En nationell versikt av kriminella ntverk

med stor pverkan i lokalsamhllet

Sekretessprvad version

Rikskriminalpolisen
Underrttelsesektionen
Oktober 2014

Utgivare: Rikskriminalpolisen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Dnr: A452.732/2014
Omslagsfoto: Rikskriminalpolisen
Upplaga: Sekretessprvad version

Sammanfattning

I Sverige finns i nulget 55 geografiska omrden dr lokala kriminella ntverk anses ha

negativ pverkan p lokalsamhllet. Omrdena r frdelade ver 22 stder frn storstder till mindre orter och anses vara socioekonomiskt utsatta. Det stora kriminella
genomslaget p lokalsamhllet frefaller vara knutet till den sociala kontexten i omrdena snarare n p en vilja hos de kriminella att ta makten och kontrollen ver lokalsamhllet.
De kriminella aktrerna i omrdena tycks inte ing i strukturerade gng utan snarare i
lst sammansatta ntverk med bred frankring i ungdomsmiljn. De bedms generellt
ha lg strategisk frmga. Det finns dock ngra undantag i storstadsomrdena, dr ett
ftal ntverk beskrivs som mer strukturerade och anses besitta en hgre strategisk frmga.
Aktrerna kan grovt delas i ett yngre och ett ldre skikt som till viss del knyts samman
av slktskap. De yngre ingr vanligen i lst sammansatta kriminella ntverk centrerade
kring ett ftal tongivande personer. Deras brottslighet r mindre komplex och bestr
ofta av narkotikafrsljning till missbruksledet, stlder och inbrott i nromrdet. De
ldre r mer strukturerade och r involverade i mer organiserad brottslighet ssom
avancerade stlder och organisering av narkotikatillfrseln till omrdena.
Vanligt frekommande brott bland de lokala kriminella i omrdena r bland annat ppen narkotikahantering, kriminella uppgrelser som yttrar sig i grova vldsyttringar p
allmn plats, olika former av utpressning och otillten pverkan samt uttagerande
missnje mot samhllet. Samtliga av de nmnda uttrycken manifesterar offentligt kriminell makt och blir en pminnelse om vad de kriminella aktrerna r kapabla till. Det
tillsammans med aktiva ptryckningar mot lokalsamhllet i form av hot, vldshandlingar och utpressning antas ligga till grund fr den rdsla Polisen uppfattar finns i lokalsamhllet. Rdslan tar sig uttryck i att det r svrt att f personer att delta i rttsprocessen mot de lokala kriminella.
Utveckling i omrdena har medfrt svrigheter att utreda brott. Polisen har ven i andra
avseenden svrt att arbeta i dessa omrden, bland annat p grund av att omgivningen
reagerar mot Polisen vid ingripanden eller genom att angripa Polisens fordon.
Polisens svrigheter med att stvja de nmnda problemen kan vara en bidragande faktor
till att allmnheten i flera fall uppfattar det som att det r de kriminella som styr i omrdena. En sdan uppfattning kan ifrgasatta Polisens roll som garant fr trygghet, och p
sikt minskar allmnhetens bengenhet att vnda sig till Polisen. Situationen i dessa omrden r bekymmersam och har i flera fall medfrt att Polisen inte kunnat fullgra sin
uppgift.

Innehll
1

Sammanfattning ...............................................................................................3

Inledning ...........................................................................................................5
2.1
Uppdraget ...............................................................................................................................5
2.2
Avgrnsning ...........................................................................................................................5
2.3
Metod och underlag................................................................................................................5
2.3.1

Externa underlag ................................................................................................................... 6

Lgesbild beskrivning av problemet...........................................................8

3.1
Utsatta omrden......................................................................................................................8
3.2
Geografisk frekomst av utsatta omrden ..............................................................................9
3.3
Aktrer och kriminell samverkan .........................................................................................10
Yngre kriminella ................................................................................................................................. 10
ldre kriminella .................................................................................................................................. 10

3.4

Brott och ordningsstrningar i utsatta omrden....................................................................11

3.4.1
3.4.2
3.4.3
3.4.4
3.4.5

3.5

Narkotika ............................................................................................................................ 11
Hot, vld och ekonomiska sanktioner ................................................................................. 12
Stlder och utpressning av nringsidkare............................................................................ 12
Ordningsstrningar och social oro ...................................................................................... 13
vergrepp i rttssak och otillten pverkan ........................................................................ 13

Pverkan p lokalsamhllet ..................................................................................................14

3.5.1
3.5.2
3.5.3

Allmnheten........................................................................................................................ 14
Det lokala nringslivet ........................................................................................................ 15
Polisen ................................................................................................................................ 15

Polisens erfarenheter gllande tgrder .....................................................16

4.1
Kontinuerlig polisirnrvaro och strategiskt inriktade insatser ............................................16
4.2
Samverkan............................................................................................................................16
4.3
Kommunikation....................................................................................................................17

Slutdiskussion................................................................................................18

Bilaga: Geografisk spridning per region ............................................................19

INLEDNING

Inledning

2.1
Uppdraget
Den nationella ledningsgruppen (NOLG) lmnade utifrn seminariet den 5 februari
2014 ett uppdrag till Rikskriminalpolisens underrttelsesektion att ta fram en sdan
lgesbild.

I direktivet fr uppdraget anges att lgesbilden kontinuerligt ska uppdateras och fungera
som ett grunddokument fr Polisen. I direktivet framgr ven att den kontinuerliga lgesbilden ska ge frslag p tgrder, baserade p framgngsrika metoder, s att underrttelseinformation kan omsttas i operativa beslut. Direktivet anger ven att frsta
delen i uppdraget bestr i att presentera en frsta vergripande nationell problembild
som om mjligt br tydliggra vilka termer Polisen kan anvnda fr att beskriva problematiken.
Uppdraget har delats in i tre steg:
1. Definition och beskrivning av problemomrdet
2. Metodik fr att kontinuerligt uppdatera lgesbilden av utsatta omrdet.
3. Frslag till tgrder fr att agera mot problembilden
Fokus fr denna rapport r att definiera och beskriva problemomrdet. Uppdragets
andra delar berrs hr endast vergripande. Dessa delar kommer att behandlas under
hsten 2014 tillsammans med polismyndigheterna och drefter redovisas utfrligare.
2.2
Avgrnsning
Rapporten fokuserar p det som i direktivet benmns som territoriella gng. Det identifierades dock tidigt i arbetet att begreppet inte verensstmmer med problembilden
sett ur nationellt perspektiv och benmningen kommer drfr inte anvndas i rapporten.

