2011 | Thomas Ljunglf

Lnsamma studier?
- Livslnerapport 2011

Lnsamma studier?
Livslnerapport 2011
Thomas Ljunglf
Citera grna ur skriften, men ange klla
Thomas Ljunglf och Saco 2011
Grafisk form Pangea design
www.saco.se

Innehll
Inledning
Sammanfattning
Dataunderlag
Frutsttningar och antaganden
Studietid och studiemedel
Skatter
Arbetslshet
Pensioner
Inte bara en utbildningseffekt
Vanligaste yrkena inom jmfrelsegrupperna
Livslner
Utbildningens avkastning
Vad krvs fr att undvika frlust?
Kortare studietid
Hjt studiebidrag
Hjd uttrdeslder
Hjd ln
Lnar det sig att disputera?
Frutsttningar och antaganden
En doktorsexamens avkastning
Litteratur

4
5
7
8
8
9
9
10
11
14
16
19
22
23
23
24
25
27
29
30
32

INLEDNING

Inledning
I svl Sverige som mnga andra lnder lggs stora resurser p utbildning.
Det gller inte minst den hgre utbildningen. Under de senaste 20 ren
har hgskolan byggts ut i omgngar och r nu dimensionerad fr att emot
ungefr hlften av en rskull. r 2010 uppgick statens utgifter fr utbildning- och universitetsforskning till cirka 53 miljarder kronor (Prop.
2010/11:100) och drtill kommer kostnader fr studiestd. Svenska staten
tillhandahller avgiftsfri utbildning, studiebidrag och frmnliga ln till
studenterna. Ur samhllets perspektiv r detta en investering som syftar
till en hgre tillvxt i form av hgre produktivitet, lgre arbetslshet
etcetera framver.
Det finns ocks en privatekonomisk aspekt av hgre utbildning. Platserna
p hgskolan ska fyllas av individer. Individer som sjlva valt att avst frn
frvrvsinkomster fr att istllet leva p ln och bidrag under den tid som
studierna varar. Bevekelsegrunden fr att pbrja en hgskoleutbildning
varierar frmodligen kraftigt mellan olika studenter, men faktorer som
frhoppningar om hgre framtida ln, mer stimulerande arbetsuppgifter
eller lgre risk fr arbetslshet torde nd ha funnits med i bakhuvudet
hos mnga av dem nr utbildningsbeslutet fattades. Enligt humankapitalteorin ses det beslutet som ett investeringsbeslut och det r den investeringen den hr rapporten handlar om. r det ekonomiskt lnsamt fr en
individ att satsa p hgre utbildning?
I sammanhanget blir d livslnen den relevanta mtvariabeln. Alltfr ofta
bedms utbildningars lnsamhet p basis av mnads- eller rslner. Det
strsta problemet med en sdan ansats r att man inte fngar upp det
inkomstbortfall akademiker haft under studietiden. Man mter grna akademikers hgre intkter under arbetslivet, men bortser frn de kostnader
de haft fr att n dit. Att jmfra livslnen fr personer med olika utbildningsbakgrund ger drfr en bttre bild av de faktiska frhllandena.
Investeringsbeslutet gller inte bara huruvida man ska brja studera p
hgskolan eller ej. Vl s viktigt r att vlja vad man ska lsa p hgskolan. Sacos tidigare livslnestudier har visat att lnsamheten varierar
kraftigt mellan olika utbildningsinriktningar. De mnesval man gr fr
drfr stor betydelse fr privatekonomin efter examen.
Mnga studenter tar idag en examen p avancerad niv, det vill sga en
magister- eller masterexamen. En del av dem str d infr ett nytt
investeringsbeslut att brja jobba eller pbrja en forskarutbildning.
ven de privatekonomiska effekterna av det valet granskas i rapporten. r
det lnsamt att skaffa sig en doktorsexamen?

SAMMANFATTNING

Sammanfattning
En akademisk examen r lnsam fr de allra flesta. I genomsnitt ligger
avkastningen fr en minst trerig hgskoleutbildning p 7 procent jmfrt
med att brja jobba direkt efter gymnasiet. Det r dock stora skillnader i
avkastning mellan olika utbildningsinriktningar. Av de 36 utbildningsinriktningar som granskas i rapporten har:

12 negativ avkastning
2 en avkastning p 0 procent
9 en avkastning p 1-5 procent
8 en avkastning p 6-10 procent
5 en avkastning som verstiger 10 procent

Bland de utbildningar som ger negativ avkastning, det vill sga sdana dr
det ur ett ekonomiskt perspektiv varit mer lnsamt att brja jobba direkt
efter gymnasiet istllet fr att skaffa sig en examen frn hgskolan, finns
exempelvis samtliga underskta lrarutbildningar, konstnrlig utbildning
och biologutbildning. Merparten av utbildningarna med negativ avkastning leder till yrken som r starkt kvinnodominerade och som framfr allt
finns inom kommuner och landsting.
Fr att de grupper som gr en ekonomisk frlust p sin utbildning ska g
jmnt upp med de gymnasieutbildade under livet kan man antingen snka
kostnaderna fr utbildningsinvesteringen eller hja dess intkter. Det
bsta sttet att snka kostnaderna fr en utbildning r att gra den
kortare. Det r dock ingen framkomlig vg d det i hlften av fallen inte
gr att f lnsamhet ens om utbildningarna kortas till en termin. Man kan
ocks snka inkomstbortfallet under studietiden genom att hja studiebidraget. Inte heller det r en realistisk metod fr att uppn lnsamhet d
det skulle krva orimligt hga studiebidrag fr merparten av grupperna,
exempelvis upp till 207 000 kronor per termin fr tandhygienister.
Fr att ka investeringens intkter kan man exempelvis fortstta arbeta
efter ordinarie pensionslder. Om de gymnasieutbildade lmnar arbetsmarknaden fr att g i pension vid 64 rs lder behver akademikerna i de
berrda utbildningsgrupperna arbeta till 66-70 rs lder fr att g jmnt
upp med de gymnasieutbildade under livet. Det bsta sttet fr att n
break-even gentemot jmfrelsegruppen med gymnasieutbildade torde
nd vara att hja lnerna. Fr att detta ska ske krvs att mnadslnerna
hjs med cirka 2-15 procent fr de olika grupperna.
Den hgsta avkastningen finns i ngra relativt stora akademikergrupper
som civilingenjrer, civilekonomer, jurister och lkare. I dessa grupper
ligger den uppmtta avkastningen i intervallet 1214 procent jmfrt med
att brja jobba direkt efter avslutat gymnasium.

SAMMANFATTNING

En doktorsexamen r lnsam inom nstan alla utbildningsinriktningar. I

sju av de tta utbildningsomrden som granskats lnar det sig att disputera, endast lkare uppvisar ett minusresultat i det hr fallet. Avkastningen fr en doktorsexamen beror i stor utstrckning p lnelget bland
dem som inte disputerat. Grupper som lkare och civilingenjrer kan f
relativt hga lner utan doktorsexamen varfr lnsamheten av en hgre
examen r begrnsad. Dremot fr disputerade inom pedagogik och lrarutbildning samt humaniora och konst en vldigt hg avkastning av att
doktorera beroende p att deras respektive jmfrelsegrupper har frhllandevis lga lner. I genomsnitt ligger avkastningen av en doktorsexamen p 10 procent jmfrt med att brja jobba efter en magister- eller
masterexamen.
Utgngspunkten i rapporten r att en utbildning r lnsam om dess
avkastning (internrnta) r strre n 0 procent. Frekomsten av s kallad
ability bias gr dock att kravet fr lnsamhet br sttas ngot hgre.
Utver det mste var och en som gr en investeringsbedmning relatera
den berknade internrntan till sitt eget avkastningskrav. Har individen
hgre krav p avkastning fr en utbildning n den, om n positiva, internrnta som redovisas i den hr rapporten r utbildningen nd inte lnsam
i dennes gon. Det kan till exempel bero p att det tar lng tid innan intkterna nr upp till de investeringskostnader i form av inkomstbortfall och
studieskulder man drar p sig under studietiden och att den berknade
vinsten drmed upplevs som osker.
I rapporten ses studievalet ur ett strikt investeringsperspektiv, men ett
sdant val br dock i frsta hand gras utifrn ens eget intresse fr det
man vill studera och arbeta med framver och inte utifrn en frvntad
framtida lneutveckling. Studievalet har dock stor betydelse fr livslnen
och br nd gras med ppna gon fr vad som frvntas hnda med
privatekonomin framver.

