jJj
KALE
Fr de lsare som r civil-
ekonomer eller liknande inom
sgindustrin r rubriken givetvis
glasklarr men fr red. och kanske
ven fr en stor del avlsarna
r ordet ganska ny". Det har
inget att gra med barkmaskiner
C p sgen r
utan enligt artikelfrfattaren
civilekonom LARS WOHLlN
'( Industriens Utredningsinstitutr
r skalekonomin hOS sgverket
fljande:
Med skalekonomi avses att kostnad-
erna att producera ep. enhet aven vara
eller tjnst sjunker '. med stigande fre-
ragsstorlek eller. ~tigande kapacitet p
en anlggning. Skalekonomi hos ett fre-
tag kan hrrra frn alla fretagets
funktioner:
1. Tillverkningen.
2. Frsljningen. Ett stort fretag kan
ofta hlla nere frsljningskostnad-
erna per enhet eUer f ut hgre
priser genom att de har en egen fullt
utbyggd frsljningsorganisation.
3. Inkp.
4. Administration.
5. Finansiering. Stora fretag har ofta
lttare att ordna finansieringen . De
kan vnda sig till aktiemarknaden
fr att erhlla riskvilligt kapital. Ge-
nom sin storlek sprids risken ut p
'f Industriens Utredningsinstitut finan-
sieras tiIl ca 40 ~/ o av SAF, ca 40 "lo av
Industrifrbundet och ca 20 ~/o av
staten.
Sammanfattning av fredrag vid Riks-
frbundets och Industrifrbundets eko-
nomikonferens den 12 mars i Jnkping
med 150 deltagare, spckat, intressant
program.
220
ONOMI SGVERKEN
mnga anlggningar och olika slag
av tillverkningar. Ett Stort fretag
str och faller inte heller med en viss
person, vilket ofta gller fr egen-
fretagen. Dessa frhllanden snker Mnga kanske reser invndningar mot
ofta storfretagets finansieringskost-
nad.
Det br understrykas att det optimala
sgver ket inte r det mest moderna sg-
verket som teknikerna i dag kan kon-
struera, och i vilket man kan uppvisa
mycket lg hgng av arbetstimmar per
standard, utan det r det sgverk som
har den mest lnsamma kombinationen
mellan arbetskraft och kapital vid den
rdande relationen mellan priset p ka-
pital och lnenivn. Ett sdant sgverk
kan ha vsentligt hgre arbeukraftst-
gng n den tekniskt mest avancerade
sgverksanlggningen. Den teknik som
anvnds i ett ekonomiskt optimalt sg-
verk kan man kalla den bst ekonom-
iska tekniken. Man vntar sig att ett
helt nybyggt sgverk p ett ungefr
representerar den bsta ekonomiska tek-
niken det r anlggningen byggs. Genom
att observera vad jag vrll kalla den bst
tillmpade tekniken fr man en uppfatt-
ning om vad som r den ekonomiskt
optimala tekniken. Genom att ,s tudera
en kostnadskalkyl fr ett nybyggt sg-
verk fr man drfr en uppfattning om
var den ekona'miskt optimala tekniken
befinner sig i dag.
Sv.Sgverksfren.Rf.
5.500 ex. 1O/r
Fr den fortsatta diskussionens skull
skall jag stta upp en kostnadskalkyl
fr en sgverks anlggning som represen -
ter ar den bst tillmpade tekniken.
kalkylen. Dess syfte r dock bara att
konkretisera vissa principiella resone-
mang.
Kostnadskalkyl fr sgverk som repre-
senterar bst tillmpad teknik omkring
mitten av 1960-talet
Antaganden
Kapitalinsats per standard rs
kapacitet 1200 kr
Arbetskraftsinsats per 'std . .. 12 tim
Berknade kostnader per std
sgade trvaror
Kapitalkostnad 1 160 kr
Arbetsln 2 . . . . . 120 kr
Frvaltningspersonal ...... . 35 kr
Energi plus vriga kostnader 40 kr
Timmerkostnad, fritt fabrik 700 kr
Summa kostnad per std .. . . 1 055 kr
1 Vid berkning av kapitalkostnaden
har antagits en avskrivningstid p 15
r och ett frrntningsansprk p 10 u/o,
"ilket ger en annuitet p 13,1 %.
2 Lnen har antagits uppg till 10 kr!
tim inklusive sociala avgifter.
 ,arfr r alla sgverk inte Arbetstimn:ar"
per standard
.. ~

ekonomiskt optimala?
