1

Vi storknar. Varje vecka en ny

kulturdebatt. Alla ska ta stll
ning. Alla ska twittra. Vi drunk
nar i sikter. Och med debat
terna kommer metadebatterna.
Om kulturvnstern som har
tagit universitet och tidningsre
daktioner till sin bastion. Varfr
r kulturdebatten s viktig fr
hgern idag? Kanske r det fr
att det r det enda forum dr de
kan vara populister: de har redan
den ekonomiska och politiska
makten. Men i kulturdebat
ten kan de utmla en bild av sig
sjlva som vanligt folk, skildra
sig sjlva som underdogs, mot en
statsfeministisk kulturmarxis
tisk kulturvnster. En myt som
passar dem perfekt. I sitt raseri
ver den politiska korrektheten
mts den etablerade hgern och
extremhgern, antifeminister
och flyktingmotstndare. Kan
vi vinna dessa debatter - eller
har vi redan frlorat om vi frs
ker diskutera med dem p deras
grundpremisser?
Vi oroas. Hgerpopulismen i sig
skulle inte vara s orovckande

revolt
2

reaktion

om det inte var fr att den flyt

tar hela den politiska debatten
t hger, rycker bort den frn en
socioekonomisk diskussion och
styr ver den p en kulturellmoralisk. Den skulle inte heller
vara s orovckande om den inte
bildade ett block med en reaktio
nr hgermobilisering p gator
na. I krisens klvatten framstr
fascismen terigen som ett alter
nativ. Och som ett dubbelt hot
fr vnstern: dels ett fysiskt hot
mot oss, vra lokaler, vr mj
lighet att mtas och organisera.
Och dels ett politiskt och socialt
hot, genom att frska trnga in
i arbetarklassen och erstta vr
organisering, ta ver ett socialt
missnje och rikta mot ett annat
hll, mot syndabockar i samhl
lets utkant.

framgng r att skapa en ny uni

versell politik, dr vra olikheter
blir en styrka och frbinds i
gemensamma projekt snarare n
en erknnandets och representa
tionens politik. Det handlar om
en kamp om samhllsekonomin
- men den kampen r i grund
och botten alltid materiell, inte
enbart kulturell.

att vi inte kan backa mer. Vi str

redan med ryggen mot vggen.
Vi har inget annat val n att gra
motstnd mot en auktoritr kris
politik ovanifrn och reaktionr
mobilisering underifrn. Och vi
vet att vr lsning inte kan vara

reaktiv och bara svara p deras

provokationer. Utan mste bli
aktiv, mste ta formen av en egen
politik, egen social organisering
och att ge egna svar p den oro
som alla knner i samhllet
idag. Vi mste bemta fascismen
som det dubbla hotet, fysiskt
och politiskt. Det politiska sva
ret r att bedriva en intressan
tare klasspolitik, som klarar av
att sammanfra gemensamma
intressen,
oavsett
arbetar
klassens kn, hudfrg eller
sexualitet. En klasspolitik som
inte bortser frn maktstruktu
rer som drabbar icke-vita och
icke-heterosexuella, utan skapar
utrymmen fr dessa som trnger
in i, och tar kampen med, den
officiella socioekonomiska poli
tiken frn hgerhll och inte
separerar kultur frn ekonomi.
Vi fr varken blunda fr den del
som faller utanfr samhllsnor
men - eller den del, de vita man
liga fabriksarbetare i bruksorter,
som hgerextremismen frsker
fnga upp. Vi mste bde vara
dr hgerextremisterna r - och
dr de inte r. Nyckeln till vr

Fr tjugo r sedan kom Susan Faludis

mot knkvotering, genusstudier och

tensen av en knsmaktsordning, hll

Backlash p svenska, om bakslaget

statsfeminism i valfrihetens namn.

Strm istllet med om att det fanns ett

mot den feministiska rrelsen. Reagan

I Sverige ndde denna vg Sverige

strukturellt frtryck - men riktat mot

och knskonservatismen ville driva

1995, som bakslag p Stdstrumpor-

mn. Nu kastar Strm in handduken i

tillbaka kvinnorna till spisen efter

nas framgngar att infra jmstllds-

jmstlldhetsdebatten. Mannen som

60- och 70-talets andra feministiska

planer inom statlig administration och

gav feministhatet bloggutrymme hv-

vg. Till 15rsutgvan av Backlash

akademi. Tio r senare var det dags fr

dar att han utsatts fr hrskartekniker.

skrev Faludi ett nytt frord, om hur

en tredje antifeministisk vg i Sverige,

Bakslag kan ven drabba feminismens

90-talets antifeminism frndrats

nr Pr Strm och hans antifeminister

belackare.

Vi rasar. Vi r frbannade och vet

Trtt p gamla klassiska fanor och

och mnniskor dremellan, som alla

plakat? Osker p hur du kan organi-

frsker att bredda hur vi tnker att en

sera en politisk aktion som inte r en

politisk aktion kan se ut och gras. Bo-

klassisk demonstration till det lokala

ken erbjuder bde teoretiska, taktiska

statshuset? Beautiful Trouble r en

och kommunikativa underlag, fokus

handbok som ger phittiga frslag

r p hur den politiska praktiken mest

p bde utseende och innehll p

effektivt fr ut sina budskap inom

de sociala rrelsernas politiska ut-

offentligheten. De ville helt enkelt ge

tryck. Boken har samlat en lng tids

redskap och tips fr den kommande

och istllet blivit liberal. Det liberala

brjade blogga runt 2007. Om de

erfarenheter frn aktivister, konstnrer

generationen av samhllsfrndrare.

motstndet riktade in sina kanoner

tidigare tv bakslagen frnekat exis-

Bild: Anton Ingvarsson

hur gr det, prekariatet stockholm

Kulturarbetare frenen eder

Hur r situationen fr mnga kulturar-

skapa, snarare n projektanstllningar

fungerar och talar emot det prekra ar-

sm och tunna rrelser kunde tala till

betare idag?

och lite hgre arvoden fr dem f som

betets frhllanden och konsekvenser,

folk p ett stt som bde berr hjrta

fr stlla ut.

liksom ptvingat entreprenrskap och

och hjrna, kanske vi har ngot att

outsourcing, kommer konkurrens och

vxa ur. Det r rtt sjlvklart att affekt

Kulturarbetaren, s som arbetare,

r nog den som frst ifrgastts nr
hgervindar blser och prekarisering

Tror ni den oskra arbetssituationen

splittring mellan arbetare frn olika

r avgrande i det politiska arbetet.

breder ur sig.

skapar gemensamma intressen mellan

sektorer bara att fortstta.

Kreativa personers kunskap och frm-

dessa annars smtt isolerade arbetsVarfr och hur ska kulturen/konsten

finansieras och p vilket stt r kulturarbetaren/konstnren

nyttig

fr

samhllet?

branscher?
Det finns en chans att de allmnna

gor tillsammans med viljan att experiP vilket stt kan kulturarbetares kun-

mentera skulle kunna bidra till taktiska

skaper vvas in i det politiska?

uppfinningar inom rrelser och strate-

prekra arbetsvillkoren leder till ge-

Organiserade och politiserade kul-

mensamma intressen som kan leda till

turarbetare har alla potential att berika

gier.

Drfr r det ocks bttre att satsa

en politisk strategi, men frgan r fort-

politisk aktivism genom att frvandla

Samira Ariadad

p att skapa allmnningar som till-

farande vad det skulle vara och i vilken

torra abstraktioner ver maktens, ex-

Bild: Anja-Lisa Rudka

fredsstller behov av sdant som kul-

form. Utan ngon slags ordentligt fack

ploateringen och frtryckets natur till

turarbetare behver fr att leva och

eller annan form av organisation som

mer attraktiva beskrivningar. Om vra

hur gr det, gabriel kuhn, frfattare till bcker om anarkism

anarkistiska internationalen
Du var p det internationella anarkist-

Vad var det fr folk dr och vad

Lever anarkismen och vart r den

tiska strukturer. Fr att verhuvudtaget

mtet i S:t Imier i Schweiz i augusti.

diskuterades?

p vg?

kunna tnka sig det behvs betydligt

Vad var det fr mte?

Arrangrerna var praktiskt taget alla

Javisst lever anarkismen! Frgan r

mer enhet och hngivenhet samt be-

Mtet arrangerades p grund av att

sociala anarkister, det vill sga fr-

vl snarare hur den ser ut och vad den

tydligt fler djupgende analyser och

det var i S:t Imier som den s kallade

ankrade i den anarkokommunistiska

kan uppn. Som en radikal rst som

strategiska diskussioner. Men i den

Antiauktoritra internationalen grun-

och anarkosyndikalistiska historien.

driver den politiska debatten framt

ena eller andra formen kommer anar-

dades fr 140 r sedan, efter att Baku-

Detta prglade ocks programmet och

har anarkismen varit viktig sedan mit-

kismen att finnas kvar, det behver

nin och hans kamrater hade uteslutits

deltagarna, allt som allt ngra tusen.

ten av 1800-talet. Sjlvklarheter som

man inte oroa sig fr.

frn den marxistiskt dominerade Fr-

Det hlls historiska fredrag och l-

tta timmars arbetsdag, yttrandefrihet

sta internationalen.

gesrapporter, diskuterades anarkafe-

och jmstlldhet var frgor som en

Kajsa Ekis Ekman

Som en tysk journalist ppekade r

minism och ekologi. Allt som allt blev

gng i tiden framfr allt drevs av anar-

Bild: Anja-Lisa Rudka

en 140:e rsdag kanske inte det mest

det kanske lite fr mycket smrgsbord

kister. Denna roll kommer anarkismen

uppenbara tillfllet fr ett stort mte,

och sprkproblematiken kunde heller

ocks att spela framver. En klart str-

men det terspeglar vl den relativa

inte lsas. Det var ju folk frn hela vrl-

re utmaning r att bli en politisk kraft

styrka som den anarkistiska rrelsen

den dr och professionella versttare

som verkligen kan pverka samhllets

har idag.

fanns inte p plats.

grundlggande ekonomiska och poli-

birrofascismen
fascismen har en andra sida, en social dra med selektiv solidaritet
Okej, han r en enerverande
person. nd kan jag inte sluta
lyssna. Markus Birro intervjuas
p radion. Fr sjuttioelfte gng
en. Nu vill han starta ett nytt
kristdemokratiskt parti. Frra
gngen var det om hans frsta
majtal p temat Upp till kamp
fr familjen. Gngen innan att
han ville stlla upp som ny par
tiledare fr Kristdemokraterna.
Mnniskor och tro
fr han debattera med Kristde
mokraterna. Vad kommer hans
kluvna instllning till dem ur?
Birro menar att Kristdemokra
terna svikit sina ideal. De har
blivit ett Moderaterna light,
som bryr sig mer om plnbo
ken och skatterna n att knna
solidaritet med samhllets bot
tenskrap.
Det finns en potential som
inte utnyttjas, menar Birro.
Eftersom vnstern tappat sina
grundlggande vrderingar.
Det finns ett utrymme fr en
social hger, som betonar vl
grenhet, solidaritet och fr
soning: som arbetar praktiskt
ute i samhllet. Den sidan
finns hos de kristna, men inte
hos Kristdemokraterna.
I P1:s program

Vilka r det som r ute p

gatorna och tar hand om ute
liggare hr dr jag bor? Det r
inte vnsterrrelsen och Soci
aldemokraterna. De sitter ju p
andra stllen, p Sdermalm och
dricker te och kkar surdegsbrd.
Det r kristna organisationer,
Frlsningsarmn och Livets ord
i Uppsala som gr ett arbete i
Gottsunda med uteliggare.
Den populistiska kritiken
svider. Vnstern utmlas som
etablisemang och verklighets
frnvnd. Han vill ha en hger
som tar ver vnsterns sociala
engagemang. Lsningen finns
i religionen och familjen som
en solidarisk och antiegoistisk
kraft, menar Birro. Jag var nog
familjefascist rtt tidigt, sger
han. Fascist?
Jo, det finns en
sn. En fascism som r social,
som inte r homofob eller rasis
tisk. Ngonstans glmmer vi
ofta det, vad fascismen som
reaktionr mobilisering bestod
av. Reaktionen som vld, som
gatukamp och terror, den ser vi
i extremhgern idag. Men fas
cismen hade ett annat ben fr
sin mobilisering. Det som kallas

Birrofascismen.

Innehll Brand nr. 4 2012

den sociala hgern. Med kom

binationen vld och social verk
samhet frskte de bli en stat i
staten, skapa sin massbas, bde
genom att krossa arbetarrrel
sen och utmana den p deras
egna mark. Fascismen som en
rrelse som gav brd och tak
ver huvudet fr sitt folk. Nr
Bloc Identitaire serverar flsk
soppa till franska medborgare,
Casa Pound kmpar fr rn
tefria bostadsln t italienska
fattiga familjer, Svenskarnas
parti frsker samla in klder
t svenska hemlsa, Gyllene
Gryning ppnar arbetsfrmed
lingar fr grekiska arbetare och
dessutom brjar erstta polisens
funktion i vissa av Atens kvar
ter eller nr islamistiska fun
damentalister str fr sjukvrd
och utbildning i utsatta kvarter
- d ser vi fascismens sociala
sida. Voluntarism och familjen
ska ta ver statens funktioner
och absorbera smllen frn en
ekonomisk nyliberal chockpo
litik. En selektiv vlfrdsstat
i staten. Bara fr de utvalda i
folkgemenskapen.

socialt. Nr fascismen terigen

andas morgonluft i eurokrisens
Europa s gr den inte bara ut
som stormtrupper fr att jaga
syndabockar. Den str ocks
dr som Markus Birro och ser
verar soppa till uteliggare.

Amsterdam! Husockupanterna, s
kallade Kraakers, har varit ryggraden
i hollndska aktivismen. Vad hnder
efter frbudet?
Ls mer p sid. 10

Kulturdebatt till dds. Kan vi verkligen

vinna kulturdebatterna, eller har vi
frlorat bara vi ger oss in i dem? Hur
fr vi tillbaka fokuset p ekonomi?
Ls mer p sid. 54

Tecknad sprngkraft. Seriesverige har

politiserats. Idag r serietecknarna en
viktigare opposition mot borgarna n
vad vnsterpartiet r.
Ls mer p sid. 60

Slja sin sjl utan att f ett re tillbaka. Nu ska vi alla bli entreprenrer
- och konstnren str som modell fr
hur vi ska slja oss sjlva.
Ls mer p sid. 68

Mathias Wg
Ls Tema fascism p sid. 18-53.

p gatan r ett
fysiskt hot. Birrofascismen ett

Om mnniskan vore frnuftig skulle hon

fr lnge sedan ha tagit till vapen.
nr klimatrrelsen blir brun. sid 48.

Tema fascism

Tema kulturkamp

Stormtrupper

Brandtal - Hegemoni

Lovisa Brostrm Hgerextremismens ekonomi

19

R som i Reaktion

Kajsa Ekis Ekman anarkistiska internationalen

Mathias Wg Plantskolan

22

Abe Bergegrdh, Mattias Pettersson Vnstern mste prata ekonomi54

Elliot Baron Cyber mter hyper

75

Samira Ariadad - Kulturarbetare, frenen eder 

Jessica Svensson Fem feministiska lrdomar

27

America Vera-Zavala Kulturkrig

56

Nicole Montn Viktigt men torrt om de osynliga

76

Mathias Wg Birrofascismen

Andreas Malm Tre nyanser av brungrnt

30

Mattias Elftorp Tecknad sprngkraft

60

Klara Meijer Obeknade kroppar

77

Miranda Rudkling, Love Kllman Leenden p bestllning 

Mikael Brunila Finsk metapolitik

36

Ana Betancour Kommunikationsgerillan och torgen 

64

Ragni Svensson Sorgsen fascists uppvxt

77

10

Pernilla Marcos Mantrarrelsen

39

Rasmus Fleischer Kulturens ekonomi

66

Jakob Kaee Nr medelklassen rker grs med Hitler

78

Michele Masucci Faust som entreprenr

69

Kajsa Philipsson Kraakers

52

Kajsa Ekis Ekman Grnsland i ruiner

74

Nadim Fetalh Jag kommer att minnas

13

Anna-Klara Bratt Nthat och annat hat

41

Moa Candil Inte tillrcklig dissektion

79

Pelao Carvallo - Paraguay efter kuppen 

16

Spyros Marchetos En gryende fascism

44

Henrik Bromander Gula faran

80

Shora Esmailian - Iransk fascism

16

Antifa Negative Varken euro eller drachmer

49

My Vingren Kvinnor vid sprrlinjen

83

popularitetens grundformel: i alienationen knner vi igen oss.

leenden p bestllning
Det har blivit tyst p scen.
Ngra sekunder gr innan du
har frskrat dig om att det inte
r en konstpaus eller ytterligare
ett scenskifte. En diskret men
omissknnlig uppmaning till
appld. Varfr klappar du med,
egentligen? Pbjuden respons,
inte p reflex utan av vana. Du
klappar antingen fr att sig
nalera ngonting eller ljudlst
fr syns skull. Visar respekt fr
att de har jobbat, tagit sig tid,
anstrngt sig.
I foajn, sllskapsrummet,
lobbyn, the greenroom vljer du
sedan den roll som passar just
dig bst: den exalterade, den
distanserade, den reflekterande,
den insatta, den tvlingsinrik
tade. Du cirkulerar runt runt i
en bekrftelsens legitimerings
loop: snygga konster som visas
upp fr att behlla publikens
intresse fr det som bert
tas, en berttelse som i sin tur
finns dr fr att legitimera att
ngon hoppar runt helt osam
manhngande infr hundratals
stillasittande. Denna ngon
som r underhllande, rent av
folklig, just genom att inte tro
p det den gr. Leenden at your
service, p bestllning, av rutin.
Sjlvutlmnande och sjlvut
plnande p samma stt som du
till vardags.
Kultur blir inte folklig fr att
det finns en igenknningsfak
tor i dess tema eller innehll.
Det r snarare positivt om det
du knner igen i de frestllda
karaktrerna bara r smsaker.
r det d teatern, folkparken,
kllarlokalen som inrymmer
folket? Inte enbart. Det r sna
rare produktionsfrhllanden
som skapar folklighet: om ut
varen r lika alienerad frn det
den framfr, som de flesta r
frn det som de gnar sina liv t,
s blir det folkligt. Ngonting
som inte r eller inte ser ut att
vara svrt, det blir provoceran
de. Det dr skulle ju vem som
helst kunna gra om det inte r
8

sjlvutlmnande det vill sga

frnedrande: det dr skulle jag
aldrig vilja gra. Det r folkligt
att bara gra sitt jobb.
S vad r det egentligen som
har hnt bakom kulisserna?
Utvarens fokus har frkjutits
frn verksamheter till projekt,
vilka definieras snvare (Alla
lokaler som gs av staten ska
under detta r tillgnas Man
lig Frfattare) och har kortare
perspektiv. Detta motverkar
bland annat lngsiktiga kollek
tiv som kan vara svra att styra.
Pongen med offentliga std
till kultur frsvinner i och med
anskningsblanketterna
som
specificerar varfr du ska gra
ngot, hur du ska gra det, vilka
resultat detta kommer att ge,
samt hur du ska frvalta dessa
resultat = en affrsplan.
Medel har blivit ml: eko
nomisk effektivisering och till
vxt fr folkbildningsprojektet
Sverige. Kulturen prioriteras
om den bidrar till ngot annat
omrdes (ekonomiska) upp
sving eller effektivisering, och
d som bihang. Konkurrens
kraft uppns genom likriktning
som uppns genom utlokali
serad och/eller internaliserad
myndighetsstyrning. Om en gr
sig av med eventuella illusioner
om det konstnrliga fltets sr
skilda karaktr, blir det tydligt
att Kulturen r bra underhll
fr Sverige.
Din person r freml fr
underhll. Kulturen r din
avkoppling och det finns inte

Som om jag skulle underhlla er...

Skruva isr er bit fr bit och smrja
in alla delar med pikant bekrftelse.
Som om min avsikt var att gra den
hr kampen rolig fr er. Rolig!
tid, energi eller mentalt utrym
me att ta in ngonting som du
inte vet att du tycker om. Mel
lanmnskliga relationer har
verhuvudtaget blivit ngonting
att unna sig, att ta sig tid fr, en
lyx du kostar p dig. Dina mj
ligheter att uppleva r begrn
sade. Knslosystemet r reglerat
s att vi hindras frn att dela
verklighet med varandra. Det
leder till avskaffandet av det
gemensamma, av gemenskap
som sdan inte bara solidari
tet utan ocks tillit; av mjlig
heten att verhuvudtaget lita p
ngon.
Nu orkar du nsta vecka; du
har blivit tillrckligt distrahe
rad.

Citaten r hmtade ur Lyra Ekstrm

Lindbcks bok Tillhr Lyra Ekstrm
Lindbck (Modernista, 2012)

Miranda Rudkling
och Love Kllman
Bild: Joanna Ekstrm
Love Kllman r frilansande dansare
och aktiv i Ingen mnniska r illegal.
Miranda Rudklint r kommunikationsvetare, skribent, queeraktivist.

Fr er spelar det ingen roll hur

stark kommunikationen r. Hur mycket
det brnns. Fr er handlar det om
tydliga, rigida fack av timmar, platser
och namn. Vem som sagt vad. Nr, var
och hur lnge.
9

KRAAKERS
Det r mycket praktik och lite snack inom den hollndska anarkistrrelsen. Men
s har de ocks en 30 rig historia av husockupationer i Amsterdam.
En tradition som nu kriminaliseras.

Red Light District, rka p och Van Gogh-museet. I denna ordning

bockar vanligtvis beskare i Amsterdam av sin to do-lista. Tyvrr...
Jag har bott i den hr staden i tv r. Bortom det turistiga, r
Amsterdam ocks en stad som i 30 r haft en imponerande ockupa
tionsrrelse. Rrelsen som jag nu har glidit in i lever dock p bde
gamla och tynande meriter. Den frsta oktober 2010 kom det hrda
slaget, ett lagfrslag trdde i kraft som gjorde det olagligt att ocku
pera. Jag tror att den lnga ockupationstraditionen som funnits hr,
bde p gott och ont, har satt sin djupa prgel p den radikala vn
stern i Amsterdam. Hr finns till exempel intressanta jmfrelser att
gra med den svenska aktivistrrelsen.

Lng historia av ockupationer

Ockuperandet brjade redan p sjuttiotalet. Det var en blandning
av politiskt medvetna ockupanter som satte sig emot en omjlig
bostadsmarknad och mnniskor som bara ville ha ngonstans att bo.
Men framfrallt var tomma hus lttillgngliga. P ttiotalet brjade
politiker se ockupationsrrelsen, med tusentals ockuperade hus, som
ett problem. Tyngre polisrepression fljde. Men hrd militant kamp
skapade framgngar som frdelaktiga lagar och hyreskontrakt.
Interna konflikter och allt tyngre polisvld ledde dock till sist till att
antalet ockupanter, och ockuperade hus, dalade successivt till dr
vi r idag, med ett fyrtiotal hus och sllsynta ockupationsaktioner.
Fram till den frsta oktober 2010 var det delvis lagligt att ocku
pera ett hus. En vanlig aktion gick till s hr: en person med kun
skap om hur man bryter upp en drr brt, med assistans av en annan
10

person, upp lset till huset och satte samtidigt in ett nytt ls. Detta
var olagligt. Drfr behvdes en strre grupp mnniskor som skydd
mot polisvld och fr att skymma sikten s att brytaren inte skulle
kunna identifieras. Sedan gick en grupp mnniskor in i huset medan
resten och en poliskommunikatr stannade utanfr. Tv poliser fick
sedan komma in i huset och se att det inte hade bebotts eller varit
under reparation p minst ett r. D var ockupationen laglig. Hade
man kommit s lngt som ett okej frn polisen, d var det bara vld
och hot om vld frn husgaren kvar att se upp fr. En research
grupp kollade fr skerhetens skull upp lite bakgrundsfakta om
husgaren innan ockupationen fr att minska risken fr allvarliga
attacker. Det hnde bland annat att husgare betalade mnniskor
fr att med till exempel basebolltrn spa skiten ur ockupanterna.
Drfr slutade man ocks ockupera i Red Light District och andra
stllen dr det var hg sannolikhet att garen var en del av den orga
niserade brottsligheten. Bara genom en rttegng kunde husgaren
f det ockuperade huset tillbaka, om denne kunde bevisa att huset
skulle bebos eller renoveras.

Kriminaliserandet av ockupationer
Idag r det helt olagligt att ockupera, med en straffskala p upp till
fyra r som dock aldrig anvnts. En ockupation gr i princip till p
samma vis som frut, med skillnaden att polisen inte kommer in i
huset och kollar. Alla hus som r ockuperade ska vrkas, var tredje
mnad vrks upp emot tjugo hus p samma dag. Och de hus som
ockuperas efter den nya lagen vrks ofta tidigare n s, ven om det

fortfarande r betydligt lttare att ockupera i Holland n i Sverige.

De stora stderna drabbas hrdast av vrkningar, medan de ockupe
rade husen i de mindre stderna och byarna fortfarande str orrda.
Husen i Amsterdam som kommer att klara sig r de som lyckats f
laglig status genom hyreskontrakt eller gande.
De ockuperade husen r inte bara lsningar p enskildas bostads
problem, utan de anvnds ven som cykelverkstder, cafer, bokaff
rer, fr sportverksamhet och p andra kollektiva vis. Mitt intryck r
att det ger den radikala vnstern sjlvfrtroende och sjlvstndighet
att ha en struktur som tillfredsstller ens vardagliga behov, utom
rckhll fr statlig kontroll eller kapitalistiska intressen.

Inget snack, bara verkstad

Den radikala vnstern r i Amsterdam vldigt praktiskt oriente
rad. En hollndsk kompis, som tillbringat en del tid i Gteborg, sa
till mig att han tycke att skillnaden mellan den radikala vnstern
i Amsterdam och det han sg i Gteborg r att inom den senare
sker aktivismen i given ordning. Frst teori, debattkvllar och stu
diecirklar, och om man verkligen har det under kontroll, d kan
man gna sig t praktisk aktivism. Nstan som att det skulle vara
fult att gra ngot praktiskt om man inte kan rabbla vackra teorier
om varfr man krossade det dr fnstret eller frskte bygga upp
en alternativ infrastruktur fr vardagliga behov. Det r ocks min
erfarenhet av Sverige, att den politiska allmnbildningen r vldigt
akademiskt inriktad. Kanske har det att gra med att s mnga
kamrater i Sverige brjade sitt politiska intresse i ngot parlamen

tariskt ungdomsfrbund. Och kanske att det r s mnga, jmfrel

sevis, som i Sverige ngon gng har pluggat p universitetet, och att
det i sin tur har pverkat den akademiska nivn inom den radikala
vnstern. I Holland r det nstan tvrt om. Politiken utgr frn det
praktiska. Min kompis svarade avslutningsvis, efter att ha tnkt
lnge p frgan om han kunde komma med ett praktiskt exempel p
vr analys, att det r en vldigt stor skillnad p att ha en diskussion
i ett ockuperat hus och att ha den i en hyrd lokal.
I Holland har mjligheten att ockupera sin bostad varit mnga
aktivisters frsta mte med radikal politik. Nstan varje sndag har
man trffats runt 13-tiden fr att tillsammans g till det hus som ska
ockuperas. De frberedelser och frdigheter som krvs fr att frst
vlja hus, mobilisera, planera och till sist bygga upp det snderslag
na huset, r vldigt praktiskt utbildande. Och det skapar en kultur
av att hantera polis och att kunna bygga sin egen bostad nstan
alla hollndska aktivister jag knner r typ lssmeder, rrmokare
och hantverkare.
Men fokusen p bostder har sklart sina nackdelar. Nr jag pratade
med en kompis som varit aktiv i Amsterdam i mnga r, sa hon att
hon ibland kan titta sig omkring under en aktion och tnka att det
enda hon har gemensamt med merparten av mnniskorna r att de
ockuperar ett hus ihop. Att mnga bara vill ha en bostad eller tycker
om atmosfren. Att om de skulle prata om mat, feminism eller andra
viktiga mnen s skulle de ha fga gemensamt. Hon berttade ven
att det fr tio r sedan hnde att det ockuperades fyra hus i veckan,
men att det p djurrttsdemonstrationen ngra gator bort var nstan
tomt. Men hon tycker att det har blivit bttre de senaste ren.
11

Fngelser fr asylskande
No nations! No borders! Fuck deportations!, skriker vi till andra sidan
kanalen, till det lokala fngelse som hller ttahundra papperslsa
fngslade. Det r den rliga solidaritetsdemonstrationen p nyrs
afton med cirka femtio personen p vr sida av kanalen som dan
sar, sklar och tnder ljus. Till skillnad frn i Sverige, dr jag har
en knsla av att man fokuserar mer p asylskande och hjlp med
bostad, s gr mycket av energin i Amsterdam t till att kmpa mot
de specialbyggda fngelserna fr papperslsa. Dr sitter mnniskor
utan rttegng i officiellt max nio mnader, men ibland lngre. Pap
perslsas rttigheter och aktivismen mot deportationerna r viktiga
frgor som jag skulle sga r p agendan i Amsterdam.

Den slocknade feministiska lgan

Ngot som dremot inte r p agendan i Amsterdam r feminismen.
Nr jag flyttade till Amsterdam blev jag chockad ver hur okunniga
och ointresserade folk var av detta. I min omgivning blev mnga
provocerade av feminism. P sjuttiotalet fanns en grupp som hette
Dolle Mina, de var arga och ockuperade ett universitet dr kvinnor
nekades utbildning. De lyckades ven slopa den lag som tidigare
frbjd kvinnor rtten att p pappret ga ngot om de var gifta.
Dolle Minas framgng ansgs bland annat bero p att de var bra p
att hantera media och p s vis skapa debatt.
Men sedan r det tomt i historieboken och i min omgivning berrs
mnet knappt. Jag har ftt frklarat fr mig att nr Dolle Mina och
den tidens feminister vann framgng i olika sakfrgor, d dog den
feministiska lgan. Idag r feminism ett skllsord och socialt r den
radikala vnstern vldigt mansnormativ och macho. Man fr ome
delbart lgre status om man har fr vana att ha p sig rosa och kjol
under en aktion (vnners vittnesml och egna observationer). Min
erfarenhet r att de f feministiska infokvllar som jag tagit del av,
handlar om sexism p distans. Sdant som alla kan komma verens
om och peka p, p avstnd.
Men vgar man sig p att prata om maskulinitet och mns privile
gier... ojoj, d r man ute p bde hal och ensam is. Ett seminarium
som jag och ngra andra arrangerade fr ngra mnader sedan, om

uppgng
& fall
12

prostitution, var vlbeskt men mnga blev ocks otroligt provo

cerade. Jag tror att de starka reaktionerna handlar om motstndet
mot feminism i strsta allmnhet, det queera stllningstagandet till
prostitution (som vi inte presenterade), men ocks den hollndska
kulturen i sig. Och hr kommer vi till ngot som jag har tnkt p
mnga gnger; varfr feminism r ett skllsord i Amsterdam. Att
gra en social djupdykning r otacksamt i den hollndska kulturen,
enligt mig, och det blir inte enklare om man lgger till det vanliga
motstndet som feminismen mter. Hollndsk kultur handlar vl
digt mycket om principen att alla ska skta sitt. Det r ett verbe
folkat land med ett uppenbart dligt frflutet (kolonialism). Man
ska vara normal, hlla kften och absolut inte lgga sig i andras
bestyr. Kanske stmmer min beskrivning allra bst in p hamnsta
den Amsterdam. Amsterdam har ju ett rykte om sig att vara liberalt,
tilltande och ppet. I praktiken betyder det att horder av mn, i
alla ldrar och samhllsklasser, vallfrdar till Amsterdam. I hamn
staden betyder liberal att tillta allt s lnge det inte handlar om en
sjlv. Och fr att st ut med dessa pruttfulla mn som gr runt i gng
och vrlar (grna med likadana fotbollstrjor) s orkar man kanske
inte med feminismen s som jag knner den i Sverige. Att frska
strunta i den blir som en slags frsvarsmekanism. Men sklart finns
det systrar i den radikala vnstern som kanske inte kallar sig femi
nister, men som likvl str p sig i alla vder och inte accepterar sex
istisk skit. De tar plats socialt och bryter alla slags knsnormer, men
jag ser inte att det sker kollektivt och med ett medvetet systerskap!
Trkigt nog har ocks ockupationerna tagit uppmrksamheten
frn mnga andra politiska frgor. Och d kommer ju feminismen
sist p prioriteringslistan i vanlig historisk ordning.

Kajsa Philipsson
Bild: Anja-Lisa Rudka
Kajsa Philipsson bor och r aktivist i Amsterdam, gr fanzines och arbetar som
stderska.

jag kommer
att minnas
Jag kommer att minnas det som hnde. Jag kommer att minnas vad jag r
kapabel till. Jag kommer lra frn mina tidigare misstag och kommer att verka
fr en bttre framtid.

Efter mnader av aktivism p Montrals gator str nu studentstrej

ken infr sin hittills strsta fiende. Ja, den regionala Montralpoli
sen (SPVM) och den lokala polisen r knda fr sin brutalitet mot
demonstranter. Och ja, studenterna har gjort stora uppoffringar, tre
av dem har frlorat ett ga och en blev s slagen att hen hamnade i
koma. Men strejkvgens tuffaste motstndare har nu visat sitt fula
ansikte: valet, systemets inneboende frmga att ta kampen frn
gatorna och anvnda den som vallfte.
Vi har tidigare sett liknande fall i Kanada, dr kampen fr fri
sjukvrd r det mest knda exemplet. Liberalerna tog frgan frn
protesterna p gatorna och anvnde den fr egen politisk vinning. I
historiebckerna framstr det som om det var liberalerna som drev
igenom den vrd vi alla lskar, ngot som skrade liberala valse
grar under mnga r och frsvagade den radikala mobiliseringen p
gatorna. Nu ser vi samma teknik anvndas i Montral och Qubec.
Detta system r svrt att bekmpa. Det krossar inte aktioner mot
systemet, utan infrlivar kampen och gr om den till ett vallfte.
Rrelsen dr nr mnga tror sig ha vunnit en seger, eftersom det
politiska systemet lyssnat p folkets nskeml. Men vad r det fr
en seger om den fr alltid kommer att bli ihgkommen som syste
mets seger, samma system som var emot folket? Nr en sdan seger
uppntts r det inte du som har frndrat systemet, utan systemet
som har frndrat ditt stt att betrakta dina egna handlingar, och
drmed allt du r.

Valkampanj

Rrelselrdomar bygger inte p en

boken skildras ockupationsrrelsens

r till fr att spridas och fras vidare,

samling fakta, utan p kommande

(s kallade Kraakers) framvxt och

tur nog finns hela boken upplagd

hndelser. Deras vrde finns inte i

vldsamma kollaps dr olika ocku-

gratis p ntet.

hndelserna som de beskriver, utan

pantfraktioner drabbade samman i ett

i chockeffekten av de hndelser som

stort intern slag p 80-talet. Och de

de frebdar. (Johan Sjerpstra). Det

fantastiska kravaller som gav den nytt

r efterordet i boken Cracking the

liv, som en vlsignelse frn ovan. Hr

movement - Squatting beyond media

skildras bakgrunden till Amsterdams

av hollndska gruppen Adilkno

knda squats, som OT301, Vrankrijk

(Advancement of illegal knowledge). I

och Binnenpret. Ockupationskunskap

Just nu pgr valkampanjen infr regionalvalen som utsetts till ett

perfekt tillflle fr den politiska eliten att bryta ner studenternas
solidaritet. De senaste veckorna har det genomfrts omrstningar
p varje universitet och hgskola i Qubec, fr att besluta om stu
denterna ska fortstta strejka eller gra uppehll i strejken i vn
tan p valresultatet. Om Qubecs premirminister, liberalen Jean
Charest, blir tervald kommer strejken att ta fart som aldrig frr.
Men sannolikheten r strre att Parti Qubcois (PQ ) kommer att
vinna tack vare vallftet att frysa studieavgifterna. Detta kommer
att lngsiktigt skada den rrelse som ursprungligen gick ut i strejk
med krav p helt avgiftsbefriad utbildning.
Fr mnga studenter framstr det som bra att andra tar vid och fr
kampen vidare. Sjlv kan de g tillbaka till skolan och slippa ytter

ligare skador eller allvarliga psykiska trauman frn polisbrutalitet.

Mnga studenter som inte radikaliserats stter fortfarande sitt hopp
till den representativa demokratin. Men detta hopp hnger samman
med en bristande frstelse av studentstrejkens egentliga betydelse.
Nr kampen pgick brukade mnniskor unga och gamla luta
sig ut frn balkongerna lngs demonstrationsvgen och stdjande
ropa Ta de jvlarna till ungdomarna som slogs mot polisen. Det
ingt mod hos dem som tog konfrontationen. Detta mod vxte fram
ur solidariteten och en inbrdes hjlp mnniskor emellan. Stdet
visade att det inte bara handlade om en studentfrga, utan var ett
problem som berrde samhllet i stort. Att partipolitiskt kidnappa
kampen bde frn dem som strejkar och dem som visat sitt std
betyder drfr ocks att den direkta frbindelsen mellan dessa tv
grupper bryts.

Solidaritet i strejken
Den 17 augusti reste vi, en grupp Ontariostudenter, till en hgskola
i Qubec fr att visa vrt std till dem som rstade fr att fortstta
strejken. Vr banderoll sa allt, tudiants Ontariens en solidarit
avec La Grve eller Ontariostudenterna i solidaritet med strejken.
Vi mttes med glada nickar, folk som gjorde tummen upp samt en
och annan solidarisk nve i luften frn frbipasserande. Men nr
vi satt och vntade p att stormtet skulle ta slut kom vr oro kry
pande. Sm, halvhjrtade konversationer inleddes i syfte att drnka
den ronbedvande tystnaden, medan tiden krp fram. Molnen
och den kyliga temperaturen sammanfattade stmningen som alla
anhngare utanfr hgskolan knde. Det verkar som om Montral
r det enda fstet dr skolorna fortfarande vill fortstta strejka. I
resten av Qubec har alla rstat emot en fortsatt strejk tminstone
fram tills valet r ver.
Men vi vntade med solidaritet och frhoppning i vra hjrtan.
Detta r en stor kamp fr studenterna och deras anhngare. Oavsett
vad som hnder under de kommande veckorna finns det en sak jag
r sker p: Je me souviens Jag kommer att minnas. Denna lilla
mening finns p plakaten i Qubec och nu mer n ngonsin blir
det en ndvndig pminnelse om styrkan som studenterna hade p
gatorna och mjligheten till en folkligt genomdriven samhllsfr
ndring.
13

Tv timmar senare var den lnga vntan ver. Strejkmandatet fr

nyades inte, trots att detta var den radikalaste hgskolan i Montral
studentstrejkens sista fste bland hgskolorna. Folk jublade och
applderade nr rsterna hade rknats, men bland alla som std
de strejken och som hade hoppats att den skulle fortstta fanns en
knsla av frtvivlan. Det verkade som om taktiken med hot och tra
kasserier frn polisen, regeringen och skolledningen pverkat valut
gngen det sista hade varit var ett mejl frn skolstyrelsen med hot
om att underknna alla studenter som strejkade.
Universiteten strejkar fortfarande och studenterna tergr till lek
tionerna frst den 27 augusti, men att hgskolorna gav upp var ett
hrt slag mot den studentrrelse som spridit hopp och inspiration i
ett land dr sdant lnge varit en bristvara. Det ryktas att tminsto
ne ett av universiteten kommer att hlla en ny omrstning om strej
ken. Det kan mycket vl vara brjan p slutet fr studentrrelsen, i
alla fall den rrelse som har den numera vlknda rda fyrkanten,
Carre Rouge, som sin symbol.
Vi gick i vg med snkta huvuden nr vi fick hra resultatet. Det
var svrt att hlla tillbaka trarna. Jag kunde inte lta bli att knna
som om ngot hade dtt. Det var en sorgens dag. Men vi mste dra
lrdomar ur det hr fr att kunna fortstta framt.

