STDMATERIAL

Srskilt begvade elever

1.5 Internationellt perspektiv
p srskilt begvade elever
Mara Westling Allodi

1.5 Internationellt perspektiv

p srskilt begvade elever
Mara Westling Allodi
Frfattare
Mara Westling
Allodi r professor
i specialpedagogik
p Specialpedagogiska institutionen
vid Stockholm
universitet. Hon
har en bakgrund
som lrare och
specialpedagog och
bedriver forskning
inom bland annat
utbildningspolicy,
specialpedagogiska
insatser och om
motivation och kreativitet. Hon ansvarar
sedan flera r fr
fortbildningskurser
fr lrare och specialpedagoger inom
omrdet srskild
begvning.

Internationellt har insatser fr srskilt begvade elever utvecklats sedan lnge, och
p olika stt i olika lnder. I alla lnder gr srskilt begvade elever i stor utstrckning i vanliga skolor och klasser. Det r mindre vanligt att undervisning fr srskilt
begvade elever sker i speciella grupper eller i speciella skolor. Helt differentierade
lsningar frekommer sllan och verkar ocks vara p tillbakagng i flera skolsystem. De vanligaste typerna av anpassningar av sjlva undervisningen fr srskilt
begvade elever r olika former av individuellt std samt olika slag av acceleration
och berikning. Dessutom r det vanligt med olika former av rdgivande samtal, individuell handledning och coachning. Det frekommer ven, i varierande utstrckning i olika lnder, att det inom eller utanfr det formella skolsystemet anordnas
extra kurser och evenemang av olika slag, extra curricular eller supplementary learning activities (EADSNE, 2009; Freeman, Raffan & Warwick, 2010).
Vad som definieras som srskild begvning i olika sammanhang r beroende av
sociokulturella vrderingar och frhllanden, det r inte givet en gng fr alla (Gallagher, 1975). Insatserna fr dessa elever har frndrats ver tid och under inflytande av olika teorier om lrande, samt beroende p samhlleliga frutsttningar
och med hnsyn till utbildningspolitiska beslut. En sjlvklar mlsttning i de tidiga
programmen fr srskilt begvade elever i till exempel USA var att elevernas talang
och frmgor skulle tas tillvara och utvecklas som en resurs i samhllets tjnst. I
dag prglas insatserna mer av att man vill stdja en optimal utveckling fr elevens
egen skull (Porter, 2005; Freeman, et al., 2010).
I engelsksprkiga publikationer benmns ofta srskilt begvade elever gifted and
talented. Andra begrepp som frekommer r bland andra high ability, more able,
precocious students, outstanding potential abilities och special prerequisites.

Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever

srskilt begvade elever 3

Teorier om srskild begvning

Bakom olika pedagogiska modeller finns olika uppfattningar om vad begvning r
och varfr och hur den borde utvecklas. I en teoretisk analys av kunskapsomrdet
gifted education identifierar Dai och Chen (2013) tre stt att tnka kring begvning i skolan, och dessa uppfattningar hnger samman med verksamheten som
erbjuds. Det frsta synsttet utgr frn att det begvade barnet har en exceptionell
frmga som mer eller mindre bestr, oavsett vad som hnder under utvecklingen.
tgrderna innebr mestadels undervisning i srskilda grupper. Det andra synsttet ser begvning som ett resultat av en systematisk utveckling av en talang i ett
specifikt omrde. Hr fokuserar insatserna p att eleven fr utveckla expertis inom
en srskild domn. Det tredje synsttet uppmrksammar den individuella variationen i begvning som finns i elevgrupper i skolan och hur den kan bemtas med
differentiering, specialpedagogiska modeller och uppmrksamhet p individuella
styrkor och behov. Dai och Chen (2013) fresprkar en medvetenhet och hgre
tydlighet om dessa olika synstt och hur de prglar olika policyer och insatser.
Definitionen av srskild begvning har skiftat ver tid och det finns olika
teoretiska modeller som kan anvndas fr att definiera vad som karakteriserar
srskild begvning och hur den kan komma till uttryck. Teorierna och modellerna
som inspirerar undervisning fr srskilt begvade elever (gifted education) hrstammar frn olika hll. Hr finns exempelvis Spearmans teori om generell intelligens,
Vygotskys teori om dynamisk utvecklingspotential, Gardners teori om multipla
intelligenser, Renzullis tredelade modell som integrerar motivation, kreativitet och
hg frmga, Gagns modell fr utvecklingsprocessen frn fallenhet till enastende
prestation samt Sternbergs modell som integrerar kreativitet, praktisk och analytisk frmga samt vishet (Porter, 2005). Forskningen fortstter ocks om mnsklig
kreativitet, problemlsning, tankefrmga och exceptionella prestationer. Dessa
studier kommer att ka vr frstelse av dessa processer och hur de bst kan tillmpas i utbildningssituationer. Men ven om det inte finns en konsensus om vad
srskild begvning r, finns det i praktiken barn som visar ett brdmoget beteende
och speciella frmgor och dessa barn behver std och uppmrksamhet.

