FISKEVRDSARBETET

I TESTEBON
2014

Den nya avledaren i Strmsbro har vckt stort intresse.

Laxar p vg uppfr lek i Testebon.

.

Arbetet med fiskevrden i Testebon sker i samverkan mellan fiskefrvaltaren Testebons

fvof, Gvle kommun Kultur & Fritid, Lnsstyrelsen Gvleborg, Lnsstyrelsen
Vsternorrland, Sportfiskarna, SLU Institutionen fr akvatiska resurser. 2014 har i hg grad
handlat om fiskvandring frbi kraftverket i Strmsbro och om uppfljning.
Testebon har ingtt i aktionsplanen fr lax i stersjn - IBSFC Salmon Action Plan 19972010. Under 2013 har Testebon uppgraderats av Internationella Havsforskningsrdet,
(ICES), frn att ha varit ett potentiellt vildlaxvatten till att bli ett vildlaxvatten.
Sedan 2005 finns motsvarande rsberttelser som denna fr arbetet med Testebon.

Bernt Moberg
1

Vattenfringen i Testebon 2014

Medelvattenfringen vid Testebons mynning i havet r 11,7 m 3/s, och
medelhgvattenfringen r 65 m3/s, (SMHI). Medelhgvattenfringen motsvarar en
ganska ordinr vrflod. 2014 var den hgsta noterade vattenfringen 19,8 m 3/s! Och
det var p hsten, 7/11. Hgsta fldet p vren var 19,7 m 3/s den 13/3. Ett r med en
s lg hgsta vattenfring mste vara mycket unikt. Vattenfringen de tre senaste
ren framgr av diagrammen 1-3. Data r hmtat frn SMHI:s mtstation i
Konstdalstrmmen ca 7 km nedstrms Ockelbo.

Vattenfring i Testebon 2014.

Klla: SMHIs mtstation i Konstdalsstrmmen
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0

Diagram 1.

Vattenfring i Testebon 2013.

Klla: SMHIs mtstation i Konstdalsstrmmen.
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0

Diagram 2.

Vattenfring i Testebon 2012.

Klla: SMHIs mtstation i Konstdalsstrmmen.
80,0
60,0
40,0
20,0
0,0

Diagram 3.

Lekvandrande lax och ring i Testebon 2014

P grund av att bygget av smoltavledaren vid kraftverket i Strmsbro pgtt strre
delen av sommaren och hela hsten har fllan fr uppvandringskontroll inte varit i
funktion. Dammen har varit tmd under hela byggtiden, och fisken har kunnat ta sig
upp frbi dammen p nstan hela dammens bredd. Perioden fre byggstart, 1 juni till
15 juli, fngades inte en enda fisk i fllan.
En temporr flla sattes upp i forsen
nedstrms dammen den 27 augusti. I den
fngade vi fyra fiskar de fem frsta
dagarna. Drefter var det tomt i fllan i tre
veckor. Under perioden 22-29 september
fngades ytterligare fyra fiskar. Totalt
fngades fyra laxar och fyra ringar i den
tillflliga fllan. En av laxarna var
fettfeneklippt.

Antal

2014 har rekordmycket lax vandrat i flera

En av laxarna om fngades i den temporra fllan i Strmsbro 2014.
av landets laxvatten. Hur mnga har
vandrat upp i Testebon? Med vra mtt
mtt har tminstone ovanligt mnga stora salmonider observerats nr de tagit sig
upp i forsen i Strmsbro. Drtill har lek observerats p fler platser n tidigare. Det kan
tyda p en relativt stor uppvandring 2014. Vrens kontroll av smoltutvandringen, som
kommer att fnga ven utlekt lax och ring, och elprovfiskena i hst kommer att ge
oss en bild ver lekvandringen 2014.

80
70
60
50
40
30
20
10
0

Lax

ring

Diagram 4.

Elprovfisken i Testebon 2014

Som vanligt genomfrdes elva stycken elprovfisken i Testebon. Lg vattenfring
innebar att provfiskena kunde genomfras under gynnsamma frhllanden. Mngden
lax 0+ var lgre n p flera r. Ttheterna av lax och ring 2011-2014 framgr av
nedanstende tabeller.