Carre
Rouge
14

Reaktiv rrelse
Rrelsen var reaktiv frn frsta brjan, kanske sg vi redan i dess
begynnelse slutet p detta vackra revolutionra gonblick. De regio
nala politikerna frskte infra en hjning av undervisningsavgiften
p 75 procent inom tre r, och ven om mobiliseringen vuxit fram
redan fre strejken, och det finns en lng historia av studentstrejker,
s var det hotet om avgiftshjning som blev den frmsta anledning
en fr mnga studenter att g ut p gatorna.
Detta, i kombination med en fascistisk lag som sger att personer
som strejkar kan gripas, btfllas och till och med riskera fngelse,
gjorde att det blev en vldigt defensivt militant rrelse, srskilt efter
att denna speciella lag antogs i maj. Med lagen blev det ltt att kros
sa rrelsen. Sedan var det bara att dra tillbaka frslaget om avgifts
hjning och i stllet utlysa nyval, vilket gav politikerna mjlighet att
putsa systemets fasad. Ett lysande drag, om jag fr sga.
S vad kan vi lra av detta? Helt enkelt att en reaktiv rrelse kom
mer att d i samma gonblick som de hot som provocerade fram
kampen dras tillbaka. Folket blidkas och normaliteten i systemet
kan terinfras. Det vi kan ta med oss frn detta r att vi mste bli
mer framtblickande i vr mobilisering och vra direkta aktioner. I
stllet fr att mobilisera efter elitens beslut mste vi g ut p gatorna

Nr det liberala partiet i Kanada gick ut

bildades i december 2011 och fick p

med att universitetsavgifterna skulle

kort tid 100 000 medlemmar.

hjas med 82 procent exploderade en

Studentrrelsen organiserade

innan det blir vrre.

ven om det kan lta enkelt r det en otroligt svr uppgift.
Mnga vill inte riskera liv, framtid och livsuppehlle fr ngot som
ligger i framtiden. De flesta gr bara ut p gatorna som en reaktion
p ett tydligt uppfattat och omedelbart upplevt problem. Detta r
naturligtvis frsteligt. Men vi mste hja rsterna och ge exempel
p tillfllen d folklig kamp faktiskt har frndrat saker och ting.
Qubec r terigen det perfekta exemplet.

Hur sprider man kampen?

Jo, studenterna i Qubec kunde ha fortsatt att kmpa, med stdet i
samhllet och en rekordstor mobilisering kunde de ltt ha uppntt
fri utbildning fr alla, och drefter fortsatt kmpa fr arbetarna,
migranterna och hela befolkningen. Vad studenterna trots allt lyck
ades med genom att g ut i massor p gatorna var att stoppa ett kata
strofalt politiskt frslag och tvinga regeringen att lyssna och byta
spr. Studenterna hrdes. De var fruktade. Det syns genom instif
tandet av den speciallag som frbjuder protester. Det r en seger, det
kan ingen frneka.
Nsta steg i Kanada r att mobilisera studenter utanfr Qu

bec genom exemplets makt: Titta vad som gick att gra i Qu
bec, lt oss gra detsamma och uppn ngot stort!. Kravet mste
vara radikalt gratis utbildning fr alla. Qubec har visat att det r
mjligt. De kmpande studenterna lyckades uppn sitt frsta krav,
och det kan vi ocks. Det kommer att bli svrt, srskilt med tanke
p att strejken brjar nrmar sig sitt slut, men det r fortfarande
genomfrbart.
Kampen har blivit mycket strre, den rr inte bara Qubecs stu
denter. Detta r mer n bara nnu en studentrrelse. Vi r skyldiga
rrelsens ideal och dess framgng, samt alla dem som skadades i
kampen, att st upp fr vr gemensamma sak.
Je me souviens. Jag kommer att minnas allt som har hnt. Jag
kommer att minnas allt vi r kapabla att gra. Jag kommer att lra
mig av misstagen och jag kommer att verka fr en bttre framtid.
Det r den lxa vi alla mste lra oss. Hr i Kanada. I Nordamerika.
Och ver hela vrlden.

Nadim Fetaih
Bild: Anja-Lisa Rudka
Nadim Fetaih r kanadensisk student och deltog i strejkvgen.

till en samhllsstrejk. I april och maj

initiativ brjade studenterna hlla

begrnsade universitetspersonalens

Beauchamp valde att avg. I slutet av

deltog flera fackfreningar i gemen-

nattliga skrammeldemonstrationer,

mjlighet att strejka. Justitieministern

maj befann sig fortfarande 150 000

taktiska misstag i sina frsk att

samma protester med studenterna och

chilenskinspirerade caserolazos, i

Jean-Marc Fournier frklarade att den

studenter i strejk.

kritiken mot regeringen vxte.

varje stadsdel i Montreal. Den 18 maj

kritiserade lagen skulle terge lugnet

genomdrev regeringen Bill 78, en

till samhllet. 2 500 studenter greps

i Kanada och avgiftshjningen lades

rd fyrkant i filt som sin symbol.

Regeringen lyckades beg tv

Den 4 september 2012 hlls nyval

vg av studentprotester i hela Qubec.

ppna direktdemokratiska stormten

splittra studentrrelsen. Det frsta var

Kanada har tre strre studentfe-

och gick i februari ut i strejk. Strejken

att utesluta Classe ur strejkfrhand-

derationer och de fick nu sllskap

spred sig snabbt i hela Quebec. I mars

lingarna, vilket fick motsatt effekt.

ingen frskte bemta rrelsen med

lag som kraftigt inskrnkte demon-

under protesterna. Svaret blev en

p is, vilket fick studentrrelsen att av-

av en fjrde, den vnsterradikala

2012 deltog 300 000 i strejken och

De vriga studentfacken lmnade

repression, vilket enade studentorga-

strationsrtten och som innehll

massiv studentmanifestation, med

blsa strejken och rrelsen ebbade ut.

studentfreningen Coalition large

lika mnga studenter demonstrerade.

d frhandlingarna och stod enade.

nisationerna n mer. Under maj kade

maskeringsfrbud, frbud mot demon-

en halvmiljon deltagare - den strsta

de lAssociation pour une solidarit

Nu brjade mnatliga massdemon-

Classe fick dessutom genhr p sitt

polisattackerna och flera demonstra-

strationer, mten och strejkvakter i

civilolydnadsaktionen i Kanadas

syndicale tudiante (CLASSE). Classe

strationer hllas. Strejkrrelsen tog en

upprop fr att generalisera protesten

tioner vergick i kravaller. P Classe:s

nrheten av universitetsomrden samt

historia. Utbildningsministern Line

Det andra misstaget var att reger-

15

Paraguay
efter kuppen
I juni 2012 flimrar det lilla, sydamerikanska landet Paraguay pltsligt frbi i det
internationella nyhetsfldet. President Fernando Lugo, den frsta att bryta ett
sex decennier lngt maktmonopol i landet, har avsatts genom en politisk
rttegng i expressfart. Stora delar av befolkningen gr ut p gatorna i protest
mot det som kommer att kallas en parlamentarisk statskupp. Aktivisten Pelao
Carvallo berttar vad som hnde sen.

Den 15 juni 2012, i Marina Cue, Curuguaty, Paraguay, ddades elva

bnder och sex poliser i en vldsam avhysning av en jordockupation.
Massakern, som skulle visa sig vara inledningen till den parlamen
tariska statskuppen, har sedan dess hljts i glmskans och straf
frihetens dunkel av myndigheterna. Fortfarande sitter elva personer
orttfrdigt fngslade fr sex av de 17 mord som skedde den dagen:
morden p sex poliser. De elva jordlsa bnder som ocks frlorade
livet har inte tillmtts ngot intresse i utredningen. Tvrtom; kla
garnas frmsta syfta med att utreda polismorden verkar vara att f de
dda bnderna att framst som grningsmn. Men i den undersk
ning som de fngslades frsvarare har gjort framkommer en annan
bild. En bild dr bnder dtt fr att de frvgrats hjlp och dr bde
tortyr och omotiverade fngslanden frekommit. De mrdade bn
derna, liksom deras slktingar och kamrater, har inte bemtts med
ngot annat n orttvisa, partiskhet, godtycklighet, vergrepp och
frnekelse. Att slktingar till de elva fngarna sedan flera veckor
genomfr en hungerstrejk har till exempel totalt ignorerats av de
hgerdominerade mainstreammedierna i Paraguay.
Hgern frsker ocks garantera straffrihet fr sin parlamen
tariska kupp och dess politiska, sociala och ekonomiska konse
kvenser i Paraguay. Det handlar inte bara om statskuppens direkta
fljder: avskedanden, frfljelse, hot, censur och avskaffande av
statliga trygghetssystem som upprtthll livet fr mnga fattiga
familjer. Det handlar ocks om en kraftig svng i landets sociopolitiska kultur, genom att man har gjort allt som str i ens vg
fr att strka militren, polisen, de partier som lg bakom kup

Iransk
fascisM
16

pen samt de nationella och multinationella fretag som aggressivt

attackerar milj och landsbygdsbefolkning. Detta framgr med all
nskvrd tydlighet genom stdet till Rio TintoAlcans miljskadliga
aluminiumbearbetning.
I protest mot denna straffrihet och glmska har olika samhlls
grupperingar gtt samman i en etisk rttegng. Dr stlls landets
kongress infr rtta fr de vergrepp som begtts mot den para
guayanska befolkningen, varav statskuppen den 22 juni 2012 bara
r ett exempel. Den etiska rttegngen kommer att erbjuda kon
gressen alla de rttigheter som den samma inte brukar bry sig om
nr politiska rttegngar genomfrs. Motstnd har allts tagit nya
uttryck sedan den frsta tidens gatuprotester. Utver escraches
(offentlig uthngning av de ansvariga bakom kuppen) s pgr i
dagslget bde sociala och fackliga manifestationer och strejker.
Tyvrr har de mest autonoma och oberoende initiativen, de utan

Trots att hela valsystemet r styrt

av kuppmakarna r den paraguayanska
vnstern i dagslget mer intresserad
av det egna valdeltagandet n att
gra motstnd mot kuppen.

brasilianska regeringar frskrade honom. Hmtningen av dikta

torns kvarlevor har planerats av de vidrigaste delarna av kupphgern
som en hyllning till diktaturen och ett hn av dess offer.
Allt praktiskt och solidariskt std vlkomnas varmt. P ett interna
tionellt plan r det viktigt att sprida information om den kuppade
regeringens attacker mot befolkningen liksom de olika motstnds
handlingarna. Srskilt s i kampen mot straffrihet gllande morden
i Curuguaty och fr att de fngslade ska slppas.

De mrdade bnderna, liksom deras

slktingar och kamrater, har
inte bemtts med ngot annat n
orttvisa, partiskhet, godtycklighet,
vergrepp och frnekelse

pverkan av partipolitiska intressen, blivit allt sllsyntare. Stora

delar av vnstern, som tills nyligen var aktivt nrvarande i motstn
det, har nu skiftat intresse. De allmnna valen som ska genomfras
under 2013 konsumerar alla deras energi och kraft. Trots att hela
valsystemet r styrt av kuppmakarna r den paraguayanska vnstern
i dagslget mer intresserad av det egna valdeltagandet n att gra
motstnd mot kuppen.
Men motstndet framhrdar nd och andra aktrer synliggr
det. Den paraguayanska HBTQ-rrelsen kallade till exempel sin
nionde Prideparad fr Stolthet och motstnd. Anarkistiska grup
per fortstter att kmpa och organisera sig, och ngra av dessa har
bildad en federation. De planerar nu motstndsaktioner infr att
resterna av diktator Alfredo Stroessner ska hmtas frn Brasilien,
dr han begravdes efter sin dd i den guldkantade exil som olika

Iranier hand i hand med islamofober?

etablera English Defence League, EDL,

frstrt hela vrlden och har ruinerat

kan man beskriva dem som fascister

det nu igen i Iran innan revolutionen

i havet av Royal Swedish Vuvuzela

Ja, s sg det ut i somras i Stockholm.

i Sverige. Skaran av antirasister var

terna stolt upp bilder dr de poserar

alla islamiska lnders ekonomi, sger

som ser som sin frmsta uppgift att

1979, a.k.a. drmsamhllet fr dem

Orchestras fabulsa konsert.

Men vad gjorde en bunt svartskallar

varierande, men det var inte dr som

sida vid sida med hardcore-islamo-

en annan. Jag vill visa mitt motstnd

terinfra monarkin i Iran och instal-

som stolt br upp fanan med lejonet

inne i fascistdemon?

rojalistfanan som under mnga r

fober som Pamela Geller och Robert

mot religionen islam, sger en tredje.

lera shahens son som ny kung. Skratt-

och svrdet? Rdde det demokrati och

har gtt att beskda p Iran-demon-

Spencer. Under intervjuer frklarar de

Antirasister beskrivs som aggres-

retande r det att se deras rapporte-

yttrandefrihet mnntro?

med lejonet och svrdet hlls upp

strationer runt om i landet vajade

varfr de deltar p EDL-arrangemang-

siva, bundsfrvanter med islam

ring frn Norra Bantorget dr stora ord

Blodet kokade och svordomar p

p Norra bantorget i Stockholm i som-

i vinden. Den var p andra sidan

et: Islam har tagit ifrn oss [iranier]

och socialister.

som demokrati och yttrandefrihet

persiska skreks frn den antirasistiska

ras. Nrmare bestmt den 4 augusti,

polisavsprrningen, i sllskap med

vr ariska identitet, jag r hr fr att

p ett mantraliknande stt upprepas,

sidan. De uppfattades, men vad de

d antirasister hade samlats fr att

de norska, australienska, israeliska,

protestera mot islam, sger en man.

frvnande att denna grupp exiliranier

och dr de tackar den svenska polisen

iranska fascisterna argt ropade tillba-

protestera mot det tafatta frsket att

engelska och EDL-fanorna vid podiet.

Den islamiska kulturen har i 1400 r

deltar p en sdan tillstllning. Enkelt

fr det beskydd EDL fick. Fr hur var

ka hrdes inte deras ord drunknade

Den iranska rojalistiska fanan den

I flera Youtube-klipp visade rojalis-

Det r, vid nrmare eftertanke, fga

Pelao Carvallo
Bild: Emma Tryti
Pelao Carvallo r anarkist, aktivist och journalist med hemvist i Asuncin, Paraguay. Engagerad i bland annat den antimilitaristiska rrelsen och skribent fr flera
olika oberoende medier i Latinamerika. Ls mer om Rio TintoAlcans miljskadliga
verksamhet p elpueblodecide.wordpress.com

Shora Esmailian

17

Hgerextremismens
ekonomi
Fascismen har ett kn - det r en manlig rrelse. Men varfr lockas fler mn n
kvinnor till hgerextrema rrelser? Hur ser den ekonomiska situationen och
klassbasen ut fr dagens hgerextrema organisationer? Fascismen har sin
egna politiska ekonomi, blundar vi fr den kommer vi aldrig frst var extremhgern fr sin massbas ifrn och aldrig n de som r i riskzonen.
Den hgerextrema rrelsen i Sverige r
dominerad av mn. Unga mn som vnder
sin vrede mot invandrare, kvinnor och hbtqpersoner. Personer som enligt dem har fr
strt samhllet, underminerat sanna vrden
samt bervat de vita mnnen deras naturliga
position. Kulturella frndringar brukar
av hgerextrema ofta framstllas som det
frmsta hotet mot samhllet; kultureliten,
mngkulturalismen och kulturrelativismen
hvdas ofta vara anledningarna till samhl
lets frflackning och till den egna gruppens
hotade position. Att det ekonomiska sys
temet genomgtt en total frndring som
pverkat mn i stor utstrckning negligeras
ofta.

Rdsla att falla

Nr Sverigedemokraterna kom in i riksda
gen 2010 gjorde de det med ett opropor
tionerligt starkt std bland mn i ldrarna
18-29 r. Unga mn fdda i Sverige r ocks
den grupp som kanske ftt den mest fr
ndrade positionen i samhllet jmfrt med
bara fr en generation sedan, och det r ven
i denna grupp som stdet fr hgerextrema
rrelser r strst och vxande.
Det har historiskt sett visat sig att fat
tigdom och ekonomiska kriser har varit en
bra grogrund fr hgerextrema ider. Det
behver inte ens vara s att man sjlv drab
bas ekonomiskt, men att den grupp som
man identifierar sig med pverkas. Grup
pens position verkar hotad och det utveck
las en rdsla fr att frlora status och makt,
vad som ibland kallas a fear of falling, en
rdsla fr att falla.
18

Maktlshet fder fruktan

Hotet om fattigdom och maktlshet fder
fruktan. Unga mn i Sverige har de senaste
40 ren ftt se bde sin ekonomiska skerhet
och position p arbetsmarknaden frsmras
radikalt. P arbetsmarknaden har det sedan
1970-talet frsvunnit arbeten inom manligt
dominerade sektorer ssom industrin och
byggbranschen. Frmst genom utflyttning
av fretag, men ocks genom teknologisk
utveckling som ersatt det manuella arbetet
med maskiner. Typiskt kvinnliga arbeten
inom service- och tjnstesektorn har dre
mot blivit fler.
Sverige har sedan 1970-talet gtt frn ett
industri- till ett tjnstesamhlle. P min
dre orter eller i fre detta brukssamhllen,
dominerade av ett strre fretag, har indu
strinedlggningar och outsourcing haft
stor pverkan p hela samhllsstrukturen.
Ett tydligt exempel p denna utveckling r
Landskrona som drabbades hrt av varvs
krisen. r 1970 hade resundsvarvet 3 500
anstllda och var drmed den strsta arbets
kparen p orten. I brjan av 1980-talet
varslades de sista arbetarna och Sveriges
strsta enskilda industrinedlggning var ett
faktum. Denna form av ekonomisk utveck
ling har terkommande drabbat mnga
mindre orter som varit uppbyggda kring ett
enda fretag.
De ekonomiska satsningarna har frmst
skett i stderna och varit riktade mot en
privilegierad grupp, medelklassen, eller vad
vissa vill kalla den kreativa klassen. Genom
tjnstesubventionering och teknologi har
arbeten skapats i stderna. Det har byggts
inspirerande miljer och skattesubventione

rade fretagskluster dr framtidens tillvxt

ska skapas. Landsbygden och mindre orter
har lmnats drhn, att frtvina i tysthet.

Landsbygdspartiet
Sverigedemokraterna tnjuter ocks ett
starkare std p landsbygden ver lag; tre
av sju sverigedemokrater sger att de vuxit
upp p landsbygden, vilket r lngt ver
genomsnittet. P mindre orter som Bor
lnge, Svedala och Trelleborg har hgern
ocks ett starkt std. Smstaden Lands
krona, med sina drygt 40 000 invnare, r
ett av de starkaste fsten fr extremhgern
i Sverige. Dr fick SD ver 20 procent i
valet 2006 och dr har Nationaldemokra
terna aktivt propagerat p gatorna. Mindre
stder och landsbygden har inte ftt ta del
av stdernas vlstndskning, och refere
ras ofta till som ekonomiska problem som
lever p bidrag frn Stockholm. En ny karta
ritas med nrande och trande regioner, dr
landsbygden drar det kortaste stret. Mnga
mindre orter prglas inte bara av en utflytt
ning av fretag, det sker ocks en avfolkning
av i synnerhet unga kvinnor. I jakt p bttre
mjligheter och hgskoleutbildningar lm
nar de smorterna, medan de unga mnnen
stannar kvar utan strre chans att f arbete.

Mancession
Sverige har sen 1990-talskrisen haft en hg
arbetslshet och framfr allt en hg ung
domsarbetslshet. Om man tar en nrmare
titt p hur ungdomsarbetslsheten frdelar
sig s r den hgre bland unga mn n unga
kvinnor: 73 000 unga mn och 69 000 unga
kvinnor rapporterades arbetslsa 2009.
Generellt sett brukar arbetslsheten vara
hgre hos kvinnor n hos mn, men mn
drabbas ofta mer direkt vid ekonomiska kri
ser d de i strre utstrckning arbetar inom
19

I gruppen som fr frsrjningsstd

r unga mn fdda i Sveriges
numerrt flest, strre n
motsvarande grupp kvinnor.
exportsektorn och andra branscher som r
mer direkt utsatta fr marknadens snabba
svngningar. Detta r ett internationellt
terkommande mnster. I England har det
gtt s lngt att man inte bara talar om en
recession utan om en mancession. En
lgkonjunktur som drabbar mn.
Fr dem som har blivit arbetslsa har fr
utsttningarna ocks frndrats. Sedan det
borgerliga vertagandet 2007 har det blivit
svrare att kvalificera sig fr arbetslshets
kassorna. Avgifterna fr a-kassan hjdes
kraftigt, bland annat fr att finansiera jobb
skatteavdraget, vilket gr att mnga inte
lngre har rd med medlemskap. Det stlls
ocks hrdare krav p de arbetslsa och man
har sedan regeringsskiftet rtt till a-kassa
under en kortare tid n tidigare. De tydliga
frsmringarna mrks i synnerhet bland
unga, som har tillflliga anstllningar eller
arbetat fr kort tid fr att kvalificera sig
fr a-kassan. Istllet blir unga mnniskor
tvungna att vnda sig till socialtjnsten fr
att be om frsrjningsstd (tidigare kallat
socialbidrag), vilket r en helt annan sak n
att f a-kassa. A-kassa fr man oberoende
av om man har en bil eller besparingar; den
20

beror p vad man betalat in och hur lnge

man varit medlem. Fr att f ut a-kasseer
sttning stlls inga frgor om hur pengarna
spenderas eller om hur man tidigare levt.
Frsrjningsstd dremot r behovsprvat,
vilket innebr att socialtjnsten kan tvinga
folk att uttmma alla sina ekonomiska
resurser, det vill sga att slja en eventuell
bil eller bostad, innan de fr rtt till hjlp.
De som fr hjlp via frsrjningsstd fr
ocks betydligt mindre pengar och de r
ocks skyldiga att p ett identitetskrnkan
de stt redogra fr sin ekonomi in i minsta
detalj. I gruppen som fr frsrjningsstd r
unga mn fdda i Sverige numerrt strst,
strre n motsvarande grupp kvinnor och
strre n invandrade mn i samma lder.
Unga mn r allts inte bara arbetslsa i
strre utstrckning n unga kvinnor utan de
r ocks oftare hnvisade till de lga erstt
ningarna och till stigmatiseringen som fl
jer av att ta emot frsrjningsstd.

Det obildade knet

Fr mnga unga som varit arbetslsa eller
lpt risk att bli det, har hgre utbildning
varit en lsning. Sedan 1990-talet har det
varit ett uttalat ml att hlften av alla unga
ska g vidare till en hgskoleutbildning. Alla
regeringar sedan dess har starkt betonat att
Sverige r ett samhlle som krver en vlut
bildad befolkning och i Sverige har unge
fr 22 procent en hgre utbildning. Bland
Sverigedemokraternas vljare har endast 9

procent examen frn en hgskola. P hg

skoleutbildningarna r kvinnor i majoritet,
ungefr 60 procent av de som lser p hg
skola r kvinnor. Flickor har i regel hgre
betyg och hoppar av gymnasiet i mindre
utstrckning n pojkar och har sledes ltt
are att ta sig in p hgre utbildningar. Poj
kar dremot fr allt smre betyg frn skolan
och nedskrningar och minskad lrartthet
har drabbat dem hrdare. Avsaknaden av
utbildning skapar smre frutsttningar att
kunna f ett arbete i framtiden. Det r flj
aktligen flera parallellt lpande processer
som frsmrat unga mns levnadssituation
och ligger till grund fr ett liv utanfr sam
hllets uppsatta ml. Frre arbeten inom
typiskt manliga sektorer, frsmringarna
av socialfrskringarna och skolan samt
en efterslpning p landsbygden har skapat
ett lgutbildat manligt proletariat. Att flja
mns frsmrade situation ver tid skapar
ocks viss insikt om varfr s mnga av de
unga mnnen intar en konservativ hllning
och br p idn att det var bttre frr.
Sveriges utveckling mot att unga, i syn
nerhet unga mn, ansluter sig till och rstar
p hgerextrema rrelser r en del av ett mer
omfattande europeiskt mnster. I nordstra
Ungern, prglat av en snabb de-industria
lisering, har fascistiska Jobbik sitt absolut
starkaste fste. Grekiska Gyllene Gryning
fick fotfste i ett krisande Grekland, i syn
nerhet hos den unga manliga polisstyrkan.
Infr valet i Frankrike var hgerextrema
Front National frhandstippat att f 26 pro

De ekonomiska premisserna r
fundamentet som samhllet r byggt
p och den vxande hgerextremismen
hos unga mn, r svaret p den.
cent av de ungas rster. Fascistiska English
Defence Leagues rekryteringsmilj har
frmst varit den manligt dominerade fot
bollshuligankulturen. Unga mn utgr kr
nan i de hgerextrema rrelserna i Europa.
Men unga mn r en sdan grupp som sl
lan framstlls som frlorare i den rdande
ekonomin. Deras politiska stllningstagan
de brukar ofta analyseras utifrn idealistis
ka principer och kulturella frestllningar,
snarare n utifrn de knnbart ekonomiska
frutsttningarna. De ekonomiska premis
serna r fundamentet som samhllet r
byggt p, och den vxande hgerextremis
men hos unga mn r svaret p den liberala
ekonomiska politikens verkningar.

Lovisa Brostrm
Bild: Jamila Drott
Lovisa Brostrm r doktorand i Ekonomisk historia p
Gteborgs universitet.

21

Plantskolan
Sverigedemokraterna har inte bara fascistiska rtter - de r ven
det trd som alla fascistiska grenar skjutit ut frn. Det r i
Sverigedemokraterna som flera nya generationer gatufascister ftt
sin skolning och organisatoriska utbildning. Varje utrensning i
Sverigedemokraterna fr kadern utanfr partiet att vxa. Varje
utesluten sverigedemokrat tar vgen ngonstans - och mnga
fortstter sin politiska verksamhet. I radikalare form.
Flyktingfrlggningarna brinner igen. Rster
hjs p att kriminalisera romer, utvisa dem frn
landet. Namnlistor och protestmten organiseras
mot moskbyggen. Ett rasistiskt parti har kommit
in i riksdagen och krver att grnserna ska stng
as. En laserman har dmts fr att ha skjutit ihjl
tre personer och mordfrsk p 13 personer med
invandrarbakgrund p gatorna. En valutakris ska
kar Europa. Den demokratirrelse som sknkte
en strimma hopp har brjat g ver i sin motsats,
med en konservativ hgerfalang som griper mak
ten. Europeiska lnder tvingas genomdriva Inter
nationella valutafondens strukturanpassningar
och nedskrningar.
Dejavu. Det har hnt frut. Fr tjugo r sedan.
Hsten 1991 kom Ny Demokrati in i riksdagen, p
ett valprogram dr huvudfrgan var att skrpa
invandringspolitiken. Berlinermuren och st
blocket hade fallit. Men jublet ver demokratir
relsernas bedrift tystnade snart. Med en ekono
misk chockdoktrin infrdes nyliberalismen i det
forna stblocket. Nationalismen svepte fram ver
Europa i valutakrisens spr. I Tyskland skedde de
frsta rasistiska pogromerna sen andra vrldskri
get och spred sig snabbt ver hela landet - och till
Sverige. Nyheterna om lasermannen och bilderna
p det svartkldda nynazistiska ntverket Vitt
Ariskt Motstnd spred fruktan bland invandrare
och frgade svenskar. 1991 var en kalldusch.
22

1991 r ett bra r att ta som startdatum fr att

beskriva den svenska hgerextremismens utveck
ling. Visst fanns det organisationer och nyna
zistiska ntverk tidigare - d var de marginella
fenomen som inte syntes. Men 1991 - med Ny
Demokrati i riksdagen och den ekonomiska kri
sens utbrott - klev de ut i rampljuset.
Om 80-talet var uppvaknandet rtionde fr
den rasistiska extremhgern - den period d
Sverigedemokraterna och den nynazistiska rrel
sen grundades - s var 90-talet den period d de
frskte etablera en plattform genom gatorna.
Genom torgmten, Engelbrektsmarscher och 30
novemberdemonstrationer frskte Sverigedemo
kraterna bli synliga som organisation. Men fr att
genomfra dessa organisationer krvde en kon
fliktvan gatukader. En hel generation aktivister
fick sin grundskolning inom Sverigedemokraterna
och dess ungdomsfrbund under dessa r - erfa
renheter som de sedan tog med sig vidare.
Bcker om Sverigedemokraterna frsker ofta
visa p partiets ursprung i fascistiska organisatio
ner, vilka bruna kopplingar som finns inom par
tiet. Det perspektivet missar den centrala funk
tion Sverigedemokraterna haft fr den svenska
extremhgern, genom att bara se till dess rtter.
Snarare br man se dem som extremhgerns
plantskola, dr alla viktiga aktrer inom den
nyfascistiska miljn ftt sin grundskolning. Om
vi ser den svenska extremhgerns stamtrd r Sve
rigedemokraterna dess stam som de nya skotten
och grenarna skjutit ut ifrn.
Under andra hlften av 90-talet brjade Sveri
gedemokraterna sin upprensning inom partiet, fr
att utesluta de extremaste elementen. Hela ung
domsfrbundet upplstes och blev det nynazistis
ka Info14-ntverket (senare Fria nationalister). Ett
nytt fristende ungdomsfrbund bildades, men
det gled ivg och blev Nationell Ungdom (sedmera
Svenska Motstndsrrelsen). 2001 uteslts en stor

del av partiets organisatrer, som istllet bildade

Nationaldemokraterna.
Vikingarocken och vitmaktmusiken slog ige
nom p 90-talet och spred det nationella budska
pet till ungdomar - 1997 berknade Brottsfre
byggade rdet att 12 procent av alla skolungdomar
lyssnade p vitmaktmusik. Sverigedemokraterna
hjlpte till att lgga grunden, genom att betala
fr Ultima Thules frsta skiva. Redaktren fr vit
maktmusikscenens flaggskepp, tidningen Nordland, kom ven han ur Sverigedemokraterna.
Gatorna, musiken och konserter var forumen
fr den nya extremhgern. Och med dem kom
gatuvldet, attackerna p vnsterlokaler, brn
derna mot flyktingfrlggningar, morden p
homosexuella. Den militanta antifascismen upp
stod som reaktion p detta, under devisen Ingen
plattform t fascismen. Huvudstrategin blev att
blockera marscherna, stra torgmtena, stnga
ner vitmaktbutikerna och angripa konserterna.
De militanta antifascistiska grupperna, frmst
organiserade inom Antifascistisk aktion, utveckla
de en stark kontinuitet. En andra reaktion var de
stora antirasistiska manifestationer mot vld som
organiserades efter varje brutalt nazistiskt vlds
dd. Men denna organisering skedde oftast bara
efter en moralstorm i media och ebbade ut s fort
en kraftfull markering gjorts.
Det antifascistiska arbetet hade effekt. De stn
diga motdemonstrationerna tvingade Sverigede
mokraterna att byta strategi och verge gatorna.
Granskningarna av extremhgern, frn Expo och
media, blev allt mer besvrande fr dem. De stora
protesterna vid varje vldsdd och nazikopplat
mord tvingade Sverigedemokraterna att sjlvsa
nera och satte igng upprensningsprocessen dr
en stor del av deras medlemskader kte ut. Den
snderfallande vitmaktscenen reagerade p sin
allt mer pressade situation genom att frska
trappa upp vldet och g underjorden i en terroris
tisk verksamhet - med mordet p Bjrn Sderberg,
polismorden i Malexander och bilbomben mot
ett journalistpar som kulmen. Samhllsreaktio
nen blev massiv: fackliga massdemonstrationer,
uthngningar av toppnazisterna i kvllstidningar,
polisingripanden mot vitmaktscenen och hrda
fngelsedomar.

Svenskfientlighet
Antifascisterna vann slaget. Fr stunden. Extrem
hgern bytte arena. I brjan av 2000-talet skedde
en kupp inom Sverigedemokraterna. De gamla
nationalisterna tappade kontrollen ver partiet
och en yngre grupp skningar, de fyras gng
kring Jimmy kesson tog ver partiet. I fortstt
ningen satsade partiet mer p reklam, media och

internet n gatumanifestationer. Partiet professio

naliserades, med Dansk folkeparti som frebild,
och blev strikt toppstyrt. Sverigedemokraterna
drabbades av vxtvrk, de steg i opinionsunder
skningarna och gick under 00-talet fram i valen
- men organisationen kunde inte vxa och utveck
las i samma takt. Steg fr steg brjade den poli
tiska inriktningen sls om, bort frn en allmn
invandringskritik till att allt mer riktas mot mus
limer. Den nationalistiska retoriken tonades ner.
Den antifascistiska rrelsen hade svrt att
frndra sin strategi nr Sverigedemokraterna
slppte slaget om gatorna och enbart tog steget
in i politiken. Kampen mot Sverigedemokraterna
verlts t Expo, media och de etablerade parti
erna. De konstanta granskningarna av Sverigede
mokraternas medlemmar och lokala utspel ledde
till att ledningen uteslt fler och fler fr att frs
ka hlla partiet flckfritt och driva en nolltolerans
mot avvikelser frn partilinjen.
Den kader som skolats i Sverigedemokraterna
och nu fanns utanfr partiet hade drabbats hrt av
vitmaktscenens kollaps i slutet av 90-talet. Men
det hmtade sig vldigt snabbt. Info-14 blev en
samlande faktor, i ett ttt samarbete med Natio
naldemokraterna. Mordet p den unge skinnskal
len Daniel Wretstrm i Stockholmsfrorten Salem
i december 2000 gav dem den mjlighet de behv
de: att samla alla nationella i en manifestation
mot svenskfientligheten. Salemmanifestationerna
vitaliserade hela extremhgern igen och gav gatu
rrelsen en gemensam enande form utanfr Sve
rigedemokraterna. Fr att mobilisera krvdes att
f kontroll ver gatuutrymmet, kampen om ter
ritoriet blev allt viktigare. De tre organisationerna
Nationalsocialistisk front, Svenska motstndsrrelsen
och Info-14/Fria Nationalister fokuserade allt mer
p torgmten - varje helg hll de en manifestation
i ngon stad. Torgmtena var inte utannonserade,
skedde snabbt, med en kommandoliknande struk
tur - in, ta platsen, genomfra sitt mte, snabbt
skingras. Strategin inbegrep att bli ett normali
serat inslag i gatubilden. Ju strre sjlvfrtroendet
blev, desto provokativare platser kunde de vlja
och ska konfrontation med antifascister. Influ
ensen frn den kraftigt vxande fotbollsfirmakul
turen fick sitt genomslag. 00-talets antifascism
kom drfr i allt hgre grad behva bemta denna
gaturrelse genom att vara sm sammansvetsade
gng som klarade av att snabbt konfrontera dem.
Den massmilitans som frekommit under 90-talet
blev allt ovanligare, med undantag av frsken att
varje r blockera Salemmarschen. Istllet kade
gatukonfrontationerna.
Den nationella ideologin i Salemrrelsen fr
ndrades frn 90-talets rasbiologiska white supre
macy-ideologi inom vitmaktrrelsen. Retoriken
lnades istllet frn antirasismen och identitets

Sverigedemokraterna
Bildades ur Bevara
Sverige Svenskt 1988.
Partiet har vuxit fram
som en folkrrelse
men r starkt toppstyrt
av de fyras gng.
I partiet finns tv
minoritetsfalanger;
islammotstndarna och
etno-nationalisterna.
De frstnmnda har
kontakt med bloggen
Avpixlat och tidningen
Dispatch. De senare
med tidningen Fria Tider och kontrollerar
Sverigedemokraternas
ungdomsfrbund.
Vit makt
Rasideologisk subkultur. Ett av de frsta
politiska vitmakt-ntverken i Sverige var Vitt
ariskt motstnd 1991.
Svenska musikscenen
var vrldsledande
under 90-talet, kring
de tv konkurrerande
skivbolagen Nordland
och Ragnarock. Scenen
frsvagades kraftigt i
slutet av 90-talet.

23

politiken. 2000-talets nationella rrelse brjade

allt mer prata om svenskfientlighet, omvnd
rasism, etnopluralism, mngfald och ett fr
svar av kulturell srprgel. Snarare n raslig ver
hghet pratade man om svenskarna som offer och
drabbade, att de var diskriminerade. Underdogperspektivet blev allt viktigare. Salemmarscherna
vnde sig till etniskt svenska skolungdomar och
vdjade till en knsla av utsatthet fr mngkultu
rens misslyckande. Wretstrm fick bli den sam
lande martyren och mordet symbolen fr svensk
hatet. Retoriken om svenskfientlighet sipprade
nda in i Sverigedemokraterna frn gaturrel
serna.
Som mest samlade Salemmarscherna 2000
deltagare, vilket r en europeiskt sett oerhrt hg
siffra fr en nynazistisk manifestation. De anti
fascistiska motdemonstrationerna lyckades aldrig
stoppa marschen, men genom en utmattningstak
tik att r efter r vara dr och stra, hja risknivn
fr att delta, frsena och skapa rubriker, frhin
drades nyrekryteringen och Salemmarschen br
jade dala med frre och frre deltagare r efter r
fr att till slut stllas in 2012.
Nr Sverigedemokraterna fick sitt riksdagsge
nombrott i september 2010 hade partiet fullfljt
sin transformation och lyft det antimuslimska
budskapet som sin huvudideologi. Partiets anti
muslimska falang hade frt dem i en mer proisrae
lisk linje, vilket underlttade brottet med dess his
toria. Runt Sverigedemokraterna brjade en allt
strre antimuslimsk diaspora vxa fram, ditt de
uteslutna medlemmarna eller personer som inte
var redo att ansluta sig till partiet kunde ska sig.
Bloggarna Politiskt Inkorrekt/Avpixlat, Fria Tider
och Sweden Confidential/Exponerat, alla i Sve
rigedemokraternas periferi och som drevs i nra
samarbete med sverigedemokrater, vxte fram och
blev ngra av Sveriges mest vlbeskta bloggar.
Dessa bloggar inriktade sig frmst p blljus
journalistik i Efterlysts anda, med uthngningar
av brottslingar med invandrarbakgrund. Sveri
gedemokraterna deltog initialt i framvxten av
den internationella s kallade counterjihadrrelsen,
ntverken av antimuslimska bloggare och frfat
tare. Brderna Kent och Ted Ekeroth organise
rade antiislamkonferenser och bjd ver counter
jihadrrelsens toppnamn att tala. Ur denna milj
vxte svenska Tryckfrihetssllskapet, deras tidning
Dispatch International och Swedish Defence League
fram. Miljn runt omkring och utanfr Sveri
gedemokraterna har nu blivit en egen maktfaktor
som partiet mste ta hnsyn till - och varken kan
24

slppa fr nra eller avlgsna sig fr lngt ifrn.

Sverigedemokraterna gr inte lngre att se som ett
parti som enbart str p egna ben, utan existerar i
ett antiislamskt block med hgerextrema krafter.
Den nationella Salemrrelsen hoppades att
Sverigedemokraternas intrde i riksdagen skulle
fra med sig ett allmnt nationellt intresse och en
medlemstillstrmning till alla nationella grupper
och aktiviteter. S blev det inte. Efter fiaskot med
Salem 2010, bara mnaderna efter riksdagsvalet,
lade Info-14/Fria Nationalister ner. Nationalde
mokraterna och Svenska motstndsrrelsen ska
kades bda tv av interna stridigheter och redu
cerades till bara en spillra av vad de varit under
00-talet. terigen tvingades den nyfascistiska
miljn byta strategi - en omstllning som den
fortfarande r mitt i. Nationalsocialistisk front,
som nu omorganiserats till Svenskarnas parti, r
den organisationsstruktur som lyckas plocka upp
alla spillror ur den nationella rrelsen och infr
liva delar av Info-14 samt de avhoppade natio
naldemokraterna och motstndsmnnen i sig.
Svenskarnas parti ser till tyska NPD, italienska
Forza Nuova och grekiska Gyllene Gryning fr
inspiration och frsker kopiera deras metoder en gatukader som frsker upptrda som politiskt
parti, ett gatans parti och gra en inbrytning p
den parlamentariska arenan.
Den territoriella kampen som var s central p
00-talet har tappat betydelse. Med sociala medias
genombrott lggs istllet allt strre fokus p ett
iscensttande av politik. Symboliska aktioner grs
fr att spridas p Youtube, Facebook har ftt en
allt mer betydande roll fr all form av organise
ring. Nationella skvallerbloggar som Nationell.nu
har ersatt Info-14s nyhetsajt. Det extremhgern
kallar metapolitik, en kulturkamp om sikter,
vrderingar och agendasttande, har blivit allt
viktigare - och med det har de allt mer brjat
omdefiniera sin fiende som kulturvnstern, kulturmarxisterna som formar det politiskt korrekta
och ses som samhllets verkliga makthavare.