DATAUNDERLAG

Dataunderlag
Berkningarna i den hr studien baseras p den s kallade lnestrukturstatistiken som Statistiska centralbyrn rligen samlar in fr Medlingsinstitutets rkning och som r en del av den officiella lnestatistiken i
Sverige. Lnestrukturstatistiken innehller statistikuppgifter om samtliga
offentligt anstllda i landet. Fr privat sektor grs en stratifierad urvalsunderskning riktad till cirka 11 000 fretag, organisationer eller stiftelser.
Den insamlingen ger lneuppgifter fr drygt en miljon individer, vilket
motsvarar ungefr hlften av de anstllda inom privat sektor. Dessa
personer fr en hgre vikt vid berkningarna fr att kompensera fr att
ungefr hlften av de privatanstllda saknas i dataunderlaget. Fr mer
information om lnestrukturstatistiken se SCB (2010a).
Det utdrag ur 2009 rs lnestrukturstatistik som Saco ftt del av fr den
hr studien bestr av samtliga personer med minst tv rs eftergymnasial
utbildning samt alla som har trerig utbildning frn gymnasieskolans
naturvetenskapliga (NV) eller samhllsvetenskapliga (SP) program (eller
motsvarande utbildningar frn gymnasieskolans tidigare linjeindelning)
som hgsta utbildning. Totalt har lneuppgifter fr cirka 750 000 individer anvnts vid berkningarna.
Det lnebegrepp som anvnds benmns mnadsln i lnestrukturstatistiken, det vill sga fast ln inklusive fasta tillgg samt diverse rrliga lnetillgg som till exempel prestationsln, tillgg fr skift eller obekvm
arbetstid, ersttning fr jour och beredskap etcetera. Alla lneuppgifter
avser heltidslner, vilket innebr att lnen fr personer som arbetar deltid
har rknats upp till heltid. Fr timanstllda har timlnerna rknats om till
mnadsln.
Den arbetslshetsstatistik som anvnds i underskningen kommer frn
Arbetsfrmedlingen och avser genomsnittet av dem som var ppet arbetslsa eller deltog i program med aktivitetsstd i slutet av oktober ren
20052010. Genom att anvnda arbetslshetsstatistik fr flera r motverkas problemet med att det vid mttidpunkten rdande konjunkturlget
fr alltfr stor inverkan p resultatet. Nu anvnds istllet genomsnittliga
arbetslshetstal ver en konjunkturcykel. Fr att kunna uttrycka arbetslsheten i procent har Arbetsfrmedlingens statistik relaterats till antalet
utbildade i respektive utbildnings- och ldersgrupp i befolkningen enligt
SCB:s utbildningsregister.
Uppgifter om skatteavdrag fr privat pensionssparande fr de olika utbildningsgrupperna i underskningen kommer frn SCB och avser inkomstret 2009.

FRUTSTTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Frutsttningar och
antaganden
En studie av det hr slaget innehller givetvis ett stort antal berkningar
av olika slag. En stor del av dem baseras p den lnestatistik som beskrevs
i fregende avsnitt. I de fallen handlar det om att skatta s kallade utjmnade lnekurvor som sedan anvnds som underlag fr livslne- och
internrnteberkningar. Lnekurvorna berknas p det stt som beskrivs i
Klevmarken(1980). Dessa lnekurvor behver dock kompletteras eftersom
de inte innehller ngra uppgifter om exempelvis pensioner eller om
ekonomin under studietiden. Grovt kan dessa kompletterade berkningar
och antaganden delas in i fljande grupper:

Studietid och studiemedel

Skatter
Arbetslshet
Pensioner

Ytterligare antaganden grs i avsnittet Lnar det sig att disputera? Dessa
presenteras nrmare i det kapitlet.

Studietid och studiemedel

De antaganden om studietid fr de olika utbildningsinriktningarna som
anvnts vid berkningarna bygger p statistik frn SCB (2009) och Hgskoleverket (2009) om genomstrmningen p olika utbildningar. Vanligtvis innebr det en termin mer n nominell studietid. I Hgskoleverkets
publikationer brukar det benmnas normalstudietid. Ingen utbildning
har dock tilltits vara lngre n sex r eftersom det r svrt att f studiemedel lngre n s.
Hgskolestudierna pbrjas direkt efter avslutat gymnasium, det vill sga
hstterminen det r man fyller 19. Med tanke p att hlften av de nya
studenterna p svenska universitet och hgskolor r 22 r eller ldre
(Uusitalo, 2011) kan detta anses som ett vldigt snvt antagande. Utgngspunkten i den hr studien r dock att man just avslutat en gymnasieutbildning frn NV- eller SP-programmen. Drifrn r det betydligt vanligare
med direktvergng till hgskolan jmfrt med andra gymnasieutbildningar. Knappt hlften av dem som gick ut NV-programmet 2007/08 hade
pbrjat hgskolestudier inom ett r efter avslutat gymnasium (SCB,
2010c). Bland dem som gtt ut SP-programmet r det inte lika vanligt med
direktvergng till hgskolan som frn NV-programmet, med det frekommer nd i relativt hg utstrckning.

FRUTSTTNINGAR OCH ANTAGANDEN

Studierna sker p heltid och som student har man maximalt belopp fr
studiebidrag och studieln enligt 2009 rs niv. Det innebr 39 100
kronor per termin, varav 13 420 kronor r bidrag.
Rntan fr studielnen lg 2009 p 2,5 procent (CSN, 2010b) samtidigt
som inflationen var -0,3 procent. Det ger en realrnta p nstan 3 procent,
vilket mste betecknas som ovanligt hgt. I de berkningar som grs i den
hr studien har studiemedelsrntan satts till 1 procent. Det bygger p ett
antagande om 3 procents studiemedelsrnta och 2 procents inflation p
lng sikt. Det ger 1 procents realrnta.
rsinkomst frn frvrvsarbete under studietiden uppgr till 47 000 kr.
Det bygger p den genomsnittliga inkomsten 2008 fr personer i ldersgruppen 19 27 r som haft fullt studiebidrag enligt SCB:s Stardatabas.
Beloppet rknades sedan upp till 2009 rs niv med hjlp av basbeloppsutvecklingen.

Skatter
Eftersom den lnestatistik som anvnds vid livslneberkningarna avser
2009 har ven det rets regler fr inkomstskatt anvnts i frga om grundavdrag, skiktgrnser och jobbskatteavdrag1.
Vid berkningarna har en kommunalskatt om 31,52 procent anvnts. ven
en kyrkoavgift (inklusive begravningsavgift) p 1,21 procent ingr i kalkylerna.
Skatteavdrag har ven gjorts fr privat pensionssparande. Uppgifter om
genomsnittligt avdrag fr olika utbildnings- och ldersgrupper har hmtats frn SCB:s Stardatabas.

Arbetslshet
Som tidigare nmnts baseras arbetslshetsuppgifterna p statistik frn
Arbetsfrmedlingen avseende arbetslsa samt personer som deltar i
arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstd. Den utbildningskod som
Arbetsfrmedlingen anvnder har dock en grvre indelning n den som
finns i SCB:s lnestrukturstatistik. Det innebr att det inte varit mjligt att
f exakt samma gruppindelning i arbetslshetsstatistiken som i lnestatistiken, men gruppindelningen i arbetsfrmedlingens statistik har s
lngt det r mjligt anpassats till de grupper som anvnds i den hr
studien.
Arbetslsa personer antas f arbetslshetsersttning och nivn p den har
berknats utifrn den genomsnittliga lnenivn fr respektive utbildningsoch ldersgrupp. Taket i arbetslshetsfrskringen r dock s pass lgt att
arbetslsa i samtliga utbildnings- och ldersgrupper som anvnds i den
1

2009 gllde jobbskatteavdragets tre frsta steg.

FRUTSTTNINGAR OCH ANTAGANDEN

10

hr studien slr i det. Drfr har arbetslshetsfrskringens hgsta dagpenning genomgende anvnds som inkomst fr de arbetslsa. Den lneniv som sedan anvnds vid jmfrelse mellan akademiker och gymnasieutbildade utgrs av ett vgt medelvrde mellan den berknade medellnen
fr varje ldersgrupp och den berknade arbetslshetsersttning fr
respektive ldersgrupp dr andelen arbetande respektive arbetslsa
utgjort vikter.

Pensioner
De livslneberkningar som grs i den hr studien avser ldrarna 1985
r. Fram till pensionsldern grs avsttningar till den allmnna pensionen
och tjnstepensionen enligt gllande regler fr respektive pensionskomponent. Tjnstepensionen utgrs hr av ITP 1 fr privatanstllda, KAP-KL
fr anstllda inom kommuner och landsting samt PA 03 fr statligt
anstllda2. Avsttningar till privat pensionssparande grs med det belopp
som anvnts fr skatteavdrag fr respektive utbildnings- och ldersgrupp.
Belopp som satts av fr premiepension, premiebaserad tjnstepension och
privat pensionssparande antas vxa med 2,5 procent per r.
De olika tjnstepensionsavtalen skiljer sig ngot frn varandra och drmed
varierar ven pensionsvillkoren mellan de olika sektorerna. Exempelvis r
ITP 1 helt premiebaserad medan den pension som betalas ut fr inkomster
ver frmnstaket p 7,5 inkomstbasbelopp enligt KAP-KL och PA 03 r
frmnsbaserad. Den hr studien innehller dock inga sektorsfrdelade
resultat varfr de utbetalade tjnstepensionerna frst berknats fr var
och en av de olika sektorerna enligt respektive avtal och drefter vgts
ihop i enlighet med de olika utbildningsgruppernas frdelning p de olika
sektorerna.
Den genomsnittliga uttrdesldern, det vill sga den lder man lmnar
arbetsmarknaden fr att g i pension, r ngot hgre bland akademiker n
bland gymnasieutbildade. Enligt Pensionsmyndigheten (2010) var uttrdesldern 2008 62,9 r fr personer med en trerig gymnasieutbildning
och 63,5 r fr personer med en eftergymnasial utbildning om minst tre
r. Sedan 2001 har allt fler fortsatt att arbeta efter 65-rsdagen och det r
framfr allt personer med eftergymnasial utbildning som valt att gra det
(Wahlman, 2010). Hr antas att utvecklingen mot en hgre uttrdeslder
fortstter och att gapet mellan akademiker och gymnasieutbildade i det
avseendet kar framver. I livslnekalkylerna antas drfr att de
gymnasieutbildade gr i pension vid 64 rs lder och akademiker vid 65.

Fr mer information om de olika tjnstepensionsavtalen se PTK (2010), Arbetsgivarverket (2008)

och Akademikeralliansen (2007).

