FISKEVRDSARBETET

I TESTEBON
2015

2015 installerades en fiskrknare i Testebon. rets strsta lax till vnster och rets
strsta ring till hger.
.

Arbetet med fiskevrden i Testebon sker i samverkan mellan fiskefrvaltaren Testebons

fvof, Kultur & fritid Gvle, Sportfiskarna, SLU Institutionen fr akvatiska resurser,
Lnsstyrelsen Gvleborg, Lnsstyrelsen Vsternorrland och Naturskyddsfreningen. Under
2015 har arbetet framfrallt handlat om problemen med fiskvandring frbi Strmsbro
kraftverk och om uppfljning.
Testebon har ingtt i aktionsplanen fr lax i stersjn - IBSFC Salmon Action Plan 19972010. 2013 uppgraderades Testebon av Internationella Havsforskningsrdet, (ICES), till
vildlaxvatten.
Sedan 2005 finns motsvarande rsberttelser som denna fr arbetet med Testebon. Du
finner samtliga rsberttelser om du klickar hr.

Bernt Moberg

Vattenfringen i Testebon 2015

Medelvattenfringen vid Testebons mynning i havet r 11,7 m 3/s.
Medelhgvattenfringen r 65 m3/s.
2015 var ett r med sm variationer i vattenfringen. Vrfloden kulminerade redan i
mitten av mars med blygsamma 25 m3/s. Lgsta fldet p 2,6 3 m3/s varade under
en vecka i brjan av september. Vattenfringen de tre senaste ren framgr av
diagrammen 1-3. Data r hmtat frn SMHI:s mtstation i Konstdalstrmmen, knappt
fyra mil frn mynningen i Bottenhavet.

Vattenfring i Testebon 2015

Klla: SMHIs mtstation i Konstdalsstrmmen
80

m3/s

60
40
20
0

Diagram 1.

Vattenfring i Testebon 2014

m3/s

Klla: SMHIs mtstation i Konstdalsstrmmen

80
60
40
20
0

Axeltitel

Diagram 2.

Vattenfring i Testebon 2013.

m3/s

Klla: SMHIs mtstation i Konstdalsstrmmen.

80
60
40
20
0

Axeltitel

Diagram 3.
2

Lekvandrande lax och ring i Testebon 2015

Infr 2015 byggdes en ny fiskvg genom dammen i Strmsbro. Hgst upp i den nya
fiskvgen har en fiskrknare med kamera av mrket Vaki installerats.

Kvllen d den nya

fiskrknaren kom p plats.

Fiskrknaren kom p plats den 27 augusti. Fiskrknaren gs av Gvle kommun.

Leverantren, Fiskevrdsteknik AB, granskar all data frn fiskrknaren och levererar
resultat till kommunen. Resultatet omfattar art- och lngdfrdelning och tid nr fisken
passerar.
Totalt bestod nettouppvandringen 2015 av 54 ringar och 4 laxar. Nedanstende
diagram visar dygnsvis nettovandring.

Fiskrknaren har verkligen kat intresset fr fiskevrden i Testebon. P

www.fiskdata.se kan alla flja fiskvandringen i Testebon, och i flera andra vatten
med samma typ av fiskrknare. En gng i timmen uppdateras det som visas p
fiskdata.se.
Fiskrknaren i Testebon r ven frsedd antenn fr avlsning av pit-tag.
Huruvida laxarna och ringarna som passerar fiskrknaren r av vilt eller odlat
ursprung, d.v.s. fettfeneklippt eller inte fettfeneklippt, granskas av Gvle kommun.
2015 var en av ringarna som passerade fiskrknaren fettfeneklippt. (Det stts inte ut
ngon fisk i Testebon. Fettfeneklippt fisk som kommer till Testebon r allts utsatt i
ngot annat vatten.)
3

vrigt runt fiskuppvandringen i Testebon 2015

Mycket talar fr att det har vandrat upp relativt mycket lax i Testebon 2015. Laxens
uppvandringsssong var praktiskt taget ver nr fiskrknaren kom p plats. Den
gamla fllan fr uppvandringskontroll revs under vintern, s fram till att fiskrknaren
kom p plats skedde ingen kontroll alls av fiskvandringen.
Mnga vittnar om observationer hela sommaren av lax nedstrms Strmsbro
kraftverk. Lax ansamlas nedstrms kraftverket. Orsaken r att lax, och ven ring,
har problem att finna det betydligt mindre fldet frn fiskvgen i torrfran.
I takt med den kande mngden lekvandande laxar och ringar i Testebon
bekrftas fiskens problem att ta sig upp frbi Strmsbro kraftverk. Drtill dras vi med
problemet att kraftverksgaren inte ens tappar den vattenmngd i fiskvgen som r
faststlld i dom.
Efter en verenskommelse med kraftverksgaren anlitades Vattenfalls laboratorium i
lvkarleby under hsten fr att mta upp fldet i fiskvgen. Syftet var att f kunskap
om hur mycket vatten som egentligen slpptes i fiskvgen. Mtningen bekrftade att
fldet var mycket mindre n vad det ska vara.
Fr att f upp lax och ring frbi Strmsbro kraftverk har vi under flera r kpt
driftstopp i kraftverket. 2015 kptes driftstopp under de flesta helgerna frn
midsommar t.o.m. oktober. Under driftstoppen tappas nstan hela fldet i
torrfran/fiskvgen. tgrden att stoppa kraftverket bedms vara effektiv. Hur mnga
laxar och ringar som passerat tack vare driftstoppen r dock mycket svrt att sga.
Driftstoppen 2015 finansierades av sponsring frn det lokala nringslivet, Testebons
fvof och privatpersoner.