30
Den genomsnittliga arhetstgngen Sgverl}ens produktivi-
sgverken uppgick till ca 20 timmar per tetsstruktur 1965 "
25
standard enligt sgverks inventeringen. I
den aktuella debatten kring industrins 20
strukturfrgor ser man ibland resone-
mang av typen : Om ett ekonomiskt
optimalt sgverk r av storleksordning-
en 10000 standard rskapacitet skulle
det inte beh vas mer n ca 200 sgverk
i landet fr den nuvarande produktio-
nen i stllet fr de 4 500 som faktiskt
finns, samt om arbetskraftstgngen r
12 timmar per standard skulle man inte
behva mer n 25 miljoner arbetstim-
mar, dvs ca "D 000 helrsanstllda i
stllet fr de 24 000 som faktiskt r
sysselsatta. Smlnningarna rr sig idag
med kalkyler p 6 a 8 manstimmar/std
men jag utgr frn 12 timmar. (Sluta
verhuvudtaget med berkningen mans-
timmar/std, titta i stllet p bokslutet,
det sjer betydligt mer) Red anm.
Kalkylen kanske har ett visst intresse,
men den r felaktig, om den lggs till
grund fr uttalande om fdlldrad
struktur inom sgverksbranschen. Fel-
synen ligger naturligtvis i att det inte
ans r varken samhllsekonomiskt eller
privatekonomiskt lnsamt att lgga ner
alla icke optimala sgverk. Hur lnge
200
lnar det sig att hlla i gng gamla
omoderna sgverk? Hur stor spnnvidd lOD
br man vnta sig att finna mellan de
b"sta och de smsta nnu bruk var-
ande sgverken?
Det finns en ekonomisk princip som , 1)
sger att nr rrliga styckkostnaden i
ett gammalt sgverk verstiger totala
styckkostnaden i ett nytt sgverk ,br
r skillnaden i arbetskraftstgngen per arbetstgngen per standard fr alla des-
det lggas ner och ersttas med ett nytt.
standard, skulle den maximala skillna- sa grupper. Endast sgverk med en pro-
Vi har d ekvationen:
den mellan existerande sgverk, som duktion ver 300 standards per r har
fl i Rrliga styckkostnaden i det smsta
man frn ekonomiska utgngspunkter medtagits. Efter sammanslagning av
i drift varande sgverket = Rrliga
borde vnta sig, vara lika med kapital- grupper med ungefr samma tgngs"tal'
styckkostnaden + Kapitalkostnaden per
kostnaden i ett nytt optimalt sgverk har jag berknat vilken procentuell an-
standard i det modernaste sgverket.
dividerad med den rdande lnen. Tar del av 1965 rs produktion varje sdan
Ekvationen kan ocks skrivas efter
man uppgifterna frn den kostnadskal- sammanslagen grupp svarade fr. I figur
omflyttning:
kyl som presenterades ovan fs: l_-lrP 1 har jag sedan rangordnat grupperna
Rrliga styckkostnaden i det smsta
= 16. Den strsta skillnaden i arbets- frn vnster till hger efter stigande
sgverket - Rrliga styckko"s tnaden i
tgng per standard mellan existerande arbetskrafrstgng per standard. Varje
det bsta = Kapitalkostnaden per en-
sgverk som man borde finna skulle stapel markerar en grupp. Hjden p
het i det bsta sgverket.
med de hr gjorda antagandena vara 16 stapeln anger arbetskraftstgngen och
Eller med ndra ord: rrliga styck-
timmar. bredden gruppens andel av produk-
kostnaden i det smsta sgverket fr
tionen.
inte verstiga rrliga styckkostnaden i
det modernaste sgverket med mer n Man ser att den strsta skillnaden i
produktivitet mellan grupperna r 19
som svarar mot den genomsnittliga ka- Produktivitetsstruktur enligt 1965 timmar. Den bsta gruppen ligger p
pitalkostnaden per standard i ett nytt
sgverk. rs sgverksinventering ca 12 timmar och den smsta p 31
Huvudorsaken till skillnaden i rrliga timmar. Spridningen skulle skerligen
Tyvrr r uppgifterna i 1965 rs sg-
styckkostnaden r att arbetskrafts t- ha blivit strre, om man haft tillgng
verksinventering mycket knapphndiga.
gngen varierar mellan omoderna och till individuella data fr alla sgverk.
