Scandia 2012

http://www.tidskriftenscandia.se

Genushistorikernas utmaningar

Ka r i n H a s s a n Ja n s s o n
Min utgngspunkt fr dessa personliga reflektioner r de frgor vi fick nr
vi bjds in som gster till seminarieserien Genushistoriens utmaningar
(hrefter kallat Stockholmsseminarierna). Den frsta frgan handlade om
vilka teoretiska frndringar och vndpunkter vi sett i den feministiska historieskrivningen. Mnga seminariegster beskrev en frndring frn det som
kallats kvinnohistoria till genushistoria och begrepp som intersektionalitet
och queer. ven mina erfarenheter kan p ett vetenskapsteoretiskt plan
beskrivas i sdana termer s jag tnkte istllet gna ngra ord t de mer vetenskapssociologiska eller organisatoriska aspekterna av min teoretiska resa.
I Uppsala dr jag gick min grundutbildning fanns i mitten av 1990-talet
en stor nyfikenhet p genus som metodiskt och analytiskt begrepp men inte
srskilt mycket erfarenhet av att arbeta med det. Den frsta egentliga skolning jag fick i feministisk teori var en doktorandkurs i genusteori p fakultetsniv i slutet av 1990-talet. I kursens fokus stod begreppet genus och hur
det skulle frsts i relation till andra centrala begrepp som kropp, diskurs
och makt. Diskussionerna var vldigt givande, inte minst fr att deltagarna
hade erfarenheter frn olika mnen och drmed frn olika traditioner och
stt att hantera frgor om kn i vetenskapen. Vra lrare (Kekke Stadin och
Denise Malmberg) kom ocks frn olika discipliner (historia och etnologi)
och bidrog med skilda erfarenheter och stllningstaganden.
Man kan se det som en nackdel att det inte fanns s mycket kunskap om
eller erfarenhet av genusteori och genushistoria i den milj dr jag skolades
som doktorand. Men det innebar samtidigt att vi som var intresserade var
tvungna att skapa miljer och fora dr vi kunde skaffa oss det vi behvde. P
historiska institutionen i Uppsala ordnade vi bland annat bikupor (sm informella icke-hierarkiska diskussionsgrupper) dr vi diskuterade maskulinitetsteori och manlighetshistoria. Frgor om hur vi skulle omstta genusteori
i praktisk forskning stlldes i centrum fr genusseminariet vid Historiska
institutionen d det leddes av Gudrun Andersson. Vid en serie seminarier
presenterade doktorander frn olika mnen vid fakulteten hur de anvnde
genus i sin empiri. Vi hrde exempel frn bland annat idhistoria, arkeo