CounterJihad
Amerikanskt-europeiskt
ntverk av islamofoba
bloggare och aktivister
som vxte fram 2007.
Bestr av partier
(frihetspartier), media
(bloggar, tryckfrihetssllskap), gaturrelse
(defence leagues) .
Inspirerade Anders
Behring Breivik.
Fria nationalister
Aktionsinriktat Autonom ntverksstruktur
med nationella kamratgrupper. Byggdes upp
kring sajten Info-14 och
organiserade Salemmarscherna. Inspirerade
av den tyska nynazistscenen av freie kameradschaften.
Svenskarnas parti
Bildades 2008 som
fortsttning p
Nationalsocialistisk
Front (1994-2008).
Partiet samlar resterna
av 90-talets vitmaktrrelse och 00-talets
Fria nationalist-ntverk.
Partiet hmtar sin
inspiration frn tyska
Nationaldemokratische
Partei Deutschland,
italienska Forza Nuova
och grekiska Gyllene
Gryning.

En antifascism fr 10-talet
Ett vanligt misstag r att betrakta extremhgerns
organisationer isolerade, smgrupp fr smgrupp,
parti fr parti. Istllet mste vi se till deras sam
manhang, de historiska block de bildar med andra
liknande krafter, och hur de fungerar som hybri
der med en arbetsdelning emellan sig. D ser vi
hur extremhgern i Sverige idag kommit att bilda
25

tv konkurrerande block; ett antimuslimskt som

r proisraeliskt, europeiskt, betonar civilisa
tionernas kamp och draperar sitt budskap i en
liberal rttighetsretorik - och ett nationellt som
r antisemitiskt och etnocentristiskt. Men vi fr
inte heller missa de gemensamma drag som fr
enar dem.
En annat misstag vi vanligen stter p i anti
rasistisk diskussion r att se extremhgern som
ett spektrum, dr det finns en rumsren sida med
Sverigedemokraterna och Tryckfrihetssllskapet
och en extrem/vldsam sida med Svenska mot
stndsrrelsen. Att det finns de med slipsar och
de med batonger. Drfr lgger Skerhetspolisen
all sin uppmrksamhet p Svenska motstnds
rrelsen, den gruppering som det ligger nrmast
till hands att utvecklas i en terroristisk riktning,
men missade totalt lasermannen Peter Mangs och
Anders Behring Breivik - trots bda varit aktiva
p hgerextrema webbforum och inte dolt sina
radikala sikter. Mangs och Breiviks vrldsbild
ligger nrmare Sverigedemokraterna n Svenska
motstndsrrelsens gammalmodiga nationalso
cialism. Krigsretoriken i counterjihadrrelsen nr
nda in i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp:
det utmlas med stora gester en civilisationer
nas konflikt mellan vstvrlden och islam, ett
pgende krig som frs med barnvagnar snarare
n pansarvagnar. Skillnaden i perspektiv mellan
reformistiska och radikala hgerextrema grupper
r en frga om temporalitet, hur lngt detta krig
gtt - om det finns tid att stoppa det genom riks
dagsarbete fr att stnga grnserna och repatriera
landet, eller om konflikten gtt s lngt och mak
ten korrumperats till den grad att bara gatorna
eller vapnen terstr. Det r ingen artskillnad,
utan en gradskillnad p samma argumentation,
samma delade vrldsbild.
Att betrakta extremhgern som ett block inne
br att se arbetsdelning mellan olika hgerpro
jekt: hur den parlamentariska flygeln samexisterar
och samverkar med de grupperingar som frsker
bedriva en kulturkamp via bloggar och bokfrlag,
de ntverk som frsker mobilisera p gatorna och
verka i civilsamhllet. Och de personer som tar
till terroristiska metoder. De existerar i ett sam
manhang, deltar i en diskussion, delar en vrlds
bild. Sverigedemokraterna har inte ett ansvar fr
Breiviks grningar - men de har spelat en aktiv
roll i att skapa de counterjihadistiska forum och
lansera den islamofoba gaturrelse av defence
leagues som Breivik skolades i och hmtade sin
vrldsbild ifrn.
Den militanta antifascistiska rrelsen har byggt
p grundprincipen ingen plattform t fascismen.
Man har bemtt en gaturrelse p torgen, kro
garna och p fotbollsarenorna. Dr har man varit
framgngsrik. Men den antifascistiska rrelsen
26

har haft svrt att flja med nr extremhgern bytt

strategier - och utveckla effektiva motstrategier
mot de fascistiska rrelser som frsker etablera
sig i parlament, bedriva kulturkamp via ntakti
vism och seminarier eller bedriva social kamp i
form av etniskt riktad solidaritet och vlgrenhet.
Av sloganen bemta fascismen bde ideologiskt
och fysiskt har allt fr stor tyngdpunkt lagts
p det sistnmnda. En antifascism vrd nam
net mste kunna hantera hela den hgerextrema
rrelsen som block. Den antifascistiska politiken
kan inte bara vara reaktiv, utan mste inrikta sig
p orsakerna, att dra undan mattan fr hgerex
trema organisationer. Vad r det som lockar deras
vljare, vilka sociala problem ger de svar p (om n
genom att de pekar ut syndabockar), vilka behov
fyller de. Fascismen kan inte bara bekmpas - den
mste ersttas. Dr mste antifascismen passera
bortom sin egen grns.

Mathias Wg
Bild: Joanna Ekstrm
Mathias Wg r ansvarig utgivare fr tidningen Brand och
ingr i grvarkollektivet Researchgruppen som granskar
extremhgern.

Fem feministiska
lrdomar
Fem feministiska lrdomar frn en ideologisk granskning av fascismen.
Fascismens patriarkala rtter glmst ofta bort att lyfta fram. En feministisk
rrelse kommer automatiskt att vara antifascistisk.

Idag anvnds ordet fascism sllan, utan man

anvnder luddiga begrepp som frmlingsfientlig
het eller islamofobi. Detta osynliggr ideologin
som finns under ytan. Fascisternas kvinnosyn r
ett centralt tema i fascistiska ideologin och det har
bring p hur den antifascistisk kampen br se ut.
Fascistiska grupper har frskjutit grnserna
fr det allmnna politiska samtalet: de r inklu
derade i det och kan drmed sjlva benmna
sig vilket gr att de hellre kallar sig kritiska till
mngkultur eller massinvandring n fascister/
rasister. I Agendas partiledardebatt den 7 okto
ber i r stlldes frgan av programledarna: Hur
mycket invandring tl Sverige (varfr inte disku
tera Hur mycket rasism/sexism tl Sverige? eller
Hur stora klasskillnader tl Sverige?) och nr
Aktuellt den 7 oktober rapporterade om att abort
rtten hotas i Spanien och i andra europeiska ln
der bjds ordfranden i Ja till Livet in. Detta r
signaler p att fascistiska sikter har legitimerats.
En utmaning fr den antifascistiska rrelsen r att
avslja den fascistiska ideologin bakom grupper
och utsagor. Och att bekmpa den. Hr kommer
fem feministiska lrdomar frn en granskning av
den fascistiska ideologins roll:

Lrdom#1 Lr av historien och olika

gruppers erfarenheter
Fascismen dyrkar makt. Makt r rtt. Makt ger
rtt. Maktlshet r svaghet och fraktas. Livet r
en kamp dr den starke vinner. P s stt lyfter
fascismen bara fram ett grundlggande frakt fr
svaghet som finns i vr kultur. Maktstrukturer
kring kn, etnicitet, hudfrg, funktionshinder,
sexualitet, klass r som ett tungt klibbigt kul

turellt bagage, ett bakgrundsbrus, som luften vi

andas, en kuliss till alla institutioner och hand
lingar. De pverkar vra personliga mten, eko
nomiska frutsttningar och vra livsval. Dessa
frdomar och maktstrukturer spelar fascismen
knslomssigt hela tiden p. Eftersom dessa
strukturer r det vi andas och har i ryggmrgen, i
vr kultur, r det inte alltid ltt att se igenom dem.
Frtrycket kan ta sig olika uttryck beroende
p hur de olika positionerna gr ihop. Just nu r
de fascistiska grupperna i Europa mycket inne p
anti-islamism och muslimer str i skottgluggen
medan hatet mot judar inte r lika framtrdande
idag i deras retorik. De vrderingar som fascismen
har om kvinnor, icke-vita, invandrare, funktions
hindrade, homosexuella med mera skiljer sig allts
inte s mycket frn den mnniskosyn som prglar
vrt samhlle idag. Den r bara tydligare och mer
extrem. Precis som att vld mot kvinnor befin
ner sig p samma skala som hrskartekniker och
objektifiering av kvinnor. Fraktet fr svaghet, i
betydelsen fr dem utan maktpositioner, genom
syrar samhllet.

Kinder, Kche,
Kirche
Barn, Kk och Kyrka.
Nr nazisterna kom till
makten 1933 utestngdes kvinnorna frn
arbetsplatserna. Gifta
kvinnor fick inte ha statliga tjnster. Kvinnornas
mjligheter att studera
vid universiteten togs
nstan bort.

Lrdom #2 Ifrgastt auktoriteter

och maskulinitetsdyrkan och lyft
fram kvinnor och feminism i
antifascistiska grupper
Militra institutioner och symboler som kngor,
vapen och uniformer glorifieras. I det militra
hyllas ocks den (heterosexuella) maskuliniteten
och auktoritetstnkandet. Dyrkan av makt flja
av lydnadskrav och brutalitet. Auktoriteter ska
lydas och inte ifrgasttas. Mannen ska vara stark,
27

lydig, aggressiv och hans lydnad belnas med att

det finns andra grupper som han fr sparka p.
Mn r norm och makt i fascismen, ven om
vissa typer av manlighet ses som otillrckliga (till
exempel funktionshindrade) och andra som hot
fulla (till exempel invandrare). Vissa r bde otill
rckliga och hotfulla, som bgar. Det r hos vita
arbetarklasskillar, bde i Sverige, och andra delar
av Europa, som fascismen vxt snabbast. Kanske
fungerar fascismens maskulinitetsideal som en
upprttelse av deras maktlshet? Arbetarrrelsen
r en internationell rrelse som kampar fr demo
krati och jmlikhet direkta motsatser till fascis
mens ideal. Det gr rekryteringen av arbetarklass
till fascistiska organisationer extra tragisk och
hotfull eftersom det frsvagar arbetarrrelsen och
mjligheterna att bilda starka vnsterallianser.
Under 90-talet fick feminismen stor plats inom
Antifascistisk aktion: dels i plattformen, sedan var
mnga kvinnor aktiva, militanta aktioner rik
tades ven mot kvinnofientliga aktiviteter som
porr, det hlls kurser i feministiska frgor och
hrskartekniker. De feministiska frgorna sgs
som en viktig del i den antifascistiska kampen,
kvinnor organiserade sig bde separatistiskt och
blandad i grupperna och killarna i miljn fick st
tillbaka och ifrgastta sin egen roll och masku
liniteten generellt.
Grabbiga beteenden och strukturer finns det
gott om i de flesta blandade organisationer. Det
kan vara utmaning fr grupper som AFA att inte
falla in i machoprglade mnster d information
och ppenhet inte kan fungera p samma stt som
i organisationer som inte agerar utanfr lagen. I
AFA mste vi hela tiden tnka p att skydda var
andra och aktionerna. Det ppnar fr informella
strukturer dr mn kommunicerar med mn och
kvinnor fr svrt att f information. Anvndandet
av militans kan ppna upp fr ett klimat dr vld,
risktagande och farlighet ger status, egenskaper
som traditionellt r kopplade till maskulinitet.
Enstaka kvinnor kan ltt, som i andra mansdomi
nerade organisationer, hamna i maskotstllning
eller f plats som undantag p osynliga villkor att
vi inte solidariserar sig med andra kvinnor eller
kritiserar mansdominansen eller maskulinitet.
Kvinnor som aktiverar sig i militanta grupper
bryter automatiskt mot den fascistiska kvinnosy
nen (och i enlighet med det den kvinnosyn som
finns generellt) medan killarna i samma grup
per inte per automatik utmanar normerna. Men
om killarna i rrelsen solidariserar sig med den
feministiska kampen, agerar demokratiskt, inklu
derar kvinnor p ett sjlvklart stt och str upp
fr jmlikhet mellan knen och mot homofobi fr
vi en antifascistisk rrelse vrd namnet och som
p allvar kan utmana bde det fysiska och ideolo
giska hotet frn fascismen. Att feminismen hotar
28

fascismens intresse r tydligt. Hanna Wigh i Sve

rigedemokraternas kvinnofrbund, SD-kvinnor,
sger: Det [jmstlldheten, min anmrkning]
har gtt fr lngt. Vi r biologiska kn och det
ger oss vissa frutsttningar. Genuspedagoger
vill beg vergrepp p barns identitet. Vi r emot
hela genuspedagogiken som r ett obligatorium i
frskolan idag. Idag diskriminerar man mnnen.
Vi vill ha sann jmstlldhet.

Lrdom#3: Fascism r inte bara ett

informationsproblem
Fascismen r inte rationell. Den r helt knslo
driven och faller tillbaka p alla frdomar som
finns i vr kultur. Antiintellektualismen i fascis
men gr det r svrt att komma fram med sakliga
argument. Vi mste frsvara den sakliga debatten,
motverka frenkling och frdumning, samtidigt
som det inte rcker fr att hindra fascisternas
framgngar. Parallellen till kvinnors rttigheter
r tydlig: om det bara gllde att ha rtt i sak
skulle vi varit jmstllda fr lnge sen utifrn
de enorma bevisen p mns frtryck av kvinnor.
Utan det gller att i praktisk handling trycka till
baka fascismen, inte ge dem utrymme i debatt och
p gatan. No pasaran!

nifieras ofta av en kvinna, som till exempel Moder

Svea, medan staten r den manliga principen,
aktren som ska beskydda och frsvara kvinnan.
Kvinnor anvnds som ideologiska slagtrn i pro
pagandan. Den utlndske mannen (den svarta,
juden, eller den som r populr just fr tillfllet att
hacka p; den muslimska mannen) hotar Kvinnan/
Nationen. Hgerextremister ondgr sig allts ver
till exempel muslimers kvinnosyn samtidigt som
de sjlva str fr en fundamentalistisk konservativ
familjepolitik.
Den vite mannen/svensken mste frsvara
Kvinnan och Nationen. Men det kan han inte gra
om feminiseringen av mn fortstter. Vi kvinnor
r s korkade att vi inte frstr att det r de patri
arkala utlndska mnnen som hotar oss. Den vita
mannen mste d slss fr det som r hans: den
europeiska hgerextremismen r en hederskultur.
Det r krig om kvinnokroppen. Och feminismen
frsvagar mn, gr kvinnor sjlvstndiga och
hotar drmed nationen.
Detta mste vi bemta genom att visa i hand
ling att mn och kvinnor har samma inflytande,
mjligheter och roller i de sammanhang vi rr oss
i. Vi mste visa jmstlldhet i praktiken och fr
svara kvinnors rttigheter och positioner, samti
digt som vi ska bemta det ideologiska kvinnoha
tet och antifeminismen med kunskap och fakta.

Lrdom #5: Bekmpa homofobin

Lrdom #4: Bemt fascismen med

feminism i teori och praktik
Kvinnosynen i fascistiska rrelser prglas av tv
saker: 1) nationen som central symbol som kopp
las ihop med en kvinnlighet som ska frsvaras av
nationens sner och 2) av synen p rollfrdelning
mellan mn och kvinnor. Fascismens syn p kns
roller bygger p konventionella uppfattningar,
men tar sig extrema uttryck. Kvinnor ska st fr
moderskap och omsorg, det tre k:na: Kinder,
Kche und Kirche.
Nationalismen i Vsteuropa anvnder sig av
knsstereotyper fr sitt budskap. Nationen perso

Mannen ska vara stark och kan inte ha kamratliga

relationer till kvinnor som bara r kroppar i natio
nens tjnst. Verkliga mn kan bara ha kontakt med
andra mn och r bundna till varandra i tvlande
kamratskap och i lojalitet mot ledaren. Det r inte
heller ngot som r i grunden skiljer sig frn hur
mn och kvinnor frvntas frhlla sig till var
andra idag. Mn och kvinnor ska hllas isr och
komplettera varandra. Mn refererar och identi
fierar sig med andra mn, medan kvinnor frvn
tas vara heterosociala och kan identifiera sig med
bde mn och kvinnor (men vara lojal med mn).
I klvattnet av male-bonding och brdraskapan
det uppstr ett behov av att dra en kraftfull grns
mot homosexualitet. SS infrde ddstraff fr
homosexualitet. Bde hos Nationaldemokraternas
och hos Sverigedemokraterna terfinns hatet mot
homosexuella. Partisekreteraren Bjrn Sder har
flera gnger jmfrt homosexualitet med tidelag.

Tillsammans med KD r de numera ensamma om

att stdja tvngssteriliseringen av transsexuella.
Ur SD:s partiprogram:
Familjen r samhllets innersta krna och
sjlva frutsttningen fr den mnskliga fort
plantningen, vilken verallt utgr grunden fr
respektive nations fortlevnad... Familjen r kul
turfrmedlande och fostrande. Mn och kvinnor
r inte skapade likadana och kan drfr i olika
sammanhang ta olika utgngspunkter och gra
olika saker p olika stt. Mn och kvinnor kom
pletterar varandra, och drfr r ocks alla barns
rtt till en mor och en far av vsentlig betydelse.
Den skrivningen ligger nr Behrings resone
mang: Mn och kvinnors traditionella sociala
roller reflekterar deras olika natur och homo
sexualitet r moraliskt fel. Mns homosexuella
krlek utmanar den homosociala ordningen och
att kvinnor inte anses ha ngon egen rtt till en
egen sexualitet. D frstr vi ocks varfr homo
sexuella mn som skickades i koncentrationslger
av nazisterna fick en egen symbol, de rosa tri
anglarna, medan lesbiska kvinnor (som s klart
ocks skulle straffas, men inte fr sin sexualitet
utan fr att de var asociala) fick svarta triang
lar, i denna grupp fanns ven intellektuella,
prostituerade, psykiskt sjuka m fl. Som en del av
gruppen asociala osynliggjordes lesbiska och
frtrycket av dem.
Slutsatserna av lrdomarna kan egentligen
sammanfattas i det sjlvklara: st upp fr allas
lika vrde, feminism i teori och praktiken, inse
att antifeminismen och homofobin r ett lika
centralt tema som nationalismen i fascismen,
mjliggr och lyft fram kvinnors engagemang i
den antifascistiska miljn, vga ifrgastta egna
maktprivilegier och samhllets maktstrukturer
och auktoritetssystem.

Jessica Svensson
Bild: Hanna Smekal
Jessica Rylle Svensson var under 90-talet aktiv som
antifascist och arbetade med kvinnojourer. Idag arbetar hon
med folkhlsa.

29

Tre nyanser
av brungrnt
Klimatkrisen skenar, temperaturen stiger och naturkatastroferna kommer allt
oftare, men politikernas intresse att hitta lsningar minskar. I det lget brjar
klimataktivister ska nya vgar - i grumligt vatten. Miljvnner mste brnna
broarna till fascismen.
Om mnniskan vore frnuftig skulle hon
fr lnge sedan ha tagit till vapen. Trskel
efter trskel i klimatsystemet nrmar sig
och passeras, Arktis smlter som smr i en
stekpanna, metanen bolmar ur permafros
tens tinande cisterner, orkaner och skyfall
kastar sig ur bsen medan arter frsvinner
i det tysta och matpriserna skjuter mot nya
hjder och vad hnder? Utslppen galop
perar. Utbyggnaden av fossil infrastruktur
accelererar. Kolet gr comeback, oljeindu
strin stter hnderna i orrda rikedomar,
klimatfrgan sjunker till dagordningens
botten i takt med att forskarnas varningar
blir allt mer kvidande desperata. Smlt
ningen av Arktis vcker en enda handfast
reaktion: intrng av oljebolag som vill f
fram mer brnslen att kasta p elden.
S ta till vapen, systrar och brder. Vi har
inte ett gonblick att frlora.
Detta r den rationella krnan i Deep
Gren Resistance av Aric McBay, Lierre
Keith och Derrick Jensen, frgrundsfigu
rer i Nordamerikas djupekologiska rrelse
(Seven Stories Press 2011). De utgr frn tv
enkla konstateranden: vi har nstan ingen
tid alls p oss att vnda utvecklingen och vi
ser inga tecken p en global massrrelse. De
rika festar p frstrelsen, de fattiga r fullt
upptagna med att hitta mat, medelklassen
r frhxad av den nya tekniken inget fr
nuft biter p makten, inget klimatrevolutio
nrt subjekt existerar, ingen livsstilspryl kan
frlsa oss. Allts mste vi bevpna oss sjl
va. S samla ihop dina kompisar och skaffa
sprngmnen. G till attack mot den fossila
teknomassan. Det som frstr livsbetingel
serna p den hr planeten mste frstras,
s gr som MEND-gerillan i Nigerdeltat,
som med sina sprngningar av pipelines och
plattformar antagligen stadkommit mer
fr att reducera oljeutvinningen n vstvrl
dens samlade miljrrelser.
30

Det ligger ofrnekligen en del i reso

nemanget. Sabotageoperationer mot kol
kraftverk, oljeborrar, naturgasledningar,
stadsjeepsaffrer,
oljeinvesteringskontor,
inrikesflygplatser eller motorvgsbyggen
skulle vara svra att moraliskt frdma
nstan oavsett om man r utilitarist eller
pliktetiker, vrnar om framtida generatio
ner eller andra arter, stter traditionen eller
jmlikheten hgst. Klimatfrgan utmrker
sig fr att allting str p spel. Passiviteten r
mrdande, tiden knapp p grnsen till ickeexisterande: inga andra strategier ser ut att
fungera. ven den som i normala fall tvekar
infr vpnad kamp borde finna skl att i just
denna frga fingra efter ngot lttantndligt
material. I dag finns, med andra ord, alla
mjligheter till en intelligent pldering fr
militant klimatkamp.
Dessvrre frsitter McBay et al. tillfl
let i samma stund de pekat ut det. De r
djupekologer: drmed antimarxister. Det
betyder att de hrleder frbrnningen av
fossila brnslen och andra ekologiska pro
blem ur en diffus entitet de kallar civilisa
tionen. Analytiskt fungerar det mest som
ett samlingsbegrepp fr allt de ogillar. Det
stora syndafallet identifieras vagt som ver
gngen till bofast jordbruk; man frstr att
stder r en rot till ondska. Den civilise
rade historien omfattar ngra tusentals r.
Det r allt detta som mste tillintetgras i
ett slag: i princip hela den mnskliga tillva
ron s som den gestaltat sig sedan slutet p
istiden en tmligen stor mltavla fr ngra
vpnade celler.
McBay med anhang tillhr inte den art av
djupekologer som vill isolera sig i ekologiska
enklaver, lra sig odla och skta trdgrdar,
rena sig frn dligt samvete, frbereda sig
sjlva och sina nrmaste p kollapsen med
frfinad privat verlevnadsfrmga. Tvrt
om pulvriserar de frtjnstfullt livsstilstren

den i miljrrelsernas radikala marginaler:

det enda som rknas, hvdar de korrekt, r
effektiv strid p den spelplan som r sam
hllet i stort. Strategi, inte attribut, r vr
enda valuta. Men vilken strategi? Mot vil
ken mltavla, med vilka kortsiktiga och
lngsiktiga ml? Som sanna djupekologer
anser McBay et al. att det finns mnga mil
jarder fler mnniskor n planeten kan hr
brgera. Nrmare bestmt mste vrldsbe
folkningen reduceras till max 600 miljoner
mnniskor. Det betyder att ungefr sex och
en halv miljarder mnniskor mste bort,
fort. Exakt hur denna massutplning ska
verkstllas framgr inte, men sjlva exis
tensen av s mnga mnniskor tycks hnga
ihop med civilisationen och makten och
annat som den vpnade rrelse McBay et al.
vill frammana har i uppdrag att destruera.
De sista 300 sidorna i Deep Green Resis
tance utvecklar sig till en lngdragen manu
al i gerillakrigfring. Cellerna mste best
av kombattanter med flckfri karaktr.
Straffen mot vertrdelser br vara snabba
och strnga. Hrda krnor av hierarkiskt
och paramilitrt organiserade krigare
med inspiration bland annat frn den isra
eliska armns strukturer ska utkmpa det
planetra inbrdeskriget mot civilisationen
i en anda av ofrblommerad elitism: ngra
f plitliga r bttre n ngra fler instabila.
De intelligenta, hngivna och modiga
individer som kan komma i frga rknas
som en p 100 000 (vilket ger en total global
kombattantpotential om 7000 individer). I
deras uppdrag ingr att lra sig dda: civi
lisationens vrsta fretrdare kan behva
avrttas. Unikt vrdefulla individer utgr
unikt vrdefulla mltavlor fr avrttning.
Mot slutet eskalerar Deep Green Resis
tance till ett svavelsprutande fantasiscenario
dr de sm krigarcellerna sveper genom den
civiliserade vrlden, angriper all infrastruk

tur inklusive internet (en mltavla McBay

et al. delar med hjltarna i filmen Four Lions)
och p egen hand klipper fossilbrnslefr
brnningen med 90 procent. De frment
demokratiska staterna klr om till totalitra
regimer fr att krossa motstndsrrelsen,
den amerikanska allmnheten r redo att
dricka ditt blod men den avgrande eko
logiska krigfringen fortskrider, blodet
rinner i lagom stora mngder, alla indu
striella system bryter samman, den mnsk
liga befolkningen kollapsar men utsikterna
ljusnar fr andra arter, folkmiliserna p den
amerikanska stkustens landsbygd samlar
in ved till de f ldre som verlever medan
grodorna tertar jorden.
Extas!
Vid det hr laget brinner det rejlt i lsa
rens hnder. r detta djupekologins svar p
The Turner Diaries? r det rentav ett utkast
till den grna avgrundens eget Breivikmanifest? En akut apokalyptisk situation,
en vrldscivilisation som mste utraderas, en
mnsklighet som ska decimeras till spillror,
ngra f sjlvutnmnda krigare Pltsligt
har en militant klimatlinje slagit om i ngot
som mest liknar revolutionr fascism.

Fktas med vindkraftverk

Paul Kingsnorth representerar en annan
rutt frn djupgrnt till brunt. I augusti 2010
publicerade han en kombinerad personlig
ess och allmnt upprop fr en ny slags mil
jrrelse, Confessions of a recovering environmentalist, p opinionssajten Open Demo
cracy. Hr r utgngspunkten den rakt
motsatta: den etablerade miljrrelsen har
stirrat sig blind p klimatfrgan. Koldioxid
och klimatfrndringar. Nr man lyssnar p
de flesta miljvnner i dag fr man intrycket
att detta r det enda i vrlden vrt att tala
om. Det rder en hysterisk besatthet vid
att koldioxidutslpp mste tacklas som en
drucken med en trasig flaska: snabbt, och
med maximal kraft, men i sjlva verket r
det miljrrelsen som ragglar, berusad p
vsterlndska myter om framsteg och tek
nik, bort frn sitt egentliga uppdrag. Snabb
minimering av koldioxidutslpp krver
nmligen storskaliga satsningar p frny
elsebar energi sol, vind, vatten genom
enorma anlggningar utplacerade i vrl
dens vildaste, vackraste och mest orrda
landskap. Den sortens platser som miljr
relsen en gng tillkom fr att skydda. Far
vl till den.
Srskilt plgas Paul Kingsnorth av de
vindkraftverk som drivs ned som plar i
de engelska myrarnas och slnternas ktt.
Essn inleds med lyriska skildringar av hur
Paul som tolvring drivs att vandra ver
hglnta engelska landskap av en hrd far
som gr fre och vntar p att han ensam

ska ta sig ikapp: det gr honom till en

man. De ngestfyllda vandringarna knyter
ett oupplsligt band mellan Paul och hans
omgivning. En man p strvtg genom ett
rustikt engelskt landskap, med sina egna
tankar och lrkorna, ugglorna, storspov
arna som enda sllskap: det sublima idea
let: uppgendet i naturen. Men nu sprider
sig vindkraftverken sprider som industriella
pestkoppor. De utgr den senaste fasen i
massfrstrelsen av vrldens sista vilda
platser, lika destruktiva som de vgbyggen
Kingsnorth bekmpade som ung aktivist p
1990-talet. P denna punkt frenar sig dju
pekologerna ver Atlanten; ocks McBay
et al. avskyr vindkraftverk som de hellre
kallar fgel- och fladdermssmrdarverk
lika mycket som de hatar obligatorisk
skolgng (industriell skolning)

Ut i vildmarken
Fr Kingsnorth handlar ekologi om att
lmna mnniskor bakom sig och trda
ut i den rena naturen. Kampen str mot
Homo sapiens sapiens stndigt expande
rande imperium, fr de kvarvarande vild
marker dr mnniskor inte syns till. Som
all vildmarksromantik vilar denna position
p en olslig sjlvmotsgelse: den vildmark
Kingsnorth vrderar s hgt r den som han
kan vandra i, den som allts inte alls r vild
och mnniskofri utan ett naturligt hem fr
honom.
Dagens miljaktivister saknar en sdan
verklig, djupt knd anknytning till en liten
del av jorden. I stllet har de anammat vn
sterns sprkbruk om klasser och jmlikhet,
springer runt med palestinasjalar och anti
krigsbanderoller, bryr sig om mnniskor i
stllet fr icke-mnniskor. De talar om att
social rttvisa och miljrttvisa gr hand i
hand ett pstende s bisarrt felaktigt att
det utgr rent nsketnkande. Ja, de rda
koloniserar den grna politiken, vimsar
om ekosocialism och frvandlar i strsta
allmnhet men i England i synnerhet
miljrrelsen till ett trstpris fr en skock
uttjnta trottar. Hri ligger de tv kardi
nalfelen hos dagens miljrrelse: klimatfix
ering och marxism.
I stllet talar sig Kingsnorth varm fr
ekocentrism, ett annat ord fr djupekolo
gi. Det gller, enkelt uttryck, krleken till
platsen, dmjukheten, upplevelsen av till
hrighet, knslorna (Kingsnorths emfas).
Det r frst nr man gr upp p en kulle
i Penninerna och knner transcendensen
som man blir verklig miljvn i England.
Sledes avslutar Kingsnorth sin ess med en
brytning, ett farvl till den miljrrelse som
gnar sig t organiserad kamp, kollektiva
aktioner i synnerhet i klimatfrgan och
andra former av mnskligt umgnge:

Jag drar mig tillbaka, frstr ni. Jag drar

mig tillbaka frn kampanjandet och mar
scherandet, jag retirerar frn argumente
randet och den inbillade ndvndigheten
och alla falska antaganden. Jag retirerar frn
orden. Jag gr ut och vandrar. () Jag ska
lyssna p vinden och se vad den sger mig.
Essn fljdes under 2010 av lanseringen
av Kingsnorths nya rrelse Dark Mountain. I Sverige rrde han vid en knslig nerv
hos en grupp svenska miljaktivister och
journalister. De reste till Dark Mountains
invigningsfestival i Wales, insp Kings
norths visdomar och invigde i maj 2012
Dark Mountain Sverige eller Ocivili
serat genom en endagsfestival p Hemliga trdgrden i Stockholm. S tillkom den
senaste stjrnan p den svenska miljrrel
sens flagnande himmel: en grupp som vill
frbereda sig p civilisationens omedelbart
frestende kollaps genom en mer harmo
nisk och naturnra livsstil. Om Deep Green
Resistance har sin nrmaste svenska mot
svarighet i den lilla aktivistgruppen Det
vilda motstndet som hyllar MacBay et
al. och, enligt sin hemsida, varvar bilbrn
der med befrielse av fiskar i Umelven och
sabotage av cirkusskyltar i Vnersborg har
Kingsnorth sina trogna lrjungar i svenska
Dark Mountain. Anglosaxisk djupekologi
stter spr ven hr.

Invandring som ekohot

Natur r dock inte det enda Kingsnorth
intresserat sig fr. Han har ven dragit sin
lans fr Real England: The Battle Against
the Bland ungefr: Det verkliga England:
Kampen mot det urvattnade, urlakade,
kraftlsa som titeln p hans bok frn 2009
lyder. Hr gller det frsvaret fr Englands
distinkta kultur. Temat berr oundvikli
gen frgan om invandring. Den har Kings
north ilsket gett sig i kast med i flera texter,
med en omissknnlig brun trd: utln
ningar frstr den engelska kulturen och
naturen. Invandring orsakar nedbrytning
av samhllen och identiteter, heter det i ett
opus. Invandring skapar verfulla skolor
och sjukhus, tar ifrn engelsmn arbets
tillfllen, genererar kulturella, nrmast
existentiella konflikter i sjlarna hos den
majoritetsbefolkning som pltsligt omges
av minoritetsenklaver med mycket olika
vrderingar.
Nr British National Party (BNP) fick sitt
stora genombrott i Europaparlamentsvalet
2009 sg Kingsnorth sitt verkliga Eng
land sga ifrn. Framgngarna var en full
komligt naturlig produkt av att engelsmn
knner att deras sjlva identitet str under
hot. I nnu en av sina monomana angrepp
p vnstern hvdade nu Kingsnorth att den
vgrar tala om massinvandringens baksi
31

dor i synnerhet dess kulturella aspekter,

ofrmgen som den r att erknna att
invandringsniverna r fr hga, att fr lite
uppmrksamhet har sknkts t behoven och
knslorna i de samhllen som drabbats, att
multikulturalismen har gett fretrde t
minoritetens identiteter ver majoritetens.
Engelsmnnen sjlva har inte tillfrgats om
invasionen. Den r en skapelse av en girig,
ondsint elit. Att ens ifrgastta den r fr
bjudet!
Och s spikar Kingsnorth fast sitt
invandringsmotstnd med det slutgiltiga
djupgrna argumentet: vi har en alldeles
fr snabb befolkningskning. Storbritan
nien har redan 61 miljoner invnare men de
berknas ka till svindlande 77 miljoner r
2051 om de nuvarande invandringsniverna
fortstter. Invandring r den frmsta orsa
ken till befolkningskningen i Storbritan
nien och den krver sin beskrda del av nej
derna. Var ska allihop bo? Vart ska de nya
vgarna dras? S bereder ocks Kingsnorth
pltsligt en plats fr klimatpolitikens krav:
de som fresprkar en geners invandrings
politik mste frklara hur vi ska kunna n
vra klimatml med ytterligare 15 miljoner
mnniskor hr. Lsningen r balans mel
lan utvandring och invandring. Det bety
der en kraftig neddragning frn nuvarande
invandringsniver.
Stng kanalen, mer eller mindre.
Hur kan Kingsnorth djupgrna flt glida
ut i en sdan brun srja? Exakt vad i hans
ekologi leder honom till en position som
inte kan klassificeras som ngot annat n
nationalistisk xenofobi? Svaret mste vara:
glorifieringen av bandet till det lokala land
skapet. Den enda natur som r intressant
fr Kingsnorth r vildmarken runt hr
net, den man vxt upp i, den i vars omilda
omfamning pojken blev man. Bara trottar
och andra marxistspken de som glider
fritt ver planeten och saknar rtter i jor
den skulle komma p att bry sig om ngot
sdant som den senaste massdemonstratio
nen mot en kemikaliefabrik i Kina, arbeta
res och bnders kamp mot BP:s naturgas
anlggningar i Nildeltat eller Pondofolkets
frsk att freda sina sydafrikanska strnder
frn australiska gruvbolag. Engelsk natur r
engelsmannens kallelse. Ugglor och lrkor
r givna inslag dr, men inte bangladeshier
eller araber.
Nu r visserligen Kingsnorth noga med
att i princip ppna engelskheten fr mnn
iskor av annan hrkomst. S hur blir man
32

engelsman, om man skulle rka vara bangla

deshier eller arab p engelsk mark? Genom
att ha ett begr efter tillhrighet. Det rck
er inte med att bara vara i England; du mste
vilja vara av England. Du mste se dig som
en del av den engelska enhetskulturen inte
ngon multikulturell flygplatshall och
ta till dig den engelska historien, naturen,
missionen i djupet av ditt innersta. Krnan i
bde nation och ekologi r just en intuitiv,
knslomssig relation till naturen. Det gl
ler att f smuts under naglarna och vatten i
skorna, att lukta p regnet nr det kommer
och f en knsla fr var vi befinner oss p
den hr jorden.v England.Detta r natur
ligtvis inget annat n reaktionr mysticism
och en utestngningsformel: det rcker inte
att ha medborgarskap, en pakistanier i Eng
land som lngtar hem till Swatdalens floder
eller en jamaican som aldrig lmnar Brixton
fr att lyssna p vinden i Penninerna kan
omjligen vara engelsk.
S fullbordar Kingsnorth sin konstruk
tion av en blut-und-boden-ideologi fr
2010-talets mest frvirrade miljvnner.
Steget frn lokalistisk ekologi till ekolo
gisk fascism har aldrig varit lngt. Det bety
der inte att varje vandringsbiten man eller
Dark Mountain-beskare har en Hitler i
sig, men det betyder att ekologiskt engage
mang definierat av den egna uppvxt- eller
boendemiljn har inneboende politiska
faror och att svenska Dark Mountain
borde fundera en gng till p logiken i sitt
tnkande. Trots upprepade ppekanden om
chefsideologens uppenbart bruna tendenser
har svenska Dark Mountains frgrunds
figurer nnu inte sagt ett ord om saken. I
stllet fortstter de att pta i sina egna tp
por, lokalt, hr hemma.
Vrre r dock att grnt invandringsmot
stnd inte bara springer ur djupekologiska
utmarker. Som Shora Esmailian visar i Ur
askan: Om mnniskor p flykt i en varmare
vrld (Natur & Kultur 2012) har ett antal
framstende ekologer och miljrrelser i
vst p senare tid argumenterat fr att vi
inte kan ta emot fler. De tynger bara ned
naturen. Om de kommer hit frn u-lnder
med lg klimatpverkan mngdubblas deras
kolavtryck nr de blir som oss. Stigande
invandringsniver mste hejdas, hvdade
Mark Lynas 2007, medan han fortfarande
var en superstjrna i klimatrrelsen, efter
som den orsakar trngboddhet i stder och
verutveckling av landsbygden och drtill
allmnt kad miljbelastning.
Resonemanget passar perfekt fr andra

krafter. Hr kan det bruna bli behagligt

grnt.