Lokal

Nr

Lax
0+

Lax
>0+

Lax
totalt

ring
0+

ring
>0+

ring
totalt

Avstnd
frn havet

Strmsbro
Forsby

21,5

21,3

42,8

8,4

11,6

20,0

2,5 km

29,3

22,1

51,4

4,7

4,7

5,7 km

Sgbacken

6,5

6,5

17,3

8,1

25,4

8,7 km

versten

5,9

18,4

24,3

7,1

0,4

7,5

8,9 km

Mljen

0,6

9,4

10,0

3,7

3,7

9,2 km

Tegelbruket

4,2

4,2

6,7

3,4

10,1

11,0 km

Bomnacken

3,3

3,3

13,9

2,0

15,9

11,8 km

Erkkis Bro

14,3 km

Fgelautomaten

1,3

1,3

15,2

1,2

16,4

14,9 km

Brnnsgen

10

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

16,3 km

Antal lax- och ring/100

Lokal

m2

Nr

i Testebon 2014. Medeltthet av lax 0+ = 5,2/100 m2.

Lax
0+

Lax
>0+

Lax
totalt

ring
0+

ring
>0+

ring
totalt

Avstnd
frn havet

Strmsbro
Forsby

75,7

29,6

105,3

8,6

5,1

13,7

2,5 km

29,0

26,8

55,8

21,9

1,9

23,8

5,7 km

Sgbacken

8,7

5,6

14,3

43,9

10,8

54,7

8,7 km

versten

7,4

26,9

34,3

6,2

0,9

7,1

8,9 km

Mljen

25,6

12,3

37,9

4,7

1,8

6,5

9,2 km

Tegelbruket

22,5

4,1

26,6

6,7

0,7

7,4

11,0 km

Bomnacken

1,9

2,5

4,4

10,9

1,2

12,1

11,8 km

Erkkis Bro

0,4

0,4

0,8

14,3 km

Fgelautomaten

2,2

1,4

3,6

7,4

2,2

9,6

14,9 km

Brnnsgen

10

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

16,3 km

Antal lax- och ring/100

m2

i Testebon 2013. Medeltthet av lax 0+ = 15,7/100 m2.

Lokal

Nr

Lax
0+

Lax
>0+

Lax
totalt

ring
0+

ring
>0+

ring
totalt

Avstnd
frn havet

Strmsbro
Forsby Kvarn

34,1

32,2

66,3

15,7

18,5

33,8

2,5 km

24,1

4,6

28,7

9,8

9,8

5,7 km

Sgbacken

16,7

5,5

22,2

22,7

14,5

37,2

8,7 km

versten

13,4

12,3

25,7

6,7

0,7

7,4

8,9 km

Mljen

16,7

4,5

21,2

2,8

0,4

3,2

9,2 km

Tegelbruket

2,1

3,9

6,0

1,2

1,2

11,0 km

Bomnacken

5,2

2,8

8,0

3,1

2,0

5,1

11,8 km

Erkkis Bro

14,3 km

Fgelautomaten

0,5

0,5

2,1

2,1

14,9 km

Brnnsgen

10

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

16,3 km

Antal lax- och ring/100

Lokal

m2

Nr

i Testebon 2012. Medeltthet av lax 0+ = 10,2/100 m2

Strmsbro

31,4

4,9

36,3

34,4

3,4

37,8

Avstnd
frn havet
2,5 km

Forsby Kvarn

32,9

5,1

38,0

2,8

2,8

5,7 km

Sgbacken

13,4

0,8

14,2

7,9

7,9

8,7 km

versten

7,3

3,0

10,3

5,4

5,4

8,9 km

Mljen

8,1

3,0

11,1

4,8

4,8

9,2 km

Tegelbruket

11,8

0,6

12,4

4,1

4,1

11,0 km

Bomnacken

13,7

6,2

19,9

7,2

7,2

11,8 km

Erkkis Bro

0,4

0,4

1,7

1,4

14,3 km

Fgelautomaten

1,4

2,1

3,5

0,7

0,7

14,9 km

Brnnsgen

10

0,3

0,3

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

16,3 km

Antal lax- och ring/100

Lax
0+

m2

Lax
>0+

Lax
totalt

ring
0+

ring
>0+

ring
totalt

i Testebon 2011. Medeltthet av lax 0+ = 11,1/ 100 m2.