INTE BARA EN UTBILDNINGSEFFEKT

11

Inte bara en utbildningseffekt

Den centrala frgestllningen i den hr studien r om det lnar sig ekonomiskt att skaffa sig en akademisk examen jmfrt med att brja jobba
direkt efter avslutat gymnasium. Det grs genom att jmfra livslnen fr
en studerad grupp (akademiker) med den fr en jmfrelsegrupp bestende av gymnasieutbildade. Om det avkastningsmtt som anvnds r
positivt sgs utbildningen vara lnsam. Problemet r att det mycket vl
kan finnas andra skillnader mellan akademiker och gymnasieutbildade n
utbildningslngd som ocks pverkar lnen. Hgre lner fr akademiker
skulle allts, till viss del, kunna bero p andra saker n lngre utbildning.
Inom forskningen r det framfr allt tv faktorer som brukar lyftas fram i
det sammanhanget, skillnader i familjebakgrund och i frmga. Sambandet mellan olika individers utbildningsniv och deras frldrars utbildningsniv, yrke, inkomst etcetera r vl dokumenterat (se till exempel
Bjrklund med flera, 2010). Skillnader i frmga kan illustreras med det
faktum att platserna p hgskolan, i princip, fylls med de skande som har
de hgsta gymnasiebetygen.
Sambandet mellan avgngsbetyg frn gymnasiet och vergng till hgskolan visas i Figur 1. Fga verraskande kar andelen som pbrjar en
hgskoleutbildning inom tre r efter avslutat gymnasium med nivn p
avgngsbetyget. I den hgsta betygsgruppen r det nstan 90 procent av
dem som gtt ut det naturvetenskapliga programmet och 80 procent av
dem frn det samhllsvetenskapliga som brjat studera p hgskolan
(SCB, 2010b). Andelen som pbrjar hgskoleutbildning minskar sedan ju
lgre betygen r. I den lgsta betygsgruppen r det en fjrdedel av dem
som gtt ut det naturvetenskapliga programmet och endast en tiondel av
dem frn det samhllsvetenskapliga som brjat p hgskolan inom tre r
frn det att man gtt ut gymnasiet. Om hga gymnasiebetyg r ngot som
vrdestts p arbetsmarknaden r det ocks rimligt att tnka sig att de
avgngselever frn gymnasiet som pbrjat en hgskoleutbildning,
tminstone i genomsnitt, skulle haft hgre lner n jmfrelsegruppen
med gymnasieutbildade ven om de inte tagit en akademisk examen. Det
hr fenomenet gr under benmningen ability bias och innebr att allts
att resultatet pverkas av skillnader i frmga eller begvning mellan
grupperna.
I det dataunderlag som anvnts i den hr studien finns dessvrre inga
uppgifter om vare sig familjebakgrund eller sdana som kan ge en indikation p individernas produktiva egenskaper, till exempel gymnasiebetyg.
Det innebr att de berkningar rrande olika hgskoleutbildningars lnsamhet som redovisas i de kommande kapitlen sannolikt verskattar
utbildningens betydelse fr livslnen och resultaten br lsas med detta i
tanke.

INTE BARA EN UTBILDNINGSEFFEKT

12

Av Figur 1 framgr ven att de som gtt gymnasieskolans NV-program

brjar p hgskolan i hgre utstrckning n de som gtt SP-programmet
och att det frhllandet gller samtliga betygsgrupper. Totalt hade ungefr
65 procent av dem som gtt ut gymnasiets NV- eller SP-program 2005/06
pbrjat en hgskoleutbildning inom tre r, men skillnaden i vergngsfrekvens till hgre utbildning r relativt stor mellan dessa gymnasieprogram. Bland avgngna frn NV-programmet hade 79 procent brjat
inom tre r. Motsvarande andel bland dem som gtt SP-programmet var
58 procent.
Figur 1: vergngsfrekvens till hgskolan inom tre r i olika betygsgrupper fr avgngna
frn gymnasieskolans natur- och samhllsvetenskapliga program 2005/06

Klla: (SCB, 2010b)

Fr att nd f en uppfattning om vilken betydelse skillnader i familjebakgrund och frmga har fr lneskillnaderna mellan personer med olika
utbildningslngd kan man vnda sig till de forskningsstudier som gjorts p
svenska data inom omrdet. I en studie frn Institutet fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering, IFAU, (Bjrklund, Fredriksson, Gustafsson, &
ckert, 2010) berknas utbildningspremien, det vill sga hur mycket
lnen frndras av ytterligare ett rs utbildning, till 4,6 procent. Nr man
lagt till kontroller fr frmga3 och frldrarnas utbildningslngd minskade premien till 3,5 procent. Minskningen beror framfr allt p att man
tar hnsyn till skillnader i frmga mellan de personer som ingick i
studien. Frldrarnas utbildningslngd hade endast en mindre inverkan
p resultatet. Studien frn IFAU r en uppdatering av en tidigare under3

Med frmga avses i det hr fallet resultatet frn ett begvningsprov personerna i dataunderlaget
gjorde i rskurs 6 samt deras betyg frn rskurs 6.

INTE BARA EN UTBILDNINGSEFFEKT

13

skning (Kjellstrm, 1999). Drav fljer att studierna har ett likartat upplgg, men studien frn IFAU baseras p mer och frskare data n Kjellstrms. Bda studierna ger dock i stort sett samma resultat.
Upplgget i de studier som refererades i fregende stycke var att man
beaktade skillnader i observerade egenskaper hos de individer som ingick i
dataunderlaget. Det r en frhllandevis okomplicerad ansats och torde
vara det allra vanligaste sttet att berkna utbildningspremier. En annan
typ av underskning r att istllet jmfra syskon eller till och med tvillingar. Frdelen med det r att syskon/tvillingar har samma frldrabakgrund samt att de vanligtvis delar uppvxtmilj. I den ovan refererade
publikationen frn IFAU (Bjrklund med flera, 2010) har man ven
berknat utbildningspremien med hjlp av data om tvillingpar. Dataunderlaget delades upp i samknade och olikknade tvillingpar4. Till att
brja med skattades utbildningspremien utan ngra kontroller fr tvillingpar eller frmga p samma stt som i den ursprungliga modellen i fregende stycke och resultaten avviker inte heller nmnvrt frn den skattningen. Det innebr att utbildningspremien hamnar kring 5 procent fr
svl samknade som olikknade tvillingar. Nr kontroller fr tvillingpar
och frmga (begvningsprov i rskurs 6) lades till minskade utbildningspremien fr olikknade tvillingar till 3,4 procent, vilket ocks r i niv med
resultatet frn fregende stycke. Fr de samknade tvillingarna minskar
dock utbildningspremien betydligt mer n fr de olikknade och r nu inte
lngre signifikant skild frn noll. Det betyder att det i det hr fallet inte
finns ngot statistiskt skerstllt samband mellan inkomst och utbildningslngd verhuvudtaget.
Resultaten frn forskningsstudierna ovan visar att en betydande del av
inkomstskillnaderna mellan personer med olika utbildningslngd kan
frklaras med hjlp av skillnader i frmga samt i viss mn av familjebakgrund. Hur mycket r givetvis svrt att sga, men i tre av fallen
minskade utbildningspremien med nstan en fjrdedel nr kontroller fr
frmga lyftes in i ekvationen. Tillggas br att dessa studier baserar
resultaten p deltagarnas bruttoinkomster. Progressiviteten i skatteskalan
gr att utbildningspremien hade varit lgre om berkningarna gjorts p
nettoinkomster istllet. Dessutom hade den minskat ytterligare om man
ven tagit med terbetalning av studieskulder i skattningarna.

Uppdelningen p sam- respektive olikknade tvillingar gjordes eftersom man saknade uppgift om
vilka av tvillingparen som var en- respektive tvggstvillingar. Hr utnyttjades istllet det faktum att
alla olikknade tvillingar r tvggstvillingar samt statistik som visar att ungefr hlften av de
samknade tvillingarna r enggstvillingar.

VANLIGASTE YRKENA INOM JMFRELSEGRUPPERNA

14

Vanligaste yrkena inom

jmfrelsegrupperna
Som tidigare nmnts jmfrs livslnen fr olika akademikergrupper med
den fr en jmfrelsegrupp med gymnasieutbildade. Egentligen r det tv
jmfrelsegrupper som anvnds. En med utbildade frn gymnasieskolans
naturvetenskapliga program och en med dem som har det samhllsvetenskapliga programmet som hgsta utbildning. Eftersom dessa utbildningar
inte r inriktade mot ngot specifikt yrke utan syftar till att frbereda deltagarna fr vidare studier, studier som de som ingr i jmfrelsegrupperna
av olika skl inte genomgtt, finns det inte ngon naturlig hemvist fr dem
p arbetsmarknaden. Det innebr att jmfrelsegrupperna har en ganska
heterogen yrkesstruktur, vilket ocks framgr av Tabell 1
Tabell 1: Vanligaste yrkena fr utbildade frn gymnasiets NV- och SP-program frdelat
p lder 2009
LDERSGRUPP

- 29

30 - 39

40 - 49

50 -

Totalt

NATURVETENSKAPLIGA PROGRAMMET

SAMHLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Frsljare, detaljhandel;
demonstratrer m.fl.
3. Skerhetspersonal
4. Kks- och restaurangbitrden
5. Brevbrare m.fl.

