Exjobb2007 It-System For Underhallsprocess

ANALYS AV
IT-SYSTEM FR
UNDERHLLSPROCESS
P SVENSKA KRAFTNT
Slutrapport
Frida Stlbom
KTH
Mars 2007
Abstract
This report is a Master thesis performed by Frida Stlbom at Royal
Institute of Technology (KTH) for Svenska Kraftnt. The purpose of
the thesis is to evaluate how well the IT-system Banken supports the
maintenance process.
The thesis deals with how to define and measure the value gained from
using an IT-system to assist a process. A framework was created that
displays how to measure the support given by an IT-system to a
maintenance process at a power distributor. The framework was then
applied through data collection on the specific system Banken and the
work order flow at Svenska Kraftnt. Analysis of the values gave a 93 %
rate of support from Banken and was considered to be very good.
-I-
Sammanfattning
Denna rapport r ett examensarbete utfrt av Frida Stlbom KTH fr
Svenska Kraftnt. Examensarbetet syftar att besvara hur vl Svenska
Kraftnts IT-system Banken stdjer deras underhllsprocess.
Arbetet behandlar frgan om hur vl ett IT-system stdjer en process;
hur detta definieras och mts. Ett generellt ramverk har utvecklats fr
att mta hur vl ett IT-system stdjer en underhllsprocess hos ett
elbolag. Genom empiriinsamling har ramverket applicerats p ITsystemet Banken och fldet av arbetsorder hos Svenska Kraftnt. Analys
av vrden gav ett svar p 93 % std frn Banken, vilket ansgs vara
mycket bra.
- II -
Innehllsfrteckning
Abstract.................................................................................................................................... I
Sammanfattning.................................................................................................................... II
Innehllsfrteckning ...........................................................................................................III
1 Inledning .........................................................................................................................6
1.1
Bakgrund................................................................................................................6
1.2
Syfte ........................................................................................................................8
1.3
Frgestllning ........................................................................................................8
1.4
Ml ..........................................................................................................................8
1.5
Avgrnsningar .......................................................................................................8
1.6
Disposition ............................................................................................................9
2 Metod............................................................................................................................ 10
2.1
Kvalitet p fallstudie ......................................................................................... 10
2.2
Teorimetod......................................................................................................... 11
2.3
Empirimetod ...................................................................................................... 13
2.4
Analysmetod....................................................................................................... 14
3 Teori.............................................................................................................................. 15
3.1
Datakvalitet ........................................................................................................ 15
3.2
Ledtider............................................................................................................... 17
3.3
Funktionalitet..................................................................................................... 18
3.4
Teoritrd ............................................................................................................. 18
4 Utvrderingsmetod..................................................................................................... 24
4.1
Intervjupersoner ................................................................................................ 24
4.2
Ledtider............................................................................................................... 25
4.3
Funktionalitet..................................................................................................... 25
4.4
Trovrdighet fr intervjuer.............................................................................. 25
4.5
Sammanstllning av vrden ............................................................................. 26
5 Empiri........................................................................................................................... 27
5.1
Intervjupersoner ................................................................................................ 27
5.2
Intervjusvar ........................................................................................................ 28
5.3
Empiri ledtider................................................................................................... 29
5.4
Empiri funktionalitet ........................................................................................ 29
6 Resultat......................................................................................................................... 33
6.1
Resultat av viktning........................................................................................... 33
6.2
Vrde fr noder ................................................................................................. 34
6.3
Resultat ledtider ................................................................................................. 38
6.4
Resultat funktionalitet ...................................................................................... 38
6.5
Resultat fr deltrd............................................................................................ 38
6.6
Svar p frgestllningen.................................................................................... 40
7 Diskussion ................................................................................................................... 41
- III -
Bilagor........................................................................................................................... 43
8.1
Teoritrd Datakvalitet ...................................................................................... 43
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
Funktionslista..................................................................................................... 48
8.7
Intervjufrgor Anvndare/Sllananvndare ................................................. 52
8.8
Intervjufrgor Systemanalytiker...................................................................... 54
8.9
Intervjuer ............................................................................................................ 55
8.10 Betyg frn intervjuer ......................................................................................... 66
8.11 Kommentarer frn intervjuer.......................................................................... 67
8.12 Viktning............................................................................................................... 69
8.13 Arbetsorderflde ............................................................................................... 70
8.14 Mtpunkter funktionalitet................................................................................ 71
- IV -
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
1 Inledning
Denna rapport r ett examensarbete utfrt av Frida Stlbom i samarbete med
institutionen fr Industriella Informations- och Styrsystem (ICS) KTH, fr Svenska
Kraftnt. Arbetet syftar till att avgra hur vl Svenska Kraftnts IT-system Banken
stdjer deras underhllsprocess.
I dagens samhlle anvnds IT-system till mnga olika saker, till exempel att ska
information, betala rkningar och kommunicera. Alla dessa aktiviteter har olika krav
och ml och behver ett IT-system som stdjer dem. Ett av senaste tidens strsta
problem r att f IT-system att mta de krav och ml som finns inom verksamheten
p ett fretag [13]. IT-system kan avsevrt ka effektiviteten men kan ocks kraftigt
komplicera situationen om det inte r rtt system till rtt funktion.
Med IT-system s avses i denna rapport enbart sdana program som har till syfte att
underltta verksamheten och drav strategiskt strvar att uppn verksamhetsmlen.
Fr Svenska Kraftnt s innebr detta sker verfring av el p stamntet, vilket
skapar ett behov av underhll. Ett IT-system som stdjer underhllsprocessen ska d
strva mot samma ml och behver uppfylla alla egenskaper som krvs fr att lyckas
med detta.
1.1 Bakgrund
Svenska Kraftnt r ett statligt affrsverk som skter stamntet fr elkraft och har
systemansvaret fr den svenska elfrsrjningen. Detta ansvar innebr att se till att
elsystemet kortsiktigt r i balans och att dess anlggningar samverkar driftskert.
Stamntet omfattar totalt cirka 15 000 km 220 kV och 400 kV kraftledningar med
bland annat stationer, frbindelser med utlandet, kontrollsystem och optofiber fr
bredbandskommunikation [21].
Fyra uppdrag finns fr verksamheten [21]:
Erbjuda sker, effektiv och miljanpassad verfring av el p stamntet.

Utva systemansvaret fr el och naturgas kostnadseffektivt.
Frmja en ppen svensk, nordisk och europeisk marknad fr el och naturgas.
Verka fr en robust elfrsrjning.
Fr att kunna uppfylla verksamhetsmlen r underhll vitalt. Underhll r

fortlpande arbete med avsikt att behlla/frbttra standarden p materiella
tillgngar. Syftet med underhll r att skapa driftskerhet samt drifteffektivitet [6][7].
Tillstndsunderhll bygger p regelbundna kontroller d komponenten undersks fr
frslitningsskador och en uppskattning av livslngd grs. Denna metod bygger p att
komponenten visar frslitningsskador innan det uppstr fel. Avhjlpningsunderhll
-6-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
innebr att komponenten lagas eller byts ut d fel har uppsttt. Detta fungerar bra d
underhll och konsekvens str fr lg kostnad [7].
Svenska Kraftnt har till strre delen tillstndsbaserat underhll och en viss del
avhjlpande underhll. Underhllet har sedan Svenska Kraftnt bildades fr tolv r
sedan frndrats mycket. Nya rutiner och metoder har utvecklats och kostnaderna
har sjunkit. Fr att underltta arbetet med underhll har Svenska Kraftnt ett ITsystem, Banken, till hjlp (med Banken avses i denna rapport underhllsmodulen samt
dess grnssnitt). Systemet har utvecklats lpande och har uppdaterats ett antal gnger
sedan starten 1996, d kallat TIFO.
IT-systemet Banken r uppbyggt av en rad processer och funktioner, en av de
viktigaste r hantering av arbetsorder. Denna process lper genom hela systemet och
r en viktig informations- och kommunikationskanal mellan Svenska Kraftnt och
entreprenrerna. Fr Svenska Kraftnt s innebr arbetsorderhantering en status p
arbetet hos entreprenren. Information visas om var i kedjan som arbetsordern
ligger; om arbetet r startat, refuserat, avslutat eller fakturerat. Fr entreprenren s
innebr arbetsorderfldet information om vad som ska utfras, var det ska utfras
och nr det ska utfras. Denna information anvnds sedan som faktureringsunderlag
samt minskar risken fr missfrstnd. Figuren nedan visar versiktligt detta flde.
Figur 1: Frenklat flde av arbetsorder p Svenska Kraftnt
Svenska Kraftnt har vissa krav p systemet som mste uppfyllas, till exempel r det
viktigt att skerheten r hg eftersom delar av informationen r knslig fr landets
elfrsrjning. Kraven har delats upp i tre olika huvudomrden; datakvalitet, ledtider
och funktionalitet. Den frsta faktorn avgr hur vl systemet r anpassat att hantera
fr underhllsprocessen ndvndiga data, dribland hur skerheten r uppbyggd.
Den andra faktorn avgr hur vl systemet stdjer korta ledtider i
underhllsprocessen; systemet ska underltta och pskynda arbetet, inte orsaka
vntetider. Den tredje och sista faktorn avgr hur mnga av underhllsprocessens
funktioner som stds av systemet, detta fr att systemet ska tcka in hela
underhllsprocessen och inte orsaka splittring ut i fler system.
Problemstllning p Svenska Kraftnt
Med en frndrad underhllsprocess och ett frndrat IT-system s r det numera

oklart hur vl Banken verkligen stdjer underhllsprocessen. sikterna gr isr p
punkten d vissa anser att systemet har frndrats till det bttre medan andra menar
att det str mer n det hjlper.
-7-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
1.2 Syfte
Syftet med denna rapport r att ge Svenska Kraftnt en uppfattning av hur vl deras
IT-system stdjer deras underhllsprocess. Det syftar ocks till att visa hur vl de
olika delmomenten; datakvalitet, ledtider och funktionalitet; r anpassade till
underhllsprocessen samt att pvisa styrkor och svagheter i systemet.
Arbetet syftar ocks till att skapa bttre kontakter mellan KTH och Svenska Kraftnt
samt att ge frfattaren kade kunskaper.
1.3 Frgestllning
Frgestllningen fr detta examensarbete att besvara r:

Hur vl stdjer Svenska Kraftnts IT-system Banken deras underhllsprocess?
Denna frgestllning definieras av tre underfrgestllningar:
1. Hur bra datakvalitet har Banken?
2. Hur bra stdjer Banken ledtider i arbetsorderfldet?
3. Hur bra funktionalitet har Banken fr underhllsfunktioner inom arbetsorderfldet?
1.4 Ml
Huvudml
Framtagning av ett generellt ramverk fr att avgra hur vl ett IT-system

stdjer underhllsprocessen hos el-distributrer med givna kriterier:
datakvalitet, ledtider och funktionalitet.
Analys enligt ramverket fr att hitta flaskhalsar/problemomrden/bra
lsningar i underhllssystemet hos Svenska Kraftnt.
1.5 Avgrnsningar
Fr att arbetet ska kunna utfras p tjugo veckor krvs en del avgrnsningar. Dessa
ska minska arbetsbrdan utan att resultatet blir lidande mer n ndvndigt.
det teoretiska ramverket kommer inte att baseras p all tillgnglig litteratur
inom omrdet
examensarbetet kommer inte att behandla hela underhllsprocessen, utan
fldet av arbetsorder
datainsamling kommer att fokuseras p de omrden som ramverket ska
appliceras p, fldet av arbetsorder
examensarbetet behandlar inte hela IT-systemet Banken, utan
underhllsmodulen och dess grnssnitt
-8-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
1.6 Disposition
Rapporten r uppbyggd enligt fljande; metod teori empiri resultat.

I kapitel tv beskrivs de metoder som har anvnts genom hela arbetet, bde fr att
insamla information och fr att utvrdera den.
I kapitel tre beskrivs hur teorin har skts, avgrnsats och anvnts.
Det tfljs i kapitel fyra av en beskrivning av hur mtpunkterna i teorin ska besvaras
av empirin och av kapitel fem med all insamlad empiri sammanfattad.
I kapitel sex redovisas resultatet av alla delmoment samt svar p frgestllningen. Det
sjunde och sista kapitlet r en diskussion kring resultatet och de teorier som formats
under arbetet.
-9-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
2 Metod
Arbetet utfrdes i fyra olika faser; Projektetablering, Teorifas, Empirifas och
Analysfas.
Figur 2: Projektets faser
Frsta fasen i projektet var etablering av grunddata som frgestllning, ml och syfte.
Dessa la upp riktningen fr resten av arbetet och visade vad som skulle besvaras.
Frsta fasen var ocks till fr etablering av kontakter som p ett eller annat stt
behvdes senare i projektet fr att uppfylla mlen. Bland dessa kontakter kan
speciellt nmnas underhllsingenjr Bertil Bartholdsson som tillhandahllit mycket
av den information som krvdes fr att starta projektet.
Under teorifasen insamlades ndvndig information och sammansattes till ett
ramverk. Denna fas var den lngsta och sjlva krnan i arbetet. Den information som
hittades sammanstlldes till det ramverk som visar hur ett IT-system kan mappas
mot en underhllsprocess. Denna teori applicerades sedan med hjlp av empirin.
Empiri r egeninsamlad data och behvs fr att ge svar p den specifika situationen,
i detta fall Banken och arbetsorderfldet p Svenska Kraftnt.
Under analysfasen var all information och data insamlad och skulle tolkas. Detta var
den avslutande fasen och resulterade i ett svar p frgestllningen samt pvisade
styrkor och svagheter i Banken.
2.1 Kvalitet p fallstudie
Arbetet r uppbyggt som en fallstudie och kvalitetsmtt r valda drefter. Enligt Yin
[22] s br en fallstudie ha tre egenskaper; Extern validitet, Konstruktionsvaliditet
och Reliabilitet. D dessa egenskaper r uppfyllda r fallstudien tillfrlitlig vilket ger
ett anvndbart resultat.
Extern validitet
Extern validitet uppns om teorierna kan appliceras p andra fall n de som ingr i
studien [22]. Det uppns i detta arbete genom att skapa ett generellt ramverk och
tydligt dokumentera vilka steg som r specifika fr fretaget i frga. Fr att uppn
extern validitet ska arbetet vara s generellt som mjligt. S stor del som mjligt av
teorierna ska kunna anvndas i andra studier. Ramverket r generellt med undantag
fr fem noder som har anpassats efter behovet hos Svenska Kraftnt. Denna
anpassning r dock ngot som med stor sannolikhet passar ven mnga andra
fretag. Fretag inom samma bransch har ofta likartade behov har nytta av samma
-10-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
anpassning. Ramverket r utformat fr underhllsprocess men kan anvndas fr

