Briller och barn

En rapport om barns behov av glasgon och landstingens otillrckliga bidrag.

Intyg frn kurator p skola:

Skolan har kunnat hjlpa pojken
med diverse skolmaterial. Han
behver ocks glasgon men
skolan kan inte hjlpa till med det.
Familjens inkomst ligger strax ver
bidragsnorm och de fr inte hjlp
av socialtjnsten.
Bifogar kostnadsfrslag p
3.360 kr frn optiker. Hoppas p
hjlp frn er, det finns ingen
annan utvg.
Innehll

Frord: Barns rtt till synutveckling 3

Snla bidrag till barns glasgon .... 4
Problemen brjar i skolan.. 5
Politikers rster om glasgonbidraget... 6
Vilka barn behver glasgon? 7
Synutveckling.. 6
Hur behandlar man synfel? ... 8
Allt fler barn i hushll med en lg ekonomisk standard . 9
Sveriges strsta barnhjlpsorganisation. 9

Bilagor:
Tabell ver landstingens glasgonbidrag i aktuell underskning..10
Partiledarnas svar om glasgonbidrag 2006. ..... 10
Hjlpmedel och samhllsstd om man har funktionsnedsttningar14
Majblommans rapporter och PM. 15

Gteborg 2008-10-02
Rapport nr 18
Majblommans Riksfrbund
Kungsgatan 28, 411 19 Gteborg
Telefon 031 60 68 90
www.majblomman.se
info@majblomman.se

2
Barns rtt till synutveckling
Utanfrskap och marginalisering av barn i samhllet kostar mycket, svl i
mnskligt lidande som i pengar. Vgen mot ett utanfrskap gr dessutom i allt
snabbare takt. Barn i familjer med lg ekonomisk standard har oftare psykiska
besvr och smre hlsovanor. I Barnombudsmannens rapport Hur kul r det p
en skala angav barnen att det man var minst njd med i sitt liv var att man
oroade sig ver familjens ekonomi.

Lennart Khler, barnlkare, professor emeritus, menar att de mest srbara barnen
finns bland dem som har svagaste socioekonomiska frutsttningarna, ssom lg
inkomst, lg utbildning, ensamstende frldrar.

Majblommans kunskap om barns behov r aktuell och unik. Genom de tiotusentals

bidragsanskningar som rligen kommer till Majblomman ser vi behoven och hur
de skiftar ver ren. Vi hjlper barnen direkt med bidrag samtidigt som vi vcker
opinion fr de behov som r uppenbara brister i den allmnna vlfrden.

Majblomman delade i fjol ut nrmare 22 miljoner till barn i Sverige som har det
besvrligt p grund av sjukdom, funktionshinder eller social situation. Ndvndiga
saker som klder, skor och glasgon ligger i topp.

Vi har tittat nrmare p varfr bidragsanskningar till barns glasgon kar kraftigt.

Otillrckliga glasgonbidrag gr att barn inte hnger med i skolan

En aktuell underskning visar att 4 av 10 av de frldrar vars barn behver
glasgon inte haft rd att kpa glasgon. Problemet r stort fr de familjer det
berr, det handlar om knslan av skam och oro. Det handlar om medicinska
problem och det handlar om ett utanfrskap i svl skolan som p fritiden.

Nedsatt syn och synfel br drfr betraktas p samma stt som nedsatt hrsel
eller annat funktionshinder. Det r ndvndigt fr att barn ska kunna utvecklas
och hnga med i skolan och delta i gemenskapen med sina kamrater.

Barn mste f bidrag till glasgon oavsett var de bor. I dag r bidragen
otillrckliga, och i Stockholms lns landsting drogs bidragen in helt r 2004.
Dessutom br ven skolbarn f bidrag till glasgon. I dag r det ytterst f
landsting som beviljar bidrag till barn som r ver tta r.

Majblommans krav r att betrakta synhjlpmedel som

medicinsk behandling eller hjlpmedel fr en
funktionsnedsttning. Bidrag till synhjlpmedel mste
snarast infras s att barn med nedsatt syn ocks kan
hnga med i skolan och p fritiden!

Lena Holm
Generalsekreterare

3
Snla bidrag till barns glasgon
Majblommans kartlggning av glasgonbidrag till barn visar p allvarliga brister.
Reglerna skiljer sig t mellan olika delar av landet och generellt sett r bidragen fr
snla. Stockholms lns landsting har till och med avskaffat glasgonbidraget.

