Rapport frn Almsskolan till Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

Enheten: Almsskolan r en 4-9 skola i Lindome i Mlndals sdra del. Vi r en skola med ca 325 elever och
ungefr 30 pedagoger i personalen.
Vi r organiserade i arbetslag, ett fr personalen 4-6 och ett fr 7-9. I det hr projektet har vi istllet organiserat oss
stadievergripande utifrn fyra fokusomrden beroende p det man sjlv knde att man ville ha som frdjupat
intresseomrde. Vi har trffats p konferenstid var tredje vecka i snitt. Mtena har varit mellan 60 och 80 min lnga. Vi
har ven haft ett par lngre trffar p studiedagar d vi ven delgett varandra mellan grupperna hur arbetet har
fortskridit. Grupperna har dokumenterat sitt arbete i bloggar p unikum s att alla har kunnat ta del av respektive grupps
diskussioner. I utvecklingsgruppen dr vi ftt stttning av std- och utvecklingsenheten och Gteborgs Universitet har
vi trffats ungefr en gng per mnad och dokumentationen har skett via gemensamt google drive dokument.
Utvecklingsgruppen har p skolan besttt av de fyra processledarna och rektor. Vid ngot tillflle har ven skolans
psykolog varit med.

Projektet: Vi startade upp projektet p enheten med stttning och information frn std- och utvecklingsenheten.
Fr att vlja skolans fokusomrden anvnde vi oss av en modell som kallas fokusgrupp. Efter den vningen kom vi
gemensamt fram till att skolan skulle ha fyra olika fokusomrden. Dessa fyra var:
mnesvergripande undervisning
Lsfrstelse
Kreativitet i undervisningen
IKT fr kad mluppfyllelse
S hr ser projektets organisationsskiss ut fr Almsskolan med en processledare fr respektive grupp. Processledarna
har varit p regelbundna centrala utbildningar i kommunen fr att frmst utveckla sina frmga att leda givande
pedagogiska samtal. Vi har ocks ftt ett antal olika verktyg till hjlp att anvnda i grupperna.

Syfte och ml:

Det vergripande syftet i
kommunen med projektet
r:

"Olikheten r normen"
syftar till att alla barn
och elever mts av en
meningsfull, likvrdig
och tillgnglig lrmilj, dr de ges frutsttningar att vara delaktiga i lrandet och gemenskapen.
Almsskolans utkade ml med projektet r kad motivation fr lrande.
Varje fokusgrupp p skolan satte upp egna mer konkreta ml med sitt arbete utifrn dels skolans
vergripande ml och hela projektets syfte som bas.
Kreativitet i undervisningen:

Att vi ska ha mer varierad undervisning

Att vi ska ha mer mnesvergripande inslag i undervisningen.
Att vi ska ha mer kreativa, utmanande lektioner dr eleverna mste tnka till och jobba med fler sinnen n tidigare.
Lsfrstelse:
Att hja mluppfyllelsen p skolan genom kad lsfrstelse.
F eleverna mer delaktiga.

ka frutsttningar fr likvrdighet att alla elever ges mjligheter utifrn behov och ges
frutsttningar att n mlen.

IKT- fr kad mluppfyllelse

Gruppens medlemmar satte upp personliga ml fr vad man ville ha uppntt fram till jul. Exempel p dessa ml r:

Komma ifrn datorn som endast skrivmaskin.

Att anvnda datorn som framtidsredskap.
Att ha en klassblogg med redovisning p bloggen.
Att dela arbeten och f in kamratrespons. Resultathjande. Elever skrper sig mer nr andra
fr lsa vad de gjort.
Anvnda program i datorn som man aldrig anvnder.
Lra sig minst tv olika redovisningsprogram, Prezi, Creaza.
Att kunna vara sker sjlv s att man kan anvnda det till eleverna.
Att mta elevers kunskaper via datorn.
Lgga in prov digitalt.
Blogg-biten r ett bra stt att redovisa p.
Ipad, garageband, hur kan jag jobba teoretiskt?
Imovie, filmmusikprojekt, ljussttning, ljudsttning
gra musikanalys via datorn redovisa via bloggen

mnesvergripande undervisning:
Ml att dela upp varje lsr i tv-fyra perioder. I varje period finns ett vergripande tema. Detta r kopplat till det
centrala innehllet i lroplanen. Tanken r att varje mne kan "haka" p temat nr och om det passar. Vi tnker att det
skall finnas rscykler fr alla rskurser 4-9.

Varje grupp har i sitt arbete hela tiden haft styrdokumenten med dels de vergripande mlen och dels det centrala
innehllet svl som kunskapskraven med frmgorna i fokus. Eftersom vi har fyra olika fokusomrden har det
frhllningssttet sett lite olika ut, men vi har hela tiden frskt att knyta an till det i diskussioner och dokumentationer.

