Malena Karlsson

Malena Karlsson frenar slump och

tlamod i sin konst
Vikten av perception Zenit hstnummer 2011

Malena i ateljn vid skissvgg. Foto: Marianne Erikson

Idrik, processinriktad och energisk lter hon textilen falla och fngar
den i stygn vid stygn till en frnderlig form. Malena Karlsson broderar
och tnker.

den hr texten skrivs har Malena Karlsson bde utstllningar och flera
projekt p gng.
I juni ppnades utstllningen Ephemera and the bittersweet sadness at their
passing i Ronneby Kulturcentrum tillsammans med Jeanette Schring. Den
har dragit mnga beskare och teruppstr under hsten i Rydals Museum,
men i ngot mindre skala.
Zenit mter Malena hemma p grden Hultaliden i Seglora. Det r hennes
barndomshem, dr hon nu bor tillsammans med maken och tv dttrar.
Ladugrden har gjorts om till atelj t Malena och p loftet inryms makens
musikstudio. Mitt i byggnaden finns en bastu och mot solsidan ett
inbjudande och ljust uterum med fiskdamm och meterhga tomatplantor.

I giftmrderskans spr, frgning m giftig spindelskivling, silkebroderi, ca 20

x 20 cm. Foto: Marianne Erikson
Malena brjade utbilda sig inom mleri, bland annat p Hovedskou i slutet
av 80-talet.
Trenden var d video och installationer och hon knde sig inte s hemma
med de uttrycken.
Genom generationer lg textil henne vldigt nra.
Det var vansinniga skillnader mellan mleri och textil! Id- och
planeringsstadiet var s annorlunda. Sjlva den textila processen r i sig en
kreativ vg, men hantverket fr inte bli ett hinder. Det tog tid fr mig att hitta
mitt rtta uttryck.
Utbildningen i Textil vid HDK 1990-1996 frde henne nrmare det material
som hon sedan kom att gna sig t. I sitt examensarbete fr mastergraden
arbetade hon med hr, ngot som hon senare kom att ta upp i sina bilder.
P grden har hon utrymme och goda mjligheter att experimentera, att
bltlgga tyger med frmultnande vxter, att frga med svamp, att framstlla
flckar, att hlla vax och lta det rinna ver materialet eller helt resolut grva
ner det. Tre veckor lt hon tyg ligga i bcken eller komposten fr att
stadkomma frndring. Hon frvnades ver att bomullsmaterialet
frmultnade s snabbt, ngot saktare i sand.
I de stora internationella konstbiennalerna under 80-talet brjade influenser
p nedbrytning av det textila materialet att synas frtning, brnning eller
nedgrvning gav verraskande frndringar. I Sverige var man lnge frsiktig
med att blanda olika material och att bryta ner det. Kvaliteten och
hllbarhetsaspekten var rdande. Textilkonsten var figurativ och grna
berttande. S smningom vgade konstnrerna nrma sig fiberkonsten
nya materialsam- mansttningar, konceptinriktning och tredimensionalitet
gjorde sig gllande.

Broderi i Tillflligheter , ca 30 x 40 cm. Foto: Marianne Erikson

Malenas bilder r sllan figurativa.
Jag har frskt att undvika det berttande. Jag vill sakta ner och fokusera
p att knna igen.
Det gller att ppna sinnena, att varsebli. Det tar ibland sin tid. Malenas
former r abstrakta, men innesluter en rrelse, en frndring. En form danas,
men kan ven tolkas som ngot som hller p att upplsas. Det stora verket
Tillflligheter/Upplsning fyller en hel vgg med sina tta olika delar. Den
strsta textilen r en gammal guskfilt", p vilken pappersmassan skakats
av, dr yllet draperats mjukt. De mindre bestndsdelarna r antingen
broderade eller digitaltryckta och monterade p ett styvt underlag. Alla har
de mjuka konturer och ger illusion av tredimensionalitet. Ttt, ttt har
Tillflligheter broderats med tunt silke, dr ljuset reflekterar ver stygnen,
lagda i olika riktningar fr att stadkomma strsta mjliga kroppslighet.
Upplsningarna r hopknycklade eller fallande, delvis transparenta tyger,
dr ljus och skugga ger liv. Malena berttar att hon sg en vit stiliserad
Kristusskulptur i en kyrka och hon tyckte det vita materialet sg ut att vara i
en sorts upplsningstillstnd.