Muslimer, inte klimat

r det fr klimatet eller muslimerna vi ska
knna skrck? Fr den hger som blommat
ut i vstvrlden under 2000-talet r svaret
sjlvklart: det r inte klimatet. S inleder
Mark Steyn sin America Alone: The End of
the World As We Know It (Regnery 2008)
med en rlig innehllsdeklaration: detta r
en domedagsprofetia. Muslimerna drnker
planeten. Men till skillnad frn ekoholis
ternas besatthet vid stigande havsniver r
inte det hr ngot som kanske rent hypo
tetiskt eventuellt skulle kunna hota Maldi
verna cirka r 2500; processen r redan i full
gng. () Lngt innan Maldiverna r ver
svmmade av stigande havsniver kommer
varje spanjor och italienare att ligga six feet
under. Men visst, fortstt ni att oroa er fr
klimatfrndringarna.
Organiserade islamofober gr samma
hotbildsval. Under 2008 tog Fremskritts
partiets ledare Siv Jensen strid mot klimat
bluffen och frskte locka nnu fler vljare
med budskapet att forskarna alls inte r
eniga om att klimatfrndringarna beror p
mnniskan; sledes behvs inga utslpps
minskningar i Norge. Dremot br landet
stnga sina grnser fr alla mnniskor frn
muslimska lnder som Somalia, Afghanis
tan och Pakistan.
Sverigedemokratiska lokalpolitiker och
riksdagsmn frnekar regelbundet den glo
bala uppvrmningen. Bland alla varningar
fr islamiseringen av Sverige som kunde
lsas i SD-Kuriren innan den fll i koma
2010 fanns uppmaningar om att sitta still i
bten, det har gungat frr. Ty har man inte
i alla tider haft teorier om vrldens under
gng. Man har skrmt med domedagen, rag
nark, tidens slut, helvetet och harmaged
don och nu r det klimatet. I verkligheten
har jordklotet under hela dess historia haft
klimatfrndringar av stora mtt. Faktiskt
ven d varken mnniskor eller motorburen
teknik fanns. Just motorburen teknik r en
sverigedemokratisk favoritpassion; partiet
har en egen motorfrening, SD-Motor, som
i tidningen Motorsport stolt deklarerat att
vi r ocks det enda partiet som budgeterat
fr en snkning av bensinskatten medan de
andra partierna sger sig planera ytterligare
hjningar eller frsker prata runt frgan
med flummiga resonemang om CO2 och
33

klimatml. En annan hjrtefrga r vind

kraftsmotstndet.
Grundhllningen hos den islamofobiska
hgern r slunda explicit antiekologisk:
muslimer och andra invandrare utgr den
verhngande faran, inte ngon phittad
uppvrmning. Men i utkanten finns ocks
andra positioner. I artikeln om massin
vandring p naziencyklopedin Metapedia
kan man lsa fljande:
Folkomflyttningarna har en mycket
negativ pverkan p miljn. Ekologiskt
fotavtryck r en berkning som anger de
resurser som krvs fr varje individ. Folk
omflyttningarna gr i regel frn lnder med
litet avtryck till lnder med strre avtryck.
Samma effekt har utslpp av CO2 och
mngden energi som krvs per capita.
BNP har tagit en liknande argumenta
tion till sitt hjrta. British National Party
r denna nations enda sanna grna parti,
utannonserades hromret, och bst av allt:
BNP r det enda parti som erknner att
verbefolkning vars primra drivkraft r
invandring, som framgr av regeringens
egna siffror r orsaken till frstrelsen av
vr milj. De tv miljpolitiska huvudkra
ven kunde varit hmtade frn valfri text av
Paul Kingsnorth: grv ner elledningar som
skr genom vacker natur, pressa stormark
nader att slja mer lokalproducerat. Vrt
ideal r ett rent, attraktivt land, fritt frn
froreningar i alla deras former, inklusive
dr s r mjligt oljud, ljus och verbe
folkning. Det ska g att lukta p det brit
tiska regnet i fred.
Men det stora grna Alexanderhugget r,
naturligtvis, totalstopp fr invandringen.
Utlnningarna krver nya hem och vgar,
orsakar trafikstockningar och verbelastar
de brittiska arnas ekologiska brfrmga.
Och samtidigt: BNP avvisar bestmt dog
men om klimatfrndringar. P Romar
tiden odlades vin vid Hadrianus mur. Eller
fr att citera Esmailian:
I grunden vill inte BNP knnas vid
ngonting sdant som klimatfrndringar
partiet tror inte p fenomenet. nd kan
inte partiledaren Nick Griffin, som ocks r
Europaparlamentariker, dra sig fr att sl
klimatargument i huvudet p invandrare.
Infr FN:s klimattoppmte i Kpenhamn i
december 2009 frklarade han att fr varje
person i tredje vrlden med ett litet klimat
fotavtryck som vi hmtar till vstvrlden
kar vi koldioxidutslppen. Om nu den
vsterlndska livsstilen inte r hllbar, reso
nerade Griffin vad i hela friden r det fr
34

mening med att omvnda fler mnniskor till

vsterlnningar?
I denna jonglering med stndpunkter r
det bara tv som r evigt fast och bestende:
krleken till det rena England och hatet mot
utlnningar.

Nr det bruna blir grnt

I en bemrkelse r det redan fr sent. De
nrmaste decennierna kommer oundvikli
gen att prglas av en stigande flodvg av kli
matkatastrofer. ven om fossilbrnslefr
brnningen skulle klippas med 90 procent
imorgon skulle uppvrmningen fortstta,
om n successivt plana ut; en lngsiktig
stabilisering av klimatet r alltjmt fysiskttekniskt mjlig, men allting talar med
frkrossande skerhet fr att de senaste
rens extrema vder blir nnu mer extremt
de kommande ren. De hrdast drabbade
kommer med samma visshet att befinna sig
bland egendomslsa massor i vrldssyste
mets periferi: bland bnder, fiskare, arbe
tare, sluminvnare, ursprungsbefolkningar
frn Bangladesh till Bolivia.
I en sdan omedelbart frestende fram
tid kan vi frvnta oss att fascismen i allt
hgre grad kommer att artikuleras genom
ekologiska kategorier. Det kan ta sig mnga
former. Djupekologiska terroraktioner mot
den mnskliga civilisationen kan inte ute
slutas; nr desperationen tilltar kan det sl
slint hos vissa. Uppgivna miljvnner som
vill sl vakt om den lilla natur som terstr
i nromrdet kan g Kingsnorths vg. Mer
sannolik och frdande r tendensen till
vad Christian Parenti i Tropic of Chaos:
Climate Change and the New Geography
of Violence (Nation Books 2011) kallar den
vpnade livbtens politik, eller helt enkelt
klimatfascism: vstvrldens nationer
bevpnar sig till tnderna fr att frsvara
sina resurser och stnga alla andra ute. I den
bten kan grnt och brunt slutgiltigt smlta
samman. Dr kan lokalister krva att grn
serna stngs och rasister frnya samma krav
med hnvisning till lokalmiljns grnser.
Dr kan de fascistiska tendenserna i dagens
europeiska samhllen slita sig ur alla koppel
i synnerhet om den globala uppvrmning
en genererar nya flyktingstrmmar, kanske
av strre omfattning n ngonsin frr.
I en sdan framtid kan det ocks finnas
skl att vervga ngra av de mer sansade
frslagen frn MacBay med anhang. Men
en militant klimatkamp mste i s fall vara

maximalt alert i sin antifascism. Det inne

br bland annat en intensifierad kamp fr
rivna grnser, ty om det r ngot krav en
vrld av klimatkatastrofer aktualiserar r
det, som Esmailian argumenterar, globala
medborgarskap. Den dag bangladeshiska
bnder som lmnar sina versvmmande
marker inte lngre kan trnga ihop sig
i Dhaka utan beger sig vsterut ska de ha
en rtt att bostta sig p Paul Kingsnorths
myrar.
Problemet r inte att de kar sina utslpp
om de kommer hit eller att vr natur blir
fulare. Problemet frn tv rhundraden av
kapitalistisk historia r att fossilbrnsle
frbrnning hr det brjade i England
rycker undan marken fr mnniskomassor
ver hela den underutvecklade vrlden. Att
insistera p klimatflyktingars rtt att rra
sig fritt ver grnserna r bara mjligt om
man slutgiltigt bryter med all lokalism och
frbinder sig till ekologisk internationalism:
Mekongdeltat mste ligga 2000-talets nord
europeiske klimataktivist lika nra som det
nrmaste naturreservatet. Och i frsta hand
mste det vara mnniskorna som rknas.

Andreas Malm
Bild: Charlotte Stenson
Andreas Malm r doktorand i Humanekologi i Lund
och aktiv i klimatrrelsen.

35

Finsk metapolitik
Den finska organisationen Soumen Sisu har hmtat sin ideologiska
inspiration frn nyfascismen. De har haft ett stort genomslag, genom
att g in i missnjetspartiet Sannfinlndarna och omforma hela deras
flyktingpolitik. Nu sitter fascistideologier i finska riksdagen, p
Sannfinlndarnas stolar.
I det finlndska riksdagsvalet 2011 femdubb
lade det hgerpopulistiska partiet Sannfinlndarna sitt vljarunderstd frn 4 till
19 procent. Valet hjde intresset fr partiet
bde i Finland och internationellt. Speciellt
mycket uppmrksamhet riktades mot den
hgerextrema falangen inom partiet, repre
senterad av organisationen Suomen Sisu.
Suomen Sisu bildades 1998 som ungdoms
avdelning till Finskhetsfrbundet, en organi
sation som grundades redan under tsartiden
fr att frsvara det finska sprkets intressen.
De tv organisationerna rkade snabbt i
konflikt. Suomen Sisus aktivister njde sig
inte med en smal inriktning p svenskfi
entlig sprkpolitik utan nrmade sig istllet
den bredare nationalistiska strmning som
kallas tredje positionen. Vren 2000 uteslts
Suomen Sisu ur Finskhetsfrbundet.
Frn att ha varit en i mngden av de otali
ga obskyra nationalistiska grupperna i Fin
land under slutet av 1990-talet utvecklades
Suomen Sisu p tio r till ett landsomfat
tande ntverk med tminstone fyra sann
finlndska riksdagsledamter, medlemmar
i alla riksdagspartier utom det hgerliberala
Svenska folkpartiet och drygt 1000 med
lemmar, varav de allra flesta r anonyma.
Samtidigt som Suomen Sisu utvecklades
som organisation, skedde ven flera intres
santa ideologiska frskjutningar inom grup
pen ett faktum som undgtt verraskande
mnga granskningar av organisationens
verksamhet.

Tredje positionen
Uttrycket tredje positionen (terza posizione) hrstammar frn 1970-talets Italien, dr
fascister frskte utmana bde socialismen
och kapitalismen under devisen Varken rd
front eller reaktion, Tredje positionen!. Efter
att 85 personer miste livet i ett bombattentat
i Bologna 1980 utfrt av personer med kopp
lingar till tredje positionen, inledde den ita
lienska staten en omfattande kampanj mot
36

landets hgerextrema grupper. Mnga akti

vister drevs i landsflykt, och en del av dem
hamnade i London dr de brjade samarbe
ta med aktivister ur partiet National Front.
Tillsammans stpte de om National Front
till en militant kamporganisation, vars syfte
var att bekmpa bde sovjetisk och ameri
kansk materialism.
Ett viktigt namn i sammanhanget var
National Front-ledaren Derek Holland vars
text The Political Soldier. A Statement blev
en av de frmsta stridsskrifterna fr hger
extremister i Europa under 1990-talet.
Mellan ren 1999 och 2001 var det just
denna skrift som Suomen Sisu lyfte fram
som central fr organisationens politiska
filosofi. Suomen Sisu beblandade sig dock
aldrig offentligt med de nazistiska skin
headgrupper som terroriserade vissa fin
lndska stder i slutet av 1990-talet. Det
Suomen Sisu tog fasta p hos Holland var
istllet hans nyfascistiska kulturpessimism
och kritik av det vsterlndska samhllet.
Den hr delen av Suomen Sisus historia
r vldigt dligt dokumenterad, eftersom
organisationen d nnu var relativt oknd.
Istllet vet vi vldigt mycket om den fas i
organisationens utveckling som brjade r
2001 d Jussi Halla-aho, idag den frmsta
representanten fr den hgerradikala och s
kallade invandrarkritiska sektionen inom
Sannfinlndarna, anslt sig till gruppen.
Enligt Suomen Sisus egen historieskriv
ning var det p organisationens diskussions
forum som Halla-aho gick frn att ha varit
en anhngare av det grna partiet till att
bli en inbiten nationalist och kritiker av det
mngkulturella samhllet. Processen mste
ha gtt fort forumet ppnades 1999 eller
2000 men redan vren 2001 publicerade
Halla-aho ett antal rasbiologiska texter p
sin dvarande webbsida.
Till skillnad frn de tongivande rsterna
inom Suomen Sisu grundade Halla-aho sin
kritik av det mngkulturella samhllet mera
p angloamerikansk n europeisk hgerra
dikalism. Texterna som Halla-aho publice

rade 2001 var utan undantag frfattade av

akademiker och journalister frn de hger
extrema kretsarna kring tidningen American
Renaissance. Tidningen hade, liksom alla
rasteoretiker som Halla-aho anvnt fr att
underbygga sin argumentation, ftt pengar
av organisationen Pioneer Fund. Fonden
har sedan 1930-talet systematiskt motarbe
tat alla politiska insatser fr kad jmlik
het mellan etniska grupper i USA och gett
forskningsanslag t s gott som alla fram
trdande akademiska rasbiologer i USA och
Storbritannien.

Vit identitetspolitik
Statsvetaren Carol M Swain har analyserat
den vita nationalism som Pioneer Fund
och American Renaissance fretrder. Trots
deras vurm fr rasbiologi har mnga vita
nationalister i USA likt den franska nya
hgern tagit avstnd frn de mest aggressiva
formerna av herrefolksrasism. Precis som
den franska nya hgern anammade mycket
av 68-vnsterns retorik, menar Swain att
de amerikanska vita nationalisterna anvnt
medborgarrttsrrelsens sprk fr att skapa
ett slags vit identitetspolitik. Med avstamp
i en frvrngd mngkulturell diskurs bedri
ver de hr grupperna frgor om vit identi
tet, vita specialintressen och vit separatism.
Liksom Halla-aho frhller de sig speciellt
aggressivt till positiv srbehandling.
Bde den europeiska och amerikanska
vita identitetspolitiken anspelar p den trau
matiska frlusten av vissa privilegier som
vita, heterosexuella mn upplevt i vst sedan
1960-talet. Medan fascistiska rrelser under
mellankrigstiden och andra vrldskriget
agerade i en kolonial vrld, mste rrelsens
spillror under efterkrigstiden gra upp med
frlusten av det koloniala herrevldet.
Den nya hgerns stora bragd var att
offerfrklara den vita mannen och vnda
den rollen till rrelsens styrka. Eller s som
Dominique Venner, ledare fr den franska
nyfascistiska gruppen Europe-Action, kon
staterade efter att Frankrike hade frlorat
Algeriet i brjan av 1960-talet: Hdanefter
nr en europeiskfdd person mrdas i Alge
riet kommer han att vara ett offer och inte,
s som frut, en frtryckare.

Counterjihad
Halla-aho brjade ocks tidigt intressera
sig fr den vxande skara av islamfientliga
bloggar som dk upp i den angloamerikan
ska vrlden efter USA:s invasion av Irak.
r 2003 hade Halla-aho grundat bloggen
Scripta, skrifter frn ett sjunkande vst.
I ngot skede knt han ett nra samarbete
med bloggen Gates of Vienna som under slu
tet av 2000-talet blev navet i den s kal
lade counterjihadrrelsen och en av Anders
Behring Breiviks frmsta inspirationskllor.
Just den kade islamofobin hos den euro
peiska och amerikanska extremhgern har
ftt olika forskare och journalister att tala
om tv extremhgrar: en islamofobisk och
en antisemitisk.
Bda delar uppfattningen om att en kul
turmarxistisk konspiration sedan 1960-talet
genom universiteten och medierna arbetat
fr vstlndernas undergng. De delar allts
ocks den internationalism som uppstod
inom extremhgern efter andra vrldskri
get fr en verlgsen vit, europeisk (eller
vsterlndsk) kultur.
Dremot r inte islamofobi och antisemi
tism ndvndigtvis den enda eller ens den
viktigaste skiljelinjen mellan de tv ten
denserna, vilket den svenska nyfascistiska
bloggaren Joakim Andersen ppekat p sin
blogg Oskorei som ett svar p en debattarti
kel av Rasmus Fleischer i Aftonbladet. Ander
sen menar att den s kallade antisemitiska
extremhgern knnetecknas snarast av en
hgre grad av systemkritik, bland annat
genom en kritik av dess liberala ideologi och
av det ekonomiska systemet. Detta jmfrt
med vissa kontrajihadister, vilka accepterar
stora delar av det etablerade systemet. Bland
annat dess liberalt ideologiska grundval och
den drtill knutna extremismdiskursen,
USA:s ledarskap, kapitalismen, etcetera.
Ibland r det rentav s att man frsvarar
systemet mot det man ser som ett islamiskt
hot.
I ljuset av Andersens observationer blir
det desto intressantare att Suomen Sisus
intrng i sannfinlndarna sammanfll med

Sanna
Finnar

organisationens kade fokus p islamo

fobi. Frn systemkritisk tredje positionism
hade Suomen Sisu p tio r snarast blivit en
hgerpopulistisk ensaksrrelse mot invand
ring och islamiseringen av Europa.
andra sidan har bde English Defence League och Breivik bevisat att splittringen i tv
extremhgrar inte br frenklas till en frga
om metoder. Bgge extremhgrar har akti
vister som valt att verka som intellektuella,
partipolitiker, gatukmpar eller terrorister.

mtts i gemensamma projekt. Drfr r

en av de viktigaste utmaningarna fr anti
rasister idag att frst och begreppsliggra
den pgende splittringen i tv eller flera
extremhgrar.

Mikael Brunila
Mikael Brunila r tillsammans med Li Andersson och
Dan Koivulaakso frfattare till boken rioikeisto

Reaktionr eller radikal

I Finland syns splittringen i tv tendenser
i de projekt som Suomen Sisus aktivister
idag engagerat sig i. De aktivister som str
nrmast sannfinlndarna driver Finlands
strsta politiska ntforum Homma. Forumet
fungerar som bas fr rasistiska och islamo
foba invasionerna av andra diskussionsfo
rum och kommentarflt p ntet. Samtidigt
verkar forumets administratrer strva efter
en viss saklighet genom att stda bort all
referenser till klassisk hgerextremism. En
annan fraktion medverkar i den traditiona
listiska webbtidskriften Sarastus (Gryning)
som till sitt politiska innehll ligger rtt
nra de identitra kretsarna kring blogpor
talen Motpol och forumet Nordisk.nu. Saras
tus fortstter med den tredje positionens
fascism som Suomen Sisu idkade under sina
frsta verksamhetsr.
Liksom den svenska antifascisten Mathias Wg skrivit, var redan 20-talets fascism
// en kombination av tv strmningar, en
konservativt reaktionr strmning och en
radikalt socialt antagonistisk. Kanske den
islamofoba extremhgern med sina kopp
lingar till amerikanska konservativa grup
per och stark proisraelisk politik d kan ses
som konservativt reaktionr medan de
antisemitiska och systemkritiska grupperna
kan ses som radikalt socialt antagonistiska.
Precis som bde Andersen och Wg p
var sitt hll skriver, har fascistiska rrelser
varit som starkast nr de hr tendenserna

Suomessa (Extremhgern i Finland) som utkom i

slutet av oktober. En kortare version p texten har
tidigare publicerats i den finlandssvenska
tidningen Ny Tid.

frskte stda upp sin profil, s har

partiets sista partisekreterare Timo

som Jrg Haiders sterrikiska frihets-

Sannfinlndarna rtter i det Finska

Soini tillsammans med ngra andra av

parti eller Carl Hagens Fremskritts-

landsbygdspartiets agrara populism,

partiets aktivister sannfinlndarna.

partiet.

som rnte framgngar i Finland mel-

Redan i brjan av 2000-talet ppnade

Samtidigt som Soini brjade ska sig

lan slutet av 1960-talet och brjan

Soini fr den hgerradikala populism

i riktning mot de europeiska hgerra-

av 1990-talet. Partiets lngvarige

som blivit s framgngsrik i mnga

dikala partierna brjade olika aktrer

Till skillnad frn sitt svenska

ordfrande Veikko Vennamo var en

andra europeiska lnder. I en intervju

bland Finlands utomparlamentariska

syskonparti Sverigedemokraterna

utbrytare frn centerpartiet och en

till landsbygdstidningen Karjalainen

hgerradikala grupper fresprka ett

har Sannfinlndarna aldrig varit ett

uttalad kritiker av den Sovjetvnliga

frklarade Soini att han hoppades att

partipolitiskt projekt. Suomen Sisu var

renodlat hgerextremistiskt parti.

politik som alla stora finlndska

Sannfinlndarna skulle fungera som

den viktigaste gruppen i samman-

Medan Sverigedemokraterna bildades

partier bedrev under kalla kriget. Nr

sprngbrda till ett nytt parti format

hanget.

p 1990-talet av nynazister som

FLP gjorde konkurs 1995 grundade

efter i europeiska snitt efter partier s

Mantrarrelsen
Antirasist r ett kodord fr antivit. Den frasen dyker upp i varje
ntdiskussion om antirasism eller invandring, i kommentarer och p
bloggar. Vilka r kommentarsfltherrarna bakom frasen och varfr har
detta mantra blivit s viktigt fr dem?
De kallar det fr mantrat, en debattmetod
utvecklad av amerikanska nationella ntak
tivister fr att bryta ner antirasistisk retorik
i diskussioner. Syftet r att sprida ett bud
skap om att det pgr ett medvetet folkmord
p vita folkslag. Det s kallade folkmordet
r en konsekvens av ptvingad massinvand
ring, en freteelse som endast frekommer
mot vita lnder. Men det folkmordet dljs
medvetet av antirasistiska kulturmarxis
ter. Debattmetoden liknar judo, man ska
kasta om varje antirasistiskt pstende och
visa att det egentligen innebr sin motsats,
att antirasisterna r de verkliga rasisterna,
som r emot en raspluralism. Budskapet
summeras i frasen antirasist r ett kodord
fr anti-vit. Ett enkelt mantra som ska
hamras in i alla debatter.
Ngot officiellt namn fr denna rrelse finns
inte i nulget, men den har spridits till
nationella ntaktivister ver hela jorden.
I USA har man skapat en musikscen som
sprider dess budskap. Musiken riktar sig
till unga mnniskor och genren r euro
techno. Samma grupp, som kallar sig fr
White Rabbit, har ven gjort en tecknad
film direkt riktad till barn. Filmen heter
How whites took over America och skild
rar hur vita mnniskor mrdar indianer
som protesterar mot vit invandring. De vita
karaktrerna talar om mngfald, antirasism
framstlls som ngot ondskefullt och peda
gogiskt arbetas budskapet om att invand
ring r folkmord in.

Sociala medier
Aktivisterna inom rrelsen saknar en orga
nisatorisk plattform. Man bedriver i huvud
sak ntaktivism och har en celliknande
struktur. En rad olika Facebookgrupper har
skapats, som exempelvis The Typical Antirasisten, Fri diskussion, Kamratgruppen och
Krossa antivitismen. Syftet bakom dem r
38

att skapa kontakter och bygga ett strategisk

kontaktnt dr man gemensamt arbetar fr
att sprida budskapet. En av de mest drivan
de r en lrarstudent frn Uppsala. Han r
framfrallt aktiv p Facebook under en rad
pseudonymer som sprider budskapet och
skapar kontakter. Internt talar man om
svrmaktioner. Uppskattningsvis s bestr
den innersta krnan av ett 15-tal personer.
Deras kontaktnt p internet, vilket r
deras frmsta arbetsflt, r dremot betyd
ligt strre och man mobiliserar i sin tur sina
egna svrmar. Krnans ledande av svrmar
kallas fr drottningprincipen, en uppdate
rad variant av nazismens ledarprincip. Man
behver inte vara mnga fr att pverka
och styra sin svrm. Genom att agera som
en getingsvrm vill man kapa och stoppa
debatter p ntet. Detta genom att vara
mnga som gemensamt och i samfrstnd
ger sig p samma ml. I samband med en
antirasistisk demonstration i Bollns tidi
gare i r samordnade mantraaktivisterna ett
stort antal personer fr en storskalig svr
maktion mot arrangrsgruppens facebook
sida och lokalpressen. Arrangrerna valde
att stlla in demon efter det massiva trycket
d man knde obehag.
Deras ambition r att vara dropparna som
urholkar stenen, fr att anvnda det gamla
romerska talesttet. En droppe urholkar
inte en sten genom sin kraft, utan genom
att falla ofta. Mantraaktivisterna vill utma
na det politiskt korrekta sprkbruket och
anvnder sig av en antirasistisk retorik nr
de sker upp meningsmotstndare som man
anser vara anti-vita. De frsker vnda anti
rasistiska budskap till sin motsats. Med
lemmar har punktmarkerat antirasistiska
bloggar och gemensamt spammat kommen
tarsflt och diskussionstrdar. Vilket leder
till att svrmen tar ver och en seris debatt
omjliggrs. En av ambitionerna r att
kunna anvnda denna taktik fysiskt i fram
tiden under offentliga mten och debatter.
Tanken r att svrmen ska ta ver den fria

debatten och bevisa att antirasister r ett

annat kodord fr antivit.

Fascistisk 68-rrelse
Lrarstudenten i Uppsala r endast en av
f som r ppen med sin identitet. Han r
dremot inte ensam om att studera p ett
hgre lroste. Vid en granskning ser man
att rrelsens kader bestr av fler mnniskor
med hgre utbildning n vad som r bruk
ligt inom den fascistiska rrelsen. Lrarstu
dierna r ett medvetet val. Deras ambition
r att urholka antirasismen och skapa en
stor massa av likasinnade som kan erbjuda
mer n ett mantra p ntet. Exempelvis
uppmuntrar man varandra till att plugga till
socionom, socialpedagog, lrare etc fr att
ka chanserna till pverkan.
I USA har en av Mantrarrelsens mer
uttriktade grenar ven startat upp en vit
studentfrening, Youth for Western Civilization, som sprider de argument och
terkommade fraser som rrelsen sprider.
Studentfreningen blev uppmrksammad i
liberal media och har drefter vxt. Enligt
egen utsago r man idag 2000 medlemmar.
Syftet r att skapa ett akademiskt ntverk
som r kapabelt att agera i en riktning som
kan gynna den egna agendan, att stoppa det
subtila folkmordet p vita. Mantraaktivis
terna inspireras av hur 68-vnstern blev en
akademisk rrelse som kom att pverka all
samhllsdiskussion och vill gra likadant.

Personer i ntverket och

i dess nrhet
Rrelsen uppvisar markanta sektliknande
drag. Tror man inte p mantrats kraft s
r man icketroende och ointelligent. Eller
anti-vit. De frkastar i princip alla andra
politiska frgor som r typiska fr den
rasideologiska tankesfren, ven om en del
mnniskor i utkanten som stdjer rrelsen
kan vara aktiva i andra politiska samman
hang. Ngra av de betydande personerna
inom den svenska nationella rrelsen r Richard Langeen och Daniel Spansk.
Richard Langeen r en 31-rig juriststu
39

Nthat
och annat hat
Bilbomber och mord. Den nynazistiska rrelsen inledde en vldsoffensiv i slutet
av 90-talet. Samtidigt brjade den bli allt flitigare p att anvnda internet, som
ett forum fr hat - och fr hot. De fick nu sprida sina sikter i medias finsalonger,
i tidningarnas kommentarsflt. Nthatet och gatuhotet hnger ttt samman.

dent som studerar p Stockholms universi

tet. Han r ursprungligen frn Kristianstad
dr han bland annat var aktiv inom Nationaldemokraterna. Langeen driver Nationell.nu, en form av skvallerblogg fr den
nationella rrelsen. De publicerar nyhe
ter av grovt antisemitisk och antiislamsk
karraktr.
Langeen presenteras som gstspelare i
filmen How whites took over America.
Han har ven spridit en rad filmer och ltar
som Mantrarrelsen har producerat via sin
webbsida. Nationell.nu r i dagslget den
nationella rrelsens strsta och mest besk
ta nyhetsblogg. Den r ven en av de mest
beskta bloggarna i Sverige inom politik,
samhlle och nyheter. Enligt egen utsago
var man frst i vrlden att publicera bild och
namn p massmrdaren Breivik.
Daniel Spansk r lastbilschauffr och
kommunpolitiker i Nykvarn. Spansk val
des in i kommunfullmktige i Nykvarn
fr Nationaldemokraterna. Han var par
tiets vice ordfrande och har bland annat
talat vid en rad olika arrangemang knutna
till den nationella rrelsen. Efter en intern
konflikt inom ND som resulterade i en
partisplittring lmnade Spansk och andra
40

medlemmar Nationaldemokraterna. Idag

representerar han det ppet antidemokra
tiska och rasideologiska partiet Svenskarnas
parti. Daniel Spansk r aktiv i en rad olika
mantragrupper p Facebook och har under
lng tid spridit Mantrarrelsens budskap p
en rad olika sociala medier och kommen
tarsflt. Han debatterar flitigt men anses
internt vara tillrckligt radikal eftersom han
som kommunalpolitiker fresprkar parla
mentarism.
Risken fr hot och vld r idag tmli
gen lg, utan rrelsen koncentrerar sig p
internet. Bland Mantrarrelsens ntakti
vister terfinns det dremot personer som r
dmda fr rasistiskt vld. Exempelvis dm
des en 26-rig mantraaktivist frn Arlv
fr att ha misshandlat en homosexuell jude
samtidigt som han skrek antisemitiska fro
lmpningar.

Hur ska man bemta dem?

Ska man bemta Mantrarrelsen i ntdis
kussioner mste man vara en bra debattr.
Det skiljer sig inte mycket frn att debat
tera mot en person frn Livets ord, mantra

aktivisten r lika religist fanatisk i sitt

argumenterande. Ska du debattera med dem
sakligt gller det att se upp fr deras fllor,
hur de frsker vnda antirasistiska argu
ment till att vara rasistiska mot vita. Annars
r tipset att du helt enkelt blockerar dem
och slnger deras frsk till debatt p ett
lmpligt stlle, nmligen i papperskorgen.
Ser du dem i kommentarsflt rcker det att
gra narr av dem. Anml dem fr spam och
skapa din egen lilla svrm som gr in och
skapar ett svart block som stller sig i vgen
fr frtryck och rasism. Vare sig nazisterna
demonstrerar p stan eller p internet ska vi
agera som ett kollektiv. Ett kollektiv som tar
arbetarklassens strid och blockerar rasismen
var den n visar sig.

Pernilla Marcos
Bild: Emma Tryti
Pernilla Marcos har en lng bakgrund inom extremhgern. Hen har nu lmnat den nationella rrelsen.
Namnet r en pseudonym.

Hej, det r Ann frn Spo. Jag vet inte om du

har hrt det, men i natt sprngdes en bomb p Joe
Hillgrden i Gvle, s nu finns det en hotbild!
Hon lt glad och lite uppjagad och njd. Mindre
n 20 timmar tidigare hade hon hvdat motsatsen
att det inte frelg ngon hotbild varje sig mot
enskilda syndikalister eller syndikalistiska lokal
organisationer. Eller, fr den delen, journalister p
Arbetaren, tidningen som nyligen hade avsljat att
en ledande nazist blivit vald till klubbordfrande i
en lokal Handelsklubb, vilket kostat uppgiftslm
naren Bjrn Sderberg livet i sin trapp hemma i
Stra. Brutalt mrdad med flera skott av hittills
ostraffade nazister.
Jaha Jag visste inte vad jag skulle sga till
Ann p Spo. Jag knde naturligtvis redan till
att det hade sprngts en bomb p Joe Hillgrden
under natten, och vare sig Spo sanktionerade det
eller inte, s tog vi som var funktionrer inom syn
dikalisterna i slutet av 1990-talet mycket allvarligt
p hoten. Vi frstod att det skulle hnda ngot
eftersom det arrangerades tvrfackliga manifesta
tioner till minne av Bjrn Sderberg i nstan hela
landet under lrdagen. Nu var det lrdag.
Ja, s nu undrar jag om du har samtliga
adresser till alla syndikalistiska organisationer i
Sverige s att vi kan ombesrja med skydd infr
manifestationerna i dag?
Eh Jag visste izte vad jag skulle svara.
Kunde jag lmna ut alla adresser till lokala syndi
kalistiska samorganisationer i Sverige till Spo?
Jag mste rdgra med organisationens gene
ralsekreterare Hannele Peltonen, sa jag och fr
skte vinna tid, men det r klart, adresserna finns
ju hos nummerupplysningen, slog det mig.
Vad r det som knpper och lter r du
avlyssnad?
Det borde vl du knna till i s fall, men det
r jag skert, sa jag.

Jag brjade bli irriterade. Joe Hillgrden stod i

lgor, trots att vi tagit situationen p s stort all
var att vi bjudit in Skerhetspolisen till tidningen
Arbetarens redaktion fr att frklara situationen
fr dem. Och bara det var ju historiskt. Runt bor
det satt 10 misstnksamma journalister, varav flera
tillhrde den grupp som hade mest koll p nazister
och rasister i hela landet. Vi fick lyssna p teore
tiska hotbilder och skerhetstankar enligt formu
lr 1A. Bland annat gav de oss telefonnumret till
Lnskriminalcentralen, LKC, och Skatteverket.
Ja, och slog fast att de inte ansg att det frelg
ngon hotbild i dagslget.
Jag kommer aldrig glmma nr de passerade Stora
Spospelet av tecknaren Lars Sjunnesson som
hngde p vggen bland omslag och affischer. Det
var en nidbild, trodde vi, men de utsnda poliserna
de liknade p pricken. Det var obetalbara sek
under, men skrattet fastnade i halsen. Lget var
fr allvarligt. Framfrallt var det svrt att avgra
exakt hur allvarligt det var.
Jag ringer vr generalsekreterare och ter
kommer, sa jag. Under tiden skulle Ann frn Spo
ringa nummerupplysningen.
Vi rdgjorde en stund, Peltonen och jag. Ville
vi verkligen gra Sk uppmrksamma p varenda
lokalorganisation i landet? Det kndes ju inte s
frestande. Samtidigt skulle det manifesteras i mer
n 22 stder inom loppet av ngra timmar. Mnga
organisationer hade ocks oskyddade lokaler p
sm orter dit det skulle ta en lokal polispatrull
timmar att ta sig till.
Men jag hann bara lgga p s ringde Hannele
upp igen:
Du, de ligger ju p vr hemsida, kom jag p.
Adresserna ligger ju p vr hemsida.
Ja, just det. Jag ringer Ann p Spo och sger
det, sa jag.

41

Och det hr ska jag aldrig glmma:

Hej Ann, talade just med vr generalsekrete
rare och hon ppekade att alla adresser ligger p
vr hemsida.
Ja, men vi har inte tillgng till internet och
jag har ftt fram flera adresser genom nummer
upplysningen.
Va?
Ja, nu jobbar jag och nummerupplysningen
vidare och s hrs vi om det blir ngot tillbud.
1999 hade de flesta stora organisationer och arbets
platser tillgng till internet. Inte alla, men mnga
hade hunnit skaffa sig en fungerande hemsida.
I framkant lg de med mycket pengar och de
med ett rende. Flashback var sedan lnge ett
udda faktum, men pirater och piratpartier fanns
inte inom synhll. Nazister och rasister dremot
lg lngt framme och antifascister. Kampen som
frts mellan nazister och antinazister p gatan i
brjan av nittiotalet hade tagit sig ut p ntet.
Det som fr mnga bara var ett teoretiskt dilem
ma, som att Flashback hngde ut namn och bild
p straffade och dmda pedofiler, blev fr andra en
vardag fyllt av hot, hat och i vissa fall obehagliga
phlsningar. Skyddad identitet, kvarskrivning
och postboxar diskuterades flitigt. I de flesta fall
handlade det om samma individer som tagit kam
pen p gatan, men pltsligt gick mobiliseringen s
mycket lttare. Lttare att mobilisera en mob fr
och emot. Tidigare samma r sprngdes en bilbom
i de grvande journalisterna Katarina Larsson och
Peter Karlssons bil i Nacka. P bara ngra timmar
arrangerades en manifestation p Sergels Torg
mot nazistiskt vld.
En annan effekt var att det pltsligt uppstod nya
former fr kamp och kartlggning, en skrivbords
kamp som passade en delvis annan typ aktivister.
De kanske mest ljusskygga individerna kunde
pltsligt f en framskjuten roll utan att ngonsin
visa sig irl.
Jag minns lnga diskussioner p redaktionen
om huruvida vi skulle plocka bort bildbylines frn

42

frn ntupplagan av Arbetaren s att vi inte skulle

kunna utgra s ltta mltavlor. Vi diskuterade
aldrig att ta bort bildbylines i papperstidningen.
Mordet p Bjrn Sderberg hade p stt och
vis mycket litet med framvxten av internet att
gra. De svenska radikaliserade nazisterna hade
bestmt sig fr att mobilisera och organisera sig
fackligt och ingen av oss vet hur det hade gtt om
de inte hade lpt amok och mrdat den korrekte
och demokratiskt sinnade syndikalisten Bjrn
Sderberg. Nr Arbetaren konfronterade Handels
centralt viftade de bara bort frgan, men hnvis
ning till lokal beslutandertt. Det var frst efter
mordet de agerade.
Eller ocks hade mordet med ntet att gra? P
passmyndigheten frelg samtidigt en slags kattoch rtta lek dr svl kartlggande nazister som
antinazister var tvungna att registrera sig och sina
renden i lggen. S fll det sig ocks s att anti
nazister noterat att nazister plockat ut passbilden
p bland andra Bjrn Sderberg strax fre mordet
fr att lgga in det i registret och ut p ntet.
Dr skulle alla nationella kunna inhmta informa
tion om uttalade landsfrrdare. Med bara lite
mer underlag n vad som ryms i den hr artikeln
var det uppenbart att utomparlamentariska kraf
ter hela tiden lg flera steg fre polismyndigheten.
Fre polismyndigheten lg ocks medierna.
Ntet r ett stort stlle och utan att ha ngra
vetenskapliga bevis fr det var det enkelt att
konstatera att just ljusskygga verksamheter,
som porr och prostitution snabbt vann spridning
dr. Kanske kan man sga att goda demokratiska
krafter hamnade lite p efterklken. Krasst r det
ju frst nr tillrckligt mnga har tillgng till
datorer och uppkoppling som det kan ha en reell
effekt p organisering som i revolterna i MENAlnderna.
Anmrkningsvrt, i frga om den inhemska
nazistiska och radikalkonservativa organisering
en p ntet r just att den ftt verka i det finaste
salonger under s lng tid utan att bli motsagda.
I samtliga stora dagstidningars kommentatorsflt

har vad som senare kommit att kallas troll ftt

breda ut sig som en skrnig, hatisk mobb miss
tagna fr massiv trafik och stort engagemang. Dr
har det varit mjligt fr alla som velat, att flja
hur hatet tvingat fram en ideologisk redigering. P
hatkartan str numer muslimer och feminister och
i hatet mot muslimer har nazistiska krafter hittat
nya bundsfrvanter.
Som organiserad feminist tvingades jag tidigt
i ntets historia konstatera att jag nu var mltavla
fr fr en ny grupp eller var det samma? Antife
ministerna. Med ungefr samma retorik som tidi
gare den nazistiska skulle jag nu styckas, vldtas,
tystas och strimlas min faminazi. Fr mnga
feminister kom inte heller terroristen och mass
mrdaren Anders Behring Breiviks dd p Utya
som en verraskning. Delar av hans manifest var
som hmtat ur den egna mejlboxen
Nr vi 2010 kunde bertta att vi skulle starta en
feministisk webbtidning bjd Dagens Nyheter tom
tarna och trollen p hstfest. P frgan Behvs
det en feministisk veckotidning lyckades de f
ihop ver 7000 nej. Den frsta kommentaren fick
ligga kvar i mnader: Ni kan ha lesbiska i redak
tionen, bara de inte har ngot som helst inflytande
ver innehllet. ven direkta mordhot fick ligga
kvar.
Att kommentatorsflten lyfts ur det ansvariga
utgivarskapet, p vilket svensk press- och ytt
randefrihetslagstiftningen vilar, r ett gigantiskt
kollektivt, men ocks nyliberalt misstag. Nr
Feministiskt Perspektiv gick till botten med kom
mentatorsfltens redigering (ingen) efter massvis
med tips och psttningar frn prenumeranter och
bloggare visade det sig att alla tidningar i Sverige
modererades av ett och samma fretag. Trots att
vi kunde pvisa att idel antidemokratiska och eller
rasistiska kommentarer ftt ligga kvar medan anti
rasistiska eller feministiska plockats bort, knde
sig varken ansvariga utgivare p Sveriges strsta
dagstidningar eller chefen p fretaget Interaktiv
skerhet sig ndgade att svara p vra frgor. I
stllet skyllde de p varandra. Fr ngra veckor

sedan stngde debattsajten Newsmill till sist sina

kommentatorsflt och i veckan fljde SVT debatt
efter med hnvisning till graden av rasism, men
det har suttit lngt inne och engagemanget mot
antifeminismen har varit hela tiden varit mycket
lgt.
p Feministiskt Perspektiv,
som stundtals gr fr dubbelt hatade som bde
feminister, flator, blattar, socialister och antira
sister r vad det hgljudda dravlet fr fr konse
kvenser p resten av befolkningen? Hur legitimt
blir det inte att hata i bastun eller p jobbet? Och
vad har det fr konsekvenser fr feminister, flator,
blattar, socialister och antirasister? Nr och var
och om knner de sig bekvma med att uttala sig?
Kvarstr mjligheten att sticka ut hakan?
Sista gngen jag hrde av Ann frn Spo var
under den tysta minuten p Manifestationen till
minnet av Bjrn Sderberg p Medborgarplatsen
i Stockholm 1999. 20 000 personer, med nedbjda
huvudet och en mobilsignal:
Det r Ann. Hur gr det?
Vad skulle jag sga? Vad gllde frgan? Om
ngon hade smllt en bomb, om det fanns en
hotbild eller avsg hon det antirasistiska engage
manget i Sverige?
Det gr bra, sade jag, ungefr som nr man
svarar p frgan hur man mr, utan att tnka efter.

