marknadsekomomi - Vem som helst fr starta ett fretag och producera de varor de vil

l. De fr brka med andra fretag om kunder och kunderna handlar var de vill, oftast dr
det r billigast. Det r fri konkurrens.
planekonomi - Staten styr ekonomin och vljer vad som ska produceras och hur mycke
t det ska kosta, vilken mngd osv. utan hnsyn till marknaden.
blandekonomi- En blandning av marknadsekonomi och planekonomi, som i Sverige.
export - Nr man sljer varor utaomlands/ till andra lnder.
import - Nr man kper varor frn andra lnder. (invandrare ;) )

handelsbalans - Varje r jmfr man vrdet av importen och exporten. Om exporten r strre n
importen r handelsbalansen positiv och vice versa.
kartell - Fretag sammarbetar p olagliga stt genom att t.ex. bestmma ett gemensamt hgt
pris p en vara och vad som ska produceras. (Olagligt i Sverige i alla fall.)
utbud - Det fretagen har att erbjuda. Antal varor och tjnster som producerats och
bjuds ut till frsljning.
efterfrgan - Det antal varor folk vill kpa till det givna priset. Prisminskning hje
r efterfrgan och tvrtom.
bistnd - Pengar ett land ger fr att hjlpa ett annat t.ex. om det varit en katastrof
eller om landet r fattigt.

protektionism - Nr man skyddar det egna landets ekonomi genom t.ex. tullavgifter
p varor frn andra lnder eller importkvoter(bestmt antal varor landet fr kpa in). Man f
sker f konsumenter att kpa mer svenskt.
studieln - Man fr lna pengar fr utbildning/ att studera. T.ex. om man behver ngnstans
att bo nr man studerar.
frihandel - Motsatsen till protektionism. Lnder kan handla fritt med varandra, in
ga tullar. Som inom EU.
konkurrrens - Fretagen tvlar med varandra om vem som sljer bst.
investering - Man satsar pengar p ngot, t.ex. kper aktier.
monopol - Nr ett fretag bestmmer helt ver en vara/tjnst och inte har konkurrens. T.ex
. Systembolaget.
aktie - En liten del av ett fretag man kan kpa. Endast fretag som r aktiebolag, AB.
aktiefonder - Mnga aktier i ett "paket". Olika aktier frn olika fretag blandade.
lgkonjunktur - Det r dlig ekonmi i landet. Arbetslshet, folket har inte rd att kpa myc
ket, fretagen fr mindre penger, lnerna blir mindre.

hgkonjunktur - Det r bra ekonomi i landet. Mnniskor kper mycket, det gr bra fr fretage
, lnerna hjs.
konjunktursvngningar - ekonomin svnger/ gr upp och ner.
inflation - Priser och avgifter stiger. Pengar blir vrda mindre. Hr ihop mycket me
d konjunkturen.

kronofogden - Om man har skulder man inte kan betala kommer kronofogden och tar
saker med samma vrde som skulden.
brsen - Dr man kper aktier.
repornta, styrrnta - Den rnta banker kan lna eller placera till Riksbanken. Den pverk
ar direkt marknadsrntorna och kan pverka en inflation.
arbetslshetskassan - Nr man r arbetsls fr man pengar av a-kassan.
brsnedgng - Nr borsen gr upp. Aktiers vrde registreras. T.ex. -0.7 %
brsuppgng - Nr brsen gr upp.
index - snittsiffra, jmfrelsetal.
kapital - Ett vrde som kan sysselsttas fr att skapa mer vrde. T.ex. En kapitalinkoms
t, en inkomst som hnfr sig till sparat kapital till skillnad frn Inkomst av tjnst so
m hnfr sig till arbete. En vanlig typ av kapitalinkomst r rnta p sparade pengar. (Svrt
att definera. Jag funderar sjlv p det.)
OMX - Stockholmsbrsens index. Jamfr hur det gr fr fretagen. T.ex. OMX +0.5% om det gr
bra.
Nasdaq - Stort amerikanskt brsbolag. Viktigt eftersom USA pverkar brsen mycket.
Dow Jones - Stort amerikanskt brsbolag. Viktigt eftersom USA pverkar brsen mycket.
Stockholmsbrsen - ett fretag som registrerar hur det gr fr aktiebolag som r med i det
. Om de stiger eller sjunker.

En del frklaringar kanske inte r s jttebra fast du r tillrckligt smart fr att fatta n
)
/Linus