Professional Documents
Culture Documents
Nyheter
Kuba
Dokumenten
de ville gmma
Fler fackligt
anslutna tjnstemn
Tjnstemnnens organisationsgrad kade med cirka en procent
och r nu den hgsta sedan 2006/2007 d avgiften fr a-kassan i
mnga fall chockhjdes, rapporterar Arbetsvrlden.
Men samtidigt sjunker arbetares fackliga anslutning. Nu r arbetares organisationsgrad den lgsta p mnga decennier: 64
procent.
terhmtning under
arbetstid kan vara
nog s viktig som den
efter arbetets slut.
Nu ska en ny studie i
mnet gras.
Vi vill frdjupakunskaperna om
vad som ger terhmtning. r det fikapauser, gruppsamtal
efter jobbiga hndelser, en stdjande chef
eller ngot annat,
sger Margareta
Troein Tllborn, professor p Institutionen fr kliniska vetenskaper
i Malm, allmnmedicin och samhllsmedicin vid Lunds universitet,
till tidningen Fastighetsfolket.
Det lcker frn TTIP-frhandlingarna. Toppbyrkrater som frhandlar frn EU och USA
pstr att frihandelsavtalet TTIP ska ge oss
tillvxt, jobb och vlfrd. Men offentlig insyn
i frhandlingarna vill de absolut inte ha. Det
de vill dlja r s upprrande att till och med
ngon EU-byrkrat tyckte att det gick fr lngt.
Och hen lckte drfr ett viktigt frhandlingsdokument.
Fr en vecka sedan fick BBC i Storbritannien tag i det viktiga dokumentet. Drfr vet vi
nu att offentlig sjukvrd faller inom ramen fr
frihandelsavtalets kontroversiella tvistlsningsmekanism. BBC rapporterade att om avtalet gr
igenom innebr det att de amerikanska bolag
som finns p vrdmarknaden kan stmma en
brittiska regeringen om den vill terfra verksamheterna i offentlig go. EU-kommissionren
Cecilia Malmstrm har tidigare flera gnger
hvdat att det inte skulle kunna hnda. Dokumentet visar att Malmstrm inte talat sanning.
TTIP-anhngarna i Sverige brukar pst att
motstndarna bara bedriver skrckpropaganda. De sger sig vilja ha en seris debatt.
Bra, lt oss ta en seris debatt. En sdan debatt
mste utg frn det som faktiskt frhandlas.
Drfr vill vi TTIP-kritiker ha insyn i frhandlingarna och offentlig debatt om frslagen. Men
det fr vi inte. TTIP-anhngarna sger att det
inte gr att frhandla om man gr p det
sttet.
Konvention 87 ur spel
ven om IFS nu hvdar att de tre parterna r formellt verens, menar arbetsgivarsidan fortfarande att Konvention
87, som skyddar freningsfrihet och organisationsrtt, inte r en garant fr den
internationella strejkrtten.
Arbetsgivarna fortstter hvda att
konvention 87 inte bestmmer ngon
Oscar
Ernerot.
globalt reglerad strejkrtt ssom vi hvdar, sger Oscar Ernerot, LO:s ombudsman med ILO-frgor som specialitet till
tidningen Arbetsvrlden. Han menar att
facken inte br ta ut en seger i frskott.
Det r ett steg i rtt riktning och
visar p en samfrstndsanda. Men
krnfrgan r inte lst utan man har
gjort ett gemensamt uttalande som bygger p frtroende, och det gr att ILO
kommer att fungera ett tag till.
Dick Emanuelsson
Smkapitalister
och ekonomisk
specialzon p Kuba
Flammans medarbetare i Latinamerika, Dick Emanuelsson, r tillbaka p den privatiserade
restaurangen han beskte fr tre r sedan i Gamla Havanna. Han tar ocks pulsen p en av
direktrerna fr den frsta ekonomiska specialzonen p Kuba som ska dra till sig utlndska
investeringar. Kommunistpartiets nya ekonomiska riktlinjer som antogs i april 2011 gr att
mnga stller frgan: r socialismen p Kuba p vg mot en kinesisk modell?
Manuel en av
en halv miljon
smkapitalister
Fortsttning sid 10
10
Kuba
Flamman 5 mars
Hamnen i Mariel r en av vrldens mest moderna containerterminaler. Den r p vg att bli en konkurrent till hamnen i Miami.