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Frsljare inom detaljhandel m.m.
3. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
4. Kundinformatrer
5. Kks- och restaurangbitrden

1. Datatekniker och dataoperatrer

2. Dataspecialister
3. Ingenjrer och tekniker
4. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
5. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

1. Sljare, inkpare, mklare m.fl.

2. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.
3. Frsljare, detaljhandel;
demonstratrer m.fl.
4. vrig kontorspersonal
5. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Dataspecialister
3. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
4. Ingenjrer och tekniker
5. Datatekniker och dataoperatrer

1. Sljare, inkpare, mklare m.fl.

2. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.
3. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.
4. Fretagsekonomer, marknadsfrare och personaltjnstemn
5. vrig kontorspersonal

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
3. Dataspecialister
4. Ingenjrer och tekniker
5. Fretagsekonomer, marknadsfrare och personaltjnstemn

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
3. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.
4. vrig kontorspersonal
5. Fretagsekonomer, marknadsfrare och personaltjnstemn

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
3. Frsljare inom detaljhandel m.m.
4. Dataspecialister
5. Ingenjrer och tekniker

1. Vrd- och omsorgspersonal m.fl.

2. Sljare, inkpare, mklare m.fl.
3. Frsljare inom detaljhandel m.m.
4. vrig kontorspersonal
5. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

VANLIGASTE YRKENA INOM JMFRELSEGRUPPERNA

15

Vrd- och omsorgspersonal med flera samt olika typer av frsljningsjobb

r de vanligaste yrkena fr svl utbildade frn NV- som SP-programmen.
Bland utbildade frn det naturvetenskapliga programmet r olika typer av
datayrken och ingenjrer relativt vanliga, medan utbildade frn det samhllsvetenskapliga programmet har arbeten med ekonomisk inriktning i
hgre utstrckning.
Noterbart r ven att yrkena dataspecialister samt fretagsekonomer,
marknadsfrare och personaltjnstemn r s pass vanliga bland
gymnasieutbildade. Enligt den svenska yrkesklassificeringen, SSYK, r det
yrken som krver teoretisk specialistkompetens, det vill sga en lng
hgskoleutbildning.

LIVSLNER

16

Livslner
Som benmningen antyder r livslnen den ln man tjnar under hela
livet. I den hr studien tjnas livslnen in frn och med det andra halvret
det r man fyller 19 och till och med 85 rs lder. De sista cirka 20 ren
handlar det naturligtvis om pension. Hur livslnen efter skatt frdelar sig
ver livet fr akademiker och gymnasieutbildade illustreras i Figur 2.
Utifrn 2009 rs lneniv visar kurvan fr akademiker den s kallade
lderslneprofilen fr personer med en minst trerig hgskoleexamen5.
Kurvan fr gymnasieutbildade r tnkt att terspegla den alternativa
karrir akademikern haft om denne valt att brja arbeta direkt efter
gymnasiet istllet fr att studera p hgskolan. Under de frsta ren, det
vill sga d den blivande akademikern studerar, tjnar den gymnasieutbildade mer. Gapet mellan kurvorna under dessa r ger en bild av den
kostnad i form av inkomstbortfall som akademikern har. I exemplet har
studietiden antagits vara nio terminer, vilket innebr att de nyutexaminerade akademikern trder in p arbetsmarknaden vid 24 rs lder. Den
genomsnittliga ingngslnen fr akademiker motsvarar den fr gymnasieutbildade vid samma lder, men akademikerns ln kar snabbare n den
gymnasieutbildades. Det gr att de hr ren kan betraktas som en terhmtningsfas dr akademikern tar igen frlusten frn studietiden. Vid 39
rs lder tar terhmtningsfasen slut. D har akademikern hmtat in det
som frlorades under studieren och nr punkten fr break-even fr sin
utbildningsinvestering. Det verskott gentemot den gymnasieutbildade
som tjnas in senare i livet utgr allts vinsten av den investering i sitt
humankapital som akademikern gjort. I genomsnitt tar det allts 20 r
frn det att studierna pbrjas innan ngon lnsamhet ns. Flera grupper
nr dock sin lnsamhetspunkt tidigare n s, medan andra fr vnta nnu
lngre innan man hmtat in det som frlorats under studietiden, och det
finns till och med grupper som aldrig kommer ifatt jmfrelsegruppen
med gymnasieutbildade.
Vid 50 rs lder har akademikern betalat tillbaka hela studielnet och fr i
samband med det den enskilt strsta nettolnekningen i karriren. I
figuren syns det genom det hack som uppstr i kurvan vid den ldern.
De sammanlagda livslnerna, svl brutto som netto, fr de 36 utbildningsinriktningar som studerats visas i Tabell 2. I nettolivslnen har ven
vrdet av studiemedlen lagts till, det vill sga att det rknats som inkomst
under studietiden, samt att den rliga terbetalningen dragits bort frn
nettolnen under den 25-riga amorteringstiden.

Personer med forskarutbildning ingr dock inte. Givetvis r ven forskarutbildade akademiker i allra
hgsta grad, men fr att f s homogena utbildningsgrupper som mjligt har forskarutbildade
exkluderats frn alla jmfrelser som grs mellan akademiker och gymnasieutbildade.

LIVSLNER

17

Figur 2: Livslneprofil fr akademiker (exklusive forskarutbildade) jmfrt med

gymnasieutbildade frn NV- och SP-programmen. Nettolner 2009

Tabellen visar tydligt de stora skillnader i livsln som finns mellan olika
akademikergrupper. Det r mer n 80 procents skillnad mellan den hgsta
och den lgsta nettolivslnen. Vad man lst p hgskolan har strre inverkan p livslnen n att man lst dr. En genomsnittlig akademiker
tjnar knappt 23 miljoner kronor under livet fre skatt, mtt i 2009 rs
lneniver, och drygt 16 miljoner efter skatt och studiemedel. I bda fallen
innebr det cirka 16 procent hgre livsln n vad gymnasieutbildade frn
NV- respektive SP-programmet tjnar under livet. Fr den genomsnittlige
akademikern r allts skillnaden mot de gymnasieutbildade lika stor
oavsett om man jmfr livslnen brutto eller netto, men fr grupper som
nr hgre upp i lneskalan har inkomstskatten en utjmnande effekt d
skillnaderna i nettoln r mindre n de r brutto. Jmfr man bruttolner
tjnar exempelvis civilekonomer och jurister cirka 60 procent mer n vad
gymnasieutbildade frn det samhllsvetenskapliga programmet gr under
livet. D nettolivslnerna jmfrs har skillnaden minskat till 45 procent. I
de hr fallen reducerar allts skatten skillnaden mellan akademikerna och
de gymnasieutbildade med en fjrdedel.
Av tabellen framgr ocks att flera akademikergrupper har lgre livsln n
deras respektive jmfrelsegrupper med gymnasieutbildade. Det gller
exempelvis samtliga lrargrupper. De strsta underskotten gentemot de
gymnasieutbildade gller personer med konstnrlig utbildning, biblioteksoch informationsvetenskaplig utbildning, arbetsterapeuter och tandhygienister. Deras nettolivslner ligger 89 procent lgre n de gymnasieutbildades.

LIVSLNER

18

Tabell 2: Livslner fr olika utbildningsgrupper berknade utifrn 2009 rs lner

UTBILDNINGSINRIKTNING

BRUTTOLN MKR

RELATION
GYMN
UTB

NETTOLN**
MKR

RELATION
GYMN
UTB

Pedagogik och lrarutbildning:

Lrare fr grundskolans tidigare r
Lrare fr grundskolans senare r och
gymnasiet
Lrare i praktiskt-estetiskt mne
Yrkeslrare

17,3

-8 %

13,0

-6 %

18,2

-3 %

13,6

-2 %

17,6
18,3

-6 %
-2 %

13,2
13,7

-5 %
-1 %

Humaniora och konst:

Humanistisk
Konstnrlig
Teologisk
Biblioteks- och informationsvetenskaplig

18,6
16,8
19,6
16,9

-1
-11
4
-10

%
%
%
%

13,8
12,5
14,4
12,7

0
-9
4
-8

%
%
%
%

Samhllsvetensk, juridik, handel & adm:

Ekonom
Organisation, administration & frvaltning
Juridisk
Journalist- och media
Psykolog
Samhlls- och beteendevetenskaplig

30,0
25,3
30,0
21,7
21,3
22,2

60
35
60
15
13
18

%
%
%
%
%
%

20,0
17,6
20,0
15,7
15,4
15,9

45
28
45
13
11
15

%
%
%
%
%
%

Naturvetenskap, matematik och data:

Biolog*
Systemvetenskaplig
Geovetenskaplig*
Kemist*
Matematiker och statistiker*
Datavetenskaplig*

18,7
24,8
20,1
20,5
23,1
23,9

-6
32
0
2
16
20

%
%
%
%
%
%

13,8
17,3
14,7
14,8
16,4
16,8

-5
25
0
1
12
15

%
%
%
%
%
%

Teknik och tillverkning:

Arkitekt*
Civilingenjr*
Hgskoleingenjr*

21,9
30,4
22,8

10 %
52 %
14 %

15,7
20,1
16,3

7%
38 %
12 %

Lant- och skogsbruk samt djursjukvrd:

Agronom- och hortonomutbildning*
Veterinrutbildning*

22,1
22,9

11 %
15 %

15,9
16,3

8%
12 %

Hlso- och sjukvrd samt social omsorg:

Lkarutbildning*
Sjukskterskeutbildning
Tandlkarutbildning*
Tandhygienistutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildning
Sjukgymnastutbildning
Arbetsterapeututbildning
Apotekarutbildning*
Receptarieutbildning
Social omsorgsutbildning
Socionomutbildning

36,2
19,0
25,7
16,8
17,9
17,6
17,0
29,1
19,0
18,1
18,8

%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%

22,8
14,1
17,8
12,7
13,4
13,2
12,8
19,6
14,1
13,5
14,0

56
2
22
-8
-3
-5
-8
34
2
-2
1

Samtliga akademiker

22,7

16 %

16,2

16 %

Gymnasieutbildningar jmfrelsegrupper:
Samhllsvetenskapliga programmet
Naturvetenskapliga programmet