Frgan vi har stllt oss

Anna-Klara Bratt
Bild: Maria Eriksdotter
Anna-Klara Bratt r chefredaktr fr Feministiskt Perspektiv.
Hon var tidigare chefredaktr fr Arbetaren.

43

En gryende fascism
Det grekiska nynazistiska partiet
Gyllene Gryning har vxt med rekordfart det senaste ret, trots en stark
vnster som driver p oppositionsarbetet mot tstramningspolitiken.
Gyllene Gryning har brjat bygga en
stat i staten - med statsmaktens verseende. Gr Grekland mot fascism?
Gyllene Gryningen lmnade det politiska utan
frskapet nr hgern i parlamentet skrev under
trojkans sparpaket. Nr staten, de styrande par
tierna och medierna till slut lyckades flytta skul
den fr den ekonomiska krisen frn eliten till
invandrarna, d blev Gyllene Gryning en seris
politisk kraft. Detta gick mycket enklare d vn
stern hade misslyckats med att i tid utveckla en
trovrdig frklaring till den ekonomiska krisen,
srskilt skuldfrgan. Deras slagord bygger p en
chauvinistisk nationalism som r djupt rotad i den
grekiska mainstreamkulturen, men ven p den
nya frmlingsfientliga ton som vid krisens utbrott
blev regeringens officiella politik. Deras sociala
std strktes av det senare, samtidigt som hger
politiken och vnsterns passiva respons ppnade
upp ett politiskt utrymme att vxa i.
Det finns inget ndvndigt samband mellan
ekonomiska problem och framgng fr extrem
hgern. Samma kris som gav makt t Hitler i
Tyskland ledde ocks till vlfrdsstatens fdelse
i Sverige, nr makthavarna fredrog att kompro
missa med reformer. Men en finanskris blir farlig
nr den styrande klassen bestmmer sig fr att
till varje pris bekmpa reformer. Det r mycket
oroande hur det grekiska etablissemanget 2012
omfamnade Gyllene Gryningen. Redan nu gr
det att hra rster som menar att deras partiledare
Michaloliakos r den enda som kan stoppa vn
sterradikala Syrizas ledare Tsipras frn att brnna
ner Aten. Medierna hjlper till p alla mjliga
stt, samtidigt som liberaler, sjlvutnmnda intel
lektuella och frmst konservativa finner ovn
tade dygder hos dem. Nr folk frmst kvinnor
och ldre personer r tveksamma till Gyllene
Gryningen, d framstller den politiska makten
och medierna partiet som en motvikt till den
vxande vnstern. Vid det hr laget har partiet
betydande finansiella tillgngar. En del har kom
mit frn oknt hll och en del frn arbetskpare
som har omfamnat deras politik. Partiets hrda
attacker mot arbetares rttigheter och organise
ring har gjort dem populra bland storkapitalis
44

ter. Allts inte enbart hos smfretagare, som var

deras ursprungliga sociala bas. Deras recept att
sparka ut invandrare och erstta med lokalbefolk
ning, en ln p 15 per dag och skapa en rdsla
fr att strejka p grund av de s kallade attack
grupperna gick hem hos arbetskparna och de
mest desperata bland Greklands fattiga. Liknande
anledningar har gjort att mnga av de rika har valt
att stdja Gyllene Gryningen. De ser det som en
sista chans att undvika en vnsterregering som
stdar upp, avsljar skandaler och stoppar elitens
olagliga/halvolagliga profiterande.
Partiet kommer att bli en politisk maktfaktor
inom en snar framtid och det har blivit tydligt
att vnsterut inte r den enda vgen om man vill
lmna det nu styrande blocket. Massorna har br
jat mobilisera sig, men mnga olika aktrer pver
kar vilken riktning de ska ta. Mest troligt r att
det denna vinter kommer att uppst en polarise
ring mellan Syriza och ett Gyllene Gryning som
njuter av std frn finansmakten. D kommer
andra krafter i Grekland och Europa bli tvungna
att vlja sida.

Staten och Gyllene Gryning

Eliterna frbereder sig snabbt fr detta och d rk
nas Gyllene Gryning som en allierad. Inom armn
har till exempel knda nazister olagligen frflyt
tats frn grnsvaktsposter till armns huvudkon
tor i Aten och p fritiden fungerar de som parami
litrer. Det r inte ovntat att fascismen har funnit
std bland mnnen inom bde polisen och armns
specialstyrkor men det r dremot chockerande
hur accepterad den har blivit inom andra delar av
statsapparaten, framfrallt bland domarna. Det
grekiska rttsvsendet r inte hgt ansett. Det har
godtagit nedmonteringen av landets sjlvstndig
het, misslyckats med att skydda det offentliga frn
korruption, de hgsta niverna har gett bankerna
fria tyglar, de svaga erbjuds sllan skydd och det
har ppet valt samma sida som personerna och
institutionerna som ledde landet till finanskol
laps. I dagens Grekland r det inte ngon som tror
att rttsvsendet arbetar utifrn principen lik
het infr lagen men domare r nd knda fr
att vara motpoler till Gyllene Gryning-typerna,
nr det gller temperament och mentalitet. S nr
organisationen nd beviljas fullt juridiskt skydd,
d r det verkligen ngot p gng.
Det handlar inte bara om att rttsvsendet
aldrig har fngslat ngon fr den vilda (och olag
45

mnniskor, sg jag en skerhetsvakt skrika t en

klagande ldre grek som, precis som jag, fr den
femtioelfte gngen kommit fr att f hjlp med
sitt rende. Ni som inte tycker om Grekland,
lmna landet! var hans pong. Idag upplever
dessa ligister att de kan bestmma vilka som fr
stanna i landet och vilka som ska kastas ut. Och
alla som hjer sin rst mste lmna. Om vnstern
tillter denna mentalitet att sl rot kommer ett
viktigt slag att vara frlorat. Men fr tillfllet grs
inte mycket fr att vnda p situationen.

Fascismen och vnstern

liga) nazistpropaganda eller de mnga rasistiska

vldsbrott som rapporterats. n mer talande r
dess iver att tala dem som str upp mot Gyllene
Gryning. Ett av de lskigaste gonblicken var fr
mig nr jag nyligen bevittnade en rttegng mot
en antifascist i staden Yannitsa, nra Thessalo
niki. Han hade gjort motstnd mot en Gyllene
Gryning-attack under en officiell minnescere
moni fr invnarna som dog under den nazistiska
ockupationen. Domarna hll inte ens minen. P
varje tnkbart stt visade de att hans dom var
frutbestmd. De skrattade t frsvaret och tit
tade medvetet bort nr advokaterna presenterade
officiella dokument. Han blev dmd till 14 mna
ders fngelse, trots att han inte hade anvnt ngot
vld. Till slut fick han tminstone villkorligt. Jag
hade tidigare lst om liknande fall, dr offer blir
dmda och vldsutvare applderade, men kunde
inte frst att lagens tjnstemn s ppet frfl
jer personer vars enda fel r att de utan vld gjort
motstnd mot nazisterna. Den domstol som jag
sg med mina egna gon kunde inte ha varit frre
ens i en fascistisk regim.
Fr tillfllet pgr en kamp om det offentliga
rummet i de grekiska stderna. Stdet frn poli
sen tillter Gyllene Gryningen att ha attackgrup
per, men n s lnge har man misslyckats med att
kontrollera gatorna bortom det centrala omrdet
Aghios Panteleimonas i Aten. Sedan 2007 har
man dr skapat en stat inom staten, med rasis
tiska lagar och fascistiskt vld, dr invandrare och
vnsterfolk lever i stndig rdsla fr sina liv. Den
skapades direkt efter att en ny oknd polisstation
46

samma kris som gav makt t hitler i tyskland

ledde ocks till vlfrdsstatens fdelse
i sverige, nr makthavare fredrog att
kompromissa med reformer.
hade ppnat i omrdet och de yttre grnserna r
skyddade av polisens specialstyrkor. Det nazis
tiska hgkvarteret r nra, om inte i, den lokala
polisstationen. Nr en framtrdande advokat frn
Syriza nyligen beskte stationen blev hon vld
samt attackerad och misshandlad av nazister, som
i sin tur fick hjlp av polisen. Invandrarna i omr
det har slutat ska skydd hos polisen, eftersom de
vet att de kommer bli trakasserade och inte hjlp
ta. Ett frskt exempel r en student som, efter att
ha blivit anfallen av en nazist och ftt sitt ena ga
frstrt, blev frd av polis till stationen istllet fr
sjukhuset. Studenten var grekisk medborgare med
egyptisk hrkomst. Ingen vet hur hans de hade
sett ut om han inte hade visat sitt grekiska pass.
Den kade fascismen har redan frndrat det
vardagliga livet i Grekland. Nr nazister och
kristna fundamentalister tillsammans mobilise
rade fr att stoppa en teatralisk performance dr
Jesus framstlldes som gay, blev det tydligt att
den kulturella friheten r hotad. Grekland har
inte varit med om ngot liknande p lng tid.
Nr jag nyligen vntade vid ett myndighetskontor
tillsammans med en massa andra otursfrfljda

Ny demokrati
Ny Demokrati r ett
konservativt hgerparti
som fr tillfllet innehar
regeringsmakten.
Pasok
PASOK r Greklands
socialdemokratiska
parti. Resultatet i valet
2012 r partiets smsta
ngonsin.

Ironiskt nog har vnsterns eget ledarskap, genom

att beg otroliga misstag, bidragit till Gyllene
Grynings uppgng. Under en lng tid ignorerade
de helt enkelt frgan och sedan frsummade de
chansen att skapa ett vertygande alternativ till
den officiella krisberttelsen. Skulle berttelsen ha
utgtt frn klass, d skulle den ha motverkat att
ge invandrarna rollen som syndabockar. Ett annat
misstag som de begick var att fokusera p att fnga
upp medelklassen och den politiska mitten, vilket
betydde att de bortsg frn allmnhetens ilska och
p s stt tillt Gyllene Gryning att framstlla sig
som en systemkritisk kraft. Alla Gyllene Gry
nings ledamter i parlamentet ser ut och lter som
ligister, vilket de i sjlva verket r, men de pmin
ner ven ganska mycket om folkets sner. Vanli
ga vljare kan identifiera sig med dem. Ngot som
inte kan sgas om ledamterna frn Syriza. Ett
tredje misstag var vnsterns patetiska reaktioner
p nazistattackerna. Det vertygade folk i behov
av skerhet om att Gyllene Gryning r starka och
vnstern svaga.
Mellan valen blev tv kvinnliga vnsterparla
mentariker (frn vnsterpartiet och kommunist
partiet) typiskt nog anfallna av en hgt uppsatt
nazist, Gyllene Grynings andreman. Det hr
skedde framfr tv-kamerorna. Syriza-parlamen
tarikern sa att hon skulle stmma honom men
ingenting hnde, och nyligen demonstrerade hon
till och med tillsammans med honom i en mani
festation till std fr polisen. Tsipras har kritise
rat polisskyddet som Gyllene Gryning ftt, men
har stenhrt vgrat att mobilisera p bred front
mot dem.
Men en del av Syriza stdjer tminstone de
antifascistiska grupperna och festivalerna som
har dykt upp i varje stad. Dock tillter inte det
kommunistiska KKE sina medlemmar att delta
i antifascistiska fronter eller ens beska de anti
fascistiska festivalerna. Partiet frbjd ven sin
parlamentariker att stmma nazisten som slog
henne. Ett annat exempel r att KKE utan pro
blem skulle kunna stoppa nazisterna frn att p
landsbygden frstra monument tillgnade de fri
villiga i inbrdeskriget. Men istllet vdjar de till
polisen att finna de skyldiga, vilket sklart aldrig
sker. Det rder ingen brist p liknande, ofrklar
ligt passiva insatser mot det nazistiska hotet. I
parlamentet stod samma nazist som misshandlade
de kvinnliga parlamentarikerna och reciterade en

Men en del av Syriza stdjer tminstone de

antifascistiska grupperna och festivalerna som
har dykt upp i varje stad
del av det knda Sions Vises Protokoll utan att
ngon frn vnster eller hger protesterade. Den
dagen visade alla delar av det grekiska parlamen
tet ett tydligt tecken p att de varken kan eller vill
stoppa fascismen.
Fascismens utbredning konfronteras frmst av
anarkister och andra krafter lngt till vnster.
Nyligen organiserade anarkistiska motorcyklister
invasioner fr att skydda invandrare vars butiker
hll p att frstras av nazisterna samtidigt som
polisen tittade p. D svarade poliser frn andra
delar av staden med en motattack. De anvnde
sig av ovanligt mycket vervld och bevisade dr
med att skyddet fr nazistiska pogromer inte r
en frga om lokal samverkan. Tiotals antifascister
fick flja med till polisens hgkvarter fr att bli
torterade hela natten.
Hller Grekland p att bli fascistiskt? Ingen
kan veta skert, men faran finns utan tvekan
dr. Genom att ha lockat finansiering och vik
tiga anhngare bland de rika, och stndigt bli
klappade medhrs av bde stat och medier, kom
mer Gyllene Gryningen att tjna p det borger
liga regeringspartiet Ny Demokratis frutspdda
implosion. Men de har inte heller dynamiken hos
trettiotalets fascistiska rrelser. De har ingen rik
tig samstmmighet och saknar den intellektuella
kapaciteten fr att komma med politiska frslag.
Och ven om de skulle lyckas med det, r det inte
ltt fr dem att slja in sina ider hos sina anhng
are. Mobiliseringen kring en form av nationell
solidaritet, s som utdelning av livsmedel och blo
dinsamlingar endast ppna fr greker, blev ingen
succ. Avsljanden om att vissa av deras politiker
stller upp i valen enbart fr att kunna anstlla
vnner och slktingar som offentliga tjnste
mn, eller att trjorna med partiets logga p var
tillverkade i Turkiet, frljligar dem. Samtidigt
som deras samtycke till bankskandalerna gjorde
andra invandrarhatare missnjda. Slutligen vnde
mnga nationalister partiet ryggen nr de vg
rade att mobilisera mot kansler Merkels besk i
oktober 2012 och brjade d istllet blicka mot
hgerpartiet Sjlvstndiga greker som fr en mer
nedskrningskritisk linje.
Med detta sagt, r det troligen skert att pst
att Gyllene Gryning har std frn djupet av staten,
som aldrig har varit freml fr demokratisk kon
troll. De har celler i specialfrbanden i armn som
tolereras av de verordnade. Den grekiska rttvi
san vgrar systematiskt att underska rasistiska
och politiska brott som nazisterna ppet skryter
om. Ingen vet hur det hr partiet finansierar sin
verksamhet och attackgrupperna. Brottslighet
kan vara en del av svaret det s kallade Kalas
hnikov Gang, som arresterades i norra Grekland
frra vren fr vpnat rn och mord tillhr denna

Syriza
Syriza r den
radikala vnsterns
parti. Ursprungligen
en koalition av fler
mindre vnsterorienterade organisationer och
partier.
KKE
KKE r det kommunistiska partiet och landets
ldsta. Bildades 1918.
De har den fackliga
frontorganisationen
PAME.
Sjlvstndiga
greker
Sjlvstndiga greker r
ett nystartat hgerparti som r emot den
grekiska tstramningspolitiken.

47

Varken euro
eller drachmer
Glm euron och drachma. Det r rasismen som r den starkaste valutan i
Grekland. Problemet med den grekiska fascismen gr mycket djupare n bara
Gyllene Gryning, menar grekiska organisationen Antifa Negative. Det finns
motstnd och motstnd mot fascismen.

milj men det rcker inte. Partiledaren sjlv,

Nikolaos Michaloliakos, har lnge beskyllts av
sina egna ljtnanter fr att vara en spion.
Men vad som r nnu viktigare r att antifas
cister nu skapar lokala fronter och grupper som
reaktion p Gyllene Grynings verfall. Obundna
av partibyrkrater, som skulle ha reagerat lng
samt, uppvisar de en ovanlig fantasi. Ett av Gyl
lene Grynings stt att organisera sig p r genom
lokala maffior eller till och med i officiellt erknda
privatarmer. Genom att betala ringa lner till
arbetslsa mn s sljer de skydd i omrden som
inte intresserar den redan etablerade maffian. De
konkurrerar med andra skerhetsfirmor och erbju
der tjnster fr en brkdel av det ordinarie priset.
P det hr sttet har de naturligtvis skapat sig
fiender, vissa mer beslutsamma n andra. Anar
kister, som str fr det mesta motstndet p gatan,
lyckades med en imponerande kupp att stjla en
frteckning ver deras kunder och organiserade
sedan attacker mot affrerna som de skyddar.
Kort sagt har Gyllene Gryning hittills klarat sig
bra nr allt runt omkring gr deras vg. Men par
tiet har nnu inte visat hur de ska klara sig i svra
lgen och deras framgng r lngt ifrn ound
viklig. Om de andra hgerpartierna fortstter sin
katastrofala politik, som Ny Demokrati, eller om
de rr sig mot vnster, som partiet Sjlvstndiga
greker, r det mjligt att Gyllene Gryning bildar
ryggraden i en opposition mot en eventuell vn
sterregering. I s fall skulle vnstern bli tvungen
att handskas med en fiende som r bengen att
anvnda vld och terrorism. Situationen kan bara
48

Anarkister, som str fr det mesta motstndet

p gatan, lyckades med en imponerande kupp att
stjla en frteckning ver deras kunder och
organiserade sedan attacker mot affrerna som
de skyddar.
mtas med nnu mer massmobilisering samt en
modigare regeringspolitik, som fokuserar p att
snabbt komma till rtta med massarbetslsheten
och skuldsttningen. Endast en sdan radikal
linje kan undvika att svika det skikt som kan tn
kas lockas av fascismen. Och d skulle utsikten
fr ett eventuellt uttrde ur euron ntligen ppnas
upp.

Spyros Marchetos
Bild: Sebastian Franzn
Spyros Marchetos r historielrare p Thessalonikis universitet och har skrivit boken How did I Kiss Mussolini: The First
Steps of Greek Fascism (2006) och arbetar fr nrvarande
med att verstta den engelske anarkisten Edward John
Trelawnys memoarer.
versttning: Elliot Baron

I de senaste grekiska valen, bde i maj och i juni,

fick det nynazistiska partiet Gyllene Gryning 7 %
av rsterna. En halv miljon mnniskor rstade p
dem. n vrre r att 22 % av grekerna sger sig
sympatisera med partiets inriktning. Samtidigt
har attacker mot invandrare blivit vardag i Aten
och andra grekiska stder. Notera att det, enligt
Immigrant Workers Association, invandrarnas
fackfrening, har frekommit 500 attacker under
de frsta sex mnaderna av 2012. Tillsammans
med allt detta har antisemitismen och homofo
bin upptagit ett allt strre utrymme bland partiets
handlingar och anhngare. Det r vrt att nmna
att mnga av de attacker som IWA refererar till
r genomfrda av vanliga greker och inte ndvn
digtvis av partiets medlemmar.
Rasism och antisemitism, nationalism och
homofobi, har under flera r varit permanenta
inslag i det grekiska samhllet. I vilket fall kan vi
sammankoppla den vldsamma utvecklingen med
nynazisternas intg i parlamentet. Rasister blev
d mer entusiastiska och vertygade om att deras
vld fr frsta gngen skyddas av den grekiska
staten. Det hr r sjlvklart inget felaktigt omd
me. Polisen och rttsvsendet backar de rasistiska
aktiviteterna p alla stt och vis. Enligt tidningen
To Vima rstade halva landets poliskr p Gyllene
Gryning i valen i maj och juni. Vilket r ungefr
25.000 poliser. Inte konstigt d att mnga invand
rare som r offer fr det rasistiska vldet blir mer
motvilliga att kontakta myndigheterna.
Men ven i de fall d rasisternas offer frsker
anmla frvarna p polisstationen, s hnder
det att de uppmanas att undvika rttsliga tgr
der. Men nr det gller en grupp antifascister
som attackerar nynazister, d r polisens respons
omedelbar och hrd. andra sidan r Greklands
rttsliga system bland annat knt fr friknnan
det av den nynazistiska frfattaren Konstantinos
Plevris, trots att han i sin bok Jews, the whole
truth skrev att vi borde bevara Auschwitz i bra
skick fr anvndning i framtiden. Hur som
helst, r incidenterna otaliga och endast under den

senaste mnaden verkar de ftt uppmrksamhet

av media utanfr Grekland. I oktober gjorde bde
Guardian och BBC egna reportage om polisbru
taliteten mot invandrare, samtidigt som de rap
porterade om hur vanligt det r att nynazister
friknns. Scenariot i Grekland ser fruktansvrt ut
och det antifascistiska motstndet verkar vara ett
avlgset lfte. tminstone fr nrvarande.

Motstnd och motstnd mot

fascismen i Grekland
Som vissa kanske redan vet, r den grekiska vn
stern i stort sett skild frn den anarkistiska eller
autonoma scenen. Ibland, som i fallet med den
antifascistiska kampen, blir denna distinktion
till en verklig dikotomi. Till exempel r det ett
faktum att den parlamentariska vnstern, i form
av Syriza, KKE och de mindre vnsterpartierna,
inte vill delta i den antifascistiska kampen. Ofta
besvarar partierna endast de fascistiska angrep
pen genom att skriftligt frdma rasismen och
hgeraktivism i hopp om att isolera fascisterna
och stnga ute dem frn det grekiska samhl
let. Utver det brukar den parlamentariska vn
stern och ven andra inom vnstern underskatta
effekten som de djupa rasistiska rtterna har p
arbetarklassen. Ett av de fasta motton som den
grekiska vnstern under flera r brukade referera
till var att vi ska inte ge fascisterna ngon upp
mrksamhet eftersom det bara skulle leda till bra
marknadsfring fr dem. ven om den logiken
skulle ha haft ngon verklighetsfrankring innan
valet 2007, d hgerpartiet LAOS fick sina fr
sta platser i parlamentet, eller innan valet 2012,
nr Gyllene Gryning valdes in, s verkar mot
tot idag st fr en frldrad praktik. nd hller
stora delar inom vnstern inte bara fast vid sdana
sikter, utan frblir ven fientlig mot all militant
antifascism. Antagligen eftersom vnstern inte
betraktar militant antifascism som en prioriterad
politisk kamp utan istllet ger frtur den s kal
49

lade krisen. Sist men inte minst, br vi notera

att vnstern i Grekland anvnder sig, i samband
med sin diskurs om krisen och IMF, av en speciell
slags nationell populism som ett politiskt medel.
Det faktumet gr det nnu svrare fr dem att
skilja sig frn nynazisterna, som ocks anvnder
sig av en nationell populism mot IMF. Situatio
nen gr att de kmpar mot nynazisterna som
om de vore en kapitalistisk organisation istllet fr
en rasistisk.
Bortsett frn vnstern, r det endast ngra f
anarkistiska och autonoma grupper som tar upp
den antifascistiska kampen. Till exempel genom
att organisera demonstrationer som frdmer
lokala nynazister och som politiskt (och fysiskt)
besvarar deras fysiska agenda. Men under dessa
hrda tider i Grekland, r det tyvrr s att en
stor majoritet av anarkisterna fokuserar p andra
aktiviteter som lika grna skulle kunna kallas fr
rasistiska. I flera fall under de senaste 18 mna
derna har till exempel en del anarkister fysiskt
attackerat narkomaner med invandrarbakgrund i
stadsdelen Exarchia fr att jaga bort dem. Drog
missbrukarna anklagas fr att de, genom att slja
och ta droger, lockar dit polisen och staten som
d frsker infiltrera Exarchia och frstra dess
revolutionra historia Det hr betyder inte att
alla autonoma och anarkistiska grupper accepterar
denna demonisering av invandrare som tar droger,
men det r likafullt oroande.

I kamp mot den grekiska verkligheten

Vi hoppas att vi s hr lngt har presenterat en
del av dagens grekiska verklighet. Och nu skulle
vi vilja avsluta artikeln med att informera om vr
grupp och vr analytiska inriktning. Antifa Nega
tive bestr av en blandning mnniskor, invandrare
och icke-invandrare, som delar en gemensam upp
levelse av den grekiska verkligheten. Vrt namn
kommer sig av att vi har ett negativt stt att tolka
bde den nuvarande grekiska dystopin och de lf
tesrika utopierna som presenteras av vnstern. Vr
uppfattning r att dagens nynazistiska problem
som Grekland str infr endast r toppen av isber
get och att det grekiska systemet r isberget sjlvt.
Praktiskt betyder detta att nynazisterna fiskar i ett
vatten som passar deras ider, eftersom det gre
kiska samhllet r ett samhlle med en vlkultive
rad och ppen rasism. S fort ngon frstr detta
tillstnd, kan han eller hon inte lngre se Gyllene
Grynings uppgng som avsljandet av att det
existerar rasism och fascism i Grekland.
Grekland och fascismen har haft en lng rela
tion till varandra, med mnga avbrott. Relationen
mellan fascister och den grekiska staten har varit
normaliserade flera gnger under 1900-talet (193050

1945, 1946-1967 och s vidare). Det som sker nu

r allts inget nytt. Enligt oss verkar fascisterna
numera gna sig t vanlig politik fr att hjlpa
den statliga linjen i tv avgrande riktningar.
Frst och frmst genom att kontrollera, frtrycka
och disciplinera landets invandrare och behlla
dem i ett olagligt tillstnd, rdda fr att begra
ngonting alls. Fr det andra har fascisterna
med deras nationella grupper skapade efter valen
2012 verkat fungera som en ersttande frtryck
arkraft mot varje tnkbar sort av okontrollerad
protest. Detta bekrftar vr vertygelse att var
ken drachman eller euron, utan rasismen, r den
starkaste valutan i krisens Grekland. Det hr r
ngot som den antifascistiska rrelsen i Grekland
inom en snar framtid mste ge ett organiserat och
uttnkt svar p.
Vi vill synliggra de privilegier som en grekisk
nationell identitet innebr. Vi vill ocks p djupet
problematisera den grekiska identiteten, samt fr
djupa den lokala antifascismen med anti-grekiska
inslag genom att vara tydlig med att allt grekiskt
innebr ett uteslutande av andra, d frmst lan
dets invandrare och minoriteter. Vr stndiga och
svra uppgift r allts att p ngot stt erbjuda en
stund av frihet till dem som r exkluderade. Och
att gra det svrt fr de grekiska fascisterna och
deras mnga vnner. Vi hoppas vi gav en kort,
men vsentlig, bild av hur vi lever och tnker i
den grekiska verkligheten. Avslutningsvis skulle
vi vilja pminna de svenska lsarna om vr slogan
(en parafras p en klassisk formulering av Karl
Liebknecht): Our enemy is our very country!

Antifa Negative
Bild: Charlotte Stenson
Antifa Negative, against greek experience r en grekisk antifascistgrupp. Mer info finns p acdc.espivblogs.net

51

 som i reaktion
Vgskl

Fascism II

Reaktion II

sociala hgern

hgerpopulism II

Hegemoni

Kulturdebatt II

Kulturkamp

var den allra vrsta. Det var visdomens

senaste kvartseklets rika historiska

men frn andra politiska rrelser. Den

Sverigedemokraterna i hnderna enligt

hgerparti och ett mittenvnsterparti. I

en frstelse av den ofta subtila men

tion mot anstormningen av lsryckta

alltid ett uttryck fr ngot annat n

tid, det var ofrnuftets tid. Det var bde

erfarenheter har lika tydligt visat att

utmrker sig genom valet av strategi,

fljande formel: Frst slr marknads-

dag blir det allt vanligare med ett enda

penetrerande formen av ideologisk

pstenden drar ned motstndaren

autentisk erfarenhet. Precis hri ligger

trons och vantrons epok. Det var ljusets

fascismen alltid r den sista lnken

den ideologiska inriktningen, den

liberalismen sakta men skert snder

stort parti, lt oss kalla det kapitalets

kontroll och manipulation som, vid

i kvicksand. Ocks fr den som tar

mjligheten till en fullstndig brytning.

rstid och mrkrets rstid, hoppets vr

i ett speciellt politiskt kretslopp som

sociala basen och frhllandet till de

samhllet och drefter kommer de

parti: teknokratiskt, ganska effektivt

sidan av repressionen, understdde

debatten blir det ndvndigt att upp-

Frvirringen i sprkets organisation

och frtvivlans vinter. Allt lg framfr

bestr av fljande: en ytterst allvarlig

etablerade maktstrukturerna. Det r

konservativa och reaktionra och

och halvprogressivt i sociala frgor.

alla borgerliga institutioner. Hegemoni-

repa just de kombinationer av ord som

har blivit s stor, att den av makten

oss, och intet lg framfr oss

kris fr det kapitalistiska samhllet,

ndvndigt att vga in alla delarna.

lker ihop det. Liberalismen r en

Den enda politiska kraft som utmanar

begreppet fyllde detta tomrum genom

likt koder blir meningsbrande, frl-

ptvingade kommunikationen avsljar

(Charles Dickens, Tv stder 1859)

en kad radikalisering av arbetarklas-

Man kan inte definiera fascismen

privatiserande kraft. Den erknner

detta r frmlingsfientliga hgerpopu-

att belysa den roll som olika vrldssyner

sande, nr de upptrder tillsammans:

sig som ett bedrgeri och ett narrspel.

sen, ett kat std fr arbetarklassen

genom att bryta loss en speciell

bara individer och inga kollektiv och

lister, vilket skapar en tragisk dynamik

eller organiserande principer (tros-

islam och terrorism, muslimer och

... Informationen r maktens poesi

Ordningens parti

och en lngtan efter frndring inom

aspekt, som till exempel vldet mot

nr klassknslan eller den kollektiva

(Slavoj Zizec, DN 101120)

system, vrderingar, myter, vanor osv)

vldtkt, icke-vstlig och hedersmord.

(kontrapoesin fr upprtthllandet av

smbourgeoisin i stderna och p

invandrare, fraktet fr svaghet,

kvinnokampens gemenskaper frsva-

fyllde i att reproducera det kapitalistiska

Medan en politisk kamp fr, sg en

ordningen), den r den medialiserade

Fascismens orginalitet bestr i att ha

landet, enorm frvirring inom storbour-

den smborgerliga karaktren eller

gats - ja, d uppreser sig till slut i det

progressiv skattepolitik, kan handla

frfalskningen av det som existerar.

funnit en adekvat organisationsform

geoisin, fega och frrdiska manvrar

funktionen fr kapitalet. Fr det finns

liberaliserade och alltmer individuali-

sfren och produktionen, utan ven

om att finna, frfina och framfra argu-

Poesin mste dremot frsts som

fr en social klass som alltid varit

frn dennes sida fr att undvika en

inget enskilt element i fascismen som

serade samhllet endast ett kollektiv

Metapolitik

samhllet, inte bara inom den statliga

Frst burade fascisterna in Antonio

genom utbildningssystemet, media och

ment i en debatt, mste den som vill

den omedelbara kommunikationen i

ofrmgen att ha en enad struktur och

revolutionr hjdpunkt, utmattning

inte ocks finns i resten av samhl-

- invandrarna.

Gramsci och bervade honom hans

kultur, religion, familjen och vardagsli-

motverka frmlingsfientlighet eller hets

det verkliga och som detta verkligas

en enhetlig ideologi: denna form r

av proletariatet, kande frvirring och

let eller i andra politiska rrelser. Det

(Gran Greider, Metro 121112)

liv. Nu frsker de ta hans teorier han

vet. I den utstrckning som de rdande

mot muslimer, snarare inse att den

verkliga frndring. Den r inget annat

den mobiliserade armn. Milisen r

likgiltighet, allt vrre social kris, miss-

som r unikt fr fascismen r istllet

skrev i fngelsecellen. Metapolitik

ideologierna internaliserades i den

kampen fregr innan man har kommit

n det befriade sprket; sprket som

drigenom Nationella fascistpartiets

trstan och lngtan efter frndring

kombinationen av element.

allmnna befolkningen blev de sedda

till debattarenan den handlar p ett

tervinner sin rikedom och som genom

krna: det gr inte att upplsa milisen

inom smbourgeoisin, som drabbats

(Hickory, Reaktionr mobilisering -

franska Nya hgern (Nouvelle Droite)

som sunt frnuft. ... Fr att en rrelse

mer djupgende stt om vad man til-

att bryta sina ptvungna betydelser

utan att ven hela partiet upplses.

av en kollektiv neuros och r beredd att

medelklassen marscherar, Brand 1997)

Hgerpopulism

r den bastard som uppstod nr den

Nr klassdimensionen i politiken

vulgrlste Gramsci p 70-talet. Det r

skulle lyckas behvde den bli mothe-

lter sig sjlv att debattera.

genast omfattar orden, musiken, skri-

(Antonio Gramsci, Den italienska

tro p underverk och vidta vldsamma

avaktiveras kan hgern samla folk runt

synen att frndrar man vrderingar,

gemonisk. Den behvde underminera

(A Esbati, Vga vgra ta debatten, 2011)

ken, gesterna, mleriet, matematiken,

krisen, LOrdine Nuovo 1924)

tgrder, kande fientlighet gentemot

mikrofascism

andra konfliktlinjer. De framgngsrika

problemformuleringar och sikter

den borgerliga dominansen inom varje

hgerpopulistiska partierna i Europa

frndrar man politiken i stort. Meta-

samhllssfr - inom sociala och makt-

[Anti-Oedipus pekar ut] den farligaste

har exploaterat det identifikationsgap

politik r frsket att ndra politiken

relationer, inom produktion, kultur, och

krvs fr att ett fascistiskt parti snabbt

fienden, fascismen. Och inte bara den

som uppstr mellan arbetarrrelsens

genom att ta kampen i politikens

utbildning - innan en frontalattack mot

Det var den allra bsta av tider, och det

Bde den teoretiska analysen och det

proletariatet som svikit dess frvnt-

Som politisk rrelse skiljer sig fascis-

Marknadifieringen av samhllet spelar

Frut hade de flesta lnder ett mitten-

Den ortodoxa marxismen saknade

Ett systematiskt frsk till argumenta-

Under maktens kontroll r sprket

handlingarna. ... Det gller inte att

extrem makeover

stlla poesin i revolutionens tjnst,

Modern politik har drfr utvecklat till

tjnst. Blott s undgr revolutionen

Fascism I

ningar. Detta r de frutsttningar som

De karaktristiska knnetecknen

ska kunna bildas och segra.

historiska fascismen Hitlers och

ledande partiaktiva och mnga arbe-

frstadium, kulturen. Att de som

staten kunde bli effektiv. Frstrelsen av

ett msterskap tekniken att skilja olika

att frrda sitt eget projekt. ... Varje

fr den italienska fascismen, den

(Lev Trotskij, Bonapartism, fascism och

Mussolinis fascism som s effektivt

tarvljare som upplever sig vergivna

egentligen har makt i samhllet inte

gamla institutioner sgs av Gramsci ett

maktgruppers yttre propaganda frn de-

revolution har sprungit fram ur poesin

klassiska fascismen, som nu har

krig, 1940).

lyckades mobilisera massornas begr

och alienerade. Om vnsterpartiernas

r de som sitter p den ekonomiska

steg i en lngsiktig historisk modifiering

ras reella natur och syften. En reflex av

och frverkligats genom poesins kraft.

utan ocks fascismen inom oss

samhllskritik uppfattas som blott

eller politiska makten, utan p den

av samhllskrafterna som skedde under

detta r till exempel det politiska spr-

Detta fenomen har undgtt och undgr

Reaktion

alla, i vra huvuden och i vrt dagliga

urbana eliters uppifrnochnedtyckan-

kulturella, meningsskapande makten.

ytan p de formella borgerliga struktu-

ket, som r fyllt av fraser och termer

alltjmt revolutionens teoretiker (och

beteende.

de fr hgern brett spelrum. Nr man

De som har position i media, univer-

rerna. En mothegemonisk politik skulle

utan fast innebrd och med vilka i stort

man kan sannerligen inte uppfatta det

Radikal och reaktionr lever tillsam-

Snuten i din skalle.

slutar att mobilisera kring klassfrgor

sitet och konst. Fienden blir d den

drfr bedrivas mot snarare n igenom

sett vilka maktpolitiska intressen som

svida man fortfarande hnger fast vid

ven frsker genom social demagogi

mans som i ett olyckligt ktenskap,

Fascismen som fr oss att lska makt

och rr sig mot en vrderingsbaserad

politiska korrektheten, multikultura-

den existerande staten, genom att mo-

helst kan dljas. I ett sdant system av

den gamla uppfattningen om revolu-

skaffa sig en grundval bland massorna,

formade av varann, beroende av

och att begra det som dominerar och

politisk retorik och handlingsstrategi

lismen och feminismen, skapad av de

bilisera till ett samhlleligt block, eller

utvecklat och konstant dubbelspel har

tionen eller poesin) men har vanligtvis

i bondekretsarna, bland smbour-

varann.

exploaterar oss.[...]

gr bollen ver till motstndarna. S

kulturmarxister som ockuperar dessa

revolutionrt historiskt block.

fascisterna mycket stora frdelar just

observerats av kontrarevolutionrerna.

geoisin, till och med i vissa delar av

Men vi som r deras barn mste bryta

Hur befriar vi vrt tal och vra hand-

kan hgerpopulistiska partier eller

kulturella rum. Mlet med metapolitis-

(Carl Boggs, Gramsci and Eurocommu-

genom sin obundenhet i frga om yttre

Varhelst poesin dyker upp jagar den

proletariatet, varvid de skickligt sker

oss loss.

lingar, vra hjrtan och vra njen, frn

traditionella borgerliga partier som

ka metoder r att vcka det sovande

nism, Radical America 1980)

former. Drfr kan fascismen ocks,

skrck i kontrarevolutionrerna...

utnyttja alla missrkningarna ver den

Varje problem ropar p sitt eget sprk.

fascism? Hur blir vi kvitt fascismen som

spelar p samma strngar gra in-

folket, rycka loss dem ur deras falska

srskilt under nuvarande frhllanden,

(Raoul Vaneigem, All the kings men,

s kallade demokratin.

G som en sprhund dr sanningen

grott in i vrt dagliga beteende?

brytningar bland grupper som tidigare

medvetande och trnrosasmn, fr

Internationale Situationniste 1963)

(Komintern, Teser ver Internationalens

trampade!

(M Foucault, Introduktion till en icke-

gtt till socialdemokratin (och i ngon

att en ny fascistisk politik ens ska vara

taktik, 1922)

(Tomas Transtrmer, Om historien,

fascistisk livsstil, frord till Deleuze och

mn lngre vnsterut).

mjlig.

Kulturdebatt

upptrda bakom en rad olika skyltar, av

Brottas man med en gris s blir bda

att gra med vad de nu gngse defini-

1966)

Guattaris Anti-Oedipus)

(Ali Esbati, Frn bltt till brunt, Hgerns

skitiga men grisen tycker det r roligt.

tionerna klassificerar som fascistiskt.

svarta bok, 2010)

(Lars Hillersberg, 2001)

(J Svensson, Vad r fascismen, 1969)

hela landet i sitt grepp, bestr dri

att fascisterna inte bara bildar mindre
kontrarevolutionra, till tnderna
bevpnade kamporganisationer utan

52

vilka ingen ytligt sett behver ha ngot

utan att stlla revolutionen i poesins

Vnstern mste
prata ekonomi
inte kultur
Hgern kommer alltid hitta syndabockar, fr att leda
bort blicken frn kapitalismens kris. Kan vi verkligen
vinna ngot p att ta kulturdebatterna med dem?
Eller har vi frlorat redan i det gonblick vi
accepterar deras problemformulering - och lmnar
de frgor vi sjlva vill lyfta?

