RUNTIDEN

fakta om:
400 800 gamla runraden mer komplicerad; 24 tecken
800 1200 nya runraden 16 tecken; en frenkling av den gamla
- 2500 runstener (de flesta i Uppland)
- Uppland var en viktig centrum av kultur
- nr ngon dog, skrev man en berttande text
- de mesta i Uppland i syden av Sverige
- p en runsten: normaltext vem ligger dr + samhllsstllning + krig/resor (ponekad ne
lei ispod osoba, vec samo simbolino) + vem ristade runorna/vem reste stenen
- de dokumenterar vikingatiden gdje je netko umro (ratovi ili putovanja, npr. u Rusiju); inte
bara om en person utan ocks om en kultur
tv typer av versmlt:
fornnyridslag (8 rader/strof; ofta 4-staviga; men lite oregelbundna 4 el. 5)
drottkvde (8 rader/strof, 6-staviga)
- man ristade mycket p trd (p bok) och de sg ut som stav bokstav
- este au sintagme, npr. dyrbar knarr
- aldrig anonyma skrivare icke anonymt
- jmlikt samhlle inte en verklass som skrev dem, utan vanliga bnder som kunde rista
och lsa runstener
- en bred kunskap (kvinnor kunde ocks lsa och bestmma, de var inte isolerade)
- rkstener r svra att tolka - det finns ngra tolkningar
- t.ex. (i hftet) Teoderik, stergoternas kung i Italien p 500-talet
Rkstenen
- stergtland, deshgs kommun, Rks socken
- ristades (troligen) p 800-talet
- cirka 382 cm hg (125 cm r under marken)
- ljusgr granit
- vertckt med runor
- lsbara ristaren var professionella yrkesmnnen
Texten
- 16-typiga futharken
- raderna 21 och 22: 24-typiga futharken (magisk?)
- kenningar: Gunns hst (valkyria) varg
- chiffer: t.ex. Thor - lnnskrift
Flera tolkningar
- hylla sin dd son
- traditionen
- bevara myter och sagor
- strka sin position som hvding

MEDELTIDEN (1200 - 1526)

Landskapslagarna
- landskap: 25 i Sverige man identifierar sig idag med varifrn man kommer (inte med ln
utan med landskap)
- 3 landsdelar
- i alla nordiska lnder lagar
- Vstgtalagen den ldsta 1250
- Svealagen
- p 1300-talet lagar
- Om mandrp, Omrekrnkning, Om mordbrand, Om barndop
Om mandrp
- stranac jeftiniji od Skandinavca
- muskarac odgovara za zenu ako ubije nekog
- ubojstvo se samo placa; nema smrtne kazne
- arv och orv stara grejer (hus) och sma grejer
- Sverige blev kristnat senare n andra nordiska lnder
- ca 1100 blev Sverige kristnat (senare n andra nordiska lnder)
- Sverige trdde in i den europeiska civilisationen i och med kristendomen
- nu brjade finnas samhllsklasser
- inte rent bondesamhlle: adel, prster, bnder
- nu sjnk skrivkunnigheten > det blir n klassfrga
- det latinska alfabetet var en frmmande skrift
- i den gamla lagen fins det element av den nya
- landskapslagarna r en vergng frn ett gammalt system
- de har fortfarande en samhrighet (de hr ihop med det frflutna) med det frflutna,
fornsvenskt rttsvsende
- alfabetet, kristendomen kommer in men det finns dem gamla lagar
- stilen av lagprosa: saklig, krnfull, korta samordnade, klara, konkreta, satser,
ordsprksmssigt (poslovice), rytm, alliteration, (bister) humor, aktning fr lagen > det
fastnade bttre i minnet
- 1296 => Upplandslagen den frsta riktiga/verkliga lagen (Vstgtalagen r inte s
officiellt); Birger Magnusson
- 1220 => Vstgtalagen bara exempelsammlingar
- 1350 => Magnus Erikssons landslag gllde fr hela Sverige; vise nije bilo razlike npr. u
cijeni Svedjana sa sjevera i s juga
- Grdarike (Ryssland)
- Srkland (Orienten)
-

landskapslagarna: samhrighet med det frflutna, fornsvenskt rttsvsende

Vstgtalagen ldst 1120 (ingen riktig lag, bara en exempelsamling)
Upplandslagen 1296 (den frsta riktiga lagen)
Magnus Erikssons landslag 1350 (ersatte landkapslagen)
frn brjan fredrags lagarna p tinget
lagarna ursprungligen muntliga fredrogs p tinget av lagmannen

Magnus Erikssons landslag

fornsvenskt
vsterlndskt
nordiskt rttsarv (frn fornsvenskt rttsvsen)