18,7
20,0

81
1
28
-10
-5
-6
-10
46
1
-4
0

%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%

13,8
14,6

* Jmfrs med utbildade frn gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Gruppen Samtliga har
jmfrts med utbildade frn bde NV- och SP-programmen. vriga har jmfrts med utbildade frn
Samhllsvetenskapliga programmet.
Gruppen Samtliga avser alla i databasen som har en hgskoleexamen om minst tre r (exklusive
forskarutbildade), sammanlagt cirka 525 000 personer.
** Inklusive studiemedel

UTBILDNINGENS AVKASTNING

19

Utbildningens avkastning
I fregende avsnitt redovisades hur stor livslnen, svl brutto som netto,
var fr olika akademikergrupper i frhllande till den fr gymnasieutbildade. Vid dessa berkningar har lner som erhlls vid olika tidpunkter i
livet betraktats som likvrdiga. S r emellertid inte fallet. Man mste
ven beakta vid vilka tidpunkter beloppen betalas ut. I annat fall vore det
likgiltigt om hela livslnen betalades ut frsta dagen p jobbet efter
examen eller om man fick vnta p sin frsta lneutbetalning tills man
fyller 85 r och d f hela livslnen. Fr att ta hnsyn till tidsdimensionen
mste alla livets lneutbetalningar rknas om till en gemensam tidpunkt,
vanligtvis nutid. Detta brukar kallas fr diskontering av framtida
inkomster.
Utbildningens avkastning berknas med hjlp av internrntemetoden som
r en av de vanligaste metoderna fr investeringsbedmning inom fretagsekonomin. Metoden rknar fram den procentuella avkastningen,
internrntan, fr en investering varfr resultatet r enkelt att tolka6. Vid
berkningen jmfrs nettolivslnen fr var och en av hgskoleutbildningarna med den fr relevant gymnasieutbildning. Det blir allts tv alternativ som stlls mot varandra, karriren med hgskoleutbildning mot den
alternativa karrir man haft om man brjat jobba direkt efter avslutat
gymnasium. Den berknade avkastningen fr de olika hgskoleutbildningarna presenteras i Tabell 3.
I den frsta gruppen avseende omrdet pedagogik och lrarutbildningar r
alla studerade utbildningsriktningar olnsamma. De som utbildat sig till
yrkeslrare eller till lrare fr grundskolans senare r eller gymnasiet nr
nstan upp till de gymnasieutbildades niv, medan utfallet fr lrare i
praktiskt-estetiskt mne samt grundskolans tidigare r r lgre. Fr den
sistnmnda gruppen har internrntan inte gtt att berkna, men det rder
inget tvivel om att utbildningen r olnsam jmfrt med en trerig samhllsvetenskaplig gymnasieutbildning. Lrarutbildningarna gynnas i det
hr fallet av att arbetslsheten bland lrare r lg. Om hnsyn inte tagits
till arbetslsheten vid berkningarna hade internrntan fr lrarutbildning mot grundskolans senare r/gymnasiet varit 2 procentenheter lgre.
Fr vriga lrargrupper hade den inte gtt att berkna.
ven i gruppen med utbildningar inom humaniora och konst r avkastningen lg. Fr konstnrliga utbildningar samt utbildningar mot biblioteks- och informationsvetenskap gr ngon internrnta inte att berkna,
6

En nackdel med metoden r att internrntan inte alltid gr att berkna. Den vanligaste orsaken till
det r att intkterna aldrig nr upp till samma niv som kostnaderna. I det hr fallet kan det illustreras med en situation d lnerna fr en akademikergrupp aldrig nr upp till den gymnasieutbildades
lner. En frutsttning fr att internrntan ska kunna berknas r att de jmfrda lnekurvorna
korsar varandra ngon gng under livet. Dessvrre finns ven situationer d internrntan nd inte
gr att berkna. I de fall internrntan inte kunnat berknas kan nd anvnda resultatet i Tabell 2 fr
att f en uppfattning om huruvida investeringen r lnsam eller ej.

UTBILDNINGENS AVKASTNING

20

men att de som gr ngon av dessa utbildningar gr en ekonomisk frlust

jmfrt med att brja jobba direkt efter gymnasiet framgr redan av resultaten i Tabell 2. De som har en humanistisk utbildning gr i genomsnitt
jmnt upp med gymnasieutbildade frn det samhllsvetenskapliga programmet ver livet. Teologiskt utbildade gr dock en liten vinst d deras
avkastning ligger p 3 procent. Den hga arbetslsheten bland konstnrligt utbildade r en starkt bidragande orsak till det svaga resultatet fr den
gruppen, men det r inte den enda frklaringen d frlusten gentemot de
gymnasieutbildade varit ett faktum ven om arbetslsheten inte beaktats
vid berkningarna.
Inom omrdet med utbildningar inom samhllsvetenskap, juridik, handel
och administration r alla studerade utbildningar lnsamma. Ekonomer,
jurister samt utbildade inom organisation, administration och frvaltning
har en avkastning p 12 14 procent. vriga utbildningsgrupper inom det
hr omrdet uppvisar en lgre avkastning, men den r nd tillrckligt hg
fr att vara lnsam gentemot jmfrelsegruppen med gymnasieutbildade
frn det samhllsvetenskapliga programmet.
Bland utbildade inom naturvetenskap, matematik och data r bilden mer
splittrad. Utbildningarna mot data- eller systemvetenskap nr bda en
avkastning p 10 procent. Matematiker och statistiker bildar en mellangrupp med lgre avkastning n datautbildningarna, men nd hgre n de
mer renodlade naturvetenskapliga inriktningarna mot biologi, geovetenskap och kemi. Bland de sistnmnda grupperna ligger internrntan kring
0 procent med undantag av biologer, som gr en relativt stor frlust p sin
utbildning jmfrt med gymnasieutbildade frn det naturvetenskapliga
programmet. Framfr allt biologer, men ven kemister drabbas hr av en
relativt hg arbetslshet.
Civilingenjrer har i genomsnitt en avkastning p 12 procent, vilket r
ngra procentenheter hgre n hgskoleingenjrer. Den extra studietiden
fr att lsa till civilingenjrer ger drmed relativt stor utdelning. Det
faktum att civilingenjrer fr chefsjobb i hgre utstrckning n hgskoleingenjrer torde vara en bidragande orsak till det. Den sista gruppen inom
omrdet teknik och tillverkning, arkitekter, fr en avkastning p 3 procent
p sin utbildning. Arkitektstuderande r en av de utbildningsgrupper som
verskrider sin normalstudietid mest (Hgskoleverket, 2009). Den lnga
studietiden drar givetvis ner avkastningen ngot.
De bda studerade utbildningsgrupperna inom lant- och skogsbruk samt
djursjukvrd uppvisar en avkastning p 4 procent. Utbildningarna r drmed lnsamma gentemot de gymnasieutbildade, men avkastningen ligger
nd ngra procentenheter lgre n genomsnittet bland akademiker.

UTBILDNINGENS AVKASTNING

Tabell 3: Avkastning fr olika utbildningsgrupper berknade utifrn 2009 rs lner

UTBILDNINGSINRIKTNING

INTERNRNTA

Pedagogik och lrarutbildning:

Lrare fr grundskolans tidigare r

Gr ej att berkna

Lrare fr grundskolans senare r och gymnasiet

-1 %

Lrare i praktiskt-estetiskt mne

Yrkeslrare

-5 %
-1 %

Humaniora och konst:

Humanistisk
Konstnrlig
Teologisk
Biblioteks- och informationsvetenskaplig

0%
Gr ej att berkna
3%
Gr ej att berkna

Samhllsvetensk, juridik, handel & adm:

Ekonom
Organisation, administration & frvaltning
Juridisk
Journalist- och media
Psykolog
Samhlls- och beteendevetenskaplig

14
12
13
7
5
6

%
%
%
%
%
%

Naturvetenskap, matematik och data:

Biolog*
Systemvetenskaplig
Geovetenskaplig*
Kemist*
Matematiker och statistiker*
Datavetenskaplig*

-5
10
0
1
6
10

%
%
%
%
%
%

Teknik och tillverkning:

Arkitekt*
Civilingenjr*
Hgskoleingenjr*

3%
12 %
9%

Lant- och skogsbruk samt djursjukvrd:

Agronom- och hortonomutbildning*
Veterinrutbildning*

4%
4%

Hlso- och sjukvrd samt social omsorg:

Lkarutbildning*
Sjukskterskeutbildning
Tandlkarutbildning*
Tandhygienistutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildning
Sjukgymnastutbildning
Arbetsterapeututbildning
Apotekarutbildning*
Receptarieutbildning
Social omsorgsutbildning
Socionomutbildning

14 %
2%
8%
Gr ej att berkna
-4 %
-7 %
Gr ej att berkna
9%
2%
-2 %
1%

Samtliga akademiker

7%

* Jmfrs med utbildade frn gymnasieskolans naturvetenskapliga program.

Gruppen Samtliga har jmfrts med utbildade frn bde NV- och SPprogrammen. vriga har jmfrts med utbildade frn Samhllsvetenskapliga
programmet.
Gruppen Samtliga avser alla i databasen som har en hgskoleexamen om minst
tre r (exklusive forskarutbildade), sammanlagt cirka 525 000 personer.

