REPETITION

KVANTMEKANIK I
 F1: Vgfunktion och sannolikhetsfrdelning (1.1-1.4)
Tidsberoende Schrdinger ekvationen

h 2 2 ( x, t ) Beskriver rrelsen fr en partikel

ih ( x , t ) = 2
+ V ( x, t ) med massan m i potentialen V.
t 2m x

2
( x, t ) dx = Sannolikheten att partikeln vid tiden t
befinner sig inom x och x+dx.

2 Fysikaliska system beskrivs av
2
Normalisering ( x, t )

dx = 1
funktioner (gr mot noll d x) .

En normaliserad vgfunktion frblir normaliserad.

I kvantmekaniken vet man inte exakt vilken position (x) partikeln har. Men man
vet sannolikheten att en mtning av positionen ger ett visst vrde.
 F1: Vgfunktion och sannolikhetsfrdelning (1.1-1.4)
Frvntansvrde

2 Medelvrdet p x fr partiklar
x =

x ( x, t ) dx som befinner sig i tillstnd .

2
Allmnt: f ( x) = f ( x ) ( x, t )

dx

2
Medelavvikelsen: (x )2 = x2 x

Beskriver hur utbredd en frdelning r.

 F2: Frvntansvrde och oskerhetsrelation (1.5-1.6)
Kvantmekaniken ger oss systemets vgfunktion som beskriver sannolikhetsttheten.
Vi vet inte exakta positionen fr en partikel utan kan berkna sannolikheten att finna
partikeln inom ett givet omrde.
Position

Beskriver medelvrdet p en mngd mtningar p

x = ( x, t )x ( x, t )dx
*
positionen p partiklar som alla befinner sig i
tillstnd .

x(t) r tideberoende eftersom vgfunktionen r tidsberoende.

p(t)=m v=mdx/dt


Rrelsemngd: p = * ( x, t ) ih ( x, t )dx
x

Operatorn fr rrelsemngd: p = ih
x
 F2: Frvntansvrde och oskerhetsrelation (1.5-1.6)
Allmnt: I kvantmekaniken beskrivs alla fysikaliska storheter av operatorer.
Dessa operatorer gr att beskriva med hjlp av operatorerna fr position och
rrelsemngd.

Q = Q x,ih
x

Q = * ( x, t )Q ( x, t )dx

Heisenbergs oskerhetsrelation:
Det gr inte att mta bde partikelns
h position och rrelsemngd med
x p
2 godtycklig noggrannhet.
Desto skrare position desto mer osker
2
x (x )2 = x2 x rrelsemngd.
2
p (p )2 = p2 p
 Lite om kvant i allmnhet

Kvantmekaniken baseras p:

1. Vgfunktionen: Beskriver tillstndet hos systemet

2. Operatorer: Alla fysikaliska storheter beskrivs med operatorer Q
Vid en mtning av en storhet fs ett egentillstnd av operatorn
Q i = qi i

Systemets vgfunktion r i allmnhet en superposition av egentillstnd (diskreta

egenvrden) : = c i i
i
2
Sannoliketen att vid en mtning av storheten Q f egenvrdet qi ges av ci
Medelvrdet p mngd system som alla befinner sig i tillstnd ges av
frvntansvrdet av Q:
Q = *Q dx
F3: Stationra tillstnd och ondlig kvantbrunn I (2.1-2.2)
Tidsoberoende potential V(x,t) = V(x)
Variabel separation (x,t) = (x)(t)

Tidsoberoende Schrdinger ekv. (SE)

h 2 2 ( x)
2
+ V ( x) ( x) = E ( x)
2m x

d E
dt
= i
h
(t ) = e iEt / h
Total lsning: ( x, t ) = ( x )e iEt / h

Lsningar till tidsoberoende SE kallas stationra lsningar.

Sannolikhetsttheten och frvntansvrdet r tidsoberoende.

Allmn lsning: ( x, t ) = cn n ( x)e iEnt / h

n
F3: Stationra tillstnd och ondlig kvantbrunn I (2.1-2.2)
Ondlig kvantbrunn
V(x) Tidsoberoende potential
tidsoberoende Schrdinger ekv.

RV: ( x 0) = 0, ( x a ) = 0

a x n 2 2 h 2
Kvantiserade energi niver: En = 2
, n = 1,2,3,...
2ma
Stationra vgfunktioner (egentillstnd)
2 n

n ( x) = a sin a x 0 < x < a

0 f..
 F4: Ondlig kvantbrunn II (2.2)
V(x) Ondligt antal diskreta energiniver

n 2 2 h 2
En = 2
, n = 1,2,3,...
2ma
2 n

n ( x) = a sin a x 0 < x < a

0 f..
a x
Egenskaper
Symmetrisk potential Jmna eller udda vgfunktioner
kande antal noder
Orthonormala vgfunktioner m ( x) n ( x)dx = nm
*


Utgr ett fullstndigt set Godtycklig funktion kan skrivas f ( x) = cn n ( x)
n =1
dr cn = ( x) f ( x)dx
*
n
 F4: Ondlig kvantbrunn II (2.2)
En allmn vgfunktion kan nu skrivas

2 nx in 2 2ht
( x, t ) = cn n ( x)e iE n t / h
= cn sin e
2 ma 2

n =1 n =1 a a
Dr koefficienterna cn bestms frn BV: cn = n* ( x) ( x,0) dx

|cn|2 ger sannoliketen att en mtning av systemets energi skulle ge En.

cn = 1
2

n =1

H = cn En
2

n =1
 Vgfunktionens randvillkor

Vgfunktionen ska vara normaliserbar 2
( x, t ) dx = 1

Vi har dessutom fljande randvillkor:

1. Vgfunktionen ska vara en kontinuerlig enkelvrd funktion av x och t.

2. Derivatan av vgfunktionen m.a.p. x, dvs x ska vara kontinuerlig verallt
frutom dr potentialen r ondligt diskontinuerlig.
 Lsning av Schrdinger ekv.
V(x)

V0

1. Ls Schrdinger ekv. Inom olika omrden av x

Ex: x < 0, x > 0
Eventuellt fs olika lsningar vid olika energier (E < V0, E > V0)
Om bundna tillstnd ska berknas s eliminera ofysikaliska tillstnd som inte gr
att normalisera ( d x ).

2. Lnka samman lsningarna med randvillkoren fr och x
Tilltna energiniver
3. Normalisera vgfunktionen fr bundna tillstnd.
 F5: Harmoniska oscillatorn (2.3)
10

1 1
8 V ( x) = kx 2 = m 2 x 2
2 2
Potential energy

6 a a +
Schrdinger ekv.
4

a a + h 2 d 2 1 2 2
2
2
+ m x = E
2m dx 2
0
-3 -2 -1 0 1 2 3

x
1 1
Steg-operatorer a (m ip + mx ) H = h a a m
2hm 2

1
Energiniver: En = h n + , n = 0,1,2,...
2

Steg-operatorerna klttrar mellan egentillstnden a + n = n + 1 n +1

a n = n n 1
 F5: Harmoniska oscillatorn (2.3)
Stationra vgfunktioner
10

1
mx 2
Potential energy

6
m 4 1 m
n ( x) = H n x e 2h
4
h n
2 n! h
2

Hermite polynom
-3 -2 -1 0 1 2 3

H 0 ( ) = 1 p 2
Frvntansvrden ssom x , p , T = ,...
H1 ( ) = 2 2m
Berknas enklast genom att anvnda
H 2 ( ) = 4 2 2
h
H 3 ( ) = 8 12
3 x= (a+ + a )
2m
hm
p = (a+ a )
2
 F6: Fri partikel (2.4)
Schrdinger ekv. fr en fri partikel [V(x)=0] d 2 2 2mE
= k dr k =
dx 2 h

Totala lsningen k (x, t) = Aei ( kx -t )

Beskriver en plan vg som utbreder sig i +x riktning fr k>0 och x riktning fr k<0.
Plana vgorma r inte normaliserbara Beskriver inte fysikaliska tillstnd.
hk 2
Dispersionsrelation: (k ) =
2m
Vgpaket: Superposition av plana vgor. Normaliserbar

1
i ( kx ( k ) t ) era
( x, t ) = (k )e dk f or m et
2 r a ns ur d

i ert se h
ou r an
F F m
att kan et
m tet m
( x, t ) (k, t ) n o e
Ge pak k-ru
m
g
Vgpaket i x-rummet F-1 Vgpaket i k-rummet v sig i
rr
 F6: Fri partikel (2.4)
Grupp hastighet
hk 2
Fri partikel (k ) =
d 2m
v grupp = hk 2E
dk v grupp = =
m m
Fashastighet
Fri partikel
hk E
v fas = v fas = =
k 2m 2m
vgrupp

vfas
 F7: Deltafunktionspotential (2.5)
Deltafunktionen

0 om x 0
( x) = ( x )dx = 1 f ( x) ( x a )dx = f (a )
om x = 0

Schrdinger ekv. fr deltafunktionspotential h 2 d 2

2
( x ) = E
2m dx
RV I: ( x ) kontinuerlig verallt

d 2 m
RV II: = 2
(0)
dx h
 F7: Deltafunktionspotential (2.5)
(x)

Bundet tillstnd: (E < 0)

m m x
(x) = exp 2
h h

m 2
med energin E =
2h 2 -3 -2 -1 0

x
1 2 3

2mE
Spridningstillstnd: (E > 0) k= RV I och II ger B(A), F(A)
ikx ikx h 1
Ae Fe 2
Reflektionskoefficienten: B 2h 2 E
0.4 R = 2 = 1 +
2
0.2 Be
-ikx A m
2 1
m 2
0.0
F
-0.2 Transmissionskoefficienten: T = 2 = 1 + 2
A 2h E
V(x)

-0.4

-0.6

-0.8

-1.0

-3 -2 -1 0 1 2 3

x
 F8: ndlig kvantbrunn (2.6)

-a a

Har bde bundna och spridningstillstnd.