I ett ftal landsting r glasgonen gratis, men bara upp till 7 rs lder:
Gvleborg
Kronoberg
Norrbotten
Vstmanland
I andra landsting ges ett fast belopp (oftast mellan 400 och 500 kronor), i vissa fall
r bidraget beroende p hur avancerade glasen r. Bidragen gller glasen, bidrag
till bgar ges oftast inte. I de fall det ges handlar det som hgst om ngra
hundralappar. Men bgar och standardglas fr barn kostar mellan 1.000 och 2.500
kronor.

Bidragen erbjuds dessutom bara till barn till och med 7 rs lder med ngot
undantag. Frutsttningen fr subvention r recept frn lkare som visar att
barnet behver glasgon. Det beror p att optiker inte fr gra synunderskningar
p barn innan de fyllt tta r.1

Starkt std fr glasgonbidrag till barn

Majblomman lt Novus Opinion stlla ett par frgor den 12-13 augusti 2.
Svaren visar att 9 av 10 anser att barn med synfel br f bidrag till glasgon (p
samma stt som barn med nedsatt hrsel fr hrhjlpmedel). En majoritet av dem
anser att bidraget br utg oavsett frldrarnas inkomst.

54 procent tycker att barn med synfel br f bidrag till glasgon

39 procent tycker att bidrag till barnglasgon br vara inkomstprvat
4 procent tycker inte att barn med synfel br f bidrag till glasgon
3 procent vet inte/har ingen uppfattning

4 av 10 har inte rd med glasgon

Underskningen visar att 12 procent av de tillfrgade som har barn som bor
hemma har varit tvungna att vnta med bestlla eller hmta ut glasgon till sina
barn eftersom de inte hade rd just d.
12 procent har av ekonomiska skl varit tvungna att vnta med glasgon
till sitt/sina barn
70 procent svarar att barnet/barnen inte har behvt glasgon
18 procent har haft rd med glasgon till sitt/sina barn
Av de frldrar som uppger att deras barn behver glasgon har 4 av 10 inte haft
rd med glasgon.

1
Leg optiker berknas svara fr drygt 95 procent av alla synunderskningar i landet. vriga knappa fem
procent avser barn under tta r och grs i regel av gonlkare, som frfattningsenligt har
frskrivningsrtt till optiska synhjlpmedel fr barn.
2
Underskningen genomfrdes i ett riksrepresentativt urval p 1 000 individer.

4
Problemen brjar i skolan
Fram till och med att skolan brjar undersks gonen i samband med obligatoriska
kontroller hos barnavrdscentralen. Nr barnet brjar skolan tar skolhlsovrden
ver synunderskningen.

Barn med synfel som inte fr glasgon fr problem i skolarbetet. Det handlar om
att barnen inte hnger med i skolarbetet eftersom de inte ser ordentligt och det
handlar om att barnen vanligtvis fr psykosomatiska besvr som huvudvrk,
trtthet och koncentrationssvrigheter.

Hugo Lagercrantz, professor pediatrik, neonatologi talar ofta om det lilla barnets
behov. Barnets hjrna r som en djungel med nervbanor kors och tvrs. Att tala
mycket till barnet r viktigt fr sprkutvecklingen. De nervbanor som stimuleras
under tidig barndom frodas, med andra frsvinner. Han menar att det r viktigt att
stimulera barns lsning. Och om barnet inte kan se p grund av medfdd starr eller
svr skelning, gr synbarken i trda och barnet utvecklar inte synfrmga.

Synen spelar en dominerande roll vid tidig kommunikation och inlrning. Det r
nyckeln till kunskap. Glasgon till barn br drfr ses som medicinsk behandling s
lnge som synen utvecklas fr att barn ska kunna utvecklas och hnga med i skolan
och delta i gemenskapen med sina kamrater. Om synnedsttningen r bestende
br glasgon betraktas som hjlpmedel fr funktionsnedsttning p samma stt
som en hrapparat r.