Erikskrnikan
- oko 1350 u vrijeme Magnus Erikssons landlag
- boken om politisk historia i Sverige
- knitel germansk vers
- 1250 1319 (frn Erik Eriksson)
- Eriks Magnusson, vojvoda
- historier bara frn Erikskrnikan ne znamo je li to tocno
- skriven av Birger Persson, Birgittas far
- krnikan bestr av tv delar: Htunaleken och Nykpings gstebud
- Htunaleken (29 September 1306)
- Erik, Birger (kungen), Valdemar => tre brder
- Birger och drottningen blev fngna av brderna och Birger mste ge dem 2 tredjedelar av
landet
- Nykpings gstebud (fest) 1317
- Birger bjd Erik och Valdemar som tecken av frsoning - och fngade dem
- brderna gjorde bara en liten attack dvs. en lek, men Birger lekte inte
- brjan av 1300-talet
- Erik hmnades fruktansvrt (Magnus Erikssons landslagen)
- Eufemiavisorna (tre riddarromaner) => riddardikt importerad frn Tyskland och Frankrike;
kontinental Europa 1300-talet
- Eufemiavisor och Erikskrnikan skriven fr verklassen
- sekulra och religisa litteraturen
Den heliga Birgitta
- kloster Vadstena hennes kropp dr
- hade visioner
- hennes frldrar hade makt i Sverige
- hennes man var slkting till kungen
- landet regeras illa, med hjlp av Birgitta kommer landet p rtt spr
- Birgitta skrev inte mystisk, var ingen profet
- hon tnkte att mnniskor skulle leva bttre
- barn, mktig make, politisk och praktisk makt
- hon bryggde l
Uppenbarelser
- bilder frn det praktiska livet
- konkrt, saklig, handlar om vardagen; vanlig stil
- Birgitta kunde inte latin och skriva sjlva
- hennes biktfader kom och skrev hennes uppenbarelser ner p latin och sedan blev de
versatt till svenska
- hon pratar med Maria som om det r mellan tv mdrar, vldigt jmlik frhllande
- hon sger bland annat att det r viktigt att ha tlamod (Sjudande lbrygd och
uppbrusande mnniskor)
- Den hgfrdiga fjrilen moralpredikan mot att vara hgfrgigt och ytlig
- en brytningstid Birgitta zeli poboljsati svijet
Balladen i Sverige
- folkvisa balladen i Sverige
- inte aristokratiska visor
- liknande i stil

2/4 rader (objektivt; episkt/dramatiskt) + refrng (subjektiv)

slutrim ovanlig eftersom det inte anvnts i fornnordiska
stende epitet
lng muntlig tradition
blev inte nerskrivna inget behov - en sngare lrde sig texten utantill genom att lyssna

visabcker = poesibcker
p 1700-talet inte s populra; p 1800-talet blev de populra igen (under romantikens tid)
man dansade till ballader
lat. balare = dansa
under medeltiden dansmusik
frre sjngs balladen med en stark rst; andra sjng refrngen

Sorter:
1. naturmytiska ballader
2. legendevisor motiv frn helgonlegender (om heliga mn och kvinnor)
3. historiska ballader om historiska personer
4. riddarvisor de mest knda; om riddarna och deras damer
5. kmpavisor hjltar
- p 1300-talet var de muntliga
- p 1500-talet frsvann ballader i norden (tada ih se pocelo zapisivati)
- Frarna en typ av dans, p brllopen
I ballader (litterrt konstverk):
1. epik (ngn berttar)
2. dramatik (dialog, teater)
3. lyrik (i refrngen)
Herr Olof och lvorna
Balladen om Ebbe Skammelsson
De tv systrarna - naturmytisk, mystisk
- tv ogifta systrar de lskar den samma man
- gr ner till en strand, och den ldre ddar den yngre i sjn
- en spelman brgar liket (pronae truplo), och tillverkar en harpa av det
- han kommer till den ldre systerns brllop med sin lillasysters frre fstman spelar dr
p harpan
- harpan sjunger om mordet
- den ldre systern dr eller ddas
Slaget vid Lena (Kungslena) (norska och svenska mot danska soldater)
Fruarna st i hga loft
de vnta sina herrar hem komma.
Hstarna komma blodiga hem,
och sadlerna ro tomma.
- personer i ballader: crno-bijela karakterizaija, tipovi (riddaren - ung; flickan - vacker)
- vad vi mste veta om den medeltida balladen! uppbyggnad, form, personer, balladetyper,
tid, exempel
Biskop Thomas' Frihetsvisa (el. Engelbrektsvisan/Frihetsvisan)
(Thomas = diktare, frfattare)
- musiken till den r satt i 1900-talet
- den har 13-14 strofer

- mnga strofer
- fr den som frihet kan anvnda
- idealism: Engelbrektsvisan
- realism:
Tro kryper i skjul
och varder s ful
som rykande trck.
Otro gr in
med sobelskinn
och penningesck.