andra processer. Detta enbart med ndringen att funktionalitet gller den nya typen
av process istllet fr underhllsprocessen. Fr att kunna anvnda ramverket lngre
fram i tiden behver litteraturen kontrolleras fr aktualitet.
Konstruktionsvaliditet
Konstruktionsvaliditet r ett mtt p de metoder och den litteratur som har anvnts
[22]. Att litteraturen r vlciterad och vlrefererad ger hg konstruktionsvaliditet.
Litteraturen i arbetet kontrolleras mot citeringar och referenser fr att skerstlla
kvaliteten och intervjuer r frsvarligt mnga och utfrs med personer med skilda
positioner och synvinklar fr att subjektiviteten ska utjmnas. Litteraturen har tagits
frn stora och vlknda databaser med ett brett utbud av trovrdiga artiklar inom
omrdet. Skning med variation av nyckelord ger hg sannolikhet att hitta trovrdiga
artiklar. De som har anvnts har kontrollerats fr referenser och citeringar fr att
skerstlla kvaliteten. Intervjuerna har utfrts med personer med olika positioner
och arbetsuppgifter fr att f olika synvinklar och krav p systemet. Detta inkluderar
personer inom Svenska Kraftnt, frn entreprenrer samt systemleverantr.
Spridningen p intervjupersoner utjmnar subjektiviteten och skapar god
konstruktionsvaliditet.
Reliabilitet
Reliabilitet innebr att vem som helst med befintlig dokumentation ska kunna gra
om samma fallstudie och d komma fram till samma resultat [22]. Fr att uppn
reliabilitet krvs att varje steg i studien dokumenteras. Det r inte bara relevant att
veta var informationen kom ifrn utan ven varfr den togs fram, hur den togs fram
och vad den resulterade i. Detta arbete r dokumenterat enligt dessa riktlinjer och
har hg reliabilitet. Dock s finns det alltid en viss mngd subjektivitet i tolkning av
information.
2.2 Teorimetod
Fr att ge ett korrekt resultat mste teorin vara trovrdig. Trovrdighet i teorin
uppns genom vlrennomerad litteratur som noga dokumenteras med avseende att
visa varifrn litteraturen togs, varfr den hmtats och vad den resulterade i.
Motiveringen till litteraturen ger konstruktionsvaliditet och dokumenteringen ger
intern validitet och reliabilitet. Teoridelen har stor tyngd i denna fallstudie och det r
viktigt att insamlad litteratur r tillrckligt omfattande och relevant.
Teorin r uppdelad i tre delar; Datakvalitet, Ledtider och funktionalitet. Denna
gruppering valdes efter behov hos Svenska Kraftnt samt med mlet att tcka in s
mnga synvinklar och kriterier som mjligt.
Teorin har med hjlp av metoden EID sammanstllts till ett teoritrd (se stycke 3.4).
EID r en metod utvecklad av Lagerstrm [10] som underlttar faktainsamling frn
texter. Metoden bygger p tre enkla grundstenar; ls, skriv ner och sammanfoga.
Lagerstrm beskriver i detalj hur man ska gra detta och metoden har fr detta
-11-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
arbete visat sig bde enkel och effektiv. Den information som fs fram i slutndan r
i form av ett teoritrd. Ett teoritrd bestr av tre olika typer av noder; toppnod,
definitionsnod och nod. Dessa representerar olika niver i ett teoritrd. Det finns
endast en toppnod i varje teoritrd. Toppnoden r frgestllningen som teoritrdet
ska belysa. I det hr fallet s r toppnoden IT-system fr UH process (se stycke
3.4). Definitionsnoder r mellansteg som pverkas av underliggande noder och
definierar noden ovanfr. IT-system fr UH process har tre definitionsnoder;
Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet. En definitionsnod r toppnod fr ett
deltrd, varav Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet ven kallas deltrd. En
definitionsnod har istllet fr en vanlig pil en rombformad pilspets (se exempeltrd
nedan). Grundnivn i teoritrdet r noderna. Dessa r mtbara egenskaper som
pverkar verliggande nod. Teoritrdet i detta arbete har tjugo noder vars mtvrden
redovisas i Empirikapitlet (kapitel 5).
Toppnod
Definitionsnod
Definitionsnod
Nod
Nod
Nod
Figur 3: Exempel p teoritrd

Val av litteratur
Teoriinsamlingen har fokuserats p att besvara de tre underfrgestllningarna (se

stycke 1.3). Dessa definierar huvudfrgestllningen vilket gr att resultatet inte
pverkas, dock s blir litteraturskningen lttare. Skning p huvudfrgestllningen
resulterade i litteratur p en vergripande strategisk niv, vilket inte har efterskts i
detta arbete. Underfrgestllningarna andra sidan gav upphov till litteratur p
mtbar funktionsniv, vilket var vad som eftersktes.
Litteratur har skts i databaser ssom Libris, Google Scholar, Elsevier och ACM med
variation av skord som process, flow, data quality, information, cycle time och business/IT
alignment i olika kombinationer. Databaserna r stora, vlanvnda och tcker in skt
litteraturkategori vilket ger konstruktionsvaliditet. Insamlad litteratur har visat sig
vlciterad p omrdet och ansgs tillfrlitlig fr utformning av ramverket. Deltrdet i
teoriramverket om datakvalitet har frmst baserats p litteraturen frn Redman
[17][18]. Redmans litteratur r vlciterad och vlrefererad vilket ger hg
-12-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
konstruktionsvaliditet. vrig litteratur till datakvalitet r dominerad av Wang [19][20]

som r lika vlciterad p omrdet.
Litteratur till deltrdet om ledtider har frmst baserats p Krovi et al [9]. Artikeln var
en av f som hittades om problemet i frga, nmligen; hur vl stdjer ett IT-system
ledtider i en affrsprocess och hur kan detta mtas. Artikeln ansgs tillfrlitlig fr
utformning av deltrdet om ledtider.
Deltrdet om std fr underhllsfunktioner r baserat p enbart ett arbete [16].
Detta fr att en uppradning av underhllsfunktioner var den enda information som
krvdes och arbetet i frga ansgs ha tillrcklig validitet fr den informationen.
Funktioner definieras i detta arbete som egenskaper hos ett IT-system, som till
exempel frmga att ska, spara och skriva ut.
Viktning
I ramverket har noderna olika stor pverkan p toppnoden. Fr att vrdet p

toppnoden ska bli korrekt mste resterande noder viktas i enlighet med deras
pverkan. Detta har uppntts genom att lta underhllsansvariga personer p
Svenska Kraftnt prioritera noderna i enlighet med fretagets underhllsstrategi.
Personerna fick en summa av 100 pong att dela ut, vilket gjordes mycket jmnt och
resulterade i sm skillnader mellan noderna. Fr att ka utslaget rknades vikterna
om till procent av maxvrdet. Detta resulterade i ett ngot strre utslag och nodernas
resultat har angetts fr bda typerna av vikter.
2.3 Empirimetod
Empiri r egeninsamlad data som i det hr fallet behvs fr att kunna applicera
ramverket. Ett vlutfrt ramverk kan ge ett felaktigt resultat om inmatad data r
bristfllig. Fr att minimera felmarginalen och ge hg konstruktionsvaliditet har data
samlats in med tre olika metoder; intervjuer, dokumentation och observationer.
Frmst kommer data ifrn intervjuer, detta fr att tester r svra att dokumentera
och vore alltfr tidskrvande. Dokumentation anvndes d det fanns tillgngligt och
observationer anvndes som komplement till vriga kllor.
Beroende p vilken data som skulle insamlas under intervjuerna s tillfrgades olika
personer, detta eftersom olika personer besatt den kunskap som krvdes. Insamlad
data vrderades fr trovrdighet i tv steg; trovrdighet fr kllan och trovrdighet
fr insamlingsmetod. Till exempel s ger mte ga mot ga bttre svar n en
mailkonversation. Kllan fr informationen bedmdes efter vad som efterfrgades;
systemanalytiker har hgre trovrdighet vad gller systemstruktur och drifttekniker
har hgre trovrdighet vad gller driftfrgor.
Dokumentation anses ha hg trovrdighet och utnyttjades d det fanns tillgngligt.
Observationer anvndes som stdjande information till vriga kllor, frmst till
ledtider och funktionalitet. Detta fr att observationer i vissa fall ger mycket bra
empiri, men r svra att dokumentera och skapa reliabilitet.
-13-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Ledtiderna mttes p tv olika stt beroende p nod. De tv noderna Entydighet i

information och Korrekthet i information mttes samtidigt som datakvalitet. De
vriga noderna Flde p information och Antal steg i processen mttes genom en
specifik intervju dr observationer var ett viktigt komplement. Detta fr att empirin
skulle besvara frgor som Hur mnga steg ingr i hantering av komponenten X?.
Mnga intervjuer fr att utjmna subjektivitet r ondigt eftersom svaret r objektivt
och bevisas genom observation.
Listan med alla funktioner som kan finnas inom en underhllsprocess jmfrdes
med de funktioner som anvnds inom Svenska Kraftnt. Alla funktioner som inte
anvndes strks frn listan och anvndes inte vidare i arbetet. Kvarvarande
funktioner mappades mot systemet fr att se var de behvdes i arbetsorderfldet.
Funktionerna testades sedan i systemet och gav vrde 1 fr funktioner som stds,
vrde 0,5 fr funktioner som stds efter anpassning och vrde 0 fr funktioner som
inte stds alls.
2.4 Analysmetod
D teori- och empiridelarna var avslutade skulle allt sammanstllas och analyseras.
Under denna fas summerades alla vrden i sina respektive noder och deltrd. Vrdet
p vartdera deltrdet besvarade de tre underfrgestllningarna medan toppnodens
vrde besvarade huvudfrgestllningen.
Deltrdet fr datakvalitet viktades av Svenska Kraftnt enligt deras
underhllsstrategi. Dessa vikter multiplicerades med betyget fr respektive nod och
gav noden dess vrde. Nodernas betyg; 0-4; berknades genom medelvrdet av
insamlad empiri. Fr mellannoderna s summerades alla understende noder och
likas fr toppnoden. Vrdena fr alla noder redovisas som procenttal fr att tydligt
illustrera styrkor och svagheter i systemet. vriga deltrd viktades lika fr alla sina
respektive noder samt mot toppnoden.
-14-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
3 Teori
Nedan redovisas hur insamlad litteratur har sammanvgts till teoriramverket.
Kapitlet r uppdelat i tre avsnitt, efter deltrden, och redovisar stegvis hur
informationen har anvnts.
3.1 Datakvalitet
Litteraturen till deltrdet om datakvalitet domineras av Redman [17][18] och Wang

[19][20]. Dessa frfattare r bda vlciterade p omrdet vilket ger hg
konstruktionsvaliditet. Litteratur inom datakvalitetsomrdet refererar ofta till bde
Redman och Wang och deras ider och teoritrd anvnds flitigt. Fr att utka
litteraturgrunden har tv artiklar anvnds som bda bygger p iderna frn Redman
och Wang. Den ena artikeln har utgtt ifrn Redmans ider och med hjlp av annan
vlciterad litteratur inom datakvalitet byggt vidare drifrn. Den andra artikeln har
gjort detsamma men utgtt ifrn iderna frn Wang. All litteratur sammantaget;
Redman, Wang, artiklar; ger upphov till fem olika ramverk.
Det r viktigt att utreda varfr frfattaren har skrivit litteraturen eftersom pverkan
frn fretag eller liknande gr litteraturen vinklad. Varken Redman eller Wang har
skrivit litteraturen i kommersiellt syfte utan anses objektiva i sina ider och utan
mrkbar pverkan fr ngons frdel annat n anvndaren. Synstten p datakvalitet
fr Redman och Wang skiljer sig ngot t. Redman har ett starkt anvndarfokus, han
anser att datakvaliteten r hgre om datamngden bttre mter anvndarens behov
[17]. ven Wang har ett anvndarfokus men inte lika utprglat. Datakvalitet har
mnga olika egenskaper men i slutndan s r nd mlet att datan ska kunna
anvndas av ngon till ngot. Detta ger naturligt ett anvndarfokus och
hgprioriterar egenskaper som r viktiga fr anvndaren. Detta synstt har
uppmrksammats i detta arbete och grunden till deltrdet om datakvalitet kommer
frn Redmans ider.
Wang ser datakvalitet i ett kontextuellt perspektiv och fokuserar p empiriska vrden
[20]. Redman ser datakvalitet mer frn en organisatorisk niv. Detta ger en mer
vergripande bild av datakvalitet frn Redman som till skillnad frn Wangs ider inte
lgger lika stor vikt vid varje enskilt vrde. Litteraturen frn Redman [17][18] och
Wang [19][20] har sammanstllts och versiktligt ritats upp som teoritrd (se bilagor
1-3).
Deltrdet om datakvalitet bygger som nmnt ovan frmst p Redmans [17][18]
litteratur om datakvalitet. Redman har definierat datakvalitet i fem olika deltrd;
tillgnglighet, kvalitet p innehllet, kvalitet p vrden, presentationskvalitet och
flexibilitet. Dessa fem deltrd har lagt grunden fr de fyra deltrden;
presentationskvalitet, systemkvalitet, vrdehantering och flexibilitet. Deltrden
presentationskvalitet och flexibilitet finns med i bda och har samma betydelse.
Deltrdet fr tillgnglighet har utkats med skerhet och benmnts systemkvalitet.
-15-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Deltrdet vrdehantering hanterar alla vriga noder; vilket omfattar vrden och
innehll.
Datakvalitet
Flexibilitet
Presentationskvalitet
Systemkvalitet
NULL-vrde
Tillgnglighet
Format
Kompatibilitet
Skerhet
Lagring
Precision
Modifierbarhet
Vrdehantering
Relevans
Aktualitet
Fullstndighet
Korrekthet
Identifierbarhet
Entydighet
Tydlighet
Figur 4: Deltrd Datakvalitet
Dessa fyra deltrd har byggts upp av noder som finns med i fyra eller fler av de fem
teoritrden (se bilaga 1-5) om datakvalitet. Undantag frn detta r fem noder;
skerhet, modifierbarhet, kompatibilitet, NULL-vrde och identifierbarhet. Dessa
noder finns endast med i tre av ramverken men ansgs tillrckligt vlrefererade och
viktiga fr att f balans i deltrdet. Denna vrdering har baserats p specifika behov
hos Svenska Kraftnt i enlighet med verksamhetsmlen, drav kan dessa fem noder
vljas bort fr att ytterligare generalisera teoritrdet. Valet av noder delvis baserat p
behov hos Svenska Kraftnt minskar den externa validiteten ngot. Detta uppvgs
dock av nyttan frn noderna.
-16-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
3.2 Ledtider
Deltrdet fr ledtider bygger p tv artiklar som bda tar upp fyra mtbara noder.
Dessa fyra har alla tagits med i ramverket och bygger upp deltrdet fr ledtider.
Ledtider
Flde p information
Korrekthet i
information
Antal steg i
processen
Entydighet i
information
Figur 5: Deltrd Ledtider
Flde av information r vitalt i alla processer fr att kunna ndra