Enligt Gerd Holmstrm, docent och barngonlkare vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala som uttalar sig i en artikel i Svenska Dagbladet, r synen inte
frdigutvecklad frrn vid 8 till 10 rs lder.
Om ett barn har stora brytningsfel, ssom versynthet, nrsynthet eller
astigmatism, r det viktigt att anvnda glasgon fr att synen ska utvecklas
optimalt. Barnet kan annars f en synnedsttning som inte gr att behandla
senare. Brytningsfel har en viss rftlighet. Det finns familjer dr alla r nrsynta och
d kan utgifterna bli vldigt hga, menar hon.

ven Ulla Kugelberg, verlkare p S:t Eriks gonsjukhus i Stockholm, betonar

kostnaderna fr barnglasgon.
Det blir jttedyrt. Dels vxer barn s de mste byta glasgon mycket oftare n
vuxna, dels sliter barn sina glasgon p ett annat stt. Ulla Kugelberg fr hnvisa
familjer med dlig ekonomi till socialtjnsten eller sjukhusets kurator som kan
frdela medel ur fonder eftersom bidraget slopades 2004.

Bidragsanskningar till Majblommans lokalfreningar verifieras ofta med intyg

frn skolhlsovrden som har ett stort engagemang fr barns hlsa och utveckling.

Intyg frn skolskterska:

I brjan av terminen gick flickans glasgon snder och hon r i stort behov
av glasgon. Vid min underskning av henne konstaterar jag att hon ser
0,15 med sitt vnstra ga och 0,5 med sitt hgra ga. (normal syn r 1,0).
Hon ser inte vad lraren skriver p tavlan, kan inte arbeta vid datorn och har
ofta huvudvrk. Familjens ekonomi r anstrngd d modern r sjukskriven
och pappan r avliden.

Intyg frn kurator p skola:

Mamman har varit i kontakt med undertecknad med anledning av familjens
svaga ekonomi. Skolan har kunnat hjlpa pojken med diverse skolmaterial.
Han behver ocks glasgon men skolan kan inte hjlpa till med det.
Familjens inkomst ligger strax ver bidragsnorm och de fr inte hjlp av
socialtjnsten. Bifogar kostnadsfrslag p 3.360 kr frn optiker.

5
Politikers rster om glasgonbidrag
terinfr glasgonbidraget!
Det krver Yvonne Andersson, kristdemokratisk riksdagsledamot som i fjol lmnade
in en motion om detta.
Glasgon kan jmfras med hrapparater som barn fr gratis. Vad r det fr
skillnad p synen och hrseln? Det r tv olika sinnen, men det r ingen skillnad i
betydelse mellan dem bda behvs fr att vi ska kunna fungera ordentligt i
skolan eller p arbetsplatsen. Glasgon fr aldrig betraktas som en kosmetisk
tgrd, sger Yvonne Andersson

Pia Lidwall, gruppledare (kd) i Stockholms lns landsting, lovade infr valet att
terinfra glasgonbidraget som vnstermajoriteten drog in:
Landstinget under vr ledning kommer spendera minst 4,5 miljoner p detta
bidrag; summan spelar nmligen liten roll fr landstinget men en stor roll fr alla
barnfamiljer som fr ta del av ett bidrag p mellan 600-800 kr per glasgonrecept.

Hj bidraget till barns glasgon!

Landstinget br hja bidraget till barns och ungdomars glasgon. Det freslr
socialdemokraten Lena Bckelin enligt ett inslag i P4 Jmtland den 20 december.
I dag fr barn upp till sju r 500 kronor i bidrag frn landstinget till glasgon. Lena
Bckelin anser att bidraget br hjas och att ungdomar upp till 19 ska kunna f
det.

6
Vilka barn behver glasgon?
Hos de flesta barn utvecklas synen normalt och de obligatoriska barnunder-
skningarna avsljar som regel alla vsentliga synfel. Har du misstanke om att
ngot r fel med ditt barns syn ska du vara uppmrksam p fljande signaler:

Att ena gat skelar d och d eller nr ditt barn r trtt.

Att barnet stnger eller tcker det ena gat ofta
Att barnet ofta lgger huvudet p sned eller vrider det nr de ska se ngot
Att barnet ofta ofrivilligt stter i saker och mbler
Att barnet sitter pfallande nra TV:n eller hller boken nra ansiktet
Att barnet kisar ofta
Att barnet blinkar ofta eller kniper ihop gonen
Att barnet ofta har huvudvrk

Barn under tta r undersks i regel av gonlkare, som frfattningsenligt har

frskrivningsrtt till optiska synhjlpmedel fr barn.