I brist p bttre data har jag dock an-
moderna sgverk. Gr vi det frenk- Skillnaden r strre n man hade an-
vn:t dem. I sgverksinventeringen finns
lande antagandet att den enda orsaken ledning att vnta sig frn vrt teoretiska
en frdelning av sgverken p storleks-
resonemang. Det kan finnas en rad fr-
till skillnaden i rrliga styckkostnaden klasser och verkstyper. Jag har berknat
*
221

klaringar till detta. En orsak tror jag
r att det finns ett antal sgverk som
r mycket orationella men som hlls vid
liv, drfr att de utgr det enda syssel-
sttningsalternativet under vissa delar av
ret, vilket betyder att garen kalkyle-
rar med en lgre lnekostnad n 10
kr/tim.
Man kan se p figur 1 p annat stt.
Lt oss anta att den enda orsaken till
smil1naden i rrliga kostnader per till-
verkad standard r olika arbetskraftst-
gng. Det betyder bl a att jag frut-
stter att kostnaden fr sgtimmer r
densamma fr alla sgverk och likas
kostnaden fr frvaltnings p erson al och
vriga insatsvaror. Man kan d, som
( jag gjort i figur 2, ordna alla grupperna
'av sgverk efter stigande rrlig styck-
kostnad. Den horisontella linjen PP an-
ger priset p en standard trvaror. Jag
har antagit att genomsnittspriset r
1 080 kronor. Vid detta pris skulle det
optimala sgverket erhlla en ren vinst
p 25 kr per standard.
De sgverk som ligger lngst ut till
hger i figuren fr ntt och jmnt tck-
ning fr sina rrliga kostnader. Brutto-
vinsten r med andra ord nstan noll.
Alla sgverk med en arbetstgng ver-
stigande 25 timmar per standard skulle
enligt figur 2 ha en bruttovinst som r
mindre n 5 % av frsljningssumman.
Antalsmssigt utgr dessa sgverk ca
hlften av alla sgverk med en rspro-
duktion av 300 standards eller mer. De-
ras andel av den totala produktionen
r dock liten, ca 10 %.
Frdlingsmarginalen (skillnaden mel-
lan priset per standard och timmerkost-
naden) uppgr enligt mina antaganden
till 380 krnor. Om det framkommer ny
teknik som mjliggr en snkning av
denna frdlingsmarginal, stimuleras en
del fretag att bygga nya anlggningar.
Expansionen leder till att priset p tim-
mer konkurreras upp. Detta leder i sin
tur till att ett antal ldre sgverk
tvingas att lgga ner och minskar brut-
tovinsten fr de som r kvar. Mnga
upplever det s att det r de hga tim-
merpriserna som r orsaken till den fr-
smrade lnsamheten nr det i sjlva
verket r den tekniska utvecklingen som
r boven i dramat. P sikt anpassar
sig alltid frdlingsmarginalen s att
den precis rcker till att frrnta inve-
sterat kapital i nya anlggningar.
En frsta slutsats av vad jag hr sagt
r att den ekonomiska avskrivningstak-
ten p existerande sgverksanlggningar,
sett ver en lngre period, fljer pro-
duktivitetsutvecklingen i nya optimala
sgverk. Mellan 1953 och 1958 steg ar-
betskraftens produktivitet med 3 % per
r medan den mellan 1958 och 1965 steg
med ver 5 OJa per r. Samtidigt kan
man konstatera att nedlggningen av
sgverk under den frsta perioden upp-
gick till endast ca 400 men under den
andra perioden till 2500. Enligt min
mening mste man se denna kraftiga k-
ning i antalet nedlagda sgverk som ett
resultat av accelerationen i den tekniska
utvecklingen inom sgverksindustrin.
Den andra slutsatsen r att man i alla
industribranscher som genomgr teknisk
utveckling och som expanderat under
lng tid alltid fr en spridning i produk-
tiviteten av ungefr det slag som kurvan
i figur 2 illustrerar. Att p grundval av
detta sga att branschen har en inopti-
mal struktur r dock meningslst. Vad
man dremot kan sga r att ett fr-
hllandevis stort antal fretag inom
sgver ksbranschen synes vara nedlgg-
ningshotade om den tekniska utveck-
lingen inom branschen fortgr i samma
takt som hittills.
Nya sgverk eller utbyggnad
av gamla
Mellan 1958 och 1965 steg produk-
tionen av sgade trvaror med 450 tu-
sen standards. Under samma period ny-
startades 130 sgverk, vilka 1965 hade
en produktion p sammanlagt 18 tusen
standards. De nystartade sgverken sva-
rade sledes fr en mycket ringa del av
den totala kapacitetskningen i bransch-
en. Om man rknar med att de 2 500
sgar som fallit bort representerade en
kapacitet p 150 tusen standards har det
totala nytillskottet av kapacitet i landet
uppgtt till ca 600 tusen standards. Det-
ta kapacitetstillskott har pnktiskt taget
helt och hllet tillkommit genom ut-
byggnad av existerande sgar. Om de
investeringar som denna kapacitetsk-
ning krvt hade anvnts till att bygga
nya optimala sgverk, hade sgverks-
strukturen sett helt annorlunda ut i dag.