antal/modell/metod efter de behov som finns. Fr att ledtider ska kunna hllas
korta behver IT-systemet stdja det flde av information som processen behver.
Ett effektivt flde av information r lagom snabbt, jmnt och korrekt [9][12]. Fldet
br vara lagom snabbt fr att f fram information i tid men inte fr snabbt. Ett
ondigt hgt tempo p information ger litet utrymme fr att ndra felaktiga
uppgifter och drar ned korrekthet p informationen. Lg korrekthet leder till att
informationen behver kontrolleras i strre utstrckning n nskvrt innan den kan
anvndas. D informationen sedan anvnds br det vara tydligt var den finns och
vart den ska. Det gr t ondigt tidsspill att leta efter information som kunde ha varit
entydigt utformat efter en standard och drav alltid p samma format och plats. Nr
informationen har anvnts s skickas den vidare; som material, driftorder eller dylikt;
och anvnds i nsta steg i processen. Ett steg i processen definieras som varje gng
information kommuniceras med systemet. Det r till exempel varje entertryckning,
sidbyte eller ifyllt flt som resulterar i att information skickas till systemet och ett
svar vntas. Varje steg i processen tar tid och systemresurser varp det r viktigt att
det tillfr nytta, eller tas bort. Tillfrd nytta definieras som ngot som hjlper
anvndaren. Det kan till exempel vara skresultat eller sparad information. Vissa steg
i processen r vldigt sm, som ett enda flt som ska fyllas i, medan andra r lngre,
som beskrivande texter. Detta pverkar inte ledtiderna frutsatt att steget i sig tillfr
nytta. Tillfrd nytta r till viss del subjektivt och minskar den externa validiteten
ngot. Om steget tillfr nytta eller inte gr att observera, dock s blir det subjektivt
fr personen som frgas om tillfrd nytta r proportionell mot mngden arbete som
ingr i steget.
Ett annat argument fr f processteg r att d varje steg i processen r beroende av
information frn fregende steg blir oskerheten fr korrektheten strre ju lngre
-17-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
bak i kedjan steget r [9][12]. D vissa steg r mnskliga faktorn, t.ex. en maskinist,
kas oskerheten ytterligare d det r svrt att varje gng lyckas formulera
information p ett stt som inte gr att misstolka fr andra.
Arbetsorderfldet p Svenska Kraftnt har delats upp i fem steg och r illustrerat
nedan (fr utfrlig information se bilaga 13). Dessa fem steg r UH
plan/Felanmlan, Beredning, Utfrande, Avrapportera och Historik. D
underhllsfunktionerna mappas mot systemet s anvnds dessa fem steg fr att
klargra i vilken del av fldet som funktionen behvs.
Figur 6: Arbetsorderflde
3.3 Funktionalitet
Funktioner definieras i detta arbete som egenskaper hos ett IT-system, som till
exempel frmga att ska, spara och skriva ut. Alla IT-system har ett antal
funktioner som stds och huruvida det r ett bra IT-system fr processen beror av
vilka funktioner som tillfr processen nytta.
Fr att mta hur bra funktionalitet IT-systemet Banken har s behvs en komplett
lista ver funktioner som kan finnas inom en underhllsprocess, Funktionslistan.
Funktionslistan kommer frn Nrmans arbete A functional reference model for work
and maintenance applications within asset management at Vattenfall [16]. Nrman
har tagit fram en tillfredstllande komplett lista ver funktioner som br finnas inom
ett IT-system fr en underhllsprocess. Listan bygger p IEC standarden 619 68-1
med tillgg frn bland annat SAP och Oracle. Arbetet har vlunderbyggda metoder
samt att listan med underhllsfunktioner r refererad till i liknande arbeten.
Figur 7: Deltrd Funktionalitet
3.4 Teoritrd
Nedan r det kompletta ramverket uppritat. De tre deltrden Datakvalitet, Ledtider

och Funktionalitet r representerade med sina underliggande noder. Antalet noder
skiljer sig kraftigt t mellan de tre deltrden vilket r resultatet av olika mnga
-18-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
nedbrytbara faktorer. Relevansen av de tre deltrden r inte kopplat till antalet

underliggande noder. En beskrivning av alla noder fljer nedan ramverket.
Figur 8: Teoritrd IT-system fr UH process

Frklaring av trdnoder
Nedan fljer en kort beskrivning av alla noder samt dess referens.

IT-system fr UH process
Hur vl ett IT-system stdjer en underhllsprocess inom eldistribution
.
Datakvalitet
Hur bra datakvalitet systemet har
Hur vl data presenteras fr anvndaren
Format [4][5][17][18][19]
-19-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Refererar till hur data presenteras fr

anvndaren, till exempel som text, tabell eller
procentsats
Precision [4][5][17][18][19]
Det r viktigt att tillrckligt mnga vrdesiffror
visas fr att inte frlora information men utan
att informationen blir verfldig
Lagring [4][5][17][18]
Fr snabb och effektiv tkomst br
informationen vara sparad p ett enkelt och
kompakt stt
Systemkvalitet
Hur bra systemets grundlggande funktioner r
Skerhet [4][5][20]
Skerheten br vara tillrcklig fr systemet i
frga utan att vara fr hrd eftersom detta
orsakar ondiga restriktioner
Tillgnglighet [4][5][17][18][19][20]
I vilken utstrckning systemet r tillgngligt fr
att tillhandahlla information
Vrdehantering
Hur vl systemet hanterar data
Tydlighet [4][5][17][18][19][20]
Det r viktigt att informationen r ltt att tolka
Entydighet [4][5][17][18][19][20]
Information, t.ex. datum, br presenteras i
samma format oberoende av varifrn i
systemet den hmtas
Aktualitet [4][5][17][18][19][20]
Vrden som inte r statiska behver
kontinuerligt uppdateras. Vad som r lmplig
period avgrs beroende p vikten hos vrdet
och risken med inaktuellt vrde
-20-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Korrekthet [4][5][17][18][19][20]
Det r viktigt att data i systemet r korrekt,
felaktiga vrden fr strre eller mindre
pverkan beroende p betydelse
Fullstndighet [4][5][17][18][19][20]
Systemet br kunna hantera all ndvndig
information
Relevans [4][5][17][18][19][20]
Data i systemet mste kunna anvndas till
nskad funktion. kad anvndbarhet ger kad
relevans
Identifierbarhet [4][5][17][18]
Informationen mste kunna refereras till
verkligheten. Varje objekt i systemet br vara
unikt identifierat och ha en och endast en
motsvarighet bland tillgngarna
Flexibilitet
Hur ltt systemet gr att anpassa
NULL-vrde [4][5][17][18]
Vissa flt i systemet kommer att sakna vrden
till och frn, dessa mste kunna hanteras utan
att behov av nollor eller liknande uppstr
Modifierbarhet [4][5][17][18]
Systemet br vara ltt att modifiera efter en
stndigt frnderlig marknad
Kompatibilitet [4][5][17][18]
Systemet br kunna kommunicera med andra
applikationer
fr
att
underltta
informationshantering
Ledtider
Hur vl systemet stdjer korta ledtider i underhllsprocessen
Flde p information [9][12]
Informationsfldet genom processen br vara
-21-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
jmnt fr att varken orsaka brist eller k.

Entydighet i information [9][12]
Informationen br presenteras p samma stt
fr att underltta tolkningen.
Korrekthet i information [9][12]
Informationen br vara korrekt fr att undvika
tidsdande fel.
Antal steg i processen [9][12]
Byte av processteg tar tid varp varje steg
mste tillfra nytta, eller tas bort.
Funktionalitet
Hur mnga underhllsfunktioner som systemet stdjer
Systemfunktioner vs UH-funktioner [16]
Systemet kontrolleras mot Funktionslistan fr
att utreda hur stor del av dessa som stds
Funktionslistan
Funktionerna r uppdelade i tv huvudkategorier; Anlggningsregister och Underhll

och konstruktion; med tv respektive fyra underkategorier. Denna uppdelning ger en
verblick ver de omrden som har fokuserats p. Under Anlggningsregister ligger
funktioner som hanterar lagring av all ndvndig information. Dessa register
anvnds fr att leta information om en viss komponent eller anlggning och visar
frutom tekniska data ven karta och miljinformation. Kategorin Underhll och
konstruktion innehller funktioner som hanterar mer operativa delar i underhllet;
bland annat planering, utfrande och uppfljning av besiktningar.
Anlggningsregister r indelat i tv underkategorier, Arkiv och Kartor. Dessa
innehller all objektinformation respektive alla ndvndiga kartor. Fr att utfra
underhll p framfr allt ledningar r det viktigt att bde hitta till den del av
ledningen som ska underhllas samt att ha kunskap om den omgivande terrngen fr
att kunna planera transporter av utrustning och material.
Underhll och konstruktion r indelat i fyra underkategorier; Underhll och
besiktning, Konstruktion och beredning, Arbetsschema samt Dokumentation och
beredning i flt. Dessa underkategorier innehller alla olika typer av information om
arbetet i flt. Fr att underltta samt flja lagar och regler s krvs tydlig information
om hur underhllet ska utfras. Funktionerna behandlar till exempel den rutin som
ska fljas vid i- och urdrifttagning av komponenter. Fr att skerstlla ntets och
-22-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
komponentens funktion samt arbetarnas skerhet s krvs att rutinerna r klart

uttryckta fr att kunna anvndas i arbetet.
Fr utfrlig information om alla funktioner i Funktionslistan, se bilaga 6.
-23-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
4 Utvrderingsmetod
Utvrderingsmetod beskriver hur steget har tagits frn teori till empiri. Nedan
beskrivs hur intervjupersoner har valts, hur intervjuerna har utfrts samt hur svaren
har bedmts. Dokumentering till steget mellan teori och empiri ger arbetet reliabilitet
och motiveringen till metoden ger konstruktionsvaliditet. Dessutom r metoderna
fr empiriinsamling generella vilket ger extern validitet. Val av intervjupersoner samt
trovrdighet fr dessa kan anvndas av de flesta arbeten medan metod fr ledtider
krver ett liknande arbete.
4.1 Intervjupersoner
Intervjupersoner har valts efter vilken typ av frga som ska besvaras. Teorin har gett
upphov till tolv anvndarfrgor (se bilaga 7) samt tre frgor till systemtekniker (se
bilaga 8). Fr att f en rttvis bild av anvndarnas uppfattning har intervjupersoner
valts frn olika avdelningar och med olika kriterier och synvinklar. Vid intervjuer s
r subjektiviteten stor. Personer svarar efter egna erfarenheter samt efter egna krav.
Detta gr att fr varje intervju s hamnar vissa av Bankens egenskaper i fokus medan
andra hamnar i skymundan. Fr att detta inte ska pverka resultatet behver antalet
intervjuer vara frsvarligt stort. Detta utjmnar de enskilda sikterna och skapar en
generell bild. Detta rcker dock inte fr att skapa konstruktionsvaliditet. Fr att
vidare utjmna subjektiviteten krvs det att intervjupersoner vljs frn olika
avdelningar med olika uppgifter i systemet och drav olika krav p systemet. Detta
ger personerna kad kunskap om vissa delar och lyfter fram positivt och negativt om
dessa delar. Intervjupersoner till detta arbete har valts frn olika avdelningar inom
Svenska Kraftnt samt frn de entreprenrer som anlitas. Valet av intervjupersoner
har gjorts fr att representera s mnga olika krav och synvinklar som mjligt.
Antalet intervjuer var totalt 23 styck vilket ansgs vara tillrckligt mnga. Frn
ovanstende krav har intervjupersoner att svara p anvndarfrgor valts med
fljande tre kriterier
Personen ska ha arbetat med systemet i minst fyra mnader
Personen ska vara inne i systemet minst en gng i veckan
Personen ska passa i intervjugruppen med avseende p spridning mellan

synvinklar
Om personen anvnder systemet tre gnger per vecka eller oftare grupperas
personen i gruppen Anvndare. Om personen anvnder systemet frre n tre gnger
per vecka grupperas personen som Sllananvndare. Personer med teknisk kunskap
om systemet grupperas som Systemtekniker Dessa har dock inte valts med
ovanstende krav eftersom de r f till antalet. Tre personer med s god kunskap
som mjligt om Banken intervjuades fr de tre systemfrgorna.
-24-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Intervjuerna har utfrts p plats p aktuell avdelning p Svenska Kraftnt. De har

varit mellan fyra gon och i en avslappnad anda. De flesta intervjupersoner har
trffats vid tidigare tillfllen d observationer har utfrts och en relation har kunnat
byggas upp fr att mjliggra korrekta och fullstndiga svar. Under intervjuerna s
har en bedmning gjorts av hur trovrdigt svaret r. Bedmningen ger
konstruktionsvaliditet.
4.2 Ledtider
Ledtider bedms enligt tre olika metoder beroende p vilken nod som utreds.
Noderna Korrekthet i information och Entydighet i information bedms efter
svaren frn intervjuerna. Resultatet redovisas som en procentsats fr respektive nod.
Flde p information bedms efter ojmnhet i fldet i frhllande till
systemkapacitet. Flde p informationen br vara jmnt fr att skapa snabbt
genomflde [9][12], vilket dock inte r ett problem om systemresurserna r
tillrckligt stora fr att systemet inte ska bli segt trots maxbelastning.
Fr noden Antal steg i processen s gav antalet kommunikationer med Banken
under arbetsorderfldet antalet steg i processen. Antalet steg br vara vl avvgt mot
nyttan, drav har varje steg som anses tillfra nytta bedmts som ndvndigt medan
steg som inte tillfr nytta har bedmts som ondiga. Steg som inte tillfr nytta kan
till exempel vara rester frn uppgraderingar och modifieringar som i gamla versioner
tillfrde nytta men i nya ligger kvar och skrpar. Antalet ondiga steg jmfrdes med
det totala antalet steg och gav en procentsats fr noden. Noderna Flde p
information och Antal steg i processen har utretts genom tv intervjuer samt
kontrollerats med observationer.
4.3 Funktionalitet
Funktionslistan testades mot IT-systemet genom tv intervjuer samt kontrollerades

