I Gränslandet Mellan Statsrepresentant Och Privatperson: en Etnografisk Studie Av Svenska Privat-Twittrande Poliser

Jonas Haaland Pers
I grnslandet mellan
statsrepresentant och privatperson
En etnografisk studie av svenska privat-twittrande poliser
Socialantropologiska institutionen
Masteruppsats, 30 hp
SAM212
Vrterminen 2016
Handledare: Mark Graham
Till pappa
I grnslandet mellan statsrepresentant och

privatperson
En etnografisk studie av svenska privat-twittrande poliser
Jonas Haaland Pers
Sammanfattning
Denna masteruppsats behandlar gruppen privat-twittrande poliser individer som
i egenskap av privatpersoner skildrar sitt frhllningsstt och sina sikter kring
sitt yrke som polis genom sociala medie-forumet Twitter. Studien r baserad
p etnografiskt fltarbete utfrt under hsten 2014. Sedan den svenska
Polisens officiella intg p sociala medier under brjan av 2010-talet har fler
och fler yrkesverksamma poliser brjat anvnda digitala plattformar ssom
Twitter, Facebook och Instagram fr att skildra en egen syn p den polisira
yrkesrollen
samt
diskutera
Polisens
samhllsfunktion
och
verksamhetsfrfarande. Till skillnad frn officiella myndighetsrepresentanter

p Twitter str de privat-twittrande poliserna fria frn det direkta
representativa ansvar som det innebr att professionellt fretrda staten och
behver
sledes
inte
enbart
handla
enlighet
med
den
officiella
verksamhetsagendan. Trots friheten frn direkt ansvar upplevs dock mnga av

individerna, av allmnheten, som polisrepresentanter i och med deras primrt
yrkesrelaterade kommunikation. I grnslandet mellan statsrepresentant och
privatperson upprttas en sregen maktposition vilken, med hjlp av Twitter
som socialt verktyg, frstrker de privat-twittrande polisernas mjligheter att
prgla och nyansera den samhlleliga frestllningen om det polisira
varandet.
Nyckelord: Polisen, Twitter, privat-twittrande poliser, grsrotsbyrkrati,
polisrollen
Frord
Processen runtomkring arbetet med denna uppsats har kommit att bli en erfarenhet
olikt ngot annat jag ngonsin upplevt. Vgen har kantats av bde med- och
motgngar, svl uppsatsrelaterade som personliga. I ml ndde jag dock till slut och
fr det r jag oerhrt glad. Det finns ngra personer som jag, i och med
frdigstllandet av denna masteruppsats, srskilt skulle vilja lyfta fram och tacka
mnniskor som, p skilda stt, varit ovrderliga fr arbetsprocessen.
Frst av allt skulle jag vilja tacka alla de poliser som deltagit i studien. Utan er tid och
ert engagemang, ingen uppsats. Ett srskilt tack vill jag rikta till min nyckelinformant
Carsten Alvn utan din medverkan r jag helt vertygad om att mitt empiriska
material tett sig betydligt mindre fruktbart.
Jag vill ven tacka min handledare Mark Graham fr ovrderlig hjlp under
skrivandeprocessen. Fr mig hade det varit mycket svrare att frdigstlla denna
uppsats utan din frmga att ommblera mina bitvis rriga uppsatsutkast till mer
ordnade former.
Sist men inte minst vill jag tacka Sara. Att du orkat bist med svl glada tillrop som
motiverande, uppmuntrande och upplyftande samtal under denna uppsatsperiod r
bortom mitt frstnd. Fr all kraft du sknkt mig under denna resa r jag obeskrivligt
tacksam.
Jonas Haaland Pers

Stockholm den 30 maj 2016
Innehllsfrteckning
1. Inledning .................................................................................. 1
1.1 Frgestllningar och syfte ......................................................................................... 3
1.2 Disposition ................................................................................................................ 3
1.3 Ett par ord om fltets relation till uppsatsens huvudtema ......................................... 5
2. Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen ...... 6
2.1 Det demokratiska samhllets dilemma ...................................................................... 7
2.2 Staten och byrkratin ................................................................................................ 7
2.3 Grsrotsbyrkraten .................................................................................................... 9
2.4 Ett komplexare samhlle ......................................................................................... 10
2.5 "Informaliseringen" av den svenska staten .............................................................. 12
2.6 Den polisira rollens problematik ........................................................................... 15
2.7 Den intimiserade polisen ........................................................................................ 16
2.8 Polisen p sociala medier ........................................................................................ 18
2.8.1 Polisens entr p sociala medier ............................................................ 19
3. Flt och metod ......................................................................... 24
3.1 Ett virtuellt flt ...................................................................................................... 24
3.2 Twitter-poliserna .................................................................................................... 27
3.3 Mten och hndelser ................................................................................................ 28
3.4 Avgrnsning ............................................................................................................ 29
3.5 Att nrma sig fltet och informanterna ................................................................... 30
3.6 Att stlla samt f svar p frgor ............................................................................. 30
3.7 Mten i online- och offline-sammanhang ................................................................ 31
3.7.1 Offline-mten ........................................................................................... 32
3.7.2 Online-mten ........................................................................................... 34
3.8 Etiska aspekter ........................................................................................................ 36
3.9 Brygga mellan online- och offline-sammanhang ...................................................... 37
4. Den tvetydiga polisrollen ......................................................... 38

4.1 Vem litar p polisen? .............................................................................................. 38
4.2 Det massmediala tolkningsfretrdet ....................................................................... 39
4.3 En frenklad syn p polisarbetet ............................................................................. 40
4.4 "En massa stora tuffa killar och tjejer som tl vad som helst" ............................... 42
4.5 Den interna tvetydigheten ........................................................................................ 43
5. En annan sorts polis ................................................................ 48
5.1 Polisen bakom fasaden ............................................................................................ 48
5.2 Problematiken med repressivt polisarbete ................................................................ 51
5.3 Dialogpolisen .......................................................................................................... 52
5.4 Dialog riktat mot social oro .................................................................................... 53
5.5 Officiell hllning kontra faktiskt utfrande ............................................................. 54
5.6 Ett frsk att frndra ............................................................................................ 57
5.7 All Cops Are Bastards, eller? .................................................................................. 58
5.8 Twitter fyller olika syften fr olika aktrer ............................................................. 61
5.9 Twitter som knsloventil ......................................................................................... 64
5.10 Twitter som ifrgasttande redskap ...................................................................... 69
5.10.1 siktsprglad kommunikation medfr sociala komplikationer ....... 70
5.10.2 Grsrotsbyrkraternas makt ................................................................. 71
5.10.3 De som ifrgastter ifrgasttandet .................................................... 74
5.10.4 De digitala forumens demokratiska kraft ........................................... 77
6. Slutledning ................................................................................ 79
6.1 Skilda frhllningsstt till polisdiskursen och dess uttryck ................................................ 80
6.2 I grnslandet mellan statsrepresentant och privatperson .................................................... 83
6.3 Frslag till vidare forskning .......................................................................................... 84
Referenser .................................................................................... 86
Bilaga 1 ........................................................................................ 92
1. Inledning
Fr drygt tre r sedan sa jag upp min relation med sociala medier. Jag tog bort
mina konton p svl Facebook och Instagram som LinkedIn och Twitter. Jag
hade trttnat p att de sociala medie-kanalerna slukade mer energi n vad de
gav tillbaka. Det var dock allt annat n ltt att frsvinna frn dessa
sammanhang. Folk protesterade och ifrgasatte och de gjorde det ljudligt. "Du
kommer ju missa s mycket, frstr du inte det?". Om jag inte frstod det d
s blev jag varse med tiden. Alltifrn feministiska och antirasistiska krnikor
till roliga, gulliga eller kontroversiella bilder och filmer spreds som lpeldar
genom de internetbaserade mtesplatserna, somliga mer intressanta n andra.
Oavsett vad jag tyckte om den sortens informationsflden blev en sak vldigt
tydlig fr mig som stod utanfr den konstituerade virtuella gemenskapen
sociala medier har etablerats och blivit en tongivande faktor och en funktionell
frutsttning fr stora delar av vra liv. Detta gller dock inte bara fr de som
instinktivt delar med sig av bilder p retuscherade solnedgngar eller filmklipp
med gulliga hundvalpar att frhlla sig till sociala medier har blivit ett mne
ven fr de olika samhlleliga institutionerna. Marknaden, i form av diverse
fretag, kommunicerar med nuvarande och potentiella kunder genom
uppdateringar p alla mjliga sociala medie-plattformar. Statliga myndigheter
skter ocks en del av sin kommunikation med allmnheten, bl.a. genom
informativa inlgg samt uppmaning till dialog via kommentarsflt i de olika
digitala kanalerna.
Att statliga myndigheter etablerat sig p sociala medier har mjliggjort en
spridning av diverse information och budskap till en bred massa p ett smidigt
och enkelt stt. Den mjligheten r dock inte helt oproblematisk. Under
sensommaren 2014 tog jag del av en notis i en av de stora dagstidningarna
som uppmrksammade ett kontroversiellt inlgg p Twitter en tweet
frfattat av ett officiellt poliskonto under aliaset YB_Sdermalm.
Inledning
Oerhrt viktigt att krgare tar sitt ansvar och inte verserverar. I natt brast detta
vilket bidrog till en vldtkt. (YB_Sodermalm, 2014)
Kritiska rster kastades vildsint mot polisernas stt att formulera sig p och i
mnga dagar eftert tvingades individerna bakom kontot frsvara, frklara och
tydliggra vad de menat med inlgget. Krnan i kritiken inbegreps av att det
lt som om poliserna moraliserade och skuldbelade offret. I de efterfljande
polisreplikeringarna klargjorde det dock hur syftet var att uppmrksamma
ansvaret och konsekvenserna av krgares frhllningsstt till kroggsters
alkoholintag. Den uppmrksammade kontroversiella tweeten fngade mitt
intresse det var fr mig oknt att myndigheter kommunicerade med
allmnheten p ett s direkt och avskalat stt som detta kommunikationsstt
frutsatte. En nyfikenhet vcktes till liv och den ledde mig tillbaka till de
sociala medierna, den hr gngen i form av Twitter. Det visade sig snabbt att
det tidigare nmnda exemplet bara var en av mnga inlgg dr polis-twittrare
vckt svl stora som sm debatter, och det var inte svrt att frst varfr.
Efter en stund av orientering p plattformen hade jag lyckats lokalisera ett
strre antal polisira representanter. Mn, kvinnor, gamla, unga, strama,
kontroversiella,
anonyma,
humoristiska,
personliga
polisrollen
fanns
representerad p en mngd olika stt. I relation till min nyfikenhet fr den

direkta och avskalade kommunikationen var det dock inte de officiella
myndighetsrepresenterande kontona som jag ansg var av strst intresse. De
individer som var poliser till yrket och som skildrade polisrollen och det
vardagliga polisira arbetet men som anvnde sig av ett personligt handlag och
inte representerade sin arbetsgivare blev istllet huvudmne fr mitt fortsatta
engagemang. Genom ngra veckor av Twitter-observation tyckte jag mig
nmligen, frn de privat-twittrande poliserna, uttyda ett frhllningsstt till
den polisira yrkesrollen som p mnga stt srskilde sig frn de officiella
myndighetsrepresentanterna.
En av landets frmsta polisforskare har skt tjugotalet polisira chefstjnster utan
framgng. Slseri med kompetens! (123carre, 2014)
Tnk inte trodde jag fr tv r sen att jag skulle f cred av cheferna fr det jobb jag
gr... #pltsligthnderdet #kpentriss (krimpoliserna, 2015)
Inledning
Den bild av polisen jag tog del av genom dessa typer av inofficiella poliskonton ruckade sjlva fundamentet av den syn jag tidigare haft p poliser.
Kunde en som polis vara ppet och publikt kritisk mot sin egen organisation?
ven om problematiserande inlgg med poliskritiska undertoner inte kom frn
samtliga av de privat-twittrande poliserna fann jag nd att en stor andel p
svl explicita som subtila stt delade med sig av en syn p den svenska
polisverksamheten som inte stod helt i enlighet med den homogeniserade
polisgestaltning som de officiella myndighetsrepresentanterna kommunicerade.
I och med att jag fann det problematiserande och utmanande angreppsttet
intressant blev det slunda dessa poliser som fick anta huvudrollen i mitt
vidare arbete.
1.1 Frgestllningar och syfte
Diskrepansen i de skilda stten att frhlla sig till samt gestalta polisrollen
ledde fram till det som kom att bli uppsatsens centrala frgestllningar.
1)
vilket
stt
skiljer
sig
de
privat-twittrande
polisernas
frhllningsstt till polisdiskursen frn det institutionella synsttet och

hur tar det sig uttryck?
2)
I vilken utstrckning har de privat-twittrande poliserna mjlighet att

omforma svl den externa som interna synen p den svenska polisen
genom sin nrvaro p Twitter?
Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats r att skapa en bttre frstelse
kring hur de privat-twittrande poliserna frhller sig till polisdiskursen och
dess uttryck. Avsikten r ven att genom de privat-twittrande polisernas
okonventionella
diskreperade
frhllningsstt
se
polisfunktionen
och
polisrollen i nytt ljus; genom ett problematiserande och ifrgasttande kan

dessa individer lyfta fram nya stt att frst polisens roll i det samtida Sverige.
1.2 Disposition
Denna uppsats r i huvudsak uppdelad i sex kapitel. I det frsta kapitlet,
Inledning, introduceras kortfattat de etnografiska huvudsubjekten de
3
Inledning
privat-twittrande poliserna. Hr presenteras ven uppsatsens syfte samt

centrala frgestllningar.
Kapitel tv, Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade
polisen, kontextualiserar den statliga struktur vilken den svenska Polisen
verkar i; hr skisseras ramarna fr den etnografiska studien. Centrala
vergripande teorier och resonemang som r relevanta fr den antropologiska
analysen presenteras och knyts an till den specifika svenska kontexten.
I kapitel tre, Flt och metod, kommer jag redogra fr och reflektera kring
de metodologiska och etiska aspekter som jag behvt frhlla mig till i
uppsatsarbetet. Jag gr igenom vilka metoder jag anvnt mig av i det
etnografiska fltarbetet samt vilka praktiska och etiska vervganden jag gjort
i relationen till fltet och mina informanter.
I uppsatsen fjrde kapitel, Den tvetydiga polisrollen, fokuserar jag p det
utbrett kluvna frhllningssttet till den svenska polisrollen som florerar inom
svl massmedia och populrkulturen som bland allmnheten och stats- och
myndighetsrepresentanter. Det r mnga som vill gra sin rst hrd i den
samtida polisdebatten och den oansenliga mngd splittrade sikter frsvrar
mjligheterna fr en likriktad definition av vad polisen r och br vara. n
svrare blir mjligheten att rama in polisrollen med hnsyn taget till de
meningsskiljaktigheter
och
siktssplittringar
som
terfinns
inom
Polismyndigheten; att homogent kommunicera polisidentiteten blir en

omjlighet nr interna frestllningar om vad polisfunktionen och polisrollen
br inbegripa i mnga fall vitt skiljer sig t.
Kapitel fem, En annan sorts polis, behandlar de polisira individer som
representerar och gestaltar det polisideal som lever i skuggan av den
normativa
polisroll
som
idag
upplevs
dominera
gestaltningen
av
Polismyndigheten. Det finns en utbredd lngtan bort frn det enkelspriga

polisira angreppsstt som frmst inbegrips av synen p repressiva tgrderna
som det primra tillvgagngssttet. I detta kapitel lggs tyngden frmst p
det faktum att de privat-twittrande poliserna som jag studerat i stora drag
4
Inledning
statuerar exempel fr gestaltningen av detta alternativa polisideal. Genom att

anvnda Twitter som verktyg fr att p skilda stt kommunicera sitt
frhllningsstt till det polisira varandet skildras dessa individer kunna vara
med och nyansera och forma debatten kring den samhlleliga frestllningen
om polisfunktionen i stort.
I det avslutande sjtte kapitlet, Slutledning, kopplar jag samman de tidigare
frda resonemangen kring de diskreperande frhllningsstten mellan ena
sidan officiella myndighetsrepresentanter och andra sidan de privattwittrande poliserna.
Detta mynnar ut i en slutdiskussion som betonar de
privat-twittrande polisernas sregna maktposition och dess frutsttningar fr

att omformulera de traditionella, konventionella och normativa synstt som
frgar polisverksamheten idag.
1.3 Ett par ord om fltets relation till uppsatsens huvudtema
I lindan av detta uppsatsarbete var jag fast vertygad om att Twitter skulle
spela den strsta huvudrollen i relation till de huvudsakliga tematiska
resonemangen. ven om Twitter inte frlorat sin roll som viktig och central
analytisk uppsatskomponent har dess, frn brjan, tilltnkta tematiska
huvudroll ftt lmna plats fr det som kom att bli arbetets mest vsentliga
tema de privat-twittrande polisernas sregna frhllningsstt till det
polisira varandet. Trots att Twitter inte behandlas p det stt som jag
ursprungligen frestllt mig fyller den nd en viktig funktion stllt mot
uppsatsens analytiska ponger. Istllet fr att vara huvudmne fr uppsatsens
analys frsts Twitter som banandes vg fr de sociala uttryck som frstrker
och tydliggr analysen av de privat-twittrande poliserna. Jag finner detta vara
viktigt att ha i tanke i den vidare lsningen.
2. Staten, grsrotsbyrkraterna och

den intimiserade polisen
Ett av mina ml med den hr uppsatsen r att frska skildra svenska polisers
skilda frhllningsstt till sin egen verksamhet och samhllsfunktion. Hur
hanterar poliserna sjlva sin funktion som brottsfrebyggande? Vad finns det
fr synstt kring och frhllningsstt till den samhllsposition som polisen som
instans innehar? ven om mnga av de poliser jag trffat tycks vara delvis
enade i sin hllning till polisens roll och funktion finns det nd skilda
tolkningar av vad exempelvis makt, samhllsnytta och professionalism
inbegriper i relation till polisrollen.
Fr att mjliggra en skildring, diskussion och analys av svenska polisers
frhllningsstt till sin egen roll behvs det frst en kontextualisering en
vergripande
redogrelse
fr
det
historiska
och
samhllsstrukturella
sammanhang som styr och prglar den svenska polisen idag. En skildring av
den historiska utvecklingen av den svenska staten och dess medborgare hjlper
till i strvan efter att frst den unika kontext som det svenska samhllet utgr.
Det finns en hel del forskning kring politiska och kulturella aspekter av
polisens arbete, men de allra flesta tar avstamp i det brittiska eller amerikanska
rttssystemet (e.g. Chan 1997; Loftus 2009; Skolnick 1994; Reiner 2010).
Genom att fokusera p den svenska utvecklingen r det lttare att nrma sig en
valid bild av den specifika sociala kontexten som det svenska samhllet utgr.
Innan redogrelsen fr den historiska aspekten av den svenska polisira
verksamheten r en teoretisk diskussion behvlig. Genom att diskutera
sociologiska teorier samt skildra den historiska utvecklingen av den svenska
staten och dess medborgare vill jag underltta den vidare frstelsen fr den
komplexa struktur som styr och prglar det svenska polisira varandet.
Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen
2.1 Det demokratiska samhllets dilemma

I dagens demokratiskt ordnande samhllsstruktur finns det ett inneboende
dilemma. ena sidan strvas det efter att alla medborgare ska ha mjlighet till
lika stort inflytande ver samhllets gemensamma angelgenheter men andra
sidan efterfrgas en s effektiv offentlig verksamhet som mjligt. Samtliga
invnare ska med andra ord f vara med och pverka hur deras samhlle ska
styras och sktas, men detta inrymt i en samhllsapparat styrd p effektivast
mjliga stt. Dilemmat innebr dock inte per definition en vxelverkan, det
vill sga att en kad effektivitet inom den offentliga verksamheten fr
konsekvenser i en minskad demokrati. Det r dock nnu ingen som lyckats
finna lsningen p problemet den inneboende motsttningen mellan
demokrati och byrkrati kvarstr. Det medfr i sin tur att de ledande och
reglerande samhllsorganen fortlpande tvingas frhlla sig till svra
avvgningar mellan demokrati- och effektivitetsvrden (Premfors 2009:19).
Med andra ord betyder det att ett strre folkligt inflytande i samhllsstyret
skulle minska de bestmmande samhllsapparaternas effektivitet och vice
versa.
2.2 Staten och byrkratin
Den tyske sociologen Max Weber beskriver den statliga byrkratin som en
administrerande och organiserande maskin. Till skillnad frn en maskin i
sedvanlig bemrkelse inbegrips dock inte den byrkratiska maskinens delar av
kugghjul utan mnniskor. Webers teorier kring byrkratin analyserar och
frhller sig till staten som en process fr att strukturera sociala relationer
inom ett samhlle. Byrkratin verkar allts genom att omdefiniera ett
samhlles medborgare frn mnniskor till "fall" (Ahrne 1995:50; Perjos
1998:10f.).
Enligt Weber skulle byrkratin fungera bttre ju mer "omnsklig" den vore. Ju
mindre mnniskolika delarna r desto lttare blir det att styra byrkratin.
Syftet med administrationsmaskinen r allts ur denna aspekt att den i ngon
mening ska vara omnsklig. Detta fr dock problematiska fljder om en ser p
relationen till medborgarna som enskilda individer (Ahrne 1995:50). Med
andra ord str och faller bilden av den ideala byrkratin med medborgarna.
Det r inte ngot som blivit fel utan det r inbyggt i sjlva strukturen. Det
finns allts en inneboende problematik i den byrkratiska samhllsmaskinens
fundament. ena sidan frutstter den byrkratiska processen ett mtt av
emotionell och social likgiltighet men andra sidan kan statens omnskliga
instllning till civilsamhllet leda till att medborgarna etablerar en kritisk
hllning gentemot den (Ahrne 1985:6ff). Grundfrutsttningarna fr ett
demokratiskt samhllsstyre tycks sledes vara svrt, om inte omjligt, att
manvrera s att alla parter blir njda. Denna aspekt br ses som en
frklarande pusselbit i det som utgr det problematiska fundamentet i
relationen mellan myndighetsutvare och medborgare. De ideala premisserna
fr respektive parts varande r allts, sett ur detta perspektiv, inte frenliga.
Ett exempel som tydliggr hur denna ofrenlighet fr negativa konsekvenser
p relationen mellan stat och medborgare terfinns i Webers (Mannerheim
1991:40ff.) betonande av maktbegreppet i relation till byrkratin. I sin text
"Vetenskap och politik" skildrar han hur en central funktion fr bevarandet av
den byrkratiska strukturen inbegriper en auktoritrt utvande makt som
kontrollerar och reglerar ordningen inom samhllet. Fr att en sdan makt ska
kunna fortleva frutstts det dock att staten har ensamrtt p reglerandet och
anvndandet av vldstgrder (Mannerheim 1991:40ff.).
[S]taten r den enda mnskliga sammanslutningen som inom ett visst omrde dr
omrdet r ett av knnetecknen (med framgng) krver monopol p legitim
anvndning av fysiskt vld. Fr det sregna i vr tid r att alla andra
sammanslutningar eller enskilda personer endast tillts anvnda fysiskt vld frsvitt
staten i sin tur tillter det. Staten gller allts som enda klla till "rtten" att
anvnda vld. (Mannerheim 1991:41)
Detta, av staten, konkreta stt att utva makt ver sina medborgare mjliggr
ena sidan existensen fr denna typ av samhllsstruktur. andra sidan skapar
det dock stora klyftor i relationen mellan verordnad stat och underordnad
medborgare (Mannerheim 1991:42). Weber menar p hur ett effektivt
byrkratiskt statsstyre frutstter ett vldsmonopol men att det fljaktligen
ven fr konsekvenser i form av ett obalanserat maktfrhllande mellan stat
och medborgare.
8
Dubbelheten i att staten ska bist med hjlp och skydd samtidigt som den
mste utva en auktoritr kontroll r svr att komma ifrn. Staten har
rttigheter och skyldigheter och mste alltid sammanvga olika parters
intressen oundvikligen blir det problematiskt (Ahrne 1995:5). Med denna
kunskap gr det att urskilja hur den inneboende maktobalansen i den statliga
strukturen i sin tur utgr grunden i andra mer konkreta samhllsproblematiska
uttryck. Nr en mnniska i frorten kastar sten p polisen vill hen d
uttrycka
sitt
missnje
gentemot
individen
eller
det
samhlle
denne
representerar?
2.3 Grsrotsbyrkraten
I diskussionen om samhllsstyre och maktutvning kan begrepp ssom som stat
och byrkrati te sig aningen vaga. Vem/vad syftas nr ngon hnvisar till
staten? Vem r hjlten/syndabocken som gmmer sig bakom dessa frkldda
begrepp? Fr att skapa sig en frstelse fr samt ha mjlighet att interagera
med det som kontrollerar samhllet vnder sig drfr medborgarna till de
individer
som
fretrder
staten
vardagen
grsrotsbyrkrater.
Grsrotsbyrkraten r den tjnsteman som ofta r den som medborgare

faktiskt mter nr de har kontakt med staten. Det r alltifrn sjukskterskan p
vrdcentralen till socialsekreteraren p kommunkontoret och, i denna uppsats
fall, polisen p gatan. Det som delvis r utmrkande fr dessa tjnstemn r
att de har en betydande makt gentemot medborgarna en makt sprungen ur
deras stora handlingsutrymme (Olofsdotter Stensta 2013:185). Michael
Lipsky (2010) var den frsta som myntade uttrycket och det gjordes frmst i
syfte att belysa det handlingsutrymme som grsrotsbyrkrater innehar
betrffande hur de vljer att utfra sina uppgifter samt hur det relaterar till
deras maktstllning. Lipsky menar p att grsrotsbyrkrater inte enbart br
frsts som innehavandes mjligheten att implementera den policy som tagits
fram p en hgre organisatorisk niv. Han menar snarare p att policy skapas
genom de handlingar som utfrs av grsrotsbyrkrater handlingar som
baseras p hur tjnstemnnen vljer att tolka den stat de gestaltar. Lipsky
menar p att det som mjliggr det baktvnda framtagande av policy r det
stora avstndet mellan beslutsfattarna hgt upp i den statliga hierarkin och
grsrotsbyrkraterna som ska implementera besluten. Avstndet, menar Lipsky
9
(2010:13-16), skapar en frihet kring hur tjnstemnnen vljer att utforma den
dagliga verksamheten. Med andra ord vilar ett stort ansvar p dessa
statstjnstemn vad betrffar relationen mellan stat och medborgare. I och
med att de frsts som representanter fr det statliga maskineriet pverkar
deras enskilt uttryckta frhllningsstt och ageranden allmnhetens syn p och
frtroende fr staten som helhet (Rothstein & Kumlin 2005:349). Varje enskild
statsanstlld br sledes frsts som tolkningsfretrdare fr den stat de
representerar. ven om det finns en officiell och objektiv definition av
varandet kring staten, dess organ samt representanter och hur dessa frhller
sig till varandra, frekommer det utrymmen fr subjektiv tolkning.
Lipskys (2010) teoretiska resonemang kring grsrotsbyrkratens mjligheter,
makt och ansvar i egenskap av representant fr staten r av betydande
relevans fr mitt vidare behandlande av detta arbetes huvudsubjekt de
privat-twittrande poliserna. Detta i och med att dessa statsrepresentanter i
allra hgsta grad br frsts som inbegripna i detta kategoriserande begrepp.
Lngre
fram
kommer
mina
informanters
koppling
till
grsrotsbyrkratsbegreppet vidareutvecklas.
Med hjlp av det teoretiska ramverk som den Weberiska byrkratidiskursen
och Lipskys grsrotsbyrkrati bistr med kommer jag nu vidare skildra den
utveckling som relationen mellan den svenska staten och dess medborgare
genomgtt. Detta fr att avgrnsa och tydliggra villkoren fr det specifika
sociala och strukturella sammanhang som det svenska samhllet utgr.
2.4 Ett komplexare samhlle
En faktor som haft betydelse fr relationen mellan den svenska staten och dess
medborgare r den moderna samhllsutvecklingens inverkan p lagstiftning.
Livet i vrt samhlle har blivit allt mer komplicerat, och detta har medfrt ett behov
av allt fler regler. De lagar som reglerar livet i vrt samhlle idag r betydligt fler
och mer invecklade, n de som reglerade livet i t ex 1600-talets Sverige.
(Sarnecki 1985:137)
10
Ju mer ett samhlle moderniseras och avanceras, desto komplexare blir dess
form. Infrandet av institutioner som skolan, ldreomsorgen och sjukvrden
frutstter ven ett infrande av regler och lagar som kan kontrollera dem.
Med andra ord vxer statens kontroll ver medborgarna i takt med att
samhllet blir alltmer komplicerat.
Staten har ven mjlighet att kontrollera och reglera medborgarna bortom den
juridiska och formella lagstiftningen. I boken "Moral Education" skriver mile
Durkheim (1973) bland annat om de moraliska regler som barn, redan frn
tidig lder, tillfrskansas genom skolgngen. Skolan krver exempelvis
upprtthllandet av svl disciplin ("sitt ner och var tyst") som autonomi ("gr
dina lxor") ordnande bestmmelser prglade av de moraliska ider som
konstituerats av statsmakten (ibid.:144-150). Sttet att, genom fostran, prgla
barns frhllningsstt till moral och ordning i enlighet med de samhlleliga
iderna statuerar hr exempel fr de tillvgagngsstt varigenom staten
indirekt kan ka sin kontroll ver medborgarna. Nrbeslktat med Durkheims
skildring av moralismens inverkan p den statliga kontrollen skriver Michel
Foucault (2009) om de mekanismer och tekniker som staten anvnder sig av
fr att kunna reglera sina medborgare mekanismer som utgr grunden fr
begreppet biopolitik. Biopolitiken skildras, likt den Durkheimska moralismen,
vara en maktutvning som utvas "p avstnd"; den statliga kontrollen
reproduceras genom att pverka det som i sin tur formar medborgarna
(ibid.:71f.).
I Sverige har statens stt att "p avstnd" utva medborgarkontroll, sedan
1930-talet, frmst innefattat den vlfrdspolitiska idn om folkhemmet.
Folkhemsbegreppet inbegriper idn om ett samhlle som tar hand om alla sina
medborgare och frser dem med en grundtrygghet "frn vaggan till graven"
(Graham 2002:201). Folkhemsidn formulerades och presenterades fr frsta
gngen i en politisk debatt 1928 av den dvarande socialdemokratiske
partiledaren
tillika
svenska
statsministern
(Socialdemokraterna, u..).
11
Per
Albin
Hansson
Hemmets grundval r gemensamheten och samknslan. Det goda hemmet knner