Policyer och praktiker

Frgan om insatser och resurser fr srskilt begvade elever har belysts p flera
stt det senaste decenniet. Frst genom rapporterna frn det europeiska organet
Eurydice (2006) och av Mnks och Pfluger (2005). Drefter genom en versikt
4

Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever

av policyer och praktiker av European Agency for Development of Special Needs

Education (EADSNE, 2009).
En bred internationell kartlggning som genomfrdes av Freeman, Raffan och
Warwick (2010) speglar aktuella tendenser inom olika lnders utbildningssystem
fr att utveckla elevers frmgor och talang p bsta stt. En trend som finns internationellt r att g ifrn en syn p begvning som ngot rvt och stabilt som berr
en begrnsad grupp av elever som undervisas i srskilda program. I stllet anammar flera utbildningssystem en bredare definition av begvning som betonar fallenhet (aptitude) kombinerad med anstrngning (effort) och en policy som i hgre
utstrckning uppmuntrar till berikning (enrichment) och differentiering (grouping)
i vanliga grupper (Freeman et al., 2010).
Rapporterna utifrn kartlggningen har som gemensam nmnare att ven
srskilt begvade elever behver stimulans och anpassningar utifrn sina olika
frutsttningar och behov fr att kunna utveckla sina potentialer fullt ut. Srskilt
begvade elever behver mta en utmanande undervisning vilket inte alltid sker.
I flera utbildningssystem anses etik, humanistiska och demokratiska vrderingar
vara viktiga element, eftersom srskilt begvade elever kan komma att bli framtida
ledare. Vikten av att utveckla hela personligheten och elevens sjlvuppfattning
framhlls ocks, samt att det r vrdefullt att utveckla expertis i specifika domner
och sjlvstndigt lrande. Genomgende r att elevernas olika behov ska erknnas
och bemtas genom individualiserade anpassningar (Freeman et al., 2010).
Fr att mta dessa elevers behov r det viktigt att bygga upp en kapacitet p
bred front inom utbildningssystemet, dels genom lrarutbildningen, dels genom
fortbildning s att lrarna kan ta hand om differentieringen i klassrummet (Freeman et al., 2010). Det kan ocks behvas lrare som r specialiserade p srskilt
begvade elever, som bde undervisar och agerar mentorer fr andra lrare (Freeman et al., 2010)

Insatser och metoder

En systematisk versikt av fungerande pedagogiska insatser fr srskilt begvade
elever i en rad olika lnder fann std fr individanpassat lrande och differentiering inom ramen fr vanlig klassundervisning (Bailey et al., 2008). I samma forskningsversikt rekommenderas ocks olika slags individualiserade program, organisatoriska lsningar med nivgruppering samt olika former av differentiering inom
en grupp med varierande niver av frmgor. Flera modeller verkar vara effektiva.
Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever 5

ven om det
inte finns en konsensus om vad srskild
begvning r, finns det
i praktiken barn som
visar ett brdmoget
beteende och speciella
frmgor och dessa
barn behver std och
uppmrksamhet.

Fr att mta
dessa elevers
behov r det viktigt att
bygga upp en kapacitet
p bred front inom utbildningssystemet, dels
genom lrarutbildningen, dels genom fortbildning s att lrarna kan
ta hand om differentieringen i klassrummet.

Inte minst viktigt r samspelet eleverna emellan samt lrarens ledarskap i klassrummet fr att skapa goda lrandesituationer. Positiva effekter hade ocks insatser
inriktade p berikning, sjlvreglering (self regulation), och aktiviteter som engagerar
tnkande p hg niv (higher order thinking), som kreativitet och problembaserat
lrande. Studien framhll ven vikten av att inte behandla srskilt begvade elever
som en homogen grupp (Bailey et al., 2008).
Berikning, acceleration och andra anpassningar kan kombineras p olika stt
beroende p individuella frhllanden. Anpassningarna br inte vara rutinmssiga,
utan planeras med noggranna vervganden i samarbete med frldrar och hela
tiden med tanke p barnets bsta (Porter, 2005). I en uppfljning till vuxenldern
av srskilt begvade elever som hade gtt igenom sin utbildning i snabbare takt, uttryckte ngra personer frbittring ver att de hade gnat s mycket tid till avancerade studier, att de inte hade kunnat uppleva en vanlig barndom (Freeman, 2010).
Vad som r den optimala utvecklingen fr varje elev kan allts skilja sig t.
I de nordiska lnderna finns olika erfarenheter av differentiering. I Danmark
har man under flera r erbjudit ett mer avancerat utbildningsinnehll till elever
med srskild begvning. Detta uppns genom srskilda intressegrupper och genom
en nivgruppering som kallas potentialorienterad undervisningsdifferentiering.
Det innebr att lraren erbjuder aktiviteter p olika komplexitetsniver: basniv,
avancerad niv samt osedvanligt hg niv (Baltzer, Kyed, Nilssen & Voigt, 2006;
Nilssen & Baltzer, 2011). I Finland har man utvecklat olika alternativ fr srskilt
begvade elever under de senaste ren. Det finns nu srskilda skolor och program
med mjligheter till berikning, intensivkurser, sommarkurser och tvlingar. Det
finns ocks exempel p fortbildning och std fr lrare. Dremot nmns inte
denna elevgrupp specifikt i officiella dokument i Finland (Tirri & Kuusto, 2013).