Genomfrandefasen:
Varje grupp har gjort p lite olika stt, men med en gemensam struktur. Tyvrr har arbetet i gruppen
mnesvergripande undervisning inte kommit s lngt i sitt genomfrande. Det beror dels p att de inte tyckt att
frutsttningarna har varit mjliga utan delaktighet frn hela kollegiet och dels fr att processledaren varit sjukskriven.
Vi kommer frmst beskriva arbetet med utgngspunkt fr de tre vriga grupperna. Gemensamt fr dessa tre grupper r
att vi tillsammans i respektive grupp har satt upp ml fr arbetet. Vi har diskuterat och planerat olika omrden inom
respektive fokusomrde som man vill prova i undervisningen. Drefter har man genomfrt det i klassrummet och
frskt att dokumentera sina erfarenheter. Nsta mte har man tagit med sina erfarenheter till gruppen och tillsammans
diskuterat vad som gick bra, vad som behver utvecklas och hur man kan dra lrdom av det man prvat och sen g
vidare.
Vi har frskt att jobba systematiskt utifrn GROW-modellen. (Ml, Nulge, Mjligheter, vad/nr)

Analys av lrdomar och erfarenheter frn projektet:

Det vi frmst ser att projektet har gett oss r att vi anvnt mer tid till pedagogiska diskussioner i personalen och
framfrallt under en mer organiserad form. Det har tidigare varit att stor del av konferenstiden gtt t till praktiska
frgor kring klasser, elever dokumentation, unikum, planeringar mm. Nu har vi hittat ett forum och en mtesplats fr
kollegialt lrande dr vi tillsammans fokuserar p olika delomrden som vi prvar med eleverna och dr vi tar med oss
erfarenheterna tillbaka och diskuterar tillsammans. Nsta steg blir hur vi p ett bttre stt kan dokumentera dessa
erfarenheter fr att ta det frn prvad erfarenhet till beprvad erfarenhet. Hr tror vi att vi behver handledning och
stttning utifrn fr att det ska bli professionellt och vl spritt i kollegiet. Vi har delvis frndrat vra metoder i
undervisningen, men eftersom vi valt s olika fokusomrden r det spretigt och det ser olika hur detta har pverkat och
mrkts hos eleverna.
Vi upplever att mnga har ftt ett nytt frhllningsstt dels kring hur man kan arbeta med kollegialt lrande, men ocks i
bemtandet med elever. Fr t.ex. gruppen med kreativitet upplever flera pedagoger att de ndrat hur de tnker och
agerar dels i responsen av elevers arbete, i diskussioner och dels genom hur man tnker nr man stller frgor p
lektionstid och i prov eller lxfrhr. Det r mer ett frhllningsstt nu som uppmuntrar elevernas kreativitet och inte i
frsta skedet ett vrdesttande eller dmande efter rtt eller fel. Vi upplever att det r fler som drar t samma hll och vi
har mer likvrdighet i undervisningen och i vrt bemtande och frhllningsstt till elever. Gruppen lsfrstelse
upplever att man numera har en gemensam lsstrategi fr alla klasser och dr det r lttare att utbyta erfarenheter med
varandra.
Vad projektet har gett eleverna har vi nnu inte lyckats utvrdera p ett bra stt. Vi vet att de varit engagerade i
lsfrstelsegruppens arbete dr de ftt hjlp av figurer fr att bena ut viktiga delar som behvs fr god lsfrstelse.
Eleverna har mrkt av en kad IKT-anvndning p lektionerna frn lrarna i den gruppen. De har ocks ftt mer
undervisning p ett stt som kat deras kreativitet. Om de sjlva r medvetna om det eller mrkt av det ndrade
frhllningssttet hos lrarna i den gruppen har vi inte heller utvrderat nnu.

Framgngsfaktorer:
Att f till givande diskussioner med delaktiga och engagerade pedagoger
Frberedda mten. Processledare ges tid att strukturera och planera bra mten.
Att alla pedagoger prvar i klassrummet s att det finns utrymme fr gemensamt erfarenhetsutbyte.
Avgrnsa sig och tydliggra ml och intention med det man vill prva.
Att hlla det agila frhllningssttet i fokus.

Dilemman:
Det var ofta svrt att underska och dokumentera mlen med det man ville uppn p en lektion d man ofta hade fullt
fokus p sjlva genomfrandet. Dessutom finns det ofta lite tid efter en lektion fr att stta sig och dokumentera sina
erfarenheter.
Hur gr man systematiskt frn prvad erfarenhet till beprvad erfarenhet och sen vidare till en generell frndring p
hela enheten?
Vi behver f mer utbildning och frstelse i kollegiet fr kollegialt lrande.
Att f alla delaktiga och engagerade. En del personal upplevs sitta av tiden eller bortprioritera projektet.
Hitta utrymmen ven fr att sttta varandra i praktiken i klassrummet och inte bara i efterfljande diskussioner.
av skolans pedagoger har nstan hamnat utanfr projektet. (orsak beskriven tidigare)
Vid tv tillfllen i projektet har skolan bytt rektor. Svrt att f en rd trd ver vad skolan ska satsa p fr

skolutveckling.
Svrt att f en rd trd mellan grupperna och att delge varandra upplevda erfarenheter p ett bra stt.
Mtet och stdet mellan forskning och praktik har varit oklart och skapat en del frustration i kollegiet.
Svrt att f fokus p de pedagogiska diskussionerna i vissa grupper. Ltt att diskussioner och fokus hamnar p det rent
praktiska som t.ex. nr ny IT-teknik ska prvas i undervisningen.
Att avgrnsa sig har varit svrt i ngra grupper. Det r ltt att man frsker prova och underska mycket p en gng och
kanske fr stora omrden vilket gr dokumentationen svrare.
Svrt att utvrdera och se hur eleverna har pverkats av projektet.

Framtid:
Hur vi nu gr vidare i projektet r under diskussion. Vi har precis bytt rektor och det r viktigt att vi tillsammans fr
diskutera hur vi bst kan g vidare med de erfarenheter som vi dragit av det hr ret med lrande p riktigt. Den
strsta erfarenheten r sammanfattningsvis att vi brjat utveckla en modell fr kollegialt lrande dr vi hittat ett forum
hur vi tillsammans kan utveckla Almsskolan mot hgre motivation fr lrande hos eleverna och drigenom
frhoppningsvis ven f kad mluppfyllelse.