icke till ngra priviligierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Dr
ser icke den ene ner p den andre. Dr frsker ingen skaffas sig frdel p andras
bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet
rder likhet, omtanke, samarbete, hjlpsamhet. Tillmpat p det stora folk- och
medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska
skrankor som nu skilja medborgarna i priviligierade och tillbakasatta, i hrskande
och beroende, plundrare och plundrade. (Socialdemokraterna, u..)
Folkhemsidn innebr sledes att, med hjlp av olika former av statligt std,
strva efter att kunna frse samtliga samhllsmedborgare med en knsla av
trygghet. I sin artikel "Emotional Bureaucracies" diskuterar Mark Graham
(2002) denna, av vlfrdsstaten och folkhemmet, tillhandahllna trygghet och
resonerar kring vad den innebr fr de svenska medborgarnas relation till
staten.
[T]rygghet is a property of society as a whole. It is generated by and dependent on the
material conditions for which the welfare state has responsibility, and it is the
emotional foundation for individual independence and well-being. But Swedish
individualism, in the sense of independence, does not automatically translate into
individuality. Rather, conformityoften understood as equalityis expected and
valued. There is a strong collective dimension in Swedish society that exists parallel
to the stress on individual independence. The great majority of workers are union
members, and a plethora of associations, clubs, federations, study groups, and
committees structure society and provide collective support for individual opinions.
These organizations have also contributed to society's relative emotional as well as
cultural and social homogenization. (Graham 2002:202)
Graham (2002) menar allts p hur det, i den folkhemsliga tryggheten, finns en
inneboende frvntan p medborgaren att anpassa sig till den vlfrdsstatliga
strukturen. Detta inbegrips bland annat av ett upprtthllande av den socialt
och kulturellt homogeniserade svenska befolkningen. Sledes frser den
svenska staten sina medborgare med trygghet och fr, i gengld, en allmnhet
influerad och formad av en kollektiv identitet i stark beroendestllning till
staten (ibid.:202). I enlighet med Foucault (1973:71f.) blir den tillhandahllna
tryggheten ett stt fr staten att "p avstnd" forma allmnheten till att bli
vlvilligt instllda "goda samhllsmedborgare".
2.5 "Informaliseringen" av den svenska staten
Ngonting har hnt med den svenska umgngestonen under de senaste decennierna.
Gamla etikettsregler har luckrats upp och formerna knns ledigare. I sammanhang
12
dr de mrka kostymerna frr var ett mste, syns i dag frgglada trjor och jeans.
[] Men det r inte bara i privatlivet som skillnaderna mrks. Du och hej hrs eka
ven i maktens korridorer. Den informella tonen har spritt sig till offentlighetens
vrld. (Mrtensson 1988:105)
I boken "Hej, det r frn frskringskassan!" skildras det hur relationen mellan
stat och medborgare, sedan 1900-talets mitt, blivit alltmer informell. I och
med oenigheten kring definitionen av informalitet frsker etnologen Orvar
Lfgren (1988), en av bokens frfattare, klargra sin tolkning av begreppets
innebrd. Lfgren menar p hur "informell" ofta syftar ngot som r frigjort
frn konventioner och sociala regler. Nr det talas om "svenskt duande, glada
myndighetsappeller, slipslsa herrar eller politiska jmlikhetsstrvanden" avses
dock en annan typ av informalitet. Lfgren menar p hur informalitet inte
enbart br likstllas med formlshet utan snarare ven frsts som hvdandet
av "nya former i opposition till gamla, etablerade" (Lfgren 1988:14f.). Det
blir drfr tydligare att i relation till frndringar i statsfringen beskriva
informaliseringen i termer av intimisering. Sprkvetaren Eva Mrtensson
(1988) exemplifierar hur intimiseringen konkret tar sitt uttryck genom att
belysa svenska myndigheters frndrade sprkbruk. Hon menar p hur den
succesiva frndringen av det offentliga sprket kanslisprket kan upplevas
som en informalisering trots att det snarare handlar om den politiska och
administrativa delen av samhllets anammande av det privata sprkbrukets
regler och stildrag. Det offentliga sprket har sledes snarare intimiserats n
informaliserats (Mrtensson 1988:106f.). Intimiseringsbegreppet ska sledes
inte frvxlas med en formls informalitet. I det hr fallet avser intimiseringen
ett mjukare och mnskligare stt som prglat den officiella hllningen inom
den svenska staten. Fljaktligen br intimiseringen frsts som ett frnyat
frhllningsstt till statens relation med medborgarna ett frhllningsstt dr
en mjukare fring som tillsynes uppfattas som informell i sjlva verket r lika
formell som den fregende konventionen. Den svenska statliga intimiseringen
str fr den statliga hllningens "uniformbyte". Angreppssttet har bytt
skepnad men bibehllit sin agenda. Nr jag hdanefter anvnder mig av
intimiseringsbegreppet r det detta definierade frhllningsstt som syftas.
13
Intimiseringens syfte kan upplevas och tolkas p olika stt. ena sidan skulle
det kunna frsts som ett uttryck fr en framtdrivande modernisering av den
svenska byrkratin utan dolda avsikter. andra sidan kan det tolkas som ett
frsknande och frtckande stt att effektivare bedriva det byrkratiska
arbetet. Orvar Lfgren (1988:33) hr till de som vljer att tolka den mjukare
statliga fringen som inrymmandes en dold agenda. Han fr resonemanget
om informalisering vidare och stter det i ett maktperspektiv. Lfgren menar
p hur en intim ton i vissa sammanhang kan frsts och tolkas som en del av
ett sken-vnskapligt mnster med en tydlig, om n dold, agenda. Den mjuka
handens politik anvnds som begrepp fr att lyfta fram hur budskap
kommunicerade av staten har strre sannolikhet att n in i mnniskors
privatliv om ett "ett frsiktigt handlag" anvnds (ibid.). I enlighet med detta
skildrar
Norman
Fairclough
boken
"Discourse
and
social
change"
(1992:203f.) hur obalanserade maktrelationer i samhlleliga hierarkier mnga

gnger hanteras genom att eliminera markrer som tydliggr ojmlikheten.
Fairclough betonar hur ett eliminerande av sdana markrer inte i sin tur
leder till att makten frsvagas utan det snarare fr motsatt effekt. En
verordnad maktrollsinnehavare kan med andra ord ha samma agenda men
anvnda sig av ett "mjukare" frfarande fr att reproducera och frstrka
maktpositionen.
For instance, if I am regularly the one who formulates or sums up what we have said
in a interaction[], that is a subtler sort of assymetry than if I am the only person
allowed to speak without being invited to do so. (Fairclough 1992:203)
Fairclough belyser med andra ord, i enlighet med Lfgren (1988:33), hur ett
kraftfullare stt att utva makt p inbegriper ett omformat frfarande men
med en bibehllen agenda. Frndringen blir enligt detta resonemang
fljaktligen endast kosmetisk. Maktobalansen kvarstr men ndrar skepnad.
Att detta skulle vara fallet i samtliga organisatoriska sammanhang som gr frn
"formell" till "informell" r dremot inget som br hvdas. Dock kan det vara
av betydelse att understryka hur frndringar i en maktutvnings form och
uttrycksstt kan ske p svl medvetna som omedvetna plan. Med dessa
resonemang vill jag mena p att det r viktigt att ta maktperspektivet i
14
beaktande nr en frhller sig till den statliga intimiseringen inte minst i mitt
vidare resonemang kring polisers varande och frfarande.
2.6 Den polisira rollens problematik
Den polisira verksamheten innehar en ytterst kritisk samhllsroll i och med
dess position som frmsta fretrdare fr det statliga vldsmonopolet
(Mannerheim
1991:40ff.).
Fljaktligen
inbegriper
polisverksamheten
ett
tillskrivet rollfrfarande i vilket det r svrt att "eliminiera markrer som

tydliggr ojmlikheter" (e.g. Fairclough 1992:203f.). Grundfrutsttningarna i
och med vldsmonopolet gr det med andra ord svrare fr polisen (stllt mot
andra statstjnstemn) att hantera sitt uppdrag med en mjuk fring.
Utver denna direkt problematiska aspekt som polisens vldsmonopol innebr
finns det ytterligare komplexa infallsvinklar i detta som genomsyrar den
svenska polisverksamheten. Kombinationen statligt tolkningsfretrde och
vldsmonopol r komplext och onekligen svrt att hantera och kontrollera p
mikroniv, framfrallt i stora organisationer. Den svenska polisen har drygt 28
000 anstllda (Polisen, 2015a) vilket gr det svrt, om inte omjligt, att
hantera varje enskild polis tolkning av sitt uppdrag och sin roll.
[V]arje polis r en mnniska bakom sin uniform, ett synstt som resulterar i att alla
poliser r olika. Det finns inte en polisidentitet, utan i princip lika mnga som det
finns poliser. Men det finns gemensamma och generella drag hos poliser och det
finns starka krafter som formar den polisira yrkesrollen i en enhetlig(are) riktning.
(Westman 2012:1)
I Johanna Westmans (2012) magisteruppsats "Den goda polisen" terges de

skiftande stt som polisfrbundets tidning Polistidningen, under de senaste
rtionden, skildrat den svenska polisrollen.
I uppsatsen betonar Westman
(ibid.:1) det som utgr grundproblematiken i den polisira verksamhetens

uppdrag och samhllsroll. Sjlva implementeringen av uppdraget blir
problematiskt i och med att de som str fr utfrandet och representerar
polisen i samhllet r mnniskor som, i enlighet med Lipskys teoretisering
(2010:13-16), individuellt tolkar sin yrkesroll. Trots att det, som beskrivet av
Westman (2012:1), finns gemensamma drag inom polisen som strvar mot en
15
mer homogeniserad grupp kvarstr problematiken i och med den individuella

tolkningen.
Det finns sledes mycket i rttsstatens vldsmonopol som motarbetar och gr
det svrt fr polisen att upprtta en jmstlld relation till det civila samhllet.
Det r, som tidigare nmnts, svrare fr polisen, jmfrt med andra
statstjnstemn, att "eliminera markrer som tydliggr ojmlikheter" i och
med vldsmonopolets direkta konsekvenser i obalanserade samhlleliga
maktrelationer (Fairclough 1992:203f.). Sett ur skenet av denna problematiska
grundfrutsttning ter sig fljdfrgan given. Hur hanteras den maktobalans
som rder mellan polis och medborgare? Vilka olika strategier anvnds fr att
komma runt de problem som maktobalansen medfljer?
2.7 Den intimiserade polisen
Poliser och polisarbete drar s gott som alltid till sig uppmrksamhet vare sig det
handlar om att se en polisbil passera eller att mer ingende bevittna ett ingripande.
Drfr r det viktigt att ha en frmga att se sig sjlv utifrn med andras gon.[...]
Den som r med om ett ingripande reagerar inte enbart p vad ingripandet handlar
om utan ocks hur det sker. Var och en reagerar utifrn sina tidigare erfarenheter och
referensramar. Drmed kan samma hndelse uppfattas p mycket olika stt.
(Granr och Knutsson 2000:60)
I enlighet med den succesiva svenska statliga frndringen (e.g. Lfgren

1988:14f.) finns det handlingar och beteenden som indikerar p hur ett
intimiserat statligt frfarande ven pverkat och format den svenska polisira
verksamheten. Detta trots att vldsmonopolet, som tidigare beskrivet, frsvrar
denna utveckling. Johanna Westman (2012:88ff.) vittnar exempelvis om hur
2000-talets polis, stllt mot de tidigare polisgenerationerna, strvar mot att
vara mer reflekterande, mjuk och inknnande. I enlighet med det ovan
nmnda citatet frn Rolf Granr och Maria Knutssons bok "Etik i polisarbete"
(2000) beskrivs den samtida polisen lgga stor vikt vid reflexivitet stllt mot sin
roll som polis. Allt som poliser gr och sger kan uppfattas p en mngd olika
stt och detta mste polisen vara medveten om, framfrallt i skenet av
vldsmonopolet.
Grnsen mellan att arbeta som polis och att vara polis blir allt tydligare under 2000talet. Polisen r medveten om betydelsen av att ta av sig bde den fysiska och
16
mentala uniformen nr han eller hon avslutar sitt arbetspass, men upplever
omgivningens frvntningar ven privat och behller ofta den mentala uniformen
p. Polisyrket r som en livsstil. (Westman 2012:89)
Reflexiviteten som genomsyrar denna samtida skildring av polisen markerar

polisarbetets anammande av en mjukare fring. Med det menas att den
vxande reflexiviteten blir ett uttryck fr en polisir utveckling som strvar
mot en mer jmstlld och balanserad maktrelation gentemot medborgarna.
Detta kan uppns i och med att polisen, p ett nytt och mer nyanserat stt,
rknar in sin egen rollpverkan i behandlandet av polisira renden samt de
positiva och negativa konsekvenser det medfr.
Ytterligare en faktor som understryker polisens implementerande av ett
intimiserat frfarande r den framvxande acceptansen fr knsloyttringar. I
samband med ett knivdd p Ikea i Vsters i augusti 2015 hlls en
presskonferens dr Polisens kommenderingschef Per gren refererade till det
intrffade som "en galen hndelse" (Weigl, 2015, 12 augusti). I en efterfljande
krnika i Aftonbladet menade kolumnisten Kerstin Weigl (ibid.) p hur sdana
knsloladdade uttalanden, enligt henne, inte var frenliga med polisvsendet.
Hon understryker hur alla yttringar som p ngot stt kan uppfattas som
subjektiva, enligt henne, inte ska f frekomma i polisens kommunicerande
med allmnheten i och med att det helt str i motsttning till det frtroende
som polisvsendet ska inneha.
Ni tnker att det r mnskligt att tnka "galenskap" nr tv mnniskor knivddats p
Ikea? Ja. Poliser r mnniskor. Men det r inte deras knslor vi behver. Vr
upplevda trygghet skapas av strama mbetsmn som talar med sm exakta bokstver,
som verkar hlla huvudet kallt och gr vad de ska och oberoende vad allmnheten
tnker och tycker. (Weigl, 2015, 12 augusti)
I tidsskriften Resum svarar Polisens kommunikationsdirektr Unni Jerndal

(Rgsj Thorell, 2015, 12 augusti) p kritiken och frsvarar uttalandet. Han
betonar
hur
han
anser
att
poliser
mste
tilltas
vara
svl
myndighetsutvare som mnniskor.

Det r alltid en balansgng, men det r viktigt att vi kommunicerar s att mnniskor
frstr ven om det professionella alltid ska st i frsta rummet. Att samtidigt kunna
17
ge uttryck fr mnsklighet anser jag inte r problematiskt. Min minnesbild r att

Polisen tidigare uppfattades som opersonlig och mjligen otillgnglig. I dag r bilden
en annan.[...] [D]et handlar [...] om att bertta p ett stt som allmnheten frstr.
Att kunna prata med sm exakta bokstver ibland och utrycka mnsklighet nr det
behvs. Det finns inget motsatsfrhllande anser jag.
(Rgsj Thorell, 2015, 12 augusti)
Unni Jerndals uppmaning om en mnskligare polis str helt i motsttning till

den idealbyrkrat som den Weberiska skolan strvar mot (Ahrne 1995:50).
Det tycks finnas ett kommunikativt syfte med knsloyttringarnas acceptans
inom Polisen. Genom att visa p medmnsklighet vill polisen skapa ett strre
frtroende hos allmnheten ett frtroende byggt p tillgnglighet och
mnsklighet. Sledes gr Polisens infallsvinkel helt i linje med sprkvetaren
Eva Mrtenssons tidigare skildrade resonemang: angreppssttet har bytt
skepnad
med
bibehllit
sin
agenda
(Mrtensson
1988:106f.).
Ett
frtroendeskapande genom visandet av knslor kan dock frsts p skilda stt.

Ett angreppsstt gentemot allmnheten som bibehllit sin agenda men bytt
skepnad kan ven ses och tolkas som en frtckt och symbolisk makt som de
drabbade inte kan se och som utvas under ytan (Bourdieu 1999:11f.).
[E]tt milt, omrkligt vld som offren inte ser och som huvudsakligen utvas p rent
symbolisk vg, via kommunikation och kunskap, eller, nrmare bestmt, via
missknnande, erknnande och i extremfallet knslor. Denna ovanligt vanliga sociala
relation erbjuder sledes srskilda mjligheter att frst logiken i den dominans som
utvas i kraft av en symbolisk princip vilken r knd och erknd svl av den
dominerande som den dominerade, ett sprk (eller ett uttal), en livsstil (eller ett stt
att tnka, tala och handla) (Bourdieu 1999:11f.)
Att, i fallet med Polisen, agera p ett medmnskligare och humanare stt fr
att skapa frtroende hos allmnheten kan sledes frsts som ett frkltt stt
att, under ytan, styra och reglera den sociala ordningen.
2.8 Polisen p sociala medier
Unni Jerndal understryker hur en av faktorerna som, under de senaste ren,
mjliggjort fr poliser att fra sig p ett mjukare och medmnskligare stt
gentemot allmnheten r dess relativt nyetablerade nrvaro p sociala medier.
18
Sedan vi gjorde entr p sociala medier har vi skapat en helt annan insyn fr vrt
arbete och ppnat till dialog med allmnheten. I det hr ingr ocks att mta
mnniskan bakom uniformen. (Rgsj Thorell, 2015, 12 augusti)
Den svenska Polisens etablering p sociala medier har vckt en stor debatt
kring vad den polisra rollen br och inte br inbegripa. I den ena ndan av
debatten str de som, i enlighet med Kerstin Weigl (2015, 12 augusti), vill se
en polis "som talar med sm exakta bokstver, som verkar hlla huvudet kallt
och gr vad de ska och oberoende vad allmnheten tnker och tycker". I den
andra ndan terfinns de som, likt Unni Jerndal (Rgsj Thorell, 2015, 12
augusti), r vertygade om att polisen bde ska kunna kommunicera
professionalism och mnsklighet.
Vad hela debatten i stort sger kommer jag inte redogra fr i denna uppsats.
Mitt fokus riktas frmst t att skildra hur mina informanter de privattwittrande poliserna frhller sig till det kommunikativa forum som de
sociala medierna r och hur det str i kontrast till den officiella
myndighetshllningen. Detta r intressant i och med att frhllningsstten, p
ett flertal stt tydligt skiljer sig t aktrerna emellan diskrepanser som i
grunden
kan
frsts
som
uttryck
fr
strre
och
komplexare
meningsskiljaktigheter.
2.8.1 Polisens entr p sociala medier
Idag r det inte ovanligt att se hur organisationer av olika slag, svl statliga
som privata, etablerar sig p sociala medier. I en samtid dr sociala medier
alltjmt vxer sig starkare och genomsyrar mnniskors liv alltmer blir den
typen av nrvaro en naturlig konsekvens (e.g. Bargh & McKenna, 2003;
Reiner, 2010; Beneito-Montagut, 2015; Bonilla & Rosa, 2015). Den svenska
Polisen r en utav alla dessa organisationer.
r
2011
genomfrdes
en
frstudie
uppdrag
av
den
svenska
Rikspolisstyrelsen dr syftet var att se ver frutsttningarna fr en polisir

verksamhet och nrvaro p sociala medier. Ett antal behov franledde
initiativtagandet av studien. Den alltjmt vxande rollen fr sociala medier,
fr svl medborgare som poliser, skapade ett behov fr Polisen att upprtta
19
en nationell strategi fr hur sociala medier skulle anvndas p ett s

verksamhetsnyttigt stt som mjligt (Rikspolisstyrelsen, 2011).
Inom frstudien frn Rikspolisstyrelsen framkommer det att frunderskarna
tagit del av erfarenheter av andra liknande organisationer detta fr att se hur
andra hittat verksamhetsnytta i en etablering p sociala medier. Det beskrivs
bland annat hur Polisen i Finland, sedan 2009, anvnder Facebook i sitt
polisira arbete (ibid.:11).
Polisarbete p ntet, bttre kontakt med grupper polisen har svrt att n och att
kunna sprida brottsfrebyggande information r ngra exempel p den
verksamhetsnytta Polisen i Finland ser. (Rikspolisstyrelsen, 2011:11)
Det skildras ven hur ett flertal polismyndigheter i England anvnder sig av
sociala medier fr att p olika stt n ut och kommunicera med medborgare.
Utver de internationella exemplen terfinns etableringen p sociala medier
hos
svenska
organisationer
och
myndigheter
ssom
Frsvaret,
Utrikesdepartementet, Arbetsmiljverket och SJ. Dessa har p olika stt funnit

en verksamhetsnytta i sin nrvaro p sociala medier och i frstudien statuerar
de exempel fr ett organisatoriskt anvndande av sociala medier som ftt
positiv effekt fr verksamheten (ibid.:11f.).
Frstudien beskriver hur den upplevda mlgruppsnyttan i en polisir nrvaro
p sociala medier grundar sig i medborgarnas frekventa anvndande av dessa
kanaler.
Medborgaren idag finns i sociala medier och hmtar mycket av sin information via
dessa kanaler. Mnga r intresserade av att veta mer om vad Polisen gr och vad
som hnder i deras nromrde. (Rikspolisstyrelsen, 2011:13)
Sociala
mediers
mjliggrande
till
ett
effektivare
informations-
och
kunskapsflde samt en mer lttillgnglig dialog mellan polis och medborgare

menar frstudien kommer leda till att medborgarnas behov fylls.
En aspekt som betonas genomgende i frstudien r komplexiteten i
behandlandet och frhllningssttet till Polisen som avsndare i de olika
sociala medie-kanalerna. En etablering p sociala medier innebr att ett stort
20
antal polisira aktrer stlls infr att frhlla sig till samt tolka ett, fr
verksamheten, outforskat forum. Under rubriken "Inga juridiska hinder men
praktiska konsekvenser finns" (ibid.:19) dras bland annat slutsatsen att interna
regler behver upprttas fr Polisens aktivitet i sociala medie-kanaler. Det
understryks att ett sdant regelverk br behandla hur en skiljer "p nr
myndigheten uttalar sig och nr anstllda gr det privat s att detta alltid r
klart fr den enskilde som kommunicerar med myndigheten" (ibid.). I ett
angrnsande stycke hnvisas det till riktlinjer som E-delegationen en
expertgrupp utsedd av Sveriges regering upprttat rrande myndigheters
anvndning av sociala medier. Riktlinjerna inbegriper bland annat fljande
anmodan:
Anstllda br i mjligaste mn undvika anvnda sina privata konton i tjnsten.
(Rikspolisstyrelsen, 2011:25)
Policyfrslaget fr Polisen i sociala medier (Rikspolisstyrelsen, 2011) innehller

vidare frmaningar som kan ses i skenet av denna anmodan. Under rubriken
"Attityd och sprk" berrs exempelvis problematiken som kan uppst nr
myndigheten behver anpassa sig till de sociala mediernas sprkliga normer.
Sociala medier har en ppen attityd och ett lttsamt sprk. Tydlighet och ppenhet
r vad som rekommenderas i dialogen i sociala medier.[...] Det personliga anslaget i
dialogen br inte verg i en fr nra och avslappnad dialog. Viktigt att tnka p r
att frska anvnda samma anslag och niv p dialog som anvnds nr man i andra
sammanhang diskuterar frgor med allmnheten. (Rikspolisstyrelsen, 2011:25)
Frstudien gr det tydligt att en polisir etablering p sociala medier r

komplicerad i och med sammanhangets personliga prgel. Att kommunicera
med "ppen attityd och lttsamt sprk" utan att verg i en fr nra och
avslappnad dialog frefaller vara en svr balansgng.
Den skildrade komplexiteten i hanterandet och reglerandet av polisen som
avsndare i sociala medier var en av faktorerna som ledde fram till att
kommunikationsavdelningen p Rikspolisstyrelsen, infr etableringen p
sociala medier, tog fram ett styrande handledningsdokument. Handledningens
syfte att "skerstlla att Polisen uppfattas som en enhetlig och tydlig
21
avsndare
sociala
medier"
formuleras
tidigt
inledningen
(Rikspolisstyrelsen, 2014:1).
Handledningens syfte att skapa en tydlig och enad polisir avsndare tar
sitt uttryck bland annat i de riktlinjer som presenteras under rubriken "Attityd
och bemtande" (Rikspolisstyrelsen, 2014:11). Uppmaningar ssom att hlla
sig till fakta och undvika sikter, undvika ironi, vara frsiktig med humor som
ltt missuppfattas samt undvika interna diskussioner r uttryck fr en strvan
om att hitta ett professionellt frhllningsstt till den sociala medie-kontexten.
ven hr blir det, liksom i frstudien, tydligt att den personligt prglade
kontexten
som
sociala
medier
erbjuder
problematisk
fr
Polisen.
Problematiken kring hanterandet och reglerandet av Polisen som en enhetlig

och tydlig avsndare formuleras mellan raderna i samma stycke:
Ju fler personer som gr inlgg, desto strre anledning att komma verens om
gemensamma normer. (Rikspolisstyrelsen, 2014:11)
Sett i skenet av Lipskys (2010:13-16) id om grsrotsbyrkraten som subjektivt

prglad agent och statlig tolkningsfretrdare kombinerat med Johanna
Westmans (2012:1) redogrelse fr den splittrade polisidentiteten blir det
srskilt tydligt varfr Polisen strvar efter gemensamma normer rrande
kommunikation. Polisfrbundet (u..) hjlper till att betona problematiken
kring enhetligheten i Polisen som avsndare p sociala medier genom att p
sin hemsida, under rubriken "Rd och riktlinjer fr sociala medier", stta
fingret p ett av grundproblemen.
Det r en skr linje mellan den professionella och privata vrlden p internet. ven
fast du talar som privatperson kan det uppfattas som att det r Polisfrbundets
sikter som du ger uttryck fr i den digitala vrlden. (Polisfrbundet, u..)
"Det r en skr linje mellan den professionella och privata vrlden p

internet". Enligt min tolkning tcker den formuleringen in en stor del av det
problem som Polisen upplever kommer med en nrvaro p sociala medier.
Komplexiteten i den polisira nrvaron p sociala medier stannar emellertid
inte vid motsttningen professionell kontra privat. Som Rikspolisstyrelsens
(2011) frstudie skildrar uppmanas poliser till anvndandet av ett personligt
22
anslag gentemot allmnheten i sociala medier ett anslag som dock inte br
verg i en fr nra dialog. Jag vill mena p att det r en skr linje ven
mellan den personliga och privata vrlden p internet. Var grnsen gr r upp
till varje individ att tolka.
23
3. Flt och metod
3.1 Ett virtuellt flt