Elevernas bakgrund ska inte styra deras mjligheter

Det framkommer i flera lnders policyer fr srskilt begvade elever en tydlig
uppmrksamhet p underprestation, sociokulturella aspekter och likvrdighet. Det
anses vara viktigt att dessa frgor lyfts i alla skolor, s att det berr elever av alla
sociokulturella bakgrunder t.ex. minoriteter, eftersom srskild begvning kan uttryckas p annat stt n i majoritetskulturen (se till exempel New Zealand 2013).
Srskilt begvade elever som kan vara missgynnade, till exempel elever som inte
behrskar majoritetssprket, br aktivt inkluderas i dessa pedagogiska erbjudanden. Dessa elever riskerar annars att inte bli identifierade och uppmrksammade i
6

Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever

samma utstrckning. Ett initiativ r Real Project, en satsning i Storbritannien med

fokus p elever som har engelska som andrasprk (Real Project, 2011). Att identifiera mlgruppen fr insatserna r inte sjlvklart och det r en viktig del att beakta
(Harradine, Coleman & Winn, 2014).

Att bedma srskild begvning

Enligt en enkt frn European Agency for Development of Special Needs Education (EADSNE, 2009) saknar de flesta europeiska lnderna en officiell definition
av srskilt begvade elever, men femton europeiska lnder erknner dessa elever i
lagstiftningen.
Srskilt begvade elever identifieras p olika stt. Diagnostiska tester r vanliga,
men identifiering genom rekommendationer frn lrare och frldrar har ocks
blivit vanligare. Enligt en enktstudie som ingick i kartlggningen frn Freeman,
Raffan och Warwick (2010) r lrarnas bedmning det vanligaste kriteriet, ensam
eller i kombination med andra bedmningar, vilket frstrker betydelsen av lrares
kompetens inom detta omrde. Andra metoder inkluderar olika typer av utredningar, portfolio, deltagande i tvlingar och sjlvnominering.
Europardets deklaration (1994) framhller att det kan uppst negativa effekter
om elever betecknas som srskilt begvade. Det r mjligt att erbjuda resurser och
anpassningar till eleverna utan att ndvndigtvis stta en srskild etikett p dem
(Freeman, 2013).
Det kan vara svrt att identifiera de srskilt begvade eleverna som inte visar
sin kapacitet i en vanlig undervisningssituation. Systematiska observationer fr att
identifiera potentialer och styrkor hos elever r en viktig startpunkt i pedagogiska
insatser p skolniv, som i det amerikanska projektet U-Stars Plus (Harradine et
al., 2014). I U-stars plus observeras frmgor i nio domner: lrande, avancerade
frdigheter, nyfikenhet och kreativitet, intresse, problemlsning, spatiala frmgor,
motivation, social frmga och ledarskapsfrmga. Dessa styrkor kan uttryckas p
olika stt, t.ex. som hg sjlvstndighet, men ven som ifrgasttande av auktoritet. De systematiska observationerna stdjer lrarna i att uppskatta dessa olika
sidor hos eleverna, eftersom erknnande och frstelse r det frsta steget fr att
man ska kunna bemta dem p ett bra stt och kunna ge nring till en fortsatt
utveckling (Harradine et al., 2014).

Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever 7

Underprestation och srskild begvning

Begreppet underprestation behver uppmrksammas och kopplas till studier av
srskild begvning, men det r problematiskt att koppla definitionen av underprestation till IQ, eller till diskrepansen mellan IQ och prestation, menar Ziegler
& Stoeger (2012) i en teoretisk analys av dessa begrepp. Fr att frutse framtida
exceptionella prestationer r inte ndvndigtvis IQ ett fungerande mtt. En talangfull person kan vara en person som r p god vg att utveckla sina prestationer
mot excellens (achiever), eller en person som presterar ovntat lgre n frvntat
(underachiever) eller en person som med tiden inte kommer att kunna uppn goda
prestationer lngre (dropout) till exempel p grund av bristande std i omgivningen, enligt Ziegler och Stoeger. De fresprkar bttre modeller fr att frst vilka
hinder som kan uppst under vgen mellan goda frutsttningar och excellenta
prestationer.
I en studie fljde man en grupp svenska elever med frmgor ver genomsnittet
upp till vuxen lder (Ferrer-Wreder, Wnstrm & Corovic, 2014) och jmfrde de
som underpresterade med dem som hade goda prestationer. Studien fann skillnader mellan dessa grupper, nr det gller utbildning, inkomst och hlsa. Tidiga
erfarenheter i brjan av skolan kan ha betydelse fr senare utbildningsresultat och
livssituation. Med tanke p prestationerna fresprkar denna studie en hgre uppmrksamhet fr dessa elevers behov av anpassning och stimulans i skolan.

Flexibla lroplaner
En central aspekt fr att mjliggra anpassningar till elevers olika behov och
frmgor r att det finns utrymme och flexibilitet i lroplanerna. Lroplanerna och
realiseringen av dessa r ofta utformade med tanke p det som kan frvntas frn
och kan vara nskvrt fr en genomsnittlig elev, och de kan vara mindre adekvata
fr barn som avviker frn denna norm (Mnks & Pflger, 2005). Flera utbildningssystem, till exempel i USA och Storbritannien, har under de senaste tjugo
ren infrt lroplaner och andra regleringar med en hgre grad av standardisering
och resultatstyrning n tidigare och det kan pverka mjligheterna till individualisering och differentiering. Vad som erbjuds srskilt begvade elever i olika utbildningssystem beror exempelvis p lroplanens flexibilitet, frekomsten av nationella
prov och riktlinjerna fr betygssttning. Det har betydelse i vilken utstrckning det
finns mjligheter att skapa individuella utvecklingsplaner och genomfra riktade
insatser och anpassningar (Allodi, 2014).
8

Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever

Referenser
Allodi Westling, M. (2014). Frbjudet omrde? Utbildning och kompetensutveckling om hgbegvade barns behov i skola och frskola. Socialmedicinsk Tidskrift, 91(2), 139151.
Bailey R., Pearce G., Winstanley C., Sutherland M., Smith C., Stack N., Dickenson M. (2008)
A systematic review of interventions aimed at improving the educational achievement of pupils
identified as gifted and talented. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London.
Baltzer, K., Kyed, O., Nissen, P. Voigt, K. (2006). Skolens mde med elever med saerlige forutsaetninger. Lyngby: Kongens.
Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual
clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), 151168.
EADSNE (2009). Gifted learners. A survey of educational policy and provision.
Europardet (1994). Recommendation 1248 on the education for gifted children. Parliamentary
Assembly.
Eurydice (2006). Specific Educational measures to promote all form of giftedness at school in
Europe. Working paper. European Commission.
Ferrer-Wreder, L., Wnstrm, L., & Corovic, J. (2014). Midlife outcomes of educationally
underachieving Swedish adolescents with above average generalized intelligence. Research in
Human Development, 11(3), 217236.
Freeman, J. (2010). Gifted lives: what happens when gifted children grow up? London: Routledge.
Freeman, J. (2013). The long-term effects of families and educational provision on gifted children. Educational and Child Psychology, 30, 2, 717.
Freeman, J., Raffan, & J. Warwick, I. (2010). Worldwide provisions to develop gifts and talents.
An international survey. Research report. CfBT Education Trust.
Gallagher, J. (1975). Teaching the gifted child. Boston: Allyn and Bacon.
Harradine, C. C., Coleman, M. B., & Winn, D. C. (2014). Recognizing academic potential in
students of color: findings of U-STARS~PLUS. Gifted Child Quarterly, 58(1), 2434.
London Gifted and Talented http://www.londongt.org/
Mncks, F.J, Pflger, R. (2005). Gifted Education in 21 European Countries: Inventory and perspective. Nijmegen: Radboud University.
New Zealand (2013). Gifted and talented online. Realising potential. http://gifted.tki.org.nz/
Nissen, P. & Baltzer, K. (2011). Talentklasser i folkeskolen en Effektundersgelse. https://www.
folkeskolen.dk/~/Documents/156/66756.pdf
Porter, L. (2005). Gifted young children: a guide for teachers and parents. Maidenhead: Open
University Press.
Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever 9

Real Project (2011). Realising equality and achievement for learners. http://www.realproject.org.
uk/
Tirri, K. & Kuusisto, E. (2013). How Finland serves gifted and talented pupils. Journal for the
Eduction of the Gifted. 36,1, 8496.
Ziegler, A., & Stoeger, H. (2012). Shortcomings of the IQ-Based Construct of Underachievement. Roeper Review, 34(2), 123132.

10

Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever