Kvantmekanik

-
Forelasning 1

Gillis Carlsson
gillis.carlsson@matfys.lth.se

2 September, 2014
 Forelasningarna i kvantmekanik

LP1
V1): Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84
V2 : Formalism. Sid 109-124, 128-131, 185-189
V3 : Approximativa berakningsmetoder. Sid. 135-146
V3 : Sfarisk symmetri. Sid 151-160
V4 : Vateatomen och st
orningsrakning i He. Sid. 163-173
V4 : Harmonisk oscillator och Atomkarnans struktur
V6 : extra
V8 : Sammanfattning och genomg
ang av ex-tenta

V9: Kvantmekanik tentamen

LP2
 Dagens forelasning

Repetition, sid 1-84 i kvantvarldens fenomen

 Repetition: Kap 1

Viktiga saker fr
an kapitel 1, Partiklar och v
agor

V
ag-partikel dualism f
or ljus och massiva partiklar
de Broglies relation mellan r
orelsemangd och v
aglangd
Postulat
Heisenbergs obestambarhets relationer
 V
ag-partikel dualism for ljus

V
agmodellen for ljus f
orklarar m
anga optiska fenomen
Men ljus kan ocksa uppfora sig som partiklar,
Ex. Fotoelektriska effekten
ljuspartiklarna kallas Fotoner och har energi E = ~
Vinkelfrekvens: = 2
Frekvens: = c

 V
ag-partikel dualism for massiva partiklar

I klassisk mekanik beskrivs partiklars uppf

orande med en partikel
model !
Typisk partikelgenskap: lokaliserad och f
orutsagbar position
Men partiklar kan ocksa uppf
ora sig som v
agor,
Ex. interferensfenomen
de Broglie v
aglangden f
or en partikel med r
orelsemangd p
defineras enligt = h/p
Viktiga samband for Fotoner och massiva partiklar

Fotoner Partiklar
Energi: E = ~ = h m0~v 2
Energi: E = m0 c 2 + 2

agvektor: ~k dar |~k| =

V 2
orelsemangd: ~p = m~v
R

Rorelsemangd: ~p = ~~k V
aglangd: = h
|~p |

|~p | = ~|~k| = ~ 2
=
h

= 2
h
ger V
aglangd: = h ~ = 2
|~p |
 Definitioner

V
agfunktionen: (~r , t)

Sannolikhetstathet: (~r , t) = | (~r , t) |2

Normering:
R R

(x, t) dx = | (~r , t) |2 dx = 1

Sannolikhetstolkning:
Rx
P (x1 < x < x2 ) = x12 (x, t) dx

Superponering: = 1 + 2
= ||2 = |1 |2 + |2 |2 + 1 2 + 1 2
 Heisenbergs obestambarhetsrelationer

Vagfunktionen beskriver en sannolikhetsfordelning och det gar inte

att skriva en v
agfunktion dar b
ade position och rorelsemangd har
givna varden
Sambandet mellan utbredningen av v agfunktionens
sannolikhetsfordelning i x och p anges av Heisenbergs
obestambarhetsrelation:

x p ~/2 (1)

Motsvarande fordelning finns ocks

a i E och t

E t > ~/2 (2)

 Repetition: Kap 2

Viktiga saker fr
an kapitel 2, Schrodingerekvationen

Schrodingerekvationen
Potentiel energi
 Schrodingerekvationen

Tidsberoende Schr
odingerekvationen:

~2 2
i~ = + V (3)
t 2m
beskriver hur v
agfunktioner andras med tiden
V
agfunktionerna kan beskriva tex elektroner som tunnlar genom en
barriar eller en alpha partikel som tunnlar ut fr
an en atomkarna
I kvantnano kursen l
ostes S.E. f
or en partikel i en dimension bla for
styckvis konstanta potentialer
 Potentialer

I kvantmekaniken anvands ofta inga krafter utan istallet bara

potentialfunktioner
Givet en potentialfunktion beskriver Schr
odingerekvationen hur
partiklar ror sig

Samband mellan kraft och potential:

~ = V
Kraft: F

Klassiska uttrycket for totala energin ar summan av kinetisk och

potentiell energi:
p2
E= + V (x)
2m
 Repetition: Kap 3

Viktiga saker fr
an kapitel 3, Stationara strommar - reflektion,transmission
och tunneleffekt

Tidsoberoende Schr
odingerekvationen
Planv
agor
 Tidsoberoende Schrodingerekvationen I