Utbildningarna inom det sista omrdet, hlso- och sjukvrd samt social
omsorg, r de som har den strsta variationen i avkastning. Hr finns

21

UTBILDNINGENS AVKASTNING

22

lkare, som har en internrnta p 14 procent, och hr finns ven sjukgymnaster som fr en avkastning p -7 procent, biomedicinska analytiker
med en avkastning p -4 procent samt arbetsterapeuter vars internrnta
inte gtt att berkna.
Bland utbildningarna inom hlso- och sjukvrd samt social omsorg finns
ven farmacevtutbildningarna till apotekare respektive receptarie. Av dem
ger den lngre apotekarutbildningen betydligt hgre avkastning n den till
receptarie. ven bland tandvrdsutbildningarna r den lngsta den mest
lnsamma d tandlkarutbildningen ger en avkastning p 8 procent, samtidigt som avkastningen fr den betydligt kortare utbildningen till tandhygienist inte varit mjlig att berkna, men p grund av att gruppens
nettolivsln ligger s pass lngt under den fr jmfrelsegruppen med
gymnasieutbildade rder det inte ngot tvivel om att utbildningen r
olnsam ur ett ekonomiskt perspektiv. Socionomer har en ngot hgre
avkastning n dem som gtt social omsorgsutbildning, men bda grupperna ligger ungefr samma niv som gymnasieutbildade frn det samhllsvetenskapliga programmet.
Den genomsnittliga avkastningen fr samtliga akademiker (exklusive
forskarutbildade) ligger p 7 procent. Av de 36 studerade utbildningsinriktningarna r det dock bara tio som har en hgre avkastning n s. Det
rr sig dock om relativt stora grupper som civilingenjrer, ekonomer,
jurister och lkare. Tolv utbildningar medfr, i genomsnitt, en ekonomisk
frlust jmfrt med att brja jobba direkt efter gymnasiet.

Vad krvs fr att undvika frlust?

En tredjedel av de studerade utbildningarna ger allts en negativ avkastning, vilket innebr att det varit mer lnsamt att brja arbeta direkt efter
avslutat gymnasium n att ta en examen frn ngon av dem. Frgan r d
vad som skulle krvas fr att de som gtt ngon av dessa utbildningar ska
n upp till samma niv som dess jmfrelsegrupp med gymnasieutbildade
gr ver livet, det vill sga vad som krvs fr att f upp internrntan till 0
procent.
Det finns flera olika stt att hja avkastningen p. Hr redogrs fr fyra av
dem. Det handlar d om ndringar i studietid, studiemedel, uttrdeslder
och ln.
Observera att berkningarna i det hr avsnittet syftar till att hja internrntan till 0 procent fr att p s stt n samma niv som jmfrelsegruppen med gymnasieutbildade gr under livet. Frekomsten av s kallad
ability bias gr dock att denna lnsamhetsgrns mycket vl kan ligga
ngra procentenheter hgre n 0 procent fr de berrda grupperna. Drfr
br resultaten ses som tmligen frsiktiga berkningar av vad som krvs
fr att man ska f den livsln man kunde ftt om man brjat jobba direkt
efter avslutat gymnasium.

UTBILDNINGENS AVKASTNING

23

Kortare studietid
Ett stt att hja livslnen och drmed avkastningen av sin utbildning r att
frkorta studietiden. Det innebr att bde inkomstbortfallet under studietiden och studieskulden minskar samtidigt som tiden i arbetslivet kar. Av
Tabell 4 framgr att det i flera fall krvs en drastisk minskning av utbildningstiden fr att undvika en ekonomisk frlust ver livet. I hlften av
fallen ns inte punkten fr break-even ens om man kortar ned utbildningen till en termin. Utbildningarna till lrare i praktiskt-estetiskt mne,
biolog och biomedicinsk analytiker fr inte vara lngre n en termin om
man vill undvika att g med frlust. vriga utbildningar skulle behva
frkortas med 24 terminer fr att man ska f samma avkastning som de
gymnasieutbildade.
Tabell 4: Maximal studietid fr att undvika frlust gentemot gymnasieutbildade berknat
utifrn 2009 rs nettolner
UTBILDNINGSINRIKTNING

MAX ANTAL
TERMINER FR
ATT UNDVIKA
FRLUST

ANTAL TERMINER
ENLIGT
URSPRUNGLIGT
ANTAGANDE

Lrare fr grundskolans tidigare r

Lrare fr grundskolans senare r och gymnasiet

10

Lrare i praktiskt-estetiskt mne

Yrkeslrare
Konstnrlig
Biblioteks- och informationsvetenskaplig
Biolog*
Tandhygienistutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildning
Sjukgymnastutbildning
Arbetsterapeututbildning
Social omsorgsutbildning

1
5
1
1
3

8
7
9
9
9
5
6
7
7
7

* Jmfrs med utbildade frn gymnasieskolans naturvetenskapliga program. vriga har jmfrts
med utbildade frn Samhllsvetenskapliga programmet.
Ursprunglig antagen studietid avser det antal terminer som anvnts vid berkningarna till Tabell 3.

Resultaten i Tabell 4 kan ven tolkas som den studietid arbetsgivarna

betalar fr. Som synes r det p flera hll stora diskrepanser mellan den
tid de utbildade lagt ned p sina studier och den som de fr betalt fr.
Hjt studiebidrag
Ett annat stt att frbttra utbildningars avkastning r att reducera
inkomstbortfallet under studietiden. Det sker lmpligen genom hjt
studiemedel. Att enbart hja studielnet r i det hr fallet ingen framkomlig vg eftersom det kar studieskulden och drmed det belopp som
ska terbetalas till CSN. En hjning av lnedelen frbttrar visserligen
situationen under studietiden, men eftersom det mste betalas tillbaka
med rnta frsmrar det bara livslnen fr dessa grupper. Det gr helt
enkelt inte att komma upp p samma niv som de gymnasieutbildade
genom att bara hja studielnet. Drfr baseras berkningarna i Tabell 5
p ett hjt studiebidrag istllet. Tabellen visar vilket studiebidrag som

UTBILDNINGENS AVKASTNING

24

krvs per termin fr de olika grupperna fr att de ska g jmnt upp med de
gymnasieutbildade ver livet.
Tabell 5: Studiebidrag som krvs per termin fr att fr att undvika frlust gentemot
gymnasieutbildade i ett livslneperspektiv. Berknat utifrn 2009 rs nettolner
UTBILDNINGSINRIKTNING

Lrare fr grundskolans tidigare r

Lrare fr grundskolans senare r och gymnasiet
Lrare i praktiskt-estetiskt mne
Yrkeslrare
Konstnrlig
Biblioteks- och informationsvetenskaplig
Biolog*
Tandhygienistutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildning
Sjukgymnastutbildning
Arbetsterapeututbildning
Social omsorgsutbildning

STUDIEBIDRAG
PER TERMIN

103 000
30 000
74
29
128
110
89
207
64
82
133
45

000
000
000
000
000
000
000
000
000
000

* Jmfrs med utbildade frn gymnasieskolans naturvetenskapliga program.

vriga har jmfrts med utbildade frn Samhllsvetenskapliga programmet.
Det faktiska studiebidraget 2009 var 13 420 kronor per termin.
Studenterna antas fortfarande ta ut maximalt studieln, dvs 25 680 kronor per
termin

De grupper som gr den strsta frlusten gentemot de gymnasieutbildade

r naturligtvis de som behver den strsta kompensationen fr att n upp
till samma niv som dem. I det hr fallet r det dock inte bara det som pverkar storleken p det berknade studiebidraget. Eftersom en kort utbildning har frre terminer att tcka frlusten p n en lng blir det berknade
studiebidraget extra hgt i de fallen. Det syns framfr allt p den relativt
korta tandhygienistutbildningen dr det skulle behvas ett studiebidrag p
hela 207 000 kronor per termin. En arbetsterapeut skulle behva ett
studiebidrag p 133 000 kronor per termin fr att f upp internrntan till
0 procent gentemot en gymnasieutbildad samhllsvetare. Bara studiebidraget under tv terminer ger i det fallet en hgre intkt n den hgsta
nettorslnen en arbetsterapeut fr under livet.
Naturligtvis r det inte rimligt med differentierade studiebidrag mellan
olika utbildningsinriktningar och n mindre om differentieringen baseras
p en frvntad lneutveckling fr de kommande 60 ren. Det hr ska mer
ses som en illustration av de lga lner som rder inom flera akademikeryrken.
Hjd uttrdeslder
Den lder vid vilken man lmnar arbetslivet fr att g i pension brukar
benmnas uttrdeslder. Den genomsnittliga uttrdesldern fr akademiker r ngot hgre n den r fr gymnasieutbildade. Detta har beaktats vid
de berkningar av livslner och avkastning som presenterats tidigare i den
hr rapporten. Frgan r hr vid vilken lder de som gtt ngon av dessa
tolv utbildningar kan g i pension utan att gra en frlust gentemot

UTBILDNINGENS AVKASTNING

25

gymnasieutbildade under livet. Personer med gymnasieutbildning antas

lmna arbetsmarknaden fr att g i pension vid 64 rs lder.
Tabell 6: Minsta uttrdeslder frn arbetsmarknaden fr att undvika frlust gentemot
gymnasieutbildade i ett livslneperspektiv. Berknat utifrn 2009 rs nettolner
UTBILDNINGSINRIKTNING

UTTRDESLDER

Lrare fr grundskolans tidigare r

68

Lrare fr grundskolans senare r och gymnasiet

66

Lrare i praktiskt-estetiskt mne

Yrkeslrare
Konstnrlig
Biblioteks- och informationsvetenskaplig
Biolog*
Tandhygienistutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildning
Sjukgymnastutbildning
Arbetsterapeututbildning
Social omsorgsutbildning

67
66
70
69
68
69
66
67
69
66

* Jmfrs med utbildade frn gymnasieskolans naturvetenskapliga program.

vriga har jmfrts med utbildade frn Samhllsvetenskapliga programmet.
Uttrdesldern fr gymnasieutbildade har antagits vara 64 r.

