Energi och skerhetspolitik

Tomas Malmlf & Niklas Rossbach

Uppsala universitet 2015-02-13

FOI Totalfrsvarets forskningsinstitut - i korthet

Arbetar med frsvar och skerhet

Frsvarsanalys

Fyra tekniska avdelningar

Omvrldsanalys: en tvrvetenskaplig tankesmedja med uppgift att

flagga fr allvarliga omvrldsfrndringar (Regeringskansliet m.fl.)
Metod- och utredningsstd (Frsvarsmakten, MSB m.fl.)
Forskning (EU, Energimyndigheten, Naturvrdsverket m.fl.)
Frsvars- och skerhetssystem
CBRN-skydd och -skerhet
Informations- och aerosystem
Sensor- och TK-system

Ca 1 000 anstllda i Kista, Grindsjn, Ume och Linkping varav

850 r forskare p akademisk niv.

FOI och energiskerhet - berringspunkter

Disposition
Ngra teoretiska utgngspunkter

Vad r energiskerhet?

Energi och skerhetspolitisk teori

Hur har FOI studerat energiskerhet (exempel):

USA och fracking av olja och gas

Energiskerhet ur ett ryskt perspektiv

Begreppet energiskerhet

Energiskerhet - pratar vi om samma sak?

Ekonomi, milj, teknik

Skerhetspolitik

Geologiska reserver, tillgnglig

teknologi, lnsam utvinning, etc.

Oberoende och maktprojektion

Tillfrselskerhet

Alternativa leveransvgar

Alternativa producenter och leverantrer

Energieffektivitet

Ekonomiska och miljmssiga

frsrjningsaspekter

Minskade beroendefrhllanden,

Tekniska problem,
force majeure

Medvetet skapade kriser fr

politiska (eller ekonomiska) syften

Sker tillgng

Kris

Idealism & realism inom energiskerhet

Europeisk idealism

Rysk realism

Reciprocitet

Handlingsfrihet

Strategiska partnerskap

Nollsummespel

Frhandlingar

Marknadskrafter (statskapitalism)

Kpenhamnskolans energiperspektiv

Skerhetssektorer

Skerhetsniver

Aktrer

Infrastruktur & marknader

Infrastruktur stigberoende &

diversifiering

Marknadens utformning oligopol

eller fri konkurrens?

Statlig eller privat dominans?

Exempel p kombination av sektorer & niver

Individ
Militr
Milj

Ekonomi

Samhlle

Politik

Stat

Region

Global

Liv, hlsa

Frsrjningsskerhet
Resurskontroll

Resurskontroll

Resurskontroll

Liv, hlsa
Fysisk bas
fr existens

Fysisk bas fr existens

Fysisk bas fr
existens

Fysisk bas fr
existens

Ekonomisk
instabilitet

Ekonomisk instabilitet

FrsrjningsFrsrjningsskerhet
skerhet
Avsttningsskerhet
Utkomst, egendom Undantrngningseffekter
Folkmord,
Fysisk bas
fr existens

Frsrjningsskerhet
Avsttningsskerhet

Flyktingstrmmar
Politisk instabilitet

Flyktingstrmmar
Samhllelig
instabilitet

Illegitim svag
stat, anarki

Folklig legitimitet
Extrema ptryckningar,
beroende

Flyktingstrmmar
Politisk instabilitet

Flyktingstrmmar
Politisk instabilitet

Exempel p kombination av sektorer och aktrer

Militr
Milj
Ekonomi

Samhlle

Politik

Stater
(prod, transit, kons)

Fretag
(prod, transit, kons)

vriga
(verstatl/mellanstatl org)

Skydd tillgng &

utvinning
Skydd transportvgar

Skydd tillgng
& utvinning
Skydd transportvgar

Skydd tillgng & utvinning

Skydd transportvgar

Hantera energins
pverkan p miljn

Olyckor vid utvinning,

transport, konsumtion

Hllbar utveckling
globalt (lagar, regler)

Tillgng till marknader

Frsrjningsskerhet
Pverkan p marknad
Acceptabel
inkomstfrdelning
Frsrjningsskerhet
Inre legitimitet
Utpressning
transitlnder &
importrer

