Moment 9 Socialtjnsten;

Brottsoffer

Del 1 Vld mot kvinnor

och olika typer av vld

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Moment 9 Socialtjnsten; Bro1soer

SyFe: A1 lra sig om socialtjnstens insatser i samhllet och upptcka nr allt inte str r1 ;ll.

Ml: A1 f de kunskaper som krvs fr a1 kunna ge e1 go1 bemtande, ge god vrd och
omsorg ;ll vrdtagare som rkat ut fr bro1.

Planering Moment 9, Vecka 9

Dag

Momentdel

Omrde

Onsdag

Del 1

Vld mot kvinnor och olika typer 193 196

av vld

Torsdag

Del 2

Utsa1a grupper, barn som blir

vi1ne och Socialtjnstens roll

Lrare: Andreas Roup

Sidor i boken

196 - 198

Del 1 Vld mot kvinnor

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Moment 9 Bro1soer
Bakgrund

Socialtjnsten har ansvar fr a1 ge std ;ll bro1soer och ;ll
bro1sorens anhriga. De skyldigheter sin socialnmnden har
mot bro1soer regleras i socialtjnstlagen:

Till socialnmndens uppgi5er hr a7 verka fr a7 den som
utsa7s fr bro7 och dennes nrstende fr std och hjlp.
Socialnmnden skall srskilt beakta a7 kvinnor som r eller har
varit utsa7a fr vld eller andra vergrepp av nrstende kan
vara i behov av std och hjlp fr a7 frndra sin situa@on.
Socialnmnden skall ocks srskilt beakta a7 barn som
bevi7nat vld eller andra vergrepp av eller mot nrstende
vuxna r oer fr bro7 och kan vara i behov av std och hjlp.

Socialtjnstlagen betonar socialtjnstens skyldighet a1 ge std ;ll
kvinnor som utsa1s fr vld av en nrstende och ;ll barn som
blivit vi1ne ;ll vld i familjen.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Jobba inom vrden Anmlningsplikt?

Vi som arbetar inom vrden har inte
anmlningsplikt nr det gller vuxna individer.
Dock behver vi knna ;ll tecken p fysiskt,
psykiskt och sexuellt vld inom nra rela;oner
om barn nns i familjen. De1a eUersom
Socialtjnstlagen (SoL) krver a1 vi gr
orosanmlningar ;ll Socialtjnsten vid vld
hemma i familjen ven om barnen inte r utsa1
fr vldet. Socialtjnstlagen anger a1 barnen r
oer ven om de bara ser vldet uYras p sin
mamma eller pappa.

Drmed r det er lagliga plikt a1 gra
orosanmlan om ni stter p pa;enter som visar
tecken p vld hemma oavse1 om pa;enten r
e1 barn som utsa1s fr vldet eller om
pa;enten r mamman/pappan som ni vet har
barn hemma.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor - FN

Mns vld mot kvinnor r e1 stort
samhllsproblem. Det r ocks e1
hlsoproblem, e1 av de strsta
hoten mot kvinnors liv och hlsa.

Enligt FN innebr vld mot kvinnor:

Varje knsrelaterad vldshandling
som resulterar i fysisk, sexuell eller
psykisk skada eller lidande fr
kvinnor, samt hot om sdana
handlingar, tvng eller godtyckligt
frihetsbervande, vare sig det sker i
det oentliga eller privata livet.

Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor Vilka drabbas?

Vld mot kvinnor r en bro1slig handling. Det r ocks en
krnkning av den kroppsliga integriteten och kvinnors
grundlggande friheter och r_gheter. Det r inte ngra
srskilda kvinnor som drabbas.

Vld mot kvinnor frekommer i alla ldrar och inom alla
samhllsgrupper. Det gr inte a1 i frvg se vilka mn som
slr eller kommer a1 brja sl. En del av dem r oknda fr
kvinnan. OUast r det dock frga om en man som p ngot
s1 str kvinnan nra, oUa hennes make, sambo eller
familjemedlem.

Det r svrt a1 gra bedmningar av hur vanligt det r med
mns vld mot kvinnor. Mrkertalet r srskilt stort vid
bro1slighet dr oer och grningsman knner varandra och
nr vldet sker i hemmet. OUa har paret barn ;llsammans
vilket medfr a1 mnga kvinnor drar sig fr a1 gra en
polisanmlan.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor Sta;s;k

r 2011 gjordes cirka 28 000
anmlningar av misshandel mot
kvinnor ver 18 r.

I 60 % av fallen har den misstnkte
och oret en nra rela;on.

Enligt BR r det ungefr 1/5 fall av
vld i nra rela;oner som anmls
;ll polisen.

De esta renden som anmls leder
inte ;ll tal.

Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor Hur det oUa startar

I rela;oner dr det frekommer vld nns vldet sllan med frn brjan. Rela;onen brjar med
frlskelse och krlek, precis som i de esta frhllanden. Senare frndras rela;onen stegvis.
OUa pratar man om en normaliseringsprocess, dr bde mannen och kvinnan ;ll slut ser vldet
som ngot ofrnkomligt och normalt.