genom observationer. Funktionerna kontrollerades frst mot underhllsprocessen
hos Svenska Kraftnt fr att se om de behvdes. De funktioner som inte behvdes i
underhllsprocessen anvndes inte vidare i arbetet. De funktioner som behvdes i
processen mappades mot systemet och kontrollerades om de stttades av systemet.
Resultatet redovisas som en procentsats mellan de funktioner som stds och det
totala antalet funktioner.
4.4 Trovrdighet fr intervjuer
Svaren bedmdes enligt fljande krav fr att skerstlla kvalitet p empirin. Det r
viktigt att veta hur ofta personen anvnder systemet eftersom detta pverkar
skerheten i svaret. Det r ocks viktigt att veta vad personen arbetar med eftersom
kunskapen skiljer sig mellan de olika funktionerna i systemet beroende p vilka som
vanligen anvnds i arbetet. Skerheten i svaret kar om funktionen anvnds ofta.
Den tredje bedmningen r personens skerhet p sitt svar. Detta kopplas till den
-25-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
fjrde och sista bedmningen som r hur trovrdig personen upplevs vara. De tre
frsta bedmningarna diskuteras med intervjupersonen medan den fjrde r
intervjuarens egen uppfattning. Bedmningsgrunderna har sammanfattats nedan
Hur ofta anvnder personen systemet (anvndare/sllananvndare)
Vilken kunskap personen har inom frgan (arbetar ofta med funktionen/har
anvnt den ngon gng)
Hur sker personen r p sitt svar
Hur trovrdig personen upplevs
Svaren p intervjufrgorna har dels ett betyg, 0-4, och dels en kommentar som
frklarar betyget och/eller ger ett konkret exempel av funktionen. Alla betyg och
kommentarer r sammanstllda och resultatet visas i empirikapitlet (fr fullstndig
redogrelse se bilaga 9). Betygen fr varje frga har sammanstllts till ett medelvrde
vilket r det slutliga betyget fr frgan. Fr att ge ett vrde till den nod som frgan r
kopplad till krvs att betyget multipliceras med nodens vikt. Viktning av noderna har
utfrts av personer inom Svenska Kraftnt som har kunskap om underhllsstrategin.
De vrden som personerna har gett noderna har normerats och sammanstllts till ett
medelvrde som r nodens vikt (fr fullstndig redogrelse se bilaga 10). Alla
nodernas vikter r sammanstllda i empirikapitlet.
4.5 Sammanstllning av vrden
Vrden rknas ihop nerifrn och upp i ramverket. Definitionsnod fr sitt vrde
genom medelvrdet av alla dess underliggande noder. Toppnoden fr sedan sitt
vrde genom medelvrdet av definitionsnoderna. Alla vrden som sammanrknas
redovisas i decimalform och som procenttal.
-26-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
5 Empiri
Empirin har samlats in i tre omgngar; den frsta fr datakvalitet samt tv av
noderna fr ledtider, den andra fr de vriga tv noderna fr ledtider och den tredje
fr funktionalitet. Nedan r all empiri uppspaltad och sammanstlld fr att sedan
rknas ihop i resultat kapitlet.
5.1 Intervjupersoner
Under hela empiriinsamlingen har 23 personer intervjuats. Nedan fljer en tabell

ver dessa personer, deras intervjugrupp samt datum fr intervjun.
Intervjugrupp
Efternamn, Frnamn
Avdelning
Datum
intervju
Anvndare
Andersson, Barbro
Bartholdsson, Bertil
SvK (DCR)
SvK (NS)
2006-12-12
2007-01-11
Bjermkvist, Jan-Erik
Dahlstrm, Hans
El Marakbi, Wissam
SvK (NL)
SvK (NL)
SvK (NP)
2006-12-06
2006-12-15
2006-12-12
Engman, Per-Olov
Gustafsson, Per
Hertzberg, Kjell
Huss, Erik
Karlstrm, Per-Erik
SvK (NS)
SvK (NL)
SvK (NS)
SvK (NS)
Entreprenr
(Eltel)
Entreprenr
(VSN)
SvK (DP)
2006-12-15
2006-12-06
2006-12-15
2006-12-07
2006-12-07
Nsmark, Sten
Entreprenr
(VSN)
2006-12-05
Ahnlund, Hans
2006-12-15
Hammarwall, Anna
Hellstrm, Yvonne
Entreprenr
(VSS)
SvK (NS)
SvK (NT)
2006-12-12
2006-12-12
Kabagambe, Steven
Ledin, Mikael
SvK (NS)
SvK (DCSO)
2006-12-07
2006-12-06
Lidin, Bjrn
Lundman, Kjell
Sllananvndare
-27-
fr
2006-12-08
2006-12-12
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Nylund, Tomas
Entreprenr
(Eltel)
SvK (NS)
Persson, Rikard
Systemanalytiker Jarleman, Patrik
Karlsson, Cecilia
2006-12-07
2006-12-05
SvK (IA)
2006-12-12
Systemleverantr 2006-12-21
(IFS)
stelius, Niklas
Systemleverantr 2007-01-26
(IFS)
5.2 Intervjusvar
Sammanstllning av svaren frn intervjuerna har gett ett betyg fr vardera frgan.
Dessa svar r uppstllda nedan (fr fullstndig redogrelse se bilaga 9). Svaren r
sammanstllda genom medelvrde av de betyg som frgan har ftt genom
intervjuerna.
Anvndarfrgor
Frga
Betyg
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
3,8
3,8
3,6
3,35
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
3,21
3,63
3,35
3,16
3,4
3,35
Identifierbarhet 3,9
NULL-vrde
3,7
Systemfrgor
Frga
Betyg
-28-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Modifierbarhet
Kompatibilitet
Effektiv lagring
4
4
5.3 Empiri ledtider
Intervju med underhllsingenjr p Svenska Kraftnt gav svar p de tv noder inom

ledtider som terstod efter vriga intervjuer. Steg i processen har observerats och
noterats fr att sammanstllas till fljande tabell.
Arbetsorderprocess
Antal steg
Antal steg som Antal steg utan

tillfr nytta
nytta
Frebyggande underhll
9-10
+eventuellt
koppla
dokument
9-10
Felanmlan
8-12
+eventuellt
koppla
dokument
8-12
Avbruten arbetsorder
Snabbavrapportera
2
2
6 +eventuellt 6
koppla
dokument
6 +eventuellt 6
koppla
dokument
Avrapportera
Koppla dokument
Noden Flde p information har kontrollerats mot belastning av systemet. De

tidpunkter som systemet har hgst belastning r mot mnadsskifte samt rsskifte.
Vid inget av dessa tillfllen har det rapporterats ngon nedgng i systemet.
Fr fullstndig information om arbetsorderfldet se bilaga 13.
5.4 Empiri funktionalitet
Efter intervju med underhllsingenjr p Svenska Kraftnt har funktionerna delats in

i tv grupper; de som behvs i underhllsprocessen p Svenska Kraftnt och de som
inte behvs. De funktioner som inte behvs har inte vidare anvnts i detta arbete.
-29-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
De funktioner som behvs i underhllsprocessen har delats in i fem grupper fr att

reda ut var i arbetsorderfldet de behvs. Indelningen r utfrd i enlighet med
figuren fr arbetsorderfldet (se stycke 3.2).
Funktion
Behov
i Steg
i
underhllsprocessen arbetsorderp Svenska Kraftnt fldet
Utrustningsegenskaper
Ja
Kopplingsschema ver ntet

Stationer
Ja
Ja
Databas
telekommunikationsutrustning
fr Ja
Geografisk ntverksbild
Topologisk karta
Underhllsplanering
Ja
Nej
Ja
Hantering av triggerniver
Ja
Uppfljningsgrupper
Ja
Hantering av inspektionsdata
tgrdshistorik
Fel/Strningshistorik
Ja
Ja
Ja
Status och uppfljning av arbetsorder

Avrapportera arbetsorder
Renovering
Besiktningsplanering
Skapande av arbetsorder
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Utformning av arbetsorder
Ja
Uppskattning av arbetskostnad
Projektplanering
Nej
Ja
Infasning av utrustning
Ja
Skrotade komponenter
Nej
-30-
UH
plan/
Felanmlan
Beredning
UH
plan/
Felanmlan
UH
plan/
Felanmlan
Beredning
Beredning
UH
plan/
Felanmlan
UH
plan/
Felanmlan
UH
plan/
Felanmlan
Utfrande
Historik
Historik
Hela fldet
Avrapportera
UH
plan/
Felanmlan
Beredning
Beredning/
Utfrande
Beredning/
Utfrande
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Utfasning av utrustning
Ja
Personalhantering
Uppgiftsplanering inom arbetsorder
Nej
Nej
Hantering av utrustning
Materialhantering till konstruktion
Tillstnd
Ja
Ja
Nej
Utformning av arbetsrutiner i flt

Besiktningsresultat
Personaltimmar
Faktiskt material
Nej
Nej
Nej
Nej
Faktisk utrustning
Nej
Beredning/
Utfrande
Utfrande
Utfrande
De funktioner som inte behvs anvnds inte vidare. Nedan fljer listan p de
funktioner som behvs inom underhllsprocessen. Genom intervjuer med
underhllsingenjr samt systemansvarig har funktionerna mappats mot systemet och
visat vilka som stds respektive inte stds. Fr att kontrollera svaren frn
intervjuerna har egna observationer utfrts p alla funktioner i minst tre omgngar.
Dessa observationer r svra att dokumentera varav de anvnds enbart som std till
vrig empiri.
Funktion
Funktion
systemet
Stationer
Databas fr telekommunikationsutrustning
Anlggningsregister
Dokumentmodul
Anlggningsregister
Anlggningsregister
Underhllsplanering
Anlggningsregister Ja
Underhllsplan
Ja
(FU modul)
Uppfljningsgrupper
Dokumentmodul
Ja
Arbetsordermodul Ja, med
makron
tgrdshistorik
Arbetsordermodul
Arbetsordermodul
Arbetsordermodul
Arbetsordermodul
-31-
IT- Std
i
systemet
IT-
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
VB
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Projektplanering
Arbetsordermodul
Arbetsordermodul
Arbetsordermodul
Ja
Ja
Ja, med
makron
Dokumentmodul
Ja
Dokumentmodul
Ja
VB
Tabellen visar att det enbart r tv funktioner som behvs i underhllsprocessen som
inte stds av systemet i dagslget. Dessa funktioner krver anpassning frn
systemleverantren med VB makron. D anpassningen r fullt mjlig att gra anses
funktionerna stdjas delvis.
Funktionaliteten ger drav vrdet 17*1+2*0,5=18.
I relation till maxvrdet blir siffran 95 %.
-32-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
6 Resultat
Empirin sammanstlls och rknas ihop till resultat fr enskilda noder, deltrd samt
toppnoden. Resultaten besvarar frgestllningen samt belyser styrkor och svagheter i
systemet.
6.1 Resultat av viktning
Viktning r utfrd enligt tv metoder. Den frsta har normerat insamlade vrden
och adderat ett fr att uppn ett vrde som kan multipliceras med betyget fr noden.
Denna metod gav upphov till vrden som var mycket lika varandra. Skillnaden
mellan strsta och minsta r inte mer n 0,024, vilket inte ger ngon mrkbar effekt
p nodens slutliga vrde. Fr att kunna jmfra med vrden frn en viktning som har
genomslag s har drfr ven procentuella vikter rknats ut. Hgsta vrdet har ftt
representera hundra procent och resten av vikterna har hamnat jmnt utspritt ned till
69 procent. P samma stt som fr de normerade vikterna har ett adderats och
skapat ett vrde som sedan multiplicerats med betyget fr noderna.
Nod
Normerad Procentuell
vikt +1
vikt +1
Tillgnglighet
Korrekthet
Aktualitet
Identifierbarhet
1,078
1,077
1,077
1,075
2
1,99
1,98
1,96
Tydlighet
Skerhet
1,071
1,069
1,91
1,88
Entydighet
Lagring
1,069
1,067
1,88
1,86
Fullstndighet
Format
Modifierbarhet
Precision
Relevans
NULL-vrde
1,067
1,064
1,061
1,061
1,054
1,054
1,85
1,81
1,78
1,77
1,69
1,69
Kompatibilitet 1,054
1,69
Figur 9: Tabell ver nodernas vikter
-33-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
6.2 Vrde fr noder
Nedan fljer tv tabeller som vardera redovisar de vrden som noderna ftt. Den
frsta tabellen rknar p de normerade vikterna och den andra p de procentuella.
Skillnaden mellan tabellerna r inte stor men befintlig. I toppen r det ofrndrat,
likas tvan r densamma. Drefter s har vikterna spelat en strre roll och listan har
frndrats med ett par platser upp eller ned.
Nod
Normerad
vikt*Betyg Maxvrde
Lagring
Kompatibilitet
Identifierbarhet
Tillgnglighet
Skerhet
4,27
4,22
4,19
4,10
4,06
4,27
4,22
4,30
4,31
4,28
Korrekthet
NULL-vrde
Precision
3,91
3,90
3,82
4,31
4,22
4,24
Tydlighet
Entydighet
Relevans
Format
3,59
3,58
3,58
3,56
4,28
4,28
4,22
4,26
Aktualitet
3,46
Fullstndighet 3,37
Modifierbarhet 3,18
4,31
4,27
4,24
Figur 10: Nodernas vrde med normerad vikt.
Nedan visas vrdena i ett diagram fr att ge bttre verblick. Vrdena ligger mycket
nra varandra och hgt vilket visar p en bra datakvalitet hos Banken.
-34-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Normerad vikt*Betyg
Ko L
Id mp agr
en a in
ti tib g
Ti fier ilite
llg ba t
n rh
g et
S ligh
e
Ko ker t
N rre het
U k
LL th
- e
Pr vr t
ec de
Ty isio
En dlig n
ty he
d
R igh t
el e
ev t
a
Fo ns
Fu Ak rm
l tu a
M lst ali t
od nd te
ifi ig t
er he
ba t
rh
et
Maxvrde
Figur 11: Diagram ver Normerad vikt*Betyg relativt maxvrde
Fr att f strre genomslag frn viktningen s rknades vrden ven med procentuell
vikt. Detta gav ett visst genomslag p listan och visas i tabellen nedan.
Nod
Procentuell
vikt*Betyg Maxvrde
Identifierbarhet 7,64
Tillgnglighet 7,60
Lagring
7,44
7,84
8,00
7,44
Korrekthet
Skerhet
7,22
7,14
7,96
7,52
Kompatibilitet 6,76
Tydlighet
6,40
6,76
7,64
Precision
Aktualitet
Entydighet
NULL-vrde
6,37
6,36
6,30
6,25
7,08
7,92
7,52
6,76
Format
Fullstndighet
Relevans
6,10
5,85
5,75
7,28
7,40
6,76
Modifierbarhet 5,34
7,12
Figur 12: Vrde fr noder med procentuell vikt
-35-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Nedan visas vrden i ett diagram fr att ge en bttre verblick. Noderna ligger i
ungefr samma ordning som men normerad vikt men med ngra ndringar. Bland
annat s har topp tre ndrats frn Lagring, Kompatibilitet, Identifierbarhet till
Identifierbarhet, Tillgnglighet, Lagring.
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Procentuell vikt*Betyg
Id
en
t
Ti ifier
llg b
n arh
gl et
i
La ghe
Ko g t
rre rin
Ko S kth g
m ke et
pa rh
t e
Ty ibili t
dl tet
Pr ig
e he
Ak cis t
E tua ion
N nty lite
U di t
LL gh
-v et
Fu
lls Fo rde
t rm
n
M R dig at
od el he
ifi ev t
er an
ba s
rh
et
Maxvrde
Figur 13: Diagram ver Procentuell vikt*Betyg relativt maxvrde
En jmfrelse mellan nodens vrde och det maxvrde den kan uppn ger en tabell
ver starka och svaga sidor hos systemet. Toppen r ofrndrad i denna tabell,
medan tvan nu fr dela sin plats med trean respektive fyran frn tabellerna ovan.
Generellt kan sgas att ver 95 procent r bra vilket ger tre noder som med berm
fyller sin funktion. Mellan 90 och 95 procent r ok, vilket ger tre noder som kan
frbttras men det finns inget egentligt behov av det. Under 90 procent ger utrymme
fr frbttring, vilket ger sex noder som br ses ver fr att utrna om det r
intressant med tgrder.
Nod
Procent av
maxvrde
Kompatibilitet
Lagring
Identifierbarhet
1
1
0,98
Skerhet
Tillgnglighet
NULL-vrde
Korrekthet
Precision
0,95
0,95
0,93
0,91
0,90
Relevans
0,85
-36-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Entydighet
Format
Tydlighet
Aktualitet
0,84
0,84
0,84
0,80
Fullstndighet
Modifierbarhet
0,79
0,75
Figur 14: Nodernas procent av maxvrdet.
Fr att tydligare illustrera vrdena redovisas de nedan i ett diagram som visar vilka
vrden som ligger p topp och vilka som illustrerar svagheter i Banken.
Procent av maxvrde
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Ko
m
pa
tib
Id
en L ilite
tif ag t
ie rin
rb g
a
S
Ti rhe
llg ke t
N ng rhe
UL lig t
L h
Ko -v et
rre rde
Pr kth
e e
R cisi t
el on
En ev
ty an
di s
g
Fo he
Ty rm t
d a
Fu Ak ligh t
e
t
l
M lst uali t
od nd te
ifie ig t
rb het
ar
he
t
Procent av maxvrde
Figur 15: Diagram ver nodernas vrde relativt maxvrdet
Alla nodernas vrden ligger i vre kvartilen, lgsta vrdet p 75 %. Detta visar p att
datakvaliteten i Banken r god, men med utrymme fr frbttring. I realiteten r 100
% svrt att uppn varp 95 % och ver i detta fall kan anses vara ett optimalt system.
Tre av noderna har vrden p 95 % och ver; Kompatibilitet, Lagring och
Identifierbarhet; varp dessa kan anses vara s bra som mjligt. Vrden mellan 90 %
och 95 % r bra utan behov men med utrymme fr frbttring. Fem av noderna
ligger inom denna kategori; Skerhet, Tillgnglighet, NULL-vrde, Korrekthet och
Precision. Vrden mellan 80 % och 90 % r ok men br frbttras om de anses
hgprioriterade. Noder i denna kategori r; Relevans, Entydighet, Format, Tydlighet
och Aktualitet. I viktningen s ligger Tydlighet och Aktualitet i topp fem vilket
betyder att de borde frbttras till en niv ver 90 %.
Tv av noderna ligger p vrden under 80 % vilket kan anses undermligt fr annat
n lgprioriterade egenskaper. Fullstndighet och Modifierbarhet ligger efter viktning
i undre hlften men inte lngst ned. Dessa br drav frbttras till en niv ver 80
%.
-37-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
6.3 Resultat ledtider
Resultat fr ledtider r till hlften redan redovisat. Noderna Korrekthet och