Utver att gonlkaren kontrollerar gonens utveckling finns det en annan speciell
orsak. Barns gon r mycket anpassningsbara och vid speciella tillfllen r de i
stnd att kompensera fr tmligen stora synfel. gonlkaren kan drfr droppa
medicin i gonen som upphver gats frmga att fokusera och kan drmed
avslja eventuella synfel.

Ungefr vart tjugonde barn behver glasgon. Glasgonen ges fr att rtta till ett
brytningsfel (versynthet, nrsynthet och astigmatism) s att en skarp bild faller p
nthinnan. Vissa typer av skelning kan ocks rttas till med hjlp av glasgon. Vissa
brytningsfel kan gat sjlv med strre eller mindre anstrngning frska
kompensera. Om brytningsfelet r strre n vad barnet sjlv kan klara av ges
glasgon. Glasgonen ska anvndas stndigt fr att synen ska utvecklas p bsta
stt. I brjan kan det vara svrt att vnja sig vid sina glasgon. Barnet kan till och
med uppleva att det ser smre med glasgonen, beroende p att det kan ta tid fr
gat att lra sig att slappna av. Detta r alltid individuellt hur lnge barnet behver
glasgon. Man kan aldrig i frvg frutse hur lnge glasgonbehovet kvarstr.

Synutveckling
Det nyfdda barnets syn r inte frdigutvecklad vilket beror p omognad i
synsystemet (nthinnan, synbanorna och synbarken i hjrnan). Det nyfdda
barnet kan urskilja ett ansikte p 0,5 meter. Vr syn frbttras och utvecklas efter
hand upp till 8-10 rs lder. De flesta barn har fullt utvecklad syn vid 6 rs lder. Fr
att en normal utveckling av synen ska ske krvs att synsystemet stimuleras p
bsta mjliga stt. Detta krver att bilden som trffar nthinnan r av absolut
bsta kvalitet.

Ett barn med brytningsfel (nrsynthet, versynthet, astigmatism) fr aldrig en

fullgod bild p nthinnan, och synen utvecklas inte som den ska. Man fr en
synsvaghet (amblyopi) som beror p bristande stimulering och inte p ngon
sjukdom i gat eller synbanorna. Skelning och optiska hinder kan ocks orsaka
amblyopi.

Cirka 6 procent av barn i frskoleldern drabbas av amblyopi.

7
Hur behandlar man synfel?
Om brytningsfel freligger ska detta korrigeras med glasgon.
Vid behov kan ett ga stimuleras extra genom att man stter lapp fr det
andra gat.
Om optiska hinder freligger (t ex. linsgrumlingar, nedhngande gonlock)
tgrdas dessa.

Ju tidigare man startar behandling desto bttre mjlighet till ett bra resultat.
Behandlingen mste oftast fortstta s lnge synutvecklingen pgr.

8
Allt fler barn i hushll med en lg
ekonomisk standard
Andelen barnhushll med lg ekonomisk standard har kat kraftigt under senare
r och uppgick under 2007 till 12 procent. Ur ett barnperspektiv r det allvarligt
att gruppen kar eftersom det innebr risk fr bde ett socialt och ett
ekonomiskt utanfrskap gentemot andra barn. Frldrarnas ekonomiska
standard har stor betydelse fr barnens uppvxtvillkor. En svagare ekonomi kan
f effekter p barns mjligheter att delta i fritidsaktiviteter, deras boendemilj,
utbildning och ven hlsa.

Att vxa upp i fattiga familjer r frknippat med knslor av skam, oro och rdsla.
Det r drfr angelget att sprida kunskap om att fattigdom inte r ett resultat av
ofrmga att hushlla, det handlar om familjer som kmpar fr att f tillvaron att
g ihop utan ngra marginaler utver det allra ndvndigaste.

Familjer med knapp ekonomi frsker undvika situationer dr frldrar eller barn
lper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Det kan innebra att
man tackar nej till fdelsedagskalas eftersom det saknas pengar till att kpa en
present eller ordna ett eget kalas. Det kan ocks innebra att sjukanmla barnet
vid en skolresa frldrarna inte har rd med.

Sveriges strsta barnhjlpsorganisation

Majblomman har sedan 1907 arbetat fr att frbttra barns villkor och bekmpar
barnfattigdom. Vi betraktar barnet ur ett en-meters-perspektiv som utgr frn
Barnkonventionen. Vi har en helhetssyn p barns hlsa och utveckling och r noga
med att barns behov lyfts fram i vr verksamhet. Det betyder ocks att vi agerar
nr vi ser brister i den allmnna vlfrden som r reglerad i lag och i
Barnkonventionen.