Rapporten ska enligt direktivet inte fokusera p enskilda individer utan ge en generell
beskrivning av problematiken. Detta r en frsta nationell lgesbild och det har utifrn
befintligt material inte varit mjligt att ge en fulldig lokal och regional lgesbild, utan
problematiken kommer endast beskrivas ur ett vergripande nationellt perspektiv. I
rapporten berrs inte andra ntverksstrukturer, ssom exempelvis sjlvmarkerande
gng, mer n som jmfrande exempel.
2.3
Metod och underlag
Lgesbilden har i enlighet med uppdraget tagits fram i samarbete med de sju samverkansomrdena (SamO). Det har inte skett genom ngot specifikt inhmtningsuppdrag,
utan Kriminalunderrttelsetjnster (Kutar) vid samtliga SamO har lmnat befintligt
skriftligt underrttelsematerial om situationen i respektive omrde.

Samtliga SamO har beskts under sommaren men det har inte funnits mjlighet att beska samtliga polismyndigheter. Av materialet har man kunnat utlsa att vissa polismyndigheter varit mer utsatta fr problematiken. Fr att f strre frstelse fr problemomrdet har projektgruppen drfr gjort studiebesk vid ngra av dessa myndigheter.
Vid besken har diskussioner frts med olika fretrdare som haft kunskap om situationen i aktuella omrden. Besken inom respektive SamO har valts ut i syfte att hitta
representativa omrden. Besken har ven syftat till att samla erfarenheter frn polismyndigheterna gllande hur arbetet bst utformas mot problemomrdet. Dessa syn-

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

INLEDNING

punkter redovisas endast kortfattat i rapporten men kommer anvndas som utgngspunkt fr uppdragets terstende delar.
Vid besken har nedanstende skiss anvnts som diskussionsunderlag fr att frska f
en helhetsbild av problemet med lokala kriminella ntverk i de utsatta omrdena. vergripande har det handlat om

vilka bakomliggande problem som anses pverkat utvecklingen

vilka som str fr brotten och hur de r organiserade
vilka brott som r karaktristiska
vilka effekter Polisen upplevt att situationen ftt fr lokalsamhllet.

Avsikten har varit att frska skdliggra de olika delarna och delarnas inbrdes frhllanden. Utifrn detta har ven resonemang frts gllande vilka geografiska omrden
som Polisen uppfattar det vara problem i.

2.3.1
Externa underlag
Regeringen bedriver ett urbant utvecklingsarbete som tar sikte p att minska segregation och utanfrskap i Sverige. Fr att identifiera omrden som prglas av segregation
har regeringen anvnt fljande tre parametrar1:

Frvrvsfrekvens lgre n 52 procent.

Lngvarigt frsrjningsstd hgre n 4,8 procent
Gymnasiebehrighet lgre n 70 procent.

Samma kriterier har anvnts i detta uppdrag i syfte att se om omrden2 som uppfyller
regeringen statistiska kriterier fr segregation verensstmmer med de omrden Polisen
uppfattar vara utsatta fr problematiken med lokala kriminella ntverk.3 Sammanfaller
omrdena strker det bilden av att det freligger ett samband mellan socioekonomisk
utsatthet och problematiken. Det skulle ven innebra att statistiken skulle kunna anvndas fr att identifiera omrden som riskerar att utveckla liknande problematik.

1 Arbetsmarknadsdepartementet, Urbana utvecklingsomrden 2013, statistisk uppfljning utifrn 7 indikatorer, November 2013
2 Den statistik som har inhmtat frn SCB r per SAMS-omrde och ger en mer detaljerad bild av vilka omrden som uppfyller kriterierna n regeringens inhmtning p stadsdelsomrden. SAMS- omrden r en geografisk indelning av Sverige som SCB skapat i statistik
syften.
3 Bearbetningen av statistiken r fortfarande pgende hos SCB och kan drfr tyvrr inte presenteras i rapporten.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

INLEDNING

Brottsfrebyggande rdet (Br) genomfr i nulget en studie4 av organiserad brottslighet i Stockholm, Gteborg och Malm. Lpande informationsutbyte har skett mellan
Br och RKP. I den hr rapporten hnvisas till Brs material som berknas frdigstllas
under hsten 2014.

4 BR, Organiserad brottslighet i Stockholm, Gteborg och Malm Polisers bild, 2014, Ej frdigstlld rapport

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

Lgesbild beskrivning av problemet

Under 1990-talet kunde svensk polis sknja ett nytt fenomen i vissa frorter. Lokala
kriminella personer slt sig samman och vxte sig starkare i sin brottsutvning. Med
hot och vld som maktmedel skapade dessa individer rdsla och otrygghet i lokalsamhllet, vilket ledde till att kriminella sammanslutningar kade sin makt. Sedan millennieskiftet har lokala kriminella ntverk knutna till geografiska omrden blivit ett vxande
problem i Sverige. 5
I fljande avsnitt beskrivs Polisens aktuella bild av vad som knnetecknar situationen i
omrdena dr lokala kriminella ntverk idag har stor pverkan p samhllet. I det innefattas de bakomliggande problem som identifierats, vilka kriminella uttryck som r
karaktristiska och hur lokalsamhllet6 pverkats. Studiebesk och befintligt underrttelsematerial har legat till grund fr denna beskrivning.
3.1
Utsatta omrden
Flera av de omrden dr Polisen idag ser problem ingr i regeringens urbana utvecklingsarbete och uppfyller drmed regeringens statistiska krav fr att klassas som socioekonomiskt utsatta omrden prglade av utanfrskap7. I Brs studie8 om organiserad
brottslighet i storstderna beskrivs omrden dr problematiken frekommer som prglade av etnisk och ekonomisk segregation, hg arbetslshet, lg utbildningsniv och
hga ohlsotal.

I de inhmtade underlagen har det framkommit att polismyndigheterna ven identifierat

andra yttre omstndigheter som underlttar fr problematiken att uppst och eskalera.
En sdan gemensam omstndighet r att mnga av omrdena r s kallade miljonprogramsomrden med upplevd bristande frvaltning av allmnna ytor och av fastigheter.