Under mitt fltarbete har jag bedrivit strre delen av den deltagande
observationen och utfrt majoriteten av mina informantsamtal via sociala
medie-plattformen Twitter. I och med att Twitter som sociala arena, redan
frn brjan av planeringsarbetet, var en nyckelaspekt stllt mot uppsatsens
frgestllningar var det sjlvklart fr mig att utg frn denna just plattform i
mina fltstudier.
Twitter r en mikroblogg dr svl privatpersoner som organisationer och
statliga myndigheter, via mobiltelefoner och datorer, har mjlighet att frekvent
dela med sig av och tillfrskansa sig olika typer av information och innehll
alltifrn
frukost-
och
fikabilder
till
politiska
debattinlgg.
den
introducerande hemsidan gr det att utlsa den egna kommersiellt slagkraftiga

definitionen av mediet:
Twitter is your window to the world. Get real-time updates about what matters to
you.[...] When you need to know what's going onin your town or across the globe
get the best of what's happening now on Twitter.[...] See what they see. Go where
they go. Experience life as an astronaut, see what moves a musician, or gain insight
from the Dalai Lama. Twitter offers direct access to the most interesting people.
(Twitter, 2016)
Till skillnad frn konventionella antropologiska flt erbjuder Twitter inte

fysiska intryck ssom levande miljer och mnniskor, ngot som br anses som
grundfundamentet i den traditionella etnografiska metoden. Fr att bttre
frst Twitter i egenskap av flt har jag drfr fr avsikt att frhlla mig till
och beskriva det i termer av plats. I enlighet med synen p det virtuella som en
plats skriver John Postill, i boken "Localizing the Internet" (2011), om det
digitalantropologiska frhllningssttet till Internet som en ny form av
samhlle.
24
Flt och metod
"Where the old communities had "streets and alleys", internet researchers are now
imagining communities bound by bits and and bytes. [...] This does not mean [...]
that communities have disappeared. Rather they have survived in the form of
geographically dispersed "personal communities". (Postil 2011:12)
I och med att Internet mjliggjort ett skapande av plats obundet till fysiska
rum beskriver Postill (2011) hur samhllet breddat och utkat mjligheterna
fr definierandet av plats. Internet som plats har ven mjliggjort fr
mnniskor att n ut utanfr sina egna sociala kretsar ngot som i sin tur
skapat strre mngfald i mnniskors relationer och sociala vrldar. Postill
(ibid.) vill mena p att Internet, genom sin obundenhet till det fysiska rummet,
alltmer upplevs som en lokal plats. ven Tom Boellstorff resonerar, i sin bok
"Coming of Age in Second Life" (2008:91f.), kring frhllningssttet till det
virtuella i termer av plats. Han behandlar det bland annat i skenet av
globaliseringens effekt p det virtuella.
Virtual worlds are not the latest example of globalization making place irrelevant;
globalization makes place relevant in new ways, and what makes virtual worlds so
revolutionary is that they are new kinds of places. (Boellstorff 2008:91f.)
P ett liknande stt diskuterar sociologen Manuel Castells "Internets geografi"

i sin bok "The Internet Galaxy" (2001). Castells menar p hur Internet har sin
egen geografi som p mnga stt skiljer sig frn den konventionella
definitionen. De virtuella platserna i form av rum fr informationsflden r en
ny och srprglad form som skapar plats genom telekommunicerande datornt
och
datoriserade
transportsystem.
Den
nya
formen
omdefinierar
avstndsbegreppet men hver inte geografin (Castells 2001:207). De virtuella

rummen r fljaktligen med och breddar rumsbegreppets betydelse.
Postill (2011:12), Boellstorff (2008:92) och Castells (2001:129ff.) frenas i sitt
likartade stt att frhlla sig till den virtuella platsen. De skildrar en
vertygelse om att framvxten av de nya virtuella platserna br frsts som
konsekvensen av ett uppdmt behov fr ett nytt slags individualistiskt
ntverkande frstrkt av den IT-teknologiska utvecklingen snarare n ett
direkt uttryck fr den teknologiska progressen. Genom att utg frn detta
frhllningsstt blir det lttare fr mig att legitimera det virtuella fltet
25
Flt och metod
Twitter kan genom den digitalantropologiska infallsvinkeln frsts som en

fltstudieplats minst lika meningsskapande som polisstationen.
Med utgngspunkt frn det digitalantropologiska platsdefinierandet har jag
lokaliserat de rum som jag upplever att Twitter frmst utgrs av. Fr att, i min
beskrivning, enklare kunna visualisera Twitters rumsuppdelning utgr jag frn
kontot X. Det frsta rummet som X kommer i kontakt med r det egna kontots
flde. Det egna kontots flde konstitueras delvis av det X sjlv valt att lgga
upp
men
ven
genom
publicerade
inlgg
frn
de
konton
som
kontoinnehavaren sjlv valt att flja. I fldet kan en ven terfinna ngot som
kallas retweet. Detta innebr att ngot av de konton som X sjlv fljer valt att
dela ett annat kontos inlgg. I och med det kan det egna fldet ven innehlla
inlgg frn andra konton n de som fljs.
Andra typer av rum etableras och reproduceras med hjlp av digitala verktyg
element som tillsammans utgr det strukturerande och ordnande fundamentet
hos Twitter. Enskilda konstellationer och grupper har exempelvis mjlighet att
direkt fra diskussioner och meningsutbyten sinsemellan. Med hjlp av tecknet
@, snabel-a, placerat fre den adresserade mottagarens anvndarnamn kan
exempelvis X direkt rikta sitt meddelande till en eller fler specifika konton. Ett
annat konventionellt verktyg som frekvent anvnds r tecknet #, hashtag.
Genom att placera en hashtag framfr ett ord eller en frkortning etiketteras
meddelandet. Vid svl stora som sm diskussioner anvnds hashtagen fr att
bland annat X lttare ska ha mjlighet att orientera sig fram i den pgende
debatten. Vid omfattande diskussioner brukar det vanligtvis skapas officiella
hashtags fr att p ett smidigt stt rama in debatten.
Dessa tv tecken, snabel-a och hashtag, skiljer sig mycket t vad betrffar dess
syfte. Snabel-a mjliggr fr X att rikta meddelandet till en specifik mottagare
men i och med meddelandets direkta riktning verkar den som exkluderande
och sluten. Nr X, med hjlp av ett snabel-a, ppnar drren fr en
direktadresserad mottagare innebr det ven indirekt att drren stngs fr
vriga (Williams, 2008, 12 maj). Hashtagen har motsatt syfte. Genom att
26
Flt och metod
anvnda hashtag framfr ett ord eller en frkortning ppnas rummet upp och
upplevs inkluderande fr samtliga konton (Diaz Ortiz (2011:76; Shapp 2014).
Det sista, av mig observerade, exemplet av plats p Twitter r en privat och
avgrnsad sdan direkta meddelanden (DM). Konton som fljer varandra har
genom DM mjlighet att kommunicera med varandra i en chatt som r
belgen utanfr de publika fldena. Det r enbart kontoinnehavarna som kan
ta del av det som skrivs i chatten, vilket i sin tur mjliggr ett mer privat
prglat innehll.
3.2 Twitter-poliserna
Samtliga av de tjugotv poliser jag haft kontakt med under mitt fltarbete har
Twitter-konton dr de r mer eller mindre aktiva. Utefter frutsttningarna i
urvalet har jag frskt skapa ett s brett spann av poliser som mjligt. Med
detta menas att jag samtalat med poliser frn varierade befattningar inom
polismyndigheten. Poliserna jag intervjuat har uteslutande fallit inom
kategorin privat-twittrande poliser. Detta i och med att de twittrar i egenskap
av privatpersoner snarare n poliser styrda och reglerade av Polismyndigheten.
Denna oreglerade individualitet innebr sledes att det finns mjligheter att ta
ut svngarna, trots att mnga ur allmnheten frmst tycks uppfatta dessa som
poliser.
I slutet p sommaren 2014 brjade jag frunderska mjligheten till att gra
ett fltarbete om polisen p Twitter. Jag skapade ett Twitter-konto som enbart
skulle brukas i uppsatssyfte och drefter brjade mitt skande efter potentiella
informanter. Jag skrev en frfrgan som jag vidarebefordrade till alla de
poliser jag fann fll inom kategorin privata-twittrande poliser vid den
tidpunkten ungefr tretton stycken. De allra flesta responderade snabbt och
var positiva i frgan kring ett eventuellt deltagande. I takt med att fltarbetet
fortlpte tillkom alltfler informanter, frmst p grund av att jag med tiden kom
i kontakt med individer jag initialt inte knt till.
Som jag nmnt har de privat-twittrande poliserna jag varit i kontakt med
mjligheten att vara informella och individuella i strre utstrckning n de
27
Flt och metod
officiella myndighetsrepresentanterna p Twitter. Detta innebr fljaktligen

att det r lttare att urskilja karaktrer som tydligt srskiljer sig frn varandra.
Ngra agerar vldigt formellt, r sparsmakade i urvalet av publicerade inlgg,
ser alltid till att vara tydliga i sin roll som polis och blandar aldrig in
vrderingar och sikter i den information de delar. Andra vljer att, p ett
lttsammare stt, varva yrkesrelaterade yttranden med privata inlgg. Fackliga
frgor varvas med semesterbilder och det ges uttryck fr sikter, om n p ett
avvgt stt. Det finns ven de som till stor del anvnder sitt Twitter-konto fr
att ventilera sikter och ta tydlig stllning i svl polisira som politiska frgor.
De flesta r tydliga och sakliga i sitt siktsyttrande men ibland letar sig
uttalanden in i inlgg som, av andra, kan upplevas som kontroversiella.
Jag har full uppbackning av yttrandefriheten. Nr jag twittrar i egenskap av
privatperson ska jag drfr f uttala mig politiskt om jag s vill! Egentligen ska det
inte spela nn roll om det r "kontroversiellt" eller inte. Sen r det ju klart att man
nd tnker sig fr. (Ur DM-intervju med Gran)
Officiella utvrderingar och rapporter kring polisens nrvaro p sociala

medier (e.g. Rikspolisstyrelsen, 2013a) tar enbart hnsyn till konton som
administrerats och regleras av myndigheten. De ovan nmnda variationen av
Twitter-poliser r dock viktig att ta i beaktning. Detta i och med att stora delar
av allmnheten beskrivs ha svrigheter med att skilja mellan officiella och
inofficiella konton oavsett hur tydligt de respektive kontoinnehavarna
understryker inlggens privata prgel.
3.3 Mten och hndelser
Interaktionen med mitt flt och mina informanter har gt rum genom svl
Twitter och mejlkorrespondens som i mten i s kallade offline-sammanhang (ett
uttryck som en av mina informanter myntade och som jag fortsttningsvis
kommer anvnda mig av). Av de tjugotv poliser jag haft kontakt med har sex
stycken haft mjlighet att trffas fr intervjuer i offline-sammanhang. De
resterande sexton har jag haft enskilda intervjuer med via digitala
sammanhang; sex stycken via direkta meddelanden p Twitter och tio genom
mejlkorrespondens. I tillgg till de intervjuer jag hllit har deltagande
observation fortlpt p Twitter. Genom mitt kontos flde har jag kunnat flja
28
Flt och metod
allt som mina informanter vljer att dela med sig av alltifrn tankar
kopplade till polisira frehavanden och politiska hndelser till fika-bilder och
tips p filmer. Aktuella polisira hndelser har ofta lett till efterfljande
diskussioner mellan polis-konton och som ven de hamnar i mitt flde; vem
har rtt i ett visst fall? Hur borde polisen tnka och agera? Det har ven till
viss del bedrivits deltagande observation under de offline-mten jag haft. Utav
de sex offline-mten jag hade, tog fem mten plats i informanternas vardagliga
polisira sammanhang. Variationen av mtesplatser var stor. Ena dagen stod
jag nervs och svettades i entrn till Rikspolisstyrelsen. Dagen drp satt jag i
en trappa direkt angrnsades till Sergels Torgs nedre del "Plattan". De olika
typerna av mten jag haft under mitt fltarbete har vckt knslor, tankar och
funderingar. Lngre fram i kapitlet kommer jag vidareutveckla detta.
3.4 Avgrnsning
I frstadiet av fltarbetet insg jag att jag var tvungen att fatta ett beslut kring
hur jag skulle avgrnsa mitt flt den svenska polisen finns nmligen
representerad p nstintill alla sociala medier. Jag upplevde att risken att ta
mig vatten ver huvudet var verhngande stor om jag skulle frska mig p
att bedriva fltarbete p samtliga sociala medie-plattformar detta dels fr att
de varierade digitala plattformarna r utformade p sregna stt och bidrar
drfr med skilda sociala frutsttningar. Fr att gra de respektive virtuella
plattformarna rttvisa skulle det dessutom innebra en alltfr omfattande
datainsamling fr fltarbetets tidsmssiga begrnsning. Jag valde drfr att
enbart fokusera p Twitter.
Fltets avgrnsning leder i sin tur dock till att jag mste reservera mig fr vad
uppsatsens resultat kan frm skildra. Det gr exempelvis inte att tala
generaliserande kring hur poliser, svl officiellt som inofficiellt nrvarande,
upplever allmnhetens syn p polisens deltagande i sociala medier. Jag kan
inte heller generaliserande mla upp en bild av polisens nrvaro p Twitter
detta fr att jag ven p Twitter till viss del, om n ofrivilligt, tvingats
avgrnsa fltet. I och med att jag dessutom inte haft mjlighet att konversera
med samtliga Twitter-poliser str avgrnsningen som ett faktum. Jag hvdar
dock bestmt att de poliser jag haft mjlighet att samtala med tillsammans kan
29
Flt och metod
lyfta fram och belysa aspekter vilka varifrn jag kan utka frstelsen fr den
polisira nrvaron p Twitter.
3.5 Att nrma sig fltet och informanterna
Jag var ute i relativt god tid fr mitt fltarbete och administrerade, som
tidigare nmnts, ett konto i slutet av sommaren. Detta gjorde jag frmst fr att
ha tillrckligt med tid fr att hinna landa och etablera mig i fltet. Jag frskte
nrma mig poliserna p olika stt, kanske framfrallt genom att favoritmarkera
och retweeta inlgg de publicerat. Fr mig upplevdes det som oerhrt viktigt
att aktivt ska uppmrksamhet hos de potentiella informanterna. Detta
berodde i sin tur p en av de grundlggande aspekter som r med och
utformar strukturen kring anvndandet av Twitter. P Twitter, till skillnad
frn andra sociala medie-plattformar, r samtliga konton nmligen ppna och
tillgngliga fr alla anvndare. Detta innebr i sin tur att det inte finns ngra
krav p msesidighet vem som helst kan flja vilka konton som helst utan
ngot direkt krav p samtycke och vice versa. P andra sociala medier finns
det mjligheter att tydligare styra tkomsten av konton, exempelvis genom
krav p frfrgning. Reciprociteten r med andra ord ett tydligare inslag p
andra sociala medie-plattformar n Twitter. Om jag exempelvis vill ta del av
ett flde tillhrande en polis som inofficiellt fr sig p Facebook eller
Instagram r sannolikheten strre att det krvs en accepterad frfrgan innan
jag fr tillgng till kontots innehll. Dessa tillgnglighetsaspekter r andra
sidan
en
del
av
grundfrutsttningarna
fr
aktiviteten
de
olika
plattformarna vilket i sin tur innebr att alla anvndare har samma mjlighet
att anpassa sig till "spelreglerna". Twitter-konton r ppna och tillgngliga och
det r ingen hemlighet.
3.6 Att stlla samt f svar p frgor
En aspekt som jag mnga gnger upplevt som problematisk i fltarbetet berr
informanternas frstelse fr mina frgors syfte och innebrd samt deras
bengenhet/mjlighet att samarbeta med mig. Infr fltarbetet, i det
frberedande och planerande stadiet, kmpade jag med hur jag skulle
formulera de frgor jag ville stlla till mina informanter. Jag gnade mycket
tid t att finslipa p formuleringar som var enkla och lttfrsteliga fr att p
30
Flt och metod
s stt minimera risken fr att mina informanter skulle st ofrstende infr de

frgor jag stllde. Jag ville dock inte vara alltfr snv i min formulering jag
gjorde mitt yttersta fr att hitta balansen mellan tydlighet i frgans syfte och
ppenhet infr egen tolkning. Trots mina frberedelser med frgorna upplevde
jag ofta att mnga av mina informanter hade svrt att svara. Mnga gnger
var jag tvungen att frtydliga och frklara med andra ord ett flertal gnger
innan informanten knde att den hade tillrckligt mycket information fr att
frska sig p ett svar. Vid ett senare rannsakande av mina frgeformuleringar
sett i ljuset av mina informanters reaktion p dem, har jag insett att den
primra grunden i denna problematik inrymmer frgornas sjlvanalyserande
natur. Frgor ssom "Ser du ngon problematik i att skilja dig sjlv som
privatperson frn din roll som polis?" har en inneboende sjlvgranskande
natur som frutstter att informanten i frga r bengen att se och frst sig
sjlv, sitt rollinnehavande och sin sociala och kulturella kontext utifrn. Fr att
kunna svara p en sdan frga krvs sledes en utvecklad och kritisk
sjlvinsikt. I enlighet med Pierre Bourdieus (1984:471) doxa-begrepp frstr
jag problemet med att svara p sdana sjlvrannsakande frgor som
bottnandes i ett frgivettagande frhllningsstt till sig sjlv, sin roll och sin
kontext ett konstruerat sammanhang som frsts som sjlvklart. Jag upplever
ven att ytterligare en anledning till problemet med att svara p vissa av
frgorna mjligen grundat sig i en begrnsad bengenhet och/eller vilja att
reflektera p en djupare niv. I vissa fall upplevde jag att jag var tvungen att
dra ut svaren ur informanterna. Detta skapade i sig inre konflikter hos mig dr
jag ena sidan var mn om att f svar p de frberedda frgorna, men
andra sidan inte ville lgga ord i mun p mina informanter. Jag gjorde i de
fallen mitt bsta fr att inte frga frgorna med egna tolkningar. Istllet fr att
presentera egna sikter i ett frsk att f ut information ur informanten stllde
jag fljdfrga p fljdfrga tills jag knde att frgan var mer eller mindre
uttmd.
3.7 Mten i online- och offline-sammanhang
Jag har under mitt fltarbete interagerat med mina informanter svl online
som offline. Detta har lett till att jag haft anledning att reflektera ver hur de
olika typerna av mten p olika stt pverkat och format mina intryck och i
31
Flt och metod
frlngningen min insamlade data. Av mina tillskansade erfarenheter upplever

jag att det finns svl frdelar som nackdelar betrffande detta.
3.7.1 Offline-mten
Mina offline-mten har, till skillnad frn mnga av mina online-mten,
prglats av starka intryck. Detta upplever jag frmst har att gra med att jag, i
dessa situationer, vistats i nya och fr mig frmmande sammanhang.
Frdelarna har varit mnga. Ett av mina frsta informantmten offline fr st
som exempel fr nyttan med fysiska mten.
Tidigt en morgon i november 2014 begav jag mig ut till polishuset i Sdertlje
fr mte med Johannes. Jag var ganska nervs infr mtet jag visste inte
riktigt vad jag kunde frvnta mig och var orolig fr att min informant skulle
vara och bete sig ssom jag frestllde mig poliser. Hrd, stram och
emotionellt kylig. Johannes hlsade mig vlkommen i receptionen och tog mig
sedan med in i byggnaden. Min nervositet slppte s fort vi hlsat p
varandra. Johannes fll inte alls inom ramen fr vad jag hade frvntat mig.
Han verkade glad, tillmtesgende och nrvarande. Vi gick igenom mnga
drrar som var tvungna att lsas upp med passerkort. Vi gick upp fr ngra
spiraltrappor och vek sedan in till vnster, in i en lng korridor fylld av
konferensrum. Jag gick in och satte mig i ett av dem, medan Johannes
hmtade kaffe. "Det hr kommer verkligen sitta fint! Det blev en lng natt.
Det var egentligen inte meningen att jag skulle jobba nattskift, men nr folk
kastar smllare och eldar s...". Vi satt i konferensrummet i ver tv timmar.
Skmtsam tonalitet varvades med serisa diskussioner. Att i det hr fallet trffa
informanten offline bidrog med andra ord till en mngd intryck som, i ett
senare skede av arbetet, kan vara oerhrt vrdefulla. En kopp kaffe eller ett
konstigt ljud frn korridoren kan exempelvis fungera som ingngar till
samtalsmnen jag inte kunnat ana p frhand.
Starka visuella intryck har jag dock ven upplevt kan f negativa konsekvenser
fr fltarbetet. Ett annat av mina offline-mten skildrar detta.
32
Flt och metod
Jag hade min intervju med Sten inbokad sedan en relativt lng tid tillbaka
tre till fyra veckor behvde han p sig fr att ha mjlighet att avstta tid fr ett
mte. I den frberedande mejlkorrespondensen fick jag tidigt en knsla av att
jag hade att gra med en viktig och drfr upptagen informant.
Jag freslr mellan 12.00 och 13.00 p polishuset. Om du anmler dig i vakten p
Rikspolisstyrelsen Polhemsgatan 30 s kommer jag och hmtar dig. Glm inte att ta
med ID-kort. Tyvrr kommer jag inte kunna avstta mer n en timma r jag rdd.
(Utdrag frn mejlkorrespondens med Sten)
Frestllningarna om den hrda och strama polisen vxte sig starka igen, och
minnet av det avdramatiserade mtet med Johannes i Sdertlje blev alltmer
vagt. P intervjudagen anlnde jag polishuset i god tid en kvart fre avtalad
tid anmlde jag mig hos vakten i entrn. Det ringdes upp och meddelades att
jag ankommit och jag ombads att stta mig ner fr att vnta. Vntan p att bli
upphmtad kom att bli oerhrt mentalt pfrestande fr mig. Entrn jag satt
och vntade i upplevde jag som mktig och skrmmande. Tjocka glasvggar
och kodade svngdrrar utgjorde en tydlig grnsdragning mellan "inne" och
"ute". ven om jag p ett intellektuellt plan frstod att denna typ av
grnsdragning frmodligen frmst fyllde en skerhetsfunktion var det svrt att
styra bort mina negativa frestllningars tolkningsfretrde. Ett flde av
mnniskor i kavajer, skjortor, dressade skor och med synliga passerkort rrde
sig konstant in och ut genom svngdrrarna. Detta alltmedan vakterna, med
ett upplevt kyligt kropps- och ansiktsuttryck, iakttog varje steg som togs i
entrn. Inte frrn en kvart in p den avtalade intervjutiden kom min
informant fr att hmta mig. Innan jag fick reda p att frseningen berodde p
att beskaren fre mig "vgrat avbryta mtet" hade mnga tankar och knslor
hunnit snurra i mitt huvud strama och formella mejl, kyliga vakter, tjocka
glasvggar och en frsenad informant skapade en samlad knsla av
undergivenhet och rdsla. Innan intervjun startade hann jag samla mig
ngorlunda, men jag upplevde nd att de negativa knslorna p olika stt
pverkade min egen prestation under intervjun.
Jag vill tydligt understryka att jag inte frhller mig till mina tankar, knslor
och dess prgling p mtessituationen som en direkt kritik riktat mot min
33
Flt och metod
informant och mtets sociala inramning. De negativa knslor jag drabbades av

frstr jag snarare som sprungna ur mina frutfattade frestllningar om
polisen. Jag upplever dock att utfallet av detta mte inte blev s bra som jag
hoppats p, och min tolkning r att detta frmst beror p att just detta mte
gde rum i ett offline-sammanhang. Att vistas i frmmande miljer och trffa
frmmande mnniskor kan vara upphov till starka intryck som i sin tur riskerar
att frstrka redan negativt frutfattade frestllningar. Min bristflliga
mentala nrvaro under intervjun kan exempelvis ha inneburit att jag missade
att stlla viktiga fljdfrgor som mjligen kunnat ppna upp fr nya och
intressanta infallsvinklar.
3.7.2 Online-mten
Att observera och prata med poliser i online-sammanhang skiljer sig avsevrt
frn offline-sammanhang. Det finns mnga positiva aspekter med att fra
intervjuer och delta i samtal p digitala plattformar.
Frst och frmst upplevde jag det som lttare att prata med informanterna nr
jag inte behvde mta dem ansikte mot ansikte. Avsaknaden av ett fysiskt
sammanhang upplevde jag med andra ord skapade en viss knsla av
anonymitet. Trots att jag var vldigt tydlig med vem jag var och varfr jag
gjorde som jag gjorde blev den digitala barriren ett bekvmt skyddsavstnd
fr mig i interaktionen med informanterna. Till skillnad frn mitt offline-mte
p Rikspolisstyrelsen gde inget av mina online-mten rum i frmmande
miljer, och det upplever jag som en av de strsta metodologiska frdelarna.
Att kunna sitta bakom en datorskrm i en fr mig trygg milj anser jag har
hjlpt mitt datainsamlande d det underlttat fr mjligheten att vara mentalt
nrvarande.
Jag fick ven erfara att mnga av mina online-informanter liksom jag sjlv
fann frdelar i skrivna frgor och svar. Fr informanten mjliggjorde det en
lngre betnketid n vad som kunnat erbjudas i en offline-intervju. Det ledde
till att de hade mjlighet att i lugn och ro formulera vl genomtnkta svar.
Den lngre betnketiden r dock inte helt oproblematisk - baksidan med en
lngre betnketid str att finna i den kade mjligheten till sjlvcensur.
34
Flt och metod
Fr mig som intervjuare innebar de skrivbaserade intervjuerna att jag hade

god tid att fundera och slipa p fljdfrgor frgor som ltt kan falla bort i en
offline-intervju. Det r dessutom frdelaktigt att online-baserade mten och
interaktioner stndigt arkiveras. Allt som skrivs och sgs ligger kvar i flden
och meddelandetrdar vilket underlttar nr en behver se tillbaka p olika
hndelser och mten i fltet.
Det finns sjlvklart negativa aspekter med det metodologiska tillvgagngsstt
som online-mtena utgr. Exempelvis r det vldigt svrt, om n omjligt, att
utlsa informanternas sinnesstmning nr de svarar p en frga via mail eller
genom direkta meddelanden p Twitter. Om jag under en offline-intervju
uppmrksammat att en av mina frgor vcker starka knslor exempelvis
genom kroppssprk, tonalitet och betoningar har det legat nra till hands att
stlla fljdfrgor fr att komma t ytterligare information kring aspekter som
r viktiga fr informanten. Denna mjlighet har varit helt obefintlig under de
mten jag frt med informanter i online-sammanhang. Detta kan i sin tur leda
till missfrstnd och feltolkningar av svar.
Jag har ven upplevt att den tidigare beskriva frdelen med fltarbetets
automatiska arkivering kan sl om till en nackdel i mitt frhllningsstt till
fltarbetet. Det r en fantastisk frutsttning att stndigt ha tillgng till sitt flt
och den insamlade datan vart en n befinner sig jag r aldrig lngre n en
mobiltelefon bort. Det finns dock en stor risk fr att de bekvma
frutsttningarna leder till en alltfr bekvm och tillbakalutad instllning till
informationsinsamlingen. Exempelvis har jag, nr jag reflekterat ver
skillnader mellan de olika typerna av mten, insett att det finns en
verhngande risk fr att mentalt distansera sig frn intervjun nr den utfrs
online detta fr att jag genomfr intervjun med vetskap om att all data
automatiskt sparas. Samma sak gller nr jag tar del av polisira diskussioner
och debatter i mitt Twitter-flde. Det digitala fltets bekvma frutsttningar
anser jag med andra ord nd krver samma typ av fokus som flt med mindre
bekvma metodologiska frutsttningar; det finns inga genvgar till ett lyckat
fltarbete. Jag har drfr upplevt att jag varit tvungen att arbeta hrt och
35
Flt och metod
aktivt fr att inte falla offer fr latheten som bekvma metodologiska

frutsttningar lockar till.
3.8 Etiska aspekter
Under den inledande delen av fltarbetet frskte jag p ett s distinkt stt
som mjligt frklara och tydliggra det bakomliggande syftet med min nrvaro
p Twitter. Vid min frsta kontakt med informanterna skickade jag en formell
frfrgan dr jag tydliggjorde vem jag var, vem jag representerade och vad
studien i stora drag skulle behandla. Informanterna fick utifrn den
informationen sedan ta stllning till om de ville delta eller inte.
Ngra av mina informanter har varit tydliga med att anonymitet r en
grundfrutsttning fr deras medverkan. Kravet p anonymitet har varit
sprungna ur olika anledningar. Det finns de poliser som arbetar med knsliga
arbetsomrden inom polisen och som drfr har skyddade personuppgifter,
vilket i sin tur ven lett till att de r anonyma p Twitter. Andra har velat vara
anonyma fr att de upplever att det r lttare att vara mer ppen och rlig
med sikter d. Som en konsekvens av dessa viljor har jag drfr valt att
anonymisera samtliga av mina informanter. Genom att tillskriva dem
pseudonymer skyddas deras identiteter samtidigt som jag p ett smidigt stt
kan referera till namn vid etnografiska exemplifieringar.
I mitt teoretiserande och reflekterande arbete har jag tolkningsfretrde. Att
inneha den makten frutstter dock ett stort etiskt ansvarstagande. Exempelvis
r det upp till mig att se till s att jag har frsttt mina informanter p ett
korrekt stt. I och med den tidigare skildrade problematiken kring svrigheten
att utlsa informanters sinnesstmningar i online-sammanhang blir det extra
viktigt att frskra sig om att informanters svar inte blir missfrstdda. Vilka
antropologiska aspekter jag vljer att lyfta fram mina informanters svar i r
helt upp till mig, men det r ytterst viktigt att i grunden frst vad
informanten menat med sitt svar. Att basera teoretiska resonemang p
missfrstnd mste med andra ord motverkas s gott det gr.
36
Flt och metod
3.9 Brygga mellan online- och offline-sammanhang