Tidsberoende SE:
~2 2
i~ = + V
t 2m

Om en v
agfunktion kan faktoriseras:

(x, t) = (x)e iEt/~ = (x)e it

dar (x) uppfyller tidsoberoende Schr
odingerekvationen:

~2 2
E = + V
2m
sager man att partiklarna ar i ett stationart tillst
and, ty

|(~r , t)|2 = |(~r )|2

 Tidsoberoende Schrodingerekvationen II

Bl.a. alla bundna tillst

and ar stationara
Generallt loser man tidsoberoende S.E. (andra ordningens ordinar
differentialekvation) numeriskt f
or en given potential V(x)
For speciella potentialer, t.ex. de styckvis konstanta och den
harmoniska oscillatorn V (x) = cx 2 , kan den tidsoberoende S.E.
l
osas analytiskt
I kvantnano kursen l
ostes SE f
or endimensionella problem med enkla
potentialer
I denna kursen blir det 3 dimensioner och bla Coulomb potentialen
 Tidsoberoende S.E. med konstant potential
Om V = V0 =konst. f
as tidsoberoende SE:

~2 d 2
+ V0 = E
2m dx 2
om E > V0 (fria partiklar) f
ar man

d 2
+ k 2 = 0
dx 2

p
med V
agtalet: k = 2m(E V0 )/~2

osningarna kallas planv

L agor:

(x) = Ae ikx + Be ikx

 Reflektion och transmission, tunnling

For planv
agor definerar man (i analogi med optiken) reflektion R
och transmission T vid ett potentialsprang enligt (se sid. 52 i boken
f
or beteckningar)

|Srefl |2 |Strans |2
R= , T = (4)
|Sin |2 |Sin |2

Vid transmission over andliga potentialgropar uppst

ar
interferensfenomen
Tunnling ar ett exempel pa ett kvantmekaniskt fenomen som saknar
motsvarighet i klassisk fysik och har konsekvenser inom vitt skilda
omr
aden t.ex:
sonderfall
Sveptunnelmikroskop (STM)
 Tunnling genom potentialbarriar

1
0.8
T 0.6
0.4
0.2
0
0 5 10 15
Energy [eV]

Tunnling genom potentialbarriar med:

bredd=0.5 nm
h
ojd=5 eV
 Repetition: Kap 4

Viktiga saker fr
an kapitel 4, Bundna tillst
and

Bundna tillst
and
Kvantbrunnar med oandligt och andligt h
oga vaggar
Ljusutsandning
 Bundna tillst
and

En partikel som befinner sig i en potentialgrop, dvs som har en

totalenergi lagre an omkringliggande potentialer, ar bunden
F
or att beskriva bundna (stationara) tillst
and i en dimension
anvands den tidsoberoende S.E.
~ 2 (x)
+ V (x)(x) = E (x) (5)
2m x 2

S.E. (ovan) har da diskreta energivarden En med tillhorande

v
agfunktioner n (x) som losningar for en given potential V (x)
 Oandlig- och andlig kvantbrunn

oandligt djup kvantbrunn

andligt djup kvantbrunn
Pauli principen

Visas p
a tavlan
 Ljusutsandning

Ljus (fotoner) kan utsandas nar en partikel deexciteras fr an ett

h
ogre bundet energitillst
and Ei (initialtillst
and) till ett lagre Ef
(finaltillst
and)
Fotonens energi blir E = Ei Ef = ~, s a att vaglangden (fargen!)
kan beraknas enligt = 2c/ (dar c ar ljusfarten)
For endimensionella kvantbrunnar galler urvalsregeln att
initialtillst
andet och finaltillst
andet skall ha olika paritet (olika
urvalsregler fas for olika experimentella villkor)
 Problem att ova p
a
For F-studenter
Ohlen, kap. 1: 4,5,8 och 11
Ohlen, kap. 4: 1,2,9 och 11

Ovning 1 p
a torsdag 4/9 kl. 10-12 (H421)

Ovning 2 p
a mandag 8/9 kl. 8-10 (H421)
Hemsida: live@lund

For N-studenter
Hilbert spaces: 1-15

Ovning 1 p
a onsdag 2/9 kl. 10-12 (K262)

Ovning 2 p
a torsdag 3/9 kl. 10-12 (K262)
Hemsida: www.matfys.lth.se/education/FMFF15/