultat i grundskolan. Hur kan vi d sammanfatta forsk-
ningen? Utifrn kunskapsversiktens breda ansats, med indelning i skil-
da omrden, kan man konstatera att forskningen har en tvrvetenskaplig
karaktr. Olika vetenskapliga discipliner, fretrdesvis pedagoger men
ven sociologer, statsvetare och ekonomer, har studerat olika faktorers
betydelse. Studierna omfattar era metodologiska ansatser, svl kvan-
titativa som kvalitativa, med olika ansprk p generaliserbarhet. Under
den aktuella tidsperioden frn 1990 och framt s tycks intresset fr
att studera olika faktorers betydelse fr elevernas resultat ha kat under
2000-talet. Denna frskjutning r srskilt tydlig inom fltet Skolans inre
arbete. Detta r frmodligen en spegling av ett kat resultatfokus i den
allmnna skoldebatten, exempelvis genom att de internationella studi-
erna blivit alltmer uppmrksammade.
Kunskapsversikten ger en bred verblick ver de faktorer som i
forskning och utvrdering framstr som betydelsefulla. Dessa faktorer
kan delas in i olika omrden kopplade till individen, hemmet, skolan
och lraren/undervisningen, vilket knyter an till en frsk och mycket
omfattande sammanstllning av internationella forskningsresultat om
vilka faktorer som pverkar elevernas resultat (Hattie, 2009).
I en rad studier r sambanden mellan individfaktorer som social bak-
grund, kn och etnicitet och utbildningsresultat vl belagda. Detta gller
framfr allt hur olika aspekter av elevernas sociala bakgrund (frldrar-
nas utbildningsniv, kulturella kapital, etc) pverkar deras skolresultat.
ven i den internationella forskningen r socioekonomisk status (famil-
jens inkomst, yrke och utbildning) kopplat till elevernas resultat. Andra
betydelsefulla faktorer r frldrarnas frvntningar p och ambitioner
fr sitt barn liksom att frldrarna r involverade i skolarbetet och har
knnedom om skolans sprk, speak the language of schooling. Det
nns allts starka belgg i svl svensk som internationell forskning fr
att hemmets lroplan har betydelse fr elevernas resultat.
Ett viktigt utbildningspolitiskt ml r att skolan ska minska betydel-
sen av hemmets pverkan och ge alla elever samma mjligheter att n
mlen, vilket kommer till utryck i mlet om likvrdighet. Skolverket
identierar en viss frskjutning i det svenska skolsystemet i riktning
mot segregering. Tillsammans med vriga nordiska lnder brukar svensk
grundskola beskrivas som likvrdig med sm variationer mellan skolor.
Men Sverige ligger inte lngre i topp i Norden.
6
En rad studier visar att
skolornas elevsammansttning har blivit mer homogen, dvs elever med
likartad bakgrund samlas p samma skola i hgre utstrckning. Det har
ven blivit strre resultatskillnader mellan olika skolor och mellan olika
elevgrupper, framfrallt utifrn social bakgrund. En slutsats r att frld-
rarnas utbildningsniv ftt en strre betydelse fr elevernas resultat samt
att val av skola betyder mer. Det nns std i forskningen fr att skolre-
sultaten p en generell niv pverkas negativt i skolsystem som stratie-
rar elever efter deras skolprestationer (se Kapitlet om Samhllsfaktorer).
Resultat frn svl svensk som internationell forskning visar att bety-
delsen av socioekonomisk bakgrund r betydligt starkare p skolniv n
p individniv. Ju mer homogen elevsammansttningen r desto starkare
blir effekten av social bakgrund. Forskningen har identierat faktorer
som uppstr p skolniv och klassrumsniv i form av kamrateffekter och
lrarfrvntningar som har starka samband med elevernas resultat. Det
nns ven forskning som tyder p att kamrateffekter och lrarfrvnt-
ningar frstrker varandra och s kallade sammansttningseffekter upp-
str (Skolverket, 2006a).