I brjan av mitt arbete var jag huvudsakligen intresserad av att bedriva ett
fltarbete som enbart riktade in sig p polisen i en digital kontext. Under
arbetets gng har jag dock kommit fram till att det knns rationellt att, genom
uppsatsen, frska betona bryggan mellan polisens nrvaro p Twitter kontra
"ute p gatan". I och med att den strsta delen av polisens arbete idag utfrs i
offline-sammanhang skulle det knnas mrkligt att frbise den aspekten.
Jag brjade twittra i samband med ngon dum artikel frn AB eller kvllsposten. Jag
knde att jag ville frmedla lite om vad en utryckningspolis gr p sina arbetspass.
Kvllstidningarna har en frmga att generalisera och skriva artiklar som r helt t
skogen fel gllande polisen. Och aldrig skriver de om vilket bra jobb vi gr det
kommer liksom inte med i deras artiklar. S det r vl den strsta anledningen.
(Ur DM-intervju med Johan)
Genom att understryka hur syftet med nrvaron p Twitter bland annat
inbegrips av en vilja att frndra samhllets frhllningsstt till polisen
upplever jag att det r tydligt hur det strvas efter att etablera en vxelverkan
mellan de olika sammanhangen. Genom Twitter vill poliser ha mjlighet att
pverka mnniskors allmnna uppfattning och frhllningsstt till polisen,
svl online som offline. Ur den hr aspekten blir Twitter ett verktyg fr att i
frlngningen n mnniskorna "ute p gatan" genom att dela med sig av
axplock ur den polisira vardagen som visar p medmnsklighet kan
mnniskors allmnna frestllning om polisen nyanseras.
37
4. Den tvetydiga polisrollen
4.1 Vem litar p polisen?

Under de senaste ren har ett antal hndelser gt rum som speglat den
polisira apparaten p ett negativt stt. Under maj 2013 brt upplopp ut i ett
antal av Stockholms frorter ett hundratal bilar antndes och stenar kastades
mot polisen. I ett pfljande pressmeddelande menade frortsorganisationen
Megafonen att upploppet med strsta sannolikhet bottnade i en reaktion mot
polisens tidigare ageranden i frorten (Eidevall, 2013, 20 maj). Ett olagligt
register ver romer som Sknepolisen frt uppdagades i september 2013
(Orrenius, 2013, 23 september), vilket ledde till en omfattande kritik mot det
upplevt oetiska och rasistiska i polisens ageranden (e.g. Pettersson, 2013, 24
september; DN Ledare, 2013, 24 september; Expressen Ledare, 2013, 24
september). Vid en demonstration mot Svenskarnas Parti i Limhamn i slutet av
augusti 2014 blev motdemonstranter skadade av polisen (e.g. Holender &
Lfgren, 2014, 24 augusti; Malm TT, 2014, 25 augusti). Hndelsen ledde till
ett enormt ifrgasttande av polisens ageranden, och i diverse medier
uttrycktes sorg, oro och ilska (e.g. Westerberg, 2014, 24 augusti). "Vilka ska vi
ringa till nr det r polisen vi r rdda fr? Hur underligt r det inte att
polisen ska vara de som utreder sina egna handlingar?" skriver Aftonbladets
krnikr Angela Larsson (2014, 24 augusti). Som en reaktion p den negativt
framstllda bilden av polisen hlls den 7 september 2014 en debatt i Sveriges
Radio P1 med titeln "Vem litar p polisen?" (Sveriges Radio, 2014). Trots den
negativa kritik som den svenska polisen ftt utst visar nyligen genomfrda
underskningar
och
Brottsfrebyggande
framtagna
rdet
rapporter
ett
kat
frn
frtroende
svl
fr
Sifo
som
myndigheten
(Brottsfrebyggande rdet, 2015; Ekstrm, 2014, 21 maj).

Den samtida svenska polisdiskursen tycks prglas av en tvetydighet. Polisen ska
vara en trygghetsvktare i samhllet och har, enligt den senaste statistiken, ett
38
Den tvetydiga polisrollen
ansenligt frtroende hos medborgarna - detta trots den negativt skildrade

mediala bild som prglat polisdiskursen de senaste ren. Ngonstans i
frhllningssttet till den polisira verksamheten, svl externt som internt,
frefaller det finnas skilda stndpunkter kring syfte, ml, metod och medel
skillnader som motverkar strvan mot en samstmmig poliskr. Vad det
grundar sig i finner dels sin frklaring i vem som har makten att definiera den
polisira verksamheten och det den inbegrips av.
4.2 Det massmediala tolkningsfretrdet
Jag har aldrig haft ngon direktrelation med polisen. Frutom de f tillfllen
nr jag varit tvungen att frnya mitt pass s skulle min relation till polisen
frmst kunna frklaras i termer distansering. Oavsett om det rrt sig om
iakttagandet av patrullerande poliser ute p gatan eller om en varslande siren i
fjrran s har en distansering varit det som frmst prglat relationen. I och
med denna passiva relation har definierandet av polisen verltits till andra
agenter, och en verhngande majoritet av de som bidragit har utgjorts av
diverse mediala aktrer och populrkulturella uttryck. I kvllstidningar och
nyhetssndningar kan en, som tidigare beskrivits, ta del av reportage p
reportage
skildrandes
tveksamma
ingripanden
och
kontroversiella
polisuttalanden i samband med demonstrationer, upplopp och andra polisirt

involverande hndelser. I bcker, filmer och tv-serier skildras snabba biljakter,
okonventionella frhrsmetoder, maktmissbruk, korruption och grov humor
exemplen r mnga.
Jag kan tycka att det r vldigt pfrestande att folk i allmnhet inte riktigt frstr
vad en polis gr. Vi lmnar ddsbud, vi str vid trafikolyckor med skadade och
frsker hjlpa, vi frsker trsta, vi hmtar upp barn som far illa och som ingen
kan ta hand om. Listan kan gras lng. (Ur mejlintervju med Mikaela)
Kvllstidningarna har en frmga att generalisera och skriva artiklar som r helt t
skogen fel gllande polisen. Och aldrig skriver de om vilket bra jobb vi gr - det
kommer liksom inte med i deras artiklar. De ger en felaktig bild enligt mig. Men fr
allmnheten blir det en sanning vilket skadar polisens frtroende. Ett exempel r ju
nr polisen tvingas skjuta. D r det direkt skriverier i stil med att vr "ammunition
r s farlig att den till och med r frbjuden i krig". De tar inte upp anledningen till
varfr vi anvnder just den ammunitionen. Jag skulle vilja sga en felaktig bild av
polisen i nio fall av tio. (Ur mejlintervju med Johan)
39
Mnga av de poliser jag pratat med upplever att det finns en utbredd
perspektivls bild av det polisira arbetet som konsekvent reproduceras genom
massmedia och populrkulturen. Det massmediala och populrkulturella
kommunicerandets avsaknad av perspektiv upplevs i sin tur leda till en
frvrngd och endimensionell bild av den komplexa verklighet som poliserna
upplever. I och med dessa kommunikationskanalers stora spridning lps det
stor risk att uppst ett maktverlge i relationen med polisens egen
sjlvdefiniering. Akhil Gupta diskuterar i enlighet med detta, i artikeln
"Blurred Boundaries: the discourse of corruption, the culture of politics, and
the Imagined state" (1995), hur tidningar som fenomen konceptualiserats som
kulturella texter och sociohistoriska dokument och som, i och med det, formar
mnniskors upplevda sanningar.
Since newspaper reports are invariably filed by locally resident correspondents, they
constitute, as do oral interviews, a certain form of situated knowledge. Obviously,
perceiving them as having a privileged relation to the truth of social life is naive;
they have much to offer us, however, when seen as a major discursive form through
which daily life is narrativized and collectivities imagined. Of course, the narratives
presented in newspapers are sifted through a set of institutional filters, but their
representations are not, for that reason alone, more deeply compromised. Treated
with benign neglect by students of contemporary life, they mysteriously
metamorphize into invaluable "field data" once they have yellowed around the edges
and fallen apart at the creases. (Gupta 1995:385)
Trots att tidningen, i egenskap av ett medialt verktyg fr ett konstruerande av

verkligheten, inte kan frsts som innehavandes en priviligierad relation till
sanningen s passerar innehllet, allt som oftast, genom filtreringen och blir
sedermera sedd p som autentisk data (Gupta 1995:385). I skenet av detta
resonemang blir det lttare att sknja den inneboende fara som terfinns i det
tolkningsfretrde som den verordnade kommunikationskanalen besitter.
4.3 En frenklad syn p polisarbetet
Det r dock inte enbart den mediala rapporteringen som, enligt mina
informanter, kommunicerar en frenklad bild av det polisira arbetet. Ett otal
antal gnger har jag hrt poliser som refererat till det resonemang som den
fre detta justitieministern Beatrice Ask frde i en debattartikel i Expressen i
maj 2014. Krnikan behandlade frgan kring polisirt civilanstllda experter
40
och deras eventuella framtida mjlighet att leda frunderskningar samt hlla
frhr.
Till polisens krnomrden hr att upprtthlla allmn ordning och bekmpa brott.
Polisen har med tiden pfrts en mngd uppgifter som i mindre utstrckning har
samband med dessa huvuduppgifter. Frra veckan tog regeringen initiativ till att
renodla polisens arbetsuppgifter och att genomfra en analys fr att vssa
effektiviteten genom hela rttskedjan.[] ven inom polisens krnverksamhet
varierar dock arbetsuppgifterna. Att hlla ordning p stan en lningshelg r ngot
helt annat n att leda en omfattande utredning om misstnkt bokfringsbrott. Drfr
behver vi en bred kompetens inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten. Hr kan de
civilanstllda inom de bda myndigheterna spela en mer framtrdande roll. [...]Fr
att fullt ut kunna tillvarata de civilanstlldas kompetens behver de civilanstllda
utkade polisira befogenheter. P s vis skapas bland annat bttre mjligheter att
anstlla och utnyttja expertis med akademisk bakgrund. (Ask, 2014, 5 maj)
"Att hlla ordning p stan en lningshelg" skriver Ask om det yttre

polisarbetet. Flera av mina informanter vittnar om att just den sgningen
stter fingret p det som r krnan i problematiken rrande den externa synen
p polisyrket uppfattningen av vad det polisira arbetet inbegriper och
stller, eller snarare inte stller, fr krav. Av mina informanter skildras det hur
mnga, utanfr polisorganisationen, vill att polisens arbete ska strva efter att
leva upp till en skev och orimlig idealbild.
Man vill ge civila mycket mer polisira befogenheter utan att riktigt tnka p vad det
kan f fr konsekvenser. Det finns ju nd en anledning till varfr polisutbildningen
r tv och ett halvt r plus ett halvrs aspiranttjnstgring. Jag vill mena p att det
r ngot man som polis behver ha med sig i bagaget. Man kan absolut vara vldigt
duktig p att utreda brott, men vissa brottssituationer r man inte lmpad fr utan
utbildning. Det r samma sak om man ska ut och gra husrannsakan eller s - det r
oftast i situationer nr man tror att inget ska hnda som det faktiskt hnder
ngonting. Och vad gr man d om man bara gtt en snabbutbildning p ett halvr
fr att sen bli polis? Jag tror att risken r stor att en sdan utveckling skulle kunna f
trkiga konsekvenser fr den samlade bilden av polisen. r man polis s kommer folk
frvnta sig att man r polis, och d gr ingen skillnad p ngon som bara lst ett
halvr till polis fr att denne hade ngra akademiska pong i bagaget eller ngon
som gtt hela polisutbildningen och ftt lra sig allt. Folk struntar i vad den enskilde
polisen har fr bakgrund. Man verkar, i folks gon, p samma villkor som alla andra
poliser. (Ur offline-intervju med Fatima)
Mnga r de som menar p att det finns en raljerande underton i

beskrivningen av polisens arbete. I ett svar till Beatrice Ask skriver Lena Nitz,
ordfrande fr Polisfrbundet, om hur den dvarande justitieministerns
41
skildring av polisuppdraget br ses p som grovt frenklad, okunnig och

ofrskmd. Hon understryker vidare att uppdraget frmst handlar om
"relationer. Det handlar till exempel om att arbeta frebyggande fr att
frhindra konflikter innan de bryter ut. Men ven i akuta situationer dr brott
sker r en etiskt vl kalibrerade kompass och utbildning i att mta mnniskor
lngt viktigare n vld" (Nitz, 2014, 6 maj).
4.4 "En massa stora tuffa killar och tjejer som tl vad som helst"
Den skildrade skeva civila synen p polisen inryms dock inte enbart av en
onyanserad bild av det polisira arbetet. Det upplevs ven finnas en vriden
bild av polisidentiteten - den nstintill mytiska polispersonan. En av mina
informanter, ingripandepolisen Sten, berttar om hur han upplever att en stor
del av den allmnhet han mtt verkar tro att polisen utgrs av "en massa stora
tuffa killar och tjejer som tl vad som helst".
Vi r ju ocks individer, precis p samma stt som de som synar oss. Jag kan tycka
att det r mrkligt att folk ser p oss som "Robocops" som hjrtlst ska utfra alla
mjliga typer av uppdrag utan att knna ngonting. Visst r vi trnade infr mtet
med samhllets baksida, och visst blir ens emotionella reaktion alltmer avtrubbad ju
mer hemska saker man stlls infr. Att ta hand om mnniskor som tagit livet av sig
gr ju ngonting med en helt klart, ven om den femtioelfte gngen r lttare att
hantera n de frsta. Men poliser mste ocks f grta och visa knslor och det gr
vi ocks. Kanske inte lika mycket utt mot allmnheten som int mot arbetsgruppen.
(Ur offline-intervju med Sten)
Utryckningspolisen Erkki menar p hur mnga tycks ha lst sig i en trngsynt

id om vad en polis r och br vara. Han menar p hur det verkar finnas
frvntningar p den myndighetsperson polisen r och att det ofta inbegriper
en stereotyp bild av en strng, kyligt och bestmmande person som envldigt
pekar och bestmmer ver andra.
Jag frsker motarbeta det s gott jag kan genom att hela tiden vara mig sjlv i
mtet med allmnheten. Det r nstan komiskt hur paffa folk blir nr de blir
bemtta av en god och glad polis istllet fr den strama myndighetsperson de
frvntat sig. Och det r verkligen inte s att jag skter mitt jobb smre n andra
polis, men min "icke-myndighetsaktiga" framtoning upplever jag som underlttande
och gr mtet med allmnheten oerhrt mycket smidigare.
(Ur DM-intervju med Erkki)
42
I artikeln "Police Force or Police Service? Gender and Emotional Labor"

skriver Susan Ehrlich Martin (1999) bland annat om de bakomliggande
orsakerna till den spridda bilden av den hrda polisen.
The importance, skills, and scope demanded of police in performing emotional labor
are often overlooked or downplayed by both the police and the public for two closely
linked reasons. First, policing has been defined in terms of fighting crime or catching
criminals, although it involves a far wider variety of tasks. Second, the occupation
has long been dominated by men and closely associated with the stereotypical
inexpressive masculinity of Sergeant Friday (Martin 1999:112)
Martin skriver om hur polisyrket genom tiderna frmst utvats med maskulina
frtecken. Det skildras hur aggressiv brottsbekmpning traditionellt har setts
p som "riktigt polisarbete" av svl polis som allmnhet. Det har varit synligt,
uppskattat och belnat. Associationer till polisarbetet ssom att fnga
kriminella, utstta sig fr farligheter och agera modigt r det som, enligt
Martin, markerat polisyrket som ett "maskulint yrke" (Martin 1999:115). Det
skildras vidare hur polisarbetet dock r lngt ifrn ett arbete som frmst br
associeras med farlig aggressiv brottsbekmpning. Snarare pekar Martin p
hur polisuppdraget i stor utstrckning frordar utvandet av arbetsuppgifter
med mer feminina frtecken. Allt detta r ttt ihopkopplat med polisyrkets
frhllningsstt till det knsloprglade arbetet, ngot jag kommer terkomma
till.
4.5 Den interna tvetydigheten
Samhllets syn p polisens funktion och identitet r med andra ord lngt ifrn
entydig. Problematiken verkar dock inte enbart rota sig i det externa
frhllningssttet till polisen. Inom myndigheten tycks det finnas tendenser till
beteenden och jargonger som mjliggr ett befstande av den onyanserade
bilden. Spaningspolisen Mikaela ger exempel p hur detta tar sitt uttryck:
Jag har mnga gnger upplevt att kollegor haft en mrklig vana att kliva in som i en
skdespelarroll nr man ker p uppdrag. Det r klart vi ska bibehlla en
professionalism gentemot folk vi mter, men professionalism behver verkligen inte
likstllas med hrdhet. Det knns som att den typen av rollgestaltning kommer ur en
nstan mytisk bild av hur polisen ska vara. Jag tror dessvrre att det i vissa fall rr
sig om att man sett fr mnga poliser p film och sen frsker leva upp till den
43
bilden, om du frstr vad jag menar. Om n inte hela vgen, s i alla fall i den
riktningen. Men polisen kan ju och br, enligt mig, vara s mycket mer n det.
(Ur mejlintervju med Mikaela)
Att uttryck i stil med "Robocops" frekommer kopplat till den svenska
polisrollen tycks sledes inte helt och hllet sakna grund. Nr Mikaela i
ovanstende citat beskriver hur hon upplever att hennes kollegor kliver in i en
skdespelarroll under polisuppdrag tycker jag mig sknja ngot som kan
frklara delar av det interna problemet rrande tvetydigheten kring
polisrollen.
Frst och frmst att som polis g i roll under polisira uppdrag kan ses
utifrn ett strukturfunktionalistiskt teoretiserande. Detta inbegrips bland annat
av ett resonemang som utgr frn att samhllet bestr, hlls ihop och
reproduceras genom ett system av sociala relationer mellan samhlleliga
institutioner samt individer. I sin klassiska artikel "On Social Structure"
skriver Alfred Radcliffe-Brown (1940) om hur en, fr att kunna frst en
person, behver se till den sociala struktur som omgrdar hen.
Every human being living in society is two things: he is an individual and also a
person. As an individual, he is a biological organism, a collection of a vast number of
molecules organised in a complex structure, within which, as long as it persists, there
occur physiological and psychological actions and reactions, processes and
changes.|...] The human being as a person is a complex of social relationships. He is
a citizen of England, a husband and a father, a brick-layer, a member of a particular
Methodist congregation, a voter in a certain constituency, a member of his trade
union, an adherent of the Labour Party, and so on. Note that each of these
descriptions refers to a social relationship, or to a place in a social structure. [...]We
cannot study persons except in terms of social structure, nor can we study social
structure except in terms of the persons who are the units of which it is composed.
(Radcliffe-Brown 1940:5)
Radcliffe-Brown understryker hur en person alltid r tvungen att frhlla sig

till den roll som den sociala relationen tilldelat denne. I och med att varje
person ingr i en komplex struktur av en ansenlig mngd sociala relationer
behver denne skifta mellan de sociala roller som de olika sammanhangen
frvntar sig.
44
Utifrn detta resonemang kan det, av Mikaela, upplevda skdespelet frklaras

genom att hennes kollegor kliver in i den roll som upplevs frvntad i
relationen mellan polis och medborgare. Problemet kvarstr dock - vilken
adderande faktor, med utgngspunkt frn detta teoretiserande, r med och
upprtthller den interna tvetydigheten i polisrollen?
Mikaelas uttalande om att en polisir professionalism inte behver "likstllas
med hrdhet" antyder att de kollegor som iklr sig rollen som poliser har en
id om vilka rollfrvntningar detta medfr. Samma sak gller Erkkis tidigare
beskrivning av sin "icke-myndighetsaktiga framtoning" att fra sig p ett
icke-myndighetsaktigt stt tyder p en etablerad id om vilka frvntningar det
finns p en myndighetsutvares rollutvning. Utifrn den data jag tagit del av
under mitt fltarbete gr det att utlsa att det internt finns en mngd olika
frestllningar kring vad som de facto definierar samt br definiera polisrollen.
En frklaring till problemet med den tvetydiga bilden av polisen kan ses i
skenet av detta konstaterande.
Den tidigare frda diskussionen kring grsrotsbyrkratens varande (Lipsky
2010:13-16; Rothstein & Kumlin 2005:349; Westman 2012:1) pekar p hur
varje individuell statstjnsteman innehar en relativt stor frihet i utformandet
av sin verksamhet. Denna frihet innebr i sin tur en upphjd maktposition d
detta
medfr
ett
individuellt
tolkningsfretrde
fr
den
stat
denne
representerar. Stllt mot de varierade interna frestllningarna kring

polisrollen blir detta ofrnkomligt problematiskt. I ett samhlle dr varje polis
tolkningsfretrde kombineras med individuella frestllningar om vad som
br definiera polisrollen r det svrt att enhetligt och likriktat kommunicera
vad polisen str fr.
Srskilt problematiskt r det faktum att jag upplevt hur frestllningarna kring
frhllningssttet till det polisira arbetet och polisrollen frmst skiljer sig t
mellan ena sidan myndighetens officiella hllning och andra sidan
"grsrotspolisernas" personliga stndpunkter.
45
Det finns dessvrre en syn internt om att vi ska vara ute och jobba, och inte slsa tid
p exempelvis utbildning, vning eller handledning. "Fler steg och oftare" om du
hrt parollen. "Det finns mnga som kan ta ditt jobb om inte galoscherna passar".
(Ur DM-intervju med Fabio)
Mnga r de poliser som menar p att delar ur grundfundamentet, varifrn

det polisira arbetet tar avstamp, skaver mot deras definition av polisrollens
samhlleliga syfte. Ett flertal av mina informanter menar p hur det upplevs
vara svrt att frndra allmnhetens syn p polisens funktion, syfte och
identitet nr det saknas en internt implementerad koncensus kring hur det br
definieras.
Polisens nya ledord "engagerad, effektiv, tillgnglig" r ju egentligen bara
management-floskler, och sger ingenting om komplexiteten i det polisira arbetet.
Det skulle kunna vara vilken bransch som helst. Jag tycker det r tragiskt - polisen
behver verkligen arbeta med vrdegrund och handledning av arbete i yttre tjnst.
Man kan helt enkelt inte styra polisverksamheten utifrn ett sdant resultatstyrt
perspektiv. (Ur offline-intervju med Carsten)
Tvetydigheten
frvntningarna
polisarbetet
och
polisrollen
obestridligen utbredd och prglar den samtida polisdiskursen p ett

omfattande
stt.
Massmediala
kanaler,
populrkulturen,
politiker,
allmnheten, polisledningen, poliserna alla tolkar och kommunicerar sin

egen bild av vad polisen r och br vara. Ofta frekommer det att de externa
"utompolisira" rsternas budskap frmedlar nidbilden av den hrda och
strama polisen: statsrepresentanten som polisirt fr sig med emotionell
terhllsamhet och som ofta uppmrksammas och kritiseras fr tveksamma
metoder vid ingripanden. ven om de externa rsternas budskap inte r helt
enhetliga s rder det nd en viss likriktning i tolkningen av polisrollen. Inom
polismyndigheten
skaver
frhllningsstten
mot
varandra
desto
mer;
attityderna gentemot polisen som samhllsfunktion skiljer sig p mnga stt t

mellan det polisira styret och dess medarbetare. Under mina mnga samtal
med polisinformanterna har det vid ett flertal tillfllen uttryckts en lngtan
mot en annan sorts polis en polis som frngr den endimensionella, strama,
hrda och kyliga myndighetsideal som mnga tycks strva efter att efterleva.
En polis som p nya stt skapar mjligheter fr ett djupare och mer
underbyggt samhlleligt frtroende. En polis som, enligt mnga av mina
46
informanter, dagens polismyndighet inte lmnar ngot vidare utrymme fr.