Elprovfisken i Testebon 2015

Som vanligt genomfrdes elva stycken elprovfisken. Mngden lax 0+ var ungefr
dubbelt s stor 2015 jmfrt med det riktigt svaga ret fr lax 0+ 2014.
Vrt att notera: Lokal nr 11 Gamla Brnnsgen har varit praktiskt taget helt tom p
salmonider sedan yngelutsttningarna upphrde 2007. 2015 var lokalen pltsligt
besatt med 39 ringar 0+/100 m2.

Strmsbro

Lax
0+
39,5

Forsby Kvarn

16,6

4,9

Sgbacken

6,7

Lax
ring
ring
ring
Avstnd
totalt
0+
>0+
totalt
frn havet
40,1
2,5 km
40,9
13,4
54,3
21,5
10,7
5,7 km
3,9
6,8
8,7 km
6,7
14
6,4
20,4

versten

7,8

9,8

1,4

2,7

4,1

8,9 km

Mljen

20,5

0,9

21,4

4,4

0,4

4,8

9,2 km

Tegelbruket

22

22

4,7

0,5

5,2

11,0 km

Bomnacken

3,3

1,3

4,6

11,8 km

Erkkis Bro

14,3 km

Fgelautomaten

5,5

5,5

0,4

0,8

1,2

14,9 km

Brnnsgen

10

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

0
39

16,3 km

Lokal

Nr

Antal lax- och ring/100

m2

Lax
>0+
0,6

i Testebon 2015. Medeltthet av lax 0+ = 11,1/100 m2.

Ttheterna av lax och ring 2013-2014 framgr av nedanstende tabeller.

Lokal

Nr

Lax
0+

Lax
>0+

Lax
totalt

ring
0+

ring
>0+

ring
totalt

Avstnd
frn havet

Strmsbro
Forsby

21,5

21,3

42,8

8,4

11,6

20,0

2,5 km

29,3

22,1

51,4

4,7

4,7

5,7 km

Sgbacken

6,5

6,5

17,3

8,1

25,4

8,7 km

versten

5,9

18,4

24,3

7,1

0,4

7,5

8,9 km

Mljen

0,6

9,4

10,0

3,7

3,7

9,2 km

Tegelbruket

4,2

4,2

6,7

3,4

10,1

11,0 km

Bomnacken

3,3

3,3

13,9

2,0

15,9

11,8 km

Erkkis Bro

14,3 km

Fgelautomaten

1,3

1,3

15,2

1,2

16,4

14,9 km

Brnnsgen

10

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

16,3 km

Antal lax- och ring/100

Lokal

m2

Nr

i Testebon 2014. Medeltthet av lax 0+ = 5,2/100 m2.

Lax
0+

Lax
>0+

Lax
totalt

ring
0+

ring
>0+

ring
totalt

Avstnd
frn havet

Strmsbro
Forsby

75,7

29,6

105,3

8,6

5,1

13,7

2,5 km

29,0

26,8

55,8

21,9

1,9

23,8

5,7 km

Sgbacken

8,7

5,6

14,3

43,9

10,8

54,7

8,7 km

versten

7,4

26,9

34,3

6,2

0,9

7,1

8,9 km

Mljen

25,6

12,3

37,9

4,7

1,8

6,5

9,2 km

Tegelbruket

22,5

4,1

26,6

6,7

0,7

7,4

11,0 km

Bomnacken

1,9

2,5

4,4

10,9

1,2

12,1

11,8 km

Erkkis Bro

0,4

0,4

0,8

14,3 km

Fgelautomaten

2,2

1,4

3,6

7,4

2,2

9,6

14,9 km

Brnnsgen

10

16,3 km

G:a Brnnsgen

11

16,3 km

Antal lax- och ring/100

m2

i Testebon 2013. Medeltthet av lax 0+ = 15,7/100 m2.

Kontroll av utvandrande smolt

Fr tredje ret i rad kontrollerades smoltutvandringen frn Testebon med hjlp av
ett smolthjul vid Forsby. Fr frsta gngen kontrollerades smoltutvandringen
dessutom vid Strmsbro med hjlp av en ny flla av wolf-typ. Fllan i Strmsbro
fngar den fisk som fljer avledaren.