5 Br, Organiserad brottslighet i Stockholm, Gteborg och Malm Polisers bild, 2014, Ej frdigstlld rapport.
6 Med lokalsamhlle avses hr allmnheten i omrdena, lokalt nringsliv och lokala representationen av offentlig sektor.
7 Frvrvsfrekvens lgre n 52 procent, lngvarigt frsrjningsstd hgre n 4,8 procent, gymnasiebehrighet lgre n 70 procent.
Samtliga av de 15 omrden som ingr i regeringens urbana utvecklingsarbete har rapporterats som utsatta omrden av Polisen.
8 BR, Organiserad brottslighet i Stockholm, Gteborg och Malm Polisers bild, 2014, Ej frdigstlld rapport.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

3.2
Geografisk frekomst av utsatta omrden
Fljande stycke syftar till att ge en vergripande bild av var problematiken finns i Sverige. En detaljfrteckning p lokal och regional niv finns i bilagan Geografisk spridning per region.

Stder med utsatta omrden

Uppsala
SAMO Mitt
Enkping
SAMO Mitt
Gvle
SAMO Mitt
Kping
SAMO Mitt
rebro
SAMO Bergslagen
Stockholm
SAMO Stockholm
Sdertlje
SAMO Stockholm
Eskilstuna
SAMO st
Norrkping
SAMO st
Linkping
SAMO st
Trollhttan
SAMO Vst
Bors
SAMO Vst
Gteborg
SAMO Vst
Falkenberg
SAMO Vst
Halmstad
SAMO Vst
Laholm
SAMO Vst
Landskrona
SAMO Syd
Malm
SAMO Syd
Kristianstad
SAMO Syd
Alvesta
SAMO Syd
Vxj
SAMO Syd
Kalmar
SAMO Syd

Figur 1 Frekomst av problematiken i Sverige

Polismyndigheterna har pekat ut 55 omrden dr de upplever problem med lokala kriminella ntverk som har negativ pverkan p lokalsamhllet. Omrdena r frdelade p
22 stder och terfinns frmst i de sdra och mellersta delarna av Sverige.
Problematiken finns i alla typer av samhllen frn strre stder till sm orter med
endast ett par tusen invnare. I storstderna Stockholm och Gteborg r problematiken
tydligt knuten till ett flertal segregerade bostadsomrden i frorter. Malm har inte
samma stadsstruktur och de utsatta omrdena r inte lika tydligt decentraliserade.
Malm, Gteborg och Stockholm r de regioner som r tyngst belastade, sett till antal
individer och antal utsatta omrden inom samma stad.
Situationen i Stockholms sdra delar inklusive Sdertlje samt delar av nordstra Gteborg skiljer sig mest frn de vriga landet. I dessa omrden bedms problematiken vara
mest utprglad och ftt strst genomslag i samhllet sett utifrn hur allmnheten pverkas och vilket genomslag problematiken haft i lokalsamhllet.
I norra Sverige finns i nulget inga drabbade omrden. Det finns omrden i regionen
som anses ha lgre socioekonomisk status med en hgre koncentration av kriminella
personer. De kriminella aktrerna har dock inte ftt det genomslag i lokalsamhllet som
krvs fr att falla inom problembeskrivningen fr rapporten.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

3.3
Aktrer och kriminell samverkan
Det har framkommit att den kriminella samverkan i omrdena sker i lst sammansatta
ntverk dr olika sammanslutningar utfr handlingar tillsammans utifrn sociala eller
ekonomiska motiv. Samverkan frefaller vara snarare frnderlig n bestndig och ske i
olika konstellationer beroende p lojalitetsband, vilken typ av handling som ska utfras
och med vilken avsikt.

De kriminella individerna i omrdena kan grovt delas in i tv grupper: ett yngre och ett
ldre skikt, dr slktband till viss del frenar grupperna och ibland utgr grunden fr
rekrytering in i kriminaliteten. I ett ftal omrden finns ven exempel p etniska och
slktbundna ntverk som ofta r etablerade sedan en lngre tid tillbaka. De bedms
avvika genom att de beskrivs som mer strukturerade och anses besitta en hgre strategisk frmga n andra lokala kriminella ntverk.
Fr att beskriva de kriminella aktrernas strategiska frmga kan man ta sin utgngspunkt i Kriminalarboristiska perspektivets (KAP) tre grundlggande kriminella frmgor som krvs fr att bli en framgngsrik kriminell: upprtthlla ett kontaktnt
ver tid, frvalta vinning av brott, samt frmgan att utveckla sin brottskapacitet9.

Yngre kriminella
Upprtthlla ett kontaktnt ver tid- Som yngre kriminella rknas personer som r upp
till cirka 22 r. De ingr frmst i lst sammansatta kriminella sammanhang med bred
frankring i den lokala ungdomsmiljn. De unga beskrivs av flera polismyndigheter
vxa in i den kriminella sfren snarare n att aktivt rekryteras. Kriminell samverkan
bland de yngre beskrivs d ofta utifrn ett antal tongivande personer med en svans.

Vid samtalen med polismyndigheterna har det framkommit att i genomsnitt r antalet
tongivande kriminella i de aktuella omrdena tre till tio individer. I det yngre skiktet r
den kriminella samverkan ombytlig. I flera omrden beskrivs gngbildningar som dagslndor som kommer och gr i olika konstellationer och dr den gemensamma nmnaren fretrdesvis r att individerna befinner sig i samma sociala kontext i det geografiska omrdet.
Frmgan att utveckla sin brottskapacitet- De yngre kriminella gnar sig t mindre
komplexa brott, ssom narkotikafrsljning till missbrukarledet, stlder och inbrott i
nromrdet. Brotten utfrs ibland p uppdrag av andra. De yngre brukar ofta sjlva
narkotika och har en bred access till missbrukarledet genom att de tillhr samma ungdomsmilj. Det geografiska genomslaget av den kriminalitet som utvas av de yngre
strcker sig sllan utanfr det egna omrdet.
Frvalta vinning av brott- Det finns f iakttagelser frn omrdena som indikerar att de
yngre fullt ut kan leva p sin brottslighet. Generellt frekommer inte penningtvtt bland
de yngre. Brottsvinster konsumeras snabbt och de yngre frefaller inte ha frmga att
frvalta vinning av brott, varken i form av terinvesteringar i nya brott eller genom att
fra in brottsvinster i legala ekonomin.

ldre kriminella
Upprtthlla ett kontaktnt ver tid- De ldre kriminella ingr i mer fasta kriminella
konstellationer och begr mer avancerade brott som krver hgre frmga att upprtthlla ett kontaktnt ver tid. Samverkan mellan de ldre kriminella prglas mer av etnicitet, slktskap eller vnskapsband n av den geografiska platsens betydelse.