Jag sger inte att detta ndvndigtvis
betyder att de investerade medlen inom
sgverksbranschen anvnts p ett icke
fullt rationellt stt. Det r sannolikt i
hg grad s att man inom mnga existe-
rande sgverk kan erhlla ny kapacitet
med en lgre 'k apitalinsats per rsstan-
dard n inom ett nybyggt verk samti-
digt som man inte behver ka arbets-
styrkan nmnvrt. Investering som
rationaliserar driften och kar sgver-
kets kapacitet kan ge en hgre frrnt-
ning n investeringar i helt nytt opti-
malt sgverk.
Det torde dock samtidigt finnas
mnga fall d sgverksgare investerat
i smportioner f~ att hlla huvudet
ovan vattenytan. Svrigheten att lna
tillrckligt stora belopp har hindrat
dem att genomfra den strre investe-
ring som vore mest rationell och skulle
ge den bsta avkastningen.
Sgverksgarens finansierings-
kostnader
Lt oss se pa situationen fr en en-
skild sgverksgare. Ju strre investering
han gr, desto mer mste han lna. Ju
mer han lnar, desto smre relation
mellan eget och frmmande kapitaL Den
smre skerheten han kan ge betyder
smre lnevillkor. Om relationen eget/
frmmande kapital sjunker under en
viss niv 1 upphr hans mjlighet att
lna V bank. Han blir beroende av att
utnyttja leverantrskrediter, sljer till
lgre pris fr att slippa kundkrediter
etc. Av dessa skl stiger finansierings-
kostnaden ju strre in vestering han
gr. Till detta kommer sedan hans sub-
jektiva vrdering av den kade risk att
frlora kontrollen ver fretaget som
minskad sjlvfinansieringsgrad innebr.
Vad betyder nu detta fr sgverks-
garens investeringsbeteende Vr enkla
slutsats blir att bristen p eget kapital
i kombination med viljan att fonstta
att driva sgverket tvingar fram relativt
sm successiva investeringar, trots att
det kanske flera gnger vore mer ln-
samt att satsa med en gng. Stora fre-
tag eller arganisationer som har mjlig-
het att mobilisera nytt riskvilligt kapi-
tal har hr en frdel i konkurrensen
med egenfretagarna.
Dilemmat fr de mindre sgverks-
garna 'str nu klart. Den tekniska ut-
vecklingen krver stora kapitalinveste-
ringar fr att utnyttja skalekonomi och
ka kapitalinsatsen per anstlld. Sam-
tidigt leder den snabba tekniska utveck-
lingen till att bruttovinsterna, som r
underlaget fr egenfretagarens lne-
mjligheter, faller. De som inte kan
mobilisera det ndvndiga kapitalet uti-
frn sgverksrrelsen fr svrt att hnga
med. Antalet sgverk kommer sannolikt
att fortstta att krympa, vilket natur-
ligtvis inte hindrar att branschen som
sdan har ganska gynnsamma expan-
sionsmjligheter enligt nu freliggande
efterfrgeprognoser fram till 1980.
Samarbete ger slordriftsfrdelar
J ag vill avsluta med att anknyta till
vad jag sade inledningsvis om olika slag
av skalekonomi. Kven om det r s att
bristen p eget kapital inte tillter de
enskilda sgverksgarna att till fullo ut-
nyttja skalekonomiska frdelar i sjlva
tillverkningen, kan de genom att inten-
~
223
 / BARKEN BRINNER
l,

tf
fl AB Suecia, Malm, kr i Sdra Vi utanfr
~ Vimmerby en stor impregneringsrrelse frmst p stol-
t~ par, Ngra kilometer bortom sjlva impregnerings-
il tuberna har vering. Eklund, som basar fr Suecias
~1 investeringar, byggt en stolpbarkanlggning av moder-
naste snitt. Tv Jonseredskranar, en Cambio och en
man med baklastaren plus tv man p vltorna barkar
och sorterar de lnga stolparna. Hela omrdet r fr
vrigt fredmligt organiserat. Problemet med barken
har ocks lsts. En barkdestruktr (frbrnningsugn)
har uppmonterats och efter att ha rest runt i Smland
och tittat p olika bys meds tillverkningar bestmde
l , man sig fr Berg & Starck, Norrtlje. Ingenjr Folke
Berg har ju en 20-rig erfarenhet inom detta gebit.