Smolthjulet i Forsby.

PM Johan Dannewitz, SLU Institutionen fr akvatiska resurser, 2015-11-24

Skattningar av produktionen av lax- och ringsmolt i Testebon 2015

Dessa skattningar r baserade p fngst och mrkning av smolt i smoltfllan i Forsby, samt
terfngster av mrkt smolt i Forsby-fllan och i den nya smoltfllan i Strmsbro.
Totalt fngades och mrktes 143 laxsmolt i fllan i Forsby. Av de mrkta smolten som terutsattes
uppstrms fllan terfngades 8 i smoltfllan. Fr ring var motsvarande siffror 28 fngade och
mrkta smolt samt endast ett terfynd i fllan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med
tv olika statistiska metoder, vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades
produktionen till knappt 2300 smolt och med en mer sofistikerad metod baserad p bayesiansk
statistik skattades produktionen till drygt 2000 smolt (tabell 1). Den senare metoden tar ven hnsyn
till variation i parametrar som potentiellt pverkar smoltutvandringen och smoltfllans effektivitet
(vattenflde och temperatur). I figur 1 nedan framgr hur utvandringsintensiteten och fllans
effektivitet varierade under frskets gng i relation till vattenfring och vattentemperatur. Dock
observerades inga tydliga kopplingar mellan temperatur, flde och smoltutvandringens intensitet
samt fllans effektivitet. Mjligen kan man ana att toppen p smoltutvandringen sammanfll med en
smrre kning i vattenfldet. Vandringsintensiteten sjnk sedan dramatiskt i samband med att fldet
terigen brjade minska. Fllans skattade effektivitet lg p en ganska stabil niv under hela
smoltutvandringen.
Av de 143 smolt som fngades och mrktes i Forsby terfngades 33 i den nya fllan i Strmsbro.
Laxsmolten tillryggalade strckan Forsby Strmsbro p i snitt knappt 2 dygn. Dock var variationen i
vandringshastighet stor d en klar majoritet (24 st) terfngades i Strmsbro dagen efter att de
mrktes i Forsby, medan resterande 9 individer tog varierande lng tid p sig att vandra till
Strmsbro (2-11 dagar). ven om oskerheterna r stora s indikerar en Petersen-skattning av
smoltproduktionen baserad p terfngster i Strmsbro ett hgre vrde(ca 3200, tabell 1) jmfrt
med motsvarande skattning frn smolthjulet i Forsby. Det r oklart vad denna eventuella skillnad
beror p men den kanske troligaste frklaringen r att smoltproduktionen mellan Forsby och
Strmsbro r hgre n vad man tidigare trott, vilket kan frklara den hgre skattningen frn
Strmsbro. En annan frklaring kan vara att det under vandringen mellan Forsby och Strmsbro
frekom en del ddlighet vilket i s fall kan ha resulterat i att Strmsbro-fllans effektivitet
underskattades och smoltproduktionen verskattades (metoden frutstter att ingen ddlighet sker
mellan mrkning och terfngst). En mindre trolig frklaring r att terfngsten av mrkt smolt i
fllan i Forsby inte r fullstndigt slumpmssig, kanske beroende p att utsttningsplatsen uppstrms
Forsby inte ger en fullstndigt representativ terfngst av mrkt vs omrkt smolt, vilket kan resultera
i felaktiga skattningar av smoltproduktionen.
Antalet fngade och mrkta ringsmolt var relativt f (28) och endast en mrkt ring terfngades i
Forsby-fllan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde anvndas fr att skatta
den totala smoltproduktionen uppstrms smolthjulet i Forsby. Skattningen hamnade p ca 400
ringsmolt (tabell 1) med ett mycket brett konfidensintervall p 0-865 smolt (vilket speglar bristen p
data). Precis som fr laxen s var skattningen av produktionen av ringsmolt hgre i Strmsbro n i
Forsby.
Slutligen kan konstateras att det inte gr att dra ngra slutsatser angende funktionen av
smoltavledaren i Strmsbro baserat p de skattningar som presenteras hr. Fllan i Strmsbro
fngade ca 23% av den mrkta laxsmolten. Resterande smolt mste ha passerat antingen via

dammen eller intagskanalen till kraftverket, eller dtt p vgen mellan Forsby och Strmsbro (se
ovan).
Tabell 1. Data frn mrkningsfrsket vid smoltfllan i Forsby, samt skattningar av den totala
smoltproduktionen uppstrms fllan. ven skattningar av smoltproduktionen baserat p terfngster
i Strmsbro presenteras.