9 Rikskriminalpolisen, Det kriminalarboristiska perspektivet (KAP), 2012

10

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

Frmgan att utveckla sin brottskapacitet- De ldre kriminella gnar sig t mer komplexa brottsupplgg som krver strre mtt av disciplin, exempelvis transportstlder
och distribution av narkotika. De verkar ofta inom ett strre geografiskt omrde, ibland
ven utanfr lnsgrnserna, och har oftare kontakter inom den grova och organiserade
brottsligheten.
I vissa fall bor de ldre kriminella inte kvar i omrdet men anlitar vid behov lokala
yngre kriminella fr att medverka i olika brottsupplgg, inte minst som terfrsljare av
narkotika. I andra fall har ldre personer gjort kriminell karrir och lmnat den omrdesbundna kriminaliteten och vergtt till grvre brottslighet. De ldre r sllan direkt
involverade i vldsyttringar ven om de bevakar sina intressen i pgende konflikter.
Frvalta vinning av brott- De ldre uppfattas i hgre utstrckning n de yngre kunna
livnra sig p sin kriminalitet. Det faktum att komplexa brottsupplgg ofta frutstter
finansiella investeringar, indikerar ocks att de ldre har viss frmga att agera strategiskt med sina brottsvinster. Denna frmga krvs exempelvis vid handel med strre
partier av narkotika, dr en del vanligtvis betalas vid leverans och resterande nr partiet
r slt. Detsamma gller vid transportstlder dr godset mste lagerhllas, transporteras
och frsljas till hlare.
Sammantaget kan den strategiska frmgan bedmas som lg i de yngre skikten och
ngot hgre bland de ldre kriminella.

3.4
Brott och ordningsstrningar i utsatta omrden
I omrdena har snarlika brottsmnster urskilts och huvuddragen i dessa beskrivs i fljande avsnitt.
3.4.1
Narkotika
I samtliga omrden som studiebesken redogjort fr pgr en omfattande och frhllandevis ppen narkotikahandel, och det frefaller vara allmnt knt bde fr polis och
fr boende vilka individer som kan frknippas med den. Hur narkotikan tillfrs omrdena skiljer sig t. Det finns fall dr narkotikan smugglats direkt frn utlandet eller dr
cannabis odlats i det egna omrdet men i huvudsak distribueras narkotikan inom Sverige. Handeln med narkotika sker primrt mellan de utsatta omrdena och via ldre
kriminellas kontakter med etniskt baserade smugglingsntverk.

Ett utmrkande drag fr narkotikahandeln i omrdena r att kundunderlaget bestr av

lokala ungdomar som tillhr samma krets som narkotikafrsljarna. Det r frmst cannabis som sljs, men ven andra preparat frekommer ssom kokain, amfetamin och
spice. Yngre kriminella i denna typ av omrden finansierar sitt missbruk p framfrallt
tv stt: genom att slja, eller genom att beg stldbrott. P s vis blir eget narkotikabruk en naturlig inkrsport till kriminalitet.
Det hga ekonomiska vrdet p narkotika gr att det hela tiden finns ett stort ekonomiskt riskmoment, bde fr sljare och fr kpare genom hela distributionskedjan. Det
gr att skuldfrhllanden ltt uppstr. Oenigheter vid skuldfrhllanden har i flera omrden lett till ngon form av bestraffning eller eskalerat till konflikt.
ven andra typer av upplevda krnkningar och ofrrtter av personligt slag kan vara
orsaker till konflikter i miljn. Upplevda intrng p den kriminella marknaden leder
ven till att konflikter uppstr mellan kriminella konkurrenter inom narkotikahanteringen. Fr att skydda sin marknad frn konkurrenter frekommer kontroller av fordon i
omrdena. Det har ven i flera fall framgtt att personer frn olika omrden lierar sig
mot en gemensam part.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

11

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

3.4.2
Hot, vld och ekonomiska sanktioner
Hot, vld eller ekonomiska sanktioner anvnds som styrmedel bde internt och externt
inom den kriminella miljn i de utsatta omrdena i syfte att skydda egna intressen. Btning10 r ett vanligt utryck bland de yngre kriminella fr att utva makt och upplevs
vara de yngres stt att hrma de ldre kriminellas beteende.

Hur maktutvningen i vrigt ser ut i de olika omrdena beror p hur de olika ntverken
r strukturerade. I vissa omrden avgrs tvister mellan kriminella p ett strukturerat
stt. I de omrdena finns ven uppgifter om att ett bredare klientel vnder sig till den
kriminella miljn fr rttskipning. I ett omrde fungerar exempelvis ldre personer som
tnjuter stort frtroende i den kriminella miljn som medlare i konflikter. Pfljden blir
ofta att ena parten fr betala fr sin ofrrtt.
I ett annat omrde finns uppgifter om att tvister avgrs vid offentliga informella rttegngar arrangerade av tongivande kriminella. Detta verkar dock vara en enstaka lokal
freteelse och har inte uppmrksammats p andra platser. I de flesta omrden uppfattas
maktutvning ske i en mer ostrukturerad form. Inom exempelvis den kriminella mcmiljn finns en hierarkiskt uppbyggd struktur med ett tydligt regelverk och gemensamma attribut vilket saknas bland de lokala kriminella ntverken i omrdena.
Bristen p sdan struktur i de lokala kriminella ntverken medfr ett strre utrymme fr
godtycklighet och impulsiv maktutvning. Det kan vara en av frklaringarna till att
mnga vldsamma konflikter uppstr inom lokala kriminella ntverk och att detta tar
sig uttryck i grov misshandel, mnniskorov och skjutningar. Dessa krnkningar resulterar mnga gnger i kraftfulla hmndaktioner vilket leder till att konflikter trappas upp.
De senaste ren har en kraftig kning av vapenanvndning i dessa konflikter uppmrksammats av hela samhllet, och vid flera tillfllen har vldsdden inneburit en ptaglig
risk fr tredje man. Det finns inget entydigt svar p varfr denna kning skett, utan
sannolikt finns det flera olika bidragande faktorer. Bedmningen r att det finns god
vapentillgng bland kriminella i de aktuella omrdena. Detta beror troligen inte enbart
p en faktisk kning av infrsel i Sverige generellt, utan snarare p goda relationer till
andra kriminella ntverk med tillgng till vapen.
Fr att skydda vapnen frn polisen fr yngre personer i uppdrag att frvara och transportera vapen t de ldre kriminella. P s stt minskar risken fr de ldre att lagfras
samtidigt som de nd har nra tillgng till vapnen. Vapen gms i bostder och frrdsutrymmen som tillhr anhriga och bekanta med eller utan deras vetskap. Transporterna inom omrdet genomfrs ofta med hjlp av mopeder dr vapnen gms under sadeln eller via personer som jobbar i logistikverksamhet.
ven vid konflikter minskar ldre kriminella sin exponering genom att lta yngre personer utfra grova vldsbrott. Fr unga som nyligen intrtt i miljn kan ett sdant uppdrag ge ett mytomspunnet vldskapital som inger respekt.