Specialzonen
skapar oro i Miami
Fartyget dyker upp i horisonten i Karibien. En timme senare har det lagt till
vid en av vrldens mest toppmoderna
containerterminaler; hamnen i Mariel.
Eller som Oscar Perez sger nr Flamman trffar honom en grdisig onsdagsfrmiddag; den ekonomiska specialzonen Mariel, 45 kilometer nordvst om
Havanna. Perez r en av direktrerna
i specialzonen med ansvar fr de kommersiella frbindelserna mellan det kubanska zonfretaget och de utlndska
och kubanska fretagen.
Bakom de jttelika kranarna p den 700
meter lnga kajen, som 2016 ska bli
2400 meter, breder 465,4 kvadratmeter
ut sig dr det ska anlggas avancerade
industriparker. En toppmodern lngtradarterminal str klar med lika moderna kranar som lossar fordonens last
Kuba
11
5 mars Flamman
Foto: ZEEM.
strre fartyg n Panamakanen, blir Mariel n mer attraktivare fr sitt geostrategiska lge. Kom ihg att Kuba fungerade som en hamn dr de spanska kolonisatrerna provianterade nr de kom
frn Spanien eller p terresan frn
kolonierna i Sydamerika. Kuba, denna
gng som en sjlvstndig nation, tertar
lite av sin historiska roll.
Den latinamerikanska integrationen
utan verinseende frn USA gr att de
mktiga ekonomiska intressena i norr
morrar. De frlorar inte bara marknad
p grund av den absurda blockaden.
Latinamerika bde bygger och handlar
allt mer sinsemellan utan att blanda in
varken dollar eller USA-fretagen som
tidigare.
Bakom bygget av den moderna containerhamnen str det brasilianska transnationella industrifretaget Odebrecht,
en av de mktigaste industrigrupperna
i Brasilien. Bde Dilma Rousseff och
ekonomiska, sociala och utvecklingsbank (BNDES) Kuba ett ln p 682 miljoner dollar fr att bygga Marielhamnen
som totalt kostade 1092 miljoner dollar.
Kuba betalar lnet genom programmet Fler Lkare. Nr Dilma invigde
hamnen fr ett r sedan, skickade Kuba
samtidigt den tredje kontingenten med
2000 kubanska lkare som placeras i
regioner och omrden dr brasilianska
lkare vgrar att arbeta.
Megahamnen i Mariel har kapacitet att ta emot den nya generationens
containerfartyg, de s kallade post-panamax som behver 15,2 meters djup.
Hamnen har en kapacitet att ta emot
och exportera en miljon containrar per
r. Hr ska ocks ett raffinaderi byggas.
Enligt regeringen Dilma Rousseff och
Odebrecht skapade och skapar containerhamnen i Mariel 153 000 direkta eller
indirekta arbetstillfllen i Brasilien. Av
den dryga miljarden dollar som Brasi-
Till dem som ifrgastter betalningsriskerna r det viktigt att de fr veta att
frgan om obetalda fakturor har inte
med ideologiska stndpunkter att gra.
De strsta syndarna av att inte betala
sina fakturor (till Brasilien) kommer
frn USA och Chile, dundrade denne
brasilianske storkapitalist.
Kuba studerar nu frslag frn 15 lnder som vill investera stort i Marielzonen. Bland dem finns Spanien, Brasilien
och Ryssland. Marielhamnen r ett allvarligt hot mot Miamis containerhamn.
Journalisten Hedelberto Lpez Blanch
sger till Reuters:
Detta kommer att betyda att Miami
frlorar en del av containermarknaden.
Fr Kuba r ett land utan droger med
en vlutbildad arbetskraft. I Miami r
drogerna ett allvarligt problem. Det existerar inga korrumperade konsortium
p Kuba medan majoriteten av konsortierna i Miami gr smutsiga affrer med
alla.
12
Kuba
Flamman 5 mars
Utrikes
13
5 mars Flamman
Taavi Rivas.
Foto: Bertil Ericson/TT.
Fortsatt
hgerstyre
i Estland
Drygt tv veckor efter intervjun hller Obama sitt historiska tal till nationen dr han krasst konstaterar att USA
under 53 r har frskt strypa revolutionen genom blockaden men sjlv blivit
isolerad internationellt i Kubafrgan.
Han offentliggr dekret om nya regler
fr USA-medborgares resor till Kuba
och uppmanar den republikanskt dominerande kongressen att lyfta p blocka-
Specialzonen frfogar ver lagar som antagits med mlet att dra till sig investeringar
Mord p radioman
skakar Honduras
Mordet p radioteknikern
Erick Arriaga, bara 21 r,
skakar den honduranska
journalistkren. Sedan
militrkuppen den 28
juni 2009 r han den
41:e mediearbetaren som
ddas i landet.