Kontroll av utvandrande smolt

Fr andra ret i rad kontrollerades utvandringen av smolt med hjlp av ett smolthjul
vid Forsby 2014. ven 2006 kontrollerades utvandringen med smolthjul.
Smolthjulet placerades ut den 25 april. Redan frsta dagen fngades smolt. Drefter
fngade smolthjulet smolt varje dag fram till och med den 23 maj. 308 laxar och 35
ringar fngades. Det innebr att andelen lax var 87,5 procent. Smolthjulet togs upp
31 maj.
All smolt som fngades mrktes med ett numrerat streamermrke och terutsattes ca
160 meter uppstrms smolthjulet. Johan Dannewitz, SLU, har med hjlp av fngst
terfngstresultatet berknat den totala mngden smolt som passerat platsen fr
fllan.

Smolthjulet en vacker majdag.

PM Johan Dannewitz 2015-01-15

Produktionen av lax- och ringsmolt i Testebon 2014

Dessa skattningar gller produktionen uppstrms smoltfllan i Forsby. Uppvxtarealen nedstrms
fllan r relativt liten men har hga stirrttheter vilket innebr att smoltproduktionen i dessa
omrden sannolikt inte r frsumbar.
Totalt fngades 308 laxsmolt i fllan, varav 292 mrktes och terutsattes uppstrms fllan. Av dessa
terfngades 21 i smoltfllan. Fr ring var motsvarande siffror 35 fngade och mrkta smolt samt 3
terfynd i fllan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med tv olika statistiska metoder,
vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades produktionen till ca 4100 smolt och
med en mer sofistikerad metod baserad p bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 4300
smolt (tabell 1). Den senare metoden tar ven hnsyn till variation i parametrar som potentiellt
pverkar smoltutvandringen och smoltfllans effektivitet (vattenflde och temperatur). I figur 1
nedan framgr hur utvandringsintensiteten och fllans effektivitet varierade under frskets gng i
relation till vattenfring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga kopplingar mellan
temperatur, flde och smoltutvandringens intensitet samt fllans effektivitet. Vandringsintensiteten
kade successivt frn slutet av april och sjnk sedan ganska dramatiskt efter 18 maj (dock med stor
mellandagsvariation). Fllans skattade effektivitet varierade utan ngon tydlig trend mellan ca 5 och
12 % under frskets gng. Det r troligt att fngsteffektiviteten hade varierat mer om vattenfldet
fluktuerat mer n vad som var fallet under 2014.
Antalet fngade och mrkta ringsmolt var relativt f (35) och endast tre mrkta ringar
terfngades i fllan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde anvndas fr
att skatta den totala smoltproduktionen uppstrms fllan. Skattningen hamnade p drygt 300
ringsmolt med ett ganska bredd konfidensintervall p 40-590 smolt (vilket speglar bristen p data).

Tabell 1. Data frn mrkningsfrsket vid smoltfllan i Forsby, samt skattningar av den totala
smoltproduktionen uppstrms fllan.
Lax

ring

Antal fngade

308

35

Antal mrkta

292

35

terfngster

21

7.2%

8.6%

4102
2433-5771
4335
2736-8228

315
40-590
Ej mjlig pga
databrist

Fllans effektivitet
Skattningar av smoltproduktion
Petersen-skattning
95% konfidensintervall
Bayes-skattning*
95% konfidensintervall

*Mntyniemi & Romakkaniemi 2002. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 17481758

0.09

25

20

Vandringsintensitet

0.07

0.06

15
0.05

0.04
10
0.03

0.02

Fngsteffektivitet, flde och temperatur

0.08

0.01

0.00

Vandringsintensitet (andel)

Fngsteffektivitet (%)

Flde (m3)