Forsby

Strmsbro
Lax
ring

Forsby

Lax

ring

Antal fngade
Antal mrkta
terfngster
Fllans effektivitet
Skattningar av smoltproduktion
Petersen-skattning
95% konfidensintervall
Bayes-skattning*
95% konfidensintervall

143
143
8
5.6%

28
28
1
3.6%

757
143
33
23.1%

219
28
10
35.7%

2288
872-3704
2068
1166-4224

406
0-865
Ej mjlig pga
databrist

3206
2257-4155

577
314-841

*Mntyniemi & Romakkaniemi 2002. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 17481758
25

Vandringsintensitet

0.1

20

0.08
15
0.06
10
0.04
5

0.02

Fngsteffektivitet, flde och temperatur

0.12

Vandringsintensitet (andel)

Fngsteffektivitet (%)

Flde (m3/s)

Temperatur (C)

Slut PM

Vattenfring i Testebon vid SMHIs mtstation i Kostdalsstrmmen

under smoltutvandringen 2014 och 2015
25

m3/s

20
15
10
5

2015

30-maj

28-maj

26-maj

24-maj

22-maj

20-maj

18-maj

16-maj

14-maj

12-maj

10-maj

08-maj

06-maj

04-maj

02-maj

30-apr

28-apr

26-apr

24-apr

22-apr

20-apr

2014

Fngsteffektiviteten i smolthjulet pverkas i hg grad av vattenfringen. Vattenfringen under

utvandringsperioden 2015 var relativt lg, med tanke p rstiden. Vattenfringen under samma
period 2014 mste betraktas som extremt lg. Ungefr dubbelt s hg vattenfring 2015 jmfrt
med 2014 innebar ungefr hlften s hg fngseffektivitet 2015 jmfrt med 2014.

Bonuskunskap om fiskvandringen i Testebon. I smoltfllan i Strmsbro fngas ven utlekt fisk

och l.

Genetiska studier av lax frn Testebon

Av Johan Dannewitz, SLU Institutionen fr akvatiska resurser.
Vvnadsprover frn Testebon (79 st frn stirr och 25 st frn stigande vuxen lax) samlades in under
2014 och analyserades genetiskt med 17 genetiska markrer, s.k. mikrosatelliter. Proverna frn
Testebon jmfrdes sedan med tidigare analyserade stickprov frn totalt 39 laxbestnd runt
stersjn (inklusive ett bestnd frn svenska vstkusten, Rnne) och som ger en heltckande bild av
populationsstrukturen i stersjn. Resultaten visar att laxen i Testebon r mycket lik Dallvslax
genetiskt sett, och endast mkt sm skillnader mellan dessa stickprov observerades (figur 2). De sm
skillnader som trots allt finns mellan Testebon och Dallven kan mycket vl ha uppkommit genom
genetisk drift, d v s slumpmssiga frndringar av genfrekvenser ver tid, ngot som framfrallt
frekommer i mindre bestnd som Testebon dr tidigare teretableringar av lax byggde p
utsttningar av Dallvslax frn ett begrnsat antal familjer. Ursprungsanalyser av de 25 vuxna laxarna
(p individniv) visade att en majoritet (n=20) med hg sannolikhet hrstammade frn Testebon. De
ftal individer (n=5) som hnfrdes till ett annat bestnd n Testebon kopplades samtliga till
Dallven (med Testebon som god tva) en sannolik artefakt som beror p de stora genetiska
likheterna mellan dessa bda bestnd.

Figur 2. Slktskapsfrhllande mellan de 40 delprov (laxstammar) som ingr i baseline visat med ett
s.k. dendrogram (baserat p Neighbour joining och Cavalli-Sforza Chord distance).

Lek 2015
Att f vara med om och se stora laxar och ringar leka r en fantastisk naturupplevelse. Fler
och fler intresserade tillbringar mnga timmar med att flja skdespelet. P kpet fr vi
kunskap om var fisken leker. 2015 observerades lek p fler platser i Testebon n ngonsin
frn det att laxen och ringen brjade komma tillbaka till Testebon.
Torsvedsbadet i byggeby har blivit en mycket omtyckt plats fr att f uppleva lax- och
ringslek p nra hll. P strmnacken i hjd med parkeringsplatsen finns en stor anlagd
lekbotten. Frsta tecknen p lek observerades den 7 oktober. Drefter pgick lekaktiviteter i
en mnad framt. Helt klart var det flera par av bda arterna som lekte inom samma
lekomrde.

Lekbotten vid Torsved restaurerades 2011. Fenan och vgorna avsljar att leken startat.

Testebon som ett lyckat exempel

En arbetsgrupp inom ICES (WGERAAS) som arbetar med en versyn av metoder fr att
bevara och strka vilda laxbestnd ville ha en case study som beskriver en lyckad
terintroduktion av lax. Johan Dannewitz har med visst std frn undertecknad skrivit en
text som beskriver terintroduktionen i Testebon och de orsaker som en gng i tiden fick
Testebons ursprungliga laxbestnd p fall. Se bilaga 1.