3.4.3
Stlder och utpressning av nringsidkare
Utver narkotikahantering r utpressning och stlder med efterfljande hleri de mest
framtrdande vinstgivande brottstyperna i de utsatta omrdena. I flera av omrden utstts lokala nringsidkare fr ptryckningar och utpressning. Frmst handlar det om
lokala restauranger, krogar och nrlivsbutiker som pressas p pengar, utstts fr s kallad beskyddarverksamhet eller tvingas att slja smuggelvaror. Fretrdare fr krogbranschen drabbas av att kriminella aktrer tvingar till sig frdelar och gratisvaror. I vissa

10 Btning r en form av utpressning eller rn som begs av och mot ungdomar dr en skuld konstrueras och en summa ska betalas fr
att kompensera en upplevd eller phittad ofrrtt.

12

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

fall dr de kriminella inte beviljats sdana frmner har det lett till allvarliga konsekvenser i form av hot och vldsyttringar.
Som tidigare nmnts r stldbrott ett vanligt stt att finansiera missbruk. Stlderna utfrs ofta av de yngre kriminella i omrdena, och bestr frmst i lokala inbrott. I vissa
omrden sker mer avancerade inbrottsstlder genom smash and grab, transport- och
kassaskpsstlder. Det frekommer ven att stlderna utfrs utanfr det egna lokalomrdet, antingen fr att frsvra Polisens utredningsarbete eller fr att tillgngen till de
varor som efterfrgas inte finns att tillgripa i omrdet. Det r frmst tobaksvaror, kontanter och konsumtionsvaror som tillgrips. Det r inte ovanligt att olika sammanslutningar i samma omrde r nischade p olika typer av stlder. Det beror dels p att de
specialiserat sig utifrn kompetens och tillgng till hlericentraler, dels p att de tillhr
olika ldersgrupper.

3.4.4
Ordningsstrningar och social oro
I de utsatta omrdena upplevs misstron mot samhllet vara utbredd och p flera platser
uttrycks det tydligt att Polisen inte r vlkommen i omrdet. I det vardagliga polisarbetet tar det sig uttryck i att obevakade polisbilar angrips, exempelvis genom snderskurna dck. Ibland yttrar det sig i social oro11 dr bland annat polis och andra samhllsaktrer angrips12. I flera omrden vittnar poliser om att det samlas mycket folk vid
ingripanden vilket kan skapa en otrygghet att verka som tjnsteman i omrdet. Det finns
ven ett antal exempel frn olika omrden dr poliser vid ingripanden blivit attackerade
av personer som inte berrts av tjnstetgrden. I de flesta omrdena upplevs trots allt
poliser kunna promenera fritt och fotpatrullera utan rdsla att bli angripna.

En frga som ofta uppkommer r i vilken grad social oro r kopplad till den kriminella
miljn i omrdena. Huruvida tongivande kriminella har ett finger med i oroskapandet
rder det delade meningar om. Detta skiljer sig troligen frn fall till fall, men en terkommande uppfattning r att ldre kriminella i den mn de vill, har inflytande att
stoppa social oro i omrdena. I vilken utstrckning s skett och i vilket syfte finns det
fr lite samlad information om fr att man ska kunna dra ngra slutsatser.

3.4.5
vergrepp i rttssak och otillten pverkan
En varningssignal om vergrepp i rttssak r nr vittnen drar tillbaka sina vittnesml
vilket har skett i flera fall i omrdena. Det finns ven knda exempel dr vittnen och
mlsganden utsatts fr direkt pverkan ssom hot och vld i syfte att hindra rttsprocessens gng. I vilken omfattning det frekommer gr i nulget inte att ge en samlad
bild av. Allmnheten har ven i andra fall utsatts fr grova vldsbrott nr de inte fogat
sig fr de kriminellas vilja. Sdana hndelser pverkar sannolikt bengenheten att samverka med polis mot de kriminella aktrerna i omrdet.

I vilken utstrckning poliser och andra tjnstemn utstts fr otillten pverkan i omrdena r svrt att ange. Det r vanligt frekommande att poliser utstts fr hot och vld i
samband med ingripanden. Om och i vilken utrckning det sker mer strukturerat i syfte
att pverka myndighetsutvning eller utanfr tjnsten finns det emellertid inte tillrckligt mycket information om fr att man ska kunna ge en samlad bild.

11 I RPS nationella strategi fr social oro frn 2014 definieras social oro enligt fljande: Socioekonomisk utsatthet i kombination med
destruktiv gruppgemenskap som sammanfaller och utgr konsekvensen social oro. Denna konsekvens kan resultera i olagliga handlingar
som exempelvis skadegrelse, bilbrnder samt upplopp.
12 Vid ett par tillfllen har polishus, exempelvis i Sdertlje r 2005 och Malm r 2011, beskjutits men de fallen r extrema avvikelser
dr individer visat sitt missnje mot Polisen.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

13

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

En uppfattning som kommit fram vid studiebesken hos polismyndigheterna r dock att
de tjnstemn som handlgger anskningar om pengar, ssom Frskringskassan och
socialtjnsten, utstts fr mest ptryckningar frn den kriminella miljn. Det finns fall
dr det handlat om direkt otillten pverkan och fall dr det snarare varit sjlvcensur,
det vill sga att personer blir pverkade i sin tjnsteutvning utan att ha blivit direkt
hotade13. Rdsla fr att utsttas fr brott kan innebra att den enskilde tjnstemannen
ndrar sitt beteende. Det behver inte innebra att den tjnstemannen blivit utsatt fr
otillten pverkan. Snarare kan det handla om att denne r passiv eller agerar p ett
annorlunda stt fr att undvika en onskad hndelse ssom trakasserier, hot eller vld i
framtiden.
Parkeringsvakter r en annan yrkesgrupp som har svrt att utfra sitt arbete i flera av
omrdena p grund av att de knner sig hotade. Det finns ven fall dr journalister utsatts fr hot och ptryckningar.