Den tillgngliga och frtroendeskapande polisfunktionen r dock inte helt
obefintlig i den samtida polisverksamheten. Mitt mte med dialogpolisen
Carsten gav mig inblick i en polisir verklighet vars grundpremiss tycks prglas
av ett djupt, brett och kritiskt frhllningsstt till polisens funktion, syfte och
identitet.
47
5. En annan sorts polis

5.1 Polisen bakom fasaden
Carsten r 39 r gammal och brjade arbeta som polis 2005 efter en tid inom
frsvarsmakten. Att det blev polis var mest en slump.
Jag tror inte att ngon jag gick i gymnasiet med hade kunnat gissa p att jag skulle
bli polis. Jag drmde om att bli lrare och var klassens, eller ja kanske skolans,
plugghst. Jag vet inte egentligen varfr det blev just polis, men anledningen till
varfr frsvaret fick hamna i skuggan fr polisen var att jag knde att polisyrket
skapade mjligheten att kunna gra skillnad p riktigt. Det fanns ngon form av
hgre betydelse dr som konkurrerade ut att tjna mycket pengar eller liknande. Hos
mig har det lnge funnits en stark drivkraft att frndra samhllet till det bttre p
ngot stt, och dr menar jag p att polisen har potential att fungera som redskap
fr att uppn det mlet.
Trots Carstens syn p polisrollen som ett potentiellt samhllsfrbttrande

redskap insg han, allteftersom han tillskansade sig mer polisir erfarenhet, att
mjligheterna till frndring var sm. "Jag har ju inte ens lyckats frndra
ngot p min egen arbetsplats". Han beskriver hur han, sedan han brjade
arbeta som polis, blivit alltmer kritisk till hur den samtida polisen opererar och
frhller sig till sin samhlleliga roll. Som ett exempel nmner Carsten hur
han under sin aspiranttjnstgring i slutet av sin polisutbildning hamnade p
en enhet dr det frekom en, enligt hans uppfattning, hrd och tuff
polisjargong. Svl hans instruktr som de vriga poliserna upptrdde p ett
upplevt nedltande stt gentemot allmnheten de hade ett ondigt aggressivt
frhllningsstt och en brist p respekt gentemot mnniskorna de mtte,
oavsett om det gllde brottsoffer eller brottsmisstnkta. Carsten menar p hur
han upplever att den typen av frhllningsstt allt som oftast kan hrledas bak
till en gammal frlegad poliskultur.
Jag har varit polis i yttre tjnst p Norrmalm som fr 30 r sedan var knd fr den
vldsamma grupp poliser som gick under namnet "baseballigan". Den kulturen finns
inte kvar idag, men man kan nd se spr av den. Det r givetvis inte i nrheten av
vad det var d, men det r nd lngt ifrn vad jag kan acceptera. Spren r
48
En annan sorts polis
exempelvis den ruffighet och hrdhnta fring man kan se i vissa polisers stt att
bemta allmnheten.
Carsten understryker hur krnan i problematiken betrffande reproducerandet

av dessa poliskulturella jargonger terfinns i de nya medlemmarnas sociala
inlrning och anpassning till den redan etablerade polisgruppen. Inlrningsoch anpassningsprocessen kantas av mer eller mindre tydliga sanktioner "fr
att man ska hamna inom en ram av homogenitet". Som inom alla sociala och
kulturella grupper finns det oskrivna regler och normer inom polisira grupper
som styr de enskilda polisernas utfranden och upptrdanden, och bryter
ngon mot dessa regler och normer kan mer eller mindre tydliga
sanktionerade tgrder vidtas. I linje med Carstens skildring av de normer och
oskrivna regler som florerar inom poliskren skriver psykologen Rolf Granr,
(2004), i sin bok "Patrullerande polisers yrkeskultur", om den inofficiella
kommunikation och interna jargong som han observerat under sina fltstudier.
Jargongen brukade beskrivas som "r men hjrtlig" med frikostigt utdelande av
trkningar och skmtsamma anspelningar. Det fanns en snrt i kommunikationen
och en snabbhet i ordvxlingen som ofta hade ett innehll som lg lngt ifrn den
korrekthet man frknippade med polisrollen [...] Medan nedsttande omdmen var
vanliga i den interna jargongen frekom de dremot mer sllan i den direkta
kontakten med andra, och kunde nr s skedde uppfattas som vertramp.
(Granr 2004:148)
Granr beskriver ven, tillsammans med Maria Knutsson (2000), riskerna

kring den polisirt ruffiga och hrda jargongen. Det menas p hur faran
uppstr nr jargongen vergr i rutin och pverkar det vardagliga arbetet. En
hrd och nedvrderande jargong, menar Granr och Knutsson (2000:53f.), kan
riskera att fda en negativ attityd som p olika stt kan pverka polisens
handlande i tjnsten. ven om Carsten upplever att polisen idag, som en
konsekvens av en omgjord rekrytering, r inne i en frndringsprocess
betrffande den polisira jargongen menar han p att organisationen
fortfarande har en lng vg att g.
Den kritiska hllningen gentemot den samtida polisens frfarande inbegriper
ven det stt som polisverksamheten verkar p mnga ageranden och beslut
upplevs baseras p tyckanden snarare n tnkanden. Med detta menar Carsten
49
att mycket av det som polisen gr och tar sig fr inte r grundat i eller prvat
mot forskning utan baserat p "amatrmssiga tyckanden grundade i
erfarenheter".
Jag kan svrligen tnka mig att man skulle styra landstinget eller sjukvrden p ett
sdant erfarenhetsbaserat stt, men polisverksamheten styrs ofrnkomligen av en
massa tyckanden.
Ett polisirt fenomen som str i enlighet med detta menar Carsten vidare p r
hur det inom verksamheten tycks finnas en syn p polisyrket som ett kall antingen har en det eller s har en det inte. Denna instllning har i sin tur lett
till en kritisk hllning gentemot den akademiska vrlden. Det finns en bild av
att "forskare och vetenskapsmn inte vet hur det ser ut p gatan och i
verkligheten", vilket fljaktigt lett till en avskrmning frn forskning och
vetenskap. Etnologen Ann Kristin Carlstrm (1999) bestyrker detta uttalande i
sin avhandling "P spaning i Stockholm: En etnologisk studie av polisarbete".
Avhandlingen skildrar det vardagliga arbetet i en spaningsgrupp vid
Stockholmspolisen och ett mne som behandlas r bland annat polisernas syn
p yrkeskunskap. Carlstrm beskriver hur spanarna uttrycker en oro ver att
en akademisk bakgrund skulle prioriteras i anskningen till Polishgskolan.
"Spanarna var oroliga fr att [...] det skulle kunna leda till en passiv polis. De
jmstllde [...] 'akademisk' med 'inte tillrckligt handlingskraftig'" (Carlstrm
1999:106). I linje med detta frekommer det, inom polisforskning, begrepp
som anti-intellektualism (Granr 2004:230) fr att skildra det antiteoretiskt
prglade frhllningsstt som upplevs vara etablerad hos mnga poliser ett
frhllningsstt dr akademiker ses p "som blgda idealister som byggde
luftslott utan kontakt med den konkreta verkligheten" (ibid.).
Genom att reproducera sociala regler och normer samt bibehlla en
organisatorisk styrelseform baserad p erfarenheter blir det med andra ord,
enligt Carsten, svrt att vidareutveckla och uppdatera polisen. ven om det
delvis vidtagits tgrder fr att f bukt med dessa typer av interna problem
mste teorin, enligt Carsten, implementeras p bred front p svl grupp- som
individniv fr att frndringen ska bli mrkbar.
50
5.2 Problematiken med repressivt polisarbete

Carsten ansluter sig till skaran av de poliser som menar p hur invanda
polisra beteenden och frhllningsstt finner sin frklaring i en splittrad
definition av polisidentiteten. Han upplever att det finns mnga poliser som
frsker leva upp till en polisidentitet som han frstr som endimensionell.
"Om man tror att polisyrket r likstllt med 'tjuv och polis' s har man
missuppfattat hela grejen. Det r bara en del av uppgiften, men blir ltt
felaktigt likstllt med hela polisuppdraget". Han menar p hur polisuppdraget
ven
br
frsts
som
inrymmandes
ett
ansvar
fr
samhllelig
beteendefrndring det finns en uppsttning beteenden som samhllet har

kategoriserat som icke-nskvrda och det r frmst polisens ansvar att
frndra
detta.
Carsten
understryker
dock
sin
vertygelse
om
hur
beteendefrndring kan ns p olika stt.

verallt i samhllet betonar vi positiv frstrkning fr att frndra beteenden. Man
fr en belning nr man gjort rtt - hundar fr en godis nr de gjort ngot bra,
frldrar uppmuntrar sina barn under uppfostran. Bra genomfrda lxor i skolan
belnas med guldstjrnor och s vidare. Men inom rttsvsendet s tror vi p att
bestraffa felbeteenden och att det ska leda till frndring. Enligt min uppfattning
skulle det vara optimalt om polisen p sikt kunde styra ver sina resurser frn
bestraffning till uppmuntring av nskvrda beteenden. Jag r helt vertygad om att
det skulle vara ett mycket effektivare stt att komma tillrtta med de icke-nskvrda
beteendena. Sg att du vxer upp i ett socioekonomiskt utsatt omrde idag, och det
gr dligt fr dig i skolan och s. Det r klassiska faktorer fr att du ska f problem
med rttsvsendet. Men fr att du ska bli uppmrksammad av polisen s mste du
uppvisa ett felbeteende. Det r frst nr du visar upp ett felbeteende som polisen
uppmrksammar dig och du blir sedd, hrd och bekrftad. Jag menar att det r helt
galet. Polisen mste se, hra och bekrfta dig lngt innan dess. Man ska inte behva
visa upp ett felbeteende fr att polisen ska bry sig om en - d frstrker man ju bara
idn om att det r det som ska till fr att f bekrftelse. Min uppfattning r att det
bara r ett stort slseri med resurser att arbeta p det sttet. Det gr inte att skicka
ut polisen nr skadan redan r skedd - jag menar p att det r i det frebyggande
arbetet som polisen gr skillnad p riktigt.
Enligt Carsten blir problemet med den alltfr omfattande fokuseringen p

repressivt arbete problematiskt, delvis fr att polisen samtidigt ses p som en
symbol fr samhllet. En stor del av den grupp mnniskor som polisen r i
kontakt med frstr polisens omfattande repressiva fokusering som ett uttryck
fr ett frtryckande samhlle, och i detta frhllningsstt frstrks den
negativa synen p rttsvsendet.
51
5.3 Dialogpolisen
Den polisira funktion som Carsten arbetar inom r sprunget ur just detta
kritiska stt att frhlla sig till rttsvsendet dialogpolisen. Idn till
dialogpolisen fddes i efterdyningarna av de demonstrationer som brt ut i
samband med EU-toppmtet i Gteborg i juni 2001. De omfattande
sammandrabbningarna som uppstod mellan demonstranter och polis vckte, i
efterspelet av hndelserna, omfattande debatt betrffande polisens insats. Det
tillsattes en statlig offentlig utredning i syfte att utreda hur polisen organiserar
sig under strre demonstrationer och opinionsbildningar, vilket i sin tur ledde
till slutsatsen om att en utkad kapacitet fr dialog mellan polis och
demonstranter behvdes (Abrahamsson 2006). Tanken med dialogpolisen var
frn brjan, och r n idag, en polisir funktion som arbetar med ickerepressiva tillvgagngsstt och som skapar ppna kontakter med olika
grupper i samhllet. Carsten beskriver hur dialogpolisen frn brjan enbart
fokuserade p ett upprttande av dialog med organisatrer och fretrdare fr
demonstrationer. Det var dialogpolisens uppgift att ha mten med dessa infr
demonstrationer i syfte att undvika missfrstnd som annars kunde sp p en
inbillad hotbild. Frhandlingar kring frhllningsregler vid demonstrationerna
var det tilltnkta sttet att nrma sig en lsning p problemet. I dagens
dialogpolisira verksamhet lggs det fortfarande stor vikt vid dessa typer av
frehavanden, men synen p funktionen har breddats. Den samtida
dialogpolisen
arbetar
ven
med
det
som
kallas
"social
oro".
en
metodhandbok om som Polisen tog fram 2013 beskrivs det hur den sociala
oron r ett relativt nytt begrepp fr ett fenomen som under de senare ren
drabbat mnga socioekonomiskt utsatta omrden i samhllet.
I dessa omrden pgr en normaliseringsprocess fr kriminella attityder.
Samverkansaktrer som arbetar i stadsdelarna har de senaste ren sett en tendens till
att allt fler ungdomar avskrmar sig frn det etablerade samhllet och bildar
subkulturer med egna vrderingar, normer och lagar. Kriminalitet blir allt mer
acceptabelt i dessa omrden och en allt strre andel ungdomar tycks anse att
brottslighet mot auktoriteter r ett naturligt beteende. Konsekvenserna blir att
ungdomarnas chanser till att integreras i majoritetssamhllet minskar samt att
boende och samhllsaktrer upplever otrygghet och rdsla. Hg kriminalitet i ett
omrde medfr ocks att inflyttningar och etablering av nringsliv minskar eller
uteblir. Detta leder till en sjlvsegregering dr omrdet drivs av destruktiva krafter
vilket ytterligare frsvrar integration fr nyanlnda personer. (Polisen, 2013)
52
Genom transparent kommunikation med dessa socioekonomiskt utsatta

grupper beskrivs det hur polisen i allmnhet och dialogpolisen i synnerhet, i
samarbete med andra samhllsaktrer, kan etablera en ppen och jmstlld
relation som p sikt kan motverka den problematik som den sociala oron
skapat.
5.4 Dialog riktat mot social oro
Carsten berttar hur polisens dialogverktyg bland annat anvnds riktat mot
det som i samhllet kallas "social oro". Av Polisen (2015) definieras social oro
som destruktiva och kriminella handlingar, frmst utfrda av unga mnniskor,
som en konsekvens av diverse samhlleliga och sociala problem. Polisen (ibid.)
beskriver hur de problem som ger upphov till social oro kan delas upp och
frklaras utifrn fem olika samhllsniver samhllet i stort, nrsamhllet,
familjen, vnner och individen. Den versta samhllsstrukturella nivn
innefattar
parametrar
ssom
samhllets
status
betrffande
exempelvis
integration och arbetsmarknad och ger en verblick ver samhllets kulturella

attityder och vrderingar. Den nrsamhlleliga nivn rknar in aspekter ssom
socioekonomisk status, resurstillgng och boendemilj. Ett nrsamhlle med
lg
socioekonomisk
status,
bristflliga
samhllsresurser
och
dlig
boendestandard beskrivs ofta fda knslor av maktlshet och orttvisa. Med

familjenivn
avser
Polisen
frmst
mnniskors
familjefrhllanden
och
boendesituation och pekar bland annat p hur en avsaknad av sociala

frebilder inom familjen, bristande engagemang eller en alltfr strng disciplin
frn frldrar utgr riskfaktorer fr social oro. De risker som vnnivn utgr
fr den sociala oron inbegrips frmst av den starka misstro och bitterhet mot
samhllet som breder ut sig i socioekonomiskt utsatta omrden. Denna typ av
bitterhet och frustration tenderar att ena mnniskor som befinner sig i samma
situation; genom destruktiva gemenskaper som skapar knslor av tillhrighet
och tillit vxer och frodas en frustration riktat mot samhllet. Slutligen
beskriver Polisen hur individnivn syftar den enskildes psykiska hlsa,
utvecklingsfas, grad av impulsivitet och behov. Det beskrivs hur en individs
inblandning i social oro delvis kan finna sin frklaring i en strvan efter social
status och kat sjlvfrtroende. Dessa fem definierade niver beskrivs som
samspelandes med varandra; frndring p en niv kan sledes pverka en
53
annan. Den minsta gemensamma nmnaren som lper som en rd trd genom
samtliga niver r utanfrskapet. Utanfrskapet skapar nya normer, regler och
lagar inom det utsatta omrdet.
Unga mn med kriminella vrderingar gynnas av detta utanfrskap och den misstro
mot samhllet som odlas eftersom det kar rekryteringen av ungdomar samt att
man eventuellt vill hlla samhllsinstitutioner p avstnd. Detta skapar en ond cirkel
dr utanfrskap fder nnu mer isolering. (Polisen, 2015b)
Utsatta individers samhrighetsknsla med varandra skapar en alltjmt

vxande frustration och misstro gentemot samhllet och den vxande knslan
av utanfrskap skapar i sin tur nnu mer isolering. Denna hndelseskildring av
social oro str i enlighet med Georg Simmels beskrivning av en grupps
sammanhllning.
5.5 Officiell hllning kontra faktiskt utfrande
Den svenska polisen har sedan hndelserna i Gteborg 2001 lagt stor vikt vid
att framhva dialogen som ett viktigt redskap fr det brottsfrebyggande
arbetet. I Polisens verksamhetsplan fr 2015 understryks det hur dialogen
mellan polis och allmnhet r en viktig del i strvan mot ett starkt
myndighetsfrtroende.
Frtroende fr Polisen skapas, frutom genom ett korrekt och effektivt arbetsstt,
ven genom en god dialog med medborgarna. Det finns ett starkt forskningsstd fr
slutsatsen att medborgarnas frtroende fr och vilja att samarbeta med Polisen strks
nr kontakterna med Polisen knnetecknas av professionalitet, respektfullt
bemtande och dialog dvs. mjlighet fr medborgaren att komma till tals. Detta
stder en Polis nrmare medborgarna, som i lokalpolisomrdet arbetar lngsiktigt
och uthlligt. Bemtandet i form av medborgarmtet r sledes centralt fr
Polismyndigheten i sin helhet. (Ju 2012:16/2014/145)
Trots att Polisen mnga gnger betonat, och fortstter betona, vikten av dialog
som polisirt verktyg menar Carsten p att den interna synen p dialogpolisen
pekar p en tvetydighet mellan officiell hllning och faktiskt utfrande.
Man kunde ju tro att vr mesta energi gr t till att bygga relationer med vra
externa kontakter, men den mesta energin gr faktiskt t till att vertyga den egna
organisationen om att den hr typen av metod r bra. Jag har ofta upplevt att man
betraktat dialogpoliser som "inte riktiga poliser". Allts, det r inte polisirt att inte
arbeta repressivt och drfr kan de inte vara poliser. Det r ngon form av
54
ltsasmjukispolis
polisverksamhet.
som
inte
har
samma
status
och
auktoritet
som
annan
Trots att det finns en officiell hllning som fresprkar dialog som polisir
metod vittnas det nd om en brist i implementeringen av frhllningssttet.
Carsten understryker hur denna brist p implementering ven str i enlighet
med dialogpolisens verksamhetsomfattning. "Det finns i runda slngar 20 000
svenska poliser och av dem jobbar ett tjugotal aktivt som dialogpoliser. Vi
snackar allts promille-niv". Problematiken i diskrepansen mellan den
officiella och den upplevda faktiska synen p dialogpolisen upplever Carsten r
ett uttryck fr det som bromsar upp den polisira organisationens mjligheter
att etablera ett starkt frtroende hos allmnheten.
En av frklaringarna till diskrepansen mellan den officiellt kommunicerade
stndpunkten och det upplevda frhllningssttet till dialogpolisfunktionen
menar Carsten p terfinns i den ekonomiska aspekten stllt mot mjligheten
till pvisandet av dialogens effekt fr det polisira arbetet. Kronor och ren
upplevs vara orimligt avgrande.
Ni griper ingen, ni utreder inga brott, ni slpar inga fyllon. Vad fr jag fr
pengarna? Kan det visas p att det r ekonomiskt frsvarbart att betala
dialogpolisens lner? Det som saknas idag r vetenskapliga bevis och forskning som
visar p att dialogen som metod r frsvarbart och effektivt. Mycket tyder p det,
men det gr inte att slnga ngon statistik i ansiktet p dem. Allts "se hr, si och s
mycket pengar sparar du p att jobba med dialog som verktyg". Procentsatserna
sger ingenting om resultatet av en statsapparats frehavanden nr huvudsyftet r
att hjlpa och strka samhllet.
Carsten menar p att nr det siktas och strvas mot direkta och ptagliga
resultat och p s stt leker "fretag" med en statlig myndighet blir
uppdragsutfallet skevt.
Problemet med framtagandet av bevisfring fr effekten av frebyggande
polisarbete r inte Carsten ensam om att betona. r 2011 startades arbetet
med projektet Metodhandbok fr samverkan mot social oro (Polisen, 2015b).
Projektet inbegrep bland annat ett arbete fr samverkan i segregerade
omrden med ett ml om kad integration och med en specifik inriktning p
55
Jrvaomrdet i Stockholm. I en utvrderande rapport lyfts det bland annat

fram hur det saknas mtverktyg fr att kunna pvisa samverkansarbetets effekt.
Beslutsfattare prioriterar inte sllan aktiviteter som de vet ger effekt p resultatet.
Fr att kunna bevisa att samverkansarbetet har effekt mste vi kunna mta det. En
frutsttning fr att detta ska vara mjligt r att utveckla mtt p samverkan [...]
Om det gr att visa att samverkansarbetet i linjeverksamheten ger direkt effekt eller
att anvndning av de resurser som finns tillgngliga anvnds effektivt kar
sannolikheten fr att samverkansarbetet ska prioriteras. Fr att n en lngsiktig
hllbar frndring i dessa utanfrskapsomrden tror vi dock att det ven mste till
ett fokusbyte, frn resultatstyrning till processstyrning. Detta gller i synnerhet
Polisen, men kanske ven Stadsdelsfrvalningen.
(Polismyndigheten i Stockholms ln, 2012)
Hos en majoritet av de poliser jag pratat med tycks det finnas en stark vilja att
strva mot ett frndrat frhllningsstt till det polisira metodologiska
arbetet. Mnga r de som, i enlighet med Carsten, anser att polisens primra
fokus p att "straffa felbeteenden" r ett ineffektivt och kontraproduktivt
tillvgagngsstt i strvan mot ett kat frtroende fr rttsstaten. Det som
frhindrar en mer omfattande etablering av ett proaktivt och processtyrt
polisarbete r dock de ovan skildrade bristflliga mjligheterna att mta det
frebyggande arbetets effekt. Carsten menar andra sidan p att det r svrt
att mta arbetsmetodens effekt nr "man inte r beredd att i grunden satsa p
ett lngsiktigt arbetsstt".
Dialog anvnds i det som kallas fr social oro men egentligen inte p ett strukturerat
stt. Det r inte frrn den sociala oron bryter ut, allts nr bilarna brinner och nr
sten kastas, som dialogpolisen tillkallas. Det arbetas helt enkelt inte med dialog p
ett strukturerat stt i vardagen. Jag menar p att det r usla frutsttningar fr att
bygga dialogen nr upploppen r igng. Det r insatser och frtroenden som polisen
mste bygga lngt innan frsta stenen kastas. Det r ju helt klart problematiskt nr
man frn Polisens hll sger att "nejmen vi har ju dialogpolisen p plats i Husby och
nd kastas det sten. Vi har gjort allt vi kan". Om man inte anvnder sig av dialogen
i vardagen s kan vi inte hvda och anvnda det som slagtr nr stenarna brjar
kastas. Det r ett lngsiktigt arbetsstt.
Polisen vill etablera ett samhlleligt frtroende men det samtida arbetssttet
upplevs och skildras p mnga stt resultera i det motsatta. Trots att den
proaktiva dialogpolisfunktionen vuxit fram som en konsekvens av det upplevda
kade behovet fr frebyggande polisarbete ses bristen p en bredare och
56
lngsiktigare satsning som talande fr dagens polisstyres hllning gentemot den

polisira arbetsmetoden.
Min skildring av Carstens roll som dialogpolis samt kritiska frhllningsstt
gentemot Polismyndigheten vill jag frst och se p som ett uttryck fr en
annan sorts polis. Med en annan sorts polis syftas den polis som str i
motsttning till de etablerade normer och frhllningsstt som prglar den
samtida myndighetens stt att bedriva polisarbete p. Carsten r lngt ifrn
det enda exemplet p detta. Genom de intervjuer jag hllit under min tid i flt
har jag kommit att frst och se hur avsevrt utbrett detta normkritiska synstt
r.
5.6 Ett frsk att frndra
Fr en samhllsinstitution med vldsmonopol r medborgarfrtroende oerhrt
viktigt. Frtroende kan skapas p ett flertal olika stt. Exempelvis kan den
bakomliggande idn med dialogpolisens brottsfrebyggande arbete i grunden
hrledas till en strvan mot att ka det polisira frtroendet. Mitt
huvudsakliga fokus i detta arbete har, som tidigare nmnts, varit att jmfra
Polismyndighetens officiella hllningar mot mina polisinformanter och deras
stndpunkter. I detta skede blir just denna jmfrelse srskilt intressant.
Tillvgagngsstten i Polismyndighetens kontra mina informanters strvan
mot ett starkare frtroende tycks te sig olika. Till skillnad frn den skildrade
bristen p brottsfrebyggande arbete frn Polismyndighetens agerar en
vervgande del av de poliser jag pratat med i enlighet med idn bakom
dialogpolisen det upplevs viktigt att det icke-repressiva tillvgagngssttet fr
vara tongivande i arbetet mot ett strkt polisirt frtroende. I och med att de
flesta informanterna inte innehar en polisroll vars uppdrag innefattar
brottsfrebyggande arbete i samma utstrckning som dialogpolisen skildras det
hur dessa i strsta mjliga mn implementerar det proaktiva frhllningssttet
p sin egen arbetsroll.
Utver implementerandet av frhllningssttet i det aktiva polisarbetet
beskriver mnga hur sociala medier i allmnhet, och Twitter i synnerhet,
57
ppnat
upp
fr
mjligheterna
till
att
bedriva
ett
kraftigare
frtroendeskapande arbete. Dessutom kan de privat-twittrande polisernas

inlgg, bortom frtroendeaspekten, fylla andra behov som ven de str i
enlighet med idn om en annan sorts polis.
Twitter som verktyg innehar stora mjligheter fr de normkritiska poliserna
att kanalisera sina behov och sikter, mobilisera sig och p olika stt pverka
synen p polisrollen. Vidare kommer dessa okonventionella frhllningsstt
behandlas.
5.7 All Cops Are Bastards, eller?
Under en av mina sista intervjuer i mitt fltarbete fick jag uppleva ngot som
jag upplevde tydligt och konkret skildrade den inverkan som Twitter haft p
en av mina informanters yrkesroll.
Jag hade sedan ett par veckor tillbaka bestmt trff med Klas. Han jobbade
som ingripandepolis och tycktes vara positivt instlld till att medverka i mitt
arbete. I den frberedande SMS-konversationen frgade jag Klas om det fanns
mjlighet att utnyttja polisstationens lokaler som social inramning fr
intervjun med honom. Som svar p min frga kom ett motfrslag.
Varfr inte p ett stlle som jag har som "arbetsplats"? Jag menar att stationen r
jag sllan inne p, bara nr jag brjar eller slutar, eller d jag har med mig
gripna/omhndertagna! Fr kta knsla och nra min verklighet freslr jag en bra
mer publikt stlle, typ Sergels torg [...] i biljetthallen utanfr Pressbyrn, s tar vi
med oss en fika och bulle drifrn och stter oss p trappan (inomhus) bland
narkomaner och uteliggare och tar intervjun dr.
En mndagsfrmiddag i december 2014 trffades vi, enligt verenskommelse,

utanfr Pressbyrn i biljetthallen vid Sergels torg. Vi kpte med oss kaffe och
en varsin lussekatt och slog oss drefter ner i en av de trappor som ledde ner
till biljetthallen. Jag pbrjade intervjun och allt flt p bra till en brjan. Klas
berttade bland annat hur han p Twitter frsker hlla sig s tillbakalutad
som mjligt utan att bli oprofessionell. Hans Twitter-innehll beskrev han som
"95 % skoj och 5 % information" en frdelning som, enligt honom,
upplevdes vara ett framgngsrecept. "Folk orkar i allmnhet inte ta in
58
information frn myndigheter just fr att det r s knastertorrt. Det enda sttet
framt d r att hitta andra vgar att g".
Intervjun upplevdes givande och Klas frde mnga intressanta resonemang.
Det tog dock inte lng tid frrn vi blev avbrutna av en frbipasserande
kvinna med ett barn i handen.
Frlt fr att jag str. Stort fan! Du gr ett fantastiskt jobb. Du r en frebild fr
vldigt mnga. Flera som du!
Kvinnan var en av de som fljde Klas frehavanden p Twitter och Instagram.