Sik i Testebon 2015

Inventering av sikyngel
Sedan 2010 har sikyngel rligen inventerats i Testebon. Tidigaste fngsten av sikyngel r 15
mars. Syftet med inventeringarna r att f mer kunskap om bestndet av vandringssik i
Testebon.
10

2015
Datum

Plats

Metod

23-mar Testebon

Vattenfrekomst

Avan

Hv

27-mar Testebon

Avan

Hv

31-mar Testebon

Avan

Hv

04-apr Testebon

Avan

Hv

08-apr Testebon

Avan

Hv

12-apr Testebon

Avan

Hv

16-apr Testebon
20-apr Testebon
24-apr Testebon

Avan

Hv

Avan

Hv

Avan

Hv

Plats

Metod

Sikyngel per
hvdrag

Storlek p sikyngel

Vatten
temperatur

Vattenfring Vattenstnd i
enl. SMHI
havet enl. SMHI

2,4

16,2

3,7

18,4

Kommentar

0,05 Mycket av gulescken kvar

0
0,1
0,45 Lite av gulescken kvar
0,45

6,4
7,6

0,4 Slut p gulessken. Brjar pigm.

0,1
0

Provade ven med yngelflla 15-16 april. Ingen fngst.

20,6

2014
Datum

Vattenfrekomst

Sikyngel per
hvdrag

Storlek p sikyngel

Vatten
temperatur

Vattenfring Vattenstnd i
enl. SMHI
havet enl. SMHI

Kommentar
Isfritt

05-mar Testebon

Avan

Hv

1,4

17,3 m3

11-mar Testebon

Avan

Hv

3,2

19 m3

15-mar Testebon
19-mar Testebon

Avan

Hv
Hv

5,2
1

19,2 m3

Avan

0,05 Stor del av gulescken kvar

0

22-mar
25-mar
28-mar
01-apr
05-apr
09-apr
13-apr

Testebon

Avan

Hv

Avan

Hv

Testebon

Avan

Hv

Testebon

Avan

Hv

Testebon

Avan

Hv

Testebon

Avan

Hv

Testebon

Avan

Hv

0,05
0
0,05
0,45
0,45
2
0,45

2,8
3,2
3,8
5,5
6,2
5,8
6,7

16 m3

Testebon

18-apr Testebon

Avan

Hv

0,2

11 m3

Plats

Metod

Vatten
temperatur

Vattenfring
enl. SMHI

Stor del av gulescken kvar

Stor del av gulescken kvar
Stor del av gulescken kvar
Stor del av gulescken kvar
Gulesck slut

2013
Datum

Vattenfrekomst

Sikyngel per
hvdrag

Storlek p sikyngel

Kommentar

03-apr Testebon

Avan

-0,2

Hela n istckt

08-apr Testebon

Avan

-0,3

Hela n istckt

12-apr Testebon
14-apr Testebon

Avan

23-apr
24-apr
26-apr
28-apr

Avan

Testebon

Hela n istckt

-0,1

Avan

Hela n istckt

69 m3

Hv
Hv
Hv

3,3
0,6 Halva gulescken kvar
3,3
0,15 Halva gulescken kvar
4
0,1 Halva gulescken kvar, 11 mm 4,7
0,15 Gulescken nstan slut
0,1 Halva gulescken kvar

5,7
7,3

50 m3

Avan

Hv
Hv

Plats

Metod

Vatten
temperatur

Vattenfring
enl. SMHI

Kommentar

0,4

9 m3

Is

Testebon

Avan

Testebon

Avan

Testebon

Avan

30-apr Testebon
02-maj Testebon

Avan

Hela n isfri.

66 m

57 m3
54 m3
41 m3

2012
Datum

Vattenfrekomst

Sikyngel per
hvdrag

Storlek p sikyngel

18-mar Testebon

Avan

22-mar Testebon

Avan

Hvning

26-mar Testebon

Avan

Hvning

0,1

Stor del av gulescken kvar

4,7

27-mar Testebon

Stigs grd

Hvning

0,05

Stor del av gulescken kvar

4,7

3,4

Is p 50 % av n
Isfritt
Isfritt
3

29-mar Testebon

Avan

Hvning

0,5

Stor del av gulescken kvar

5,2

02-apr Testebon

Avan

Hvning

0,2

Del av gulescken kvar

3,1

16 m

06-apr Testebon

Avan

Hvning

0,2

Del av gulescken kvar

3,4

10-apr Testebon

Avan

Hvning

1,1

Del av gulescken kvar

4,3

13-apr Testebon

Avan

Hvning

15-apr Testebon

Avan

Hvning

0,6

7,1

11 m3

20-apr Testebon

Avan

Hvning

0,4

10 m3

25-apr Testebon

Avan

Hvning

0,4

8,4

6
Gulescken frbrukad

29-apr Testebon

Avan

Hvning

0,05

9,6

02-maj Testebon

Avan

Hvning

10,1

07-maj Testebon

Avan

Hvning

10,5

12-maj Testebon

Avan

Hvning

10,8

19-maj Testebon

Avan

Hvning

11,9

16 m3

Vattnet mer stillastende n vid frra tillfllet.