(mot dlig karaktr och mnniskor)

tro = den goda

skjul = ett litet fult hus (straara)
otro = den onda
trck = bajs
sobel = mrd = kunna

REFORMATIONSTIDEN (1526 - 1658)

Gustav Vasa (1523 - 1560)
- Sten Stene den yngre
- Kung Oxsvans
- Stockholms blodbad
- Peder Svant har beskrivit hndelsen (blodbadet)
- Vasaloppet (skitvling)
- 1527 Vsters reformer
1. religion (Lutherdomen infrd)
2. ekonomiska reformer
3. reformer av statsfrvaltningen
4. kyrkans egendom blev statlig egendom
-

en steg tillbaka i form av litterra utveckling

katolska bcker brndes, kloster plundrades
Uppsala universitet frfll
Kungliga Hovkapellet

- Sverige: kulturellt mer isolerad under reformationstiden n under medeltiden (d hade man
kontakt med Euorpa)
- texter p latin: alla kunde inte lsa och skriva
ppet brev fr en bonde i Linkpings stift
- han sger till en bonde att han kan omgifta sig eftersom hans fru hade sex med andra
mnniskor
- Gustav Vasa-stil: direkt, klar, enkelt, man kan frst honom idag
- han skrev direkt till en bonde (pitao ga smije li se rastati od prve i ozeniti drugu zenu)
- Vasa ville ha dirket kontakt med de enskilda mnniskor; aktivt
Olaus Petri (1526 - 1658)
- studerade i Wittenberg, Tyskland; han ledde kollektivet fr Bibelversttning
- 1526 Bibelversttningar (kollektivt arbete) (den hela Bibeln 1541)
- det pverkade det svenska skriftsprket
- ldre nysvenska; sprket stabiliserade sig
- han och Gustav Vasa var inte vnner
- Olaus betraktade honom som en tyrann, stridskrifter/texter mot Gustav Vasa
- Gustav Vasa dmde honom till dda, men han blev inte ddad
- En Swensk Crneka (p svenska) bok skriven av Olaus Petri, dr han skrev om Gustav
Vasa som om en tyrann
- Johannus Manusson skrev positivt om Sverige (p latin) i Crneka
- Olaus Petri skrev Domarregler; han var jurist, skrev en ny lagbok
- han plockar frn de gamla, landskapslagarna
- ngra av domarereglerna: hot behver man inte betala; ngon avundsjuk kan inte bli
vittne; om man skaffar sig ngot illegalt d r det ogiltig; inegen kan dma sig sjlv; man fr
inte slss; man kan inte bygga lag p vld; det r inte allt sant; gjort r gjort; land ska
byggas med lag inte med vld
Lars Wivallius (Svensson) (1605 - 1669)
- gav sig ut i vrlden - bildningsresa
- fick sitta i fngelse - Olaus var en falsk greve; han fifflade med pengar, lnade pengar och
gav den inte tillbaka

Sweriges Rijkes Ringmwr politisk propaganda

ventyrligt liv i samband med dikter
besjng friheten
naturen, friheten, mnniskolivet

Klagevisa ver denn torra kalla vr

- klagevisa om naturens frihet och mot mnniskornas tvng
- en lovsng till den svenska sommaren
- social bodskap; skrev dikter, politiska visor
- inspirationen: natur, friheten
- han skrev de mesta dikterna i fngelse
- den svenska sommaren brcklighet; kort
- sngen till sommaren
- De andra lt vandra// till tomma bol// som aldrig hjlpa sjukt hela! dem som aldrig har
hjlpt skulle straffas; han nskar dem ngt dligt; vi mste ndra ngt
Drottning Kristina (1626 -1654)
- idrottade, gick p jakt som en pojke
- hade en frhllande med Karl X Gustav
- 1644 Axel Oxenstierna regent
- Trettioriga Kriget Sverige jtte stort
- Kristina slutade med kriget 1648
- en kris i Sverige
- beslutade aldrig gifta sig
- Karl - en eftertrdare blev kungen
- Jan frn Polen ville bli Sveriges kung
- hon vergick till katolicismen, men Sverige var protestant
- Sverige kulturellt center i Europa (Nordens Aten)
- Kristina abdikerade till Rom dr hon dog
- jesuitorden, Descartes
- hon kldde sig som en man
- dog ret 1689 i Rom
-

hennes stt att skriva var fransk

frebilder i fransk litteratur
kvicka franska tanker
skrev i en fransk tradition: Aforismer (frsts idag)

STORMAKTSTIDEN (1526 - 1658)