Scandia 78:2/S

 Scandia 2012

http://www.tidskriftenscandia.se

52 G e n u s h i s to r i k e r n a s u t m aningar

logi, antropologi, historia och litteraturvetenskap. Diskussionerna blev mer

text- och teorinra nr ngra av oss sedan producerade en skrift tillsammans.1
Arbetet med att relatera gemensamma teoretiska begrepp och diskussioner
till vra vitt skilda empiriska flt och olika mnestraditioner blev en tvrvetenskaplig problembaserad skola av bsta sort.
Fr mig var det ocks viktigt att kunna mta (genus)historiker utanfr
Uppsalamiljn. Det skedde framfr allt i Skoghs regi (Sveriges kvinno- och
genushistorikers frening) men ocks vid de nationella historikermtena och
p olika konferenser med genusrelaterade teman. Bra teoretiska diskussioner
och viktiga erfarenheter fr mig som frsk doktorand gav ocks ngra konferenser, framfr allt Sexualitetens historia (Stockholm 1995) och Manlighet
och omanlighet i ett historiskt perspektiv (Stockholm 1998). I de hr sammanhangen var mitt avhandlingsmne (synen p vldtkt i det tidigmoderna
Sverige) inte mer udda n ngon annans, och det var ltt att knna tillhrighet och f std. Men jag fick ocks mycket kritik. Mitt tydligaste minnet
av det r frn Stockholm ngonstans i mitten av min forskarutbildning. Jag
hade lagt fram en genusteoretisk text i Uppsala och ftt vldigt lite respons
och skte mig drfr till genushistoriska seminariet i Stockholm med samma
text. Seminariet var kunnigt och kompetent. Jag var naiv och fick mycket
fullstndigt rttfrdig kritik. Det var onekligen ngot av ett elddop.
Diskussionerna i de miljer jag befann mig p 1990- och i brjan av
2000-talet utgick ofta frn teorier och begrepp formade av bland andra Judith Butler, Robert Connell, Anita Gransson, Yvonne Hirdman, Joan Scott
och John Tosh. De cirklade mycket kring hur de genusteoretiska begreppen
skulle frsts och anvndas. Andra fr mig starkt formativa diskussioner
utgick mer frn sjlva studieobjekten: frflutna samhllen och om hur de bst
skulle studeras och frsts. Fr mig blev den nya kulturhistorien som vxte
fram p bred front under 1990-talet en klla fr massiv teoretisk och metodisk
inspiration.
De kulturhistoriska diskussionerna frdes delvis utanfr, delvis inom
det genushistoriska fltet. Empiriskt utgick de ofta frn det tidigmoderna
europeiska samhllet och behandlade sdant jag sjlv intresserade mig fr, till
exempel frestllningar om vld, sexualitet och ktenskap. Hr inspirerades
jag av historiker som Natalie Zemon Davies, Lynn Hunt, Lyndal Roper, William Sewell, Dror Wahrman och Garthine Walker. Om de genusteoretiska
diskussionerna emellant tenderade att hamna i empiriskt problematiska
och nrmast filosofiska tervndsgrnder uppfattade jag de kulturhistoriska
diskussionerna som i grunden mer konstruktiva.
Frgor om kn, klass, ras, sexualitet och lder var, liksom problematiseringar av relationerna mellan struktur och aktr och diskurs och praktik,
integrerade i de kulturhistoriska analyserna och diskussionerna. Samtidigt
Scandia 78:2/S

 Scandia 2012

http://www.tidskriftenscandia.se

K a r i n H a s s a n J a n s s o n 53

var de till skillnad frn mnga av de utprglat genusteoretiska diskussionerna och analyserna utprglat historiska, ofta inriktade p och avpassade
fr studiet av det tidigmoderna Europa. Jag uppfattade till exempel mycket av
den kulturhistoriska forskningen om tidigmodern tid som utprglat intersektionell, trots att den inte anvnde sig av det begreppet. Den kulturhistoriska
forskningen lter sig inte heller sjlvklart eller som helhet fogas in i det
som infr Stockholmsseminariet betecknades som feministisk historieskrivning, kanske inte heller i det som kallas genushistoria. Ett belysande
exempel r att varken begreppen intersektionalitet eller gender frekommer
som keyword eller i baksidestexten p Dror Wahrmans bok The Making of
the Modern Self trots att den diskuterar grundlggande och interrelaterade
frndringar i de kulturella konstruktionerna av kategorierna kn, ras, klass
och mnsklighet kring sekelskiftet 1800.2
En viktig frga som stlldes infr Stockholmsseminarierna var hur genushistoriens empiriska rckvidd har frndrats. Hur man besvarar den frgan
beror helt p vad man menar med genushistoria. Om man menar sdan historia som placerar knsrelationer, kvinnor och mn, eller kvinnligt och manligt
i fokus, r den empiriska rckvidden kanske begrnsad. Men om man med
genushistoria menar sdan historia som kan placera vilket historiskt fenomen
som helst i centrum som den absoluta statens framvxt, koloniseringen av
Norrland eller det frihetstida ekonomiska tnkandet och som anvnder
genus i analysen av dessa fenomen, r genushistoriens rckvidd obegrnsad.
Vad menar vi egentligen med genushistoria? Och vilken genushistoria r
intressant i ett vidare genusvetenskapligt perspektiv?
Resten av denna reflektion sker i frhllande till de nyss nmnda frgorna
och med utgngspunkt i den sista av de frgor som stlldes infr Stockholmsseminarierna: Vilka r genushistoriens utmaningar idag? Jag som sysslar med
lite ldre historia har ofta haft anledning att reflektera ver att genusvetarnas
(och ibland ven de modernt inriktade genushistorikernas) intresse fr genusrelationer inte alltid strcker sig s lngt bakt i tiden. Historiemnet har,
som bekant, tappat mark i det gemensamma tvrvetenskapliga samtalet om
genus bde internationellt och i Sverige. Och det gller, som Judith Bennett ppekat, i synnerhet ldre historia.3 Det r uppenbart att forskningen
om den ldre historien inte (lngre) befinner sig i den genusvetenskapliga
diskussionens krna. Ett skl till ointresset fr ldre tid str kanske att finna
i den feministiska vetenskapens koppling till den politiska kampen: det r
inte sjlvklart att kunskap 1400-talets knsarbetsdelning eller normerna i
1600-talets bondesamhlle r relevanta i denna kamp. En annan anledning
hittar vi mjligen i svrigheterna att tillmpa teoretiska begrepp sprungna
ur forskning om moderna frhllanden p samhllen och mnniskor frn
perioder fre de vi kallar moderna.
Scandia 78:2/S