Arriaga arbetade fr radiostationen Radio Globo som har
intagit en stark oppositionell
hllning mot bde kuppmakarna och de efterfljande hgerregeringarna. Strax innan valet
i november 2013 mrdades en
annan kameraman p Globo
TV. r 2012 kidnappades tv
journalister frn Globo som
under 24 timmar torterades.
Arriaga hedrades av hundratals honduraner som passerade frbi kistan som stlldes
upp p lrarfrbundets lokaler
i frra veckan. Anhriga och
kollegor till Arriaga frdmde
att myndigheterna frskt rttfrdiga mordet p Arriaga och
hvdat att han skulle ha tillhrt
ett ungdomsgng. Det r ett fult
stickspr, sa Romero och de anstllda p Globo.
Enligt Kommittn fr det Fria
Ordet (C-Libre), gde mordet
Politisk hxjakt
Radio Globos chef David Romero Ellner uppger till Flamman
att bara ngra timmar innan
mordet stod en taxi parkerad
mitt framfr den stora fastigheten som Globo frfogar ver.
En vecka tidigare var Globo
utsatt fr en provokativ och vl
synlig bevakning av agenter ur
den militra underrttelsetjnsten. David Romero knner sig
utsatt fr ngot som han kallar
fr politisk hxjakt. Den populra radiostationens chefredaktr stlls i juni infr rtta fr
frtal. Romero har presenterat
dokument p hur en advokat-
Paramilitrer
David Romero uppger till Flamman att det existerar paramilitra skvadroner i Honduras
som str i hgerregeringens
tjnst. Deras uppgift r som i
Colombia att uts terror och
paralysera regimkritiska krafter eller journalister som beskriver bde korruption och
organiserad brottslighet i landet. Romero r i konsekvens en
av Honduras mest mordhotade
personer och har den senaste
tiden utsatts fr frfljelse och
skuggning av element som Romero pekar ut som militra underrttelseagenter. Han beskriver Honduras som ett land helt
underordnat USA och Colombia. Det senare landet genomfr fortbildning p alla niver
inom de polisira och militra
styrkorna.
Hr r det fullt med colombianer som fortbildar honduranerna, bde hr i landet som i
Colombia..
Under ret som har gtt sedan
president Hernandez intog presidentpalatset har mer n 6000
nya militrpoliser utbildats och
militariserat det honduranska
samhllslivets alla niver. De
str med k-pistar framfr de
stora varuhusen. Frslaget att
ge dem en egen status i grundlagen rstades dock ner fr en
mnad sedan. Drefter har repressionen mot den politiska
oppositionen
intensifierats
dramatiskt. Honduras r redan
vrldens mest vldsamma land
utan krig eller vpnad konflikt. I den nst strsta staden,
San Pedro Sula, mrdas 176
per 100000 invnare, vilket gr
staden till den vldsammaste i
hela vrlden.
Dick Emanuelsson
Estlands hgerliberala
regeringsparti Reformpartiet kommer att bilda
en ny regering efter sndagens val. Partiet blev
med knappt 28 procent av
rsterna strst, men frlorade tre mandat. Ocks
Reformpartiets koalitionspartner, socialdemokraterna backade, vilket
innebr att den sittande
regeringskoalitionen har
frlorat sin majoritet. Valets vinnare blev Centerpartiet, ett vnsterparti
med sin vljarbas bland
landets rysktalande minoritet, som fick 25 procent
av rsterna. Tv nybildade
antiryska hgerpartier,
Konservativa folkpartiet
och Fria partiet tog sig
ver femprocentsprren.
Landets premirminister
Taavi Rivas meddelade
p valkvllen att han skulle inleda regeringssamtal
med samtliga partier i
parlamentet frutom Centerpartiet.
Ddsoffer
vid nya
protester i
Mexiko
Tusentals demonstrerande, de flesta medlemmar i lrarfacket Ceteg,
drabbade i frra veckan
samman med kravallpolis
i turiststaden Acapulco.
Vid en polissprr utbrt
kravaller som krvde ett
liv. Dussintals personer
skadades, ver 100 personer greps.
I hela Mexiko har liknande protestaktioner
genomfrts sedan frsvinnandet av 43 lrarstudenter i delstaten Guerrero i
september i fjol.