Att gra gott!

(Bild 1)

Bild 2 (hll upp hftet, freml 1)

Den hr bilden knns vl aktuell? Skolverkets kursprov i svenska, delprov A,
Att gra gott. Huvudtemat specificeras p sidan 2, Uppgiften handlar om hur
vi kan gra livet gott fr oss sjlva och andra. Och det finns en rad frslag p
mnen. Men har ni lagt mrke till att provmakarna satt ett frgetecken i rubriken
Att gra gott?
Det kan tyckas att det r en sjlvklarhet att strva efter att gra livet gott fr oss
sjlva och andra, men kanske att den eller de som utformat temarubriken nd
gett en antydan, med sitt frgetecken, att det inte r s ltt att veta HUR man ska
gra gott i praktiken.
Men jag har nd som rubrik fr min presentation satt ett utropstecken p
temarubriken, att gra gott fr jag vill rikta en uppmaning till oss alla att gra
gott ven om det inte alltid r ltt.
Bild 3
Varfr och hur ska vi d gra gott? Jag kommer ta upp fjande fyra punkter
idag:
Att gra gott r en moralisk plikt!
Att gra gott smittar!
Gr inte gott bara fr att synas!
Att gra gott gr oss gott!
Bild 4
Den s kallade Godhetsprincipen gr ut p att vi mnniskor har en moralisk
plikt att gra gott mot andra mnniskor. Denna etiska princip r central i de
flesta religioner och livsskdningar. Inom kristendomen formuleras t ex
principen i den gyllene regeln, Allt vad ni vill att mnniskorna skall gra fr er,
det skall ni ocks gra fr dem. Det r vad lagen och profeterna sger (Matt
7:12, Bibel 2000).
Bild5
InomjudendomensgerrabbinenHillel:"Detsomrdigsjlvfrhatligt,skall
duintegramotdinnsta.DettarhelaTorahn(Lagen).Detvrigar
frklaringar.Gochls!"

Inom Islam: Ingen r rttrogen frrn han lskar sin broder som sig sjlv.
(Haditherna)
Principen kan uttryckas bde positivt som i den gyllene regeln och negativt som
hos Hillel gr inte det som r dig sjlv frhatligt, behandla inte andra som du
sjlv inte vill bli behandlad.
Bild 6
Att gra gott smittar.
Pay it forward om alla ger godheten vidare kar den exponentiellt!
Det finns faktiskt vetenskapliga studier som visat att godhet r smittsamt. Nr
vi gr gott sprider vi godheten vidare. Det hr r huvudidn i den amerikanska
filmen Pay It Forward som handlar om 12-rige pojken Trevor, vars lrare ger
sina elever ett uppdrag; att komma p ett stt att frndra vrlden till det bttre.
Trevors id gr ut p att goda handlingar ska skickas vidare, ungefr som nr
man vrver nya sljare i ett pyramidfretag fr att ka p sin egen vinst. Men
hr gr pyramiden ut p att ge av sin godhet, snarare n ekonomisk vinst.
Trevor tycker att fr varje gng en person fr ngon form av godhet av en annan
mnniska, ska den personen utfra tre goda handlingar mot tre andra personer.
Dessa ska i sin tur gra samma sak, fr ytterligare tre personer vardera. Vad
skulle hnda om vi alla gjorde s?
Bild 7
Gr inte gott bara fr att synas!
r det tanken eller handlingen som rknas?
Tv olika etiska teorier som betonar den ena eller andra: konsekvensetik,
sinnelagsetik.
Konsekvensetik betyder ungefr att det r resultatet av det man gr som rknas.
Blev det bra, d var det gott och rtt.
Sinnelagsetikinnebrattdetrenpersonsavsiktersomavgromenhandlingr
godellerinte.Omhandlingenutfrtsavgodviljardenrtt.

Bild8
Exempelgvafrattsynasochmrkas
Rikapersonergeriblandstoradonationertillvlgrandendaml.Iblandgerde
anonymt,menoftavilldemrkaspolikastt.Ivrskolaslngahistoriafinns
detflerasdanadonatorer,texJohanConradBroms,enrikbrukspatronsom
doneradestorasummortillKarolinskaskolanp1800talet,Inmndaskolas
hgtidssalfinneshansportrttioljauppsatt(jagharintehittatdet).
Bild 9
SomenkontrasttillBromsdonationerharvihrettexempelpenanonym
gva,somgjordeattmankundebyggaetthuspSkolgatan4ibrjanav1900
talet,somvartillfrensamma,fattiga,ogiftakvinnorellernkorur
arbetarklassen.Husetrnumerarivet.
Jag vill inte sga att det r dligt att gra donationer eller att visa tacksamhet till
dem som ger, men om man BARA ger fr att synas missar man en viktig pong
med att ge. Att gra gott och ge ska frst och frmst vara fr andras skull.
Bild 10
Det fr oss in p en annan etisk teori, sinnelagsetik, som menar att det r en
persons avsikter som avgr om en handling r god eller inte.
Ett tydligt exempel p en sinnelagsetik, vad gller att ge gvor finner vi i Jesu
Bergspredikan i Matteusevangeliet ... (ven gyllene regeln r ur Bergspredikan).
Det ligger skert mycket i bda de hr teorierna. Det kan skert finnas
situationer dr man ger av god avsikt, men dr handlingen fr dliga
konsekvenser (t ex om man ger pengar till en alkoholist som gr direkt till
Systembolaget och kper sprit; det finns bttre alternativ)
Bild 11
Jag skulle vilja avsluta med att sga att man mr vldigt bra av att gra gott! Att
gra gott gr gott.
Stefan Einhorn sger t ex i en artikel i tidskriften Frskolan att
Magnetrntgenunderskningar visar att det aktiveras ett njutningscentrum i hjrnan nr vi
samarbetar eller r genersa.

Eget exempel: Karl Johans vrkonsert. Vi gjorde en god sak genom att gldja
mnga med musik och gav dem ett tillflle att ge till ett vlgrande ndaml:
Det r inte drfr man ska gra gott, men det r ju en extra bonus.
Slutuppmaning...
Kllor
Einhorn, Stefan. Goda grningar gr dig gott. Frskolan 2011-12-06. Online:
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/12/06/goda-garningar-gor-dig-gott. Hmtad
2016-04-11.
Nationalencyclopedin, konsekvensetik; sinnelagsetik
Online: http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/konsekvensetik.
Hmtad 2016-04-10.
Online:
http://www.ne.se.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sinnelagsetikHmtad
2016-04-10.
Strokirk, Oskar Fredrik (1915). Kultur- och personhistoriska anteckningar (rebro: rebro
Dagblads tryckeri).
Sanner, Leif. Hem fr tjnarinnor, hjlpgummor, smmerskor och dylika i Aktstycket:
Medlemsblad frn ArkivCentrum rebro ln (september 2011, s. 8).