 Scandia 2012

http://www.tidskriftenscandia.se

54 G e n u s h i s to r i k e r n a s u t m aningar

Mnga framstende svenska och nordiska genushistoriker har forskat om

tiden frn 1800-talet och framt. D skedde de processer som mnga intresserat sig fr, nmligen kvinnoemancipationen, kvinnorrelsen och framvxten
av den genusordning vi lever i idag. Mellan den tid vi knner igen som vr
egen och den som fregick den finns ett brott. Om vi skriver historia mest
fr att knna igen och frst dagens situation behver vi kanske inte lgga s
mycket vikt vid tiden fre detta brott. Om frstelsen av vr egen process och
identitet framvxten av genusvetenskap och genushistoria skrivs in i en
historia som brjar med emancipationen och den kvinnliga aktivismen kring
sekelskiftet 1800 kommer forskningen om den frmoderna tiden ohjlpligen
att hamna utanfr genusvetenskapens krna.
En annan orsak ligger kanske i historieskrivningen som sdan. Den kan
illustreras med en frga jag fick p en av mina frsta konferenser d jag presenterade en text som behandlade frestllningar om vldtkt, sexualitet och
vld under 1600- och 1700-talen. Kommentatorn undrade, med hnvisning
till Foucault, om jag verkligen kunde studera dessa frgor innan de existerade.
Kommentaren emanerar sannolikt frn den sortens frenklande och kontrasterande beskrivning av medeltidens och den tidigmoderna tidens europeiska
samhlle som bland andra Foucault gjort sig skyldig till. Nr den ldre tidens
historia reduceras till en fond mot vilken den moderna tidens komplexitet
tecknas, r det (oavsett om tecknaren r modernist eller postmodernist) inte
underligt om intresset brister fr ldre tiders komplexitet.
Ett annat mjligt svar r relaterat till frgan om hur vi definierar genushistoria. I en utredning fr Vetenskapsrdet frn 2005 delade medieforskaren
Hillevi Ganetz upp genusrelaterad forskning i genusforskning, genusperspektiv och genusaspekt. Grunden fr uppdelningen var framfr allt vad
som stod i forskningens fokus och hur genusteoretiskt medvetet frgorna
formulerats och uppdelningen anvndes fr att utreda vad som fanns bakom
de s kallade genuskryssen i anskningar om forskningsmedel inom omrdet humaniora och samhllsvetenskap. Om huvudsyftet var att analysera
hur genus konstruerades och frgorna tog sin utgngspunkt i de teorier och
Teoretiker av alla upptnkliga slag slr
sina lovar runt de fridfulla historikerhjordarna nr de betar p sina frstahandskllors frodiga ngar eller idisslar
varandras publikationer. Eric Hobsbawm, Om historia, frordet, 1999.