Tillgng till marknader

Frsrjningsskerhet
Lnsamhet
Pverkan p varumrke

Regleringar, lagar,
internationella marknadens
utformning

Marknadens utformning
(t.ex. lobbying)

Spel om energi inom

internationella organisationer

Legitimitet

Vr pong s hr lngt
Begreppet energiskerhet
r brett och inkluderar olika
discipliner, omrden,
perspektiv och
skerhetsdefinitioner
Val av perspektiv pverkar
det man belyser av energi
och skerhet
och nu ver till USA och
amerikansk energiskerhet!

Amerikanskt energioberoende?
skerhetspolitiska fljder av okonventionell
energiutvinning av skiffergas och skifferolja i USA
av Niklas H. Rossbach
Klla: Bilder EIA
och kartor CIA

Betydelsen av okonventionell utvinning

Fracking
nygammal teknik
horisontell borrning
Hydraulisk sprckning

gynnsamma frutsttningar, i USA

men milj- och klimatutmaningar

Shale gas och tight oil skiffergas och skifferolja

USA energisupermakt

Fracking en energirevolution?
Nej
Frlnger anvndingen av
fossila brnslen
Endast genomslag i USA
Skifferutvinning en
dagslnda

Ja
En utbudschock
Utvinningen kommer bli ett
globalt fenomen
Lnders skerhetspolitiska
kalkyler frndras

So what?
- Tv skeenden: olja och gas globalt genomslag i olika takt
Energirevolution i bred bemrkelse! pverkar supply och demand

Okonventionell gasutvinning
-

LNG export ca. 2017

Nulget: mindre USA

import = mer LNG fr
resten av vrlden

Mer gas anvnds i

USA = mer
amerikansk kolexport

Men! 2035 r USA

fortarande den
strsta gaskonsumenten

Klla U.S. Energy Information Administration (maj 2014)

Okonventionell oljeutvinning
- Nettoexport av olja frst
ca. 2040
- Nulget:
(a) roljeimporten sjunker =
mer olja fr resten av vrlden
(b) Inkomstbringande export
av raffinerade petroleumprodukter.
- Men! fortfarande 40 %
roljeimport
Klla U.S. Energy Information Administration (april 2014)

Oljeimporten kommer frn

Nord- &
Sydamerika 53 %

Afrika
16 %

Persiska
viken
28 %

(vr. 3 %)
Klla: CIA (2014)

Oljeimporten kommer frn

Nord- &
Sydamerika 53 %

Afrika
16 %

Men! Persiska viken

str bara fr 10 % av
USA:s oljekonsumtion
Persiska
viken
28 %

OPEC 55 %
(vr. 3 %)
Klla: CIA (2014)

Amerikansk oljeimport kommer frn

USA:s frbrukning
ca. 20 %
av den globala oljan
Nettoimport
Persiska viken
ca. 28 %

16 %

Nettoimport
frn Nord- &
Sydamerika
ca. 53 %

Nettoimport
frn Afrika
ca. 16 %

OPEC 55 %
OPEC:s roljeexport
Nettoimport frn OPEClnder ca. 55 %
Klla: CIA (2014)

motsvarar 10 %
av USA:s
oljekonsumtion

Amerikansk energiskerhet 101

International
trade
devolve on
the US
Codell Hull
1945

Skerhetspolitik
energiskerhet fr USA
och allierade
fldesskerhet till
marknaden

Cut
dependence
by 1/3

[Energy]
independence

Barack
Obama

Richard
Nixon
1973

2010-tal

Oljekriser
multilaterala tgrder
IEA
Strategisk oljereserv

End American decline

energirevolution
kommersiella
intressen styr handeln

Klla: Bilder wikipedia

Energioberoende oljepriset fortsatt viktigt

- Energiskerhet
= diversifiering +
stabilt oljepris
- Bara 100 $/fat
fram till 2014 tack
vare
okonventionell
olja
- Men USA
fortsatt beroende
av vrldsmarknadspriset
p olja
Klla: EIA, (juni 2014)