(renssans barock)
Georg Stiernhiem (1598 - 1672)
- den klara tnkande
- vndpunkt inom svensk poesi
- betydelsefull fr det svenska sprket (skrev p svenska, tyska, franska, latin); skrev sina
dikter p latin
- skrev profan litteratur
- Musae Suethizantes kvinnogestalt som inspirerade (de svenska muserna)
- sprkforskare och skald
- 50 till 60 srskilda verk (lag, naturkunskap)
- skn litteratur
- folkvisor, dikter
- franska, tyska, latin
Herkules
- lrodikt fr unga adelsmn
- Herkules ut en diktsamling Musae Svethizantes
- ett lngt epos, p hexameter
- den frsta dikt med hexameter
- grekiska figuren
- mste vlja sitt livsvg
- namnen till barn r allegorisk, symbol fr sunder
- Drygt symbol fr mnskliga goda egenskap
- Herkules trffade Lusta (jtte vackert, guld, sminkad), Lttja (lat), Flttja (flad), Kttja
(sexuellt), Rus (bror som super) och fru Drygt (hon gr moraliskt rtt)
- Herkules valde den rtta vgen dvs. frun Drygt
- gr gott i rtta tid
- vackert versmlt, vackert uppbyggd
Herr Daniel Amadeus Atterbom
- skrev om tidigare poeter
- tittar tillbaka; han sa ocks ngot om Stiernhelm
- den svenska skaldekonstens fader
Lasse Lucidor (1638 1674)
- bohem, romantisk hjlte (inspirationsklla fr andra), myt
- inspiration: Bacchus
- inspirationen frn den extrema
- Helicous blomster
- livsberusning ddslngtan/ddsmedveten
-

fattigt och vilt liv, drack mycket - han levde fr dagen

Atterbom skrev om honom ocks: Lucidors bleka och blodiga yngliga vlnad (ett spke)
vackert men blek - han hade en image
hade aldrig ngra pengar
dog i ett slagsml utanfr en krog
kallades den svenske Diogenes och den svenske Villon
han blev en myt under sitt liv

- en diktsamling: Helicons blomster, 1689 kom ut efter hans dd

- en fregngare till Bellman
- barock, renesanstid; han var typisk fr sin tid
-

1600-talet
livsberusningen - (ddsmedvetande) frgngelsetanken, tanken p dden
kontraster i Lucidors dikter
han lrde sig sprken (tyska, franska osv.) p gatan och inte i skolorna

Skulle jag srja, d vore jag tokot

- han vore galen, om han brydde sig om allt; man skulle vara glad om livet
- han r en motsats till Stiernhielm och sger brnn allt hrt ny!; man skulle leva glatt fast
det r svrt
- han drack mycket och levde kort; det kostade honom allting
- man sjunger hans snger nnu idag i Sverige

UPPLYSNINGEN (1732 - 1809)

- rokoko, gustaviansk klassicism, frromantik (ukljucuje i to, ali su malo rra)
- Dalin, Linne, Swedenborg prva polovica prosvjetiteljstva
- Tankebyggarna, Bellman, Kellgren, Lenngren druga polovica prosvjetiteljstva
(tipicni za prosvjetiteljstvo: Dalin, Kellgren)
- klassicismens estetik: (blandar med i naturalismen)
klassisk tradition (man blickar till Grekland och Rom)
det sunda frnuftet (rationalism)
- upplysningens individualism sg nd mnniskan frmst som samhllsvarelse (som en del
av en strre helhet/enhet)
- i kontrast mot romantikens individualism)
-

brjan till den moderna tiden

religionen fr mindre betydelse
vetenskaplig naturuppfattning
tron p mnniskan
optimistisk mnniskosyn (tron p mnniskans goda krafter)
rationalistisk religionskritik
om frhllande mellan mnniskor (inte mnniskor och Gud)
utilitaristisk moral
tron p frnuft och erfarenhet (dra njuta av det)

individens frigrelse (kollektivet r inte den enda)

rtten till utvecklingen (mnniskor skall och fr utvecklas)
mot gamla auktoriteter (kungens makt, religion)
borgerskpets frammarsch
inspiration frn Frankrike och England

Olof Dalin (1708 - 1763)

- svensk skald, prosaskriftstllare och historiker poesie fugitive
- tidskriften Then Svnska Argus (1732 1734)
- The Tatler och The Spectator (engleski casopisi) var frebilder till Then Svnska Argus
- svenska sprkets utveckling
- simpel sprkstill (byggja bygga; kyrkhia kyrka: yngre nysvenska)
-

Sagan om hsten (1740)

allegori; hsten Grlle r egentligen Sverige och ryttarna r svenska regenter
folkssaga
sprk intressant, originellt och folkligt; dialekten frn Dalins hemby
Sverige beskrivet som en hst med de stora kungerna
den mest typiska upplysningsfrfattaren
den store frfattare i upplysningens frsta del

Carl von Linn (1707 - 1778)

- skulle bli prst
- Lund studerade medicin
- Uppsala professor vid ett universitet
- hade 7 barn