Det understrks ett flertal gnger hur positiv och glad hon var ver att det
fanns "sdana som du ute p ntet". Innan hon gick fick jag stlla upp och
fotografera kvinnan och hennes barn poserades glatt jmte Klas.
Efter detta tog det inte lng tid frrn vi blev avbrutna igen. En man med ett
barn kom fram och frgade om det inte var polis-Klas som satt i trappan. Han
presenterade Klas fr vad som tycktes vara hans son som "vrldens snllaste
polis". Mannen utbytte ngra ord med Klas innan han, ttt fljt av sonen,
frsvann vidare i folkhavet.
Innan intervjun var ver hann vi avbrytas en tredje och sista gng. En ung
man nrmade sig oss och adresserade Klas. Det frsta jag noterade med
mannen var hans srprglade kldstil. Han hade hga svarta kngor, smala
jeans, bomberjacka och en mssa med frkortningen ACAB tryckt p. ACAB
str fr "All Cops Are Bastards" och r en slogan djupt rotad och etablerad i
subkulturen "skinheads" (Anti-Defamation League, 2016). Utver kldstilen
registrerade jag ven att han hade intatuerade knogjrn p hnderna.
Estetiken kommunicerade tydligt hans tillhrighet till just skinheadssubkulturen en subkultur starkt frknippad med auktoritetsfrakt i allmnhet
och polishat i synnerhet (Knight 1982:20f.). Mannen knde igen Klas och
frgade om det inte var han "som var sociala medier-polisen?". Det kom
snabbt fram att mannens rende gllde rdgivning kring hur han skulle g
tillvga fr att anmla en polis som upplevts agera oprofessionellt. Klas tog
59
god tid p sig och frklarade i lugn och ro fr mannen hur han skulle gra fr
att upprtta en polisanmlan. Nr samtalet var slut skakade de varandras
hnder och nskade varandra en fortsatt trevlig dag.
Fr mig var det jag precis ftt bevittna nstintill surrealistisk. En person med
tydlig anknytning till en polishatande subkultur gr fram till en polis, tar emot
rd, skakar hans hand och nskar en fortsatt trevlig dag hur gr det ihop?
Han har blivit taskigt behandlad av en polis men vljer att komma fram till mig varfr det? Jag r ju lika mycket polis som den han ville anmla. Klar vinst fr
sociala medier!
En mjlig frklaring kan rota sig i Klas offentliga och transparenta

sjlvgestaltning p Twitter. Inblicken i Klas persona kan ha mjliggjort en
tillrckligt nyanserad bild av polisrollen fr att den unge mannen skulle kunna
srskilja Klas frn hans etablerade allmnna frestllning om poliser. I linje
med det skriver Thomas Hylland Eriksen, i boken "Sm platser stora
frgor"(2000:287f.), om social klassifikation och stereotyper. Det beskrivs hur
det krvs en tro och en vertygelse om att srskiljande avgrande olikheter r
det som konstituerar skillnader mellan olika mnniskor och grupper. Hylland
Eriksen menar ven p hur den sociala klassifikationen r beroende av
stereotyper, det vill sga "frenklade beskrivningar av konventionellt antagna
kulturdrag hos kategorier av mnniskor" (ibid.), fr att vara effektiv.
Sett i skenet av Hylland Eriksens resonemang kan Twitter, i det hr fallet,
frsts som ett verktyg kapabelt till att motarbeta stereotyper och sociala
klassifikationer. Den unge mannens vertygelse om att Klas, i och med hans
tillhrighet i gruppen "poliser", skulle vara p ett srskilt stt kan hastigt
nyanseras genom den direkta inblick i Klas privat- och yrkesliv som Twitter
erbjuder.
Efter att den unge mannen gtt sin vg skrattade vi och skmtade om tanken
p att Klas hade regisserat intervjuns distraktionsmoment. Faktumet att det,
under en knapp timmes tid, kommit fram tre personer och pratat med Klas
60
upplevde jag som ett explicit uttryck fr de sociala mediernas positiva effekt p
yrkesrollen.
Exemplet med Klas intervju pekar mot en av de frdelar som Twitter, i
egenskap av intimiserande verktyg, fr med sig. Fr att konkretisera bestr
frdelen av Twitters mjlighet att snka trsklarna och minska den upplevda
maktobalansen mellan poliser och medborgare. Genom att Klas, via sitt
Twitter-konto, kommunicerar "95 % skoj och 5 % information" mjliggrs det
fr mottagaren att lttare knna igen sig i individen bakom uniformen.
5.8 Twitter fyller olika syften fr olika aktrer
Det knns viktigt att n en gng understryka vilka huvudsubjekten fr detta
arbete r. Anledningen till detta r att jag upplever hur syftena med Twitter
avsevrt skiljer sig t mellan ena sidan Polismyndigheten och andra sidan
de privat-twittrande poliserna.
Frn Polismyndigheten kommuniceras det officiella syftet med en nrvaro i
sociala medier frekvent genom de olika officiella kommunikationskanalerna
(e.g. Rikspolisstyrelsen 2013a; Rikspolisstyrelsen 2014).
kad dialog vara synlig och tillgnglig dr mnga mnniskor r.

Dela brottsfrebyggande information och tips fr att minska brottsligheten.
Bertta om Polisens arbete fr att ka tryggheten.
N ut med att Polisen vill ha tips och vittnesuppgifter fr att lsa brott.
(Rikspolisstyrelsen 2014:4)
Polismyndighetens definition av syftet med nrvaron i sociala medier

konstitueras sledes av idn om de digitala kanalerna som en frlngning av
Polisens ursprungliga uppdrag. Twitter fungerar med andra ord som ett
frstrkt
stt
att
bedriva
den
konventionella
polisira
verksamheten.
Formuleringen "vara synlig och tillgnglig dr mnga mnniskor r" upplever

jag befster detta p ett markant stt.
Polismyndighetens syfte med en sociala medier-nrvaro r tydligt formulerad
och inramad och dess likriktade och homogena karaktr upplevs gra det ltt
61
fr myndigheten att kontrollera och reglera de sociala medier-uttryck som grs

i Polisens namn. P Polisfrbundets hemsida hnvisas det exempelvis till en
guide som frser poliser med hjlp rrande hanterandet av inlgg och
kommentarer p sociala medier.
"Miniguide om 'svara' och 'kommentera'" (Polisfrbundet, 2008)
62
Polismyndighetens tydligt formulerade syfte underlttar mycket fr reglerandet

av de officiella polis-aktrerna; i och med att "spelreglerna" r s nogsamt
definierade frvntas det att samtliga verksamma polisaktrer rttar sig efter
myndighetens regelverk. Utifrn detta blir det sledes inte problematiskt att
upprtta standardiserade verktyg fr att reproducera den homogenitet som
prglar det kommunicerade officiella syftet med Polisen i sociala medier.
S
lnge
inlgg
och
kommentarer
kommer
frn
reglerade
officiella
myndighetskonton med ett tydligt definierat syfte tycks det polisira

kommunikationsfldet vara tmligen hanterbart. Nr polisirt relaterad
kommunikation dremot sker till och frn konton fristllda frn myndigheten
blir situationen alltmer komplex. Detta blir relevant att betona i detta fall d
huvudsubjektet fr detta arbete just r individer som kommunicerar bortom
myndighetens direkta kontroll: de privat-twittrande poliserna.
Till skillnad frn de officiella polisira sociala medier-aktrerna behver inte
de privat-twittrande poliserna, i samma utstrckning, frhlla sig till en
kontrollerande organisation nr de frfattar inlgg och besvarar kommentarer.
Avsaknaden
av
en
vergripande
reglering
medfr
drmed
ven
ett
mngfacetterat definierande av syftet med nrvaron p Twitter.

I enlighet med Polismyndighetens kommunicerade syfte vittnar mnga av mina
informanter om att deras nrvaro p Twitter delvis grundar sig i det faktum
att de vill befinna sig i sammanhang dr mnniskor r och verkar.
Twitter r ett bra verktyg fr att frst hur allmnheten tycker och tnker kring
olika saker. Det r lngt ifrn alltid som jag hller med om det de sger, men det r
givande d det breddar och utkar min frstelse fr hur folk str i en viss frga. Det
berikar mitt stt att frst mnniskorna som jag har att gra med.
(Ur mejlintervju med Erkki)
Det man som polis mste frst r att det man tar del av p sociala medier r
enskilda individers samtal kring polisen som organisation. Tack vare
frutsttningarna s som de ser ut idag kan vi ta del av de sikterna p ett stt som
inte var mjligt innan sociala medier fanns. D avverkades samma saker runt ett
middagsbord hemma hos ngon. Det r inte s att folk tycker smre om polisen idag
- man kan dock ta del av det p ett annat stt vilket jag anser r bra.
(Ur offline-intervju med Sten)
63
Samtliga av mina informanter uttrycker och betonar hur den kommunikativa

rckvidd som de sociala medierna mjliggr r en stor anledning till deras
nrvaro p Twitter. Det som dock tycks skilja de privat-twittrande poliserna
frn Polismyndigheten och dess sociala medier-aktrer r de skilda ml och
syften som underbygger den upplevda frdelen kopplat till de sociala
mediernas kommunikationsmjligheter. Under min tid i fltet har jag tyckt
mig sknja hur det finns agendor som prglar de privat-twittrande polisernas
ageranden p Twitter som skiljer sig t frn den officiella hllning som
Polismyndigheten str bakom. Vidare kommer jag redogra fr de tv agendor
som upplevts vara mest tongivande i mina informanters ageranden p Twitter.
5.9 Twitter som knsloventil
Den frsta agenda som jag tyckte mig urskilja i de privat-twittrande polisernas
Twitter-flden var kanaliserandet och ventilerandet av svl positiva som
negativa knslouttryck kopplade till polisyrket. Polisernas knsloyttringar tog
skepnad p en mngd olika stt och skiljde sig t intensitetsmssigt alltifrn
sm skildringar av och reflektioner kring arbetsrelaterade hndelser till hrt
klingande och frustrerade inlgg kopplade till polisira hndelser och
myndighetsrelaterade sakfrhllanden.
Trots att det frmst r de negativt laddade knslouttrycken som srskiljer mina
informanter frn de officiella myndighetsrepresentanterna p Twitter anser jag
att de positivt ljudande knsloyttringarna ven br omnmnas. I mnga av de
privat-twittrande polisernas Twitter-flden frekommer det titt som ttt olika
typer av positivt knsloprglade inlgg. Inlggen skiljer sig i mnga fall
avsevrt frn varandra budskapsmssigt skmtsamheter varvas med
ideologiskt influerade yttranden men den gemensamma nmnaren terfinns i
dess
knslobaserat
frgande
prgel.
Fr
att
konkretisera
hur
dessa
knsloyttringar kan te sig fr ett inlgg frn polisassistenten Johan statuera

exempel. I slutet av 2014 skriver Johan en tweet dr det berttas om hur en
kvinna,
samband
med
en
krogstngning,
ringt
till
lnskommunikationscentralen och frgat om numret till "den snygga polisen

utanfr kebaben. Man blir ju smickrad". Andra privat-twittrande poliser
responderar skmtsamt p inlgget och en av dem menar p att kvinnan mste
64
ha frskt ringa SOS Alarm "det finns ju alltid en risk att du hann g av
passet, haha".
Trots att det r mnga privat-twittrande poliser som p olika stt uttrycker
positiva knslor i sina inlgg upplevs majoriteten av de knsloladdade polisira
inlggen emellertid som frgade av negativa knslor alltifrn ledsamhet till
frustration. Ingripandepolisen Samuel r en av alla de som skildrar detta. I ett
inlgg frn brjan av 2015 beskriver han en knslosam situation som drabbade
honom i samband med en polisinsats rrande ett "sjlvmord genom skjutning".
Samuel berttar hur han tvingades skotta bort blod och kroppssubstanser frn
en snkldd grsmatta en "ytterst obehaglig uppgift som polis". Inlgget
hashtagades med #glmmeraldrig och bemttes med sympatier frn andra
privat-twittrande poliser. ven uttryckningspolisen Sara beskriver, i ett inlgg
frn slutet av 2014, hur hon var tvungen att pbrja ett nattpass genom att
meddela en kvinnas bortgng, som fljd av en olycka, till hennes son. Sara
betonar hur hon ser p detta som en av de mindre roliga bitarna av yrket och
avslutar inlgget genom att etikettera det med hashtagen #sorg. Inlggen i sig
upplevs mjligen inte som srskilt intensiva men indikerar, trots det, p ett
kommunikativt behov av att ventilera knslor som mjligen inte var lmpliga
att uppvisa i de skildrade situationerna. ven om det kan tyckas rimligt att
behva ventilera sig emotionellt i samband med traumatiska hndelser skildras
det inte alltid som oproblematiskt fr poliser att uppvisa knslor. I boken
"Emotion in Organizations" skriver Robert Jackall (2000) om amerikanska
kriminalpolisers problematiska relation till knslor.
Detective work brings with it burdens.[...] [D]etectives know that their regular
interactions with criminals coarsen their views of human nature and create a general
suspiciousness of others' actions and motives; they recognize that their constant
encounters with the horrific results of predatory violence numb them and, indeed,
sometimes terrify them. They cannot openly reveal such sentiments to their fellow
officers since the whole construction of the police world depends on officers
maintaining the appearance of a rugged emotional distance, especially from the most
emotion-laden and draining experiences of their work. (Jackall 2000:237)
ven om den svenska Polisen inte upplevs vara lika hrda i reglerandet av
knsloyttringar finns det, trots det, nd officiella rekommendationer som
indikerar p ett ngorlunda restriktivt frhllningsstt till uppvisandet av
65
knslor kopplat till ageranden i tjnsten. I handledningsdokumentet fr Polisen

i sociala medier (Rikspolisstyrelsen 2014) str det exempelvis att utlsa hur
polisens
sprkbruk
rekommenderas
frhlla
sig
neutralt.
"Undvik
vrdeladdade ord [...] frhll dig objektiv" (ibid.:10).

Utver ledsamma knsloyttringar finns det ven tillfllen d Twitter anvnts
fr att uttrycka starka knslor kopplade till polisyrket. Ett exempel p detta r
ett inlgg som utryckningspolisen Gran skrev i brjan av 2015 och som rrde
ett omhndertagande av en berusad tiggare. Gran beskriver hur polisen, vid
ett omhndertagande av en utslagen utlndsk tiggare enligt LOB (Lagen om
omhndertagande av berusade personer), blir konfronterade av densamme som
anklagar poliserna fr rasism. I inlgget uttrycker Gran att han anser det
vara ett beklagligt och trttsamt stt att reagera p och menar att tiggaren br
vara glad fr att ngon inte "tmde hans fickor". Grans knsloventilering
mttes i det hr fallet av kritiska rster som menade p att hans uttalande var
oprofessionellt och verkade direkt kontraproduktivt i myndighetens strvan
efter ett kat frtroende. Trots de kritiska rsterna stod Gran p sig och
hvdade att han inte mnade agera sttande mot tiggaren men var trtt p att
frekvent bli kritiserad "nr han bara gr sitt jobb".
Trots att Gran blev anklagad fr att vara rasist var han allts ndgad att,
gentemot tiggaren, agera i enlighet med den frvntade aktning som lagts
polisrollen. I enlighet med detta beskriver uttryckningschefen Erkki hur
knslor, i s vid utstrckning som mjligt, inte fr uttryckas s att det gr ut
ver det frvntade polisira upptrdandet.
Vad du n gjort eller vad som n hnt s ska en polis upptrda p ett aktningsfullt
stt, oavsett vad man egentligen tycker. Det kan vara vldigt frustrerande ibland.
Polisens tvungna aktningsfulla upptrdande som Erkki beskriver str i enlighet

med det yrkesupptrdande som flygvrdinnor tvingas uppvisa och som Arlie
Hochschild (2003) skildrar i sin bok "Managed Heart".
The company lays claim not simply to her physical motionshow she handles food
traysbut to her emotional actions and the way they show in the ease of a smile. The
66
workers I talked to often spoke of their smiles as being on them but not of them.
They were seen as an extension of the make-up, the uniform, the recorded music,
the soothing pastel colors of the airplane decor, and the daytime drinks, which taken
together orchestrate the mood of the passengers. [...] For the flight attendant, the
smiles are a part of her work, a part that requires her to coordinate self and feeling
so that the work seems to be effortless. To show that the enjoyment takes effort is to
do the job poorly. Similarily, part of the job is to disguise fatigue and irritation, for
otherwise the labor would show in an unseemly way, and the productpassenger
contentmentwould be damaged. (Hochschild 2003:7f.)
P samma stt som flygbolagen gr ansprk p flygvrdinnornas knslor

krver Polismyndigheten ett aktningsfullt upptrdande frn sina medarbetare.
Att uttrycka knslor som p ett eller annat stt frngr det frvntade
beteendet frsts sledes, ur det avseendet, som oprofessionellt. Det
aktningsfulla agerandet blir fljaktligen, i enlighet med Hochschilds (2003:8)
flygvrdinnor, en frlngning av de uniformer, polisbilar och sirener som
tillsammans ramar in polisernas varande i allmnhetens gon.
I en online-intervju (via DM p Twitter) under hsten 2015 skriver Sara om
hur hon menar p att det krvs en jmt avvgd fingertoppsknsla fr att kunna
avgra nr och i vilka sammanhang en br och inte br uttrycka knslor
kopplade till polisarbetet. Vissa knslor r inte lmpliga att visa i en given
situation och d fr man lufta de i andra sammanhang. I enlighet med detta
skriver Mark Graham (2002), i sin artikel "Emotional Bureaucracies", om en
grupp svenska statstjnstemn och deras varierande mjligheter att yttra
yrkesrelaterade knslor.
Civil servants are supposed to keep their emotions firmly under control in meetings
with the general public. There are official manuals containing guidelines that cover
the praxis of different bureaus. Showing strong emotions can be interpreted as
threatening a client through an illegitimate exercise of power. In other settings,
however, emotions can be freely displayed. One such setting was the "Joint
Workgroup for Immigrant Questions", or SAGI [...]. SAGI provided a forum in
which the participants shared experiences, expressed their opinions, and kept each
other informed about various matters of relevance for immigrant policy. The
meetings were an occasion on which people could vent their feelings about
politicians and express their frustration with policy makers who were remote from
the emotionally charged events created by their economic savings and
reorganizations. (Graham 2002:216)
67
P samma stt som Erkkis skildring rrande hur poliser, likt flygvrdinnor
(Hochschild 2003:8), r tvungna att emotionellt agera i enlighet med
yrkesrollens frvntningar vittnar Graham (2002:216) om hur statstjnstemn
frvntas hlla sina knslor under kontroll i mtet med allmnheten. Det
beskrivs
dock
vidare
hur
statstjnstemnnen,
under
mtena
med
samarbetsgruppen SAGI, fick mjlighet att uttrycka knslor som i deras

vanliga yrkessammanhang i det direkta mtet med klienter inte var
lmpliga att yttra. Hos mnga av mina informanter har jag upplevt hur
Twitter fyller en liknande funktion som den SAGI fyller fr Grahams
(2002:216) statstjnstemn. Det konstituerar det "andra sammanhang" fr
knsloventilering som Sara tidigare nmnde; den plats dr erfarenheter och
sikter oavsett om de r positiva eller negativa, stora eller sm fr
mjlighet att luftas. Fr de privat-twittrande poliserna mjliggrs det Twitterbaserade knsloventilerandet genom deras hvdade privata nrvaro; i och med
att de kategoriserar sina siktsyttranden p Twitter som frikopplade frn
myndigheten kan de, med std av yttrandefriheten, dela med sig av tankar och
knslor rrande sitt polisira arbete. De privat-twittrande polisernas privata
och subjektivt knslofrgade prgel p inlgg kopplade till det polisira arbetet
har, sedan Polisens etablering p Twitter, mts av kritiska rster inte minst
kommandes inifrn Polismyndigheten. I en artikel i Polisfrbundets tidning
"Polistidningen" berttar Pr Lindroos ansvarig fr arbetet med sociala
medier och omvrldsbevakning p Rikspolisstyrelsen om hur fenomenet med
poliser p Twitter vckt frgor om vad som r lmpligt att sga som polis
(Andersson, 2012, 26 mars).
En del skriver att de twittrar som privatpersoner men frklarar samtidigt att de
jobbar som polis. Kanske fr att verka lite spnnande. (Andersson, 2012, 26 mars)
Lindroos anser att det kan framst som motsgelsefullt och svrt att, fr en
utomstende, srskilja om det r privatpersonen eller polisen som yttrar sig
(Andersson, 2012, 26 mars). Oavsett hur Polismyndigheten och allmnheten
n ser och frhller sig till denna upplevda "motsgelsefullhet" menar
Lindroos slutligen p hur det "inte skulle vara mjligt att ta fram ngon typ av
68
riktlinjer fr vad som r polismssigt okej att sga i det offentliga rummet"
(ibid.). Om detta r p gott eller ont r upp till var och en att avgra.
Agendan inbegripandes behov fr knsloventilering finner jag p mnga stt
nrbeslktad med den funktion jag hrnst mnar belysa och som tydligast
upplevs srskilja mina informanters handlingar frn de riktlinjer och
regleringar som formulerats fr de officiella polisira sociala medier-aktrerna.
Det r framfrallt den ansenliga mngd inlgg med poliskritiska undertoner
som gr hand i hand med det fringsstt som jag vljer att definiera i termer
av ifrgasttande.
5.10 Twitter som ifrgasttande redskap
Frdelen med att ha ett inofficiellt konto r att jag inte har samma sikt som
myndigheten i mnga frgor, och d finns det mjlighet att yttra det.
(Ur offline-intervju med Fatima)
Det hade helt klart varit problematiskt att twittra officiellt i och med min
poliskritiska hllning. Jag hade blivit kontrollerad och reglerad vilket inte hade varit
bra. (Ur offline-intervju med Carsten)
Tonen p sociala medier r bra, men ibland r det lite fr mnga protektionister.
Polisen mste vga sga att vi r bra likvl som vi mste vga st fr att ngot blev
mindre bra. Jag tycker inte man r en smre kollega fr att man inte gillar ngot.
(Ur mejl-intervju med Mikaela)
Mjligheten att, som fristlld individ med bred insikt i polisdiskursen snarare
n polis, p olika stt kunna ifrgastta, utmana och gra sin rst hrd i den
samtida polisdebatten betonade mnga av mina informanter var en av de
efterstrvansvrda frdelarna med deras nrvaro p Twitter. I deras
kontobeskrivningar gick det att, i enlighet med detta, lsa formuleringar som
p olika stt gjorde uttryck fr ett individuellt och privat frhllningsstt till
Twitter som kommunikationskanal. Formuleringar i stil med "delar mina
tankar och synpunkter, inte min arbetsgivares" var ett vanligt frekommande
stt att frnskriva sig det direkta myndighetsansvar som de officiella
myndighetsrepresentanterna innehade.
69
5.10.1 siktsprglad kommunikation medfr sociala komplikationer

Under mitt fltarbete har det dock, av mina informanter, genomgende
betonats hur en siktsprglad kommunikation i polisira frgor delvis tenderat
att medfra sociala komplikationer som visat sig i form av andra
samhllsaktrers uttryckta frhllningsstt gentemot dem.
Man betraktas alltid som polis oavsett vad man sjlv vill och anser. Skulle ngon
som till yrket r polis skriva ngot hpnadsvckande eller kontroversiellt s kommer
det alltid st "polis sger" p lpsedeln. (Ur DM-intervju med Fabio)
Fabios citat fr hr statuera exempel fr det som mnga av mina informanter

skildrat gllande det upplevda utifrn-frhllningssttet till poliser som "alltid
poliser". Mnga av mina informanter har beskrivit hur de, likt Fabio, upplevt
att de frmst frvntats vara och agera utifrn den (tidigare skildrade)
normativa polisroll de tillskrivits av allmnheten oavsett om de r i tjnst eller
ej. Den yttre strukturens kontroll ver den individuella agensen kan hr
kopplas till mile Durkheims (2003) teoretiserande kring de sociala fakta som
reglerar individers vardagliga ageranden.
The system of signs I use to express my thought, the system of currency I employ to
pay my debts, the instruments of credit I utilize in my commercial relations, the
practices followed in my profession, etc., function independently of my own use of
them. And these statements can be repeated for each member of society. Here,
then, are ways of acting, thinking, and feeling that present the noteworthy property
of existing outside the individual consciousness.[...] It asserts itself as soon as I
attempt to resist it. If I attempt to violate the law, it reacts against me so as to
prevent my act before its accomplishment. (Durkheim 2003:26f)
Durkheim menar p hur individen, om den frsker stta sig emot dessa
sociala fakta och agera normbrytande, kommer bli sedd p som "onaturlig"
vilket fljaktligen leder till ett tillrttavisande tillbaka till det ursprungliga
normativa agerandet.
Mary Douglas (2002) skriver p ett nrbeslktat stt, i sin bok "Purity and
Danger", om tabun som samhllsordnande redskap. Hon skildrar bland annat
hur tabun, likt Durkheims sociala fakta, har makten att reglera mnniskors
agens.
70
The taboo-maintained rules will be as repressive as the leading members of the

society want them to be. If the makers of opinion want to prevent freemen from
marrying slaves, or want to maintain a complex chain of inter-generational dynastic
marriages, or they want to extort crushing lieves whether for the maintenance of
the clergy or for the lavish ceremonials of royalty the taboo system that supports
their wishes will endure. Criticism will be suppressed, whole areas of life become
unspeakable and, in consequence, unthinkable. (Douglas 2002:xiii)
Douglas gr, i likhet med Durkheim (2003), det klart att det finns socialt
konstruerade redskap som hjlper till att etablera och reproducera den
efterstrvansvrda samhllsordningen en ordning dr alla individer beter sig
i enlighet med de sociala och kulturella normer som omgrdar dem. Om
tabuna ifrgastts eller p ngot stt kritiseras frtrngs det undan och kvvs
av strukturen.
Sett i skenet av dessa teoretiseranden kan de sociala komplikationerna, fr
mina informanter, te sig ofrnkomligt svrhanterliga; oavsett hur poliserna
knner rrande deras rtt att uttrycka privata sikter i polisira frgor
kvarstr det faktum att de, av allmnheten, frsts, ses p och frhlls till som
poliser snarare n privatpersoner oavsett kontext. Utifrn detta teoretiska
frhllningsstt enkom blir det svrt fr de privat-twittrande poliserna att
utmana de normer och hvdvunna uppfattningar som innefattas i den samtida
synen p polisrollen. Att ifrgastta och motstta sig en social struktur som
konsekvent tillrttavisar en tillbaka in i ledet kan sledes te sig som en mer
eller mindre hoppls uppgift att ta sig an.
5.10.2 Grsrotsbyrkraternas makt
Det finns dock en nyckelaspekt som r avgrande och som kan bist med en
frklaring till de privat-twittrande polisernas mjlighet att fortskrida i
utmanandet av polisdiskursen och synen p polisrollen maktaspekten. Att
frmst frsts och uppfattas som polis blir hr vnd till en frdel i strvan mot
ett frndrat stt att tala om, tnka kring samt frhlla sig till polisen. Denna
frdel finner sin frklaring i att varje polis, i och med dess roll som
statsrepresentant, besitter en stor makt ver hur allmnheten ser p och
frhller sig till hela Polismyndigheten och, i frlngningen, staten. Givet den
nmnda maktaspektens inverkan p polisernas mjlighet att ta plats i debatten
71
blir det aktuellt att tervnda till Michael Lipskys (2010) teoretiska diskussion
kring grsrotsbyrkrati.
Svl de officiella polisira Twitter-poliserna som de inofficiella privattwittrande poliserna r inbegripna i det teoretiska begrepp som Michael
Lipsky (2010) valt att kalla grsrotsbyrkrater. Ett av huvudsyftena med
resonemanget
kring
grsrotsbyrkraterna
inbegriper
betonandet
av
grsrotsbyrkratens sregna maktposition i den byrkratiska strukturen. En av

de aspekter som konstituerar grunden fr denna makt utgrs av deras
positionering som mellanhand mellan stat och medborgare.
[S]treet-level bureaucrats have considerable impact on people's lives. This impact
may be of several kinds. They socialize citizens to expectations of government
services and a place in the political community.They determine the eligibility of
citizens for government benefits and sanctions. They oversee the treatment (the
service) citizens receive in those programs. Thus, in a sense street-level bureaucrats
implicitly mediate aspects of the constitutional relationship of citizens to the state.
In short, they hold the keys to a dimension of citizenship. (Lipsky 2010:4)
Fr mina informanter innebr kontentan av detta resonemang att de, trots sin
hvdade
privata
roll
Twitter,
besitter
den
grsrotsbyrkratiska
maktpositionen p samma villkor som de kollegor vilka officiellt representerar

myndigheten. Den sregna maktpositionen blir n mer relevant sett i skenet
av
Lipskys
(2010:3)
resonemang
kring
hur
makten
inbegriper
grsrotsbyrkratens mjlighet att leverera myndighets-policys.