Det svenska skolsystemet har ven frndrats i riktning mot decen-
tralisering i en rad olika avseenden. En aspekt av decentralisering r att
kommunerna vertagit ansvaret fr att frdela resurser till skolan. Skol-
verket redovisar betydande skillnader mellan kommuner nr det gller
skolans resurser. Kommunernas kostnader fr skolan varierar kraftigt
liksom lrartthet och andel behriga lrare. Forskningen ger dock inga
entydiga svar p i vilken omfattning kommunaliseringen har bidragit
till dessa variationer. Kommunaliseringen syftade till en mer effektiv re-
sursfrdelning och att styra resurserna dit behoven var som strst. Forsk-
ningen visar sammantaget att olika resurser har betydelse fr elevernas
resultat, men att det nns anledning att skilja p generella effekter (fr
alla elever) och effekter fr vissa elevgrupper. Nr det gller lrartthet
6 Northern Lights on PISA 2006
och klasstorlek visar bde svensk och internationell forskning sammanta-
get att de generella effekterna r relativt svaga. Dremot r dessa resurser
betydligt viktigare fr yngre elever samt elever med smre studiefrut-
sttningar och svagt std hemifrn. Mot bakgrund av en kad segrega-
tion r det relevant att relatera kommunernas principer fr resursfrdel-
ning till resultatutvecklingen. Skolverkets studie visar att kommunerna i
liten grad frdelar resurser utifrn skolornas olika frutsttningar, vilket
ytterligare kan bidra till en kad resultatspridning mellan skolor.
En sammanhllen grundskola med sena val till gymnasiet och in-
tegrering som ledande princip har varit knnetecknande fr svensk
grundskola. Men nr det gller organisering av undervisningen s visar
svenska studier att differentiering har vuxit fram som en organisatorisk
lsning inom den sammanhllna skolan fr att hantera elevers olikheter.
Det r vanligt med srskiljande lsningar. Elever delas ofta in i olika
grupperingar utifrn behov av srskilt std eller kunskapsniv, vilket
leder till alltmer homogena grupper. Forskning visar att sdana lsningar
generellt inte pverkar elevernas resultat i positiv riktning. Ofta uppstr
stigmatiserande effekter och elevens sjlvbild och motivation pverkas
negativt. Det nns risk fr inlsningseffekter nr placering i en grupp
blir mer permanent. I grupper dr mnga elever har svrigheter tenderar
lrarens frvntningar att bli lgre och positiva kamrateffekter frsvagas,
vilket r samma mekanismer som uppstr p skolniv i ett segregerat
skolsystem. Hattie (2009) menar att lga frvntningar p eleverna blir
en sjlvuppfyllande profetia. Det som har betydelse rteachers having
expectations that all students can progress, that achievement for all is
changeable (and not xed), and that progress for all is understood and
articulated. (ibid. sid. 35).
En betydande mngd forskningsresultat pekar p lrarens betydelse,
men ven att det r stora skillnader mellan olika lrare nr det gller hur
vl man lyckas med att eleverna uppnr goda resultat. Den mnesdidak-
tiska kompetensen (frmgan att undervisa varierat i ett visst mne) har
strre betydelse n enbart mneskunskaper. Lrarens kompetens r med
andra ord nra frknippad med hur undervisningen organiseras och
genomfrs. Undervisningsmnster i svensk grundskola har frndrats
i riktning mot individualisering som vergripande kan beskrivas som
en frskjutning av ansvar frn lrare till elev och i frlngningen ven
frn skola till hem. Elevernas ansvar fr sitt eget lrande har kat och
en fljd r mer individuellt och eget arbete, medan lraren har en mer
tillbakadragen roll. Detta leder till att stdet hemifrn blir allt viktigare
och att frldrarnas utbildning och kulturella kapital fr strre betydelse
fr elevens resultat. Individualisering i betydelsen individuellt arbete har
negativa samband med elevernas resultat. Elevens motivation och enga-
gemang pverkas negativt. Dessa resultat kan relateras till bde interna-
tionell och svensk forskning som pekar p betydelsen av en tydlig och
aktiv lrare som frmr att engagera och uppmuntra alla elever.
Begreppet individualisering kan dock ha olika innebrd. Det nns
std i forskningen fr att individualisering i betydelsen individanpass-
ning pverkar elevernas resultat positivt. Hr avses att utforma under-
visningen och stdinsatser utifrn elevers behov, frutsttningar och
erfarenheter. Det r allts fruktbart att gra en distinktion mellan olika
betydelser av begreppet individualisering eftersom forskningsresultat vi-
sar att de fr olika konsekvenser fr elevers resultat.
