Tunisien.

1. I Frankrike s styrde Kung Ludwig den sextonde och han ville hja skatterna fr att kunna
kriga mer och bnderna orkade inte mer som dem blev pissed och starta revolution inom
kort.
I Tunisien styrde Zine El Abidine Ben Ali och revolutionen startade nr en grnsakshandlare
hllde bensin ver sig och tnde p. Han gjorde detta eftersom att myndigheten tog hans
grnsaksvagn, vilket var hans enda stt att tjna leverbrd och den kommunala myndigheten
hade inte hjlpt honom. Myndigheten hade ocks trakasserat hans familj eftersom att dem
inte hade rd att muta myndigheten.
Bouazazi blev en symbol fr det allmnna missnjet och mnga demonstrationer brt snabbt
ut drefter.
Det r ganska stora likheter hr mellan de 2 revolutionerna. Bda fds frn det allmnna
missnjet hos folket som kommer frn regeringens dliga styrande.

2. Man gjorde uppror mot regeringen eftersom man var trtt p hur korrumperad den var och
att folket inte hade speciellt mnga rttigheter och hade vldigt lite att sga till om. Det var
ocks brist p jobb, fattigdom och svlt rdde och man levde dligt.
Detta var typ exakt samma anledning till att Franska revolutionen startade.

3. Det startade nr Mohammed Bouazazi tnde p sig sjlv fr att myndigheten vgrade hjlpa
honom nr hans inkomstklla hade blivit tagen och regeringen trakasserat hans familj (AKA.
Han var ganska missnjd och frkrossad)
Detta skiljer sig ganska mycket frn den franska eftersom att man dr gjorde en gemensam
attack mot bastilien och detta startade den Franska revolutionen p riktigt, men
jasminrevolutionen utlstes av att en person visade sitt extrema missnje och det fick alla
andra att samla tillrckligt med mod fr att g och demonstrera.
4. Det som frndrades var att man fick ett demokratiskt styre och folkval har infrts. Den
gamla presidenten flydde till Saudi Arabien. Politiska fngar slpptes och det hlls ett folkval
inte s lngt eftert.
Men kanske viktigast av allt s var det att denna revolution gjorde samma sak som den
amerikanska revolutionen gjorde: Den inspirerade andra att gra revolution mot en regering
dem var missnjda med.
I jmfrelse med andra revolutioner s stadkom denna revolution vad alla revolutioner som
frs av folket vill (man vill avskaffa diktatur och ge rttigheter till folket) ven om dem
kanske inte lyckas.
5. (6) Att man mste st upp fr sig sjlv och gra uppror fr att f det bttre och visa att man
som land och folk vill ha det bttre (detta gr s att man kan f hjlp av andra lnder och det
kan ocks inspirera andra lnder) Beroende p hur revolutionens motstndare agerar s kan
den anvnda sig av allt frn fredliga medel till krigs/guerilla-fring. En kan anvnda detta fr
att gra s att man hamnar p ett jmnare plan fr att det r vldigt svrt att slss som ett

folk mot en militr ven om man kanske r strre till antal detta r varfr man ofta tar hjlp
av andra lnder i revolutioner. Man kan inte heller lra andra personer om jmstlldhet och
humana ider genom krigsfring.
Jag drar dessa slutsatser utifrn att den Franska revolutionen misslyckades pga. Deras
beroende i slutet och innan dess s anvndes inte militren eller strre, trnade styrkor utan
det var folket som hade tagit t sig upplysningsiderna som frde och kmpade fr
revolutionen (och nr de attackerade s gjorde man rder liknande dagens guerilla taktiker).
Nr Jakobinerna tagit makten s anvndes militren bde som terror och ett stt att fra
revolutionsiderna genom krig. Detta ledde, som sagt, till att allt gick t helvete och
Frankrike frlorade sin demokrati till Napoleon Bnapartes kejsarskap.
Jasmin revolutionen var i detta aspekt bde lika och olika! Grunderna r (som sagt)
desamma, men de utfrdes p helt olika sett. I Tunisien s fick man hjlp av andra lnder och
man frskte vinna fredligt och nr man tagit makten s blev inte ens nra lika mycket
blodsutgjutelse som i Frankrike.
Hade de gjort det s hade folket frmodligen inte blivit speciellt glada eftersom att d hade
de bara avsatt en form av terror fr att erstta den med en annan. Det inhemska problemet
med skrmseltaktik (eller bara vld i allmnhet) mot det egna folket eller andra lnder r att
statens eller regeringens stttare/fljare frlorar tron p dem och blir rdda och
missnjda igen och d r man tillbaka p ruta 1 och folket tappar d tron p tolerans,
jmstlldhet och solidaritet.
Drfr tror jag att det r bttre att fra sm rder med ett s litet ddsantal som mjligt eller
i alla fall inte fra ngon form av terror kampanj och istllet inspirera folket till uppror genom
och genom att anvnda deras missnje, avstta makten Som ETT folk (Allts alla invnare i
landet, alla som hjlper till, Alla mot makten-mentaliteten) och inte som jag ledde s
makten r min eller vi hjlpte och nu ska vi utnyttja det annars kommer det g t helvete
fr er och nr man vl avsatt makten att man faktiskt gr som folket vill UTAN TERROR!

Industriella revolutionen.
1. Vi hade frmodligen idag inte haft samma anvndande av fabriker idag och vr ekonomiska
situation hade varit ganska mycket smre (ven om den inte r topp idag) eftersom vi inte
hade kunnat ha samma produktion som matchar dagens efterfrgan.
Vi hade frmodligen inte kommit lika lngt i vr transportinella teknologi och vra stder
hade inte heller varit lika stora vilket i sin tur betyder att vran infrastruktur hade varit
mycket smre och det kan bidra till kade klyftor i samhllet mellan landsbygden och
stderna (Jag vill sga att det nstan skulle a blivit en viktoriansk-steampunk knsla ver
landet). Vi hade helt enkelt bara legat lngre tillbaka i samhllsevolutionen vi knner till.
Men det kan ocks ha blivit bra saker ifrn detta. Kanske hade vi inte haft samma
miljproblem och vi hade inte varit lika beroende p teknologi och energi.

Och man fr inte glmma att det var pga. Maten potatisen gav oss som gjorde hela
industriella revolutionen mjlig.

2. Att den brjade i ironbridge, shopshire som ligger i Enlgand i mitten p 1700-talet och det
har att gra med att man utkade anvndandet av fartyg och jrnvgar. Mnniskor flyttade
in till stder fr att arbeta i fabriker och den stora massan (som inte kom frn Frankrike)
brjade ta till sig upplysnings ider och andra tnkare och filosofer brjade ocks f ut sina
tankar ver vrlden.
Vi i Sverige skickade en massa ved till England och mnga nya uppfinningar kom under denna
tid t.ex. vv- och ngmaskinen.
3. Ja, det tycker jag. Eftersom det inte tog s lng tid frn starten till att vi hamnade p den
vgen som vi nu r p idag och kanske frmst att saker ndrade sig. Sen beror det p vad
man rknar som kort tid. Den industriella revolutionen pgr fortfarande idag i mnga
lnder, ven om den kanske slutade fr ett par hundra r sedan i andra.

4. Urbaniseringen r nnting som pverkar oss n idag. Vi lever i strre och strre stder medan
bnderna blir bde frre och frre och mer effektivare. Antalet mnniskor som bor ute p
landet utan att ha en nrliggande stad eller ett samhlle minskar ocks i en stadig takt.