Although they are normally regarded as low-level employees, the actions of most
public service workers actually constitute the services "delivered" by government.
Moreover, when taken together the individual decisions of these workers become, or
add up to, agency policy. [...] Most citizens encounter government (if they
encounter it at all) not through letters to congressmen or by attendance at school
board meetings but through their children's teachers and through the policeman on
the corner or in the patrol car. Each encounter of this kind represents an instance of
policy delivery. (Lipsky 2010:3)
Sledes blir alla individer som, av allmnheten, frsts som poliser tillskrivna
ett tolkningsfretrde fr den stat de gestaltar. I och med sin roll som
mellanhand mellan stat och medborgare blir deras handlingar och ageranden
72
fljaktligen
sedda
som
levererade
av
staten
och
frstdda
som
myndighetspolicys.
Michel Foucault (1980) styrker Lipskys maktresonemang genom att, i boken
"Power/Knowledge", skildra maktens relation till producerandet av sanningar
samt beskriva hur varje samhlle har en egen struktur av sanningar.
Each society has its regime of truth, its 'general politics' of truth: that is, the types of
discourse which it accepts and makes function as true; the mechanisms and
instances which enable one to distinguish true and false statements, the means by
which each is sanctioned; the techniques and procedures accorded value in the
acquisition of truth; the status of those who are charged with saying what counts as
true. (Foucault 1980:131)
Varje samhlle skildras ha en egen uppsttning sanningar som tar sig uttryck i
diskurser skapade fr att hlla ordning och reglera samhllets medborgare.
Dessa sanningar produceras och regleras av samhlleligt verordnade
individer med ett tolkningsfretrde i definierandet av vad som rtt och vad
som r fel (Foucault 1908:131). Makt br, ur det hr perspektivet, betraktas
som ackompanjerat av rtten att formulera verkligheten.
Med
utgngspunkt
frn
Lipskys
(2010:4)
och
Foucaults
(1980:131)
maktprglade teoretiseringar blir det vidare behandlandet av de privattwittrande polisernas frhllningsstt till Twitter kastat i nytt ljus. Det som
dessa teorier tillfr Durkheims (2003:26f.) och Douglas (2002:xiii) resonemang
kring den sociala ordningens hmmande av normbrytande ageranden r i min
mening grsrotsbyrkratens maktposition och dess mjlighet att ndra p vad
som anses vara normativt. Om staten har fretrde i definierandet av hur
medborgarna ska frhlla sig till de samhlleliga diskurserna blir detta i
frlngningen grsrotsbyrkraternas ansvar att frvalta. Med andra ord r det
de individuella poliserna som innehar mjligheten att sjlva vara med i
definierandet av hur allmnheten frhller sig till polisdiskursen detta i och
med att de, i medborgarens gon, r det frkroppsligade uttrycket fr staten. I
och med att makten besitts av alla de individer som, av allmnheten,
uppfattas som poliser gller detta ven fr de privat-twittrande poliserna. Som
yttre beflhavare Fabio uttryckte det: "Skulle ngon som till yrket r polis
73
skriva ngot hpnadsvckande eller kontroversiellt s kommer det alltid st

'polis sger' p lpsedeln". De som r poliser till yrket r ur det hnseendet
poliser p heltid.
5.10.3 De som ifrgastter ifrgasttandet
I detta skede anser jag det viktigt att koppla ihop det tidigare framlyfta
problemet med den upplevda svrigheten att uttrycka egna sikter i den
polisira debatten med de utifrn-kommande ifrgasttande rsternas skilda
avsndare. De aktrer som jag finner det angelget att srskilja r de kritiska
rster som kommer frn officiella stats- och myndighetsrepresentanter och de
som kommer frn vriga delar av samhllet. Anledningen till varfr
srskiljandet anses viktigt terfinns i den obalanserade maktrelation som rder
mellan stat och allmnhet och som uppstr som en fljd av den frstnmndes
makt- och tolkningsfretrde (Foucault 1980:131). Med andra ord kan
allmnhetens ifrgasttande frhllningsstt gentemot de privat-twittrande
polisernas siktsyttringar frsts som ett underordnat uttryck och som en
konsekvens av statens mjlighet att styra ver och pverka allmnhetens
uppfattningar och frvntningar av polisrollen; i och med att makten formar
allmnhetens mjlighet att omnmna den sociala omvrlden utesluter den
samtidigt andra tolkningsmjligheter (Foucault 1980:119).
Den verordnade statens makt ver den underordnade allmnhetens
uppfattning av polisrollen str i enlighet med den "frhrskande ordning" som
Pierre Bourdieu kallar doxa (Carlhed 2011:284). Doxa-begreppet syftar
kollektiva undermedvetna frestllningar om den sociala omvrld som
kontrolleras och styrs av det rdande kulturella systemet (Borgstrm 2012:64).
I boken "Den manliga dominansen" exemplifierar Bourdieu (1999) hur den
doxiska maktordningen tar sitt uttryck genom skildrandet av den socialt
konstruerade manliga dominansen ver det kvinnliga. Bourdieu menar p hur
den manliga dominansen har alla frutsttningar att, p ett oinskrnkt stt,
utvas bland annat som en fljd av "de scheman som finns immanenta i varje
habitus" (ibid. 47).
74
Dessa har formats av likartade betingelser, r fljaktligen objektivt samstmda och

fungerar som matriser fr alla samhllsmedlemmars perceptioner, tankar och
handlingar.[...] Fljaktligen fr den androcentriska frestllningen om den
biologiska och sociala reproduktionen den objektivitet den allmnna meningen har,
i betydelsen praktisk, doxisk konsensus om praktikernas mening. Och kvinnorna
sjlva tillmpar p hela verkligheten, och srskilt p de maktrelationer de r
fngade i, tankescheman som r produkten av infrlivandet av dessa maktrelationer
och som kommer till uttryck i den symboliska ordningens grundlggande
motsttningar. Hrav fljer att deras kunskapsakter just drigenom r akter av
praktiskt eknnande, doxisk anslutning. (Bourdieu 1999:47)
Genom konsekvent subtil betingning i samstmmighet med den frhrskande

ordningens
"sanningar"
etableras
sledes
ett
"likformigt
system
av
dispositioner fr perception, tnkande och handlande hos individen" (Carlhed

2011:284). Sledes skapas en hllning gentemot doxan som varandes av
naturen given.
Samma mekanismer som ligger bakom den socialt konstruerade samhlleligt
verordnade mannen vill jag mena gr att applicera p den tidigare skildrade
obalanserade maktrelationen mellan stat och allmnhet. Med det menar jag
att staten och polismyndighetens reproduktion av den normativa polisrollen i
detta fall fr st som uttryck fr skapandet av en, utifrn sett, upplevd objektiv
ordning som ramar in synen p polisen. Spaningspolisen Mikaelas tidigare
skildrade upplevelse av sina kollegors stt att "g in i polisrollen" genom att
agera stramt och hrt r ett av mnga exempel p situationer och uttalanden
som tyder p att det, inom polisverksamheten, finns en vertygelse om vad
polisrollen inbegriper. Med min ackumulerade empiriska data rrande den
interna
poliskulturens
upplevda
inverkan
det
konventionella
frhllningssttet till polisrollen kan jag inte annat n hvda ett sknjt
mnster som indikerar p en doxisk ordning i den interna institutionella synen
p polisens varande. I frlngningen medfr myndighetens formulerade
frhllningsstt, i enlighet med Foucault (1980:119) en allmnneligt formad
syn p polisrollen liktydigt med den frstnmnda detta i och med den
statliga maktens mjlighet att forma allmnhetens stt att omnmna sin
sociala omvrld (ibid:131).
75
Med hjlp av detta angreppsstt formuleras ytterligare ett skl till att
ifrgastta och utmana det konventionella frhllningssttet i den samtida
polisdiskursen som str bortom det frstnmnda direkta ifrgasttandet av det
samtida polisira varandet. I och med att allmnhetens frhllningsstt till
polisen, i enlighet med Bourdieus (1999:47) och Foucaults (1980:131)
resonemang, str underordnat den doxiska ordningen kan den privattwittrande polisens ifrgasttande av polisdiskursen ven frsts som ett frsk
att reformera doxan i strvan mot en frndrad syn p polisen, svl internt
som externt.
Enligt Bourdieu blir ett ifrgasttande av den doxiska ordningen, som ett stt
fr att mana till diskursbrott, emellertid allt svrare att driva igenom ju lngre
historia det sociala fltet har samt ju hgre grad det r p strukturering och
kontroll (Carlhed 2011:284); ju starkare rotad en vertygelse om den naturliga
ordningen r, desto svrare r det att motstta sig den. Fr att exemplifiera
den socialt konstruerade ordning som de privat-twittrande poliserna sker
utmana kan polisforskaren Rolf Granrs (2004) portrttering av den internt
utbredda och djupt rotade formuleringen av "riktigt polisarbete" lyftas fram.
Det kanske viktigaste kriteriet p vad som knnetecknar det riktiga polisarbetet r
[...] hur det bedrivs. Det riktiga polisarbetet skall innehlla dramatik. Det kan
beskrivas utifrn metaforen jakt: det gller att spra upp bytet, flla och fra hem
det. Det r i dessa situationer polisen kan utnyttja sin professionella kompetens, sin
trning och utbildning, utrustning, fysik och maktmedel. (Granr 2004:131)
Den interna synen p det "riktiga polisarbetet" stlls vidare i relation till de
flertal direktiv som under slutet av 1900-talet och brjan p 2000-talet
utfrdades av Regeringen (citerat i Granr 2004:55) och som betonar polisens
trygghetsskapande snarare n repressiva funktion. Detta skildras dock inte ha
hindrat att det, frn Regeringens hll, "krvts kad repression i frhllande
till brott som varit aktuella i den allmnna debatten, som gatuvld, brott med
frmlingsfientliga inslag och vld mot kvinnor" (Granr 2004:55). Granrs
skildrade utbredda syn p "riktigt polisarbete" str helt i enlighet med den
skepsis
som,
tidigare
skildrat
av
dialogpolisfunktionen.
76
Carsten,
ofta
riktas
mot
Allts, det r inte polisirt att inte arbeta repressivt och drfr kan de inte vara
poliser. Det r ngon form av ltsasmjukispolis som inte har samma status och
auktoritet som annan polisverksamhet.
Fresprkarna fr ett proaktivt polisarbete hamnar sledes i skuggan av den

pro-repressiva "riktiga polisen". Detta gller inte endast fr dialogpolisen utan
ven fr alla de poliser som strvar efter att lyfta fram och prioritera den
renodlat brottsfrebyggande aspekten av polisverksamheten.
5.10.4 De digitala forumens demokratiska kraft
Det r i det hr skedet, sett ur skenet av resonemanget kring de djupt rotade
vertygelsernas starka motstnd mot frndring (Carlhed 2011:284), som det
blir aktuellt att lyfta fram de digitala verktygens och i det hr fallet Twitters
centrala roll som "revoltr" i strvan mot en frndrad syn p polisen. I
kapitlet "Digital Politics and Political Engagement" i boken "Digital
Anthropology" skriver John Postill (2012:165-184) om det kade anvndandet
av digitala medier fr att driva p samhllelig frndring. I sin diskussion
belyser han bland annat likheterna mellan publika och ppna digitala forum
och det sociologiska konceptet offentlig sfr ursprungligen myntat av den
tyske sociologen Jrgen Habermas (Postill 2012:166).
A public sphere is 'an arena, independent of government (and market) [...] which is
dedicated to rational debate and which is both accessible to entry and open to
inspection by the citizenry. It is here [...] that public opinion is formed'
(Postill 2012:166)
Den publika sfren utgr med andra ord en plats dr medborgare fritt, utan
staten och myndigheters inblandning, kan mobilisera sig siktsmssigt och i
frlngningen styra sitt samhlle till frndring. I enlighet med Postills
(2012:166) stt att frst det digitala rummet som en publik sfr skildrar den
amerikanska sociologen Victoria Carty (2011:3), i boken "Wired and
Mobilizing", de digitala ntverkens makt och mjlighet att socialt mobilisera
mnniskor i strvan efter frndring. Carty exemplifierar detta genom
skildringen av den digitala revolution som tog fart efter protester mot det
Iranska presidentvalet 2009.
77
Protests following the 2009 Iranian presidential election against alleged electoral
fraud regarding the victory of Ahmadinejad's reelection (and in support of
opposition candidate Mir Hossein Mousai) demonstrated the power of not just the
Web but also social networking sites. The mobilzation was in fact nicknamed the
"Twitter Revolution" and the mobilization highlighted two things. One, that digital
tools have altered communication into something much more "real-time" than the
Internet. And two, the use of new technologies among activist has decreased or
eliminated the need for any kind of formalized or centralized leadership in many
contemporary social movements. As Iranian government limited press operations,
restricted journalists, blocked access to pro-opposition websites, shut down Internet
access, blocked cell phone transmissions and text messaging, and banned rallies in
response to the protests, it was Twitter, Facebook, and Youtube that allowed the
moilization to sustain itself. (Carty 2011:3)
Sett utifrn dessa, av Postill (2012:166) och Carty (2011:3), framstllda

frhllningsstt till de digitala forumens demokratiska kraft kan de privattwittrande polisernas sociala srstllning frsts som oerhrt prominent. Med
ett dubbelt rollinnehavande privatperson och polis besitter de en unik
samhllelig maktposition och kan, med hjlp utav det mobiliserande och
demokratiserande verktyg som stavas Twitter, utmana det normativa och
konventionella frhllningssttet till polisfunktionens varande idag och i
frlngningen prgla samt omforma den polisira diskursen.
78
6. Slutledning
Denna uppsats har haft fr avsikt att lyfta fram och problematisera den
svenska polisdiskursen. Genom den empiriska data jag, under mitt fltarbete,
tillskansat mig har jag kunnat urskilja hur polisira ageranden p den digitala
medieplattformen Twitter tyckts statuera ett bra exempel fr ett belysande av
denna problematisering. Det jag vill hvda r att diskrepansen mellan det som
driver
ena
sidan
de
Twitter-aktrer
som
officiellt
representerar
Polismyndigheten och andra sidan mina informanter de privat-twittrande

poliserna i grunden kan frsts som ett uttryck fr strre och komplexare
meningsskiljaktigheter. I denna slutledning mnar jag koppla samman de
vergripande teman som diskuterats fr att slutligen n fram till arbetets
analytiska slutponger.
Polisen har skrdat stora framgngar i och med sin etablering p sociala
medier. I underskningar utfrda av Sifo gick det att en tid efter polisens
intg p sociala medier utlsa en markant frtroendekning som delvis
frklarades av de digitala kanalernas folkliga prgling p verksamheten
(Ekstrm 2014, 21 maj). Etablerandet av den polisira nrvaron p sociala
medier fregicks av frstudier som togs fram av Rikspolisstyrelsen (2011) och
som tydligt pekade p en klar verksamhetsnytta i polisers delaktighet p forum
ssom Facebook, Twitter och Instagram. Sedan etableringen p sociala
medier har vgen framt fr Polismyndigheten dock bitvis tett sig krokig. Ett
internt spretande frhllningsstt till mediet har bland annat skildrats som en
av de problematiska aspekter som uppsttt till fljd av introducerandet till ett
ditintills outforskat forum (e.g. Andersson, 2012, 26 mars).
Sociala medier har en ppen attityd och ett lttsamt sprk. Tydlighet och ppenhet
r vad som rekommenderas i dialogen i sociala medier.[...] Det personliga anslaget i
dialogen br inte verg i en fr nra och avslappnad dialog. Viktigt att tnka p r
att frska anvnda samma anslag och niv p dialog som anvnds nr man i andra
79
Slutledning
sammanhang diskuterar frgor med allmnheten. [...] Anstllda br i mjligaste mn

undvika att anvnda sina privata konton i tjnsten. (Rikspolisstyrelsen, 2011:25)
6.1 Skilda frhllningsstt till polisdiskursen och dess uttryck

Frmaningar om att inte blanda ihop det privata med det professionella har
varit ngot Polisen betonat konsekvent sedan de frsta polisira sociala
medier-kontona upprttades. Det r ur dessa frmaningar som mitt arbete tar
avstamp. De r nmligen indikatorer p de okonventionella utspel som tog sig
uttryck redan tidigt i Polisens sociala medier-historia individuella poliser
brjade, trots avrdning, twittra privat om sitt yrkesliv och sin arbetsgivare. I
detta terfinns det som jag frmst avsett lyfta fram genom mitt etnografiska
material. De okonventionella frfarandena inbegrips nmligen av hur mina
informanters de privat-twittrande polisernas ageranden, utver den
formella
dagordning
som
reglerar
de
officiella
representanterna
fr
Polismyndigheten och dess handlingar p sociala medier, drivits av andra

agendor delvis frgade av poliskritiska undertoner. Jag vill hvda att de
privat-twittrande poliserna jag hnvisat till i detta arbete i stor utstrckning
och p svl direkta som indirekta stt uttryckt en strvan efter att utmana
idn om det samtida polisira varandet.
Genom att hvda sin rtt till knslouttryck av olika slag tycks de privattwittrande poliserna frska luckra upp de grnsdragningar som idag ramar in
idn
kring
den
konventionella
polisrollen
(e.g.
Jackall
2000:237;
Rikspolisstyrelsen 2014:10). Att ppet skriva om hndelser som pverkar

sinnelaget
blir
ett
problematiserar
knslouttryck
och
(e.g.
stt
igenom
utmanar
Graham
vilket
de
yrkesrollens
2002:216;
privat-twittrande
frvntningar
Hochschild
poliserna
p
2003:7f.).
deras
Bortom
ifrgasttandet av de emotionella frvntningar som lggs poliser utmanas

idn om den diskursiva synen p polisrollen ven genom ett bredare
ifrgasttande av vilken funktion det samtida svenska polisfrfarandet ska
fylla. Vilka delar av verksamheten br prioriteras? Hur bedrivs polisirt
arbete effektivast? Med utgngspunkt frn den struktur som ramar in det
statliga systemet i vilka metoder och frhllningsstt finns de bsta
frutsttningarna fr en s demokratisk polis/allmnhet-relation som mjligt?
80
Slutledning
Det br nmnas att lngt ifrn alla de privat-twittrande poliser jag pratat med
konsekvent
uttrycker
frestllningarna
kring
sikter
det
som
polisira
explicit
ifrgastter
varandet.
Dock
de
finner
rdande
jag
hur
poliskritiken i mnga fall r, som tidigare nmnts, undertonsbaserad. I ett

Twitter-inlgg beskrivs det exempelvis hur en polis trffar p en gammal
kollega och konstaterar att hen ser "glad och frsch ut" varp anledningen
senare visar sig vara att denne lmnat sin tjnst som polis. P s stt tar sig
bland annat den subtila kritiken sitt uttryck. Kritiken sknjs ven indirekt
inhyst i inlgg som p varierade stt lyfter fram och betonar handlingar och
hndelser som gr hand i hand med den polisroll som den individuelle polisen
efterstrvar.
Genom de privat-twittrande polisernas stt att, via Twitter, frhlla sig till
och kommunicera sin syn p polisrollen sknjs en annan sorts polis kliva fram
i rampljuset. Denne vill utmana den vedertagna och normativa polisroll som
idag har strst inflytande ver polisdiskursen och som reproducerar och frgar
myndighetens frhllningsstt till det polisira varandet. Dialogpolisen
Carsten har varit den som ftt statuera exempel fr det polisideal jag
uppfattat finns utspritt bland de privat-twittrande poliserna.
Vi mste frndra synen p vad polisens ansvar, roll och syfte r i samhllet. Mnga
tnker att polisens uppgift r att straffa och lagfra brottslingar men jag menar p
att det bara r en del av uppdraget. Polisen r p ett makroplan ansvarig fr
beteendefrndring i samhllet.[...] Polisen r idag i mngas gon en symbol fr
repressionen och frtrycket i samhllet. Det r nra tillhands att frst polisen som
fretrdare fr den frtryckande staten och det knns problematiskt och mste p
sikt gras ngot t. Jag vill mena p hur det frmst bottnar i hur man, inom Polisen,
ser p och frstr sitt uppdrag.
Det finns mycket som pekar p att det, inom Polisen, finns en utbredd
endimensionell och onyanserad syn p vad det polisira uppdraget innefattar
och vad en br frvnta sig i och av polisrollen. Detta grs exempelvis tydligt
i Granrs (2004:131) skildring av synen p det "riktiga polisarbetet". Ett annat
exempel p de reproducerade frvntningarna p polisuppdraget terfinns i
ett informationshfte riktat till individer intresserade av att ska den svenska
polisutbildningen. I hftet skildrar Polisen vad en kan frvnta sig i arbetet
som polis.
81
Slutledning
Du kommer att mta hat. Du kommer se saker g snder. Mnniskor. Familjer. Du

kommer fatta sekundsnabba beslut. Knna adrenalinet pumpa genom kroppen. Du
kommer arbeta medan andra sover, firar eller semestrar. Du kommer se sdant
andra inte ser. Du kommer lra dig lsa mnniskor. Du kommer lsa konflikter.
Stlla saker till rtta. Hjlpa. Skydda. Fr att lyckas kommer du behva ditt frnuft.
Ditt mod. Din medknsla. Du kommer aldrig kunna frvnta dig ett tack. Men du
kommer alltid att behvas. (Rikspolisstyrelsen, 2013b)
ven om texten i mngt och mycket strvar efter att ge en rttvis och
realistisk
bild
av
sanningsbeskrivningar
polisarbetet
som
tycks
baseras
det
finnas
frestllningar
inneboende
kring
hur
polisfunktionen r beskaffad. Formuleringarna "Du kommer att mta hat" och

"Du kommer aldrig kunna frvnta dig ett tack" skvallrar om en doxisk
ordning (Bourdieu 1999:47; Carlhed 2011:284) dr de repressiva rttsliga
tgrderna och vldsmonopolet genomsyrar det interna frhllningssttet till
den
polisira
samhllsfunktionen.
Samhllsordningen
frestlls
frmst
upprtthllas genom repressiva tgrder; Polisens framstllning av hur den

modiga polisen, med adrenalinet pumpandes genom kroppen, stller saker till
rtta med hatet som prislapp indikerar p det repressiva som den uppgift
vilket primrt ramar in polisrollen. ven om det, i den samhllsstruktur
Sverige konstitueras av idag, inte r mjligt att frbig vldsmonopolet och
repressiva tgrder kvarstr faktumet att polisfunktionen r tnkt att
inbegripa mycket mer.
Frtroende fr Polisen skapas, frutom genom ett korrekt och effektivt arbetsstt,
ven genom en god dialog med medborgarna. Det finns ett starkt forskningsstd fr
slutsatsen att medborgarnas frtroende fr och vilja att samarbeta med Polisen strks
nr kontakterna med Polisen knnetecknas av professionalitet, respektfullt
bemtande och dialog dvs. mjlighet fr medborgaren att komma till tals. Detta
stder en Polis nrmare medborgarna, som i lokalpolisomrdet arbetar lngsiktigt
och uthlligt. Bemtandet i form av medborgarmtet r sledes centralt fr
Polismyndigheten i sin helhet. (Ju 2012:16/2014/145)
De privat-twittrande polisernas strvan mot ett annat stt att bedriva

polisarbete str, i stor utstrckning, i enlighet med detta ovan citerade synstt.
Det upplevs finnas en vilja att lyfta fram en mer demokratiskt prglad relation
mellan polis och allmnhet. Ett angreppsstt dr relationen mellan de som
kontrollerar och de som kontrolleras frmst frgas av ett inkluderande,
jmbrdigt och vxelverkande frfarande. Twitter gr detta mjligt.
82
Slutledning
6.2 I grnslandet mellan statsrepresentant och privatperson

I grnslandet mellan statsrepresentant och privatperson har de privattwittrande poliserna mjligheten att inte enbart fra fram sina sikter utan
ven driva p frndring. I enlighet med Lipskys (2010:3) resonemang kring
grsrotsbyrkraternas sregna maktposition kan de privat-twittrande poliserna
forma synen p polisfunktionen och polisrollen genom att lyfta fram den egna
tolkningen av uppdraget. I kombination med resonemangen kring den digitala
sfrens demokratiska kraft (e.g. Carty 2011:3; Postill 2012:166) blir Twitter s
mycket mer n ett interagerande forum - det verkar som ett inflytelserikt
verktyg varigenom grsrotsbyrkraterna, tillika privat-twittrande poliserna,
strker
sin
maktposition
mer.
samma
stt
som
Lipskys
grsrotsbyrkrater kan omforma policys genom att tolka och gestalta den stat
de representerar kan de privat-twittrande poliserna, genom att p olika stt
utmana konventionella frhllningsstt med hjlp av Twitter som maktfullt
verktyg, omforma och driva p den interna institutionella utvecklingen.
Den skildrade utmanandet av och strvan bort frn det konventionella och
traditionella sttet att frhlla sig till polisfunktionen kan likstllas med
utvecklingen fr det institutionella idealet frn det Weberiska byrkratiska
frhllningssttet som avhumaniserar medborgarna och gr de till "fall" (e.g.
Ahrne 1995:50; Perjos 1998:10f.) till modernitetens reflexiva institutioner
(Giddens 1991:20).
Modernity's reflexivity refers to the susceptibility of most aspects of social activity,
and material relations with nature, to chronic revision in the light of new
information or knowledge. Such information or knowledge is not incidental to
modern institutions, but constitutive of them. [...] Science depends, not on the
inductive accumulation of proofs, but on the methodological principle of doubt. No
matter how cherished; and apparently well established, a given scientific tenet might
be, it is open to revision or might have to be discarded altogether in the light of
new ideas or findings. (Giddens 1991:20f.)
Utvecklingen vill bana vg fr den post-traditionella ordningen dr tvivlets

principer institutionaliseras fr att gynna progressen. Det finns frvisso redan
indikatorer i handlingar inom Polisen som visar p ett kliv i riktningen mot
den sortens moderna reflexiva institution (e.g. Rgsj Thorell, 2015, 12
83
Slutledning
augusti). Det tycks dock fortfarande finnas ett stort utrymme fr vidare
utveckling. Skildringen av det "riktiga polisarbetet" (Granr 2004:131) str i
enlighet med Carstens skildring av hur den samtida polisverksamheten i
mngt och mycket rotar sig i samt prglas av beslut baserade p erfarenheter.
Jag kan svrligen tnka mig att man skulle styra landstinget eller sjukvrden p ett
erfarenhetsbaserat stt, men polisverksamheten styrs ofrnkomligen av en massa
tyckanden.
Genom de privat-twittrande polisernas handlingar kan den erfarenhets- och

traditionsbaserade verksamhetsfringen utmanas. Med utgngspunkt frn
krnan i budskapet som "en annan sorts polis" fr fram r Polismyndigheten i
behov av att nyansera frhllningssttet till vad polisfunktionen br inbegripa.
Sverige r i stndig framtrrelse, och fr att statliga institutioner ska kunna
flja samhllsutvecklingen behver de syna sig sjlv i smmarna. Det rcker
inte med att luta sig tillbaka p erfarenheter och gamla mnster att
konsekvent vga utmana idn om det egna varandet r nyckeln till ett
framgngsrikt och effektivt myndighetsutveri.
6.3 Frslag till vidare forskning
Forskningsomrdet "Polisen p sociala medier" r onekligen vldigt stort och
omjligt att avklara i en sdan hr uppsats. Det finns mnga intressanta
infallsvinklar som jag vidrrt under mitt uppsatsarbete men som jag, av olika
anledningar, inte haft mjlighet att g p djupet med.
Frutom
Twitter
finns
det
en
mngd
andra
interaktions-
och
kommunikationsplattformar som faller inom kategorin "sociala medier".