Nya skerhetspolitiska mjligheter

Rimligt:
terta skerhetspolitiskt manverutrymme som innan 1973
Sttdmpare
Sanktioner, Iran
Underltta klimatpolitik

Lista p nya mjligheter

Gas
Hjlpa andra hjlpa sig sjlva
Geologiska underskningar, Kina

Riktad export
LNG till Europa

Klla: Bild Reuters (2013)

Nya skerhetspolitiska mjligheter

Lista p nya mjligheter (forts)
Olja
Ensidigt skra USA:s intressen vid kris
Anvnda strategiska oljereserven, 80 dagar

Oljereserven som ett amerikanskt oljevapen

Pverka Rysslands ekonomi

Underminera OPEC
Tillta amerikansk roljeexport strka marknadsprissttningen

Gas och olja

Stdja andra vid geopolitisk kris
Hjlpa Japan vid sino-japanska motsttningar

Underminera auktoritra stater

Pressa priset & underminera exportberoende regimer
Klla: Bild Office of Fossil
Energy (2014)

Persiska viken USA stannar

Carterdoktrinen fortfarande relevant

Skra fldet av olja till marknaden
ven LNG-export
Hindra stormakter frn att
dominera regionen

USA i Mellanstern av flera skl

Samverkan med allierade
Motverka terrorism

Kontrollera sjfartsleden vid konflikt

Andra lnder mer importberoende
och drmed av amerikanskt
bevakning
Skra eller hindra export till
krigfrande part

Klla: CIA (2014)

Okonventionell gasexport
- 2040 berknas LNG st fr ca:
hlften av amerikanska
gasexporten
- Export bde via rrledningar
och via LNG
- LNG infrastuktur kostsam och
omfattande
- Utan frihandelsavtal krvs
licenser
Klla U.S. Energy Information Administration (2014)

Transatlantiska frhoppningar
Sannolikt ingen riktad export till
Europa

Ukrainarkrisen unikt tillflle!

Men! kommersiella intressen avgr
och LNG till Asien mer lnsamt
Men! mjligen lnga kontrakt

Burden sharing utanfr Europa

Amerikanska krav p std fr
fldesskerhet utanfr europeiska
lnders nromrden

TTIP underlttar en LNG-export

LNG gr TPP i Asien frestande

Klla: CIA (2014)

Energiexport ger terbalanseringen mening

Amerikansk LNG-export
Ger pivot en icke-militr +
strategisk betydelse
Strka TPP
Reducera Kinas fotavtryck
Motverkar oljeprisindexering

Involvera asiatiska lnder i

fldesskerhet
Bttre samverkan, t.o.m. minskad
spnning
Om Kina inkluderas = acceptans
av USA:s vrldsordning

Kina mer energiberoende

Mer okonventionell utvinning
Men! Malackadilemma
Klla: CIA (2014)

Frndrad dynamik

Priskrig
med
OPEC?

Pverka
Ryssland
och Iran
U.S. LNGexport

Riskera
Saudiarabien
relationen?

U.S. ansvar fr
fldesskerhet =
inflytande
Klla: Studie , RAND, EIA, m.fl..
och karta CIA

Fldesskerhet
Gulfen kostnad
motsv. 12 % av
FM-budgeten

Vr pong om USA

Okonventionell utvinning av gas

och olja ett bestende fenomen
Amerikansk energiskerhet: fria
flden till marknaden,
diversifiering och stabilt pris.
USA fr kad skerhetspolitisk
handlingsfrihet
och nu vidare till Ryssland!

Rysslands energiresurser
- grund till ekonomiskt vlstnd eller utrikespolitiskt maktinstrument?