Ynglen str i stim p skyddade platser.

Ynglen str i stim p skyddade platser.

13 m3

Litet stim av sikyngel vid kullfanna trdet. Mycket abborrom p samma trd.
Inte en enda yngelobs.

22 m3

Inte en enda yngelobs.

Leksik
Sik frn havet vandrar upp i Testebon fr att leka i slutet av oktober och i brjan av
november. Under de senaste decennierna har mngden sik som tar sig upp i n
minskat dramatiskt. 2015 var det annorlunda. Sedan fisket efter leksik fr mrkning
och provtagning startade 2010 har vi aldrig ens varit i nrheten av att fnga s
mnga sikar som 2015. 215 stycken.
Fisket detta r bedrevs uteslutande med not. Tidigare r har fiske ven skett med
ryssja, flla, nt och hv.
Trots den kraftigt kade fngsten med not s var observationerna av lekande sikar
p det som vi antagit r sikens egentliga lekomrde i Testebon inte kat nmnvrt
jmfrt med fregende r, d.v.s. den nedersta delen av forsen i Strmsbro. Forsen
utgr definitivt naturligt vandringshinder fr sik i Testebon. Tyder det p att siken
leker ven p andra delar av Testebon? Och kan vi i s fall vidta tgrder som
frbttrar sikens lekmjligheter i Testebon? Vi hoppas kunna arbeta vidare med
dessa intressanta frgor. Yngelinventeringen 2016 blir riktigt spnnande. Kommer
den strre mngden leksik 2015 avspegla sig i fler yngel?
11

Medborgarfrslag
-- Undertecknad lmnade i oktober 2015 in ett medborgarfrslag till
kommunfullmktige
om att skra Testebons naturvrden och Gvlebornas intresse nr kraftverken i
Strmsbro och Oslttfors ska sljas. Se bilaga 2.

Fr ytterligare information om fiskevrdsarbetet i Testebon s r vlkommen att

ringa mig p 070-511 87 90 eller info@berntmoberg.com

Hlsningar
Bernt Moberg

12

Bilaga 1
Testebon in Gulf of Bothnia, Baltic Sea
Johan Dannewitz & Bernt Moberg
Helcom or NASCO River ID number (WGERAAS Database column A and B): 1039
River Catchment size (km2): 1112
Starting and end year of project: 1991 - present
Situation before restoration: The salmon in River Testebon has suffered from human perturbations
during a very long time, and the local population was finally extinct in the 1960s mainly due to
increased hydropower exploitation. In 1997, when the Salmon Action Plan was adopted in the Baltic
Sea by the International Baltic Sea Fisheries Commission, Testebon was classified as a potential
salmon river by ICES. In the 1990s, River Testebon was also selected nationally for reintroduction
efforts.
Main stressors on population: The river has been exploited for centuries, earlier for the iron industry
and later for hydropower production. The river has also been used for timber floating and many
stretches have been cleared from stones. During the last decades, hydropower production has been
the main stressor on the salmon population. Several migration barriers (dams) have hampered or
prohibited salmon from reaching spawning and nursery areas, and increased hydropower
exploitation finally resulted in that the population became extinct in the 1960s. Acidification has
been a concern further upstream in the river system, but it is uncertain to what extent it has affected
salmonid fish. During the reintroduction phase before year 2010, high fishing pressure at sea had a
negative effect on the recovery of the salmon population.
Actions taken: Stocking of salmon eggs and fry, improved migration possibilities, restoration of river
habitats, liming, reduced sea fishery.
Metrics used to evaluate success: The salmon population is monitored annually using electrofishing
and in recent years also counting of ascending adults and out-migrating smolts. The function of fish
ladders/ways and water regulation regimes has been evaluated by means of visual inspections. The
timing and survival of smolts during downstream migration has been evaluated in tagging studies.
Assessment before project: Water chemistry, habitat inventories and electrofishing to estimate
abundance of salmon and trout.
Project Aims: To reintroduce a wild, self-sustaining salmon population in good status.
Actions taken in more detail: Reintroduction efforts started in 1991, when eyed salmon eggs from
the nearby River Dallven were stocked in Testebon. Between 1994 and 2006, stocking of mainly
eyed eggs and fry were carried out on an annual basis. Stocking material during the whole period
originated from River Dallven. Migration possibilities at the power plant in Strmsbro, situated
about 2 km from the river mouth, have been improved successively by water regulations to attract
and make it possible for more ascending spawners to find their way up in the river. Also, survival
during smolt migration has been improved by closing the power plant, or decreasing the amount of
water passing the power plant, during the smolt migration period. In 2005, the second power plant in
the river, situated in Forsby about 5 km from the river mouth, was removed which made 21 km of
the river accessible for salmon and sea trout. In 2014, a permanent smolt diverter was installed in
the inlet channel to the power plant in Strmsbro, to prevent smolts from passing the turbines.
13