Majblomman bestr av drygt 700 lokalfreningar som sjlvstndigt bedmer och

behandlar bidragsanskningar frn ekonomiskt utsatta frldrar. Det handlar om
bidrag till enskilda barn.
Majblomman Familjen
Lokalfreningarna r en del av
ntverket runt varje barn.
Medlemmarna arbetar oftast,
till vardags, inom de funktioner Fritiden Skolan
som finns runt barnet.

Sjuk- och
Socialtjnst hlsovrd

Majblomman bidrar ven till forskning om barns villkor, har ett sommarlger fr
barn p Galtar och bedriver verksamhet som syftar till att barn ska f komma till
tals i beslut som rr dem.

P tio r har Majblommans insamling kat frn 16 till 46 miljoner kronor.

Men behoven r nnu strre. Andelen barnhushll med lg ekonomisk standard har
kat kraftigt under senare r och uppgick under 2007 till 12 procent. Ur ett
barnperspektiv r det allvarligt att gruppen kar eftersom det innebr risk fr bde
ett socialt och ett ekonomiskt utanfrskap gentemot andra barn.

Majblomman och andra organisationer som kan bevilja bidrag till barnfamiljer r
ofta den sista utvgen.

9
 Bilaga 1
Landstingens bidrag enligt kartlggning i juni 2008

Landsting Bidrag lder Belopp

Hgst 700 kronor. Men ven barn och unga
Blekinge Ja Till och med 7 r. 9-19 r kan f bidrag med hgst 300 kronor fr
utprovning av glasgon.
Dalarna Ja Till och med 7 r Mellan 350 och 600 kronor beroende p glas.
Gotland Ja Till och med 7 r. 600 kronor
Gvleborg Ja Till och med 7 r. Gratis
500 eller 770 kronor beroende p hur
avancerade glasen r. Barn och unga 8-19 r
Halland Ja Till och med 7 r.
kan vartannat r f ett bidrag p hgst 450
kronor fr glasgon/kontaktlinser.
Jmtland Ja Till och med 7 r. 500 kronor
Hgst 700 kronor. ven barn 8-11 r som
Jnkping Ja Till och med 7 r. behandlas fr synedsttning eller skelning kan
f bidrag.
Kalmar Ja Till och med 7 r. Frn 725 kronor och uppt beroende p glas.
Full ersttning fr normalglas. Bgar hgst 100
Kronoberg Ja Till och med 7 r.
kronor.
Norrbotten Ja Till och med 7 r. Gratis
Hgst 500 kronor fr enkelslipade och 1 000
Skne Ja Till och med 7 r.
kronor fr dubbelslipade.
Stockholm Nej --- ---
Hgst 500 kronor.
Srmland Ja Till och med 7 r.
P lkarremiss ven till barn 8-12 r.
Uppsala Ja Till och med 7 r. 550 kronor
Vrmland Ja Till och med 7 r. Mellan 250 och 600 kronor beroende p glas.
Vsterbotten Ja Till och med 7 r. 400 kronor
Vsternorrland Ja Till och med 7 r Mellan 450 och 900 kronor beroende p glas.
Vstmanland Ja Till och med 7 r. Gratis
V. Gtaland Ja Till och med 7 r. Varierande belopp beroende p typ av glas.
Mellan 300 och 450 kronor beroende p glas.
rebro Ja Till och med 7 r.
Bgar hgst 300 kronor.
stergtland Ja Till och med 7 r. 450 kronor

10
 Bilaga 2

Partiledarnas svar om glasgonbidrag 2006

visar p lg medvetenhet.
Under politikerveckan i Almedalen 2006, stllde knattereportern David
Lindvall, 11 r, frn S:t Hansskolan i Visby partiledarna mot vggen.
Svaren visar p lg medvetenhet om den situation som drabbar
ekonomiskt utsatta barn med nedsatt syn.

Frgan till partiledarna

Barn som har nedsatt hrsel fr en hrapparat fr att kunna hnga med
i skolan och p fritiden. Nr barn har nedsatt syn blir begrnsningarna
lika stora fr barnet. Men de fr inte bidrag fr sina glasgon.
Tycker du att alla barn som behver glasgon ska kunna f bidrag till det?