10

- reste mycket och skrev dagbcker

- skrev i neutral vetenskaplig stil (i Sknska resan), men nr han skriver om Samer (i
Lapplndska resan), d r det s som om han skrev om djur
Swedenborg
- samtidigt med Linn och Dalin
- skrev allt p latin
- mystiker som har inspirerat andra
- omtolkning av Bibeln betraktades delvis som galen
- teolog
- kallades fr andeskdaren; drfr galen
- hade uppenbarelser, visioner
- delvis i konflikt med upplysningsideerna
- ett fenomen
- skrev lnga texter p latin
- inspirerade Goethe, Schelling, Balzac, Almqvist, Strindberg
- han var fregngaren till romantiken (+ symbolismen)
- Kellgren ansg Swedenborg vara galen och skrev drom
Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 1763)
- intresserad av filosofi
- gifte sig med en mekaniker (som dog snart)
- var frlskad i en prst (15 r ldre n hon) som dog
- Johan Fischerstrm, Creutz frfattare
- i en litteraturfrening: Tankebyggarorden
- Herdinnan i Norden (pseudonymen till Charlotta); literr salong; kvinnor bjd in mnniskor
och pratade om litteratur med dem; centralgestalt i litterra sllskap
- Vra frsk
- fick statspension fr sitt verk, fick leva p av sitt frfattarverk
- politiska, religisa frgor, moralistiska frgor; kvinnor i samhllet - teman
- inspirerat av franska precisen
- skriver utan hat, ilskan; hon resignerar
- Gyllenborg - frfattare
- Creutz Atis och Camilla herdedikt; han skrev i rokokostil franskt versml alexandrik
kom in i Sverige
ver en hyacint
- hon pratar om naturen
- gr allt fr att en blomma mr sig bra; nr blomman dog, blev hon besviken och arg;
- hon hade gjort allt mjligt men p slutet sger hon att det r i blommans natur att de dr;
blommor r fr svaga
Carl Michael Bellman (1740 - 1795)
- skald, kompositr
- Sveriges nationalskald
- Nordens Anakreon
- ironi och parodier i visor
- ett vilt liv s som Lucidor
- hans barn dog med 6 r
- var i fngelse till slut av livet
- lmnade familjen fattig
- bohem
- dryckesvisorna/allsnger

11

kompositr
samma figurer i sina visor (en urmakare, musiken Mauritz, en prostituerad kvinna)
var jtte rolig
Fredmans epistlar 82 visor; livet i Stockholm
Fredmans snger (62 visor Bibeldparodier, om Bacchus vin dryckesvisor)
supa klockan ver tolv

- unik i svensk litteraturhistoria - inga direkta frebilder

- inga direkta efterfljare heller (ingen har vidare utvecklat hans konst); kanske bara Cornelis
Vreeswijk men 200 r r emellan
- naturalism rokoko (blandar med rokoko); en speciell kombination
- apoteos njutningsfilosofi (dricka, knulla)
- musiken central roll
Johan Henrik Kellgren (1751 - 1795)
- lyriker, kritiker
- en av de strsta svenska poeter
- goda betyg i gymnasiet
- docent i litteratur, privatlrare
- Stockholmsposten tidningen
- den frsta teaterkritikern i Sverige
- poet, polemiker
- dog av tuberkulos
- upplysningen frnuft och erfarenhet
Den nya skapelsen eller Inbillningens vrld slppte den metafysiska vrlden; det
finns inte ngon himmel; den r en inbillning och inte sant antireligis
Anna Maria Lenngren (1754 - 1817)
- den frsta moderna kvinnliga diktare - 1700-talets bermdaste svenska skaldinna
- Anna Marias ml var att inte vara beroende av sin far i framtiden och det lyckades hon
med tack vare sina kunskaper och sin energi
- hon fick en grundlig utbildning i hemmet av sin far
- hon gmde det hon hade skrivit i hennes skrivbord och ville inte bli bermd och igenknd
- hennes hem var en samlingspunkt fr hela kretsen av svenska akademins ledamter och
skalder
- medarbetare i Stockholms-Posten dr hennes dikter blev utgivna

- hon skrev samtidigt med den franska revolutionen och hade lst
upplysningsfrfattare som Voltaire och Rousseau
hon sg med nykter p sin omgivning
- hennes dikter r utprglat realistiska, med en mnniska eller en grupp mnniskor
framstllda i en konkret situation
- i sina satiriska dikter vnder hon sig mot samhllsklassers adelsstolthet
- i sina idylliska dikter skildrar hon de enkla frhllanden ur here-, lant- eller
borgarlivet
- i motsats till Nordenflycht skrev hon aldrig om sitt eget de eller hennes
ktenskap, inte heller om sina besvikelser; i hennes dikter kan man aldrig lsa om
ngon lskad man
Esaias Tegnr (1782 1846)
- hans far var prst och ville att han ocks blir prst

