Franois Voltaire

Historia 1b
Es14C

2015

Es14C

Voltaires liv
Voltaire fddes i Paris r 1694 med namnet Franois Marie Arouet. Han var elev jesuitskolan Louis
le Grand. Redan som ung visade han att han hade talang fr poesi och hade tidigt bestmt sig fr
att bli frfattare. 1 2
Voltaire brjade tidigt att kritisera bde staten och kyrkan, om vilka han skrev flera epigram, korta
satiriska dikter. Efter att ha skrivit ett lite fr satiriskt epigram om den dvarande regenten
straffades han och fick sitta i Bastiljen i elva mnader. Voltaire valde dock att anvnda sin
fngelsetid till att skriva klart tragedin Edipe som blev en succ. Detta var det frsta verk som han
skrev under pseudonymen Voltaire och de pengarna han tjnade gav honom en finansiell grund
som gjorde det mjligt fr honom att leva sitt liv som han kom att gra. 3
Sju r senare hamnade Voltaire i ett grl med en fransk adelsman och det hela resulterade i att
han blev straffad och valde att g i exil i England. Vl i England blev han imponerad av det
engelska samhllsskickets frihet och tolerans. En tydlig idstrmning under upplysningen var att
man ville ha religions-, yttrande- och tryckfrihet fr att kunna se p saker ur flera synvinklar och
lttare kunna kompromissa p ett rttvist stt. 4
Efter tv r i England skrev han La Henriade, en hjltedikt om den tidigare franska monarken
Henrik IV men eftersom den ocks vnder sig mot kyrkan och religist frtryck var den inte srskilt
uppskattad av det franska hovet.
Resten av hans tankar kring sin tid i England presenteras i hans Lettres philosophiques sur las
Anglais (1733-1734), hans Filosofiska brev. Dr skriver han ocks om religionsfrihet och kritiserar
indirekt Frankrikes samhllsskick. I Frankrike ansg man ganska omedelbart boken som farlig fr
samhllet och den frbjds och brndes. 5 6
Efter det blev Voltaire tvungen att dra sig tillbaka och levde de fljande tio ren p slottet Cirey i
Champagne. Slottets gare, milie du Chtelet, fick Voltaire att bli intresserad av naturvetenskap
och tillsammans utfrde de flera experiment. Innan milies dd 1749 hade de tillsammans samlat
p sig fler n 21 000 bcker, vilket p den tiden var enormt mnga. 7
Voltaire bodde ocks tv r i Berlin, hos Fredrik II. Han lyckades dock hamna i osmja med
adelsmn ven dr och eftersom han inte fick tervnda till Paris valde han att bostta sig i
Genve. Senare, terigen p grund av hans oerhrt uppskattade personlighet flyttade han ver
grnsen till Frankrike och kpte godset Ferney. 8
P sitt gods skrev Voltaire dikter, pjser, filosofiska texter. Han skrev ocks mnga brev till
vetenskapsmn, statspersoner bl.a. och ingrep gng efter annan i dtidens hndelser gllande
maktvergrepp, och andra typer av missfrhllanden i Frankrike. Han frsvarade folk som hade
blivit oskyldigt dmda, Jean Calas r en av de kndare och blev dmd helt enkelt fr att han var
protestant i ett vrigt katolskt Frankrike. 9
Nr han blev ldre var Voltaire spass vlknd att hans inflytande ndde lngt utver Frankrikes
grnser. Sina sista 20 r i livet spenderade Voltaire i princip enbart p godset Ferney, han hade
flera gster, bl.a. James Boswell, Adam Smith. ven Gustav III vallfrdade till Ferney.

http://www.notablebiographies.com/Tu-We/Voltaire.html, 2015-11-20
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/francois-de-voltaire, 2015-11-04
3 https://en.wikipedia.org/wiki/Voltaire, 2015-11-20
4 ibid.
5 https://en.wikipedia.org/wiki/Letters_on_the_English, 2015-11-25
6 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/francois-de-voltaire, 2015-11-04
7 https://en.wikipedia.org/wiki/Voltaire, 2015-11-20
8 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/francois-de-voltaire, 2015-11-04
9 ibid.
2