Socialdemokraterna, Gran Persson

Sndag den 2 juli

Jag tycker inte att det r orimligt men det r inte jag som ska avgra den saken. Det gr
vra landsting och vissa landsting ger bidrag, men inte till vilka bgar som helst.
En del bgar r vldigt dyra, men standardbgar och glasen. En del landsting ger inget och
std och jag tycker att de ska prva den saken srskilt.
Vi kommer inte att g in frn statens sida och krva att man ger bidrag rakt ver utan
landstingen bestmmer. Men landstingen har terigen en god ekonomi och det r en
relativt begrnsad kostnad.

Kristdemokraterna, Gran Hgglund

Mndag den 3 juli

Nr du beskriver frgan s hr lter det vldigt konstigt. Vi har inget i vrt valprogram som
tar upp denna frgan men jag ska underska detta och terkomma till dig nr jag har
gjort det och ge dig ett svar.

11
 Miljpartiet, Maria Wetterstrand
Tisdag den 4 juli

Det r ngonting som jag kan frst att man kan uppleva som orttvist. Jag kan inte lova
s hr direkt vad jag ska frndra fr jag vet inte vad det kostar och vad man i s fall skulle
behva ta dom pengarna ifrn.

Moderaterna, Fredrik Reinfeldt

Onsdag den 5 juli

Vi har inget sdant frslag men du beskriver problemet korrekt. I Sverige har ron varit
offentlig sektor och gon privat sektor. Jag tror vldigt f tycker det hr med glasgon och
hjlp med synen r ett problem utan kritiken kommer oftast nr man behver hjlp med
hrseln. Det r d vi tycker oss ha problem med att f de hjlpmedel vi tycker oss ha rtt
till och det r d det r lnga ker. Drfr r det runt hrseln vi behver mer resurser.

Vnsterpartiet, Lars Ohly

Torsdag den 6 juli

Jag tycker du har helt rtt nr du jmstller synproblem med hrselproblem. Det r inte
barns fel att man har smre hrsel eller syn r sina kompisar. Det betyder en stor kostnad
fr frldrar som har lite pengar. Det r en frga jag ska ta med mig och flja upp nr jag
kommer tillbaka till Stockholm. Sedan kan vl du och jag hras av s att jag kan svara mer
konkret sedan.

12
 Folkpartiet, Lars Leijonborg
Fredag den 7 juli

Ja, jag vet inte riktigt, det dr r nog inte staten som bestmmer utan det r kommuner
och landsting. P sina hll har det nog varit s att om man har ett medicinskt synfel s
kunde man f bidrag. Det dr fr vi titta p om det r en stor kostnad fr vissa familjer s
r det synd om de inte kan skaffa bra glasgon. Ingen ska ju behva vara utestngd frn
skolundervisningen och inte kunna lsa fr att man inte har bra glasgon.

Centerpartiet, Maud Olofsson

Lrdag den 8 juli

Vi har sagt s hr att man ska jmstlla hjlpmedel, bde vad gller bidrag och
tillgnglighet. Idag kan du g till optikern och snabbt f hjlp med glasgon men inte g
till en hrcentral och snabbt f hjlp med en hrapparat.
Vi har sagt att man ska jmstlla hjlpmedel och s fr vi se ocks p det hr med
ersttningen.