Europas ekonomiska kris skylls p kulturmarxister, romer, arbets

lsa, greker, sjukskrivna, elitfeminister, muslimer och andra miss
hagliga. Detta r kulturell populism dr befolkningen splittras upp
i etniska eller andra partikulra grupperingar. Kulturvnstern
mste nu hlla huvudet kallt och inte lta sig provoceras in i ett krig
som inte gr att vinna. Det motangrepp, som inleddes av Maria Sve
lands debattartikel Hatet som gr mig politiskt deprimerad har
oavsiktligt hjlpt hgerns nya dagordning - i brist p ekonomiska
lsningar vill man istllet prata kultur.
Vi frstr att de som personligen gjorts till hatobjekt fr olika
hgergrupperingar skrms av det aggressiva debattklimatet och vill
frsvara sig. Men angreppen ska frsts som symtom p att en hger
med flera olika grenar ftt en allt tunnare stam att vxa ut ifrn. Nr
den nyliberala ekonomiska ideologins pstdda vetenskaplighet gru
sats av den vrsta krisen sedan depressionen, vill olika hgergrupper
skifta fokus frn ekonomiska sprsml till kulturkamp.
I centrum fr kulturvnsterns angrepp har bloggaren Pr Strm
sttt, som kunnat framstlla sig som den lilla mannen som tar strid
mot etablissemanget. Men bloggaren frsrjs av landets mktigaste
opinionsbildande organisation Svenskt Nringsliv. Istllet fr att
54

som tidigare propagera fr den skallade fria marknaden lggs

resurser p en antifeministisk blogg. Varfr? Ja mnstret gr igen
frn hgern i USA.
nda fram till den desdigra septemberdagen nr Lehamn Brot
hers strtade samman, hvdades istllet att man funnit ungdomens
klla, vgen till evig ekonomisk tillvxt. Bara marknaden fick skta
sig sjlv i synnerhet banksektorn som r 2007 plockade in 41 pro
cent av fretagsvinsterna i USA. Ekonomipristagaren Jospeh Stig
litz konstaterade att tron p maknadens saliggrande effektivitet
snarast hade varit en teologisk stndpunkt. Pyramidspelet hade
rasat ihop under sin egen tyngd. Istllet fr fri marknad fick staten
g in och rdda banksystemet. Frlusterna skts ver till skattebeta
larna. Och den skuldkris vi idag upplever skapades.
Krisen brjade i USA och dr fddes ven strategin att starta
ett kulturkrig. Nr republikanerna vann tillbaka representanthuset
och flera lokala delstatsregeringar r 2010, blev det ingen nylibe
ral jobbpolitik utan kulturkonservativa lagfrslag om att begrnsa
abort, preventivmedel och evolutionsundervisning i skolorna. Pre
sendentkandidaten Mitt Romney anvnder visserligen ett mes
tadels ekonomiskt program men utmanades lnge av en outsi

der som Rick Santorum, vars plattform innefattar delstaters rtt

att frbjuda preventivmedel och abortfrbud fr vldtktsoffer.
Vrdefrgorna tog sig in.
Krisen fortsatte till Europa dr den s kallade Trojkan - EU, IMF
och ECB nu driver igenom en nedmontering av Greklands offent
liga sektor medan en stabilitetspakt upprttas fr EU. Detta stl
bad beskriver Stiglitz som en sjlvmordspakt. Den har bara inletts
och kommer att bli en lng, utdragen process som skr genom soci
alfrskingssystemen, lnerna och de fackliga rttigheterna. Sjva
den politiska demokratin understlls ansiktslsa byrkrater.
Detta skapar hat, frtvivlan men ocks ett starkt motstnd. Fler
och fler europeer sger nej till sjlvmordspakten. Som vi sg nr det
grekiska parlamentet belgrades nyligen. Samtidigt samlades hund
ratusentals portugiser i protest mot sin regerings nedskrningar.
Det puttrar och rr p sig ver hela kontinenten.
Nr borgerligheten inte har ngot annat att erbjuda n att de
fattiga mste bli fattigare vill man minst av allt diskutera ekonomi.
D frsker man, precis som sina amerikanska kollegor, att istllet
oskra kulturrevolvern och laddar det med islam, nationalism, jm
stlldhet, mngkultur, sexualitet, minoriteter.

Mnniskor som frlorar allt gr inte alltid rationella val, populis

ten kan rikta om deras ilska mot elitfeminister och kulturmarx
ister. De europeer som hller p att ruineras av sjlvmordspakten
lngtar tillbaka till tryggheten, blir kulturellt konservativa.
Men mnniskor som har mat p bordet, en trygg anstllning och
en bostad hatar sllan. Det finns skl att bli politiskt deprimerad
men lt istllet euforin fr frndring ta verhanden! Fortstt skapa
kultur, bra kultur retar upp knslor. Men nr det kommer till poli
tik mste vi nu fokusera p ekonomin. Vi har en unik mjlighet att
vnda krisen till ngot konstruktivt, skapandet av ett jmlikt Euro
pa, istllet fr att bjuda hgern p ett kulturkrig.

Abe Bergegrdh och Mattias Pettersson

Bild: Anna Ehrlemark

55

Kulturkrig
I kulturdebatterna r vnstern den stndiga mltavlan. Vad r det som
str p spel? Hgern verkar besatt av en tnkt enhetlig kulturvnster.
Trots hgern har den ekonomiska och politiska makten frsker de i
kulturdebatterna f vnstern att framst som etablisemang kultureliten - och hgern som opposition - verklighetens folk.

viktiga vita mn diskuteras

behovet av att begrnsa inflytandet av en
viss bestmd ras. De r fr lika i sitt stt och
de utvar dligt inflytande ver flertalet.
Dessutom knner sig nationen inte repre
senterade av dem.
Var r vi ngonstans? I Tyskland p
30-talet skulle nog de flesta gissa. Men just
det hr rummet r i Frankrike p 2010-talet.
I ett rum med

Det var fyra mnader efter det franska lands

lagets katastrofala insats i fotbolls-VM i
Sydafrika 2010. Frbundskaptenen Ray
mond Domenech hade sparkats. Han hade
lett ett landslag som spelat strukturlst,
strejkat under pgende turnering och som

56

var splittrat mellan vad som sades vara de

landsfrrdiska invandrarna och de riktiga
fransmnnen. Nu kallade den nya trnaren
Laurent Blanc snabbt till ett mte fr att
rdda fotbollen. Under mtet kom mnnen
till slutsatsen att lsningen var att begrnsa
antalet invandrare i landslaget. De var fr
muskulsa, spelade fr lika, var odiscipli
nerade och deras kultur (ls muslimska)
utvade dligt inflytande p lagandan. De
ledare och trnare som uppmuntrat mng
kulturen hll p att frstra den franska
nationalsporten. Invandrarna sjng ju inte
ens marseljsen och respekterade inte den
franska nationen.
S hur vore det, undrade frbundets tek

niske chef Francois Blaquart, om max en

tredjedel av de intagna till frbundets pre
stigefulle utbildningscenter fick ha invand
rarbakgrund?
Den nya landslagstrnaren Blanc sade att
systemet mste vara hemlig men hll med:
- Jag tror att vi mste hitta ett nytt fokus,
sade han.
Framfrallt fr pojkar som r 12, 13, 14
r gamla. Vi mste ha nya kriterier, uti
frn vra egna kriterier. Spanjorerna sger
till mig: Vi har inga problem. Vi har inga
svarta.
Men mtet frblev inte hemligt. Den enda
delegaten i rummet med nordafrikanskt
ursprung hade tryckt p rec-knappen p sin

telefon och spelade in hela samtalet. Tack

vare honom fick vi istllet en r inblick i hur
den moderna europeiska rasismen spridit sig
till mitten. Ett decennium tidigare var det
bara Le Pen och hans anhngare som hv
dade att det folkkra franska landslaget inte
var franskt nog. Nr VM-guldet 1998 vanns
p hemmaplan anfrda av Zinedine Zidane
sgs det snarare som en symbol fr det nya
Frankrike; mngkulturellt och framgngs
rikt. Tolv r senare r Europa i kris och
symboliken en annan och nr SVT:s pensio
nerade kommentator Bosse Hansson under
hsten upprepade den franska doktrinen
och ppekade AIK:s fr mnga, fr lika och
fr svarta spelare var det drfr inte - som
mnga ppekat en kvarleva frn en gam
mal tid. Det var i takt med tiden.
Fr det som den franska landslagstaben
uttryckte i hemlighet och Bosse Hansson
sedan torgfrde i radio kan ltt verfras till
en samhllssyn och en slags matchbild ver
Europa som mnga inom hgern delar idag.
P ena planhalvan str invandraren som
importerat sin kultur och sina kroppar till
Europa och hller p att ta ver. I samma
lag finns den politiska korrekta vnstern,
mngkulturalister och feminister som gjort
detta mjligt.
P den andra halvan finns motstndarna.
Sanningssgarna. Med en blandning av

sekulra liberaler och kristna konservatister

utgr de startelvan som ska stoppa Europas
frfall. Mnga kallar det som pgr fr ett
krig. Ett kulturkrig.
Just bejakandet av kulturella skillnader
r en ny hrnsten i den europeiska rasis
men. Frmlingsfientligheten har fr lnge
sedan lmnat sitt fokus p ras och istllet
har hgern har blivit som besatt av kultur.
Inte bara levnadsvanor och seder utan ven
konst, litteratur och arkitektur har blivit
viktiga arenor att inkludera. I vrt grann
land Norge investeras en inte obetydlig del
av oljepengarna i kultur. Norsk folkmusik,
film och litteratur r inne i en guldlder det givna temat fr de hgerextrema r nd
att den enhetliga norska kulturen hller p
att upplsas och ersttas av en oknd och
skrmmande mngkultur.
Kulturkriget mot dessa fiender (invand
raren och vnstern) str p tv ben. Islamo
fobin har strkts i tal och i lag och invand
rarna har ftt knna av kad repression ihop
med absurda frdomar om sljor, Muham
med och terrorister i frorten. Argumenten
som anvnts vet lsare av denna tidning och
behver inte upprepas.
Men det r slaget mot vnstern som r
viktigast. Enligt den breiviska vrldsbilden
r det ju den politiska korrekta eliten som
varit drrppnare fr den muslimska inva

sionen. Utan kulturmarxisterna hade vrde

uppluckringen och frfallet aldrig skett.
Postkolonialister, genusvetare och marxister
som ifrgastter och kritiserar begrepp som
svensk, invandrare, man, kvinna, huma
nist och rasist har frtt den egna kulturen
genom sin relativism. De finns verallt men
framfrallt inom kultursektorn, i media och
p universiteten. Och som Gran Hgglund
uttrycker det r det denna nya verhet som
bestmmer vad vanliga mnniskor fr gra
och tycka:
Nr jag vnder rat mot vnster hr jag
inte mycket annat n svrartade performan
ce-vrl och kultursidornas idisslande av
dekonstruktionen av knet, upplsningen
av kategorierna, nedmonteringen av jaget.
Det r ltt att se en slags tiorig tidslinje
av denna reaktionra motattack med start i
elfte september 2001 och kulmen i Breiviks
manifest 2011 dr det kristna hatet mot uni
versiteten, feministerna, socialdemokrater
na och muslimerna skrevs ut i klartext. Men
det har djupare rtter n s och attackerna
mot World Trade Center blev framfrallt en
vitamininjektion i ett mngrigt projekt
frn den konservativa hgern att utmla
vnsterns frndringar som ngot civilisato
risk nedbrytande. Redan p ttiotalet i USA
brjades begrepp som kulturkrig, politiskt
korrekthet och kulturelit att anvndas av

57

konservativa rrelser fr att protestera mot

nya normer kring feminism, mngkultur,
homosexuella rttigheter och miljkamp.
Men det var inte frrn efter 9/11 som reto
riken blev ett framgngsrikt nysprk ven
bland etablerade rster i Europa fr att pro
testera mot progressiva landvinningar.
Efter massakern p Utya har vnstern
ofta anklagats fr att detta r en bedrg
lig argumentation. Att det r skamlst att
klumpa ihop hela kulturhgern till ett enda
sociogram och dra linjer mellan Gran
Hgglund och Anders Behring Breivik utan
att ta hnsyn till deras olikheter. Men fr
den som lsar manifestet i detalj r det inte
konstigt att frska analysera inspiratio
nen. Vissa partier av de ver tusen sidorna
kan ltt avgrnsas till en hgerextremistisk
vrlsbild, men stora delar av manifestet r s
tydligt tagna ur den idbank som fungerat
som paradstndpunkter fr den europeiska
hgern i debatter om alltifrn muslimer
och sljor till barnbcker och feminism p

58

2000-talet. Dr r slaget om kulturen cen

tralt. Dr handlar politikens konflikt inte
om ekonomi utan om vrden, principer och
moral och dr stts den muslimska kultu
rens negativa pverkan stndigt samman
med vnsterns falska tolerans.
Ett bra exempel p hur denna idstafett
mellan mer extrema rster och etable
rade politiker fungerar finns i Danmark.
I en nyutkommen bok visar den danske
antropologen Peter Hervik hur det danska
regeringspartiet var centralt fr skapan
det av krisen med Muhammedkarikaty
rerna. Det var inte som mnga tidigare
beskrivit Dansk Folkeparti som inspi
rerade tidningen till publiceringen. Det
var den dvarande statsministern Anders
Fogh Rasmussen som efter att ha lanse
rat ett idprogram kallat ett kulturkrig
om vrderingar gav Jyllands-posten idn
till att pbrja projektet. I Rasmussens
krigsbeskrivning ritades de tv fienderna
upp: den medeltida muslimska kulturen

och den politiska korrekta vnsterkultu

ren som frskte tysta det danska folkets
frisprkighet.
Publiceringen blev sedan en ostoppbar
politisk plogbil genom debatten mot vn
stern och mngkulturen och idag prglar
Rasmussens civilisationskrig hela den dans
ka samhllsdebatten.
Publiceringen fick ocks en viktig konse
kvens i Sverige i form av den nnu pgende
one man-showen Lars Vilks. Trots att Vilks
r en utprglad rasist som jmfr muslimer
med nazister och gng p gng sagt att det
bor fr mnga muslimer i Europa s fr
svaras han av upplysningsidealens liberaler
p kultursidorna eftersom han sgs vara en
symbol fr Europas finaste princip: yttran
defriheten.
Men som Peter Hervik visar i sin bok s
handlade muhammedkarikatyrerna aldrig
om yttrandefrihet och resonemanget r lika
giltigt fr Lars Vilks.
De personer som attackerade muslimer

och islam frsvarade varken muslimers ytt

randefrihet eller yttrandefriheten i allmn
het. Istllet utgjorde de en radikal hger
populistisk gemenskap vars intresse var att
torgfra konfrontationsinriktade mnen.
Till slut anvndes yttrandefriheten endast
fr ett enda syfte: att frljliga muslimer,
skriver han.
Shr i backspegeln kan vi se hur deras effek
tiva stt att argumentera ocks har smittat
av sig p resten av kulturdebatten. Idag lter
allt fler som modiga hgerextremister som
vgar sga sanningen.
I en tragikomisk artikel i DN kultur skri
ver Kajsa Ekis Ekman om hur det har blivit
inne att vara ute, hur alla numera vill vara
marginaliserade gentemot den politiska
korrekta eliten.
Genom att hvda att det inte finns
utrymme fr denna sikt legitime
rar hen [min ndr] den utan att behva
argumentera.

S bland de marginaliserade fr de kul

turkonservativa nu samsas p DN kultur
med vnsterislamofoben Fredrik Ekelund
eller en beknnelsendig Bengt Ohlsson.
Dr berttar de att de ska bertta en obe
kvm sanning, att den sanningen tystas och
de som sger den hotas men gr det nd.
Vnsterhegemonin till trots.
Att de genom att publicera sig bevisat att
den hegemonin inte lngre finns ignorerar
de glatt. Alla medel r ju tilltna nr man
slss mot eliten.
Sakta men skert har kultursidornas
pstdda vnsterdominans definitivt rase
rats av en hger som nnu inte vunnit slaget
om kultursfren. Kulturkriget pgr.

America Vera-Zavala
Bild: Celie Eklund
America Vera-Zavala r frfattare, vnsterdebattr
och dramatiker. Hon bor fr nrvarande i Buenos
Aires, Argentina.

59

Tecknad
sprngkraft
Egentligen r det rtt mrkvrdigt. Sveriges politiska
opposition idag utgrs inte av vnsterpartiet, utan av
serietecknare. Det r i tidningar som Galago och Det
grymma svrdet eller radioprogram som Tankesmedjan som hgerns projekt effektivast dissikeras - och
avsljas som just ideologi. Seriemediet har kommit
att f en ny politisk sprngkraft. Hur blev det s?
ungefr s
lnge som jag varit aktiv inom serier p
olika stt, har vi sett en frndring inom
den svenska seriekulturen. Frn att ha varit
en mansdominerad och introvert kultur har
den p mnga stt frvandlats till en scen
fr politiska stllningstaganden och kultu
rell pverkan.
Det vi talar om r alternativseriekultu
ren. I Sverige innefattar den ocks ofta de
serier som syns mest i media, vilket p ett
stt kanske gr benmningen lite missvis
ande. Jag definierar begreppet som de serier
som inte ges ut p de riktigt stora frlagen
utan p mindre frlag eller som fanzines.
Drmed inte sagt att de inte kan ha stora
upplagor, men framfrallt styrs de inte av
stora fretag som stter vinstintresset frst.
Idag tar serierna en strre plats n p
lnge i samhllsdebatten. Serietecknare r
radiopratare och frlggare, skriver debatt
artiklar och det de pratar om har inte nd
vndigtvis alls med serier som konstform att
gra. Frgan r hur det blev s?
Jag tror att det har mycket att gra med
den feministiska serievg som kom igng
fr drygt tio r sedan. Det handlar delvis
om uttalat feministiska serier, men ocks
om att fler kvinnor brjade bde gra serier
och f uppmrksamhet.

Perioden sedan millennieskiftet,

60

P 1990-talet kom till exempel sa

Grennvall med sina sjlvbiografiska serier
som talade om hur det kunde vara att vxa
upp som tjej och m dligt. 1999 startade
Serieskolan i Malm som den andra stora
serieutbildningen i landet. Den i Hofors
hade vid det laget funnits ett tag men det
var Malm-skolan som i strst utstrckning
pverkade serielandskapet, ven om vissa av
oss blev radikaliserade av att g i Hofors.
P den tiden var det en annan styrning dr
n det blev senare och vi tvingades fra en
stndig kamp mot ledningen. Vi kmpade
oss till ett elevrd och pratade om att strejka
och s vidare. Men det r en helt annan his
toria. Och jag fr vl lgga till att situatio
nen dr r mycket bttre nufrtiden.
Serieskolan i Malm bytte ocks led
ning, men dr skedde det redan frsta ret.
De som kom in hade ett stort ntverk bland
de samtida aktrerna bde bland strre och
mindre frlag och ven en del internationella
kontakter. De strvade ocks efter en jmn
knsfrdelning, men det var ngonting de
aldrig behvde jobba fr att stadkomma.
De som kom in var helt enkelt jmnt frde
lade utan att man ens behvde fundera ver
fr- och nackdelar med kvotering.
Kombinationen av de tv faktorerna tror jag
har varit betydelsefull, srskilt som ens kon
taktnt p mnga stt r det avgrande fr
om man ska bli publicerad. En tredje faktor
r att skolans inriktning gick ut p att teck
narna skulle hitta sin egen stil snarare n
anpassa sig efter vad som gr att slja p den
tillgngliga marknaden. P den tiden var
utbudet inte srskilt brett fr den handfull

som ville frsrja sig p att gra serier. Och

har man svrt att tjna pengar r det inte
konstigt om man tenderar att luta t vnster
politiskt. I brjan av 2000-talet kom en ny
generation av framfrallt kvinnliga serie
skapare och mnga av dem kom ut p scenen
via Serieskolan i Malm. Namn som Coco
Moodysson, Liv Strmquist, Sara Granr,
Malin Biller och senare Sara Hansson och
Nanna Johansson brjade synas i media och
bokhyllor. Det finns sklart mnga fler som
av olika anledningar inte synts lika mycket,
men som nd varit aktiva.
Mitt seriekollektiv, Cest Bon Kultur (CBK),
som jag ska g in p senare, visade vgen nr
det gllde att gra sin egen grej och hitta
vgar att finansiera en utgivning utanfr
de strre frlagen, vilket jag tror spelade
en viss roll. Ngot r efter att vi startade
kom ocks det feministiska serientverket
Dotterbolaget som frn brjan bestod av
kvinnliga serieskapare som trffats genom
Serieskolan, vilket vi i CBK ocks gjort.
Dotterbolaget expanderade, gjorde vsen
av sig och fanns efter ett tag i flera olika
stder. Dr vi utvecklades till en internatio
nell serieantologi med konstserier handlade
Dotterbolaget snarare om uttalat politiska,
frmst feministiska, budskap i fanzines och
utstllningar.
Det drjde inte lnge innan Galago
plockade upp vad som hll p att hnda.
Galago som funnits sedan 1970-talet har
i varierande grad varit ett forum fr poli
tiska serier, men kanske inte s tydligt alla
gnger. I mitten av 00-talet ndrades redak
tionens sammansttning och de som kom in

jobbade mer mlinriktat med att f in fler

kvinnor, med fljden att det ocks kom in
fler feministiska serier. De byggde ven upp
mer av en vnsterpolitisk prgel p tidning
en. Nr Alliansen vann sitt frsta val var det
mnga som insg att Sveriges politik hll p
att ndra riktning och reagerade mot det,
inte minst inom seriekretsar.
Ett annat frlag som ftts ur Seriesko
lan i Malm r Kolik. Frlaget har inte
ndvndigtvis tagit lika tydlig stllning
som Galago, men har till exempel gett ut
den feministiska sexserieboken Drift av Liv
Strmquist och Jan Bielecki. Drift kom rtt
i tiden som en del av den feministiska serie
vgen och fick mycket uppmrksamhet,
fljd av Lina Neidestam som gick vidare p
samma spr.
Vad gller sexserier s r kanske det mest
intressanta projektet Swedish Comic Sin.
Inte ndvndigtvis i resultatet alla gnger,
men i arbetssttet. Alla medverkande i dessa
antologier utgr tillsammans redaktionen.
De lser, kommenterar och godknner var
andras serier fr att undvika att innehllet
ska g ver fel grnser. Det r ett stt att
komma frbi att fiktiva sexskildringar kan
vara knsliga ven om det inte r p samma
niv idag som fr tio r sedan. De kvinnliga
medverkande r ocks hr i majoritet, ofta
men inte alltid en vervldigande sdan.
Vi har ocks tecknare som Henrik Bro
mander, Hanna Pettersson med flera i kret
sen kring Vrldens Ende som verkar ha
influerats av klasskampskonferenserna Vr
Makt och SAC:s fackliga reorganisering,
med fljden att mnga av deras serier och
texter handlar om arbetsplatsberttelser.

Seriefrmjandet
Ger ut tidningen Bild
och bubbla, startat
1968. En av nordens
viktigaste facktidskrifter
och organisationer fr
serier och serietecknare. Drev igenom statliga
seriestdet.
Serieskolan Malm
Startades 1999 p
Kvarnby folkhgskola i
Malm, Sveriges andra
serieskola vid sidan om
Hofors. Skolans uppstart sammanfll med
en vnstervg i Malm,
dr kontaktytan mellan
serietecknare och
aktivister varit flytande.
Serieskolans tecknare
terfinns idag i Galago,
Cest Bon Kultur, Dotterbolaget och Wormgod.
Galago
Seriesveriges flaggskepp, startat 1979. Efter en lng formsvacka
fick tidningen ny energi
2007, med Johannes
Klenell och Mats Jonssons redaktrskap och
medvetna satsning p
att involvera fler kvinnliga tecknare och vssa
sin satir. Tidningen r
idag mer politiskt uppkftig n p lnge, till
Per Gudmundsson och
Timbrohgerns frtret.

61

Kanske r serierna den nya formen fr pro

letrlitteratur?
Inom proggen fanns en motsttning mel
lan de som ville anvnda musiken fr att
sprida ett radikalt budskap till massorna och

Det Grymma
Svrdet
Startades av Pontus
Lundkvist 2007, som
tidigare gjort fanzinet
Mina gon! Mina gon!
DGS blandar serier och
noveller, ett fanzine
i bokform. Ingen kan
bryta ner hgerretorik
och vnsterfloskler som
Pontus Lundkvist.
Dotterbolaget
Feministiskt serientverk startat 2005 av
tecknare p Serieskolan
i Malm.
Cest Bon Kultur
Internationellt inriktad
serietantologi frn
Malm fr konstserier.

62

de som ocks sg det som viktigt att gra

musik som var radikal i sig utan att alltid
ha lika tydliga budskap. En liknande kon
flikt kan sgas finnas inom svenska serier,
men den frsta varianten har varit mer eller
mindre helt dominerande bland de politiskt
inriktade serieskaparna.
Sergej Eisenstein, regissren till Pansar
kryssaren Potemkin, sg det som en nd
vndighet fr den revolutionra konsten att
ocks vara revolutionr i sitt formsprk. I
Sverige har den dominerande attityden varit
att en bra historia inte behver vara snyggt
gjord, med fljden att det nrap skapats en
slags elitism kring att teckna fult. Det har
ocks funnits en knsla av sjlvtillrcklig
het som gjort att vldigt f svenska serie
tecknare har tittat p vad som ges ut i andra
lnder. Detta r inte unikt fr serierna utan
ngonting som genomsyrar stora delar av
det svenska samhllet, s det r inte under
ligt, bara beklagligt.
Kristiina Kolehmainen som tills hon gick
bort nyligen drev Serieteket i Stockholm
gjorde sitt bsta fr att motverka vad hon
sg som ett uttryck fr Jantelagen och tog
hit internationella serienamn till den rliga
Small Press Expo (SPX, numera Stock
holms Internationella Seriefestival). ven
om hon inte kunnat uttrycka det i tjnsten
har mitt intryck alltid varit att hon sg saker
ur ett anarkistiskt perspektiv, vilket nog har

hjlpt till att forma den svenska seriekultu

ren, d SPX varit samlingsplatsen fr hela
den alternativa seriescenen.
Susanne Johansson, andra halvan av mitt
nuvarande konst/seriekollektiv Wormgod,
var med och startade Dotterbolaget paral
lellt med att hon jobbade med CBK, men
passade inte riktigt in i Dotterbolaget, d
hennes politik var mer subtilt framfrd och
hennes visuella stil inte stmde in i den
estetiska riktning som var/r den rdande i
landet. Dr CBK gick in fr att jobba med
revolutionerande formsprk men inte s
mycket i budskapen, frsker vi i Wormgod
att kombinera de tv riktningarna. Samma
sak med min egen serie, Piracy is Libera
tion. Feminismen uttrycks i mina serier
genom att de kvinnliga huvudkaraktrerna
har en sjlvklar roll som aktrer med breda
rollregister och en jmlik sexualitet. Det gr
dem mindre uppenbart feministiska, men
de utgr helt klart ett alternativ till hur mn
och kvinnor skildras i mainstreamkulturen.
Det finns fler serieskapare som inte bru
kar rknas till de mest politiska men som
har tydliga drag av feminism och/eller
klassmedvetande, som Mats Kllblad, Tinet
Elmgren eller Joanna Rubin-Dranger.
Den lite yngre seriefestivalen AltCom
genomfrs 2012 i Malm fr andra gngen,
detta r med temat NO BORDERS. Fes
tivalen r p mnga stt arvtagare till bde
SPX i Stockholm och andra europeiska
seriefestivaler, frmst CRACK! som hlls
p ett ockuperat fort i Rom. Detta syns
bland annat genom att AltCom lyfter fram
en internationell undergroundseriekultur

och kombinerar nyskapande konstnrliga

uttryck med tydliga politiska budskap. I
festivalantologin som delas ut gratis finns
ocks mnga svenska serieskapare som gjort
serier p festivaltemat. Serier med radikala
politiska budskap frn tecknare som ofta
inte r etablerade sedan tidigare. Vilket vl
visar att det inte bara r serietecknarna som
politiserats utan ocks fler politiskt aktiva
som brjat anvnda seriemediet som red
skap.
Jag vet inte vad som r hnan och vad som
r gget. r det seriemediet som lmpar sig
bra fr att uttrycka politiska budskap eller
r det att politiska budskap p senare tid har
framfrts mycket i serieform som gr att fler
och fler gr den vgen? r det sedan hnan
eller gget som gr att Galagos uttalanden
tas p allvar i etablerade mediala kretsar?
Att debatterna kring Tintin och Bamse kan
upprra s starka knslor har nog snarast
att gra med att det r vad mnga vuxit upp
med, men samtidigt kanske det inte r en
slump att de blossar upp just nu?
Den nya generationen har vuxit upp med
Gteborgskravallerna och globaliseringsr
relsens vnstervg, vilket kan ha med saken
att gra. Mnga av oss har hankat oss fram
p CSN eller socialbidrag och enstaka illus
trationsjobb, samtidigt som vi anvnt seri
erna fr att fra fram vra budskap utan att
frvnta oss (men mjligen hoppas p) att
kunna tjna ngra pengar p det. Det har
nog ocks med saken att gra, att vi sett vl
frdsstaten underifrn.
Kanske kommer nsta nya politiska
serievg att handla om migrationspolitik?

Fr p det omrdet ligger vi fortfarande

efter, vilket ven Galagos Johannes Klenell
erknde i en artikel nyligen. Utvecklingen
har redan brjat, med Asylkalendern som
ges ut av Asylgruppen i Lund, AltCom
2012 med temat NO BORDERS och pro
jekt som Tusen Serier som syftar till att
genom workshops och utgivning ppna upp
seriesverige fr invandrare och gra det lite
mindre svenskt.

Mattias Elftorp
Bild: Hanna Stenman
Mattias Elftorp r serietecknare och boende i Malm.
Han arbetar med Tusen Serier och kollektivet Worm-

Vrldens Ende
rlig antologi som
ges ut frn Gteborg.
Blandar serier och
noveller. De personliga
berttande serierna/
texterna har korsbefruktats med militanta
sjlvunderskningar om
arbetsplatskamp och
vardagsalienation.
Wormgod
Ger ut Mattias Elftorps
Piracy is liberation och
Susanne Johanssons
arbeten. Blandar
zombier, serier, sex och
noisefestivaler. Arbetar
nra Tusen Serier, ett
serieprojekt om migration och flyktingpolitik,
nrstende Aktion mot
deportation.

god. Ls recension av hans serie Piracy is liberation

p sid 75.

63

Kommunikationsgerillan och torgen

De spanska torgmtesprotesterna uppstod inte ur intet, utan har rtter
i en lng rad lokala och globala protester. Rrelsen har varit innovativ
och kreativ i sitt anvndande av kommunikationsformer som en
brande del av sin mobilisering. Kommunikationsgerillametoder har
frnyat ven den politiska kampen.
frn Seattle 1999 till den
internationella vgen av universitetsockupa
tioner, fr att inte tala massmobiliseringar i
Nordafrika, Frankrike och de stora stderna
i Spanien och Grekland, visar att en kritik
av den kapitalistiska globaliseringen r bde
mjlig och absolut ndvndig. Grsrotsba
serade sociala rrelser har pbrjat en pro
cess av demokratisk frnyelse och leder till
en omdefiniering av det globala civilsam
hllet. Pstendet hr r att dessa mobili
seringar och frnyelser ocks har genererat
nya frestllningar av bde produktion och
distribution av kultur och skapat nya konst
nrliga och rumsliga arbetsmetoder.
Hr kommer jag ta upp de konstnrliga
aktivistmetoder, som anvndes i Spanien
under ren 2006 till 2012. Fokus r p skr
ningspunkten mellan konst och nya sociala
rrelser. Dessa rrelser har utvecklats som
ett svar och en kritisk reaktion mot gen
trifiering, privatisering och oskra arbets
frhllanden. Vilka taktiker r det som
anvnds i konstnrliga praktiker och som
frsker avslja eller underminera makt
strukturer och gentrifieringsprocesser?
En nrmare granskning av dessa arbets
stt och samarbetsprojekt mellan konst
nrliga och sociala rrelser kan erbjuda en
inblick i de verktyg och taktiker som kan
anvndas fr att motst de skadliga effek
terna av de samtida modeller fr stadsut
veckling som dominerar idag. Min defini
tion av taktiska metoder inbegriper allt frn
politisk konst, konstaktivism och samarbe
tet mellan konstnrliga metoder och direkt
demokratiska civil-olydnadsaktioner.

Globala protester,

64

Kommunikationsutrymme
Fr att frst en del av bakgrunden till de
taktiker som anvnds i 15M massmobilise
ringarna i hela Spanien under 2011, r det
kanske viktigt att nmna V de Viviendakampanjen (B fr bostadsfrgor) som star
tade fem r tidigare. I maj 2006 skickades
ett anonymt e-postmeddelande runt Mad
rid som bjd in till en spontan sit-in. Efter
det massiva valdeltagandet och framgng
fr aktionen, skapades V de Vivienda. Dess
syfte var att formulera kampen fr rtten
att f tillgng till anstndiga bostder
och arbete, och det drevs under en slogan
som kontrade oskerhet och spekulation:
"Bostder r en rttighet och inte ett fre
tag." Denna lokala kampanj p grsrotsniv
har ftt en viktig politisk roll och blivit en
del av en strre social rrelse. Sociala nt
verk, som frbinder grupper och indivi
der - genom direkta aktioner som demon
strationer, frsamlingar, workshops och
offentliga samtal, utomhusfilmvisningar,
fotografikampanjer och frestllningar organiserades fr att synliggra befintliga
konflikter kring bostadssituationen. Dessa
tgrder fungerar som en politisk plattform
som skapar en heterogen och mngskiftan
de rrelse, dr det inte r ett politiskt parti
som ligger bakom det. Genom dessa aktivi
teter tas gatorna tillbaka som en gemensam
plats fr direkt representation och synliggr
politikernas misslyckande i att representera
det folk de beslutar ver.
Realidades Avanzadas (Avancerade Rea
liteter) var ett konstnrligt projekt som
utvecklats som en del av den sociala rrelsen

kring V de Vivienda. Detta projekt hade sitt

ursprung i en film - en blandning av fiktion
och dokumentrfilm - som avsljade den
sammanfltade relationen mellan utveckla
re och finansiella institutioner. Filmen gjor
des tillgnglig via YouTube, och en rttslig
prvning av filmen gjordes av La Caixa (en
av de strsta bankerna i Katalonien), vilket
gjorde att den censurerades med undanflyk
ter som syftade till upphovsrtt. Filmens
tillbakadragande av YouTube ledde till
massiva protester och bred spridning genom
alternativa webbplatser i Spanien. Detta
gav upphov till en rad frestllningar och
offentliga evenemang, vilket resulterade i en
annan film och en uppmaning att skapa ett
vrldsrekord att f en offentlig massa att
ropa fr rtten till bostad. Frestllningen
genomfrdes i offentliga utrymmen i Barce
lona, som

frvandlade det symboliska torget

Plaa St Jaume till en interaktiv teaterscen
och ett utrymme fr protester. Frestll
ningen har likheter med en TV-show, dr
en moderator uppmanade publiken att utf
ra ett kollektivt offentlig utrop, som mt
tes p en interaktiv "rop-mtare." Projektet
initierades av teater Conservas i samarbete
med Enmedio konst- och aktivistkollektiv
och medlemmar av Las Agencias. Dessa
tgrder var avsedda som mediala hndelser
och utforskade stt att gra en inverkan p
den offentliga debatten samt fungera som
katalysatorer fr bredare sociala och kultu
rella processer.
Tusentals mnniskor har fortsatt att
hvda rtten till en lmplig bostad och V
de Vivienda- kampanjen har etablerat ett
ntverk av tgrder och visuellt inriktade
kampanjer i olika stder i Spanien. Ngra
av dessa taktiker kan hittas i frra rets
15M- demonstrationer och acampadas.
Dessa frigende lger fungerar som exem
pel p decentralisering och samordning fr
att skapa en gemensam identitet via sym

bolisk medlemskap i en anonym politisk

gemenskap, samtidigt som att de utmanar
de traditionella formerna av politisk repre
sentation. Som ett resultat av deras snabba,
flytande positionering och temporalitet har
frsamlingar p torgen och utomhuslger
frndrat hur vi tnker och gr bebyggelse.
De har ocks blivit en tidig indikator p rr
lighet och politisk flde, ett kartlggande av
det lokala och globala politiska landskapet.

Ett ntverk av taktiska metoder

Dessa konstnrliga projekt, tgrder och
ntverk kan definieras som taktiska meto
der eftersom de fungerar som paralleller
till anvndningen av det bredare begreppet
taktiska media i nya sociala rrelser. Dessa
specifika taktiska metoder underminerar
befintliga strukturer fr kontroll ver pro
duktion och distribution av kultur. Genom
sdana strategier erbjuder anvndningen
av nya medier inte bara mjligheter fr
remix och omskapande av mainstreamkul
turen, men ocks omfrdelning av kultur
och utveckling av nya modeller fr urbana
aktioner.
Jag tror att dessa taktiker och strategier
har varit, och r p vg att utvecklas, inom
konstnrliga praktiker i olika omrden. Fr
att stdja denna uppfattning vill jag nmna
en inspirerande bok, Handbok fr en kom
munikationsgerilla, som haft lika stark
inverkan p utvecklingen av taktiska medier
som p taktiska konstnrliga praktiker.
Som en strategisk handbok beskriver den de
grundlggande principer, tekniker, meto
der, grupper och tgrder som kan anvn
das i sociala processer fr kommunikation.
Utbudet av exempel i boken har breddat vr
frstelse och definition av kommunika
tion, inte bara med hnvisning till massme

dier, men ven frstelsen fr "ansikte-motansikte-kommunikation" i det dagliga livet.

Omdefinieringen av konstaktivistiska
metoder som taktiska metoder, som fresls
hr i frhllande till massmobiliseringar
och de senaste protesterna i nya sociala
rrelser, kan ses i relation till en frndring
i den kreativa processen. Fokus r inte s
mycket p "konstverk" eller "objekt", men
p verktyg, taktiker och stt att arbeta. Dr
fr kan "konstverket" frsts som ngot som
genereras av sociala och kulturella proces
ser. Freml eller konstverk som produce
ras frvrvar mening endast nr de anvnds
eller upplevs.
Hr r kreativa processer och konstverk
definierade som en del av ett nt, och dessa
ntverk, i frlngningen, som politiska sub
jekt. Begreppet folkmassan eller multitu
den, som ses i skrifter av Hardt och Negri,
hnvisar till en ny politisk frga som r sam
mansatt av flera, oberoende aktrer, som en
mngfald av ntverk, sammankopplade med
ett nt och kan producera kreativa konver
genser under srskilda omstndigheter.
Dessa konstnrliga aktioner, samarbetspro
jekt och den direktdemokratiska civila olyd
naden tyder ocks p en betydande frskjut
ning i konstnrens roll. I denna definition
blir konstnren en kulturell tillverkare - ett
politiskt mne och en nod i lokala och glo
bala sociala ntverk.

Ana Betancour
Ana Betancour r mediaaktivist och konstnrlig
professor p institutionen fr arkitektur p Chalmers
i Gteborg.

65

Kulturens
ekonomi
Konst och arbete r tv sidor av samma mynt, det vill sga av
kapitalismen. S lnge arbetskraft r en vara, kommer kulturlivet att
frbli fixerat vid individuella upphovsmn. Att avskaffa konsten r
lttare sagt n gjort vilket en rad revolutionra rrelser i historien har
ftt erfara. Dags att g till botten med hur allt hnger samman:
konsten, kapitalet och upphovsrtten.
Kapitalismen kan bara beskrivas som ett
sjlvndaml: tillvxt fr tillvxtens skull.
Om det lter absurt i teorin, r detta inget
mot praktiken den praktik som vi alla tar
del i varje dag. Vi gr det eftersom livets
frndenheter endast r tillgngliga fr oss
via marknaden, fr att sjlvhushllning inte
lngre r ngot alternativ.
Fr att verleva under kapitalismen mste
vi kpa varor. Fr att kpa varor mste vi ha
pengar och fr att f pengar mste vi slja
varor. Undantagsvis hnder det att mnn
iskor kan slja resultatet av sitt eget arbete.
Sdana varor rknas ofta som konst, vilket
betyder att de behandlas p ett annat stt n
andra varor. Till detta undantag ska vi snart
tervnda.
Undantaget bekrftar regeln. Mnniskor
mste i allmnhet slja sin arbetskraft som
en vara. Vissa har skna jobb och fr hg
ln, andra har hrda jobb och fr lg ln.
Alla r de tvungna att prioritera bort allt
annat till frmn fr arbete.
Tvnget till lnearbete r det som upprtt
hller tillvxten. Fr vad r det som vxer i
tillvxten? Karl Marx gav svaret: vrde,
vilket kan begripas som sjlva det nt som
knyter samman alla varor och upprtthl
ler det kapitalistiska samhllet. Vrde fung
erar enligt Marx som det abstrakta mttet
p ndvndig arbetstid. Abstraktionen sker
hela tiden, i det att varorna utstts fr mark
nadens konkurrens.
Om ngot r fantastiskt med kapitalismen,
r det hur denna konkurrens tvingar fram
stndigt ny teknik som kar produktivite
ten. Varje fretag tvingas stndigt till att
minimera den arbetstid som krvs fr att

66

tillverka en viss vara. Samtidigt kan syste

met bara verleva genom att stndigt ka
den totala arbetstiden. Sjlvndamlet br
allts p en sjlvmotsgelse. Hr finns en
ledtrd till varfr arbetskapitalismen, efter
att den ntt global skala, bara kan fortstta
vxa i form av finansbubblor, med allt dju
pare kriser som fljd.
Svaret p arbetslshet blir inte frkortad
arbetstid, utan hrdare krav p att arbeta
allt mer. Arbetssamhllets absurditet r
magnifik, men den vilar p en nnu djupare
paradox. Tillskottet av ny arbetskraft kan
nmligen inte ordnas enligt kapitalistiska
principer.
Fr att barn ska vxa upp till dugliga arbe
tare mste ngon ta hand om dem i en massa
r inte fr att tjna pengar, utan av genu
int osjlviska motiv. Ngon tenderar att
vara en kvinna. Kapitalismens genombrott
innebar att kvinnlighet fick sin moderna
innebrd. Dit verfrdes ansvaret fr allt
det ndvndiga som inte gick att pressa in
i vrdeformen. Kapitalismen har frblivit
beroende av sin egen utsida. Arbetssamhl
let upprtthlls av icke-arbete.