Entydighet r desamma som fr datakvalitet och ligger enligt den analysen bra till p
91 % respektive 84 %. Flde p information och Steg i processen har bda ett vrde
p 100 % vilket mste anses vara optimalt. Anledningen till dessa hga vrden r
goda systemresurser samt inga ondiga belastningar. Huruvida Steg i processen br
ndras ur anvndarsynpunkt har inte behandlats i detta arbete. Det r mycket mjligt
att det gr att frenkla fldet p vissa hll genom att lgga till/ta bort flt eller urval.
sikter angende detta har uppkommit under intervjuerna (se bilaga 11) och kan
uppmrksammas om det upplevs som ett problem.
6.4 Resultat funktionalitet
Funktionaliteten r hg hos systemet och kan med anpassning kas till 100 %. De
anpassningar som systemleverantren mste gra r relativt sm och borde kunna
utfras p ett par dagar. Under intervjuerna har det bland annat framkommit att
anvndarna skulle uppskatta ett planeringsverktyg. Det kan vara vrt satsningen p
Svenska Kraftnt att gra denna anpassning och genom detta f en funktionalitet fr
Banken p 97 %.
6.5 Resultat fr deltrd
Nedan har vrden fr definitionsnoder och deltrd rknats samman. Fr att f en

snabb och enkel verblick har de redovisats i tabeller. Av de tre deltrden r det
funktionalitet som ligger p topp med 95 %, ledtider precis bakom med 94 % och
datakvalitet p tredje plats med 91 %.
Datakvalitet
Deltrdet fr datakvalitet fick ett vrde p 91 %. Detta r det lgsta av de tre

deltrden. Styrkan inom datakvalitet r systemkvalitet, 95 %. De vriga
definitionsnoderna ligger runt 90 % med Vrdehantering lgst p 88 %. Fr att
hjlpa upp detta r det enskilda noder som behver frbttras. Detta framgr av
analysen ovan (stycke 6.2).
Definitionsnod
Delvrden
Vrde
1, 0,90; 0,84
0,91
Systemkvalitet
0,95; 0,95
0,95
-38-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Vrdehantering
1; 1; 0,98; 0,91; 0,85; 0,88

0,84; 0,84; 0,80; 0,79;
0,75
Flexibilitet
1, 0,93, 0,75
0,89
Datakvalitet
0,95; 0,91; 0,89; 0,88
0,91
Ledtider
Deltrdet fr ledtider ligger p en sker andra plats av deltrden med 94 %. Styrkor

r Flde p information och Steg i processen med sina 100 % medan Entydighet
slpar med 84 %. Genomslaget kommer hr ifrn intervjuerna med kommentarer
angende rriga beteckningar och flt som flyttar plats p skrmen. verlag s
upplevs systemet som svrfrsttt av anvndarna vilket borde ses som en tgrd av
Svenska Kraftnt. De anvndare som har lrt sig systemet tycker att det r bra vilket
visar att det r inte funktionerna i Banken som det r fel p utan hur de presenteras.
Definitionsnod
Delvrden
Vrde
Flde p information
Korrekthet i information
0,91
0,91
Entydighet i information
0,84
0,84
Steg i processen
Ledtider
1; 1; 0,91; 0,84;
0,94
Funktionalitet
Funktionaliteten r hg i Banken hg, 95 %. Fr att ka den s krvs anpassning frn

systemleverantren vilket i br beaktas i tminstone fallet med planeringsverktyg. Att
funktionaliteten r hg r inte verraskande. IT-system kan ofta stdja det mesta och
speciellt vlknda system utvecklade fr nrliggande processer. Vad som kan
anmrkas r bristen p frstelse mellan IT och verksamheten. Banken har hg
funktionalitet men upplevs inte som anvndarvnligt. D systemet r nere eller
krnglar upplevs servicen frn IT som seg. Vad som har uppdagats inom Svenska
Kraftnt r ngot som frmodligen r mycket vanligt. Personer med
verksamhetsfrstelse kan inte kommunicera med personer med IT kunskap och
vise versa. Ingen sida har tillrcklig information om vad den andra gr fr att kunna
frst eller gra sig frstdd.
-39-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Definitionsnod
Systemfunktioner
underhllsfunktioner
Delvrden
vs 0,95
Vrde
0,95
6.6 Svar p frgestllningen
Summering av deltrdens vrden ger resultatet att:

Banken stdjer arbetsorderfldet till 93 %.
Denna siffra r hg och Svenska Kraftnt kan vara stolta ver sitt system. Det utfr
sitt jobb med god kvalitet. Fr att hja siffran mste deltrden frbttras vilket kan
gras enligt de frslag som r angivna vid respektive resultat. Vidare diskussioner
kring Banken terfinns nedan i diskussionskapitlet.
Toppnod
Delvrden
Vrde
IT-system fr underhllsprocess
0,95; 0,94; 0,91
0,93
-40-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
7 Diskussion
Nedan fljer kommentarer och diskussion kring upptckter som har gjorts under
arbetets gng. De svar som arbetet har resulterat i r underbyggda av teorier och
arbetet i sig r utfrt i enlighet med erknda kvalitetsstyrningsmtt (Yin [22]). Det r
dock alltid en viss felmarginal inblandad vilket orsakas av brister i bland annat
tillgnglig litteratur och empiri. Felmarginalen gr att resultaten alltid br granskas
fr trovrdighet innan de utnyttjas i praktiken.
Vid koppling av dokument r systemet uppbyggt enligt principen uppifrn och
ner. Vilket betyder att funktionen fungerar bst d flten fylls i uppifrn och ner.
Om personen har dokumentnumret och vill f dokumentklassen gratis s fungerar
inte detta. Funktionen gr att fixa men pverkar alla som kopplar dokument och
antalet personer som anger dokumentnummer och vill f resten gratis r en
minoritet. Eventuellt gr det att anvndaranpassa om intresse finns.
Guiden Avrapportera bestr av fyra sidor dr den sista sidan ligger i ett fnster
som r fr litet. Den knapprad som ligger lngst ned p sidan ryms inte inom
fnstret utan fr att avsluta guiden mste fnstret frst frstoras. Denna tgrd r
mycket enkel och borde vara rttat frn systemleverantren.
Tillgngligheten fr systemet r god, dock s finns det inga dokument frn ITavdelningen som kan bekrfta detta. Fr tillfllet grs ingen notering av Mean Time
To Failure (MTTF) eller Mean Time To Repair (MTTR). Administratr och ansvarig
fr Banken eftersker denna information och det r mjligt att den nu kommer att
brja registreras.
D arbetsorder redigeras s finns ingen kontroll p huruvida ngon annan frsker
redigera arbetsordern samtidigt. Frst d ndringarna ska sparas visas det att ngon
annan har ute arbetsordern p redigering. Denna kontroll borde gras redan vid
frsta steget, d arbetsordern tas frn titta till redigera.
Som avslutande kommentar kan nmnas att det alltid finns utrymme fr
frbttringar och att ovanstende kommentarer r en sammanfattning av vad som
kommit fram under empririinsamlingen p Svenska Kraftnt. Huruvida dessa
kommentarer br leda till ndring eller inte verlmnas till Svenska Kraftnt och
lmplig person att avgra.
-41-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
REFERENSER
[1]
Alexopoulou N. Kanellis P. Martakos D., Managing information flow dynamics with agile enterprise
architectures, DBLP 2004
[2]
Business and IT alignment, Teamquest 2006
[3]
Gammelgrd M. Ekstedt M. Gustafsson P., A categorization of benefits from IS/IT investments, KTH
2006
[4]
Gran M. Lindmark G. Ullberg J., Uppdrag: Datakvalitet. Utvrdering av datakvalitet i Gvle Energis
drift- och underhllssystem, KTH 2006
[5]
Gustafsson P. Lindstrm . Jgerlind C. Tsoi J., A framework for assessing data quality from a
business perspective, SERP06 vol 2 CSREA press 2006
[6]
Hilber P., Underhllsoptimering av elnt avseende kostnad och tillfrlitlighet, KTH 2003
[7]
Hilber P. Lindquist T., Underhllsprocessen, KTH 2003
[8]
IFS applications 7 architecture and technology, IFS white paper 2006
[9]
Krovi R. Chandra A. Rajagopalan B., Information flow parameters for managing organizational
processes, ACM 2003
[10] Lagerstrm R., A method for generating extended influence diagrams from natural language texts
KTH 2006
[11] Lee Y. Strong D. Kahn B. Wang R., AIMQ: a methodology for information quality assessment,
Elsevier 2002
[12] Li Q. Chiu D. Hung P. Cheung S., Flows and views for a scalable scientific process integration, ACM
2006
[13] Luftman J., Measure your business-IT alignment, Society for Information Management 2003
[14] Molina E., Evaluating IT investments, KTH 2003
[15] Nugent M., The four phases of IT/business alignment, CIO Update 2004
[16] Nrman P., A Functional Reference Model For Work- And Maintenance Applications Within Asset
Management At Vattenfall, KTH 2006
[17] Redman T., Data quality for the information age, Artech house inc. 1996
[18] Redman T., Data quality: the field guide, Digital press 2001
[19] Strong D. Lee Y. Wang R., Data Quality In Context, ACM 1997
[20] Wang R. Reddy M. Kon H., Toward quality data: An attribute-based approach, Elsevier 1995
[21] www.svk.se, beskt 2006-10-21
[22] Yin R., Case study research, third edition, Sage publications 2003
-42-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8 Bilagor
8.1 Teoritrd Datakvalitet
Redman [17][18]
Datakvalitet
Kvalitet p
innehllet
Tillgnglighet
Tillgnglighet
Kvalitet p
vrden
Flexibilitet
Relevans
Essentiell
Korrekthet
Lmplighet
Representationskonsistens
Frstbarhet
Tydlig
definition
Konsistens
Precision
Lttolkad
Robusthet
Domnprecision
Kompletthet
Effektiv lagring
Flexibilitet hos
formatet
Granularitet
hos attribut
Avspeglar
verkligheten
Aktuell
Minimera
ondiga
attribut
Identifierbar
Semantisk
konsistens
Strukturell
konsistens
Flexibilitet
Mjlighet att
representera
NULL-vrden
Portabilitet
Minimera
ondig
redundans
-43-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Wang, Reddy, Kon [20]
-44-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Lee, Strong, Kahn, Wang [19]