Mnga av mina informanter har skildrat hur de inte enbart hller till p
Twitter utan ven skildrar sina egna erfarenheter av polisyrket p plattformar
ssom exempelvis Facebook och Instagram. I och med att de tekniska
utgngspunkterna skiljer sig t forumen emellan vore det intressant att
frdjupa sig i ngon av dessa fr att p s stt kunna bredda frstelsen kring
de olika platsernas frutsttningar fr gestaltandet av det polisira varandet.
84
Slutledning
Genom att Polisen blir alltmer nrvarande i de svenska medborgarnas vardag

exempelvis via sociala medier kar ven deras samhlleliga maktstllning.
Ett alltjmt vxande inflytande och frtroende hos allmnheten tls att
problematiseras d det i sin tur medfr etiska dilemman i maktrelationen
mellan rttsstat och befolkning. I enlighet med Bourdieus (1999:11f.)
resonemang om den symboliska maktutvning som sker under ytan bortom de
kontrollerades medvetande, kan Polisen genom ett humant och medmnskligt
handlag frkl sitt stt att styra och reglera den sociala ordningen. Frgan
som dyker upp i mitt huvud ter sig given med vilka medel och metoder kan
staten styra och reglera sin befolkning utan att det blir etiskt problematiskt?
En diskursiv maktanalys av den svenska Polisens ageranden p sociala medier
anser jag sledes, utifrn detta perspektiv, vore av intresse fr vidare
forskning.
85
Referenser
123carre. (2014, 27 oktober). En av landets frmsta polisforskare har skt

tjugotalet polisira chefstjnster utan framgng. Slseri med
kompetens! http://polistidningen.se/2014/10/14821/
[Twitter post]. Hmtad 2015-03-29, frn
https://twitter.com/123carre/status/526679397198483456
Abrahamsson, H. (2006). En delad vrld: Gteborgshndelserna i backspegeln.
Stockholm: Leopard frlag.
Ahrne, G. (1985). Den irriterade medborgaren: en underskning om erfarenheter och
upplevelser av byrkrati. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms
universitet.
Ahrne, G. (1995). Medborgaren vid det byrkratiska grnssnittet. I Bjrklund,
U. & Abrahamsson, K. (red.). Den lilla samhllsdialogen: forskning om
medborgarkontakter, yrkeskompetens och kunskapsstd i en decentraliserad
frvaltning (50-56). Stockholm: Fritze.
Andersson, A-K. (2012, 26 mars). P Twitter blandas polisarbete och
privatliv. Polistidningen. Hmtad 2016-04-26, frn
http://polistidningen.se/2012/03/pa-twitter-blandaspolisarbete-ochprivatliv/
Ask, B. (2014, 5 maj). Experter med rtt att leda polisfrhr. Expressen.
Hmtad 2015-03-31, frn http://www.expressen.se/debatt/expertermed-ratt-att-leda-polisforhor/
Bargh, J. & McKenna, K. (2003). The Internet and Social Life. Annual Review
of Psychology 55, 573-590.
Beneito-Montagut, R. (2015). Encounters on the Social Web: Everyday Life
and Emotions Online. Sociological Perspectives 58(4), 537-557.
Boellstorff, T. (2008). Coming of Age in Second Life: An Anthropologists Explores the
Virtually Human. Princeton: Princeton University Press.
Bonilla, Y. & Rosa, J. (2015). #Ferguson: Digital protest, hashtag
ethnography, and the racial politics of social media in the United
States. American Ethnologist 42(1), 4-17.
Borgstrm, M. (2012). Att synliggra det osynliga i mnskliga mten Kod,
identitet och interkulturell pedagogik. I Borgstrm, M., GoldsteinKyaga, K., & Hbinette, T. (red.). Den interkulturella blicken i pedagogik:
Inte bara goda fresatser (63-77). Stockholm: Sdertrns hgskola.
86
Referenser
Bourdieu, P. (1984). Distinction: a social critique of the judgement of taste. London:

Routledge.
Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Gteborg: Daidalos.
Brottsfrebyggande rdet. (2015). Nationella trygghetsunderskningen 2014: Om
utsatthet, otrygghet och frtroende. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet.
Buszman. (2014, 20 december). Kvinna ringer LKC efter krogstngning och
frgar efter nr till den snygga polisen utanfr kebaben. Man blir ju
smickrad :) [Twitter post]. Hmtad 2015-03-29, frn
https://twitter.com/Buszman/status/546512773577179136
Carlhed, C. (2011). Flt, habitus och kapital som kompletterande redskap i
professionsforskning. Socialvetenskaplig tidsskrift (4), 283-300.
Carlstrm, A. K. (1999). P spaning i Stockholm: En etnologisk studie av polisarbete.
Stockholm: Stockholms Universitet.
Castells, M. (2001). The Internet Galaxy: Reflections on the Internet, Business, and
Society. Oxford: Oxford University Press.
Chan, J.B.L. (1997). Changing police culture: policing in a multicultural society.
Cambridge: Cambridge University Press.
Diaz Ortiz, C. (2011). Twitter for good: change the world one tweet at a time. San
Francisco: Jossey-Bass.
DN Ledare. (2013, 24 september). En skam fr Sverige. Dagens Nyheter.
Hmtad 2015-03-25, frn http://www.dn.se/ledare/huvudledare/enskam-for-sverige/
Durkheim, . (1973). Moral education: a study in the theory and application of the
sociology of education. New York: Free P..
Durkheim, . (2003). What is a social fact?. I: Delanty, G. & Strydom, P.
(red.). Philosophies of social science: the classic and contemporary readings
(26-30). Maidenhead: Open University.
Douglas, M. (2002). Purity and Danger. London: Routledge.
E-delegationen. (2010). Riktlinjer fr myndigheters anvndning av sociala medier.
Stockholm: E-delegationen.
Eidevall, M. (2013, 20 maj). Megafonen om upploppet i Husby. Svenska
Dagbladet. Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/megafonen-om-upploppet-ihusby_8189540.svd
Ekstrm, J. (2014, 21 maj). Sociala medier bakom polisens kade
frtroende. Svenska Dagbladet. Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sociala-medier-bakom-polisensokade-fortroende_3582488.svd
Expressen Ledare. (2013, 24 september). Polisen mste utredas. Expressen.
Hmtad 2015-03-25, frn http://www.expressen.se/ledare/polisenmaste-utredas/
Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity.
87
Referenser
Foucault, M. (1980). Knowledge/Power: Selected interviews and other writings 19721977. New York: Vintage Books.
Giddens, A. (1991). Modernity and self-identity: self and society in the late modern age.
Cambridge: Polity press.
Graham, M. (2002). Emotional Bureaucracies: Emotions, Civil Servants, and
Immigrants in the Swedish Welfare State. Ethos 30(3), 199-226.
Granr, R. (2004). Patrullerande polisers yrkeskultur. Lund: Lunds Universitet.
Granr, R. & Knutsson, M. (2000). Etik i polisarbete. Lund: Studentlitteratur.
Hochschild, A. R. (2003). Managed Heart. Berkeley: University of California
Press.
Holender, R. & Lfgren, E. (2014, 24 augusti). Motdemonstranter skadade vid
nazimanifestation. Dagens Nyheter. Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.dn.se/nyheter/sverige/fem-svart-skadade-till-sjukhusefter-antinazistdemonstration/
Eriksen, T. H. (2000). Sm platser stora frgor: en introduktion till
socialantropologi. Nora: Nya Doxa.
Jackall, R. (2000). A Detective's Lot: Contours of Morality and Emotion in
Police Work. I Fineman, S. (red.). Emotion in Organizations (227-240).
London SAGE.
JohanSpanbo. (2014, 20 december). @Buszman Fretagsamt. Det mste man
ge henne. [Twitter post]. Hmtad 2015-03-29, frn
https://twitter.com/JohanSpanbo/status/546513349383847936
Ju 2012:16/2014/145. Polismyndighetens verksamhetsplan 2015. Stockholm:
Genomfrandekommittn fr nya Polismyndigheten.
Knight, N. (1982). Skinhead. London: Omnibus.
krimpoliserna. (2015, 19 mars). Tnk inte trodde jag fr tv r sen att jag
skulle f cred av cheferna fr det jobb jag gr... #pltsligthnderdet
#kpentriss [Twitter post]. Hmtad 2015-03-29, frn
https://twitter.com/krimpoliserna/status/578468886137417728
Larsson, A. (2014, 24 augusti). Vr rdsla fr polisen r befogad. Aftonbladet.
Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/brottochstraff/article
19416124.ab
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services.
New York: Russell Sage Foundation.
Loftus, B. (2009). Police culture in a changing world. Oxford: Oxford University
Press.
Lfgren, O. (1988). Omskolade svenskar: Perspektiv p informalisering. I
Lfgren O. (red.). Hej, det r frn frskringskassan!: Informaliseringen av
Sverige. (11-35). Stockholm: Natur och kultur.
Malm TT. (2014, 25 augusti). Manifestation mot polisvld i Malm. Svenska
Dagbladet. Hmtad 2015-03-25, frn
88
Referenser
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/manifestation-mot-polisvald-imalmo_3850266.svd
Mannerheim, O. (1991). Tre klassiska texter. Gteborg: Korpen.
Martin, S. E. (1999). Police Force or Police Service? Gender and Emotional
Labor. Annals of the American Academy of Political and Social Science 561,
111-126.
Mrtensson, E. (1988). Den familjra myndigheten: Intimiseringen av det
offentliga sprket. I Lfgren, O. (red.). Hej, det r frn frskringskassan!:
informaliseringen av Sverige. (105-127). Stockholm: Natur och kultur.
Nationalencyklopedin. (2015). Gteborgshndelserna. Hmtad 2015-04-16,
frn
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/gteborgshndelser
na
Nitz, L. (2014, 6 maj). Ofrskmt okunnigt, Ask. Expressen. Hmtad 2015-0401, frn http://www.expressen.se/debatt/oforskamt-okunnigt-ask/
Olofsdotter Stensta, H. (2013). Grsrotsbyrkrati i frndring. I Casula
Vifell, . & Ivarsson Westerberg, A. (red.). I det offentligas tjnst: nya
frutsttningar fr tjnstemannarollen (185-202). Malm: Gleerup.
Orrenius, N. (2013, 23 september). ver tusen barn med i olaglig
kartlggning. Dagens Nyheter. Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olagligkartlaggning/
PeppeUMF. (2014, 20 december). @JohanSpanbo Mste vart 112? Kan ju
snart g av passet ;-) @Buszman [Twitter post]. Hmtad 2015-03-29,
frn https://twitter.com/PeppeUMF/status/546517206818107392
Perjos, S. (1998). Mten mellan myndighet och medborgare: ett myndighetsperspektiv.
Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.
Pettersson, K. (2013, 24 september). Rasism mot romer r vr blinda flck.
Aftonbladet. Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/articl
e17530426.ab
Polisen. (2013). Samverkan mot Social oro: Metodhandbok. Stockholm: Vsterorts
Polismstardistrikt.
Polisen. (2015a). Antal anstllda inom Polisen 2000-2014. Hmtad 2015-11-24,
frn https://polisen.se/Kronoberg/Aktuellt/Rapporter-ochpublikationer/Statistik/Publicerat---Nationellt/Polisenspersonal/Antal-anstallda-2000---2013/
Polisen. (2015b). Social oro - frklaringsmodell. Hmtad 2015-06-03, frn
https://polisen.azurewebsites.net/index.php/social-oro/
Polisfrbundet. (u..). Rd och riktlinjer fr sociala medier. Hmtad 2016-02-17,
frn http://www.polisforbundet.se/om-oss/om-webbplatsen/riktlinjersociala-medier/
89
Referenser
Polisfrbundet. (2008). Miniguide: Besvara inlgg och kommentarer om ditt

fretag p internet. Hmtad 2016-04-04, frn
http://www.polisforbundet.se/medlem/Miniguide_om_svara_och_kom
mentera_ver0.9_2008_Axbom.pdf
Polismyndigheten i Stockholms ln. (2012). Utvrdering av samverkan fr att
frebygga social oro i Jrvaomrdet. Stockholm: Polismyndigheten i
Stockholms ln.
Postill, J. (2011). Localizing the Internet: An Anthropological Account. New York:
Berghahn Books.
Postill, J. (2012). Digital Politics and Political Engagement. I Horst, H. &
Miller, D. (red.). Digital anthropology (165-184). Oxford: Berg.
Premfors, R. (2009). Demokrati och byrkrati. Lund: Studentlitteratur.
Radcliffe-Brown, A. (1940). On Social Structure. The Journal of the Royal
Anthropological Insitute of Great Britain and Ireland 70(1), 1-12.
Regeringen, Regleringsbrev till polisvsendet fr ren 91/92, 92/93, 93/94,
94/95, 95/96, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001 tillgngliga i
Civildepartementet, Statsliggaren fr 91/92 och i
Justitiedepartementet, Statsliggaren fr senare r.
Reiner, R. (2010). The politics of the police. (4. ed.) Oxford: Oxford University
Press.
Rikspolisstyrelsen. (2011). Frstudie: Polisen i sociala medier. Stockholm:
Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen. (2013a). Utvrdering: Polisens nrvaro i sociala medier.
Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen. (2013b). Polisprogrammet: Till dig som sker mer n ett
jobb. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen. (2014). Handledning: Polisen i sociala medier. Stockholm:
Rikspolisstyrelsen.
Rothstein, B. & Kumlin, S. (2005). Making and breaking social capital. The
impact on welfare state institutions. Comparative Political Studies 38 (4),
339-365.
Rgsj Thorell, A. (2015, 12 augusti). Polisen bemter kritiken: "Inget fel att
visa medmnsklighet". Resum. Hmtad 2016-02-03 frn
http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2015/08/12/polisenforsvarar-sig-mot-kritiken-inget-fel-att-visa-medmansklighet/
Sarnecki, J. (1985). Byrkratins innersta vsen. Stockholm: Carlsson.
Shapp, A. (2014) Variation in the Use of Twitter Hashtags (Qualifying paper).
New York: New York University. Hmtad frn
http://www.nyu.edu/projects/shapp/Shapp_QP2_Hashtags_Final.pdf
Skolnick, J.H. (1994). Justice without trial: law enforcement in democratic society. New
York: Macmillan.
90
Referenser
Socialdemokraterna. (u..). Folkhemmet, medborgarhemmet. Hmtad 2016-04-22,

frn
http://www.socialdemokraterna.se/upload/webbforalla/ak/malmo/do
kument/Folkhemmet%20PAH.pdf
Stein, R. (2012). StateTube: Anthropological Reflections on Social Media and
the Israeli State. Anthropological Quarterly 85(3), 893-916.
Sveriges Radio. (2014). Vem litar p polisen?. Hmtad 2015-03-25, frn
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/429603?programid=4645
Twitter. (2016). About Twitter. Hmtad 2016-03-16, frn
https://about.twitter.com
Weigl, K. (2015, 12 augusti). Vi behver inte polisens knslor. Dagens
Nyheter. Hmtad 2016-01-26 frn
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article21
2
42750.ab
Westerberg, O. (2014, 24 augusti). Fredrik Ekelund: "Polisen anvnde ett
uppenbart vervld". Sydsvenskan. Hmtad 2015-03-25, frn
http://www.sydsvenskan.se/malmo/fredrik-ekelund-polisen-anvandeett-uppenbart-overvald/
Westman, J. (2012). Den goda polisen: En analys av Polistidningens
konstruktioner av polisen under perioden 1974-2008. Vxj:
Linnuniversitetet.
Williams, E. (2008, 12 maj). How @replies work on Twitter (and how they
might) [Blogginlgg]. Hmtad frn
https://blog.twitter.com/2008/how-replies-work-on-twitter-andhow-they-might
YB_Sodermalm. (2014, 17 september). Oerhrt viktigt att krgare tar sitt
ansvar och inte verserverar. I natt brast detta vilket bidrog till en
vldtkt. [Twitter post]. Hmtad 2015-03-27, frn
https://twitter.com/yb_sodermalm/status/512476296610611200
91
Bilaga 1
Presentation av informanter
Klas
Klas jobbar som ingripandepolis och har arbetat inom myndigheten i ver 20
r. Han menar p att det egentligen mest var en slump att han blev polis
detta trots att han, som barn, nrde en drm om polisyrket. "Jag ska ju dock
inte
sticka
under
stol
med
att
jag
efterskte
spnningen
och
adrenalinpslaget".
Under sina r inom kren har Klas upplevt sig uppfattas som kontroversiell p
mnga stt. Framfrallt har detta utgjorts av hans strvan mot att stndigt
utmana
de
etablerade
normerna
och
frhllningsstten
kopplat
till
polisarbetet. "Jag har alltid varit mn om att dra framt och hitta nya vgar
fr organisationen att vxa. Andra har varit mer bekvma i att ha det som det
alltid varit. Det r vldigt ltt att f folk emot sig nr man ligger i framkant p
det sttet."
Johannes
Johannes jobbar som ingripandepolis och har arbetat som polis i cirka tv r.
Han berttar att det r "hgst oklart varfr det blev just polis". Tidigare har
han provat p att arbeta inom svl vrden som rddningstjnsten. Det tycks
dock, enligt Johannes, finnas gemensamma faktorer som definierar det typ av
arbete han efterstrvar. "Jag vill hjlpa till och skapa frndring. Jag vill gra
skillnad". Som barn drmde han om att bli polis, men en strulig gymnasietid
gjorde att han inte hade tillrckligt hga betyg fr att ska utbildningen. "Jag
insg senare att det var polis jag ville bli och i och med det pluggade jag upp
mina betyg".
Johannes upplever att den polisira verkligheten skiljer sig avsevrt t frn den
bild han hade nr han skte utbildningen. "Det r mycket mer tungrott n
man kan tro. Smsaker kan ta s otroligt mycket tid och arbetsprioriteringar
kan ofta knnas ljliga. Men det bottnar ju i bristen p resurser sklart."
92
Bilaga 1
Mikaela
Mikaela arbetar med spaningsarbete och har jobbat som polis i drygt tta r.
En karrir inom kulturellt arbete fick lmna plats fr det polisira arbetet d
hon knde en lngtan efter "att kunna gra skillnad p riktigt".
Mikaela berttar att hon ofta r tvungen att frhlla sig till sin polisroll ven i
privatlivet. "Jag r vldigt noga med var jag umgs med familj och vnner. Det
har hnt att jag suttit p restaurang med vnner och blivit konfronterad av
'mindre trevliga personer' som knt igen mig, och det har inte varit srskilt kul
fr mina vnner att uppleva". Hon upplever dock inte att hon har problem
med att koppla bort yrkesrollen nr hon r ledig. "Nr jag r ledig kan jag
koppla bort jobbet helt och fullt".
Fabio
Fabio arbetar som yttre befl och har jobbat inom myndigheten i cirka 11 r.
Han hade tidigt ett intresse fr blljusyrken. "Jag blev vertygad av en vldigt
karismatisk polis i skolan p hgstadiet. Jag tilltalades oerhrt mycket av den
dvarande vrdegrundens ledord 'skydda, hjlpa, stlla tillrtta'".
Fabio frstr intentionen med Polismyndighetens nuvarande vrdegrund och
arbetar utifrn den s gott det gr. Han anser dock att det r problematiskt att
p ett resultatstyrt stt "applicera fretagstnk" p polisverksamheten. "Vcker
du mig p natten och frgar vrdegrund eller undrar vad som fr mig till
jobbet p julafton. Vad som fr mig att riskera livet eller att vrna de svagaste
och trasigaste s fr du fljande ord ur hjrtat: skydda, hjlpa och stlla
tillrtta!"
Johan
Johan arbetar som polisassistent i yttre tjnst och har jobbat som polis i cirka
fem r. Han skte till polisen d han ville ha ett arbete som var bde
spnnande och varierande. "Jag r nyfiken och serviceinriktad och tyckte yrket
passade mig".
Johans bild av polisyrket har ndrats kraftigt sedan han brjade arbeta inom
myndigheten. Han menar p att en orimligt stor del av yrket gr ut p att
93
Bilaga 1
skta det administrativa arbetet. "Jag trodde inte att det var s mycket
avrapportering som det r. Jag trodde att det skulle vara betydligt mer 'jaga
tjuvar' om du frstr".
Gran
Gran arbetar som ingripandepolis och har jobbat inom myndigheten i drygt
nio r. Han blev polis frmst d han ville hjlpa mnniskor och gra skillnad.
Ovetskapen om vad fr slags uppdrag som vntar runt hrnet var, och r, en
stimulerande yrkesegenskap som inspirerar.
Gran upplever att polisyrket r vldigt pfrestande. "Vi saknar handledning!
Man blir cynisk. Vi ser otroligt mnga jobbiga saker. Alltifrn rent ckliga till
psykiskt pfrestande. Barn som rkar illa ut, kvinnor som blir slagna.
Ofrivilligt lggs det i bagaget. Drfr borde handledning vara obligatoriskt,
men det r bortplockat av ekonomiska skl".
Gran har upplevt hur han, likt Klas, ofta anses som "jobbig" d han utmanar
etablerade synstt. "Jag str inte hgt i kurs hos cheferna. Varfr? Jag r rlig
och de fr hra sanningen".
Sten
Sten arbetar p Rikspolisstyrelsen och har jobbat inom myndigheten i ver 20
r. Det fanns en massa skl till varfr han ville bli polis. "Nr det begav sig
skte
jag
polishgskolan,
juristlinjen,
sjukskterskeprogrammet
och
journalisthgskolan samtidigt. Jag ville arbeta med mnniskor och grna i

sammanhang som var pltsliga och grna akuta". En gammal lag om att "lagen
ska vara den starke till varnagel och den svage till skydd" tilltalade och
inspirerade honom till att bli polis.
.docSten menar p att en av de aspekter som bidrar till polisers bristande
popularitet r att de ses p och frsts som repressiva symboler fr ett
samhlle som sviker och inte fungerar. "Det r ndvndigtvis inte poliserna
det r fel p utan snarare det samhlle de representerar. Polisen r det som
str mellan medborgaren och samhllsapparaten".
Fatima
94
Bilaga 1
Fatima arbetar som brottsutredare i den inre verksamheten och har jobbat
som polis i tta r. Hon vxte upp med en pappa som var polis och menar p
att det skerligen haft en stor inverkan i hennes yrkesval.
Fatima berttar hur hon upplever att ledarskapet inom myndigheten inte r
srskilt bra och menar p att det delvis grundar sig i en "ryggdunkar-kultur".
"ven om organisationen r mycket mer kritisk och reflekterande kring sdana
aspekter idag kontra hur det var frr lever den kulturen kvar till viss del. Det
r klart att det finns undantag men p det stora hela r det fortfarande ett
problem. Jag upplever att det r mycket som sitter i vggarna ven om man
har en officiell hllning som arbetar emot det".
Erkki
Erkki arbetar som gruppchef fr en utryckningsenhet och har jobbat inom
myndigheten i 14 r. Han berttar att det, som ung polisaspirant, frmst var
spnningen som lockade. "Du vet, klyschan om att den ena dagen inte var den
andra lik och att f vara mitt i hndelserna oavsett om det var olyckor, rn,
biljakter eller idrottsevenemang - det var mycket det som drev p och ledde till
att jag skte". Han har dock, med tiden, insett att hans initiala bild av
polisyrket var lite vl naivt. "Polisyrket r ju sklart vldigt mycket mer n att
'jaga tjuvar'".
Erkki menar p hur hans frhllningsstt till polisrollens knsloyttringar
varierar. "Att vara polis r ett typ av skdespel. Vi agerar mnga gnger med
vra kroppar, sprk och ansiktsuttryck fr att kontrollera situationer". Han
beskriver hur det allt som oftast krvs ngon form av knsla fr hur man som
polis ska agera i en given situation. "Det r dock viktigt att, genom mitt
upptrdande, inte ta stllning. Vad du n gjort eller vad som n hnt s ska en
polis upptrda p ett aktningsfullt stt, oavsett vad man egentligen tycker. Det
kan vara vldigt frustrerande ibland".
Sara
Sara jobbar som ingripandepolis och har arbetat inom myndigheten i drygt
tv r. Varfr det blev polis menar Sara p frmst berodde p att hon ville
arbeta med ngot som kunde frndra och frbttra samhllet. "Jag ville kort
95
Bilaga 1
och gott jobba med ngot som gav mig befogenhet att konkret jobba
samhllsfrbttrande".
Sara menar p hur hon inte finner det srskilt problematiskt med
knslouttryck kopplat till yrkesrollen. "Arbetet r fyllt av knslor och i vissa
fall kan det vara bra att visa dem gentemot mnniskor man p olika stt
hjlper. Man mste ha en bra fingertoppsknsla fr det dr. Vissa knslor r
inte lmpliga att visa i en given situation och d fr man kanske lufta de i
andra sammanhang".
Samuel
Samuel jobbar som ingripandepolis och har arbetat inom myndigheten i cirka
tre r. Polis har varit drmyrket frn barnsben Samuel berttar att han
alltid sett upp till och velat bli som poliserna han trffade p i uppvxten.
Samuel skildrar dock hur han upplever att polisyrket r mycket mer komplext
n vad han tidigare kunnat ana. "Allt r inte svart eller vitt och det personliga
bemtandet spelar en mycket strre roll n vad jag hade trott. Hur jag
bemter en person spelar stor roll p hur ppna och rliga svar jag fr
tillbaka. Lugnt bemtande ger oftast lugnt avslut p rendet och r det bsta
sttet att undvika vldsanvndning".
96

I Gränslandet Mellan Statsrepresentant Och Privatperson: en Etnografisk Studie Av Svenska Privat-Twittrande Poliser

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

I Gränslandet Mellan Statsrepresentant Och Privatperson: en Etnografisk Studie Av Svenska Privat-Twittrande Poliser

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Jonas Haaland Pers

I grnslandet mellan statsrepresentant och

verksamhetsfrfarande. Till skillnad frn officiella myndighetsrepresentanter

verksamhetsagendan. Trots friheten frn direkt ansvar upplevs dock mnga av

Jonas Haaland Pers

4. Den tvetydiga polisrollen ......................................................... 38

representerad p en mngd olika stt. I relation till min nyfikenhet fr den

frhllningsstt till polisdiskursen frn det institutionella synsttet och

I vilken utstrckning har de privat-twittrande poliserna mjlighet att

polisrollen i nytt ljus; genom ett problematiserande och ifrgasttande kan

privat-twittrande poliserna. Hr presenteras ven uppsatsens syfte samt

Polismyndigheten; att homogent kommunicera polisidentiteten blir en

Polismyndigheten. Det finns en utbredd lngtan bort frn det enkelspriga

statuerar exempel fr gestaltningen av detta alternativa polisideal. Genom att

Detta mynnar ut i en slutdiskussion som betonar de

privat-twittrande polisernas sregna maktposition och dess frutsttningar fr

2. Staten, grsrotsbyrkraterna och

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

2.1 Det demokratiska samhllets dilemma

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Grsrotsbyrkraten r den tjnsteman som ofta r den som medborgare

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Hemmets grundval r gemensamheten och samknslan. Det goda hemmet knner

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

(1992:203f.) hur obalanserade maktrelationer i samhlleliga hierarkier mnga

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

tillskrivet rollfrfarande i vilket det r svrt att "eliminiera markrer som

I Johanna Westmans (2012) magisteruppsats "Den goda polisen" terges de

I uppsatsen betonar Westman

(ibid.:1) det som utgr grundproblematiken i den polisira verksamhetens

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

mer homogeniserad grupp kvarstr problematiken i och med den individuella

I enlighet med den succesiva svenska statliga frndringen (e.g. Lfgren

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Reflexiviteten som genomsyrar denna samtida skildring av polisen markerar

I tidsskriften Resum svarar Polisens kommunikationsdirektr Unni Jerndal

myndighetsutvare som mnniskor.

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

ge uttryck fr mnsklighet anser jag inte r problematiskt. Min minnesbild r att

Unni Jerndals uppmaning om en mnskligare polis str helt i motsttning till

frtroendeskapande genom visandet av knslor kan dock frsts p skilda stt.

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Rikspolisstyrelsen dr syftet var att se ver frutsttningarna fr en polisir

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

en nationell strategi fr hur sociala medier skulle anvndas p ett s

Utrikesdepartementet, Arbetsmiljverket och SJ. Dessa har p olika stt funnit

kunskapsflde samt en mer lttillgnglig dialog mellan polis och medborgare

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Policyfrslaget fr Polisen i sociala medier (Rikspolisstyrelsen, 2011) innehller

Frstudien gr det tydligt att en polisir etablering p sociala medier r

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

Problematiken kring hanterandet och reglerandet av Polisen som en enhetlig

Sett i skenet av Lipskys (2010:13-16) id om grsrotsbyrkraten som subjektivt

"Det r en skr linje mellan den professionella och privata vrlden p

Staten, grsrotsbyrkraterna och den intimiserade polisen

3. Flt och metod

3.1 Ett virtuellt flt

introducerande hemsidan gr det att utlsa den egna kommersiellt slagkraftiga

Till skillnad frn konventionella antropologiska flt erbjuder Twitter inte