I stora drag framtrder samma faktorer som betydelsefulla nr vi jm-
fr resultat frn svenska och internationella studier. Detta r sjlvklart
en styrka nr slutsatser ska dras och tgrder diskuteras. Freliggande
versikt som har kartlagt faktorer inom olika omrden vill betona att
resultatfrndringar sllan kan frklaras inom endast ett omrde. Orsa-
ker bakom resultatfrndringar r komplexa och faktorer p olika niver
samspelar. Detta framgr tydligt nr de olika kapitlen lggs samman till
en helhetsbild.
r kunskapen om olika faktorers betydelse fr elevernas resultat till-
rcklig? ven om kunskapsversikten ger en bred verblick s framtrder
ocks vissa luckor. I samtliga forskarkapitel lyfts era omrden fram dr
det r angelget med ytterligare forskning. Den kartbild av svensk
forskning och utvrdering som presenteras i versikten tyder p ett
behov av en mer lngsiktig, systematisk och heltckande kunskapsupp-
byggnad. Kunskapen om hur olika faktorer samvarierar i en viss given
kontext behver utvecklas. Ett teoretiskt ramverk som kan vara fruktbart
r den s.k. ramfaktorteorin som studerar relationerna mellan ml ra-
mar/frutsttningar process resultat. Det nns starka skl att flja
frndringar i hela kedjan nr svl mlen som bedmningssystemet
reformeras. Forskning visar att resultatmtten i sig pverkar elevernas
prestationer och skolans praktik.
Kunskapsversikten tyder p att det r sllsynt med studier som har
belyst frndringar i svensk grundskola utifrn ett likvrdighetsperspek-
tiv. Kunskap om vad olika faktorer betyder fr olika elevgrupper samt
hur skolan kan bidra till att frndra sociala mnster behver utvecklas.
I Skolverkets sammanfattande analys beskrivs fyra breda frnd-
ringsspr i svensk grundskola som r vl underbyggda i forskning och
utvrdering segregering, decentralisering, differentiering och indivi-
dualisering. Kunskapsversikten visar att dessa perspektiv r vrdefulla
fr att i relation till forskning och utvrdering sammanfatta och frklara
resultatutvecklingen i svensk grundskola. De bidrar var och en fr sig till
att frklara resultatfrndringar och en rimlig slutsats r att de dessutom
frstrker varandra.
I relation till reformforskningen kan vissa delar av utvecklingen ses
som onskade bi-effekter. En rd trd i 90-talets utbildningsreformer
var decentralisering som vergripande syftade till en bttre anpassning
till lokala behov och frutsttningar. Forskningen visar att en sdan
anpassning gynnar elevernas resultat. Reformerna var i den meningen
rtt tnkta men en tolkning av utvecklingen r att reformerna i sjlva
genomfrandet delvis ftt en annan utformning. Snarare n lokal an-
passning s har mer schablonartade lsningar vuxit fram (en summa per
elev, undervisningen organiseras i homogena grupperingar, individuella
arbetsformer och mer eget arbete i klassrummen).
Skolverkets analysteman br ven relateras till att det svenska ut-
bildningssystemet benner sig i inledningen av ett mycket intensivt
reformskede. Skolverket r i hg grad involverad i denna process bland
annat genom att ta fram nya kursplaner, nationella prov samt initiera
nationella utvecklingsinsatser. Den problembild som vxer fram i ver-
sikten blir en viktig utgngspunkt i detta arbete. Skolverket avser ocks
att noga flja dessa frndringstendenser i kommande utvrderingar,
svl nationella som internationella. I de internationella studierna sam-
las data in som lmpar sig fr frdjupade analyser av hur olika faktorer
samverkar. Dessa studier lmpar sig dessutom fr jmfrelser ver tid.
Hr nns allts goda mjligheter att flja effekter bde frvntade och
ovntade av skolans kommande reformering.
Referenser
Referenser
Ahlin, ., & Mrk, E. (2005) Effects of decentralization on school
resources. Working Paper 2005:5, The Institute for Labour Market
Policy Evaluation, Uppsala, Sweden.
Almgren, E. (2006) Att fostra demokrater: om skolan i demokratin
och demokratin i skolan. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Bjrklund, A.M., Clark, M., Edin, P.-E., Fredriksson, P. & Krueger, A.,
(2005) The Market comes to Education An Evaluation of Swedens
Surprising School Reforms. Russell Sage Foundation.