Datakvalitet
Kontextuell
datakvalitet
Intern datakvalitet
Representationell
datakvalitet
Tillgnglighets
datakvalitet
Korrekt
Vrdeskapande
Frstbar
Tillgnglig
Trovrdig
Relevant
Tolkningsbar
Lttanvnd
Vlrenommerad
Komplett
Koncis
representation
Sker
Objektiv
Aktuell
Konsistent
representation
I relevant
mngd
-45-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Gustafsson, Tsoi, Jgerlind, Lindstrm [5]

Datakvalitet
Systemkvaliteter
Presentation av
data
System
egenskaper
Datamodell
Datamodellens
struktur
Datafullstndighet
Strukturell
enhetlighet
Format
precision
Skerhet
Lmplig datapresentaition
Tillgnglighet
Reaktionsfrmga
p frndringar
Fullstndighet
av datavrden
Reabilitet
Semantisk
enhetlighet
Formatflexibilitet
Modellens
detaljniv
Redundans
NULL-vrde
representerat
Datavrden
Kompatibla
format av data
-46-
Riktighet av
datavrden
Riktighet i
tiden
Aktualitet
Relevans
Identifierbara
objekt
Manipuleringsfrmga
Naturlighet av
datamodell
Entydighet
Korrekthet av
datavrden
Homogen
datamodell
Omfng av
datamodell
Effektiv
anvndning av
lagringsutrymme
Anseende
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH

Gran, Lindmark, Ullberg [4]
-47-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.6 Funktionslista
Fljande funktioner mappades IT-systemet emot fr att kontrollera om de stds:

Anlggningsregister
Funktion att spara information om fretagets alla tillgngar.
Arkiv
Funktion att lagra all ndvndig information.
En funktion fr att visa egenskaper fr alla objekt i
ett anlggningsregister. Egenskaper avser en
mngd olika aspekter, varav vissa kan variera ver
en tidsperiod, som tillsammans representerar
objektets skick.
Komplett beskrivning ver ntets elektriska
kopplingar
Stationer
Funktion fr att visa detaljerad information om
stationer i ntet.
Funktion fr att lagra och visa information om
utrustning
som
finns
installerad
i
kommunikationsntet.
Geografisk karta
Topologisk karta
Topologisk karta ver ntet
Underhll och konstruktion
Funktion att hantera underhllsprocessens operativa delar.
Underhll och besiktning
Funktion fr utfrande och planering av underhll.
-48-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Underhllsplanering
Funktionalitet fr att planera underhllsarbete p
vergripande niv. Underhllsplaneringen avser
operationalisering av underhllsstrategier och/eller
framtagande av underhllsplaner (kort- eller
lngtidsplaner).
I
underhllsplaneringen
s
specificeras exempelvis besiktningsintervall och
frebyggande underhllsaktiviteter. Funktionen
innehller ven beslutsstd, koordinering av
underhllsaktiviteter med konstruktionsarbeten och
andra investeringsprojekt.
Triggerniver avgr nr underhllsarbete ska
utfras. En trigger kan exempelvis vara en
prestandaniv fr en komponent som nr den gr
under ett visst grnsvrde aktiverar en
underhllsaktivitet. Denna funktion frskrar att
triggerniver r optimala och att de r
synkroniserade med vergripande underhllsplaner.
Uppfljningsgrupper
Funktion fr att gruppera tillgngar enligt valt
kriterium (t ex geografisk plats, funktionell
specificering). Uppfljningsgrupper har som syfte
att kunna verblicka tillgngar och att frenkla
investeringsplanering.
Funktionalitet fr att hantera data som samlas in
vid besiktning eller frn sensorer.
tgrdshistorik
Information om historiska tgrder p tillgngar.
Funktion fr att lagra, analysera och visa fel och
strningar hos komponenter och komponenttyper.
Funktion fr att bevaka och flja upp arbetsorder
fr underhll och inspektion, med avseende p
tekniska och finansiella aspekter.
Funktion att avsluta en arbetsorder och uppdatera
aktuella arkiv.
Renovering
-49-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Lagning/renovering av komponenter via verkstad.

Besiktningsplanering
Funktion fr att planera besiktningsrenden.
Funktion fr att skapa en arbetsorder.
Konstruktion och beredning
Hantering av ombyggnad och nybyggnad.
Funktionalitet fr att underltta utformning av
arbetsorder (t ex hantering av ritningar som
anvnds fr standardarbeten).
Uppskattning av arbetskostnad
Funktionalitet fr att uppskatta kostnaden fr att
utfra arbeten.
Projektplanering
Funktion fr att underltta
utformning av projekt.
planering
och
Funktionalitet fr att lagra data rrande nyligen

installerad utrustning i anlggningsregistret. Stdjer
ven proceduren fr att gra utrustningen redo fr
anvndning.
Skrotade komponenter
Hantering av skrotade komponenter.
Funktionalitet fr att hantera processen fr
utfasning av utrustning frn ntet.
Arbetsschema
Planering av arbetet
Uppgiftsplanering inom arbetsorder
Detaljplanering av arbetsorder.
Personalhantering
-50-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Information om vilken personal som gr vad, var

och har vilken kompetens.
Hantering av utrustning (t ex verktyg och fordon)
som behvs fr att kunna utfra arbeten.
Information om ndvndigt material.
Tillstnd
Hantering av de tillstnd som finns/behvs.
Dokumentation och beredning i flt

Funktioner fr att underltta arbete i flt.
Utformning av arbetsrutiner i flt
Nr en tillgng renoveras eller byts ut grs en del av
planeringen p plats, i flt. Den hr funktionen
tillter utfrare att registrera utformning av
arbetsrutiner utanfr kontoret.
Besiktningsresultat
En funktion fr att lagra och verfra data som
samlats in under en besiktning i flt.
Personaltimmar
Antalet mantimmar p varje uppgift.
Faktiskt material
Kontroll p levererat material.
Faktisk utrustning
Kontroll p utrustning i flt.
-51-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.7 Intervjufrgor Anvndare/Sllananvndare
Intervjufrgor; IT-systemet Banken

Fljande tolv frgor behandlar datakvalitet i Banken, dvs. hur vl systemet stdjer
anvndarnas krav. Svaren eftersks p en skala 0-4; 0 aldrig, 1 sllan, 2 ibland,
3 ofta, 4 alltid. Fr betygen s kommer en kommentar att efterfrgas d vissa
anser en gng p tio vara ofta medan andra anser det vara sllan. Fr att gra en s
korrekt bedmning som mjligt behver jag ocks en angivelse av hur ofta systemet
anvnds.
1. Tillgnglighet Hur ofta har du tillgng till Banken jmfrt med hur ofta systemet
inte svarar?
2. Skerhet Innebr skerheten strande restriktioner?
3. Precision Hur ofta frloras information alternativt blir information svrtolkad
p grund av fr liten/stor noggrannhet? (t.ex. ledningslngd i mm)
4. Lmpligt format Hur ofta presenteras data i lmpligt format? (t.ex. versikt i
tabell i stllet fr lptext eller antal i siffror i stllet fr ettor och nollor)
5. Aktualitet Hur ofta finner du uppdaterade och aktuella vrden? (t.ex. rets
telefonlista i stllet fr fjolrets)
6. Korrekthet Hur ofta finner du korrekta vrden? (t.ex. rtt objektinformation)
7. Enhetlighet Presenteras samma information p samma stt oberoende av var i
systemet man r? (t.ex. presenteras datum p ett enda stt varje gng)
8. Fullstndighet Finns all information som behvs?
9. Relevans r den information som presenteras ndvndig (eller tar den bara upp
plats)?
10. Tydlighet Presenteras informationen s att det r ltt att frst den?
-52-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
11. Identifierbarhet r det ltt att verfra informationen till verkligheten? (t.ex.
frst vad det r fr komponent som ska lagas)
12. NULL-vrde Finns det ngot flt som mste fyllas i trots att det inte fyller
ngon funktion? (t.ex. mste ange hrfrg p personen fr att f ska p
telefonnumret)
-53-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.8 Intervjufrgor Systemanalytiker
Intervjufrgor till systemanalytiker

Fljande frgor syftar till att besvara hur vl systemet r uppbyggt rent tekniskt.
Svaren fr grna vara vl underbyggda med exempel samt betygsatta p en skala 0-4,
dr 0 r dligt betyg och 4 r hgsta betyg.
1. Hur ltt r systemet att modifiera (t.ex. nya menyval, ndrat dataformat)?
2. Hur kompatibelt r systemet (gr det att kombinera med t.ex. MSProject,
Lotus, Solaris applikationer)?
3. Hur vl utnyttjas lagringsutrymmet (snabb tkomst, redundans)?
-54-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.9 Intervjuer
Intervju Anvndare
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet 4
Tillgngligt 14/15 ggr, nere ganska lng tid nr det vl r nere.
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
4
4
1
4
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
4
3
4
Utkastad ngon enstaka gng

Problem med konvertering till Excel
Vissa flt ligger inte alltid p samma plats i systemet.
Relevans
4
Tydlighet
4
Identifierbarhet 4
NULL-vrde
vriga
kommentarer
Lite mycket men det str inte.

Inget som r svrtolkat.
Bra
Koppla dokument, fullstndig info automatiskt vid angivelse av

3
dokumentnummer.
Bra med utvrdering av systemet. Konvertering till Excel frn Citrix
ger allt i samma cell. Lng vntetid vid nytt/ndrat anvndarkonto.
Intervju Anvndare
Frga
Tillgnglighet
Betyg
4
Kommentar
Kanske nere 1/30
Skerhet
Precision
4
4
Format
Aktualitet
3
3
lite fix med format p utskrifter

En del slpar efter i ombyggnation
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
4
4
3
3
3
1/100 att hitta felaktigt protokoll
Identifierbarhet
NULL-vrde
4
3
saknar ngot ngon gng

Lite otydligt d och d
-55-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
vriga
kommentarer
Bra system. Planering fr entreprenrer borde underlttas.
Intervju Anvndare
Frga
Tillgnglighet
Skerhet
Betyg Kommentar
4
kt ur ngon gng
4
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
2
3
2
3
Kort beskrivning kunde vara kortare. Datum utan tid.

Behvs tillgng till Ganttschema
Slpar lite teknisk info
Lite fel hr och var
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
4
3
3
Tydlighet
Identifierbarhet
2
4
Genomgende samma namn ven om vissa borde dpas om.

Allt finns men det anvnds dligt
Rrigt mnga flt i skguide
Rubriker, fltbeteckning, status borde dpas om fr att gra
betydelsen sjlvklar
NULL-vrde
vriga
kommentarer
Snarare fr f tvingande flt, bl.a. slutdatum fr att kunna

4
avrapportera
Bra system, br anvndas dagligen, svrt att reda ut alla koder och
begrepp
Intervju Anvndare
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet
4
Nere kanske 1/50
Skerhet
4
Inga problem
Precision
Format
4
3
Kort beskrivning kunde vara kortare

Datum utan tid
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
3
4
3
3
Relevans
Saknas kontaktpersoner fr ledningar mellan

inte hittat ngot
Sitter inte alltid p samma plats
Saknar stolptabeller
Finns mycket men det segar inte ned, behvs skert av
ngon
Tydlighet
Identifierbarhet
3
4
Lite otydliga begrepp
-56-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
Fungerar bra, snabbt verktyg. Lite problem med Citrix i brjan.
Intervju Anvndare
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet 4
Kommer t det bra
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
4
4
4
3
Kommer t det som behvs

ndvndig precision
Gr att ska och ndra
Lite dligt uppdaterade vrden hr och var
Korrekthet
Entydighet
4
3
Fullstndighet
Relevans
1
3
Tillrckligt fr att utfra jobbet

Flt i olika ordning
Mycket som fattas. Kommer delvis med Plant Design, nya
dimensioner och avtal.
Allt r inte jttendvndigt
Tydlighet
Identifierbarhet
NULL-vrde
vriga
kommentarer
Svrt att veta var man ska ska. Svrt frsta gngerna,
3
upplevs inte som anvndarvnligt.
4
4
ka anvndarvnlighet, fler grafer och hjlpfiler. Seg hantering av
anvndarrttigheter.
Intervju Anvndare
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet
4
Nere kanske 1/40
Skerhet
Precision
3
4
Format
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
4
3
3
1
3
Relevans
Tydlighet
Identifierbarhet
3
4
4
Mnga inloggningar och frekvent byte av lsenord.
Mnga felaktiga versttningar frn systemleverantren.

