Språkliga riktlinjer för Vironova AB

Parallellspråkighet

1
Bakgrund

Det har under de senaste decennierna pågått en debatt kring svenska språket och den
påverkan från framförallt engelskan som ständigt fortgår, och huruvida detta också är ett hot
mot det svenska språkets överlevnad och utveckling. Ämnet har debatterats flitigt, och
huvudfokus i den offentliga debatten har kommit att röra sig kring den ökande andelen lån
från engelska i form av låneord, konstruktionslån och betydelselån. Debatten har troligtvis
hamnat här eftersom denna typ av påverkan är den som blir mest uppenbar i vardagen. Detta
är dock en naturlig del i ett språks utveckling, något som skett i alla tider, och som också är
ett tecken på ett levande och vitalt språk. Utöver detta är heller inte inflödet så massivt som
det verkar, i snitt står de engelska lånorden för 0,3 – 1 % av orden i svenska.

Trots detta lever faktiskt svenskan och dess utveckling under ett ständigt hot från engelskan,
på grund av mekanismer som hittills inte har fått något större genomslag i den allmänna
debatten, men som uppmärksammas desto flitigare inom språkforskningen: de så kallade
domänförlusterna. En domänförlust innebär enkelt att ett språk inte längre kan användas
inom en speciell domän i samhället, vilket i förlängningen innebär att stora grupper av
befolkningen utestängs från vissa områden. Detta är också en process som inte stannar vid en
domän; utan någon form av medvetna motreaktioner sprider sig dessa tills man befinner sig i
en diglossisituation – man talar ett språk hemma och i informella situationer, medan det
andra språket används i alla övriga sammanhang.

För svenskans del har denna domänförlust gått relativt långt framförallt inom
naturvetenskaperna, både inom forskning och utbildning. Näst intill ingen naturvetenskaplig
forskning presenteras idag på svenska, vilket medför att ingen terminologi utvecklas på
svenska. Detta försvårar att dessa kunskaper kommer ut i samhället och vidareförmedlas, en
situation som inte är till fördel varken för forskarna själva eller samhället i stort. Detta
medför också i förlängningen problem i undervisningssituationer; eftersom inget material på
svenska finns tillgänglig kan inte heller undervisningen ske på svenska, utan måste
genomföras på engelska, vilket försämrar studenternas studieresultat. Det är alltid så att man
lär sig bättre, uppfattar fler nyanser och får bättre förståelse genom undervisning på sitt
modersmål.

För att motarbeta denna utveckling infördes 1 juli 2009 en språklag, där det bland annat
fastställs att svenskan ska vara tillgänglig för alla som bor i Sverige och användas inom alla
samhällsområden. Bakgrunden till denna lag är ett betänkande där det uttrycks: ”åtgärder
skall vidtas för att främja parallell användning av engelska och svenska inom forskning och
vetenskap. Många universitet har också utarbetat språkliga riktlinjer för ett arbete mot
parallellspråkighet, se exempelvis Göteborgs Universitet och Umeå Universitet. Detta betyder

2
dock inte att man arbetar för en återgång till enbart svenska, utan det som eftersträvas är en
parallellspråkighet – forskning utförs och publiceras fortfarande på engelska, men
resultaten ska utan problem också kunna översättas och diskuteras på svenska, av och med
forskarna själva. Det här arbetet är dock inte enbart de statliga myndigheternas och
högskolor och universitets ansvar. För att arbetet ska få genomslag krävs också att privata
aktörer ansluter sig till dessa riktlinjer, dels för att själva vara en del i utvecklingen av en
”naturvetarsvenska”, dels också för att skapa incitament och för att visa att
parallellspråklighet är en viktig kunskap i ett framtida arbetsliv.

Därför bör svenskan användas i betydligt större utsträckning än den gör idag, och målet för
all Vironovas verksamhet ska vara parallellspråkighet.

Riktlinjer för engelska

Då företaget i första hand vänder sig mot en internationell marknad med utländska
investerare, och dessutom har en stor andel anställda med annat modersmål än svenska, är
det naturligt att företagets koncernspråk är engelska.

Dock är detta inget oproblematiskt beslut att genomföra. Även om de iblandade individerna
kan antas ha ett väl utvecklat engelskt språkbruk inom sitt område, i och med sin mångåriga
vana vid att hantera ämnet på engelska, betyder inte detta att de har praktisk erfarenhet av
engelska i vardagen. Risken finns för bortfall av nyanser och förståelse, både inom den
forskning som utförs, men främst i den mer informella kommunikation som finns inom och
utanför arbetsplatsen. Något som kan ha stor inverkan på hur företaget upplevs av såväl
anställda som samarbetspartners, och inte minst presumtiva investerare.