Hr finns en besynnerlig parallell mellan

kvinnlighet och konstnrlighet. Bda
har vuxit fram parallellt med den moderna
kapitalismen. Bda uppfattas som omjliga
att organisera som lnearbete eller rationa
lisera med nya maskiner. Samtidigt finns
en uppenbar skillnad: medan kvinnan till
skrivs osjlviskhet, tillskrivs konstnren en
sjlviskhet.
Konstnren frvntas sjlv vlja sitt
uttryck. Varje visad hnsyn till andras
nskningar frsvagar det konstnrliga
ansprket. En riktig konstnr r ngon som
inte anpassar sig till marknaden, men som
nd lyckas utnyttja den. Konstnren skapar
konstverk som sedan kan bli till varor och
sljas p marknaden, men att dessa varor
kallas fr konstverk gr att de behandlas lite
annorlunda.
Flertalet varor r anonyma: kparen bryr
sig inte om vem som har lagt ner sin arbets
tid p att tillverka den. Vad som rknas r
varans bruksvrde och i princip kan alltid
samma bruksvrde erbjudas av en konkur
rerande aktr p marknaden.
Konsten lyder under motsatta principer:
individualitet och originalitet. Att ngon
ting erknns som ett konstverk betyder att
det frblir frknippat med ett konstnrs
namn. Undantagsvis kan ett konstverk vara
kollektivt eller anonymt, men d finns det
alltid utomstende som diskuterar sina ider
om det individuella upphovet. Om ingen
bryr sig om vem som ligger bakom en ska
pelse, signalerar detta bara att skapelsen
inte har blivit erknd som konstverk.
Konstnrlig autonomi m lta som ett
frlegat begrepp i den postmoderna epok
dr man hellre talar om kreativitet. Oav
sett vilket ord som anvnds, syftar man p
en viss grad av sjlviskhet som r rotad i
den manligt kodade myten om konstnren.
Detta r en myt som bara kunnat uppst
genom kontrast till det industriella lnear
betet. Vid lnearbete r det arbetskraftens
kpare som avgr vad som r rtt och fel i
arbetsprocessen och som kan frdela arbets
uppgifter mellan flera arbetare. Som varu
kpare kan vi ven klaga p varan om den
r behftad med fel. Fast om varan r av det
kulturella slaget blir det genast knepigare.

P en kommersiell nattklubb kryllar det av

lnearbetare: frn de som str i baren eller
stdar toaletterna, till ljudteknikern och DJ:n som
ordnar fram dansmusik. Alla dessa fr
(i bsta fall) betalt fr sin arbetstid. Ingen av dem
rknas som upphovsman.
67

Konstnrskapet prglas av en speciell

konvention: endast konstnren kan skilja
mellan rtt och fel i sin egen produktion. Vi
andra kan frsts sga att en viss melodi, en
mlning eller en berttelse r dlig. Men vi
kan inte sga att den r fel med mindre
att vi ifrgastter att konstverkets status
som konst. Att sga s blir ett angrepp p
konstens autonomi, allts p konstnrens
mdosamt uppndda frihet frn tvnget till
lnearbete.
Visst r konstens autonomi i viss bemr
kelse en myt. Konstnren slipper slja sin
arbetskraft, men r fortfarande beroende av
att slja en vara. Men det r samtidigt en
myt som fyller en funktion. Vi fortstter att
melodier, mlningar och berttelser som vi
kan frknippa med levande individer. ven
i de mest industriella formerna av kultur
produktion, exempelvis film, terskapas
auran kring individens namn. Drmed upp
rtthlls ocks i praktiken en viss grns fr
arbetsdelning och rationalisering.
Konsten r allts inte bara en myt, men
den r heller inte evigt mnsklig. Den r en
reell abstraktion av mnskligt handlande.
Konsten skilde ut sig frn det vriga livet i
samma stund som detta liv blev beroende av
lnearbete. Kort sagt: konsten och arbetet
r tv sidor av samma mynt. De r varandras
motsatser, men bara inom ramen fr en viss
historisk epok: kapitalismen.
Fre den industriella revolutionen exis
terade ingen systematisk tskillnad mellan
begreppen teknik och konst. Drfr
kan vi fortfarande tala om kokkonst, lke
konst och ingenjrskonst. Parallellt med
1700-talets industriella revolution skedde
dock en estetisk revolution. Lrda mn br
jade utskilja ett antal skna konster som
poesi, mleri och musik. Dessa skulle inte
bedmas utifrn sin praktiska nytta, utan
upphjdes till en sfr ovanfr vardagen.
Filosofer som Immanuel Kant och Frie
drich Schiller etablerade den moderna este
tiken genom att systematiskt skilja konsten
frn arbetets vrld.
Sedan omkring r 1800 behandlas tekno
logi och estetik som logiska motsatser. Rent
praktiskt sker isrhllandet exempelvis
genom upphovsrttslagen, som brjar med
att definiera vissa litterra och konstnrli
ga verk. Ett verk antas vara en immateriell
och individuell skapelse. Drefter pekar
lagen ut ett antal materiella, tekniska stt
att sprida verket till en bredare publik och
fastslr att sdant spridare krver upphovs
mannens tillstnd. Det r p denna grund
val som svenska domstolar har frbjudit The
Pirate Bay. ndlsa debatter om upphovs
rttens omfng har bidragit till att befsta
den grundlggande tankefiguren: att kul
tur r ngot som skapas av en viss grupp
mnniskor, fr att sedan konsumeras av den
breda massan.
68

Fr att barn ska vxa upp till dugliga arbetare

mste ngon ta hand om dem i en massa r inte
fr att tjna pengar, utan av genuint osjlviska
motiv. "Ngon" tenderar att vara en kvinna.
Upphovsrtten fyller allts ett dubbelt
syfte: ena sidan grs kulturyttringar till
marknadsvaror, andra sidan skyddas viss
slags kulturverksamhet frn att frvandlas
till lnearbete. Drmed kan nrliggande
verksamheter industrialiseras desto hrdare.
P en kommersiell nattklubb kryllar det av
lnearbetare: frn de som str i baren eller
stdar toaletterna, till ljudteknikern och
DJ:n som ordnar fram dansmusik. Alla
dessa fr (i bsta fall) betalt fr sin arbetstid.
Ingen av dem rknas som upphovsman.
Dremot betalar nattklubben pengar till
Stim, i syfte att erstta ltskrivarna i efter
hand fr att man spelat upp deras individu
ella skapelser.
Ltskrivare fr royalty i stllet fr ln. De
fr allts betalt i efterhand, ibland s lngt
eftert att pengarna gr till deras arvingar.
Tanken bakom upphovsrtten r att konst
nrer mste ges en strre frihet, till priset
av en frsvagad trygghet, n vanliga lne
arbetare.
Sedan 1970-talet har de fasta anstll
ningarna blivit frre, samtidigt som allt
fler lnearbetare frvntas vara kreativa.
Enligt en postmodern tankefigur innebr
detta att motsatsstllningen mellan konst
och lnearbete hller p att upplsas. Fast
vad r postmoderniteten om inte ett symp
tom p kapitalismens utdragna kris? Att
krva kreativitet av arbetskraften blir i
praktiken till ett stt att utka den obetalda
arbetstiden. Kulten av individuell kreati
vitet frblir ett stt att skilja agnarna frn
vetet.
Att avskaffa kapitalismen skulle betyda
att motsatsstllningen mellan konst och
arbete blir meningsls p riktigt. Ett frsta
steg kan vara att inse hur lngt drifrn vi
r i dag. Andra steget r att lra sig av de
misslyckade frsk som gjordes under 1900talet.
Kring frsta vrldskriget frskte dada
isterna avskaffa konsten och kapitalismen
genom att ta massproducerade freml
och utnmna dessa till konst. Ett radikalt
grepp som snabbt oskadliggjordes, precis
som de arbetarrd som flera dadaister sam
tidigt engagerade sig i. Nu sljs dessa fre
ml fr fantasisummor p konstmarknaden,
eller str p muser som monument ver en
krossad revolution.
Ett annat frsk gjordes av Sovjetunionens
konstruktivister, som ville upphva kon
sten genom att stta den i revolutionens

tjnst. Men det var en leninistisk revolution

som handlade om att utka lnearbetet, inte
avskaffa det. Efter att konstruktivisterna
vergivit konsten till frmn fr industride
sign, eller tagit vanliga fabriksjobb, kunde
Stalin terinfra konsten i form av grotesk
socialrealism.
Situationistiska internationalen (1957
1972) utvecklade en strategi fr kommu
nism dr den parallella attacken p konst
och lnearbete var central. Men s fort dess
ledande teoretiker Guy Debord hade dtt,
kastade sig konstvrlden ver liket och fr
vandlade situationismen till en konstrikt
ning bland andra.
P senare r har de radikala attackerna p
upphovsrtten delvis vgletts av en liknan
de strvan att avskaffa tskillnaden mel
lan konst och liv. Att sprida kultur r att
skapa kultur, konstaterade Piratbyrn och
planterade principen om kopimi. Men i
den debatt som vcktes om en reformerad
upphovsrtt frsvann arbetskritiken. Nr
reformistiska upphovsrttskritiker hvdade
att deras frslag var bttre fr artisterna,
samtidigt som de krvde kad tillgng till
kultur, d accepterade de ter en uppdelning
mellan en minoritet av kulturproducenter
och en majoritet av kulturkonsumenter.
Fr att lra av dessa misstag mste vi frst
av allt inse att dadaister, konstruktivis
ter, situationister och kopimister inte ville
utvidga konsten. De ville sprnga den. Och
det handlade alls inte bara om bildkonst.
En vrld bortom kapitalismen r ven en
vrld utan musik, det vill sga en vrld dr
det musikaliska inte behver inskrnkas till
musik utan ven kan terfinnas i krop
par och maskiner. Vilket givetvis r en rent
vansinnig tanke s lnge som tvnget till
lnearbete bestr.

Rasmus Fleischer
Bild: Emma Tryti
Rasmus Fleischer r historiker och frfattare. Hans
senare bok r doktorsavhandlingen Musikens politiska ekonomi, vars frsta kapitel ligger till grund fr
delar av den hr artikeln.

Faust som
entreprenr
Att slja sin sjl - utan ln. Frn att ha betraktas som ett udda exempel
har nu kulturarbetaren brjat lyftas fram som idealmodell fr alla
former av arbeten. En kreativ entreprenr som r sitt eget varumrke
och sitt eget fretag, utan vare sig ln eller sociala skyddsnt. Nu ska vi
alla bli entreprenrer - s hur ser kulturarbetarens liv ut?
Vi grver ur vra hjrtan, sljer vr sjl, men
till vilket pris? r det drmmen om odd
lighet, att ens namn ska hamna i historie
bckerna som fr en att jobba under perma
nent oskerhet, fattigdom, och verarbete?
r vgen ut ur en prekr tillvaro som kul
turarbetare verkligen mer entreprenrskap?
r konst inget annat n en rvara redo att
exploateras av nringslivet? Nr konstnren
blir entreprenr och sin egen arbetskpare,
beroende av de strre fiskarna i den kultu
rella nringskedjan fr att verleva, fr
vandlas ven konstnrlig frihet och integri
tet till strategiskt varumrkesbyggande, ett
fretag vrt att investera i, redo att exploa
tera sig sjlv och sin omgivning fr hgre
avkastning.
Att kulturarbetare undviker lnearbetet
till frmn fr entreprenrskapet kan kan
ske frsts som en form av arbetsvgran.
Lnearbete betraktas som bindande, dr
frvntningarna ver vad som skall gras
fr lnen liksom arbetstiden mste defi
nieras mellan parterna. Kulturarbetaren
vill sjlv definiera mlet, skapandet finan
sieras p olika stt fr att drefter resultera
i en viss produkt, men det finns inte ngra
garantier fr att den investerade arbetsinsat
sen kommer att ge utdelning. Konstnren r
fri, men ekonomiskt otrygg.

Kreativitet som underkastning

Kreativitet brukade ses som ngot frun
nat konstnrer, formgivare och oliktnkare.
Idag betraktas kreativitet som en grundlg
gande bestndsdel fr att verleva p arbets
marknaden. Kreativitet anses vara grunden
fr ett framgngsrikt entreprenrskap. Det
har redan blivit en social norm att mark
nadsfra sin egen arbetskraft i egenskap av
entreprenr. Dr perioder av arbetslshet
och tillflliga anstllningar skall anvn
das effektivt, som en form av uppladdning
infr framtida utmaningar. Frmgan att
organisera sig sjlv, motivera sig sjlv och
vidareutbilda sig fr att anpassa sig till vad
som efterfrgas betraktas som kreativitet.
Dagens arbetare skall vara intuitiv, reflexiv,
ha social kompetens. Konstnren framstlls
som frebild fr den nya arbetaren. Men det
r en lustig form av kreativitet; det r okej
att vara lite annorlunda men stller man
krav p bttre villkor, hgre ln, tryggare
arbetsvillkor, d ses man inte lngre som
kreativ, d r man ett hinder fr utveckling.
Enligt den kreativa ekonomins dogmer
ser man kreativitet som en viktig ekonomisk
resurs men ven alltmer som en avgrande
frutsttning fr framgngsrikt freta
gande. Managementteorierna florerar i de
politiska korridorerna bland tjnstemn och

utredare, frestllningen om kreativitet som

en individuellt skapad resurs br p ett lfte
om att man kan och br exploatera den per
sonliga utvecklingen genom att driva eget
fretag. Kreativitet r magiskt, det r den
kraft som lyckas omvandla vrlden och den
behver inte kosta srskilt mycket, tvrt om
sgs den frodas i dliga arbetsvillkor, mil
jer med hrd konkurrens, hyperprodukti
vitet och tighta marginaler.
Innovation, skapandet av nya varor,
introduktionen av nya frhllningsstt som
expanderar marknaden, och attraherandet
av kapital p tidigare obeprvade stt lik
stlls med kreativitet. Men det som benmns
med epitetet kreativitet r egentligen ett
skapande som stndigt befinner sig inom
strikta ekonomiska och politiska ramar. Om
kreativiteten enligt de liberala ekonomerna
inte kar flden av kapital och ekonomiska
relationer s r det inte i frlngningen en
relevant kreativitet. Denna isolerade id om
kreativitet blandas ihop med ekonomisk
tillvxt i stllet fr kreativitet som social,
kulturell och mnsklig utveckling. Investe
rat kapital i form av pengar, arbetskraft och
teknik mste f utdelning inom en begrn
sad och frutsgbar tidsrymd, annars r det
ett misslyckat skapande som inte leder till
en bestende effekt p en marknad. Den
kreativa produktionsprocessen inom entre
prenrskapet verges s fort den r fr tids
krvande, osker, svrhanterlig, omjlig att
bokfra, mta och kvantifiera.
Men frmgan att vara kreativ tillhr
redan alla. Den r i sig en naturlig del av
det mnskliga tnkandet och handlandet
oavsett om det leder till nya varor och tjns
69

ter. Kreativitet finns redan gratis i sprket,

i det politiska handlandet och frmgan
att arbeta. Entreprenrskapet r ett medel
fr att berva vr frmga att dela skapan
det gemensamt. Och kreativitet r bara
en av flera frutsttningar fr vr gemen
samma kultur. Konsten, kulturen behver
mer n bara bekrftelser att den r kreativ
och ekonomiskt gynnsam, den behver f
vara kritisk, kunna pverka sina egna fr
utsttningar, varken ses som trande eller
nrande, utan som en ofrnkomlig del i alla
mnniskors liv.

Drmmen om entreprenren
Hyllningen av entreprenrskapet r en vik
tig komponent i den nyliberala paletten av
frdelningspolitiska trolleritrick. Enligt
den borgerliga kulturpropositionen ska
kulturutvare bli mer samhllsnyttiga och
deras arbete ska mtas och redovisas i strre
utstrckning n tidigare. Kulturen skall
bidra till regional tillvxt, skapa fler jobb,
attrahera kapitalinvesteringar.
Regeringen beslutade 2009 om en hand
lingsplan fr att utveckla entreprenrskap
och fretagande inom kulturella och krea
tiva nringar. Man vill se en kad samver
kan mellan kultur och nringsliv. Kulturpo
litiken, nringspolitiken och den regionala
tillvxtpolitiken ska samspela och leda till
samarbeten som frmjar bde kultur och
nringsliv.
Mlet med handlingsplanen r att skapa
lngsiktigt goda frutsttningar fr entre
prenrskap inom kulturella och kreativa
nringar s att dagens och morgondagens
fretagare inom kulturella och kreativa
nringar ska kunna utveckla sina affrsider
och sitt fretagande. Entreprenrskap och
konstnrskap har mnga berringspunkter
eftersom bda ytterst handlar om att tnka
och skapa nytt - drfr finns det mycket att
vinna p att utveckla mtet mellan kultu
ren och nringslivet vilket regeringen nu tar
initiativ till i och med Rdet fr kulturella
och kreativa nringar. Med utgngspunkt i
kulturens frihet och egenvrde kan kultur
och kreativt skapande berika och utveckla
hela vrt samhlle.
Men vad menas egentligen med att
konstnrer skall bli bttre entreprenrer? r
70

det att konstnrer och kulturarbetare ska bli

bttre p bokfring, att slja sig sjlva, att
skaffa investerare som r villiga att finan
siera verksamheten? Ska konstnrer skriva
affrsplaner fr att redogra fr verksamhe
tens berknade vinster? Ska kulturutvare
sjlva spekulera i det ekonomiska vrdet av
det man gr? Nr i processen r det viktigt
att gra det? Under repetitionerna, vid id
stadiet till en teckning, eller nr man vljer
kvalit p materialet? Det ekonomistiska
tnkandet riskerar att trnga allt djupare in
i kulturutvandet.
Tron att kulturarbetare mste lra sig att
bli bttre fretagare fr att bli framgngs
rika konstnrer och att det skulle vara ett
frdelaktigt stt att finansiera kultur p
bottnar i samma ideologiska frestllning
om att vinstdrivande verksamheter lyckas
bttre oavsett vad de fretar sig. Det tycks
finnas en id om att sjlva fretagsformen
r en garanti fr framgng. I sjlva verket
r det tvrt om. Att kulturarbetare blir
egenfretagare r p lngre sikt en vldigt
dlig affr fr de allra flesta. Det ser bra ut
i arbetslshetsstatistiken, konstnren kan
ske inte behver sitta av ett ttatimmars
pass, men bakom entreprenrskapet dljs en
strukturell prisdumpning p kulturarbete.
Kulturarbetaren r en fattig entreprenr
som sllan fr en sklig utdelning p det
vrde hen ger samhllet. Kulturarbeta
ren som entreprenr r samtidigt politiskt
styrd, eftersom hen mste fr att skaffa sin
frsrjning anpassa sig till den modell fr
fretagande som rekommenderas.
I 1970-talets kulturproposition var just
ekonomins inneboende politiska styrning
formulerad. Fr att konsten skall vara fri r
det inte bara frn tjnstemn och folkval
das begrnsade kulturfrstelse man mste
frsvara sig, utan ven marknadskrafternas
tendens att standardisera.
Konstens politik beror inte enbart p den
officiella kulturpolitiken utan framfr allt
p de materiella, tekniska, och sociala frut
sttningarna fr att utva konst i samtiden.
Med andra ord, om kulturutvare skall vara
entreprenrer s fr vi entreprenrskonst,
eller den konst som kan existera under de
villkor som entreprenrskapet stller.
Konsten skall vara fri, men fri frn vad?
Det r uppenbart att konstnrlig frihet, frn

politisk styrning r beroende av de ekono

miska villkoren fr utvandet. Tar man det
till en extrempunkt innebr konstnrlig
frihet, villkorsls finansiering. Det konst
nrer, och vem som vill kalla sig fr kultur
arbetare vill gra, skall de f finansierat. Att
slippa oroa sig om investerad tid kommer
ge utdelning.
Det finns en relation mellan friheten att
uttrycka sig och villkoren fr att producera
vissa uttryck vilket innebr att entreprenr
skapet r ett villkorande av den konstnr
liga friheten i sig, ett villkorande som gr
djupare n kulturpolitikens och den offent
liga finansieringens id om en armlngds
avstnd.

Mecenatskapets terkomst
Den frmsta finansiren av kultur r kul
turutvarna sjlva, som i sina mngder
med obetalda arbetstimmar bidrar till att
det finns ngot att ta del av trots en mager
finansiering. Ansvaret, de stora kostna
derna fr att det skall finnas ett kulturliv
ett levande samtal, tas varken av politiska
representanter eller konsthandlare, utan av
kulturarbetare i samarbete med andra.
Men hur skall kulturentreprenren
finansiera sina projekt? Allt kan inte finan
sieras genom frsljning, stipendier, eller
biljettintkter. I Kulturella och kreativa
nringar i ett nationellt och internationellt
perspektiv kan man lsa: Det handlar
om att skapa funktioner mellan kultur och
nringsliv i det regionala tillvxtarbetet,
men det kan ocks handla om att utveckla
affrsmodeller, att coacha talanger och att
skapa mtesplatser, kluster och s.k. mk
larfunktioner. I flera strategier finns ocks
kopplingar till kulturarv och turism. En
sdan instrumentalisering dr kulturen
kommer att finansieras efter dess frmga
att hjlpa det regionala tillvxtarbetet och
frhlla sig till mycket specifika, lokala vill
kor innebr naturligtvis en konflikt med
de vergripande ml som budgeten sger sig
stdja sig p, och som presenterades i propo
sitionen Tid fr kultur 2009: Kulturpoliti
ken ska vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft med yttrandefriheten som
grund. Det vill sga att konflikten i slutn
dan gller hela principen om armlngds
71

avstnd, den princip inom svensk kulturpo

litik dr politiker inte ska kunna styra direkt
ver kulturens form och innehll.
Ngonting det nyliberala utvandet av
kulturpolitik visat en omttlig aptit p:
kvantitativ bedmning och konstant utvr
dering. Och detta flt r inte bara en till
synes ondig utgiftspost, utan ngot som
innebr en stndig kvantifiering och kad
bedmbarhet av svl kultur som utbild
ning: det vill sga ett mycket metodiskt nr
mande mot en helt annan syn p vad offent
ligt finansierad kultur br vara.
Kulturen har inte alltid varit offentligt
finansierad av staten. Aristokrati och bor
gare har lnge anvnt konsten som ett stt
att srskilja sig frn vriga samhllet. Ofta
utgr kulturens finrum en skyddad plats
fr mte. Den politiska och kulturella eli
ten har lnge omgett sig med olika uttryck
fr bildning som ett stt att spegla sig sjlva
som genersa, och vrda sin stllning i sam
hllet: om inte vi konstens patroner och
mecenater, vrnar om konsten, vem ska d
gra det?.
Genom en stor del av historien har kul
turutvare varit beroende av rika mn
niskors intresse att stdja konst genom
personliga gvor, kp eller instiftande av
stiftelser. Vlfrdsstatens demokratiska
ideal ville bryta kulturens beroende av det
privata kapitalet genom en utkad offent
lig finansierad kultur. Konst och kultur till
alla, som en medborgerlig rttighet. Idea
len kanske aldrig infrlivades fullt ut, men
den poliska visionen var tydlig. Och liksom
mnga arbetsrttsliga och sociala kam
per under efterkrigstiden skte man att n
en kompromiss mellan kapitalets krav p
arbetskraftens produktivitet och att skapa
ett samhlle som kunde ka just mnnis
kors valfrihet, vlmende, ekonomiska och
sociala trygghet. I flera europeiska lnder
har denna princip vergetts om en offentligt
finansierad konst som skall tcka det natio
nella behovet av kultur och samtidigt skall
hlla sig p armlngds avstnd frn utvar
na. I krisens spr r just omfattande ekono
miska nedskrningar och kad politisk styr
ning av kultur och utbildning utmrkande
fr samtliga lnder. Det rr sig mindre om
faktiskt besparande av offentliga medel som
en politisk strategi att begrnsa handlings
utrymmet fr en fri kultur med frmgan
72

Konstnrer vrlden ver str i frontlinjen

fr olika motstndskamper mot nedskrningar
och frsmringar i vlfrden, utbildning, skola,
sjukvrd, arbetsrtten, etc. eftersom att de vet
att mjligheten till konst, kultur inte enbart r en
frga om vilken utstllningsersttning vi fr som
enskilda konstnrer, utan om allas mjlighet till
att leva, existera, lra sig, ta till sig konst och
utfra konst.
att kritisera rdande samhllsordning.
Den nyliberala nedmonteringen av vl
frden inbegriper ven kulturen. Att lra sig
och ha god tillgng till konst och kultur r
inte lngre en medborgerlig rttighet, ngot
alla ska f som ett stt att vrna om demo
kratiska ideal. Kultur r ngot man vljer,
man vljer att kpa det som konsument. P
samma stt som vi ska lra oss att bli kun
der till vr egen utbildning eller kunder
inom vrdsystemet, ska vi alla lra oss att
(med Stockholms kulturborgarrd Made
leines Sjsteds ord) bli sm konstmecena
ter genom att betala intrde till Moderna
Museet. Folkhemssverige frstod att folk
bildning var en svrare och mer krvande
uppgift n s. Den nyliberala modellen har
en slags medveten naivitet d folkbildning
en lggs ut p entreprenad. Man blundar fr
det svra, kritiska, de komplexa, tidsdande
uppgifterna. Det som r viktigt r att mins
ka statligt ansvar och ltta skattetrycket fr
fretagare, fr gare och arbetsgivare. ka
valfriheten, eller ka antalet behov som ska
tillfredsstllas genom konsumtion. Frstta
alla i en situation av att behver spekulera,
informera sig om vad man kper och vl
jer, fr att inte vlja fel i de fall man faktiskt
kan vlja och man inte r tvungen att ta
det billigaste alternativet. Det r en frdel
ningspolitik som r utformad fr kpstarka
grupper i samhllet. De som har rd att bo
nra elitskolorna, skaffa privatlrare, samla
p konst, g p teater regelbundet och kon
sumera kultur.

I princip r alla potentiella mottagare och

skapare till ny experimentell kultur som
skapas, men i realiteten r kulturskapandet
som yrke vldigt segregerat och otillgng
ligt fr dem flesta. Det handlar inte bara om
att de strsta teaterscenerna ligger i storst
derna, eller att man infrt intrdeskostna
der fr alla statliga museer. Kulturarbete
handlar i grunden om frmedling av kultur,
att bearbeta den gemensamma och redan
delade kultur vi har fr att skapa ny kultur.
Men i en milj med hrd konkurrens seg
rar de alternativ som r lttillgngliga, och
det skra samtal som r grunden fr kultur
stngs in i slutna rum eller tunnas ut i kon
sumism. Det blir allt svrare att se kulturen
som en allmnning, ngot av alla fr alla,
ngot som existerar trots ekonomiska rela
tioner, och inte tack vare reduceringen av
kultur till en vara.

Kulturarbetares ekonomiska villkor

Under hela min studietid hade jag firma,
som ofta inte drog in mer n ngra tusen
kronor per mnad. Ngon hade bert
tat att det var vldigt smart att ha enskild
firma eftersom man kunde dra av momsen
p det mesta man kpte. Allt gr att moti
vera som konstnrsmaterial om man vill.
Att driva firma ses som ett stt att f lite
extra inkomst, eller snarare att f ut lite
mer ur de pengar man drog in. Vara flexi
bel med sina inkomster. De politiska och

ekonomiska konsekvenserna av att starta

eget som konstnr blev tydliga fr mig frst
lngt senare.
Konstnrskapet r ett intrikat varumr
kesbyggande, en balansgng dr konstnren
mste vlja vem man samarbetar med fr
att inte skada sitt vrde. Sljer man sig fr
billigt, anvnder sina frmgor inom andra
angrnsande kommersiella verksamheter,
eller deltar i fr stor och okritisk utstrck
ning i andra kreativa nringar s frsvagas
varumrket. Det r ett stndigt omvrdande
av sitt namn, person och verksamhet i ett,
med oskerhet, med risktaganden, och peri
oder av utmattande verarbete.
Mnga kulturarbetare r egenfretagare
och inom bildkonsten r det upp till 90 %
som driver fretag i ngon form. Samti
digt r den genomsnittliga inkomsten fr
kulturarbetare lgre n en LO-arbetares
medelinkomst. Fr LOs medlemmarna r
medianlnen 22 400 kronor i mnaden fr
arbetare. Hlften av alla konstnrer, det vill
sga drygt 10 000 har mindre n 15 000 kr i
mnadsinkomst enligt Konstnrsnmndens
underskning av konstnrers inkomster
utfrd av SCB.
De allra flesta behver arbeta med annat
n konstnrlig verksamhet fr att frsrja
sig, eftersom ersttningen fr den arbets
tid man lgger ner p konsten inte rcker
till. Mnga som hoppar av konstnrsbanan
efter ngra r trots lng utbildning gr det
p grund av den dliga ekonomin. En stor
andel arbetar inom vrd och omsorg, eller
som hantverkare, och andra icke kvalifice
rade yrken, eftersom konstnrsutbildningen
inte r vrd ngot p arbetsmarknaden.
Mnga rver ett kapital eller fr hjlp av
sina anhriga hgt upp i ldrarna fr att
klara ekonomin. Det innebr ven att de
allra flesta konstnrer kommer frn med
elklassbakgrund. Andelen studenter p
konsthgskolor som kommer frn arbetar
klasshem r vldigt lg.
Det r samtidigt en heterogen grupp, dr
det finns ngra vldigt f som blivit rika p
sin konst och en stor majoritet som lever en
prekr ekonomisk tillvaro, men samtidigt
med en viss status i samhllet. Konstn
rers arbetssituation varierar ven mycket
ver tid, och det finns inga garantier att
man har en stadig karrirsutveckling och
inkomstkning.

Om man bara ser till genomsnittet av

befolkningen kan man kort konstatera att
kulturarbetare ver lag studerar lngre,
arbetar mer, samtidigt fr de mindre i ln,
har fler arbeten fr att klara frsrjningen
och r mer beroende av ekonomiskt std
frn anhriga. De r nd en privilegie
rad yrkesgrupp i jmfrelse med mnga
andra yrken.

Vad behver gras?

Ett bra kulturliv r framfr allt beroende
av goda levnadsvillkor i allmnhet. Det r
inte ndvndigtvis genom en mer geners
kulturbudget som kulturen i landet frodas.
n mer givande skulle vara breda politiska
reformer liksom snkt arbetstid, fler och bil
ligare hyresrtter, gratis kollektivtrafik etc.
Dem flesta kulturarbetare lever i storstder.
Vill man gra riktade insatser fr kulturen
med en lngsiktig effekt br man starta fler
kollektivverkstder, dr dyr utrustning kan
delas mellan flera utvare. Ny teknik kan
lras ut och anvndas av alla som vill. Ett
expanderat kulturutbud bland biblioteken,
dr man kan lna hem konst. Strkta std
till kulturtidskrifter skulle mjliggra ett
rikare samtal kring kulturen. Frslagen
finns, alternativen r tydliga och - ja, vi har
rd med dem om vi vill.
En annars s hrt ansatt yrkesgrupp borde
rent logiskt ha format ngon form av kol
lektiv politisk organisering fr att uppmrk
samma de dliga villkoren och arbeta med
gemensam kraft fr att frndra dessa. Men
den hrda konkurrensen mellan kulturarbe
tare skrmmer, man vill ogrna framstlla
sig sjlv som en frlorare, som gnller efter
mer pengar, som inte har lyckats. Den sjl
vexploaterande logiken r del i en roman
tisk mytbild av kulturarbetaren som sedan
80-talet anammats av nyliberalismen som
ett effektivt motmedel till 60- och 70-talets
frihetliga sociala kamper. Men det r hg
tid att dra en skiljelinje mellan kollektiv
frigrelse, med mer tid fr kultur fr alla
och rtten att frverkliga sig sjlv p andras
bekostnad genom entreprenrskap. Och fr
att bryta den liberala ekonomins dominans
ver kulturen mste man i grunden ifrga
stta ider som individuellt frfattarskap,
gande, och konkurrens som drivkraft.

Kulturarbetare kan inte se sin roll som

exklusiv, man mste kunna dela kultur
utvande med alla. Konstnrer vrlden ver
str i frontlinjen fr olika motstndskamper
mot nedskrningar och frsmringar i vl
frden, utbildning, skola, sjukvrd, arbets
rtten, etc. eftersom att dem vet att mj
ligheten till konst, kultur inte enbart r en
frga om vilken utstllningsersttning vi fr
som enskilda konstnrer, utan om allas mj
lighet till att leva, existera, lra sig, ta till sig
konst och utfra konst. Vr ln bestr inte
enbart i nivn p ersttningen utan handlar
ven om levnadsomkostnaderna. Det spe
lar ingen roll om vi fr bttre avtal, blir det
dyrare att leva, att skapa, att rra sig s har
vi inte vunnit ngot. Framfr allt, har vi en
befolkning som r fr stressad, undertryckt,
likriktad av ekonomiska piskor, och magra
kulturutbud, ger vr kamp om frhjda
ersttningar lite tillbaka eftersom vi redan
frlorat oss sjlva och vr publik.

Michele Masucci
Bild: Anja-Lisa Rudka
Michele Masucci r utbildad konstnr, arbetar och
bor i Stockholm. Kombinerar strjobb och korttidsanstllningar med frilansande och gratisarbete.

73

bokbl:

grnsland i ruiner
Fortets murar
Bjrn Hedlund
Atlas (2012)
loge des frontires
Regis Debrav
Gallimard (2012)
Lyckliga i alla sina dagar
Nina Bjrk
Wahlstrm & Widstrand (2012)

Att kalla en bok om flyktingars

situation i Europa fr Fortets
murar r mer n lovligt frut
sgbart. Inte bara titeln, utan
ven omslaget och baksides
texten p Bjrn Hedlunds bok
uppfyller alla flyktingreporta
gets klicher. En, enligt mig,
inte srskilt lyckad genre. Trots
att flyktingreportaget frtj
nar uppmrksamhet och har
bde fakta och skakande verk
lighetsskildringar p sin sida
skapar det sllan ngon strre
debatt. Jag har funderat p var
fr. Kanske r det fr att det r
skrivet till en tnkt lsare som
inte lngre finns. En vlmende
person som har empati och fr
mga att reagera. Men de vl
mende har tappat sin empati
och de empatiska har fullt upp
med sitt eget. Det rcker tyvrr
inte idag att sga Ni borde bry
er - drfr att verkligheten r
hemsk. Detta r fr sltt! Folk
lser inte bcker av pliktknsla.
Man mste skriva s folk inte
kan lta bli att bry sig! Och
flyktingfrgan r s gigantisk
och bottenls - precis som kli
matet r det svrt att veta hur
ens engagemang kan frndra
ngot.
Med detta sagt,

s dljer det
sig en mycket vlskriven och
faktiskt ganska annorlunda
bok mellan prmarna p For

74

tets murar. Hedlund besker

Melilla, Grekland och Mig
rationsverkets frvar i Mrsta
och fljer mnniskors den.
Flyktingars situation r svr
verallt, men det finns en tyd
lig skillnad mellan ena sidan
den kalla, sterila ensamheten
i Mrsta dr ett nej r ett nej
och betyder deportation, och
andra sidan utsattheten i Aten,
att bo i ett vergivet fyrtorn,
slja dvd:s p gatan och utst
tas fr misshandel av rasister. I
Sverige talas det om det vr
diga tervndandet, i Grekland
om att kasta ut dem. Det r en
mycket intressant jmfrelse
mellan olika typer av grymhet:
den lagliga, kalla, berringslsa
och den hatiska, fysiska miss
handeln. Det hr r en bok som
faktiskt skulle kunna f folk att
bry sig - om titeln och anslaget
vore annorlunda.
titel har den
franske intellektuelle Regis
Debray p sin bok loge des
frontires - En hyllning till
grnserna. Debray r filosofen
som kmpade med Che Gue
vara, greps i Bolivia och satt i
fngelse tre r. Han var en av
de frsta utanfr Kuba att ana
lysera castrismen. P senare
r har han intresserat sig fr
religion. loge des frontires
kom ut frra ret med en trot
sig inledning: Alla, frn lkare
till clowner, talar om en vrld
utan grnser - allts gr jag,
i god europeisk anda, tvrtom
och hyllar grnsen. Frst ver
kar det fruktansvrt provoka
tivt, sedan frstr man att han
inte hyllar murarna. Tvrtom
ser han grnsen som ett frsvar
mot muren. Han talar om vik

En nstan motsatt

ten av grnser mellan det pri

vata och offentliga, mellan jaget
och vrlden, mellan religionen
och samhllet och om lands
grnsen som ngot som idealt
ska delas mellan tv folk, inte
stnga ute ett frn ett annat.
Frankrikes fre detta president
Sarkozy missfrstod boken och
anvnde den som ett argument
fr att lyfta tabut runt grn
serna vilket fick Debray att g
i taket, med all rtt. Sjlv fun
derar jag under lsningen mer
p om de franska intellektuella
inte tappat stinget litegrann?
De besitter fortfarande en mr
dande frfining i tanken, men
mycket av det som hrs frn
dem nufrtiden tenderar att
hylla deras egen frlorade stor
hetstid. Dany-Robert Dufour
r en av dem, som med Lart
de rduire les ttes (Konsten
att frminska huvuden) gr till
storms mot den frdummande
kulturen, och Gilles Chtelet p
ett nnu direktare stt i Vivre et
penser comme des porcs (Att leva
och tnka som grisar) De kriti
serar den samtida kulturen och
jag hller med dem fullstndigt,
men det blir en destruktiv kritik
nr den inte kan fresl ngot
annat n att tervnda - till det
samhlle som de sjlva var de
frsta att kritisera p 60-talet.
En kritik av konsumismen levere
rar ocks Nina Bjrk i sin nya
debattbok Lyckliga i alla sina
dagar som f kan ha missat.
Den har ftt mycket uppmrk
samhet men en ganska sl sdan,
som om det bara handlade om
att kritisera kphetsen. Det
bsta stycket i boken r enligt
mig det dr hon lyckas bevisa
att pengar r egentligen ngot

som ingen vill ha. Och det som

visar detta r inget mindre n
kapitalismens flaggskepp: Dis
neyfilmer och reklam. I rekla
mens drmmar r pengar ngot
fult, dr finns bara relationer,
krlek, sex och godhet. Vi kper
allts fr att komma bort frn
pengarna och nrmare relatio
nerna. Kanske r parfymreklam
det absurdaste exemplet - just
parfymreklam borde vara omj
lig eftersom den inte ger ngon
som helst information om pro
dukten. Det gr ju inte att lukta
p en bild - och nd r parfym
ngot av det som det grs mest
reklam fr. Det r uppenbart att
det inte r lukten man vill ha,
utan att vara kvinnan p bilden
och bli omtyckt precis som hon.
Och vrst r det med Chanel
No. 5, som r den klassiskaste
av klassiska dofter, men luktar
gammalt tantskp blandat med
toamedel. En expedit p hlns
beklagade sig en gng ver detta
fr mig och sa Mnga vill ju s
grna kpa Chanel No. 5, men
nr de knner lukten ngrar de
sig, s nu hller fretaget p
att ta fram en ny doft under det
namnet.
Samtidigt tror jag att kritik av
reklam och konsumism till
hr en hgkonjunktur. Smre
tider r p vg ven till Sverige,
och inte frrn bolnebubblan
spricker kommer mnniskor
verkligen att inse betydelsen av
ordet skitdrmmar.