-V0

Bundna tillstnd E<0: Symmetrisk, jmn potential: studera jmna och udda lsningar
fr sig.
S.E. med RVI &II Tilltna
Transcendal ekvation energiniver

2
z
tan z = 0 1 Normalisering ger
z
alla koefficienterna
(jmna lsn)
Lses numeriskt/grafiskt
F8: ndlig kvantbrunn (2.6)

Minst ett bundet tillstnd!

 ikx
F8: ndlig kvantbrunn (2.6)
Ae C sin (lx ) + D cos(lx) Feikx
Be ikx Spridningstillstnd E > 0:
-a a Antag inkommande plan vg frn
vnster.

-V0

RV I och II 2 1
F V02 2a
Transmissionskoefficienten: T = 2 = 1 + sin 2 2m(E + V0 )
A 4 E (E + V0 ) h
Beror p energin
-fr vissa energier blir T=1 (transparant)

2
B
Reflektionskoefficienten R= 2 R+T=1
A
 F8: ndlig kvantbrunn (2.6)
Spridning mot potentialsteg
Antag inkommande plan vg frn vnster. ~
Om k k s gller:
Reflektionskoeff:
~
ikx ik x 2
Ae Ce B
R= 2
ikx A
Be
V0
Transmissionskoeff:
~ 2
k F
T=
k A2

Vi har alltid: R + T = 1
 F10: Schrdinger ekvationen i 3D
Tidsberoende Schrdinger ekv. i 3D
Laplace operatorn:
h 2

ih (r , t ) = 2 + V (r , t ) (r , t )
t 2m 2 2 2 2
= 2 + 2 + 2
x y z
Tidsoberoende potential V (r , t ) = V ( r )
Tidsoberoende S.E. (r , t ) = n ( r )e iEnt / h

h2 2
2m + V ( r , t ) ( r ) = E ( r )

23
Normalisering ( r , t ) d r =1
Allmnna vgfunktionen ( r , t ) = cn n ( r )e iEnt / h
n
 z
F10: Sfrisk symmetri
Antag att potentialen har sfrisk symmetri V(r,,) = V(r)
r
Sfriska koordinater
y
x = r sin cos 0 r < d 3r = r 2 sin drdd

y = r sin sin 0 <
z = r cos 0 < 2 x

2 1 2 1 1 2
Laplace operatorn = 2 r + 2 sin + 2 2
r r r r sin r sin 2

Produktansats: ( r , , ) = R ( r )Y ( , ) = R ( r )( ) ( )
Vinkeldelen:
Azimutala kvanttalet

L2Yl m ( , ) = h 2l (l + 1)Yl m ( , ) l = 0,1,2,...

Magnetiska kvanttalet

m = l ,l + 1,..., l 1, l
 F10: Sfrisk symmetri
Klotytefunktionerna: (2l + 1)(l m )!
Yl ( , ) = m
m
eim Pl m (cos )
4 (l + m )!

1 3 5
0
Y = Y10 = cos Y20 = (3 cos2 1)
0
4 4 16
Associerade Legandre funktionerna
( 1) m om m 0
m =
1 om m < 0

15 21
Y21 = m sin cose i Y31 = m sin (5 cos 2 1)e i
8 64

7
Y30 = (5 cos3 3 cos )
16
 F11: Radiella delen av sfriska Schrdinger ekv.
Antag att potentialen har sfrisk symmetri, d.v.s V(r,,) = V(r)
klotytefunktioner
Produktansats: ( r , , ) = R ( r )Y m ( , ) = u ( r ) Y m ( , )
l l
r

Radiell ekvation:

h 2 d 2u h 2l (l + 1)
2
+ V (r ) + 2
u (r ) = Eu (r )
2m dr 2mr

centrifugalterm
Normalisering:

2
u (r ) dr = 1
0
 F11: Radiella delen av sfriska Schrdinger ekv.
Exempel: Ondlig sfrisk kvantbrunn V ( r ) = 0 ra