I och med den nya språklagen, och de nyligen fastställda språkliga riktlinjerna som många av
Sveriges universitet har anammat, kommer utbildningen för nya studenter inom
naturvetenskapliga ämnen till viss del ändras till att innehålla mer svenska. Kompletterande
kurser i engelska ska dock finnas som tillval (se de språkliga riktlinjerna för Göteborgs
Universitet, Umeå universitet).

En viktig del i företagets språkarbete bör därför vara att dels erbjuda de anställda stöd och
språkliga utvecklingsmöjligheter, i form av engelska språkkurser och språkgranskning av
viktiga texter som skrivs på engelska . Detta för att de anställa på detta vis ska utveckla sitt
språk och sina kommunikativa färdigheter, dels inom sitt eget forskningsområde, men
kanske främst i ett vidare, mer allmänt perspektiv.

3
Riktlinjer för svenska

Även om beslut tas för engelska som koncernspråk ska det inte glömmas bort att företaget
främst är aktivt i Sverige med en övervägande del svenska anställda, och med många viktiga
svenska samarbetspartners.

Texter som riktar sig mot en svensk publik kan och bör skrivas på svenska, trots att
mottagarna av texterna kan antas ha en fullgod kunskap i engelska för att kunna tillgodogöra
sig informationen, detta på två grunder. För det första har fastställts att vi alltid riskerar att
tappa nyanser och förståelse för allting som vi läser på ett annat språk än vårt modersmål.
Med andra ord så har individer med engelska som andraspråk, trots ofta relativt goda
kunskaper i språket, nästan alltid lättare att ta till sig information på ett korrekt sätt om
informationsutbytet sker på modersmålet. För det andra är detta en viktig del i återtagandet
av domänen. I arbetet att författa olika typer av texter som presenterar forskning, projekt och
resultat, kommer nya svenska termer att utarbetas, och en vana att uttrycka sig kring sitt
ämne på svenska att utvecklas. Också inom detta område kan individens språkliga förmåga
utvecklas och förbättras med hjälp av kurser, eventuellt i samarbete med olika universitet, för
att utveckla det akademiska språket på svenska.

Att använda engelska i publikationer, pressmeddelanden och annan form av information som
vänder sig till en publik inom Sverige, begränsar också den möjliga mottagargruppen. Den
för företaget intressanta mottagargruppen är bland annat eventuella investerare, och det är i
detta fall enkelt att tänka sig att intressanta investerare ändå klarar av engelska, och därför
inte behöver texter på svenska. Investerare som kanske inte är knutna direkt till de aktuella
områdena, utan har ett mer allmänt intresse, kan sakna den språkliga spetskompetensen för
att tillgodogöra sig informationen i en snårig akademisk skrift på ett annat språk. På detta vis
blir området onödigt främmande och kan utestänga personer som skulle kunna vara till gagn
för verksamheten.

4
Sammanfattning

Ställningstagandet för att, i betydligt större utsträckning än idag, använda svenskan i

företagets kommunikation - både internt och externt - ligger i första hand på en moralisk
nivå. Det kan därför vara svårt att se varför och hur detta ska genomföras i praktiken – detta
är ett projekt som kostar både tid och pengar. Idag, och även i framtiden, ligger sannolikt den
huvudsakliga marknaden utanför Sverige, med utländska investerare, pengar och
medarbetare från hela världen, alla med olika modersmål, och engelska blir då enkelt ett
lingua franca. Dock är det lätt att glömma bort att det även inom Sverige finns potentiella
investerare, särskilt eftersom verksamheten bedrivs i Sverige i samarbete med framstående
svenska universitet.

Med tanke på den språklag som trädde i kraft 1 juli 2009 finns också utsikter för att det
språkförhållande som råder idag, kommer att förändras. Universiteten är av lag skyldiga att
dels undervisa på svenska i större utsträckning idag, dels också ges ett ansvar att utveckla en
terminologi på svenska för alla områden. Detta betyder att nyutexaminerade studenter och
doktorander i större utsträckning än idag kommer att vara parallellspråkiga inom sitt
intresseområde – de kan uttrycka sig både på svenska och engelska. Detta bidrar naturligtvis
delvis till att de själva kan översätta sitt arbete mellan svenska och engelska, och att detta
arbete inte behöver lämnas ut till andra.

Att sprida sina resultat och sin forskning till en större allmänhet, och skapa ett
allmänintresse, är en viktig punkt för ett företags fortlevnad. Den goodwill ett sådant
genomslag hos den breda allmänheten kan ge, ska heller aldrig underskattas. På detta vis blir
det snart ett resursslöseri att inte utnyttja dessa unga forskares kompetens till att vidga
företagets potentiella räckvidd i jakten på nya medarbetare och investerare som kan stärka
företagets utvecklingsförmåga, effektivitet och konkurrenskraft.