Broderar och tnker p japansk skrck ca 2 m hg, 2010. Foto: Malena

Karlsson

Malenas broderier r ytterst tidskrvande och tlamodsprvande. Under

utfrandet lyssnar hon p radion. Mnga tankar kommer. Med Jag broderar
och tnker p inleds ocks ofta hennes titlar.
Lngsamheten laddar bilden. Det r som om knslan bevarades i ett fysiskt
ting. Jag har ofta funderat p att det man gr kan kallas konst. Tolererar
samhllet att man sitter och broderar i 150 timmar?
Skall vi inte stlla tidstgngen i relation till resultatet? undrar jag.
Slumpen ger upphov till oanade former. Malena kan lta ett tunt tyg falla frn
en stege.
Hon fotograferar resultatet och lter digitaltrycka det. Ovanp kan hon utfra
ett glnsande broderi i relief, dr ljuset bryts i bljande rrelser. Kontrasten
och spnningen fngar skdaren.
Tobex i Bors r det fretag som anlitas fr digitaltrycken. Dr frsker man
arbeta miljvnligt och man anvnder sig av ekologisk bomull. garen har
tidigare god erfarenhet av traditionell tryckning.
Genom handledning av ngon kunnig tryckare skulle jag vilja ska bidrag
fr att g vidare och finna ut nya processer fr att uppn nyanser. Hur kan
man t.ex. kombinera hand- och digitaltryck och stadkomma krackelerade
ytor?

Tillflligheter/Upplsning, broderi och digitaltryck. Inkpt av Vstra

Gtalandsregionen, 2011. Foto: Marianne Erikson

ven hrda ytor i monumentalformat har Malena givit konstnrlig gestaltning.

Bokbussen Glnta fr Marks kommun (2008) rullar nnu och berikar bde
med ord och bild.
Dr har hon ocks anvnt sig av rastereekten i svart och vitt, som bakgrund
mot rda broderade trdstammar. Inbjudan till litteraturens vrld blir bde
lockande och skrmmande, en glnta ppnar sig. Malena motiverar sitt verk
med: Vi behver andras berttelser fr att se och frst vrlden
En av de f figurativa textilbilder som Malena gjort r Jag broderar och
tnker p japansk skrck. En flickgestalt str med hret hngande ner ver
hela ansiktet.
I hnderna hller hon en avklippt hrflta. Kroppen utgr frn ett foto och r
digitaltryckt,
allt av hr r minutist handbroderat. Att klippa av hret kan vara frknippat
med en initiationsrit vergng frn barn till kvinna. Japanska demoner r
mytiska och skrckinjagande. Kommer hret att resa sig?

Frutom att Malena r sekreterare i KRO Sjuhrad, sitter hon i styrgruppen

fr Rydal Design Center i Rydal, dr hon har nytta av sitt redan etablerade
kontaktnt fr att utveckla verkstaden. I oktober frra ret tog hon initiativ till
workshopen Broderi som arkitektur Det ingick i ett internationellt
konstnrsutbyte, finansierat av IASPIS och Marks kommun. Fretagen i
trakten bidrog generst med olika material. 11 deltagare frn de nordiska
lnderna kom samman och jobbade ver ett veckoslut.
Det viktigaste var att mtas. Jag kan grna tnka mig att gra om det med
lite mera tid och styrning. Att dokumentera r viktigt. Ett dygn med stygn
heter den lilla skrift som publicerades.
Det nordiska samarbetet och de internationella utblickarna r viktiga. Malena
r medlem i Nordic Textile Art och har ven suttit i styrelsen. Sommaren 2009
gjorde freningen en vl genomarbetad utstllning i Textilmuseet Bors
Changing Fibres, som tyvrr uppmrksammades alltfr lite i svensk press.
Sverige tycks ocks ha frlorat greppet om granskande utstllningar inom
det aktuella textilkonstomrdet, till skillnad frn Norge och Baltikum.
Det r bde viktigt att vrna om utbildningen och att frska hja statusen
p textilkonsten.

Ett nystartat projekt i Marks kommun r Grnslandet, dr Malena utsetts till

coordinator.
Det gller att knyta kontakter bland konstnrer, formgivare och fretagare. En
databas vore nskvrd som ett verktygsbibliotek fr fretagare. Genom det
skulle ges mjligheter fr formgivare att t.ex. hyra in sig fr tuftning p
Kasthall eller laserskrning, dr utrustning str till frfogande. Lokaler finns
fr kollektivverkstad och residensverksamhet, men nnu terstr ngra
problem att lsa.
Snart startar Malena tillsammans med konstnren Britta Kleberg ett
kulturinriktat feriearbete fr tio ungdomar i RDC. Syftet r att de skall prova
p att skapa en sittgrupp i betong fr en frskola. Kanske blir det textila
former i det hrda, mindre frgngliga materialet?
Samtidigt med Vvmssan i Bors den 15-17 september visar Malena
Karlsson och Jeanette Schring Ephemera (Frgnglighet) textil i
omvandling i Rydals Museum.
MARIANNE ERIKSON