I brjan av rela;onen kan mannen stlla krav som verkar oskyldiga. Med ;den frndras
frhllandet och mannens kontroll och vld kar. Kvinnan anpassar sig och frsker undvika
konikter genom a1 g med p mannens krav. Kvinnan kan bli allt mer isolerad frn omvrlden.
Hon ger upp sina sociala kontakter och slutar gra saker p egen hand. Mannen kanske
frbjuder henne a1 tra slkt och vnner. Det leder ;ll a1 kvinnan blir nne mer beroende av
sin partner.
Det kan ta lng ;d innan mannen anvnder fysiskt
vld frsta gngen. Motstnd frn kvinnans sida
leder oUa ;ll kat vld. Det r vanligt a1 mannen
vxlar mellan a1 vara aggressiv och vldsam ;ll
omtnksam och krleksfull. Han r en person som
bde slr och trstar.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor Ber1elser

Helena Berggren har skrivit en handbok
fr kvinnor som utsa1s fr hot och vld
i nra rela;on. I boken nns citat frn
kvinnor som levt i destruk;va
frhllanden.

En kvinna beskriver brjan av si1
frhllande p fljande s1:

I brjan var det sm saker a7 jag
trodde a7 jag inbillat mig allt i
e5erhand. Det kunde @ll exempel vara
a7 maten smakade kons@gt, a7
skorna stod i fel ordning i hallen, a7
jag bad honom a7 ta med soporna ut
med fel tonlge. Jag frstod inte hur
han kunde bli s arg.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor Fysisk misshandel

Mns vld mot kvinnor kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt:

Fysisk misshandel kan innebra allt frn rlar och knuar ;ll stryptag, sparkar, knivhugg och
mordfrsk. Det som utmrker vld i en nra rela;on r a1 det upprepas oUa och stndigt nns
dr som e1 hot.

OUast kan det vara svrt a1 se tecken p fysisk misshandel eUersom kvinnan grna dljer
blmrken, sr och skador frn sin omgivning. Ibland kan det vara a1 mannen vljer a1 utva
det fysiska vldet p omrden som normalt s1 tcks av klder.
Vi som arbetar inom vrden br vara
uppmrksamma p om en kvinna tcker
omrden med klder trots opassande
u;frn rs;d eller pltsligt ndrar sin kldsel
frn vad personen normalt s1 br. Pltsligt
anvndande av solglasgon och a1 bra luva
som tcker ron r vanligt fr a1 dlja
bl;ror och skador frn rlar.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Norrkping

Vld mot kvinnor Psykisk misshandel

Psykisk misshandel kan ocks se mycket olika ut. Det kan
handla om olika typer av krnkningar, hot om fysiskt vld,
isolering och kontroll. Det psykologiska vldet kan ocks
innebra a1 hot riktas mot barn eller andra nrstende ;ll
kvinnan. Psykisk misshandel kan ocks innebra a1
stndigt bli krnkt, kri;serad och ifrgasa1 av sin partner.
Den hr typen av misshandel kan vara svr a1 upptcka
eller a1 s1a ord p. Den kan leda ;ll a1 kvinnan
lngsamt bryts ned och tappar si1 sjlvfrtroende. I svra
fall leder den psykiska misshandeln ;ll fysiskt
sjlvskadebeteende och sjlvmord.

Tecken p psykisk misshandel kan vara a1 kvinnan brjar
nedvrdera sig sjlv i strre utstrckning n ;digare,
ursktar sig oUare fr a1 inte umgs med vnner och
slkt, ter sig nedstmt, ngesYylld, synliga skrsr,
ambivalens, blir nedringd och SMS:ad av sin man fr a1
hlla koll p vad kvinnan gr och vilka hon umgs med.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor

Norrkping

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9

Vld mot kvinnor Sexuellt vld

Sexuellt vld innebr a1 tvingas ;ll sexuella handlingar mot sin vilja.
Det behver inte vara penetrerande (vaginalt/analt) sex utan
innefa1ar ven oralsex, s;mulering av mannens penis mot kvinnans
vilja och berring/frsk ;ll s;mulering av kvinnans kropp mot
hennes vilja.

Det kan innebra a1 mannen vldtar kvinnan eller krver sex direkt
eUer a1 han misshandlat henne. Det kan ocks innebra a1 kvinnan
vertalas ;ll sexuella ak;viteter eUer psykiskt vld, det vill sga a1
kvinnan gr med p sexuella handlingar trots a1 hon egentligen inte
vill. Vik;gt r a1 frst a1 alla sexuella handlingar som sker mot
ngons vilja betecknas som vldtkt, sexuellt vld eller sexuellt
utny1jande i svensk lag. Sexuellt vld frekommer oUa i rela;oner
dr mannen misshandlar kvinnan fysiskt.

Det svra med sexuellt vld r a1 det sllan nns tecken som visar
specikt p sexuellt vld. OUa nns det med i bilden om personen
visar tecken p fysisk eller psykisk misshandel.
Lrare: Andreas Roup

Del 1 Vld mot kvinnor