Danielsson, M. (2006) Skolbarns hlsovanor 2005. Stockholm:
Folkhlsoinstitutet.
Ekman, J. & Todosijevic, S. (2003) Unga demokrater: en versikt av den
aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativrden.
Stockholm: Myndigheten fr skolutveckling.
Emanuelsson, I. & Persson, B. (2003) Differentiering, specialpedagogik
och likvrdighet. En longitudinell studie av elevers sjlvuppfattning och
studiekarrirer. Pedagogisk forskning i Sverige, 7, 3, ss. 183189.
Forness, S. R. (2001) Special Education and Related Services: What
Have We Learned From meta-Analyses? Exceptionality, 9 (4) 185197.
Fransson, A. & Wennemo, I. (2003) Valfrihetens pris En analys av
grundskolan 19952001. LO, Nringspolitiska enheten.
Fredriksson, P. & ckert, B.(2007) Resources and student achievement
evidence from a Swedish policy Reform. Working paper 2007:26,
The Institute for Labour Market Policy Evaluation.
Giota, J. & Lundborg, O. (2007): Specialpedagogiskt std omfattning,
former och konsekvenser. Gteborgs universitet: IPD-rapport 2007:03.
Grosin, L. (2004) Skolklimat, prestation och anpassning i 21
mellan- och 20 hgstadieskolor, Stockholm, Universitet,
Pedagogiska institutionen.
Gustafsson, J.-E. (2006). Lika rttigheter likvrdig utbildning? :
en sammanfattning av studien Barns utbildningssituation bidrag till
ett kommunalt barnindex. Stockholm: Rdda barnen.
Gustafsson, J.-E. (2008). Effects of International Comparative Studies
on Educational Quality on the Quality of Educational Research.
European Educational Research Journal, Volume 7(1), 117.
Hanushek, E. A., & Wssmann, L., (2006). Does Educational Tracking
Affect Performance and Inequality. Differences-In-Differences Evidence
across Countries. The Economic Journal, 116(510), C63C76.
Hattie, J. A. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses
relating to achievement. New York: Routledge.
Hoxby, C. (2000). Peer effects in the classroom: Learning from gender
and race variation. NBER Working Paper 7867.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och
behandling. Stockholm: Myndigheten fr skolutveckling.
Jonsson, E. (1993). Varfr varierar elevkostnaderna mellan olika
kommuner. Ett frsk till frklaring med hjlp av trdanalys.
Stockholm: Skolverket
Jonsson, J. O., & Ghler, M. (1997). Family Dissolution, Family
Reconstitution, and Childrens Educational Careers: Recent Evidence
for Sweden. Demography, 34(2), 277293.
Krng, G. (1995) Den nationella utvrderingen av grundskolan vren
1992. Skolfaktorer och elevutveckling: [frdjupad analys], Stockholm,
Statens skolverk: Liber distribution.
Lundahl, L. (2002) Sweden: Decentralization, deregulation, quasi-mar-
kets and then what? Journal of Educational Policy, 17(6), 687697.
Northern Lights on PISA 2006. Differences and similarities in the Nordic
countries. Tema Nord 2009:547, Copenhagen 2009.
Persson, Bengt (2008) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.
2. uppl. Stockholm: Liber
PISA 2006 Resultaten i koncentrat
Rothstein, B. (1986) Den socialdemokratiska staten: reformer och
frvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik.
Diss. Lund: Lunds universitet.
Rnnberg, Linda (2007) Tid fr reformering: frsksverksamheten med
slopad timplan i grundskolan. Diss. Ume: Ume universitet, 2007
Sammons, P., Elliot, K., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford, I.,
& Taggart, B. (2004). The Impact of Pre-School on Young Childrens
Cognitive Attainments at Entry to Reception. British Educational
Research Journal, 30(5), 691712.
Sarason, S. B. (1990) The Predictable Failure of Educational Reform.
San Francisco: Jossey-Bass Publishers.
Skolverket (1993) Den nationella utvrderingen av grundskolan vren
1992. Skolor och elevers utveckling: huvudrapport, Stockholm, Statens
skolverk: Liber distribution.