Blir bttre med Plant Design
Ligger lite kvar och skrpar
-57-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
Fler flt borde vara tvingande
Felljud nr enter-tryckning anvnds. nskar urvalslistor p fler
stllen.
Intervju Anvndare
Frga
Betyg
Tillgnglighet
4
Kommentar
99 % tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
3
Lite strande lsenordsregler
4
3
Ej tillfrlitligt svar
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
4
2
3
Identifierbarhet
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
4
Begrnsning i modifierbarhet
Intervju Anvndare
Frga
Betyg
Kommentar
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
4
4
4
4
4
4
Har inte hittat ngot
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
3
4
Tydlighet
2
Identifierbarhet 4
NULL-vrde
3
Svrt att redigera uppgifter i efterhand, mycket

information frloras.
Svrnavigerat
-58-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
vriga
kommentarer
Otydligt hur info sks. Svrt att se vilken status AO har. Finns
mnga funktioner, tar tid att lra sig systemet.
Intervju Anvndare
Frga
Tillgnglighet
Skerhet
Betyg Kommentar
3
90-95 % tillgnglighet
4
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
2
4
4
4
4
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
4
1
4
Identifierbarhet
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
4
Fr hg precision t.ex. datum med tid gr det

svrverskdligt
Konvertering fungerar bra
Aldrig hittat ngot, litar p det som str
Finns mycket ondigt, hamnar ltt i vgen
Anvndbart system men komplicerade skvgar
Intervju Anvndare
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet 4
99 % tillgnglighet
Skerhet
4
utkastad lite d och d
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
3
3
4
4
4
ondigt med datum med tid

Svrt att konvertera
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
2
4
3
Saknas en del
ok men kunde vara bttre
Identifierbarhet 3
Lng skvg att hitta vem som r huvudman p stationen
NULL-vrde
4
vriga
Utskrift av AO liggande och utan frsttsblad. Enter-tryckning
-59-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
kommentarer
fungerar inte alltid och ger felljud.
Intervju Anvndare
Frga
Betyg
Kommentar
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
4
4
4
4
(90) 95 % tillgnglighet
Blir utkastad lite d och d
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
3
4
3
3
Lite flt som flyttar runt

Nstan, saknas en del
Relevans
Tydlighet
Identifierbarhet
4
3
4
Lite svrtytt hr och var

Littera gr det mycket enkelt
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
Systemets har frbttrats ver ren. Lite rrigt och otydligt hr
och var.
Gr att konvertera och skriva ut

Lite som slpar
Intervju Anvndare
Frga
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
Betyg
4
4
4
4
1
Kommentar
Nstan 100 % tillgnglighet
Inga problem
Funkar bra
Skogs hektar
Korrekthet
Entydighet
3
4
Det mesta r korrekt

Numera, bra datumtabeller
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
Identifierbarhe
t
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
4
4
Lite mnga flt ibland

Finns ngra hjlptexter
4
4
Systemet har blivit bra. Bertil gr ett mycket bra jobb. nskar
urvalslistor och koppling till Gantt-schema.
-60-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Intervju Anvndare
Frga
Betyg
Tillgnglighet 4
Skerhet
3
Kommentar
nere 2 gnger totalt sett
Blir utkastad lite d och d
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
3
4
4
4
Kort beskrivning lite kort
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
3
3
4
3
Urvalslistor till rubriker fr att skapa entydighet

Saknar tabeller
Stor anvndarfrihet att slla
Lite otydligt, blivit bttre
Ordentligt uppdaterat
Identifierbarhet 4
NULL-vrde
3
Verkligt slutdatum knns ondigt
Nr man vl kommit p det s r det ett bra system.
vriga
Systemleverantren kan lgga till men inte ta bort. Vissa texter
kommentarer fortfarande p engelska.
Intervju Sllananvndare
Frga
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Betyg
4
4
4
Format
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
4
3
4
4
Kommentar
Tillgngligt varje gng
Tillgng till allt som behvs
Hittar lite d och d
Fullstndighet 4
Relevans
4
Tydlighet
4
Identifierbarh
et
NULL-vrde
vriga
kommentarer
3
4
Finns ingen frteckning ver vad littera str fr
Finns ett flt som strular lite mellan objekt och tekniska data. Bra
system, lite svrt att greppa, svrverskdligt. Det r inte alltid
-61-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
logiskt men man lr sig att leva med det.

Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
4
4
4
3
tillgngligt 95 %
Full rttighet
kort beskrivning kkunde vara lngre
Lite mnga steg och fixande
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
3
3
3
3
Ligger efter p ombyggnationer
Relevans
3
Tydlighet
4
Identifierbarh
et
4
NULL-vrde
vriga
kommentarer
Skiljer ngot d och d

En del brister p kontrollanlggning
Finns en del som kan rensas bort
3
ondiga tvingande flt vid dokumenthantering
Behndigt att jobba med, svrtytt i brjan. Systemet fyller sin
funktion. Saknas mallar, anvndaruppgifter uppdateras dligt.
Frga
Betyg
Kommentar
Tillgnglighet 4
Tillgngligt varje gng
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
4
4
1
3
3
3
Fullstndighet 3
Relevans
4
Tydlighet
4
Tillgng till allt som behvs

Gr inte att konvertera till Excel frn Citrix
Lite gammalt finns
Saknas litegrann
Identifierbarh
et
4
NULL-vrde 4
vriga
Anmlandeperson frn DC ger null om det lmnas tomt, borde vara
-62-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
kommentarer tvingande eller blankt. Systemet r toppen, bra verktyg. Lite lnga
skvgar ibland. Bertil ger bra och snabb hjlp.
Frga
Tillgnglighet
Betyg
4
Skerhet
Precision
3
4
Format
Aktualitet
3
3
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
3
3
4
3
3
Identifierbarhet
NULL-vrde
vriga
kommentarer
Kommentar
nere 1-2 ggr totalt
Behov av vissa dokument som man inte har
tillgng till
Utskriven arbetsorder borde vara liggande
utan frsttsblad
AO-ort inte alltod uppdaterat
Smgrejer, det mesta stmmer
Hamnar lite i vgen ibland

Lite otydligt ibland
Bra att det gr att ska p NULL-vrde, t.ex.

vilka AO som saknar datum
4
Seg service frn
IT-avdelningen.
Stabilt och snabbt.
Frga
Betyg
Tillgnglighet
4
Skerhet
4
Precision
3
Format
3
Aktualitet
Korrekthet
Entydighet
4
4
4
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
Identifierbarhet
4
4
3
4
Kommentar
95 % tillgnglighet
inga problem
Svrt att se var lngs ledningen komponenten r
Skts bra
Lite tvetydigt ibland
-63-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
NULL-vrde
vriga
kommentarer
3
Ganska bra system, borde g att gra enklare. Skogen hamnar
lite i skymundan
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet
3
90 % tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
4
3
4
3
full rttighet
Vissa rubriker r korta, blir otydligt
Korrekthet
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
3
3
3
3
4
Oftast korrekt
Oftast p samma plats
saknar mallar
mycket extra som tar plats
kunde vara fler urvalslistor
Identifierbarhet
NULL-vrde
vriga
kommentarer
4
4
Borde vara fler tvingande flt
Sllan ngot r fel
Systemet fyller sin funktion, borde dock frenklas.
Frga
Betyg Kommentar
Tillgnglighet
Skerhet
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
4
4
4
4
4
4
Entydighet
Fullstndighet
Relevans
3
3
4
Alltid tillgngligt
Inte hittat ngot

Saknar namn och nummer till kontaktperson
Tydlighet
4
Identifierbarhet 4
NULL-vrde
Borde ha tvingande flt fr namn och nummer till

utskickad entreprenr samt vderlek vid felanmlan frn
-64-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
DC.
vriga kommentarer
Intervju Systemanalytiker
Frga
Betyg
Kommentar
Ej tillfrlitligt
Lagring
svar
Modifierbarhet 3
Ganska ltt
Ej tillfrlitligt
Kompatibilitet svar
Frga
Betyg
Kommentar
Lagring
Fungerar bra
Modifierbarhet 3
Ej tillfrlitligt
Kompatibilitet svar
Ganska ltt men vissa

hinder
Frga
Betyg Kommentar
Lagring
4
Modifierbarhet 3
Mycket liten redundans

Vissa begrnsningar i systemstrukturen
Kompatibilitet
Kan kommunicera med hjlp av Java, COM och

.Net.
-65-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.10 Betyg frn intervjuer
Sammanstllning av betyg frn intervjuer

Nod
Tillgnglighet
Skerhet
Svar
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3
Summa Medelvrde
76
3,8
76
3,8
Precision
Format
Aktualitet
Korrekthet
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 2, 2
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 1, 1
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 1
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3
72
67
61
69
3,6
3,35
3,21
3,63
Entydighet
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 1
67
3,35
Fullstndighet
Relevans
4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 1
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 1
60
68
3,16
3,4
Tydlighet
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 2, 2
Identifierbarhet 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3
NULL-vrde
4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3, 3, 3
67
78
74
3,35
3,9
3,7
-66-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.11 Kommentarer frn intervjuer
Kommentarer frn intervjuer

1. Tillgnglighet - Systemet r nere lng tid nr det vl r nere; Blir utkastad ibland;
Tillgngligt s gott som alltid; Inga problem att komma t systemet; Tillgngligt varje
gng; Nere 3-4 ggr per r; Nra alltid tillgngligt, 99%;
2. Skerhet - Inga problem p grund av skerheten kring systemet; Segt att f
anvndaruppgifter; Tillgng till allt som behvs, inga hinder; Jobbigt att byta
lsenord varje mnad; Utkastad lite d och d, en gng per timma;
3. Precision - Datum borde anges utan hh:mm:ss; Fltet kort beskrivning kunde
vara kortare; Ondigt med hh:mm:ss i datumangivelse; Fltet kort beskrivning r
lite lngt; Ondigt med kalender med sekundangivelse;
4. Format - Fungerar inte att konvertera till Excel dokument med vissa
behrigheter; vissa flt kunde dpas mer logiskt; arbetsorder vid utskrift borde vara
liggande och utan frsttsblad; Bra konvertering till Excel; Fungerar bra med
konvertering till Excel och pdf; Vissa rubriker blir otydliga, borde vara urvalslistor;
Svrt att konvertera;
5. Aktualitet - Vissa saker r lite efter i uppdatering; Saknas en del information,
bland annat kontaktpersoner p ledningar mellan; hittar bristande information lite d
och d; har inte hittat ngot inaktuellt;
6. Korrekthet - Lite smgrejer som blir fel; Ibland ligger fel information i fel flt;
Inte hittat ngot n s lnge; Litar p det som str; Aldrig hittat ngot fel, litar p det
som str;
7. Entydighet - Genomgende samma beteckingar men vissa borde dpas om; vissa
flt heter samma men ska innehlla olika information; Ser inte alltid likadant ut;
8. Fullstndighet - Saknar planeringsverktyg; Finns mnga funktioner men de
anvnds inte/knns inte till; saknar tabellverktyg; Saknas namn och telefonnummer
till kontaktperson hos entreprenren; Saknar en del mallar;
9. Relevans - Mycket information men det ligger inte i vgen; En del av
informationen ligger i vgen; fr mnga flt i skguider, frvirrar; Finns mycket men
-67-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
det ligger inte i vgen eller gr systemet segt; Finns mycket men det r skert ngon
som behver det; Finns mycket ondigt, hamnar ltt i vgen; Mycket extra men det
str inte;
10. Tydlighet - Lite otydligt ibland vart man ska och hur man ska gra; Lite otydligt
fr sllananvndare, orsakar att fel information fylls i fel flt; Mnga
flt/koder/status heter inte s att de blir sjlvfrklarande; Svrt att reda ut vad alla
begrepp str fr; ort fr stationer skiljer sig frn ort fr ledningar; Lite
svrnavigerat; Tappar bort sig p vgen; Behvs urvalslistor fr rubrik p
arbetsorder; Hyfsat tydligt;
11. Identifierbarhet Tydligt vad som str fr vad; Littera gr det mycket enkelt;
Finns ingen frteckning ver vad littera str fr;
12. NULL-vrde - Borde vara fler tvingande flt; Fltet verkligt slutdatum borde
vara tvingande vid avrapportering av arbetsorder;
vriga kommentarer: Dokument r inte sorterat optimalt; Systemet var lite
knackigt i brjan men r nu snabbt och stabilt; Behvs planeringsfunktion som
Ganttschema; Bra system om det anvnds ofta, svrt fr sllananvndare; Lite strul i
brjan med Citrix men det fungerar nu bra; Snabbt verktyg; Fungerar inte alltid att
skriva ut arbetsorder; Tvingande flt med namn och telefonnummer till entreprenr
vid felanmlan frn DC; Svrt att greppa systemet, overskdligt; Man lr sig leva
med det som r ologiskt; Bra system; Ondiga mellansteg som borde rensas bort;
Har haft problem med ,,; Ondigt frsttsblad d man skriver ut arbetsoder,
borde vara liggande; Fungerar sllan med <enter>, mste trycka p sk;
-68-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.12 Viktning
Sammanstllning av nodernas viktning

Nod
Normerad vikt
Format
Precision
Lagring
0,074 0,066 0,072 0,047 0,067 0,07

0,074 0,059 0,072 0,063 0,067 0,04
0,074 0,059 0,08 0,063 0,067 0,08
0,05 0,064
0,05 0,061
0,05 0,067
Tillgnglighet
Skerhet
Aktualitet
Korrekthet
0,074
0,074
0,074
0,074
0,08
0,08
0,08
0,08
Entydighet
0,074 0,059 0,064 0,063 0,075 0,07
0,08 0,069
Fullstndighet
Relevans
Tydlighet
Identifierbarhet
0,074
0,074
0,074
0,074
0,08
0,07
0,08
0,08
0,074
0,066
0,074
0,066
0,066
0,059
0,066
0,074
0,08
0,064
0,08
0,08
0,048
0,064
0,072
0,064
Medel
0,078
0,063
0,078
0,078
0,063
0,039
0,078
0,078
0,083
0,058
0,075
0,083
0,058
0,033
0,058
0,075
0,08
0,08
0,08
0,08
0,08
0,04
0,07
0,08
NULL-vrde
0,037 0,066 0,056 0,063 0,067 0,05
Kompatibilitet 0,037 0,074 0,04 0,07 0,067 0,04
Modifierbarhet 0,037 0,074 0,064 0,078 0,067 0,06
-69-
0,078
0,069
0,077
0,077
0,067
0,054
0,071
0,075
0,04 0,054
0,05 0,054
0,05 0,061
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.13 Arbetsorderflde
Nedan r illustrerat arbetsorderflde p Svenska Kraftnt. Den vre raden gller

frebyggande underhll och den undre felanmlan. De avslutas bda p samma stt
varav de gr ihop under fasen utfrande.
-70-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
8.14 Mtpunkter funktionalitet
Fljande nedbrytning av funktionerna fr att kunna utreda om de stds har gjorts

med hjlp av Johnson M. ITIEM (phase III) functional measurement
documents.
Skapa nytt objekt i anlggningsregistret (d ny utrustning tas i bruk)

Skapa mtpunkter/rknare som ska anvndas vid inspektion av objektet
Skapa BOM (Bill Of Materials) fr objekt i anlggningsregistret
Skapa underlag fr uppdatering av ekonomiskt anlggningsregister
Skapa och spara besiktningshandlingar samt koppla mtvrden till
besiktningsobjekt
Registrera servitut mot tillgngar (anlggningar)
Importera frdefinierad information nr standardobjekt skapas i
anlggningsregistret
Visa tillgngars nuvarande skick
Mjlighet att associera tekniska dokument med objekt i anlggningsregistret
Funktionalitet fr att synkronisera tekniskt anlggningsregister med
finansiellt anlggningsregister
Funktion att visa elektriska kopplingar i ntet
Stationer
Visa detaljerad kopplingsmodell fr en station