Redaktren minns honom mycket vl son! ~hef i br-
jan av 50-talet fr ASEA Ludvikaverkens stora tr-
( -, brnsleanlggning. I'
, rr Suecia r njda i Sdra Vi. Ugnen svljer det mesta
'I och temperaturen krs p 1100 0 Askan varje morgon
I blir inte mnga hinkar att tmma. Vid SGVER-
, KENS besk dk ocks ingenjr Fridlund frn ng-
i . pannefreningen i Malm upp, och han berttade att
( han sett de flesta ugnarna i Sdra Sverige. En del gr
r hyfsat, men mnga knackigt. Han betonade att det 0- D o
mste rra sig om en icke ovsentlig automatik och
den mste kosta en del pengar.
8 [8 I;
Kalkylen vid denna anlggning VIsar att investe- ~=5!j=~]=:'--i 8 _.
ringen snabbt lnar sig.
Det r inte bara bortforslingen av barken som kos-
tar pengar, man mste ha ngonstans att gra av den. Avfallsintag
S lnge inte barken kan anvndas till ngot btt- 2 Frbrnningskammare
re, mste vi bygga effektiva barkdestruktrer, som 3 Efterbrnnkammare
verkligen funkar, sger ingenjr Berg, och fortstter: 4 Skorsten
Barken r mycket knslig och varje stopp r besvr- 5 Mantel
ligt, det packas bara hrdare och hrdare. Den hr ..i 6 Gnistslckare
konstruktionen i Sdra Vi tror vi p och skall frska 7 Luftf/kt
utveckla nnu mer. 8 Tertirluftflkt
Bebo
- ."S;'

refinansieringar av kundkrediterna. Yt- och vilken typ av verk som r lmp-

.( '. Skalekonomi Forts .
sifiera samarbetet inom de vriga fyra
funktionerna uppn betydande stor-
driftsfrdelar, trots att produktionen r
uppdelad p ett stort antal enheter.
Samarbetet inom distributionstermina-
lerna r ett exempel p strvan att upp-
n stordriftsfrdelar p frsljningssidan.
Man kan dra vissa paralleller med
andra smfretagsbranscher och studera
de samarbetsformer som dr vuxit fram.
Jag tnker p jordbrukarnas producent-
kooperationer och detaljhandlarnas sam-
arbete i ICA. Sgverksgarna kan
kanske, liksom jordbrukarna nu frskt
att gra, centralisera all bokfring till
en datacentral. Detta ger mjlighet att
sna:bbt genomfra kostnadsanalyser och
att utnyttja ekonomisk-teknisk expertis.
Med centraliserad bokfring och gemen-
samma distributionsterminaler r det
inte lngt till gemensamt ordnande av
terligare vinster kan kanske uppns ge-
nom samordning av transporter. En
tnkbar utveckling r integration fram-
t i distributionen p den svenska mark-
naden. En stark producentkooperation
av enskilda sgverksgare kan drigenom
kanske hvda sig bttre p marknaden.
Jag tror att utvecklingen kommer att
flja sdana vgar. Om man p detta utg ifrn att tillverkningskostnaden
stt samaibetsvgen tar till vara stor-
driftsfrdelarna samtidigt som man be-
varar ngra av de frdelar egenfretagen
har, tror jag att man kommer att kun-
na hvda sig bra i konkurrensen med de
stora fretagen.
Optimal anlggningsstorlek
Inom sgverksbranschen dr nstan
alla fretag bestr av endast ett sgverk
har diskussion om skalekonomi frmst
gllt frgan om huf' stor den mest ln-
samma sgverksanlggningen br vara
ligast. Som osakkunnig p sgverkstek-
nik har jag ingen egen uppfattning i
frgan och jag skall drfr nja mig
med vissa allmnna synpunkter.
Med ekonomiskt optimal anlggnings-
storlek avses den anlggningsstorleksom
ger den lgsta tnkbara styckkostnaden
vid en viss drifttid per r. Man kan
per standard sgade trvaror sjunker ju
strre man bygger ett sgverk upp till
en viss niv, t ex till 10 000 standard
rskapacitet, men att kostnaden per
standard drefter frblir ofrndrad
nr anlggningsstorleken kar. Alla sg-
verk med en rskapacitet verstigande
10000 standard r d optimala. I den
ekonomiska analysen r man dock
frmst intresserad av att finna vilken
den minsta optimala anlggningsstorle-
ken r. Det bestmmer nmligen den
minsta kapitalinsats som r ndvndig
fr att bygga en ny optimalanlggning. /

22/