Kajsa Ekis Ekman

cyber mter hyper

Hypertext consciousness
Mattias Elftorp
Wormgod (2012)

Alla webbsidor p Internet

inleds med http. Det knner de
flesta till. Jag har aldrig reflek
terat ver vad det betyder. Men
jag lr mig att de tv frsta bok
stverna r en frkortning av
ordet hypertext. Med hypertext
menas en text som bestr av ln
kar. Detta betyder att en hyper
text inte behver lsas frn br
jan till slut, utan med hjlp av
lnkarna kan lsaren hamna lite
var som helst, beroende p var
lnken leder. Internet r allts
uppbyggt kring detta. Man kan
till exempel brja i en veten
skaplig text om antiken och
sluta i en trd om hur man till
verkar egna bomber. Fr mnga
av oss r det hr en sjlvklarhet.
Men jag tycker fortfarande att
det r en svindlande tanke.
En klassisk bok r p flera
stt motsatsen till en sdan
ppen spretighet. Den r tnkt
att lsas frn frsta sidan till
den sista. I en rt linje.

Frra ret slppte serieteck

naren Mattias Elftorp den
tionde boken i sin svit Piracy is
Liberation. Boken heter Hypertext Consciousness. Den gr att
se som ett frsk att kombinera
dessa tv lsformer. Hypertex
ten med boken. Han har nmli
gen skrivit en seriebok i hyper
text. Det betyder att genom
hela boken frekommer sidhn
visningar som kan ta en var som
helst i boken. Alla riktningar
r mjliga, beroende p vilka
sidhnvisningar man vljer att
flja. Handlingen och informa
tionen fldar t alla hll.
Berttelsen r satt i en dystopisk
framtid. Om du r ett fan av
cyberpunk och postapokalyps
har du hamnat helt rtt. Flera
av de knda ingredienserna
frekommer hr. Ett folk som
r frt bakom ljuset, tekniken
och uppkopplingen, den stora
staden, sex, vld och uppror.
Elfstorp anvnder sig av en
estetik som r r. Allt r ritat
i svartvitt. Boken fljer Purple
som har bestmt sig fr att do

something. Hon vill gra revo

lution. Hon har tidigare lyckats
ladda ner hela ntet i sin hjrna.
Detta betyder att hon inte lng
re upplever livet linjrt, utan att
en tanke leder till en annan och
s r hon pltsligt dr. Ibland
sker flera hndelser parallellt.
Hennes medvetande r allts
hypertextuellt. Att lsa boken
som en hypertext blir ocks ett
frsk att stta sig in i Purples
medvetande.
Det r en helt ny teknik att
bertta p. Hr terkommer den
svindlande knslan. Knslan av
att det alltid finns ett annat stt
att lsa boken p. Det linjra
upphr, slutenheten frsvinner.
Sttet man vljer att lsa boken
p pverkar ven handlingen.
Det r en hftig upplevelse.
Samtidigt gr berttelsen ngot
frlorad, det hr handlar fram
frallt om experimentet som
id.

heten. I en tid d vrt surfande

allt mer prglas av smartpho
nes och applikationer knns
det angelget att prata om
hypertext. Att pminna. Fr
apparna r inte lika ppna.
Dr frekommer inte hyperln
karna p samma stt. En app
har ett visst syfte. Om man vill
vidare fr man kpa/ladda ner
en annan app. Hypertexten r
ngot annat. Elftorps bok gr
att lsa som en hyllning till den
ppenheten.

Elliot Baron
Bild: Emma Tryti

ifrn mig boken,

stter p datorn och gr in p
ntet tnker jag p alla dessa
lnkar. Den dr ppna spretig

Nr jag lgger

75

viktigt men torrt

om de osynliga

en sorgsen
fascists uppvxt
Smlands mrker
Henrik Bromander
Galago (2012)

obeknade kroppar
Pojktanten (2012)
Manus, regi och huvudroll:
Ester-Martin Bergmark

Idag sprang jag p nnu en fre

detta SFI-elev. Varfr har du
slutat skolan, frgade jag. h,
jag jobbar p McDonalds frn
klockan 10 till 19 och bor tv
timmar bort. Jag hinner inte,
orkar inte. Alltjmt r svaret
detsamma. Invandrare som
lmnar skolan fr att jobbet tar
ver deras liv.
Det r just sdana som mina
elever, som plockar skrp i gal
lerior eller moppar golvet bakom
kksdrren p restauranger,
som Rebecka Bohlin bert
tar om i sin bok De osynliga.
Genom ett antal intervjuer ger
hon en inblick i arbetsvardagen
hos en stdare i dagens Sverige.
Som man nog kan gissa r ju
flertalet av dessa utlandsfdda.
Faktum r att i dagens lge r
uppemot 90% av Sveriges st
dare det.

tidsutsikter. Dr jobben som

erbjuds ofta befinner sig i en
grzon mellan svart och vitt.
Det r mnga som arbetar utan
skydd av kollektivavtal och reg
leringar 12 timmar om dagen,
om inte mer, kanske sju dagar
i veckan. Omjligheten att
f mer n deltid eller heltids
tjnster som tvingar en att ka
frn ena nden av stan till den
andra, medan resan rknas som
fritid och aldrig erstts. Ofta
r arbetsgivare vl medvetna
om arbetarnas brist p kunskap
angende sina rttigheter och
frhllanden som ingen stadgad
lunchrast brjar nstan bli mer
regel n undantag. Med vr
kande ryggar och ingen tid till
att trffa barnen finns tskil
liga vars ln frn ett heltidsjobb
nd inte rcker fr att spara
en enda slant, eller ens tcker
alla kostnader som hushllet
har. Utan tid och ork att plugga
svenska har f mjligheten att ta
sig uppt i samhllsstegen.

Jag knner genast igen de

omstndigheter hon beskriver
frn de historier jag fr hra
dagligen som SFI-lrare. En
verklighet som endast bestr av
att arbeta och sova, utan fram

Flera brinnande och raka frgor

stlls som jag sjlv trstlst har
funderat p. Varfr vill vi ha ett
sdant samhlle, dr vissa sli
ter och lider fr andras kade
bekvmlighet, nr vi har bde

De osynliga - om Europas fattiga

arbetarklass
Rebecka Bohlin
Atlas (2012)

pengar och resurser fr att alla

skulle kunna leva ett drgligt
liv? Bohlin granskar Sveriges
fackfreningsrrelse och upp
manar facket att bryta upp frn
rutinmssiga
frhandlingar
och n en gng brja strida fr
de mest behvande. Ett rop p
uppvaknande, ty Sverige verkar
slumra och drmma stt att vi r
kvar i socialdemokratins trygga
famn. Dr allt r uppstyrt och
omhndertaget, s lnge man
betalar sin medlemsavgift till
facket varje mnad.
Men jag kan inte lta bli
att jmfra denna bok med
en annan frfattares ventyr
i samma anda. Bohlin nm
ner sjlv amerikanska Bar
bara Ehrenreich, som dk in
i de lgst betaldas verklighet
genom att sjlv leva under dessa
villkor ett par mnader och
dokumentera sina upplevelser.
Genom Ehrenreichs gon fr
jag bevittna den obarmhrtig
het som r mnga amerikaners
vardag. Detta hgst levande
verk fr Bohlins torra personbe
skrivningar och ovidkommande
detaljer frn intervjuns milj att
verka som uppmaningar frn
sin frlggare att f med ngot
autentiskt.

Jag r tacksam fr att Bohlin

tar sig an den hr sidan av Sve
rige och exponerar de arbets
villkor som mste synliggras.
Men fr att kunna flytta berg
hade hon behvt skriva p ett
stt som fr mig att frst att
det lika grna kunde ha varit
jag. Annars kanske lsaren trots
allt kan lgga boken ifrn sig,
med alla sina statistiska berk
ningar, och avfrda det som
ngon annans huvudbry.

Nicole Montn

Filmen brjar med ett mte. Nr Ester-Martin Bergsmark frst

trffar Eli Levn fascineras hen ver dennes androgynitet och att
Eli benmner sig sjlv som pojktant. Ester-Martin brjar en strvan
att nrma sig denna pojktant och hitta pojktanten i sig sjlv. Flera
av filmens scener utspelar sig i ett badkar i Malm. I badkaret visas
deras tv kroppar i nga och nrbilder p hud. Genom badkarssce
nerna fr tittaren flja historien om en relation som tar form, en
form som sedan ocks mste lsas upp och frndras.
Badkarsscenerna skulle kunna benmnas som filmens tydligaste
rda trd men Ester-Martin Bergsmarks landskap r fragmenta
riskt och fullt av variation. Det rr sig mellan dtid och nutid. Frn
vidderna som ndrar uttryck beroende p rstid till nrbilderna p
natur som br p mnskliga spr. Ett rosa tuggummi i gruset, ett
trasigt paraply i skogskanten. Bilderna visar ocks personer (eller
samma person) i olika ldrar som utforskar olika miljer. Den frsta
bilden bestr av ett vitt litet barn som naketn rr sig fritt i landska
pet tandes rda br. Sedan sker en ldersfrskjutning i linjr ord
ning, med ldern vxer vldet - eller r det den sexuella njutningen.
Kanske r det bde och. Filmen r en blandning av dokumentrt
material, och konkreta skeenden i Levns och Bergsmarks liv men
blandas ocks med drmliknande bilder. Drmmar r ocks vad fil
men sedan upplses i.
Det r under filmens dryga timme omjligt att inte tnka p hur
tvknsnormen (och heteronormen) r ett krig, som bland annat
innebr att personer som vill justera sitt juridiska kn mste tvngs
steriliseras fr att t.ex. f ndra M:et i passet till ett K, och att detta
hr samman med det vld som sedan sker p gatan mot personer
som inte tydligt gr att inordna i majoritets-samhllets massiva fr
sk att skapa tv icke-stridbara knskategorier . Erfarenheterna av
denna krigfring r ngot som genomsyrar hela historien om pojk
tanten.
nd blir jag lite provocerad av slutet och den lyckliga bilden av
gemenskap. Det r inget fel att lngta till trygga platser, kanske r
det en av livets strsta ndvndigheter. Srskilt om det r en gemen
skap som frnekats en, och nr vldet frn (majoritets-)samhllet r
ondligt. Det fungerar kanske som pminnelse om att det kan ske,
att den saga som tidigare inte fick ta plats i en yttre vrld faktiskt
kan f kropp. Men det hr knns som en borgerlig skrgrdsidyll.
Om nd begreppet trygghet kunde f omdefinieras. Det r inte det
att jag inte sjlv knner denna lngtan. Jag nskar bara att ngon
kunde bryta den bilden och ge mig en ny.

Som barn var jag vldigt rdd fr att fastna i en sekt. Jag hade lrt
mig i skolan att risken var verhngande. Jag ansg det ndvn
digt att undvika allt som kunde frvandlas till masspsykos och
drigenom kunde strta mig i olycka. Platser dr mnga samlades,
intensiva personlighetstyper, vild entusiasm och idoldyrkan.Jag blir
pmind om de dr tankarna nr jag lser Henrik Bromanders fan
tastiska serieroman Smlands mrker.
Huvudpersonen Erik vxer upp i ett arbetarhem i smlandssko
garna, han tecknar ett seriefanzine och lser Cline, Burroughs,
Kerouac och Bukowski p en madrass i sin stdskrubb till rum. Han
anser sig annorlunda och verlgsen sin omgivning: Varfr slsa
tid p idioter som inte frstr?, som han skriver i en av sina serier.
Erik kommer snart fram till att han r fascist, av den kta, ita
lienska sorten. Den som vrdestter lydnad, ordning och styrka. En
fascism som i Eriks egen tolkning inte gr skillnad p mnniskor
beroende p ytliga freteelser som ras, kn eller sexuell lggning s
lnge de r av det rtta virket. I fascismen vill hitta ett rum dr han
sjlv skulle platsa, dr han kan vara den han r; konsekvent, disci
plinerad och homosexuell.
Mnga, inklusive Bromander

sjlv, har pekat p likheterna med Brei

vik. nd r Erik inte ngon Breivik. Han r inte hatisk och den
enda som han klarar att utva sina vldsteorier p r en som miss
handlat den som han lskar allra mest. Han r en mnniska som
kmpar med relationer och arbetsmarknad i ett samhlle som r p
vg helt t skogen. Snarare n att vara knslokall r han verkns
lig, drfr kan han inte heller undg att ta intryck av de mnniskor
som hamnar i hans vg. Hans strategi blir nt slags skande efter
konsekvens och rena ideal, vilket r vad som gr honom till fascist.
Detta r ocks skillnaden mellan honom och den andra fascisten i
boken - rasistkompisen som blir Sverigedemokrat i vuxen lder.
Det tar mig nstan en vecka att lsa Smlands mrker - den r
mycket tjock, ver 600 sidor. Bilderna r lgmlda och enkla, p
grnsen till platta, men alltid starka. Under denna vecka har jag
konstant ont i hjrtat. Henrik Bromander har frmgan att skapa
identifikation med en huvudperson som r ute p helt fel spr. Och,
utifrn denna identifikation, kanske ocks en frstelse fr vad som
hnder de gnger d det verkligen slr slint.
Jag visste inte att det gick att skriva shr bra! kluddrar jag p
en servett nr jag r ngonstans mitt uppe i lsningen. Jag fattar inte
hur han gr det, men jag r vldigt tacksam ver att det blivit gjort.

Ragni Svensson

Klara Meijer
76

77

Inte tillrcklig dissektion

Dissekering av ett snfall
Text: Sara Stridsberg
Regi: Tatu Hmlinen
Dramaten (2012)

Nr medelklassen
rker grs med hitler
Min vn fascisten
Text: Klas Abrahamsson
Musik, regi: Erik Gedeon
Malm Stadsteater (2012)

Min vn fascisten har mark

nadsfrts med en gul smiley
gubbe i slickad snedlugg och
Hitlermustasch. Men det r
varken fascismen eller frm
lingsfientligheten som behand
las i detta sngdrama.
Att bertta fr den kulturella
medelklass som utgr majo
riteten av Malm stadsteaters
beskare hur farliga Sverigede
mokraterna r skulle vara att
sparka in en redan ppen drr.
Istllet har upphovsmnnen
Erik Gedeon och Klas Abra
hamsson valt att vnda blicken
int och gestalta ngra av den
svenska medelklassens smsta
sidor. Kan dess frdomar och
sjlvgodhet, dess rdsla fr
engagemang och stllningsta
ganden, utgra en grogrund fr
intolerans och odemokratiska
ider?
Sex vnner har samlats p
en skrgrdsbrygga. Orkestern
sitter i ett lusthus och spelar
behaglig jazz. Fingrar knpps,
hfter svngs. De debatterar
huruvida vrden ska sktas stat
ligt eller privat. De drabbas av
sjlvmkan d de inser hur lj
ligt mycket medelklass de r.
Men rycks snabbt upp och kan
dra en lttnadens suck d de
konstaterar att de varken r cp,
fattiga eller tjocka.
78

Pltsligt stiger en man in p

scenen. Kldd i nazistuniform.
Vnnerna skrms och fascineras
p samma gng. Det r ingen
ond figur som kommit till dem.
Han vill bara vara med, skaffa
nya vnner. nd ber de honom
att ge sig av. Hlsa Hitler, ropar
de efter honom. Vem?, undrar
han samtidigt som han vnder
sig om.
Hans namn r Fridolf och har
levt hela sitt liv ensam p en .
Uniformen var hans morfars,
han hittade den p vinden.
De sex vnnerna bjuder p en
historielektion. Nr betydelsen
av klderna han br sjunkit in
strcker han sig efter gevret
och fr det till munnen. Men
hinner inte trycka av innan det
rycks ur hans hnder.
Det som fljer r en intro
duktion i demokrati och en sati
risk beskrivning av den svenska
partipolitiken. Den naive och
okunniga Fridolf suger i sig,
men frstr inte hur man ska
vlja rtt i detta myller. Vad r
rtt, vad r fel? Svaren uteblir.
Politisk tillhrighet skyltar man
inte med.
Varfr sger ni ja, nr ni
menar nej? frgar Fridolf. Var
fr agerar ni inte?
Tillsammans startar de
Pajaspartiet. Alla ska med, alla
fr plats! Alla r fdda fria! Fri
dolf vill frndra vrlden med
krlek och medmnsklighet. De

sex vnnerna rker en joint och

framfr ett reggaenummer sam
tidigt som de eldar p honom. I
ren eufori ber Fridolf om en av
kvinnornas hand. D vnds allt
pltsligt till ngot mrkt.
som en spetlsk.
Allt hade bara varit p skoj.
De hcklar honom och tvlar
om vem som kan vara hrdast.
Onskan och gruppdynamiken
r menad att leda tankarna till
nazismen. Det positiva medel
klassideal som de tidigare visat
var bara en tunn fernissa. Den
hr scenen r det nrmaste fas
cismen som frestllningen
vgar sig.
Fridolf reagerar starkt och
vnder sig emot dem, strcker
sig ter efter gevret och sjunger
hur han aldrig ska bli som dem.
Nr han stormat av scenen
kommer vnnernas reaktioner.
Vad var det med honom? Han
mste vara psykiskt sjuk. Strunt
samma.
Frestllningen slutar som
den brjat. I en skrgrdsidyll
med samma frhoppningar om
en vacker sommar. Status quo
har inte rubbats, de r en aning
omtumlade men inget har fr
ndrats. De har slppt in en
frmmande mnniska men nr
han upphrt att roa eller passa
in slnger de ut honom.
Frestllningen vill visa hur
den politiska uppgivenheten
och rdslan att ta stllning

Han frskjuts

utgr ett stort hot mot samma

demokrati som den svenska
medelklassen hela tiden frsva
rar. Att dess egna sjlvgodhet
och begrnsade tolerans kan
utgra en grogrund fr frm
lingsfientlighet och rasism.
Trots att teatern anvnder
fascistiska symboler p affi
scherna, fr att locka beskare,
s fr man aldrig riktigt veta
vad fascism r. Fascismen som
begrepp problematiseras inte,
utan stlls endast i motsats till
demokrati.
Frgan r om publiken kn
ner sig utmanad. De skrattar
t fyndigheterna p scen och
svnger till musiken. Men de
stter aldrig skrattet i halsen.

Dramatens lilla salong r fylld

av kvinnor. Kvinnor i olika
ldrar och av olika kn. Unga
med lngt hr, gamla med kort.
Teater r en kvinnlig aktivi
tet, det visar statistiken. Sara
Stridsberg gnar dessutom sitt
konstnrskap t att enligt femi
nistisk tradition lyfta fram och
omtolka historiens kvinnoge
stalter, s ven i den nyskrivna
pjsen Dissekering av ett sn
fall. Publiken luktar till och
med kvinna: kvinna som rker
ett halvt paket cigg om dagen.
Kvinna som suger p sm kara
meller. Kvinna med fotsvett.
Men pjsens centrala karaktr,
drottning Kristina, r nog ingen
kvinna nd. Hen r hrskare,
konung, demonregissr, sin

faders son. Historien har miss

frsttt, berttar Stridsberg.
Crash course p Kristina fr
er som sov under historielektio
nerna: regent i Sverige frn 1632,
slutade p jobbet 1654 fr att bli
katolik och kulturmecenat i
Rom. Enligt Wikipedia. Enligt
Stridsberg: rdd fr blod, totalt
ointresserad av att ligga med
mn och fda barn, maktfull
komlig och kanske sinnessjuk.
Skillnaden mellan den sjuke
och er regenter r att ni ftt
hela vrlden att tro p den hr
vanfrestllningen, som ngon
sger i hens ansikte.
I pjsen om Kristina r sk
despeleriet verlag snyggt.
Oftast inte s dr teatraliskt
hgtravande utan mer som ett
samtal mellan dig och mig.
Hrskaren r den enda konstan
ta karaktren och i de maktfull
komliga gonblicken spelas hen

p ett frtrffligt stt av Ingela

Olsson. I stunderna av sjlvm
kan, nr konungen ligger i fos
terstllning p golvet, tenderar
tolkningen dock t verspel.
Pjsens struktur pminner om
Sara Stridsbergs bcker kolla
ge dr humor mter skitig tom
het, teori mter fiktion, knsla
mter tanke.
Men Dissekering av ett sn
fall r inte Stridsbergs strsta
gonblick. Det dissekeras nm
ligen inte tillrckligt mycket.
Kristina blir inte srskilt myck
et mer n en nyckfull regent
som ena stunden vill hrska
och kriga och andra stunden
blar fr att hen vill ligga med
tjejen hen tvingade till gifter
ml med en annan. Situationen
blir inte srskilt mycket mer n
din genomsnittliga dramaten
frestllning, dr dialogen fr
dig att gspa och sexscenen att

fnittra generat istllet fr att

dras med i smutsen. Framfrallt
r de dr fullstndigt briljanta
gonblicken, de som Drmfa
kulteten var full av, alltfr f.
De dr gonblicken nr sprket
och konsten lurar dina tankar
att ta en ny vg, att frst p ett
annat stt. De r fr f, men de
finns dr. Dissekera ett snfall,
vad betyder det? Dissekera varje
id och varje snfall och plocka
snder det i tanken, skra sn
der det som den dda kroppen
p bren framfr er. Att allt r
mjligt, att ni inte ens mste
acceptera snn som faller.

Moa Candil
Bild: Emma Tryti

Jakob Kaee
Bild: Emma Tryti

79

gula faran

De har redan brjat marschera.

Han r sen och motdemon
strationen vntar inte, den rr
sig som fldande vatten, som
en spegelbild till de gulkldda
ungdomarna med sina fanor,
runt dem, fre dem, in mot
dem. verallt massvis av snutar
i sina reflexvstar. Han blir en
del av massan i samma stund
som ett grhrigt befl beordrar
en rensning. Backa, backa!,
skriker beflet och en kamrat
r inte snabb nog och fr ett
rapp ver armen. Snutfittor!,
skriker en kille i keps och han
knner igen honom som Pat
rik, en medlem i den autonoma
grupp han sjlv trtt in i. Han
skyndar fram och de nickar mot
varandra och drar sig undan
nr beflet leder en ny rensning
med skummande mungipor och
vidgade gon under den hrt
nertryckta mssan.
Hur gr det?
Inte s bra. Flera av oss blev
gripna fr en timme sen nr vi
rrde oss runt deras samling.
Fr vad?
Frberedelse till misshandel
80

tror jag. De hade bara lite flas

kor och nn bengal p sig, men
det rckte. Det var nra de tog
mig ocks.
Jas?
Allts, jag hade bara lins
vtska och extra linser p mig
men civvarna som visiterade
mig tyckte det visade att jag var
frberedd p brk.
Hur gick det i natt d?
Patrik stirrar ogillande sam
tidigt som de halvspringer ner
fr gatan, de mste hela tiden
befinna sig i rrelse fr att flja
ungdomarnas och snutarnas
raska takt, inte hamna fr nra
eller fr lngt bort, bda plat
serna utgr ett hot om att bli
slagen och gripen men i mas
sans mitt, inne i rrelsen, finns
tryggheten.
Inget svar. Det finns grn
ser fr vad man kan frga om.
S mnga hemliga planer, s
mnga strategier med s f
invigda. Nn hade ftt reda p
att ungdomarna vernattade i
en stugby strax utanfr centr
um. P ett mte ngra dagar
tidigare nmndes i korta orda

lag planerna p att ta sig dit nat

ten innan demonstrationen och
stlla till med nt, oklart vad.
Hans blick sker sig in i tget
och bland de fladdrande flag
gorna mter den en ung tjejs
gon som skvallrar om rdsla
och undran, som att hon fr
gar; nr ska ni ge er p oss d,
nr r det vi ska f stryk? Och
han tnker p andra saker som
sades p det dr mtet, p de
tv fraktioner som uppstod i
diskussionen om behandlingen
av ungdomsorganisationen och
dess moderparti. En kille ifr
gasatte hela pongen med att
reagera s fort nn av hger
grupperna hade en manifes
tation: Antifascismen suger
alldeles fr mycket kraft och
resurser. Vi fr inte hamna i ett
beteende dr allt vi gr r bero
ende av vad vra motstndare
hittar p. Istllet mste vi gra
det vi alltid snackar om men r
jvligt dliga p i praktiken; att
organisera oss dr vi bor, dr vi
jobbar eller gr i skolan och p
s stt bygga en motmakt.
En tjej tog till orda: Jag tror

det r skitviktigt att skilja p

saker. Partiet sitter i riksdagen
och r onbara med Sposkydd
och hela skiten, men deras ung
domar r en annan sak. De
rr sig allt lngre ut i hger
radikalitet och kr en klassisk
fascisttaktik med gatunrvaro,
marscher med uniformsliknan
de kldsel och snt. Vi mste
tnka p att vi inte kmpar mot
en enad rrelse utan mot flera
olika typer. Om fienden rr
p sig mste vi ocks vara rr
liga, anvnda olika taktiker vid
olika tillfllen. Ibland ska man
sl hrt, ibland mjukt, ibland
inte alls.
Nu har marschen ntt halv
vgs ner fr paradgatan. Nere
vid bron som leder till slutdes
tinationen har snuten parkerat
tvrstllda piketbussar flan
kerade av hstar. Ett knall
skott smller, tempot kar och
intrycken kommer snabbare och
blir samtidigt mer diffusa.
De har stannat!, skriker nn
och mycket riktigt str ungdo
marna still medan motdemon
stranterna rr sig vidare ner fr

gatan och snutarna utnyttjar det

till att sl in en kil med hjlp
av Kilo som kommer rusande
ur tv mrkbl hollndarvag
nar med dragna batonger. En
av dem grinar, han har sportiga
solglasgon och stubbat hr och
tandskydd i munnen och han
slr mot allt han kommer t,
tunna tjejer frn estetiska pro
grammet och iranska medell
ders trotskister och ltsashuli
ganer i snattade kepsar och hans
kropp bestr av muskler som
formats av disciplinerat gym
mande och ftt en extra skjuts
av syntetiskt testosteron.
Klungan p ver trehundra
personer splittras upp, vissa
springer ivg mot parken, andra
mot teatern, de flesta vidare ner
mot bron men dr r den vit
bla muren av plast och plt och
okrossbart glas och hstarna
brjar rra p sig, kretsar fram
t och t sidorna och omsluter
i en halvcirkel. Djuren tmmer
sina tarmar och han r nra att
trampa i skiten flera gnger, blir
ofokuserad och mste titta ner.
Undrar om de ger hstarna att
ta precis innan, s att deras
avfring blir en del av taktiken.
De frsker scka oss!,
skriker en kamrat men ingen
agerar, ingen leder och ingen
fljer. De enda som faktiskt
gr nt r en grupp invandrar
kids som brjar klttra p bus
sarna och lyckas ta sig igenom
de trnga passagerna och fak
tiskt, p andra sidan finns det
bara en handfull snutar och om
alla fljer efter kommer de inte
kunna hantera situationen. Alla
fattar det samtidigt och brjar
klttra och han tnker p en
sak Patrik sa om motdemon
strationernas radikaliserande
effekt. Ungdomar som inte
har nn tidigare erfarenhet av
politisk kamp kommer inse att
steget att bryta mot samhllets
regler inte r s svrt att ta, och
de kommer knna vilken jvla
befrielse det ger.
Nu klttrar allt fler genom
bilmuren och pltsligt r det
som man vridit p en kran;
piketbussarna backar en och
en och ppningen vidgas och
snart springer hela massan ver
bron fljda av kilosnutarna och
hstarna och folk jublar vi
gjorde det, vi tog oss igenom!

och han r en av de frsta att

n kravallstaketen som stllts
upp runt talarplatsen men han
frstr direkt att det inte spelar
nn roll, allt var frberett, hr
finns dubbelt s mnga hs
tar och dessutom hundar och
nnu fler kilosnutar. Vi r sm
brickor i deras spel, de har tnkt
ut vra alternativ, vra segrar r
illusioner.
Snart str han med kamra
terna och vntar, som en publik
p sin favoritartist. Omgivna av
blljus tgar ungdomarna ver
bron och leds in i en ppning
vid sidan. Luften har tillflligt
gtt ur, mnga r trtta efter
sprngmarschen, en del har
ont efter batongslag, nn har
blivit pepparsprejad, andra har
skrikit sig hesa. En tjej spot
tar uppgivet och hvdar att allt
misslyckats fr man kunde ju
inte stoppa marschen. Han str
bakom Patrik och nn trnger
sig och han pressas fram mot sin
kamrats vindjacka och han kn
ner lukten av en svettig kropp
och han minns vad som hnde
frra veckan.
Det var den frsta aktiviteten
han fljde med p, en uthng
ning av en chef fr ett beman
ningsfretag som utnyttjar
papperslsa. Nu ska svinets
hela bostadsomrde f veta,
sa Patrik och hll flinande upp
lapparna med namn, foto och
en frklarande text. De skulle
egentligen vara fler n tv, men
de andra dk inte upp. Svrt
att f tag p disciplinerat folk
nu fr tiden, muttrade Patrik
och lt mer som en ldrad kom
munistgubbe n den arbetslsa
tjugofemring han var.
Patrik hade hand om tapet
klistret och svampen, han hll
i lapparna. Klockan var runt
midnatt och det var vid ett
elskp det hnde. Fan, jag r s
kladdig om hnderna. Kan du
ta upp min mobil ur fickan och
kolla om jag ftt ngra medde
landen?
Han frde ner sin hand i de
mrkbl Adidasbyxorna och
fingrarna knde ingen telefon,
men de knde nt annat. Han
knde den genom det tunna
tyget, under innerbyxans nt
struktur, han knde att den var
varm och att den ryckte till lite
grann. Att den ryckte, det min

des han helt skert.

Hittar du den inte?
Hans fingrar frflyttade sig
tills de knde plast och han
plockade upp mobilen och
kollade.
Ingenting, sa han och
senare den natten nr han kom
hem la han sig i sin sng med
klderna p och den kalla krop
pen blev sakta varmare och han
knppte upp sina jeans och han
rrde vid sig och han kom och
han undrade och han visste inte.
Nu pekar folk p en av ung
domarnas fanbrare som stllt
upp sig p led, en frgad kille.
Deras Arklv, flinar nn,
han kan fan inte ha det ltt,
sger en annan, h vadd, de
lever vl som de lr, s lnge
han anpassar sig till svenska
vrderingar r han skert vl
kommen.
En pse passas runt bland
kamraterna och Patrik fr den
och passar vidare och vnder
sig om och ler mot honom och
deras hnder mts och ett gg
byter gare.
Det sprakar till i ett hgta
larsystem och ungdomarnas
ledare, en proper kille som skul
le kunna vara elevrdsordfran
de p nn medelklasskola brjar
snacka om att yttrandefriheten
idag hotats av kriminella vn
sterextremister. Burop, slagord,
ett nytt knallskott brinner av
och en tjej brjar grta fr hon
tror det r polisen som skjuter
skarpt. P given signal slng
er alla sina gg, sju, tta vita
prickar i en bge p himlen och
som av en hndelse faller alla
ner mot den frgade fanbraren
men han r skicklig och hoppar
t sidan, t andra sidan, backar
och s har han klarat sig.
En ny talare nu, en svullen
rdhrig kille som har svrt att
gra sig hrd nr polishelikop
tern gr en lg svng ver plat
sen och ungdomarna ser plts
ligt vldigt trtta ut, de skruvar
p sig, ser ut att undra vad de
sjlva hller p med, en del str
och lser p sina mobiler, andra
smpratar med varandra och
alltsammans har nt menings
lst ver sig.
Han undrar om det hr nd
inte r bortkastad tid, resurs
slseri. Kanske till och med en
hjlp p traven, en frstoring av

ett marginaliserat fenomen?

Men samtidigt kan han inte
lta bli att se kamraternas blick
ar, inte bara de han knner till
namn utan alla som samlats,
unga som gamla, erfarna som
oerfarna, tillsammans har de
sttt i armkrok, hjlpt varan
dra nr de ramlat, sttt upp och
skrikit och fr en enda gngs
skull i detta individualismens
tidevarv varit en del av en kol
lektiv process.
Kanske r hotet som ungdo
marna utgr verdrivet, kanske
handlar det om ett desperat
skande efter nya fiender nr
de som var farliga p riktigt
besegrats? Eller r det kanske
som tjejen p mtet sa, att de
gulkldda dr borta kan bli ett
av de strsta hoten p sikt? De
kanske r fret till en planta
som ser patetisk ut till en br
jan men som vxer sig stor och
ktttande.
Ungdomarna brjar packa
ihop sina fanor och sin ljudut
rustning och ngra pensionrer
som sttt gmda i ett gathrn
kommer fram och tackar dem
och de bockar artigt och snu
tarna kr in en lngfrdsbuss
frn en bakgata och ungdomar
na gr in i den och vissa av dem
vinkar farvl och folk gr sig av
med det sista man har i form av
plastflaskor och snusdosor men
ingen nr sitt ml och bussen
rullar vg och ngra smkillar
har varit borta vid nrbutiken
och snattat mer gg och snu
tarna som fortfarande hller
platsen fr ta emot en laddning
p sina visir och hjlmar men de
r stoiska, de vntar och vet att
kollegor inne i bilarna filmar s
att de kanske, kanske kan f en
stund p tu man hand med kil
larna och ggen regnar i ver
fld och det r bde hrligt och
sorgligt att se p tnker han.
Patrik undrar om han vill flja
med p en ny affischeringsrun
da samma kvll och han sger
att det vill han grna, och nr
han fr hra att de kommer bli
mnga den hr gngen blir han
frst lite besviken men det gr
ver, det gr ver.

Henrik Bromander
Bild: Anna-Karin
Rasmusson
81

hanna stenman

kvinnor p
sprrgrnsen
Anders Lindstrm har sedan han blev tillsatt som VD fr Stockholms kollektivtrafik varit en verbal AK5:a i en hel
radda av fantastiska uttalanden. Sjlvklart handlar det om SL:s upprustade krig mot plankare. Varfr vi hller p
att sl ihjl oss av sprrsystemet? Enligt Lindstrm r vi fr stressade. Men vilka r det d som r fr stressade?
Anders Lindstrm, den gamle goe militren, sger s hr i DN den 8/9:
Jag fick en reflektion i dag i en jmstlldhetsdiskussion. Det r fler kvinnor n mn som ker. D tnkte jag
genast: r det s att tekniken r anpassad till ett vanemnster medan vra resenrer tillhr en annan grupp? Man
mste tnka i flera dimensioner.
Sklart! Hurra! Tnk att ingen har kommit p det frut. Sjlvklart r det vi kvinnor som mste lra oss att ta det
lite lugnt och sluta rusa omkring som hysteriska hyperventilerade galningar med hjrtat i halsgropen.
Anders Lindstrm var frut verksam som generalljtnant och insatschef vid Frsvarsmakten. Jag tnker att det
trots allt r bst att ha lite frstelse. ven om han sjlv sger att han har gedigna erfarenheter av att hantera
komplexa situationer s domineras svenska militren av unga mn med stdad kldsel som stller sig p raka led
bara Anders viftar lite auktoritrt med ett automatvapen. Nu behver han pltsligt hantera en sju jklans massa
kvinnliga, hormonrusande kollektivtrafikanter och inte ett endaste vapen fr han anvnda.

Anarkistisk tidning sedan 1898

Redaktr: Samira Ariadad
Redaktion: Kajsa Ekis Ekman, Samira Ariadad,
Elliot Baron, Mathias Wg, Jonatan Johansson,
Eva-Maria Benavente Dahlin, Moa Candil, Anja-Lisa
Rudka, Ayman Osman och Emma Tryti
Medarbetare: Abe Bergegrdh, Mattias Pettersson, America-Vera Zavala, Mattias Elftorp, Anna
Betancour, Rasmus Fleischer, Michele Masucci,
Nicole Montn, Klara Meijer, Miranda Rudklint,
Love Kllman, Kajsa Philipsson, Nadim Fetalh,
Pelao Carvallo, Shora Esmailian, Lovisa Brostrm, Jessica Svensson, Andreas Malm, Mikael
Brunila, Pernilla Marcos, Anna-Klara Bratt, Spyros Marchetos, Antifa Negative, Ragni Svensson,
Jakob Kaee, Henrik Bromander, My Vingren
Grafisk form: Matilda Ruta, Ayman Osman

Svullnad, blmrken, hjrnskakningar och blodutgjutning. Brutna och spruckna revben samt frakturer p fingrar
och knn. Slag mot ben, brstkorg, ansikte och huvud och i ett fall mot en gravid kvinnas mage r ngra av exem-

Bildredaktr: Anja-Lisa Rudka

plen frn SL:s egen rapport om skador orsakade av sprrarna.

Bildredaktion: Anja-Lisa Rudka, Emma Tryti

Fr att lsa problemet freslog Anders Lindstrm drfr att SL ska lgga stora resurser p att utbilda mnniskor
(ls: kvinnor) i att passera sprrar. Som Anders sjlv uttrycker det med sin gemytliga och trygga mansstmma: En
sprr r ett hinder och ett hinder mste hanteras nr man passerar det.
Eftersom vi har konstaterat att sprrarna, och all den avancerade form av teknik som passagen genom sprrarna
innebr, inte r anpassad till kvinnors veliga, stressade och orationella beteende borde ju SL rimligtvis gra en
riktad satsning mot den kvinnliga delen av kollektivtrafikanterna. Anders har upprepade gnger sagt att han inte
tnker lgga resurser p att byta ut (ls: kvinnoanpassa) sprrsystemet utan hellre lgger resurser p att ndra
folks (ls: kvinnors) beteendemnster.

S, Anders. Jag har hr sammanstllt ngra frslag till dig:

Anstll mindfullnesscoacher till varje tunnelbaneingng. De kan sedan lra ut medveten nrvaro och andra ef-

Repro: Jonatan Johansson

Bilder/Serier: Anja-Lisa Rudka, Emma Tryti,
Anton Ingvarsson, Joanna Ekstrm, Jamila Drott,
Hanna Smekal, Sebastian Franzn, Charlotte
Stenson, Anna Ehrlemark, Anna-Karin Ramusson, Hanna Stenman, Celie Eklund, Maria
Eriksdotter
Omslag: Anja-Lisa Rudka, Emma Tryti.

fektiva stressreducerande andningsvningar som en ny, innovativ del av sprrsystemet.

vertala panfljtsensemblen som brukar underhlla tyska turister vid Drottninggatan att flytta ner till sprrarna

Webb: www.tidningenbrand.se

vid Sergels Torg s att panfljtsversioner av Can you feel the love tonight ekar lugnande ver ingngen. Eller

E-post: info@tidningenbrand.se

varfr inte kpa in skivor med Harmony av Gheorghe Amfir som ni kan spela upp i hgtalarsystemet?

Tryck: Trydells, Laholm 2012.

Inred alla perronger med doftljus och rkelse, och mblera om enligt energifltsteoretiska modeller la feng
shui. Vad sgs om att installera stora skrmar som visar videon Guided Meditation - Deep Relaxation p repeat?
En annan sak jag tnkt som dessutom skulle vara oerhrt kostnadseffektiv vore om SL skulle dela ut sm
kort med positiva affirmationer som riktar sig speciellt till kvinnor och tjejer. Positiva affirmationer r positiva
pstenden som du ska upprepa hgt fr dig sjlv, grna samtidigt som du tittar dig sjlv djupt i gonen genom
till exempel en spegel, fr att programmera om ditt undermedvetna. Vad kan det d st p dessa sm kort? Tja. Vad
sgs om: Jag har lika hg ln som mina manliga kollegor, jag blev inte vldtagen igr, jag behver inte skta

Ansvarig utgivare: Mathias Wg

Prenumeration:
300 kr fr 6 nummer.
Box 150 15, 104 65 Stockholm
Plusgiro 478 24 80-0,

hela hushllet sjlv fr att min oduglige manlige sambo lider av hushllsarbetesfobi och jag r inte stressad, jag

Kulturfreningen Brand

r inte stressad, jag r inte stressad.

ISSN: 0284-9526

Som ett annat led i att skerstlla stressnivn kan ni brja dela ut en obligatorisk kopp Womens tea, som
fretaget Yogi Tea srskilt framstllt fr just oss kvinnor, grna redan innan vi ska frska oss p det totalt omjliga
konststycket att ta sig genom sprrarna.
Eller?

My Vingren
My Vingren r journalist, arbetar p en tjejjour,
sysslar med Poetry Slam och har bloggen
Macho i kollektivtrafiken.

82

83

B-posttidning!!!!!!

84