13
 Bilaga 3

Hjlpmedel och samhllsstd om man har

funktionsnedsttningar
Om man har en funktionsnedsttning ska man kunna leva ett s vanligt liv som
mjligt. Landets hlso- och sjukvrd, socialtjnst, socialfrskrings- och
arbetsmarknadstgrder ska sammantaget ge frutsttningar fr detta.
Samhllets insatser i form av std fr man huvudsakligen genom
kommunen
landstinget/regionen
frskringskassan
lnsarbetsnmnden.
Kommunen svarar fr skola/utbildning, bostadsanpassning, ldre- och
handikappomsorg samt hlso- och sjukvrd upp till lkarniv.
Landstinget svarar i huvudsak fr hlso- och sjukvrd p alla vrdniver.
Frskringskassan svarar fr socialfrskringens ansvarsomrde, till exempel
pensioner och sjukpenning.
Lnsarbetsnmnden har ansvaret fr insatser med anknytning till arbetet.
Vem har en funktionsnedsttning?
Man har en funktionsnedsttning om man p grund av en skada, sjukdom eller
medicinskt tillstnd har svrigheter att klara vardagliga aktiviteter.
Hjlpmedel ger kad livskvalitet
Tillgng till bra hjlpmedel och en tillgnglig milj r grundlggande
frutsttningar fr att man ska kunna leva ett s aktivt och sjlvstndigt liv som
mjligt om man har en funktionsnedsttning. Vl fungerande hjlpmedel kan
innebra att man fr en vsentligt kad livskvalitet. Dessutom kan hjlpmedel
medfra besparingar inom andra sektorer av samhllet.
Vad r hjlpmedel?
Hjlpmedel r produkter som man behver nr man har en funktions-
nedsttning fr att frebygga framtida frluster av funktion eller
frmga frbttra eller bevara funktion eller frmga samt
kompensera frsmrad eller frlorad funktion och frmga att klara det
dagliga livet.
Hjlpmedel som ska anvndas i hemmet, nrmiljn och skolan fr att underltta
det dagliga livet och/eller fr vrd och behandling, r ett ansvar fr
sjukvrdshuvudmnnen, det vill sga landstingen och kommunerna. Hjlpmedel
frskrivs av hlso- och sjukvrdspersonal.

Klla: Sjukvrdsrdgivningen

14
 Bilaga 4

Majblommans rapporter och PM

www.majblomman.se
2008-07-15 En-meters-perspektivet
En rapport om partiledarnas syn p barnfattigdom i Sverige.
2008-06-12 Mitt sommarlov, vad jttesknt mitt sommarlov ska bli.
En rapport om barns olika villkor och kommuners ansvar fr barn under sommarlovet.
2008-03-27 Somliga gr med trasiga skor, sg vad beror det p?
Majblommans rsrapport 2008. Om barns dagsaktuella behov
som en fljd av brister i vlfrden.
2007-11-30 Vad fick du i julklapp?
En rapport om barn och ekonomisk utsatthet i jultid och om brister i barnperspektiv vid
beslut om ekonomiskt bistnd.
2007-07-13 Har barnkonventionen tagit sommarlov?
En rapport om barns rster och rttigheter
2007-06-07 Sommar, sommar och sol
En rapport om barns olika villkor p sommarlovet
2007-03-22 Man mste bry sig om hur ungarna mr
En rapport om barns villkor och svenskars attityd till barnfattigdom i Sverige
2006-07-11 Barns glasgon -behov, bidrag och brister.
Rapport om skillnaden i synen p synnedsttning och andra funktionshinder och
sjukdomar.
2005-12-29 Barns ojmlika villkor i Sverige.
PM om Majblommans syn p avgifter i skolan och vr roll i barnets ntverk.
2005-11-22 Dyra julklappar och svrt ta ledigt drabbar barn

2005-09-14 Drfr skapar Majblomman debatt om avgifter i skolan.

PM om avgifter i skolan under pgende frhandling om ny skollag.
Innehller sammanfattning av doktorsavhandlingen "Ndvndighetens pris".
2005-07-12 Knattereporter stllde politiker till svars i Visby
Rapport om politikers syn p obligatoriska klasskassor i skolan.
2005-07-06 Nr kassan r skral
Rapport om klasskassan och andra olagliga avgifter i skolan.
2005-06-09 Du ska inte tro det blir sommar
Rapport om hur ekonomisk utsatthet drabbar barn p sommarlovet.
2005-06-09 Klassresan
Rapport om hur olagliga avgifter drabbar fattiga barn i skolan.
2004-11-22 Discon, plastpsar, majblommor (och ett och annat lagbrott).
Rapport om goda rd om hur aktiviteter och hjlpmedel finansieras i skolan.
2004-07-12 Politiker svarar om avgiftsbelagda skolaktiviteter.
Rapport frn politikerveckan i Visby den 4-10 juli 2004.
2004-07-08 Vem har rd att g i skolan?
Rapport om avgiftsbelagda skolaktiviteter och kommuner som bryter mot lagen.
2004-06-10 Barns behov tar inte sommarlov
Rapport om kommuners minskade satsningar p skollovsaktiviteter.
2004-04-26 Majblommans syn p barnfattigdom i Sverige.
PM om Majblommans erfarenheter om villkoren fr barn som lever i en fattig familj.
Bilaga i Ds 2004:41, Ekonomiskt utsatta barn.

15