Visa information, ur anlggningsregistret, fr varje komponent i en station
Mjlighet att visa elektriska krav fr alla platser i en station (t ex fr att
kunna se exakt vilka krav en viss kondensator i en station mste uppfylla vid
bestllning frn ny leverantr)
Funktionalitet fr att visa information om varje enskilt objekt i

kommunikationsntet
Funktion fr att visa information om fysiska krav fr varje enskilt objekt i
kommunikationsntet (t ex strmfrsrjning, bandbredd, temperatur etc.)
-71-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Funktion fr att visa information om logiska krav fr varje enskilt objekt i

kommunikationsntet (t ex portar, position i ntverk, typ av input, typ av
output, etc.)
Funktion att visa ntets geografiska lge
Underhllsplanering
Funktionalitet fr att verstta regler som styr besiktnings- och

underhllsaktiviteter till konkreta triggervrden (som avgr nr
underhllsaktiviteter ska utfras)
Funktionalitet fr att bevaka verenskommelser som specificerar vilka
underhlls- och besiktningsaktiviteter som ska utfras av entreprenrer
Mjlighet att sammanstlla och presentera schemalagt underhll
Mjlighet att massuppdatera underhllsplaner baserat p modifierade
underhllsstrategier
Funktionalitet fr att vervaka garantier fr olika tillgngsobjekt
Mjlighet att infra besiktningar som r associerade med garantin fr ett
specifikt tillgngsobjekt
Mjlighet att visa och modifiera underhllsplaner med hjlp av ett grafiskt
grnssnitt
Mjlighet att modifiera underhllsintervall fr hela underhllsgrupper
Funktionalitet fr att visa lngtidsprognoser fr effekt av planerat
underhllsarbete (tidsperspektiv: mer n 50 r)
Mjlighet att definiera niver fr egenskaper/prestanda som ska
upprtthllas fr tillgngar
Funktionalitet fr att styra underhllsprocessen genom att kunna stta och

modifiera niver fr triggervrden (kalenderintervall, tillstnd, mtpunkter
frn inspektion, olyckor, eller kombinationer av flera vrden)
Funktionalitet fr att analysera triggernivers betydelse fr tillgnglighet.
Mjlighet att grafiskt kunna visa feltrender fr tillgngar.
Mjlighet att kunna importera underhllshistorik tillsammanas med vilka
triggerniver som anvndes. (grupperade enligt ngot passande kriterium)
Funktionalitet fr att kunna analysera kombinationer av feltrender och
triggerniver fr tillgngar utefter kostnadsniver och tillfrlitlighet i ntet.
-72-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Mjlighet att importera triggervrden frn leverantrer, erfarenhet frn

fltarbetare, underhllschefer och drift.
Mjlighet att hantera erfarenhet av tidigare triggeriver och vilka resultat de
gav.
Funktion fr att jmfra felhistorik med driftsdata fr att avgra om
niverna r korrekta.
Mjlighet att analysera triggernivers inverkan p stationers prestanda.
Mjlighet att ndra triggerniver beroende p myndighetsbeslut
Uppfljningsgrupper
Funktion fr att utforska anlggningsregistret och sortera enligt

anvndardefinierade skkriterier.
Mjlighet att gruppera tillgngar enligt miljmssiga kriterier (t ex pverkan
p milj vid olycka, daglig pverkan p miljn med avseende p exempelvis
oljelckage)
Gruppera enligt system
Gruppera enligt geografisk plats/region
Gruppera enligt stationer
Funktion fr att separera komponenter, enligt tekniskt eller annat kriterium
Mjlighet att separera tillgngar inom tillgngsgrupper.
Funktionalitet fr att lagra inspektionsdata i en skbar databas

Funktionalitet fr att sortera och klassificera anmrkningar enligt specifikt
kriterium
Mjlighet att analysera hela grupper av mtpunkter och utifrn ett
medelvrde av dessa definiera en tillgngs kondition (genomsnittsanalys)
Mjlighet att prioritera anmrkningar
Funktionalitet fr att ange status: Ej tgrd fr anmrkning samt att ange
anledning till detta
Funktionalitet fr att automatiskt fresl tgrder fr standardiserade
anmrkningar och att berkna kostnad fr tgrd (baserat p
kostnadskataloger)
Mjlighet att associera en besiktning med en arbetsorder (som avser att
tgrda anmrkningar som uppkommit vid besiktning)
Mjlighet att associera en besiktning med personen som utfr besiktningen
tgrdshistorik
Funktionalitet att ska p historiska tgrder
-73-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Funktion att spara information historiska tgrder
Mjlighet att registrera och behandla tidigare erfarenheter av slitage som inte
har lett till fel och avhjlpande underhll.
Funktion fr att spara besiktningsprotokoll och tillhrande mtpunkter fr
objekt i anlggningsregistret.
Mjlighet att visa fel/strningsstatistik
Mjlighet att visa fel/strningstrender fr grupper och/eller specifika
komponenter
Funktion fr att gruppera fel/strningar beroende p hur allvarligt det r
Mjlighet att visa orsak fr fel/strningar
Mjlighet att ska i databasen fr fel/strningshistorik med
anvndardefinierade skkriterier
Mjlighet fr entreprenr att rapportera status fr arbetsorder.

Funktion fr att jmfra faktiskt status fr en hel grupp av arbeten med
planenlig status.
Funktionalitet fr att generera alarm nr arbeten inte r utfrda vid deadline.
Funktionalitet fr att hrleda fakturor frn entreprenrer och leverantrer
Mjlighet att jmfra faktisk finansiell status med plan.
Checklista fr teknisk uppfljning av projektet.
Mjlighet att koppla checklistan med projektmodell (PROPS)
Mjlighet att gra automatisk uppfljning vid varje milstolpe I
projektmodellen
Mjlighet att uppdatera dokument, ritningar och liknande dokument.
Funktionalitet fr att visa status fr arbetsorder (ej startat/startat/avslutat)
Funktion fr att verifiera mottagande och stngning av arbetsorder
Mjlighet att hantera delbetalningar d status fr arbetsorder frndras.
Funktion fr att stta statuskriterium (tid, status etc.)
Mjlighet att flja status fr alla arbetsorder som r relaterade till en specifik
del land/station/substation
Funktionalitet att avsluta en arbetsorder

Mjlighet att koppla dokument och vrig ndvndig information
-74-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Skapa en order baserat p olika typer av input (t ex underhllsplan,

information frn kunder, kalenderintervall, besiktningsresultat, information
frn driftscentral, olyckor, tillstnd eller kombinationer av dessa)
Skapa en order baserat p statistisk analys av sensordata och
fel/strningshistorik (utan att ett explicit fel existerar)
Mjlighet att prioritera order beroende p vad som r optimalt ur ett
ekonomiskt perspektiv
Mjlighet att vlja en eller flera anmrkningar och skapa en arbetsorder fr
dem
Vlja utfrare
Funktion som automatiskt freslr utfrare baserat p befintliga
servicekontrakt
Verifiering av att arbetsorder inte redan r skapad (fr att undvika att
dubbletter)
Funktionalitet fr att bestmma var ngonstans arbete ska utfras (t ex

genom
bestmning av koordinater i en kartfunktion).
Lagring av standardiserade ritningar fr arbeten av terkommande karaktr.
Mjlighet att kombinera standardiserade ritningar med specifika
omstndigheter ssom den kringliggande terrngen, ntverksstatus etc.
Funktionalitet fr att ndra p standardiserade ritningar fr att kunna hantera
ovanliga omstndigheter.
Visualisering av ritning p det som ska konstrueras.
Mjlighet att visa dokument (t ex manualer) som tillhr det objekt som
arbete utfrs p.
Funktionalitet fr att visa protokoll frn tidigare mtningar.
Funktionalitet fr att genomfra kvalitetsskring en arbetsorder.
(innehllande t ex verifiering av kostnadsuppskattning, leveranstid,
arbetsdokument, kundkrav, tillstndsanskningar, koordinering fr av- och
pkoppling av strm.
Mjlighet att gra om utformningen av en arbetsorder.
Funktionalitet fr att avgra behov av material och utrustning (t ex verktyg)
fr en arbetsorder.
-75-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Projektplanering
Mjlighet att vlja projektstruktur frn frdefinierad projektmall

Mjlighet att bifoga dokument till projekt
Mjlighet att strukturera projekt i sub-projekt (dela upp ett strre projekt i
flera mindre projekt)
Funktionalitet fr att kvalitetsskra frstudie (utifrn leveranstid,
kostnadskalkyl, arbetshandlingar, kundkrav, tillstndsanskan,
avbrottssamordning)
Funktionalitet fr att berkna projektkostnad baserat p kostnadskataloger (t
ex EBR)
Mjlighet att kontrollera/justera tids- och resursplan
Funktionalitet fr att dela upp strre aktivitetsblock i konkreta aktiviteter
(Work Breakdown Diagram)
Funktionalitet fr att underltta koordinering med andra projekt
Definiera mtpunkter fr besiktning

Utforma underhllsplan och lista med arbetsuppgifter
Skapa lista p utrustningens innehll (Bill of Materials)
Associera utrustningen med garanti och tillstnd
Funktionalitet fr att koordinera med drift, t.ex. att meddela om frndring i
ntstatus
Funktionalitet fr entreprenren att stta status till tillgng frdig fr slutlig
inspektion
Funktionalitet fr att uppdatera finansiellt anlggningsregister i affrssystem
Funktionalitet fr att visa checklista med status fr fel som behver
korrigeras
Funktionalitet fr att hantera resultaten frn test av utrustning, t.ex. fre
utrustningen installerats och tagits i bruk s testas den under en viss
tidsperiod fr att undvika vanliga barnsjukdomar
Funktionalitet fr att markera utrustning som inaktiv

Funktionalitet fr att markera underhllsplan som inaktiv
Funktionalitet fr att arkivera utrustningsdata (Master Data)
Funktionalitet fr att ta bort utrustning ur finansiellt anlggningsregister
-76-
Frida Stlbom
Slutrapport
KTH
Funktionalitet fr att lagra information om utrustning och verktyg i ett

anlggningsregister.
Funktionalitet fr att associera verktyg/utrustning till olika typer av arbeten.
Mjlighet att tillta arbetslag att reservera (boka) verktyg.
Mjlighet att lagra statistik fr verktyg.
Funktionalitet fr att lagra och visa statusinformation fr fordon. (t ex hur
gammalt fordonet r, hur mnga mil fordonet har gtt, operativa
anvndningsmjligheter, anvndningskostnader och miljaspekter)
Funktionalitet fr att lagra information om material i ett anlggningsregister.

Funktionalitet fr att associera material till olika typer av arbeten.
Mjlighet att tillta arbetslag att reservera (boka) material.
-77-

Exjobb2007 It-System For Underhallsprocess

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Exjobb2007 It-System For Underhallsprocess

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

ANALYS AV

Erbjuda sker, effektiv och miljanpassad verfring av el p stamntet.

Fr att kunna uppfylla verksamhetsmlen r underhll vitalt. Underhll r

Figur 1: Frenklat flde av arbetsorder p Svenska Kraftnt

Med en frndrad underhllsprocess och ett frndrat IT-system s r det numera

Frgestllningen fr detta examensarbete att besvara r:

Framtagning av ett generellt ramverk fr att avgra hur vl ett IT-system

Rapporten r uppbyggd enligt fljande; metod teori empiri resultat.

Figur 2: Projektets faser

2.1 Kvalitet p fallstudie

anpassning. Ramverket r utformat fr underhllsprocess men kan anvndas fr

Figur 3: Exempel p teoritrd

Teoriinsamlingen har fokuserats p att besvara de tre underfrgestllningarna (se

konstruktionsvaliditet. vrig litteratur till datakvalitet r dominerad av Wang [19][20]

I ramverket har noderna olika stor pverkan p toppnoden. Fr att vrdet p

Ledtiderna mttes p tv olika stt beroende p nod. De tv noderna Entydighet i

Litteraturen till deltrdet om datakvalitet domineras av Redman [17][18] och Wang

Figur 4: Deltrd Datakvalitet

Figur 5: Deltrd Ledtider

Flde av information r vitalt i alla processer fr att kunna ndra

Figur 7: Deltrd Funktionalitet

Nedan r det kompletta ramverket uppritat. De tre deltrden Datakvalitet, Ledtider

nedbrytbara faktorer. Relevansen av de tre deltrden r inte kopplat till antalet

Figur 8: Teoritrd IT-system fr UH process

Nedan fljer en kort beskrivning av alla noder samt dess referens.

Refererar till hur data presenteras fr

jmnt fr att varken orsaka brist eller k.

Funktionerna r uppdelade i tv huvudkategorier; Anlggningsregister och Underhll

komponentens funktion samt arbetarnas skerhet s krvs att rutinerna r klart

Personen ska ha arbetat med systemet i minst fyra mnader

Personen ska vara inne i systemet minst en gng i veckan

Personen ska passa i intervjugruppen med avseende p spridning mellan

Intervjuerna har utfrts p plats p aktuell avdelning p Svenska Kraftnt. De har

Funktionslistan testades mot IT-systemet genom tv intervjuer samt kontrollerades

Hur ofta anvnder personen systemet (anvndare/sllananvndare)

Hur sker personen r p sitt svar

Hur trovrdig personen upplevs

4.5 Sammanstllning av vrden

Under hela empiriinsamlingen har 23 personer intervjuats. Nedan fljer en tabell

5.3 Empiri ledtider

Intervju med underhllsingenjr p Svenska Kraftnt gav svar p de tv noder inom

Antal steg som Antal steg utan

Noden Flde p information har kontrollerats mot belastning av systemet. De

Efter intervju med underhllsingenjr p Svenska Kraftnt har funktionerna delats in

De funktioner som behvs i underhllsprocessen har delats in i fem grupper fr att

Kopplingsschema ver ntet

Status och uppfljning av arbetsorder

Utformning av arbetsrutiner i flt

Materialhantering till konstruktion

Figur 9: Tabell ver nodernas vikter

6.2 Vrde fr noder

Figur 10: Nodernas vrde med normerad vikt.

Figur 11: Diagram ver Normerad vikt*Betyg relativt maxvrde

Figur 12: Vrde fr noder med procentuell vikt

Figur 13: Diagram ver Procentuell vikt*Betyg relativt maxvrde

Figur 14: Nodernas procent av maxvrdet.

Figur 15: Diagram ver nodernas vrde relativt maxvrdet

6.3 Resultat ledtider

Resultat fr ledtider r till hlften redan redovisat. Noderna Korrekthet och

6.4 Resultat funktionalitet

6.5 Resultat fr deltrd

Nedan har vrden fr definitionsnoder och deltrd rknats samman. Fr att f en

Deltrdet fr datakvalitet fick ett vrde p 91 %. Detta r det lgsta av de tre