Temperatur

Avledaren vid Strmsbro kraftverk

Sannolikt har frlusterna av utvandrande smolt genom att de sls ihjl i turbinerna i
Strmsbro kraftverk varit ett av de allra frmsta sklen till att teretableringen av lax i
Testebon gtt s sakta. Ofta rinner strre delen av vattnet genom kraftverket, och
drmed ven strre delen av de utvandrande smolten. Kraftverkets tv Francisturbiner har effektivt ddat smolten. Hur stor andel det handlar om r oknt, och
spelar heller ingen roll. Det r nolltolerans som gller. Frn och med 2015 ska noll
procent av smolten ddas i kraftverket.
Under 2014 har en avledare bestende av ett 25 meter lngt horisontellt galler
monterats i dammen uppstrms intagskanalen till kraftverket. Gallret har en spaltvidd
p 18 millimeter och strcker sig frn stranden ut till dammen och sluter ttt mot
botten och nr upp ver vattenytan. Gallersektionerna r frankrade med gngjrn i
en betongplatta. Infr islggning flls gallret ner mot botten.
7

Bilden p omslaget r tagen nr deltagarna vid Dialog om Vattenkraft-Milj 2014

beskte Strmsbro i september 2014.

Ny fiskvg i Strmsbro
Fiskvgen och tillhrande flla fr uppvandringskontroll i Strmsbro har de senaste
ren varit i dligt skick, och funktionen har under perioder med hg vattenfring varit
bristfllig. Fisken har haft en tendens att ska sig upp lngs motsatt, (vnster), strand
och hoppat i verfallet dr om vatten brddats ver dammluckorna.
Under hsten 2014 har en ny fiskvg byggts just dr lngs vnster strand. Dessutom
har den djupa hljan direkt nedstrms dammens skibord fyllts igen med stenblock.

Den nya fiskvgen gjts ett par dagar innan jul.

Provtappning i nya fiskvgen

Std frn nringslivet

Den nya fiskvgen med kringutrustning som belysning, framdragning av fiber fr
internetanslutning till fiskrknare, virke, formsttning, verktyg m.m. har mjliggjorts
tack vare ett generst std frn det lokala nringslivet. Fretag som hjlp till r:
AB Karl Hedin
Bosses Bygg & Betong
Gvle Energi
Kossan & Kalven Bygg AB
Sundbergs Smide

Ahsell
Byggtec Gvle Energi
Midroc
Ramirent

Beijer Byggmaterial
GMT
Hyreslandslaget
Ramudden

Betongtransport AB
Gvle Galvan
ICA Strmsbro
Sundgrens keri

nnu en lekbotten
I samband med byggandet av fiskvgen i
Strmsbro anlades ven en helt ny
lekbotten p nacken nedstrms fiskvgen.
Pengar frn Sportfiskarnas fiskevrdsfond
finansierade denna lekbotten.

Kommer den nya lekbottnen falla laxen och

ringen i smaken? I s fall kommer vi kunna
beskda lek p nra hll i Strmsbro.

Inventering av lekbottnar
Genom ren har mnga nya lekbottnar skapats i Testebon genom att grus i lmplig
storlek lagts ut. Lekbottnar har ven skapats av befintligt och lmpligt substrat. Under
2014 har en inventering av lekbottnarna i Testebon pbrjats. Omrdena har
klassats som bra lekomrde med dokumenterad lek, bra lekomrde och potentiellt
bra lekomrde efter restaurering. ven tillgng p lmpligt grus p plats har
dokumenteras.

Skarven i Testebon
Under vren kan flera hundra skarvar observerats samtidigt inom Testebons
mynningsomrde. Vrlekande fiskarter lockar till sig skarven. Under samma tid
lmnar lax- och ringsmolt Testebon.
De senaste tv ren har det diskuterats om skyddsjakt skulle kunna bedrivas inom
mynningsomrdet. Ngon sdan jakt har dock aldrig blivit av.
I mars 2014 beslutade lnsstyrelsen att tillta skyddsjakt p totalt 650 skarvar i
Gvlebukten och Ljusnefjrden. arna Bkharen och Skrddarhllen utanfr Gvle
utgjorde d tv av lnets tre strsta skarvkolonier. En omfattande skadegrelse p
ett stort antal fglar, bon och gg p dessa ar i maj i r ndrade frutsttningarna
fr skyddsjakten och lnsstyrelsen upphvde drfr det tidigare beslutet. Enligt
uppgifter i media ska koloniernas samtliga bon ha frstrts och omkring 1 000
skarvungar slagits ihjl.