12

- fem syskon, knappt lrde sig lsa och skriva

- mnga talanger lste allt vad han hittade
- studier av dda sprken, engelska och franska
- 1799 Lund (universitet), filosofi, filologi
- framgngsrik; brjade skriva nr han var ung
- vrldssmrta i hans dikter
- hembyggd i diktningen
- lste Kant och Fichte; vn till Schiller
- dikter om hemlandet, hemlandknslor
- Svea han trodde att Sverige skulle ta Finland tillbaka och blev besviken nr det inte
hmde
- starka nationalknslor
- 1812 Gtiska frbundet perioden
Flyttfglarna
- den eviga lngtan till Norden och sdra trakter
- ngra andra mnen
- dikter fr att vcka gemensamskap
Det eviga
- en antivldtext (Vad vldet m skapa 'r vanskligt och kort,/det dr som en stormvind i
knen bort. vlknt budskap)
- blev censurerad
- inspirerad av Schiller och tysk filosofi; lste Byron
- kollision mellan verklighet och det fantastiska och irreala
- han var mot vldet; frst var han fr Napoleon och sedan mot honom eftersom han blev
mktig
- Svenska Akademien 1818
Nattvardsbarnen blev populr; det strsta diktverk
Frithiafs Saga (1825) knd i hela Europa - jtte populr
Kronbruden (hexametar)
- blev biskop, skrev mindre, depression skrev gravsnger; blev galen
- hans hlsa frsmrade pltsligt fick slag och dog
Erik Gustav Geijer (1783 - 1847)
- frfattare, diktare, filosof, historiker, kompositr
- frst politiskt konservativ, senare liberal
- en av de svenska nationalismens fder
- professor, rektor vid Uppsala universitetet
- SA, politiker, Gtiska frbundet
- skrev gtiska dikter
- tidskriften Iduna
- Geijersgrden
- religionen viktig fr honom men ville inte bli prst
- frnekade den evangeliska lran
- Fichte, Schelling, Rousseau, dansk Grundtvig
- romantikens och upplysningens filosof
- samlade med Afzelius svenska folkvisor
- hans verk kan bli indelad i tv delar:
1. den ldre delen = national romantisk (Vikingen)
2. den moderna delen (P nyrsdagen)

13

realistiska dikter, psalmer, memoarer Minnen

den frsta svenska versttningen av Machbeth
mnga musikala vers
u nekim pjesmama za religiju, u nekim protiv religije

Vikingen
- blev fascinerad av vikingarna
P nyrsdagen
- tillhr till den moderna perioden av hans diktning
- dramatisk, farlig
- en hjlp i den hr ensamheten, dr graven str nedafr, r att han har sin religion kvar
- han mste g framt
- religionen r viktig fr honom
Natthimmelen
- den andra strof r mycket knd
- en ensam lng vg
- han ser stjrnorna och r inte rdd fr sin situation

14

ROMANTIKEN (1809 - 1830)

- romantiken r en hjdpunkt i svensk litteratur, men en kort period
- parentes i tid mellan upplysningen (den kom tillbaka efter romantiken) och idealismen
- idealism och upplysning r jmlika
- Wallin, Tegner, Geijer, Atterbom, Stagnelius (---- Almqvist delvis romantiker; bara i en del av
sitt verk)
- revolution, andens vrld
- fritt individualismen (u prosvjetiteljstvu malo povucen)
- fritt spelrum fr det personliga
- knsla, fantasi, lngtan till det ondliga i centern
- avstndstagande frn frnuftstro
- spnning mellan id och verklighet (i upplysningen skulle de vara samma sak)
- politisk inte viktig men stark fr litteraturen
- mnga stora frfattarna i en period
- centrum fr romantiken: Tyskland och Norden (Goethe, Schiller, Heidelberg)
- de strsta diktarna skrev i en kombination/syntes mellan upplysning, klassicism och
romantik
- Wallin, Tegner, Geijer, Atterbom (Klara Johansson gillade om honom), Stagnelius (idag gillar
man om honom; hos honom finns det ingen tro eller ngon gud; han var mera diktaren av
vr tid n 1800-talets diktare)
Johan Olof Wallin (1779 - 1839)
- biskop
- sammanstllde en psalmbok: Wallins psalmbok 1819 (religionen viktig)
- skrev inte alla sjlv men de mesta
P hans gravsten str det :
Jordens Oro Wiker
fr den frid som varar.
Graven allt frliker
Himlen allt frklarar.

(prva slova u prvom redu njegovo ime)

Var r den vn som verallt jag sker?