Restoration work to restore salmon and trout habitats, by means of putting back stones and
boulders, has been undertaken in parts of the river. To avoid acidification, liming are undertaken in
the upper parts of the river system. The exploitation in the sea fishery has declined in recent years as
a result of reduced quotas and nationally decided changes in the geographical distribution of the
fisheries to reduce mixed-stock fishing, which has positively affected the recovery of the salmon
population.
Assessment during project: Development of the salmon population has been monitored using
electrofishing and in some years also counting of ascending adults and out-migrating smolts. In 2013,
the reintroduction program was evaluated by ICES. The outcome of this evaluation was a decision
that Testebon should be regarded as a wild, self-sustaining salmon river. Since then, population
status has been evaluated in relation to MSY-based management objectives agreed for wild Baltic
salmon populations, by comparing estimates of the current smolt production with expert opinions
about the potential smolt production capacity (PSPC). The wild smolt production in recent years has
varied, mainly as a result of varying possibilities for adult spawners to reach the spawning grounds,
and is believed to be below 50% of the PSPC. Thus, according to ICES analyses, the river has not yet
reached the MSY-based management objective (75% of PSPC).
Adjustments to goals during project: No changes to the overall project aims and goals.
Project success: The project/reintroduction program has been very successful. Even though the
salmon population has not yet reached the MSY-based management objective, the efforts have
resulted in a self-sustaining wild salmon population.
Project evaluation: Despite the success of this reintroduction project, there is a need for
improvements to enable further development of the salmon population. The function of the
permanent smolt diverter in Strmsbro is unclear, and an evaluation may be carried out during 2016.
The problems for adult salmon to find their way up in the river has not been solved completely, as
water levels in summer time, and the amount of water passing the power plant in Strmsbro, still
affect the possibilities for upstream migration of adult salmon. A more sustainable solution, enabling
more adult salmon to reach spawning areas, is probably necessary to secure a continued recovery of
the salmon population in Testebon.
Literature:
HELCOM (2011). Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in Sweden HELCOM assessment of
salmon (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) populations and habitats in rivers flowing to the
Baltic Sea. Balt. Sea Environ. Proc. No. 126B.
ICES (2013). Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 312 April
2013, Tallinn, Estonia. ICES CM 2013/ACOM:08. 334 pp.
ICES (2015). Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 23-31
March 2015, Rostock, Germany. ICES CM 2015\ACOM:08. 362 pp.
Moberg, B. (2014). Fish conservation efforts in Testebon. Report in Swedish, 10 pp.

14

River Testebon downstream the power plant in Strmsbro. The photo is taken from the dam
construction (see photo below).

Construction of the smolt leader/diverter in Strmsbro. Horizontal steel rods prevent smolts from
entering the inlet channel to the power plant. The photo is taken from the inlet channel. The dam
construction with fish ways for smolts and adults, a smolt trap and equipment for counting adults
and register pit-tags can be seen in the background.

15

Bilaga 2.

MEDBORGARFRSLAG:

Vi mste skra Testebon fr

laxen och vriga naturvrden
Vi Gvlebor mste f rdighet ver kraftverken i Testebon. Alltfr
stora naturvrden pverkas negativt av kraftverken.
Efter ett lngt och mlmedvetet arbete hyser Testebon terigen ett eget bestnd av lax.
Nr arbetet fr laxen startade p 1980-talet var Testebons ursprungliga laxbestnd helt utslaget.
Orsak: Utbyggnaden av vattenkraften. ven Gavlens laxbestndet slogs en gng i tiden ut av
vattenkraften.
Lngs Testebon inom Gvle kommun fanns tidigare tre stycken vattenkraftverk Oslttfors, Forsby
och Strmsbro. 2005 revs kraftverket i Forsby till frmn fr livet i n efter ett beslut av Gvles
politiker. tgrden har visat sig bli mycket vrdefull fr laxen och annat liv i n. Vid kraftverket i
Strmsbro mste det till extra hg vattenfring eller stoppad drift i kraftverket fr att laxen ska
kunna ta sig upp frbi kraftverket.
teretableringen av lax har varit mjlig tack vare ett intensivt arbete som drivits av ideella krafter,
stort engagemang av Gvle kommun och Lnsstyrelsen, std frn bl.a. Sveriges Lantbruksuniversitet
och mnga miljoner kronor av allmnna medel. P senare tid har dessutom det lokala nringslivet
och privatpersoner sponsrat tgrder i Testebon.
Laxbestndet som finns i Testebon nu r uppbyggd av stora rliga utsttningar av laxyngel frn
Dallven. Sista ynglen sattes ut r 2006. 2013 bedmdes laxbestndet kunna st p egna, om n
vacklande, ben. Testebon blev d som frsta vattendrag runt stersjn uppgraderad av Baltiska
fiskerikommissionen frn att vara ett potentiellt vildlaxvatten till ett vildlaxvatten. I Sverige finns
idag endast femton vattendrag med vild lax. Nrmaste vildlaxvatten norr om oss r Ljungan i
Vsternorrland, och sder om oss fr vi ta oss nda ner till smlndska Emn fr att finna vild lax.
Mnga av landets stora lvar, som exempelvis vra grannar Dallven och Ljusnan, hyser inte lngre
ngon vild lax p grund av vattenkraften. Dr upprtthlls laxbestnden med utsttningar av odlad
lax.
Att Testebon ter har ett vildlaxbestnd r mycket positivt. Vi upplever varje dag hur Gvlebor glds
t att lax ter simmar upp i n fr att leka. Laxen r verkligen en symbolart fr ett levande vatten. Nu
vill vi g vidare. Vi vill optimera frutsttningarna fr laxen, och vi vill att Testebons ska bidra nnu
mera till Gvles attraktiva livsmilj.
Naturligtvis ska vi ha ett Gvleperspektiv p Testebon. Vi knner en trygghet i att det inte rder
ngon tvekan om vad vi vill med Testebon. Inte minst de lokala miljmlen lyfter fram ns
naturvrden. Testebon r dessutom ett Natura 2000-omrde, och det finns tv naturreservat lngs
n.