Sik
Sik frn havet vandrar upp i Testebon fr att leka i slutet av oktober och i brjan av
november. Under de senaste decennierna har mngden sik som tar sig upp i n
minskat dramatiskt. Resultatet frn sikunderskningarna i Testebon 2014 framgr
av bilaga 1.

Planer fr 2015
Att Testebon blev utsedd till att ing IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010 blev
verkligen en milstolpe i arbetet med att teretablera laxen i Testebon. Stora rliga
utsttningar av laxyngel frn Dallven har byggt upp de bestnd som nu finns i
Testebon. Sista laxynglet sattes ut 2006. Andra viktiga tgrder under
projektperioden r att Forsby kraftverk revs 2005 och att en stor del av Testebons
flottledsrensade forsar har restaurerats.
Infr IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010 berknades den potentiella produktionen
i Testebon vara 2 100 4 200 smolt. Dessa mngder ser vi nu med hjlp av
kontrollen av smoltvandringen att vi redan r uppe i. Innebr det d att vi ntt mlet?
Nej. Vi vet genom elprovfisken att inte ens hlften av Testebons uppvxtomrden
fr lax nyttjas. Fr vi ven dessa omrden besatta av laxungar ser vi mjligheter att
Testebon snarare kan producera 10 000 smolt per r.
En mlsttning ska vara realistisk och mtbar. Att komma upp i en smoltproduktion i
Testebon p 10 000 smolt r bde realistiskt och mtbart. Planerade tgrder under
2015 fr att n mlet r:

Underltta fr fisken att hitta upp frbi Strmsbro kraftverk. tgrden som str
till buds fr detta under rdande omstndigheter r att periodvis kpa
9

driftstopp i kraftverket. Annars fr vi hoppas p en sommar med mycket regn

som ger ett hgt flde.

Laxfrvaltning ska bli bestndsspecifik. Fisket efter lax p kusten ska styras
mot odlad lax och mot mycket starka vilda laxbestnd. Med andra ord ska
fisket styras s att lax frn Testebon inte fngas.

Uppfljning av lax- och ringsbestndet i Testebon kommer att ske genom:

1. Fiskrkning. En fiskrknare kommer att installeras i den nya fiskvgen i
Strmsbro.
2. Flla fr uppvandringskontroll. Om det uppstr driftproblem med
fiskrknaren mste vi ven d kunna kontrollera uppvandringen. Fr
detta kommer det finnas mjlighet att enkelt ta bort fiskrknaren och p
samma plats installera en flla i fiskvgen.
3. Kontroll av utvandrande smolt kommer att ske bde med ett smolthjul i
Forsby och med en ny fast smoltflla i anslutning till avledaren i
Strmsbro.
4. Elprovfiske p elva lokaler.
5. Mrkning av smolt. Ambitionen r att komma igng under 2015 med att
mrka utvandrande smolt i Testebon med PIT-tag.

Sik. Inventering och mrkning av leksik och inventering av sikyngel kommer

att ske ven 2015.

Fisketillsyn. Testebons fvof kommer att utka tillsynen av att reglerna fr

fisket fljs. Ett vaktbolag kommer att anlitas.

Sponsring. Inte minst vid hstens bygge av den nya fiskvgen i Strmsbro har
det visat sig att det finns en vilja hos det lokala nringslivet att p olika stt
medverka i arbetet med Testebon. Fiskevrdsarbetet i Testebon r vl knt,
och mnga glds t att lax ter leker i Testebon. Vad kan en mera
mlmedveten satsning p att f hjlp av nringslivet ge? Vi ska frska ta
reda p det under 2015.

Fr ytterligare information om fiskevrdsarbetet i Testebon r du vlkommen att

ringa mig p 070-511 87 90.

Hlsningar
Bernt Moberg
Representerar Sportfiskarna i detta sammanhang

10