- en religis dikt som handlar om ett skande efter Jesus
- den r ofta lst som en profan dikt i brjan lter den som en krleksdikt
Klara Johanson (1875 - 1948)
- samtida med Strindberg
- den frsta stora kvinnliga journalist och litteraturkritiker, essist
- Marija Juri Zagorka joj je slina
- feminist, lesbisk
- u skripti govori o drugim piscima; hon sger att Atterbom r den bsta frfattaren
Franz Mikael Franzn (1772 - 1847)
- skrev psalmer
- den frste svenske romantikern
Champagnevinet
Drick, de frflyga, de susande
Prlorna, drick!

15

Njut av den flyende

Varje minut.
Rosornas doft,
Druvornas nga
Skynda att fnga:
Yngling! De vissna du sjlv r ett stoft.

Gldjens gonblick
Srj ej den gryende
Dagen frut.

- zivot se blizi kraju cim pocne, prolaznost zivota

- kontrasten mellan den vackra (rosor, druvor) och dden
Magdalena Malla Sofia Silfverstolpe (1782 - 1861)
- fddes i Finland, dog i Uppsala
- salongsvrdinnan, svensk frfattare
- hos henne samlades svenska romantiska kretsarna (Geijer, Atterbom, Almqvist, Linblad)
- Minnen memoarer, fler olika typer av texter
- salong cirkeln r intresserad av politik, kultur, ideal, frihet och pre-romantiska atmosfren
av 1700-talet
- krlek, vnskap, Goethe, Rousseau, Kernell
- hon var musa till mnga frfattare och hade romantiska relationer med sina vnner
- utvecklingen av franska, tyska och engelska litteraturen
- hon skrev frst i den 3:e och sedan i den 1:a personen; drefter skrev hon brev
- i hennes dikter existentiella frgor
- Geijer sa att Magdalena var en geni i vnskap
- hon hade en stor roll i romantikens mecenat
- Minnen r ett viktig tidsdokument
- salongsvrdinna skapade ett rum fr att diskutera med andra om litteraturen
Per Daniel Amadeus Atterbom (1790 - 1855)
- i en krets som kallas fosforisterna (en litterr frening)
- influerad av den tyska romantiken
- skrev de mest romantiska dikterna
- Blommorna diktcykel
- dikterna var som en teater och de fick fantastiska namn
- Fgel bl
sagospel (blandning av olika genrer)
Lycksalighetens
- han tyckte att det var modigt att skriva verdrift
Lycksalighetens
- romantikens till omfnget strsta diktverk (inte p niv eftersom den r lite kaotisk genom
sin storlek)
- i hans dikter blir de romantiska bilderna verlastade och det uppstr en romantisk balon
- jag-kulten sknhetskulten p slutet vljer han vgen dr han trot p Gud
- Svenska siare och skalder (den 1:a svenska litteraturhistorian)
- nr han blev gammal, slpte han dikterna
Erik Johan Stagnelius (1793 - 1823)
- idag betraktas han som den strsta romantikern
- det finns ingen tro p ngon gud hos honom
- den mest typisk romantikern
- romantisk rekvisita: mnen, mytologi, sagovesen, naturen, panteism
- lngtan hopplshet, ingen hjlp
- det r bara drmmen som kan ge ngot; hr finns det ingenting

16

Ncken
- handlar om ncken (en nacken vacker man som spelar p natten i vattnet); Gud vill inte ha
honom, han r vergiven och avstngt frn mjligheten att bli frgiven; han r en outsider
och en pojke sger till honom att han nd aldrig kommer vara i deras vrld
- ungdomens diktare (stora) extremer (det finns ingen balans, resignation osv.)
- han har ingen gud (de andra talar om en gud och tror p Gud)
- hans far frskte frfalska en av hans dikter fr att omvnda honom till religionen
Till frruttnelsen
- ingen vill ha honom
- han bryr sig inte om att mnniskor ogillar honom
- hans lskarinna ddades han lngtar efter hennes skte (=famn, livmoder, den kvinnliga
knsorgan)
- den riktiga krleken kan ingen ta av honom
- han r inte rdd fr dden nr vi r doda kan ingen rra oss
Frederika Bremer (1801 - 1865)
- frfattare, kvinnorttskmpe
- hon introducerade den realistiska romanen i Sverige
- reste (till Tyskland, Schweiy, Frankrike, Rekland, Italien) och skrev dagbok
- trilogin Teckningar utur hvardagslifvet
- Frederika och Per Johan Bklin var brevvnner ( Frederika Bremers brev 1-4)
- resan till Norge: romanen Grnnarne (hennes mest knda verk)
- romanen Hemmet influerad av Goethe
- hennes romaner r i regel skrivna med en synlig, kvinnlig berttare och kvinnliga
huvudpersoner

17

LIBERALISM OCH SENROMANTIK (1830 - 1879)