Scandia 78:2/S

 Scandia 2012

http://www.tidskriftenscandia.se

K a r i n H a s s a n J a n s s o n 55

metoder som utformats inom kunskapsomrdet var det genusforskning.4

Var analysen av genuskonstruktioner ett av flera syften, och forskaren vl
insatt i omrdets teorier, metodik och empiri, betecknade Ganetz det som
genusperspektiv. Den svagaste anknytningen till genus genusaspekt var
forskning dr genus inte hade en s framtrdande plats men nd fanns med
som en dimension.5 Min forskning dr syftena formulerats bland annat som
att begripliggra 1600- och 1700-talets syn p vldtkt, att diskutera vr syn
p det tidigmoderna samhllet och dess manlighetsideal utifrn en problematisering av relationen mellan kn och vld i hemfridsbrott och att belysa
grnsdagningen mellan legitima och illegitima sexuella nrmanden i 1700-talets svenska samhlle, skulle i enlighet med Ganetz definitioner betecknas
som forskning med genusperspektiv eller genusaspekt, inte genusforskning6
och fljaktligen hamna utanfr det genusvetenskapliga krnomrdet. Det
gller fr vrigt nstan all den kulturhistoriska forskning som problematiserar och historiserar kategoriseringar som kn, klass, lder och civilstnd
i det tidigmoderna samhllet utan att knyta an till det genusvetenskapligt
definierade begreppet intersektionalitet.
Litteraturvetaren Annika Olsson anvnder en bredare, och mer inkluderande, definition av genusforskning i en annan rapport och betonar att det
inom genusfltet inte rder konsensus om vad genusforskning r och vilken
forskning som innefattas i begreppet. Hon knyter an till Pierre Bourdieus
stt att se akademiska flt som fyllt av strider och konstaterar att kampen p
fltet sjlvklart handlar om vad som skall definieras som genusforskning.7
Mnga genushistoriker verkar inom institutioner som huvudsakligen sysslar
med historia medan andra finns p institutioner som betecknas som genusvetenskapliga. Genusvetenskapen befinner sig mnesmssigt och institutionellt
i en intensiv professionaliseringsfas och vi genushistoriker knner av det,
oavsett var vi befinner oss. Jag tror att vi behver fundera ver hur vi ser p
genushistorien som akademiskt flt, i relation till inte i motsttning till
bde genusvetenskapen och historiemnet. Hr ligger, som jag ser det, en
stor utmaning. Hur ser vi p vrt flt? Hur inkluderande eller exkluderande
r vi? Eller, formulerat med hjlp av en frga jag fick av en kollega infr en av
Skoghs konferenser: Hur mycket genus mste man hlla p med fr att kvala
in? Som centrala aktrer p det akademiska flt som den genushistoriska
forskningen utgr, har vi makten och ansvaret att definiera vrt flt.

The gender historians challenge

Starting with the questions raised in the seminar series Genushistoriens utmaningar (The challenges of gender history), I describe and reflect on the
milieus and contexts where I received my education in gender theory. The
Scandia 78:2/S

 Scandia 2012

http://www.tidskriftenscandia.se

56 G e n u s h i s to r i k e r n a s u t m aningar

relation between interdisciplinary gender theory debate and new cultural

history is addressed. The classifications of gender, class, and ethnicity have,
in cultural-historical research, often been historicized and problematized
without the authors referring to defined gender theory concepts such as
intersectionality. Based on my experience of researching early history, I raise
the questions of how we define gender history and how research on medieval
and early modern society relates to mainstream gender scholarship. Finally, I
take up the gender historians gauntlet: the need to discuss and define gender
history as an academic field.
Keywords: research environment, gender history, cultural history, early modern history

Noter
1 Bedrgliga begrepp: kn och genus i humanistisk forskning, (red.) Gudrun Andersson, Uppsala
2000.
2 Dror Wahrman, The Making of the Modern Self: Identity and Culture in the Eighteenth-Century England, New Haven 2004.
3 Judith M. Bennett, History Matters: Patriarchy and the Challenge of Feminism, Philadelphia
2006, Ch. 3.
4 Hillevi Ganetz, Genusvetenskapliga projektanskningar inom humaniora-samhllsvetenskap
en uppfljning av Vetenskapsrdets beredning och utfall r 2004, Vetenskapsrdets rapportserie
15:2005, s. 13. Kunskapsomrdet beskrivs p s. 12 som det stora kunskapsomrde som problematiserar hur genus, det vill sga kulturellt och socialt kn, grs, konstrueras, blir till,
formas p olika niver, inom olika sfrer, i kultur och samhlle.
5 Ganetz, s. 1214.
6 Syftesformuleringarna r hmtade ur Karin Hassan Jansson, Kvinnofrid: synen p vldtkt
och konstruktionen av kn i Sverige 16001800, Uppsala 2002, s. 17; Vld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 15501650, Historisk tidskrift 2006:3, s. 431; ra och oro:
sexuella nrmanden och frktenskapliga relationer i 1700-talets Sverige, Scandia 2009:1,
s.29.
7 Annika Olsson, Genusforskning pgr: en kartlggning av i vilka institutionella miljer forskning inom genusfltet bedrivs i Sverige, Nationella sekretariatet fr genusforskning rapport
2/07, s. 9.

Scandia 78:2/S