Knda fossila energireserver 2011

Olja
ttonde strsta, 12,1 md ton, motsvarande 5 % av knda oljereserver
(Venezuela 20 %, Saudiarabien 18 %)

Naturgas
Strst, 44,6 bn kubikmeter, motsvarande 21 % av knda gasreserver
(Iran, 16 %, Qatar 12 %)

Kol
157 md ton, motsvarande 18 % (USA 28 %)

Tillkommer stora outforskade omrden i stra

Sibirien och i Arktis

Produktion av fossilt brnsle 2011

Olja
511,4 mn ton,
Motsv. 13 % av vrldsproduktionen
(Saudiarabien, 525,6 mn ton)

Naturgas
607 md m3, (546,3 Mtoe)
Motsv. 18 % av vrldsproduktionen
(USA 20 %)

Kol
333,5 mn ton,
5:e plats i vrlden, 4 % av vrldsproduktionen
(Kina 49,5 %)

Export av fossilt brnsle 2011

Olja
375 mn ton, varav en tredjedel oljeprodukter
Motsvarar 14 % av all oljeexport i vrlden (Mellanstern 36 %)
78 % fr europeiska marknader, srskilt Tyskland, Nederlnderna och Polen

Naturgas
221,4 md m3, varav 207,0 md m3 via pipeline
(Qatar 121,8 md m3, Norge 96,8 md m3)
Motsvarar 22 % av all gasexport
(Qatar 12 %, Norge 9 %)

Kol
115 mn ton av 323 mn ton producerat kol 2010

Inhemsk produktion och export

Rysk oljeindustri fre 1917

Frsta oljeflten kring Baku

Utlndska investeringar 1870-talet

Frbttrade transportsystem

Vrldens strsta oljeexportr runt

sekelskiftet

Produktionsbortfall sekelskiftet fram till 1917

-1917

1917-1945

1945-1991

1991-1998

1998-nutid

Revolutionen och fram till 1945

Konfiskering av bolag

Utlndsk bojkott, turkisk inblandning

NEP, inbjudan till samarbete

kad inhemsk efterfrgan

Fortsatt om n minskande export

-1917

1917-1945

1945-1991

1991-1998

1998-nutid

Sovjetunionen efter andra vrldskriget

Ny utlndsk hjlp

Extensiv tillvxt och ineffektivitet

Nya oljeflt: Volga-Ural, -1970

Nya oljeflt: Vstra Sibirien, 1968 -

Olja som ekonomiskt och diplomatiskt vapen

Oljekrisen 1973

Gasexport till Vsteuropa

CIA och William Casey

-1917

1917-1945

1945-1991

1991-1998

1998-nutid

1991-1998

Styckning av oljeministeriet

Gasministeriet intakt skapandet av

Gazprom

Production Sharing Agreements, PSA

Sachalin II 1994: Royal Dutch Shell, Mitsui,

Mitsubishi

Sachalin I 1995: Exxon-Mobil, SODECO, ONGC

Videsh, Sachalinmorneftegaz, Rosneft

Kharyaga, Petchora 1999: Total, Statoil,

Zarubezhneft, Nenets Oil Company (2009)

-1917

1917-1945

1945-1991

1991-1998

1998-nutid

1998 nutid

Ekonomisk kris

terhmtning

Putins betydelse

Roll i rysk terhmtning?

Industripolitiskt program

terupprttande av statens auktoritet

-1917

1917-1945

1945-1991

1991-1998

1998-nutid

Putins roll i den ryska terhmtningen

Mnatlig frndring industriproduktion
Frndring jmfrt
freg r

115,0

112,8
109,0

110,0
105,0

102,9
101,2

100,0

Sergej Kirienko

Viktor Tjernomyrdin

102,5

Evgenij Primakov

101,1

100,4
97,2

97,6

97,1

95,0

93,3
91,0

90,0
85,0
80,0

Sergej Stepashin

90,6
88,4

88,3
85,0

97,0

100,6

106,0

Putins roll i den ryska terhmtningen

Frndring, procent
20,0
Oil
GDP
15,0
Price/barrel of the day
Price/barrel 2011

Oljeproduktion, BNP och oljepris

Pris, USD
$80
$70

14,6

$50

10,0

10,0
6,4
5,0

1,61,4

6,2

$60

7,4
5,0

0,6

7,3

8,6
7,1

4,3
2,2

6,4
2,2

6,7
2,1

8,1

$30
2,1

0,0
1993

1994

-5,0

1995
-3,5-4,1

-10,0

-20,0

$20
$10
$0

1992

-15,0

$40

-12,7

1997

1998
-1,0

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

-$10
-$20

-5,3

-$30
-$40

-8,7

-14,5
-15,7

1996
-2,0
-3,6

-11,3
-12,7

-$50
-$60
-$70
-$80

Putins industripolitiska program

Naturresurser i synnerhet energirvara
grund fr ekonomiskt vlstnd och politisk
makt