1830 julirevolutionen i Frankrike + Aftonbladet grundades (d var det den viktigaste
tidningen i Sverige)
1879 Strindbergs Rda rummet kom ut
- liberalism frnuft, vetenskap, individens frihet, rtt mot auktoriteter; man trodde p
framtiden, utveckling, medborgaranda; statskyrkan fr konkurrens frn frikyrkorna (massa
sm grupper; mindre formell; dr finns det mer knslor n i statskyrkan), spnning mellan
religion och kultur
- lnder som influerade p Sverige: Frankrike (Balzac), England (Dickens), USA (Frederika
Bremers resor)
Tv olika sorter av literatur:
1. litteraturen r ofta problemorienterad: man sysslade med olika frgor (t.ex.
kvinnofrgan, arbetarnas stllning, nykterhet alkoholismen blev ett stort problem
p grund av fattigdomen)
2. parallelt med problem levde romantisk poesi vidare
- romanen blev viktig som form; frre var det dramen som var viktig
Carl Jonas Love Almqvist (1793 - 1866)
- han fddes i Stockholm och dog i Bremen
- en av dem strsta svenska frfattarna
- journalist, lrare, kompositr, prst, feminist, samhllskritiker
- banbrytande frfattare > ppnade nya banor
- levde ett idealiserat bondeliv > Vrmland
- han var inspirerad av Rousseau
- misstnkt fr bedrgeri i Amerika (1851 1865)
- bigami; anklagad fr mordfrsok
- reste tillbaka
Trnrosens bok (Det samlar inom en ramberttelse ett stort antal texter i olika
genrer: prosa, dramatik, essistik, med mera):
- Drottningen jovelsmycke (en av verk i Trnrosens bok)
Tintomara huvudfigur, asexuell, man/kvinna beroende av vem som frlskar sig i
den; innehller romantisk skapelse
- Det gr an roman; den r fortfarande modern (blev versatt till tyska fr ngra r
sedan); i romanen talar han han om rtten att bo tillsammans som sambo; han
propagerar sambo
- i Trnrosens bok skriver Almqvist om den svenska fattigdomens betydelse (efter missvxt
blev svenskt folket fattigt)
- han skriver om hur en svensk r och beskriver hans typiska drag som kom ur fattigdomen
han r oberoende av den materiella
- han hittade p ord verklass och underklass: till d fanns det dessa ord inte; han uppfann
dem och sger att den vre klassen r utlndskt influerad och att den bonde-klassen avgr
den riktiga svensken
-

komponerade sjlv musikaliska dikter Songes

var mycket liberal
var parallellt romantiker och realist = romantiker i lyriken och realist i prosa
han skrev i alla stilar

18

Hxan i konung Karls tid

- handlar om hxfrfljelse
- en kvinna mjlkade prstens ko p ett lite brottsligt stt och brann p bl
Tintomaras sng
- sger Tintomara att hon/han ltt rr sig och springer runt
- Tintomara frlskar sig inte i dem andra
- Almqvist sger att rn r svag och att Tintomara r rdd fr harar
- 2011 kom ut en bok Lacrimosa (Eva-Marie Liffner) och huvudpersoner r Tintomara och
Amlqvist
Sesemana
- han skojar med svenskarna de tnker att allt svenskt r bst
- ironiskt: Blott Sverige svenska krusbr har!
Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877)
- student vid Universitetet i bo
- finlandssvensk frfattare
- hade tta barn bara sex av dem verlevde barndomen
- redaktr i Helsingfors morgonblad
- prst, studerade grekiska, blev teologi professor
- Dikter hans frsta diktsamling (folkpoesi) om krlek till finsk naturen
- den mest knda dikten r Bonde Paavo
- hade realistiska teman
- Den enda stunden
- 1832 lgskyttarna
- Kung Fjalar
- han skrev p svenska
- Fnrik Stls sgner ett diktverk utgivet i tv samlingar (1848 och 1860): huvudpersonen
r Sven Duva
- Runeberg skrev den finska hymnen
Jungfru i rosengrd
- beskriver han Marias innre vrld och vrlden ute (full av frden)
Den nya Grottesngen
- helt politiskt
baserad p en fornnordisk dikt (Grottekvarnen kungen Frode hade en kvarn och tvingade
mnniskor att arbeta dr)
- dikten r antikapitalistisk och antiindustrialistisk
Viktor Rydberg (1828 - 1895)
- har ocks de tv sidor i sina verk (problemorienterad litteratur och romantisk poesi)
- frlorade tidigt sina frldrar; var journalist
- skrev en knd roman Singoalla (i form r den inte modern)
- dikten Tomten det lsas vid Lucia och lever fortfarande runt Luciatiden
- romantiken och liberalismen hos Rydberg
Carl Snoilsky (1828 - 1895)
- har slovenska rtter; hans anfader har tvingats lmna Ljubljana p grund av sin
protestantiska tro

19

- slkten har hetat Snoilshik (Soilek)

- hans rytm r vacker
- musikalitet i dikter

20