Fga verraskande r det de grupper med lgst nettolivsln som behver

arbeta lngst innan de kan pensionera sig. Personer med konstnrlig utbildning behver arbeta tills de blir 70 r fr att g jmnt upp med jmfrelsegruppen med gymnasieutbildade ver livet. Den uttrdeslder som
krvs fr att undvika frlust ligger, fr samtliga grupper, i intervallet 66
70 r. Det innebr att de behver arbeta 26 r efter det att de gymnasieutbildade gtt i pension.
Motsvarande berkningar om vilken uttrdeslder som skulle krvas fr
att f upp internrntan till 0 procent gjordes ven i Sacos frra livslnestudie (Ljunglf, 2004). D hamnade de berknade uttrdesldrarna, i
flera fall, p en betydligt hgre n niv n de ldrar som redovisas i Tabell
6. Den frmsta orsaken till att de berknade uttrdesldrarna r lgre i
den hr studien n i den frra r att skillnader i arbetslshet mellan de
olika akademikergrupperna och deras respektive jmfrelsegrupp med
gymnasieutbildade vgts in i kalkylerna. Flera grupper, exempelvis
sjukgymnaster och arbetsterapeuter, har en mycket lg arbetslshet, vilket
ptagligt frbttrar deras resultat gentemot de gymnasieutbildade.
Omvnt r det fr biologer, det vill sga en grupp med hg arbetslshet.
Fr den gruppen har infrandet av arbetslshetsrisken i modellen kat
den berknade uttrdesldern med ett r.
Hjd ln
Slutligen undersks hur stor lnekning som krvs fr de olika utbildningsgrupperna fr att de ska f upp sina respektive internrntor till
0 procent, det vill sga n upp till samma niv som de gymnasieutbildade
gr ver livet. Det handlar d om hur mycket bruttolnen behver hjas,

UTBILDNINGENS AVKASTNING

26

men utfallet gentemot de gymnasieutbildade mts med hjlp av nettolnen (inklusive studiemedel).
Tabell 7 visar att personer med konstnrlig utbildning i genomsnitt skulle
behva 15 procents lnelyft fr att n upp till samma niv som gymnasieutbildade samhllsvetare gr under livet. Flera av utbildningsgrupperna,
till exempel bibliotekarier och tandhygienister, behver ett lnelyft p 10
12 procent fr att f upp sina respektive internrntor till 0 procent.
Tabell 7: Lnehjning som krvs fr att undvika frlust gentemot gymnasieutbildade i ett
livslneperspektiv. Berknat utifrn 2009 rs nettolner
UTBILDNINGSINRIKTNING

HJD
BRUTTOLN

Lrare fr grundskolans tidigare r

9,5 %

Lrare fr grundskolans senare r och gymnasiet

2,0 %

Lrare i praktiskt-estetiskt mne

Yrkeslrare
Konstnrlig
Biblioteks- och informationsvetenskaplig
Biolog*
Tandhygienistutbildning
Biomedicinsk analytikerutbildning
Sjukgymnastutbildning
Arbetsterapeututbildning
Social omsorgsutbildning

6,0
1,5
15,0
11,5
10,4
12,1
4,0
6,1
10,6
12,1

%
%
%
%
%
%
%
%
%
%

* Jmfrs med utbildade frn gymnasieskolans naturvetenskapliga program.

vriga har jmfrts med utbildade frn Samhllsvetenskapliga programmet.
Ursprunglig antagen studietid inom parentes.

Det r allts samtliga lneutbetalningar under arbetslivet, frn ingngsln

till slutln, som behver hjas med det procenttal som anges i Tabell 7. D
lnen hjs kar ven avsttningen till pensionen, vilket innebr att lnehjningen indirekt ven hjer pensionen.

LNAR DET SIG ATT DISPUTERA?

27

Lnar det sig att disputera?

r 2009 fanns cirka 40 500 personer som tagit en doktorsexamen enligt
SCB:s utbildningsregister. Av dem var 25 600 mn. Det innebr att
majoriteten, 63 procent, r mn. Antalet disputerade har kat med drygt
30 procent sedan r 2000 och det r framfr allt kvinnliga disputerade
som kat. Mellan r 2000 och 2009 kade antalet kvinnor med doktorsexamen med mer n 90 procent. Under samma period kade antalet
disputerade mn med ungefr 11 procent.
Drygt 70 procent av de disputerade har tagit sin doktorsexamen inom
ngot av omrdena naturvetenskap, teknik eller medicin. De vanligaste
yrkena bland disputerade r lkare samt universitets- och hgskolelrare.
En stor del av dem som skaffat sig en doktorsexamen blir sledes kvar i
hgskolevrlden ven efter disputationen.
Av Figur 3 framgr att lnelget i allmnhet r hgre bland disputerade n
bland personer som har en examen p avancerad niv, det vill sga
magister- eller masterexamen, som hgsta utbildning. Inom samtliga
grupper r bde medel- och medianlnen hgre bland de disputerade n
bland dem som inte har ngon forskarutbildning. Det hgsta lnelget
finns bland lkare, men hr r skillnaden i medelln mellan dem som
disputerat och dem som har en lkarexamen inte s stor. Dremot r lnespridningen strre bland de disputerade lkarna, bde uppt och nedt.
Lnerna fr disputerade lkare gr allts bde lngre ner och hgre upp i
lneskalan n fr lkare som inte disputerat. I figuren syns det genom att
den 10:e percentilen ligger lgre fr disputerade, och den 90:e percentilen7
ligger hgre fr de lkare som har en doktorsexamen jmfrt med dem
som har en lkarexamen. De hgsta lkarlnerna finns sledes bland dem
som disputerat. Det gller dock inte bara lkare, utan samtliga grupper
med undantag av teknik och tillverkning. Dr ligger lnerna fr de ickedisputerade teknikerna (vanligtvis civilingenjrer) hgre n de gr fr de
disputerade hgt upp i lnefrdelningen.
Noterbart r ven den sammanpressade lnefrdelningen fr utbildade
inom pedagogik och lrarutbildning. I figuren syns det genom att avstndet mellan 10:e och 90:e percentilerna r litet. I det hr fallet betydligt
mindre n det r inom flertalet andra grupper. Vidare r de disputerades
lner inom den utbildningsgruppen betydligt hgre n de r fr jmfrelsegruppen med en examen p avancerad niv.

10:e percentilen r den punkt dr 10 procent av en grupp tjnar mindre och 90 procent tjnar mer.
90:e percentilen utgrs d av den punkt dr 90 procent av en grupp tjnar mindre och 10 procent
tjnar mer.

LNAR DET SIG ATT DISPUTERA?

28

Figur 3: Lner och lnespridning fr akademiker med examen p avancerad niv

respektive doktorsexamen. Bruttolner 2009

Figur 3 ger dock en alltfr positiv bild av de disputerades situation. Dels p

grund av att den visar bruttolner (marginalskatten gr s att skillnaderna
minskar), men framfr allt p grund av att den inte innehller ngon
information om kostnaden fr att skaffa sig en doktorsexamen. Det handlar d framfr allt om inkomstbortfallet under tiden som doktorand.
Fr att utrna om det lnar sig att disputera har internrntor berknats p
samma stt som de gjorde nr avkastningen fr olika hgskolexamina
visavi gymnasieutbildning togs fram (se Tabell 3). Hr jmfrs dock
personer med doktorsexamen mot dem som har en magister- eller masterexamen som hgsta utbildning. Jmfrelserna grs per mnesomrde s

LNAR DET SIG ATT DISPUTERA?

29

att de som disputerat inom exempelvis humaniora och konst jmfrs med
dem som har en magister- eller masterexamen inom det omrdet.

Frutsttningar och antaganden

De antaganden om studiestart, studiemedel med mera som gjorts tidigare
gller fortfarande. Det innebr att studierna p hgskolan pbrjas hstterminen det r man fyller 19. Vid ungefr 25 rs lder har man tagit en
examen p avancerad niv och d gr personerna i jmfrelsegruppen ut
p arbetsmarknaden, medan de i den studerade gruppen pbrjar sin
forskarutbildning. Det r en relativt lg lder att pbrja doktorandstudier, men det r en fljd av antagandena om direktvergngar, frst
frn gymnasiet till hgskolan och drefter till forskarutbildningen. Som
tidigare nmnts kan resultatet tolkas som bsta mjliga utfall. Pbrjas
forskarutbildningen senare blir avkastningen lgre.
En doktorand antas ha en doktorandtjnst i fem r. I det ligger att en
doktorand studerar p 80 procent och har institutionstjnstgring de
resterande 20 procenten av tiden. Doktorandtjnst r den vanligaste och
dessutom tryggaste finansieringsformen under en forskarutbildning. Den
som r anstlld som doktorand har samma sociala frmner som vriga
anstllda vid universitetet. Eftersom alternativa finansieringsformer, som
utbildningsbidrag och stipendier, ger lgre ersttning samtidigt som
doktoranden str utanfr trygghetssystemen p arbetsmarknaden innebr
ven antagandet om doktorandtjnst att resultatet fr karaktren av bsta
mjliga utfall. Hsten 2009 hade 55 procent av alla aktiva forskarstuderande anstllning som doktorand (Hgskoleverket, 2010). Medellnen fr
doktorander varierar ngot mellan olika mnesomrden, men lg 2009 i
intervallet 22 00024 200 kronor per mnad. De hgsta doktorandlnerna gller lkare och ingenjrer. Medellnerna fr doktorander har
hmtats frn den partsgemensamma lnestatistiken fr det statliga
omrdet.
Antagandet om fem rs doktorandstudier innebr att disputationen sker
vid cirka 30 rs lder. Tar forskarutbildningen lngre tid blir avkastningen
lgre eftersom tiden i arbetslivet blir kortare. Dessutom mste doktoranden d hitta annan finansiering eftersom doktorandtjnsten inte fr
vara lngre n fem r med den frdelning mellan studier och institutionstjnstgring som antagits hr8. Alternativ finansiering kan d exempelvis
vara ngon annan form av anstllning vid institutionen tills avhandlingen
r frdig, eller stipendium. Den faktiska medianldern bland dem som
disputerade 2009 lg p 35 r, vilket r ungefr fem r hgre n det som
anvnts vid berkningen av de olika gruppernas internrnta. De frmsta
orsakerna till denna skillnad r att mnga pbrjar sin forskarutbildning
8

Man kan vara anstlld som doktorand under tta r, men den sammanlagda anstllningstiden fr
inte vara lngre n vad som motsvarar forskarutbildning p heltid under fyra r. Anstllningstiden fr
dock vara lngre n vad som sgs ovan om det finns srskilda skl, till exempel om doktoranden varit
frldraledig.