Stationra vgfunktioner: r>a
a
r
nlm (r , , ) = Anl jl nl Yl m ( , )
a
nl Nollstlle n and sfriska
Energiniver: 2 2 Sfrisk Besselfunktion Besselfunk. l
h nl
Enl =
2ma 2 Beror p n och l. Degeneration (2l+1)

Kvanttal:

Huvudkvanttalet: n=1,2,3,
Azimutala kvanttalet: l=0,1,2, (S,P,D,F,G,) 1D
Magnetiska kvanttalet: |m| l

Paulis uteslutningsprincip: 1P
Tv fermioner fr inte ha samma uppsttning kvanttal
Tv s= part. (e, p, n) per energiniv 1S
 F12: Vteatomen I
p+ e- Coulomb potential
1 e2
V (r ) =
r 4 0 r

Produktansats: nlm (r , , ) = Rnl (r )Yl ( , )
m

Klotytfunktionerna
Radiell ekvation: u ( r ) = rR(r )

h 2 d 2u 1 e 2 h 2l (l + 1)
2
+ + 2
u (r ) = Eu (r )
2m dr 4 0 r 2mr

Har lsningen:
l +1
1 r r r
Rnl (r ) = exp vnl
r an an an

Bohrradien: 4 0 h 2 10
a= 2
= 0 . 529 10 m
me
 F12: Vteatomen I
Hr r vnl() ett polynom av grad jmax=n-l-1 vars koefficienter ges av
2( j + l + 1 n )
c j +1 = cj
( j + 1)( j + 2l + 2)
Huvudkvanttalet n infrdes fr att f en normaliserbar vgfunktion (begrnsa ordningen
p polynomet).
n jmax + l + 1
n=3
2 n=2
Energiniverna: m e 1 E1
2
En =
2
2 = 2 , n = 1,2,3...
2h 4 0 n n
E1 = 13.6 eV

Tre kvanttal: n=1,2,3, huvudkvanttalet

l=0,1,2,,n-1 Azimulala (ban-) kvanttalet n=1
|m| l magnetiska kvanttalet
Degeneration: d(n)=n2
 F13: Vteatomen II
Stationra vgfunktionen:

3 l
2 (n l 1)! r 2r 2l +1 2r m
nlm (r , , ) = 3
exp Lnl 1 na Yl ( , )
na 2n[(n + 1)!] na na

Associerade Laguerre polynom

E1
Energiniver: En =
n2

1 1 1
Rybdergsformel: = R 2 2
ni n f

2
m e 2
7 -1
R= = 1 .097 10 m
4ch 3 4 o
 F13: Rrelsemndsmoment
Klassiskt:
L
L = r p p
r
2 2
p rL
T= +
2m 2mr 2
Kvantmekaniskt:

Lx = yp z zp y = ih y z ,...
z y
Kommutatorer:
Komponenterna av rrelsemngdsmomemntet r
inte samtidigt vlbestmda.
[ ]
Lx , L y = ihLz
[L , L ] = ihL
y z x
Men L2 och Lz r samtidigt vlbestmda (kompatibla)

[L , L ] = ihL
z x y L2 f = f Har gemensamma egenfunktioner
[L , L ] = 0
2
z L z f = f Mer om detta i F14
 F14: Rrelsemndsmoment II

L = r p
L x = yp z zp y = ih y z ,...
z y
Stegoperatorer: L = L x iL y
L+ L

Kommutatorer: L+ L
[L , L ] = hL
z
L+ L
[L , L ] = 0
2

Om f r en egenfunktion till L2 och Lz s r Lf egenfuntioner till L2 och Lz.

Funktionerna f och Lf har samma egenvrde till L2, medan egenvrdet till Lz
kar med fr Lf relativt f.
 F14: Rrelsemndsmoment II

L2 f l m = h 2l (l + 1) f l m , l = 0, 1 2 ,1, 3 2 ,2,...

L z f l m = hmf l m , m = l ,l + 1,..., l 1, l

L z = ih
L2Yl m = h 2 l (l + 1)Yl m , l = 0 ,1, 2 ,...
2 1 1 2
L z Yl m = h mY l m , m l
L = h sin + 2 2
sin sin

Klotytefunktionerna
 Tentan

Tnk p att:
Skriv ordentliga lsningar som gr att flja.
ven om du inte kan lsa hela talet s frsk s
gott du kan. Du kan samla pong.
Rita tydliga figurer om det behvs.
Kontrollera svaret. r det rimligt? Har du rtt
enhet?
Hjlpmedel:
Physics Handbook
Minirknare
OBS: Du fr EJ ha grafrknare eller annan avancerad rknare(eller mobiltelefon).
Om du vill kan du lna en minirknare. Hr av dig till mig s jag vet hur mnga som
behver lna.

LYCKA TILL!