Skolverket (1996) Skolan och de ekonomiska resurserna. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (1998) Elever i behov av srskilt std. En temabild utgiven av
Skolverket. Stockholm: Skolverket, 1998.
Skolverket (2001a) Ung i demokratin. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001b) Utan fullstndiga betyg: varfr nr inte alla elever
mlen? Stockholm, Statens skolverk: Liber distribution.
Skolverket (2004a) Nationella utvrderingen av grundskolan 2003:
sammanfattande huvudrapport, Stockholm, Statens skolverk.
Skolverket (2004b) Att lra fr livet: elevers instllningar till lrande
resultat frn PISA 2000, Stockholm, Skolverket.
Skolverket (2005) Om skolors olikheter och deras betydelse fr elevernas
studieresultat [Elektronisk resurs], [Stockholm], Skolverket.
Skolverket (2006a) Vad hnder med likvrdigheten i svensk skola?: en
kvantitativ analys av variation i mluppfyllelse och likvrdighet ver tid,
Stockholm, Skolverket.
Skolverket (2006b) Lusten och mjligheten: om lrarens betydelse, arbets-
situation och frutsttningar: frdjupad utvrdering utifrn den nationella
utvrderingen 2003 av grundskolans rskurs 9. Stockholm, Skolverket.
Skolverket (2006c) Studier av individ- och klassvariation i NU-materialet
2003. Skolverkets aktuella analyser.
Skolverket (2007a). Attityder till skolan 2006. Elevernas och lrarnas
attityder till skolan. Rapport 299, Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007b) Vad hnder med lsningen?: en kunskapsversikt om
lsundervisningen i Sverige 19952007, Stockholm, Skolverket: Fritze
[distributr].
Skolverket (2008a) Skolverkets lgesbedmning 2008. Rapport 324.
Skolverket (2008b) Srskilt std i grundskolan: en sammanstllning
av senare rs forskning och utvrdering, Stockholm, Skolverket: Fritze
[distributr].
Skolverket (2008c) Vad hnder i NO-undervisningen? En kunskapsversikt
om undervisningen i naturorienterande mnen i svensk grundskola 1992
2008. Stockholm: Skolverket
Skolverket PM (2009a): Skolverkets bild av utvecklingen av
kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemilj.
Skolverket (2009b): Resursfrdelning utifrn frutsttningar och behov?
Rapport 330. Stockholm: Fritzes.
Sund, Krister (2007). Teachers, family and friends: essays in economics of
education. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet,
2007
SOU 1993:85. Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till hgre
studier. Stockholm.
SOU, 2002:121. Skollag fr kvalitet och likvrdighet. Betnkande av 1999
rs skollagskommitt. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Sundberg, D. (2005) Skolreformernas dilemman: en lroplansteoretisk
studie av kampen om tid i den svenska obligatoriska skolan. Diss. Vxj:
Vxj universitet, 2005.
Tyack, D & Cuban, L. (1995) Tinkering toward Utopia. A century of
public school reform. London: Harvard University Press.
Vinterek, M. (2006) Individualisering i ett skolsammanhang. Forskning
i fokus, 168. Stockholm: Myndigheten fr skolutveckling
Yang-Hansen, K. (2008) Ten-year trend in SES effects on reading
achievement at school and individual levels: a cross-country comparison.
Educational Research and Evaluation, 14(6), 521537.
KUNSKAPSVERSIKT KUNSKAPSVERSIKT
Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? Hur kan
man frklara frndringar i elevernas resultat?
Skolverket har initierat denna kunskapsversikt i syfte
att bredda och frdjupa kunskapen om vilka faktorer
som pverkar resultaten i svensk grundskola. Rapporten
innehller en sammanstllning av forskning inom fyra breda
omrden; samhllsfaktorer, reformer, resurser och skolans
inre arbete. Dessutom ingr en frdjupad genomgng
av resultatutvecklingen i svensk grundskola utifrn olika
utfallsmtt. I Skolverkets sammanfattande analys knyts
resultat och resonemang frn de olika kapitlen samman.

Vad Påverkar Resultaten I Svensk Skola?

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Vad Påverkar Resultaten I Svensk Skola?

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

KUNSKAPSVERSIKT KUNSKAPSVERSIKT

Vad pverkar resultaten

You might also like