Statlig styrning fr att frmja nationella

intressen vinst ett underordnat syfte

Vertikalt integrerade industrikonglomerat i

konkurrenssyfte

Utlndska investeringar utan utlndsk

kontroll

Det r inte s mycket mlen utan metoderna

som r frmsta problemet!

terupprttandet av statens auktoritet

Gazprom
- Utrensning av den gamla sovjetiska nomenklaturan

Yukos och Sibneft

- Utrensning bland frsta generationens oligarker

PSA-verenskommelserna
- Utrensning bland utlndska investerare

Rule of law

Rule by law

Korruption
frn toppen

Generell
rttsrta

Putin har drivit hem sin pong fretag behver inte vara statligt
gda fr att kunna vara statligt kontrollerade!

Putins Ryssland: oljeindustrin

140,0

121,9
120,0
100,0

83,1
74,3

80,0

Produktion 2012- 513,6 mn ton varav

72 % export

Statens strsta inkomstklla

Instrument socioekonomisk stabilisering

Utrikespolitiskt och ekonomiskt instrument

Gunvor

93 %

60,9

60,0
40,0

31,2

25,8

20,0

17,7

15,3

14,7

Slavneft

Bashneft

Russneft

0,0
Rosneft

Lukoil

TNK-BP

Surgutneftegas Gazprom Neft

Tatneft

Putins Ryssland: oljeledningar

Putins Ryssland: gasindustrin

Produktion 2011 607 md m3, (546,3 Mtoe)
varav 36 % export
Gazprom stod fr 80 % av produktionen (vriga
fretag: Novatek, Itera, Nortgaz och regionala
producenter)

Inrikespolitiskt instrument

NTV, Sibneft
Sachalin II (Royal Dutch Shell, Mitsui, Mitsubishi)
Kovykta (TNK-BP)

Utrikespolitiskt instrument

Baltikum
Ukraina 2005-2006; 2007-2008, 2008-2009
Lga importpriser frn Centralasien

Putins Ryssland: gasledningar

Putin 2.0: Inhemska utmaningar

Svagt reformtryck i ekonomin
Hga skattesatser inom oljeindustrin (och gasindustrin)
Behov utlndskt kapital och teknik
Inrikespolitiskt landskap i frndring
Vxande inhemsk energifrbrukning

Putin 2.0: Utlndska utmaningar EU

Samlat grepp energiskerhet

Minskat beroende rysk gas

EU:s tredje energipaket

Unbundling

Reciprocitetsklausulen 2007 (Gazpromklausulen)

Implementering EU:s konkurrenslagstiftning

Stmningsanskningar mot Gazprom

Putin 2.0: Utlndska utmaningar Asien

Centralasiatisk olja och gas

kad konkurrens mellan

Moskva, Peking och Bryssel
med std av Washington

stasiatiska marknader

Olja: lngsam
marknadsutveckling

Gas: kinesisk diversifiering

ett hot

Klla: Economic Research Institute for Northeast Asia (ERINA), tergivet i Russian Analytical
Digest, no 113 (maj 2012)

Framtiden
Strategiska vgval

Export eller inhemsk konsumtion?

Effektivisering eller ny energi?
Extensiv eller intensiv produktion?
Vst eller st?
Ekonomiska eller politiska drivkrafter?
Privatisering eller statlig kontroll?

Beslutsfattare

Igor Sechin
Arkadij Dvorkovitj

Putins beslutsmodell innebr att han kommer balansera maktbalansen

mellan progressiva och konservativa med en rad separata beslut!