16

Trots allt formellt skydd och breda frankring fr Testebons naturvrden och vrde fr friluftslivet
s mste vi nu agera fr att skra frutsttningarna fr en fortsatt positiv utveckling fr livet under
vattenytan. Vattenkraft och vildlax r mycket svrt att kombinera.
garen till de bda terstende kraftverken, Strmsbro och Oslttfors, r inne p sitt 75:e r.
Kraftverken str med andra ord infr ett garbyte. Det r bokstavligen livsviktigt att den nye garen
stller upp p de villkor som laxen och andra arter i Testebon stller.

Vad r problemet?
Strmsbro kraftverk hindrar lax och andra arter som vill ta sig upp i n fr lek eller tillvxt. Visserligen
finns ett krav att slppa en liten del av vattenfringen i den naturliga fran, men det fyller inta alls
sin funktion fr att locka upp fisken. Laxarna lockas istllet upp i utloppskanalen frn kraftverket med
utebliven lek lngre upp i n som fljd.
Laxen mste f bttre frutsttningar om vi vill ha mer n bara ett bestnd som har fullt upp med att
verleva.

Vilka alternativ finns?

Alt. 1. Gvle Energi kper Oslttfors kraftverk och driver det vidare. Gvle kommun kper kraftverket
i Strmsbro och stnger det fr gott. Detta alternativ skulle skapa helt nya frutsttningar fr alla
arter i Testebon som vill rra sig upp och ner i vattendraget.
tgrden att ta bort ett gammalt kraftverk i ett vildlaxvatten och ett Natura 2000-omrde har mycket
hg prioritet. Visar vi lokalt en vilja att lsa in och stnga Strmsbro kraftverk finns mnga och goda
mjligheter till medfinansiering. Ett intressant och aktuellt exempel r Sofieholms kraftverk i Niann,
Hudiksvalls kommun. Kommunstyrelsen i Hudiksvall har nyligen beslutat skjuta till sin del p fyra
miljoner kronor fr bde att bilda reservat lngs Niann och riva kraftverket. Total kostnad fr bda
tgrderna r sexton miljoner kronor. 75 procent av finansieringen str Naturvrdsverket, Havs- och
vattenmyndigheten, EU, Sveriges sportfiske- och fiskevrdsfrbund och den lokala fiskeklubben fr.
Motsvarande std kan vi rkna med om vi vill stnga Strmsbro kraftverk.
Alt. 2. Gvle Energi AB kper kraftverken i Strmsbro och Oslttfors. Bolaget fr gardirektiv som
sger att i Testebon har fisken fretrde. Finns det exempelvis behov av att stoppa kraftverket fr
att skra fiskens passage frbi kraftverket i Strmsbro s ska kraftverket stoppas. (Ska vi skra hela
fiskvandringen, uppstrms och nedstrms, handlar det om att lta kraftverket vara stoppat maj oktober.)
Alt. 3. Ett tredje alternativ r att kraftverken fr en ny enskild gare, men det fr bara inte ske. Det
skulle innebra en katastrof fr laxen och mnga andra arter i Testebon.

FRSLAG:
Gvle kommun pbrjar arbetet med en strategi fr hur vi kan f rdighet ver kraftverken i
Testebon och undersker mjligheterna att tillsammans med andra parter stnga Strmsbro
kraftverk.

Bernt Moberg
Gvle 12 oktober 2015
Kontakt:
Tel: 070-511 87 90
E-post: info@berntmoberg.com
17