3.5
Pverkan p lokalsamhllet
Begreppet parallellsamhlle anvnds ibland i samband med beskrivningar av omrdena. Vad som avsetts med begreppet har varierat och innefattat olika komponenter
ssom egen rttsordning i den kriminella miljn, lneverksamhet, beskyddarverksamhet
eller helt enkelt att kriminella upplevs styra och diktera villkoren fr befolkningen i ett
visst omrde. I de allra flesta utsatta omrden har utvecklingen inte gtt s lngt att det
r befogat att tala om parallellsamhllen i betydelsen alternativ samhllsordning. Dock
upplevs situationen ftt stor effekt genom pverkan p lokalsamhllet i de utsatta omrdena. Pverkan sker p olika niver i den lokala samhllsstrukturen dr allt ifrn allmnheten till nringsliv och myndighetsfretrdare berrs.

3.5.1
Allmnheten
Det r svrt att bedma i vilken grad allmnheten pverkats och anpassat sig till problematiken i omrdena. Fr att nd f en uppfattning om vilken effekt det kriminella
inslaget har p allmnheten kan tre indikatorer ur en polisir utgngspunkt anvndas:

Polisens uppfattning om allmnhetens bengenhet att vnda sig till Polisen fr

hjlp
Polisens uppfattning av allmnhetens bengenhet att delta i rttsprocessen
Polisens uppfattning om allmnhetens bengenhet att handla varor som tillhandahlls via den kriminella miljn

Viljan att anmla brott och medverka i brottsutredningar gentemot aktrer i omrdena
bedms som lg. Flera fall beskrivs dr skjutningar skett p ppen gata med mnga
personer nrvarande utan att ngon anmlt hndelsen till Polisen. Det ger en avvikande
bild av hur allmnheten normalt sett agerar vid en sdan hndelse. Anmlningsbengenheten anses vara hgre gllande brott som utfrts av grningsmn utan koppling till
omrdena och av naturliga skl vid brott som krver polisanmlan fr att f ersttning
via frskring eller liknande.
Rdsla anges som motiv till att vittnen och mlsgande inte talar med Polisen i de utsatta omrdena. Det offentliga vld som de kriminella mnga gnger str fr i omrdena
blir fr de boende en tydlig pminnelse om vad aktrerna r kapabla till. Det kan ven
rcka med ett rykte om en grningsmans kapacitet fr att mana till tystnad. I mnga

13 Br; Otillten pverkan riktad mot myndighetspersoner - Frn trakasserier, hot och vld till amors infiltration, RAPPORT 2005:18.

14

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

LGESBILD BESKRIVNING AV PROBLEMET

omrden upplever poliser att allmnhetens rdsla fr repressalier medfr att det ordinarie rttssystemet till viss del stts ur spel.
Sett utifrn indikatorn bengenhet hos allmnheten att handla legala och illegala varor
kan endast sgas att en sdan bengenhet tydligt har konstaterats i ngot enstaka omrde och att mer information kring detta mste inhmtas fr att man ska kunna dra
ngra vidare slutsatser.

3.5.2
Det lokala nringslivet
Det lokala nringslivet pverkas av problematiken genom direkta ptryckningar frn de
lokala kriminella ntverken och genom att de blir brottsoffer om de utstts fr till exempel inbrott och skadegrelse. Ofta drabbas nringslivet srskilt hrt av skadegrelse
vid social oro. Brotten pverkar de lokala nringslivsfretrdarna negativt och i ngra
fall har situationen lett till att fretag flyttat frn omrdena. Vid studiebesken har det
framkommit en uppfattning om att stora etablerade kedjor har strre motstndskraft n
enskilda fretagare och att in- eller utflytt av sdana butikskedjor kan pverka utvecklingen i omrdena.

3.5.3
Polisen
Omrdena bedms generellt vara svra fr Polisen att arbeta i. Som tidigare nmnts
strs poliser ofta och hindras i sin tjnsteutvning vilket kan skapa olust att arbeta i
omrdet. Dessutom upplevs det vara problem med att klara upp brott i omrdena. Det r
svrt att f personer att delta i brottsutredningar, men det r ocks svrt att agera obemrkt och bedriva spaning i dessa omrden dr nykomlingar snabbt noteras. I vissa
omrden placeras vakter ut fr att bevaka vilka som rr sig dr fr att varna fr polis
eller kriminella konkurrenter. Som tidigare nmnts frekommer ven fordonskontroller
som frsvrar mjligheten att bedriva dold polisir verksamhet.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

15

POLISENS ERFARENHETER GLLANDE TGRDER

Polisens erfarenheter gllande tgrder

Varfr lyckas inte Polisen med att komma till rtta med problematiken? Hur anser fretrdare fr polismyndigheterna att de istllet br arbeta? I det hr avsnittet ges en kort
sammanstllning av de erfarenheter som framkommit vid studiebesken.
Erfarenheterna kan delas in i tre mnesomrden:
Kontinuerlig polisirnrvaro och strategiskt inriktade insatser
Samverkan
Kommunikation

4.1
Kontinuerlig polisirnrvaro och strategiskt inriktade insatser
Avsaknad av en polisir nrvaro, strategiskt arbete och uthlliga resurser ver tid har
lyfts av polismyndigheterna som en bidragande orsak till att Polisen inte kommer till
rtta med problematiken. Polismyndigheterna uttrycker att den polisira nrvaron generellt sett varit hndelsestyrd i omrdena. Mnga gnger har omrdena uppmrksammats
och tgrder satts in frst nr situationen urartat, exempelvis vid skottlossning p ppen
gata eller vid allvarliga vldsyttringar mot samhllsfunktioner (som vid social oro).
Insatser har vid dessa tillfllen riktats mot vldsbrotten men d situationen avtagit har
de ofta avslutats. Flera har ocks beskrivit att lngsiktiga insatser beslutats men att de
sedan avbrutits p grund av andra prioriteringar. En vanlig uppfattning r att alltfr
mnga prioriteringar och vxlingar mellan olika verksamhetsomrden utgr ett hinder
fr det lngsiktiga arbetet i dessa omrden.