LNAR DET SIG ATT DISPUTERA?

30

senare n vad som antagits hr, mnga bedriver sina doktorandstudier p

deltid och p studieuppehll p grund av exempelvis frldraledighet.
Personer med doktorsexamen antas arbeta tills de fyller 66 r fr att sedan
lmna arbetsmarknaden med pension. Jmfrelsegruppen med akademiker med examen p avancerad niv antas arbeta tills de fyller 65, vilket r i
enlighet med det antagande uttrdeslder fr akademiker som gjorts
tidigare i den hr studien. Enligt Pensionsmyndigheten (2010) lg uttrdesldern 2008 fr personer med forskarutbildning p 65 r och p
63,5 r fr personer med minst tre rs eftergymnasial utbildning. Hr
antas den allts vara ngot hgre fr bda grupperna samt att gapet dem
emellan minskat ngot.

En doktorsexamens avkastning
ven nr det gller lnsamheten av att doktorera mts avkastningen med
hjlp av internrntemetoden. Resultatet fr de olika utbildningsinriktningar som studerats redovisas i Tabell 8. Inom ngra grupper, framfr
allt pedagogik och lrarutbildning samt humaniora och konst, ger en
doktorsexamen en vldigt hg avkastning trots att lnerna bland disputerade inom dessa omrden r relativt lga jmfrt med vad disputerade
inom andra omrden tjnar (se Figur 3). Den hga avkastningen fr de hr
grupperna beror snarare p respektive jmfrelsegrupps lga lner n p
de disputerades lner. Den relativt hga avkastningen fr disputerade
inom hlso- och sjukvrd (exklusive lkare) samt naturvetare beror, i viss
utstrckning, ocks p att lnerna i respektive jmfrelsegrupp r relativt
lga.
Det omvnda frhllandet gller lkare och tekniker som doktorerar. Den
lga avkastningen fr dem beror p de relativt hga lnerna fr jmfrelsegrupperna. Fr lkare har ngon internrnta inte kunnat berknas,
men eftersom nettolivslnen fr disputerade lkare r cirka 1 procent lgre
n fr icke-disputerade br ven avkastningen vara svagt negativ9. Inom
omrdena teknik och tillverkning samt samhllsvetenskap, juridik, handel
och administration ligger avkastningen fr en doktorsexamen p 4 procent, vilket mste betraktas som relativt lgt. Inom gruppen lant- och
skogsbruk samt djursjukvrd r avkastningen nnu lgre.
I genomsnitt ligger avkastningen fr en doktorsexamen p 10 procent
jmfrt med akademiker som har en magister- eller masterexamen som
hgsta utbildning. Man br dock ha i tanke att ngon kontroll fr utbildningsinriktning inte gjorts i det fallet. Det innebr att det i stor utstrckning r disputerade lkare och tekniker som jmfrs med icke-disputerade
lrare.

Under strre delen av livscykeln ligger lderslnekurvorna fr disputerade respektive ickedisputerade lkare nra varandra och de korsar varandra flera gnger. Det r just det faktum att de
korsar varandra flera gnger som gr att internrntan inte gr att berkna.

LNAR DET SIG ATT DISPUTERA?

31

Resonemanget ovan antyder att lnelget fr respektive jmfrelsegrupp

spelar strre roll fr en doktorsexamens lnsamhet n vad de disputerades
lner gr. Det r givetvis en sanning med modifikation, men effekten uppstr p grund av att en stor del av dem som doktorerat blir kvar p hgskolan ven efter sin disputation. Dr r lneskillnaderna mellan utbildade inom olika mnesomrden mindre n de r p arbetsmarknaden i
vrigt.
En grupp med exceptionellt skilda arbetsmarknader mellan disputerade
och icke-disputerade r de som utbildats inom pedagogik och lrarutbildning. Bland dem i jmfrelsegruppen, det vill sga de som har en examen
p avancerad niv, arbetar 80 procent inom primrkommunerna och 6
procent inom staten. Bland de disputerade arbetar endast 4 procent i
kommunal sektor medan 93 procent arbetar i den statliga (varav 80
procentenheter arbetar som universitets- och hgskolelrare). Det innebr
att det idag finns ett mycket begrnsat antal disputerade lrare inom den
kommunala skolan.
Tabell 8: Avkastning fr olika utbildningsgrupper berknade utifrn 2009 rs lner
UTBILDNINGSINRIKTNING

Pedagogik och lrarutbildning:

Humaniora och konst:
Samhllsvetenskap, juridik, handel & administration:
Naturvetenskap, matematik och data:

INTERNRNTA

41 %
26 %
4%
16 %

Teknik och tillverkning:

4%

Lant- och skogsbruk samt djursjukvrd:

2%

Hlso- och sjukvrd samt social omsorg:

Lkare
vriga inom hlso- sjukvrd samt social omsorg
Samtliga disputerade

Gr ej att berkna
12 %
10 %

Varje grupp med disputerade jmfrs med motsvarande grupp bland dem som har
en magister- eller masterexamen som hgsta utbildning.
Gruppen Samtliga disputerade har jmfrts med samtliga som har en magistereller masterexamen.

Resultaten i Tabell 8 pminner i relativt stor utstrckning om de som

Sveriges Universitetslrarfrbund fick i den underskning om huruvida
det lnar sig att doktorera eller ej (SULF, 2003). I den studien redovisas
olika scenarier, men bland resultaten kan nmnas att en doktorsexamen
vid medicinsk fakultet gav en svag, eller till och med negativ avkastning
(beroende p scenario). ven vid juridisk och veterinrmedicinsk fakultet
var avkastningen av en doktorsexamen relativt lg. Dremot gav en
doktorsexamen vid humanistisk eller matematisk-naturvetenskaplig
fakultet en frhllandevis hg avkastning. De skillnader som finns mellan
resultaten i den hr studien jmfrt med den frn SULF gller frmst
disputerade inom samhllsvetenskaplig eller teknisk fakultet. Dessa
grupper fr en ganska stor avkastning i SULF:s underskning medan de
fr en relativt svag avkastning i den hr rapporten.

LITTERATUR

32

Litteratur
Akademikeralliansen. (2007). Kommunal avtalspension KAP-KL.
Arbetsgivarverket. (2008). PA 03 Pensionsavtal. Centrala avtal 2008:3.
Bjrklund, A., Fredriksson, P., Gustafsson, J.-E., & ckert, B. (2010). Den
svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad sger
forskningen? Rapport 2010:13: Institutet fr arbetsmarknadspolitisk
utvrdering.
CSN. (2010a). Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009. CSN.
CSN. (2010b). Studiestdet 2009. CSN.
Hgskoleverket. (2009). Mtt fr genomstrmning i utbildning p
grund- och avancerad niv. Rapport 2009:29 R.
Hgskoleverket. (2010). Universitet & hgskolor. Hgskoleverkets
rsrapport 2010. Rapport 2010:10 R.
Kjellstrm, C. (1999). Omitted Ability Bias and the Wage Premium for
Schooling: New Swedish Evidence. i Essays on Investment in Human
Capital. Swedish Institute for Social Research.
Klevmarken, A. (1980). lders-, kvalifikations- och befordringstillgg. En
studie av industritjnstemnnens lnebildning. Statistiska institutionen,
Gteborgs universitet.
Ljunglf, T. (2004). Livslner 2002. Saco.
Pensionsmyndigheten. (2010). Anslagsbelastning och prognos fr anslag
inom Pensionsmyndighetens ansvarsomrde budgetren 20102014.
Prop. 2010/11:100. (2011). 2011 rs ekonomiska vrproposition.
PTK. (2010). ITP 1 lderspension.
SCB. (2010). Hgskolenybrjare 2009/10 och doktorandnybrjare
2008/09 efter frldrarnas utbildningsniv. UF SM 1003.
SCB. (2010a). Lnestrukturstatistik hela ekonomin 2009. SCB.
SCB. (2010b). Studerande som avslutat ett program i gymnasieskolan
2005/06 och som pbrjat hgskolestudier inom tre r, frdelade efter
program i gymnasieskolan, betygspong och kn. Hmtat frn
www.scb.se/statistik/UF/UF0205/2008L09F/Tabell5_Betyg.xls
SCB. (2010c). Studerande som avslutat program i gymnasieskolan
2007/08 och som pbrjat hgskolestudier t.o.m 2008/09. Hmtat frn
www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2008L09F/Tabell6_Direktovergang.xl
s
SCB. (2009). Universitet och hgskolor. Genomstrmning och resultat p
grundniv och avancerad niv till och med 2007/08. UF 20 SM 0903.
SULF. (2003). Att doktorera eller inte doktorera? - Det r frgan.
Sveriges Universitetslrarfrbund.
Uusitalo, R. (2011). Vad frklarar svenska universitetsstudenters hga
examenslder. Bilaga 3 till LU2011.
Wahlman, L. (2010). Fler fortstter jobba efter 65. Vlfrd nr 4 2010. SCB
.