Vr pong om Ryssland

Ryssland en av de strsta
aktrerna p olja, gas och kol
Rysk avsttningsskerhet
drabbar andras tillfrselskerhet
genom asymmetriska relationer,
vilket ven utnyttjas politiskt och
ekonomiskt
Effektiva motmedel r egen
diversifiering och transnationellt
energisamarbete
och nu till sist

Frgor och svar

Strategier fr energiskerhet

Frlita sig p fungerande marknader

Investeringar i mellanstatlig infrastruktur

Energieffektivisera och spara, frndra industristruktur

Beredskapslager och investeringar fr kad sjlvfrsrjning

Nationalisering av energitillgngar

Bilaterala energiavtal, skapa msesidiga beroenden

Politiskt och kommersiellt inflytande i andra lnder med

energitillgngar

Politisk och militr kontroll ver energitillgngar i andra lnder

Upprtthlla fungerande marknader med militrmakt

Vr pong att ta med sig!

Begreppet energiskerhet r brett

och inkluderar olika discipliner,
omrden och perspektiv
Val av perspektiv pverkar vilka
energi- och
energiskerhetsaspekter man
belyser
Perspektiven gr oftast inte helt
att skilja frn varandra
Energifrgan kommer ofta in nr
man studerar andra samomrden
Framtiden br nrmas med viss
dmjukhet

Tack fr oss!
Frgor?
Om ni kommer p fler, kontakta oss grna p
fornamn.efternamn@foi.se eller genom FOI:s
vxel, tel: 08-5550 3000
Tomas Malmlf

Niklas Rossbach

Frslag p litteratur om energiskerhet (I)

Allmnt om skerhetspolitik och energi

Buzan, Barry Waever Ole de Wilde, Jaap, (1998): Security: A New framework for Analysis, Boulder, Co:
Lynne Rienner Publishers.
Collins, Allan (2007): Contemporary Security Studies, OUP, Oxford.
Klare, Michael T. (2008): The New Geopolitics of Energy, the Nation, 1 maj.
Daniel Yergin The Prize: the Epic Quest for Oil, Money & Power (2008).
Daniel Yergin - The Quest: Energy, Security, and the Remaking of the Modern World, (2012).

Vra egna studier inom omrdet (www.foi.se/sv/Vara-tjanster/FOIs-rapporter/)

Rossbach, Niklas (2014): Amerikanskt "energioberoende"? - skerhetspolitiska fljder av okonventionell

energiutvinning av skiffergas och skifferolja i USA. (finns som pdf. p hemsidan).
Sonnsj, Hannes (2004): Om internationella relationer och energiskerhet
Jonson, Daniel K red. (2014): Energi, skerhet och konflikt i ett framtidsperspektiv
Harriman, David mfl. (2011): Frsvarsmaktens roll avseende energiskerhet en frstudie

Frslag p litteratur om energiskerhet (II)

Granholm, Niklas mfl. (2010): Olja och gas i ett nytt och frndrat Arktis. Energifrgans utveckling
mot bakgrund av regionens strategiska dynamik

Johansson, Bengt mfl (2010): Energiskerhet och energirelaterade beroenden p kort och lng
sikt

Harriman, David (2010) Brussels without muscles? Exploring the EUs management of its gas
relationship with Russia, FOI.

Malmlf, Tomas (2010): Ryskt ekonomiskt inflytande i de baltiska staterna skerhetspolitiska

konsekvenser, FOI

stensson, Malin mfl. (2009): Energi och Skerhet: Framtidsinriktade omvrldsanalyser fr

Frsvarsmakten

Johansson, Bengt mfl. (2009): Energilsningar inom Frsvarsmakten: En diskussion kring

vrderingsmetoder

Jonsson, Daniel mfl. (2009): Energiskerhet: syntes och sammanfattning av ett tvrigt
forskningsprojekt fr Frsvarsmakten

stensson, Malin (2009): Militra perspektiv p energiskerhet: exempel p strategier och

forskning

Larsson, Robert (2008): Energikontroll: Kreml, Gazprom och rysk energipolitik

Carlsson, Kanyama, Annika mfl. (2007): Perspektiv p energiskerhet