Fr att frndra situationen i omrdena rder det en samstmmighet kring behovet av

lngsiktigt och uthlligt polisirt arbete med tydliga ml, sett utifrn hela problembilden. Arbetet br ske p bde ett repressivt och brottsfrebyggande stt fr att uppn
lngvariga effekter. Detta krver kontinuerlig polisir nrvaro som parallellt med uthlliga riktade brottsutredningsinsatser kan bekmpa brottsligheten i dess helhet.
I och med att vldsutredningar inte uppfattas som ett framgngsrikt stt att stvja problematiken har proaktiva insatser framfrts som en framkomligare vg. Ngot som lyfts
i flera fall r att man br fokusera p narkotikabekmpningen. Goda exempel finns dr
proaktiva utredningsinsatser bidragit till att Polisen kunnat frhindra grova vldsbrott
och dr insatserna ven haft en pverkan p problematiken i stort.

4.2
Samverkan
Vid samtliga studiebesk framfrdes att samverkan med andra samhllsaktrer r avgrande fr att stadkomma lngsiktiga effekter p problematiken. Med vem, hur och p
vilken niv samverkan avsgs varierade och berrde samverkan bde i det brottsfrebyggande arbetet och i det repressiva arbetet. I ett antal fall har polismyndigheterna i
samverkan med andra aktrer genomfrt lngsiktigt arbete som fokuserat p att frndra utvecklingen i vissa omrden. I de fall det lngsiktiga arbetet ftt genomfras
fullt ut har man ntt goda resultat, i form av strukturella frndringar i problemomrdet.

En terkommande utmaning som framfrts r samsyn p problembilden och att f alla

parter att genomfra sina taganden. Fr att f en effektiv samverkan ansgs det viktigt
att identifiera samtliga parter som utifrn ansvar och pverkansstt kan skapa en frndring i problemomrdet. Parterna mste sedan tillsammans skapa en delad lgesbild och
arbeta synkroniserat mot samma ml.

16

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

POLISENS ERFARENHETER GLLANDE TGRDER

4.3
Kommunikation
Kommunikation r den tredje kategorin av arbetsstt som vid studiebesken framfrts
som viktig fr att hantera problematiken i de utsatta omrdena. Det handlar dels om en
kad ppenhet inom Polisen och mot samverkansparter, dels om en mer riktad informationsspridning till de boende och de kriminella i omrdena. Detta kan gras via direkt
kommunikation med personer eller via olika medier. En vl fungerande kommunikation
ansgs bde kunna frebygga hndelseutvecklingar och effektivisera polisens aktiviteter.

Kommunikationsvgar in i den kriminella miljn framkom som srskilt viktigt fr att

frmedla budskap och ka frstelsen fr Polisens agerande. Detta kar frstelsen fr
polisens roll och uppdrag, frebygga ryktesspridning och frbttra mjligheter till inhmtning av information om brottsliga freteelser. Ett framgngsrikt exempel p riktad
kommunikation har varit att genomfra samtal med nrstende i samband med gripanden eller husransakningar.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

17

SLUTDISKUSSION

Slutdiskussion

I direktivet anges att rapporten om mjligt ska klargra vilka termer Polisen kan anvnda sig av fr att beskriva problemomrdet. Under arbetets gng har det blivit tydligt
att problematiken r mycket komplex och svr att fnga i ett begrepp. Bilden som framtrtt bestr av lokala kriminella ntverk med tydlig geografisk frankring som har betydande pverkan p lokalsamhllet. Det stora genomslaget i lokalsamhllet framstr vara
knutet till den sociala kontexten i de utsatta omrdena, snarare n bero p en utstuderad
vilja bland kriminella att ta makten och kontrollera lokalsamhllet. I nulget tyder
ingenting p att det finns gng som organiserat sig med en sdan utprglad strategi. I de
utsatta omrdena framstr snarare de kriminella aktrerna ha lg strategisk frmga
och ing i lst sammansatta ntverk med bred frankring i ungdomsmiljn. Det innebr
att ldre kriminella inom den organiserade brottsligheten binds samman med den lokala
ungdomsmiljn.
Inom den kriminella miljn finns alltid ett visst mtt av parallellsamhlle med egen
ordning fr att upprtthlla normer och reda ut tvister. Det fljer av att det legala samhllets rttskipning inte str till buds. S ser ven situationen ut i de flesta utsatta omrdena. Som tidigare nmnts r det inte befogat att tala om att det rder parallellsamhllen i en vidare mening i de flesta av omrdena. De kriminella aktrerna har dock p
andra stt ftt stort inflytande p lokalsamhllet.
De kriminella tjnar p att allmnheten rds dem och att Polisen inte kan arbeta obehindrat mot dem. Till viss del r de kriminella aktrerna aktivt delaktiga i att skapa
sdana frhllanden genom faktiska ptryckningar ssom vld och hot mot aktrer i
lokalsamhllet och till viss del r det en sidoeffekt av annan brottslighet. De karaktristiska uttryck som framtrtt fr problematiken r:

grova offentliga vldsyttringar, ofta med fara fr tredje man

utbredd och ibland ppen narkotikahantering
olika former av utpressningar samt uttagerande missnje mot samhllet

Samtliga uttryck manifesterar offentligt kriminell makt och blir en pminnelse om vad
de kriminella aktrerna r kapabla till. Det antas vara grunden till otryggheten som
rder i omrdena och oviljan hos de boende att delta i rttsprocesser. Fr Polisens del
har det medfrt svrigheter att klara upp brott i omrdena vilket troligen minskat tilltron
till Polisen som upprtthllare av allmn ordning och skerhet. I frlngningen kan det
leda till n mindre bengenhet att samarbeta med Polisen och vnda sig till Polisen fr
hjlp.
I de fall allmnheten uppfattat det som att Polisen inte lyckas stvja och utreda dessa
brott kan det bidragit till uppfattningen att kriminella styr i omrdet. Att Polisen anpassat sitt arbetsstt i omrdena genom att exempelvis kade skerhetstgrder vid ingripanden snder drtill en signal till allmnheten att Polisen bedmer omrdet som
farligt vilket kan f stigmatiserande effekt.
Sammantaget kan situationen skapa en negativ spiral som fder rdsla och otrygghet
utan att konkreta hot behver uttalas. P s vis inrttas en informell maktstruktur i lokalsamhllet, vilket i frlngningen gynnar de kriminella aktrerna. I flera omrden
upplever poliser att en sdan process skett och att allmnhetens rdsla fr repressalier
medfrt att det ordinarie rttssystemet till viss del satts ur spel. Detta bedms leda till
att frtroendet fr statens vldsmonopol riskerar att undermineras. Polisen ser drfr
situationen i omrdena som allvarlig.