Es14C

Upplysningen
Voltaires liv prglas av att han ofta gr sig ovn med de med makt i samhllet; kyrkan, monarker
och adelsmn. Detta var ganska vanligt p upplysningstiden d man ifrgasatte mycket som
tidigare hade varit sjlvklart i det feodala samhllet. Exempelvis hade man inte samma tolerans fr
frtryck och maktmissbruk av kyrkan och staten. Man ansg att mnniskan var en produkt av
samhllet och att samhllet var en produkt av mnniskorna som ingick i det. Samhllet frndrade
mnniskor och mnniskor kunde frndra samhllet. 10 11
Det finns sjlvklart mnga orsaker till upplysningen men mycket berodde p att mnniskor hade
trttnat p feodalsamhllet och orttvisan som medfljde. Vanliga bnder och borgare hade en
relativt dlig levnadsstandard medan kyrkan och staten hade mycket makt och levde i lyx i
jmfrelse. 12
En frutsttning till upplysningen var de naturvetenskapliga framsteg som hade gjorts av bl.a.
Newton under 1600-talet. De nya vetenskapliga fakta stmde inte verens med det som man fick
lra sig av kyrkan. Mnga brjade d ifrgastta kyrkan och samhllet i allmnhet och mnga var
p denna tiden deister eller agnostiker. En annan frutsttning var boktryckarkonsten, som vid den
hr tiden var vida knd, tillsammans med en kad lskunnighet hos det allmnna folket vilket
gjorde att skrifter ssom franska encyklopedien hade mycket strre effekt och kunde spridas
lttare och effektivare. 13 14
Detta gjorde att filosofer kunde skriva ned och sprida sina tankar mycket lttare n innan. Filosofer
grundade nu sina ider p vetenskap istllet fr 1600-talets metafysiska filosofer. Att filosofer blev
mer offentliga och fick mer inflytande i samhllet hotade ocks staten och kyrkans makt och
mnga filosofer straffades med fngelse och exil och flera skrifter som bedmdes som farliga (att
de hotade kyrkans och statens makt med andra ord) brndes och frbjds. 15
Franska encyklopedien, eller Encyclopdie ou Dictionnaire raisonn des sciences, des arts et des
mtiers, r den skriften som frmst bidrog till att upplysningens ider kunde spridas. Trots att den
om och om igen blev hotad att bli indragen p grund av att den var, enligt kyrkan och staten,
olmplig eller krnkande, hade redaktren och frfattaren Denis Diderot goda kontakter och
lyckades p ett eller annat stt alltid slippa undan dessa hot. Encyklopediedisterna, som
frfattarna, bl. a. Voltaire och Diderot, kallades gav ut trettiofem band mellan ren 1751-80.16 17
Upplysningen hade som huvudsakliga tankar att samhllet skulle bygga p sunt frnuft och
vetenskap. Rttvisa i samhllet och frihet av olika slag (Religions-, yttrande- osv.) var ocks
centrala ider. Man kritiserade som sagt kyrkan och statens maktfullkomlighet och ansg att alla
mnniskor var lika vrda. 18
John Lockes tankar om mnniskor som individer och i samhllet har inspirerat hela
upplysningstiden. Man ansg att mnniskors tankar styrdes av uppvxt, erfarenhet och sin
omgivning snarare n att varje mnniska hade medfdda ider och ideal. Montesquieu brjade
med sin maktfrdelningslra en diskussion om styrelseskick dr upplysningsmnnen ansg att
varje mnniskas sinne var en del som inte staten eller ngon annan n hon sjlv skulle ha makt
ver. En fri mnniska kunde verlmna makten t en ledare men folket var alltid suvernt och om
ledaren inte handlade med folkets bsta i tanke kunde folket ta tillbaka makten frn denne. De

10

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen#, 2015-11-01
https://en.wikipedia.org/wiki/Age_of_Enlightenment, 2015-11-17
12 ibid.
13 ibid.
14 https://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningstiden, 2015-10-20
15 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/upplysningen, 2015-11-25
16 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/encyklopedi, 2015-11-25
17 https://en.wikipedia.org/wiki/Encyclopdie, 2015-11-17
18 https://en.wikipedia.org/wiki/Age_of_Enlightenment, 2015-11-17
11

Es14C
ansg att folket alltid hade makten och att en ledare endast hade en temporr makt. Dessa tankar
anses ha varit en bidragande orsak till den franska revolutionen. 19
Franska revolutionen, som inleddes 1789, anses som en av de viktigaste hndelserna i
mnniskans historia. Revolutionen hade omedelbara konsekvenser, monarkin och feodalsamhllet
strtades och samhllet byggde istllet p upplysningens ider om frihet och rttvisa. 20
Upplysningen som en kamprrelse frsvann dock ocks igenom detta. De gamla fresprkarna fr
upplysningen var dda och de som frskte fortstta sprida dess ider blev fngslade eller
halshggs under revolutionen. Genom att bda sidorna i revolutionen, bde konservatister och
revolutionister, under det s.k. skrckvldet straffade de som de ansg som oliktnkande gick det
inte att fra samma politiska diskussion som innan. Oavsett vilken sida man var p blev man
straffad, ofta genom halshuggning, av motstndaren. 21
Den franska revolutionen var dock som sagt lyckad och upplysningens program genomfrdes,
genom Napoleonkrigen spreds ocks upplysningens tankar till vriga Europa och det feodala
samhllet frsvann ngorlunda omgende. 22

19

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/upplysningen, 2015-11-25
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen#, 2015-11-01
21 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/upplysningen, 2015-11-25
22 http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen#, 2015-11-01
20

Es14C

Kllfrteckning
Nationalencyklopedin; Frngsmyr, T; Upplysningen; www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/
upplysningen; hmtad 2015-11-25

World Biographies, Voltaire, www.notablebiographies.com/Tu-We/Voltaire.html, hmtad 2015-11-20

Nationalencyklopedin; Berglund-Nilsson B; Francois de Voltaire; http://www.ne.se/uppslagsverk/
encyklopedi/lng/francois-de-voltaire, hmtad 2015-11-04

Wikipedia, Voltaire, https://en.wikipedia.org/wiki/Voltaire, 2015-11-20

Wikipedia, Letters on the English, https://en.wikipedia.org/wiki/Letters_on_the_English, 2015-11-25
Robert de Vries, Upplysningen http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen#,
hmtad 2015-11-01

Wikipedia, Age of Enlightenment, https://en.wikipedia.org/wiki/Age_of_Enlightenment, 2015-11-17

Wikipedia, Upplysningstiden, https://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningstiden, 2015-10-20
Nationalencyklopedin, Gruv J. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/encyklopedi, hmtad
2015-11-25

Wikipedia, Encyklopdie, https://en.wikipedia.org/wiki/Encyclopdie, 2015-11-17