18

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

Bilaga: Geografisk spridning per region

Syftet med frteckningen nedan r att ge en nationell lgesbild ver de omrden dr problematiken terfinns, frdelat p regional niv. Information om de omrden som nmns har
antingen framkommit i det underrttelsematerial som inrapporterats, eller omnmnts vid de
studiebesk som genomfrts hos polismyndigheterna. Vid besken ringade fretrdare fr
myndigheterna in de utsatta omrdena p karta. Studiebesk har som tidigare nmnts inte
genomfrts i samtliga berrda polismyndigheter och drfr finns inte detaljkartor fr samtliga omrden.
Regeringen har i sitt arbete fr att minska utanfrskap i Sverige tagit fram stadsdelsomrden
(med minst 4 000 personer) som uppfyller tre kriterier14 fr att klassas som segregerade.15
Omrdena har av regeringen delats in i s kallade URBAN 15- och LUA-omrden. 16
SAMO Stockholm
Omrde

Stad

Polismyndighet

Urbant utvecklingsomrde

Hallunda/Norsborg

Stockholm

Stockholms ln

LUA

Alby/Fittja

Stockholm

Stockholms ln

LUA

Nynshamn

Stockholm

Stockholms ln

Sollentuna

Stockholm

Stockholms ln

kersberga

Stockholm

Stockholms ln

Edsberg

Stockholm

Stockholms ln

Tby/Vallentuna

Stockholm

Stockholms ln

Rinkeby/Tensta

Stockholm

Stockholms ln

URBAN 15

Husby

Stockholm

Stockholms ln

LUA

Hsselby

Stockholm

Stockholms ln

Hagstra

Stockholm

Stockholms ln

stberga

Stockholm

Stockholms ln

Farsta

Stockholm

Stockholms ln

Enskededalen

Stockholm

Stockholms ln

Bredng

Stockholm

Stockholms ln

Vrberg

Stockholm

Stockholms ln

Skrholmen

Stockholm

Stockholms ln

Skarpnck

Stockholm

Stockholms ln

Bagarmossen.

Stockholm

Stockholms ln

Hovsj

Sdertlje

Stockholms ln

URBAN 15

Ronna

Sdertlje

Stockholms ln

URBAN 15

Fornhjden

Sdertlje

Stockholms ln

LUA

Salem

Sdertlje

Stockholms ln

LUA

14Frvrvsfrekvens lgre n 52 procent, lngvarigt frsrjningsstd hgre n 4,8 procent, gymnasiebehrighet lgre n 70 procent.
15 Arbetsmarknadsdepartementet, Urbana utvecklingsomrden 2013, statistisk uppfljning utifrn 7 indikatorer, November 2013
16 URBAN 15 r de 15 stadsdelar i nio kommuner som fr nrvarande omfattas av regeringens utvecklingsarbete. LUA r de 23 stadsdelar i 15 kommuner som hade lokala utvecklingsavtal med staten fram till 2012.

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

19

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

20

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

SAMO MITT
Omrde

Stad

Polismyndighet

Urbant utvecklingsomrde

Gottsunda

Uppsala

Uppsala ln

LUA

Svja

Uppsala

Uppsala ln

Stenhagen

Uppsala

Uppsala ln

Grnby

Uppsala

Uppsala ln

Eriksberg

Uppsala

Uppsala ln

Enkping

Enkping

Uppsala ln

Fngelsegrden/

Kping

Vstmanlands ln

Bryns

Gvle

Gvleborgs ln

LUA

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

21

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

SAMO Bergslagen
Omrde

Stad

Polismyndighet

Vivalla

rebro

rebro ln

Oxhagen

rebro

rebro ln

22

Urbant utvecklingsomrde

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

SAMO Vst
Omrde

Stad

Polismyndighet

Urbant utvecklingsomrde

Backa

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Sdra Biskopsgrden

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Norra Biskopsgrden

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Majorna

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Vstra Frlunda

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Bergsjn

Gteborg

Vstra Gtalands ln

URBAN 15

Grdsten

Gteborg

Vstra Gtalands ln

URBAN 15

Hammarkullen

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Hjllbo

Gteborg

Vstra Gtalands ln

Trollhttan

Trollhttan

Vstra Gtalands ln

Hssleholmen/Hulta

Bors

Vstra Gtalands ln

Andersberg

Halmstad

Hallands ln

Falkagrd

Falkenberg

Hallands ln

Laholm

Laholm

Hallands ln

URBAN 15

URBAN 15

LUA

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

23

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

24

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

SAMO Syd
Omrde

Stad

Polismyndighet

Urbant utvecklingsomrde

Gamlegrden

Kristianstad

Skne ln

URBAN 15

Herrgrden/S:a Rosengrd

Malm

Skne ln

URBAN 15

Seved

Malm

Skne ln

URBAN 15

Oxie

Malm

Skne ln

Koppargrden

Landskrona

Skne ln

Berga-Norrliden

Kalmar

Kalmar ln

Rnnemyr

Alvesta

Kronobergsln

Araby

Vxj

Kronobergsln

URBAN 15

URBAN 15

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

25

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

26

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

27

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

SAMO st
Omrde

Stad

Polismyndighet

Skiftinge

Eskilstuna

Sdermanlands ln

rby

Eskilstuna

Sdermanlands ln

Frslunda

Eskilstuna

Sdermanlands ln

Lagersberg

Eskilstuna

Sdermanlands ln

Skggetorp

Linkping

stergtlands ln

Ryd/Linkping

Linkping

stergtlands ln

Berga/Linkping

Linkping

stergtlands ln

Hageby-Navesta

Norrkping

stergtlands ln

28

Urbant utvecklingsomrde

LUA

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

BILAGA: GEOGRAFISK SPRIDNING PER REGION

EN NATIONELL VERSIKT AV KRIMINELLA NTVERK MED STOR PVERKAN I LOKALSAMHLLET

29