94
Tom Christensen, Per Lcegreid,
Paul G. Roness och Kjell
R o v i k : Organisationsteori fr
lig sektor. Malm 2005: Liber
J O H A N BERLIN - ERIC C A R L S T R M '
Frvaltaingspolitik och organisationsteori
r tv omrden som ligger relativt nra
varandra. Frfattarna till denna bok har
sett ett behov av att kombinera dessa m-
nesomrden och drfr tagit fram en lro-
bok i organisationsteori fr offentlig sek-
tor. I Norge inkluderas organisationsteo-
rin inom det statsvetenskapliga mnet vil-
ket frklarar att boken r skriven av fyra
norska professorer i statsvetenskap, verk-
samma vid olika universitet i Norge. Bo-
ken r versatt frn norska till svenska
och delvis omgjord med exempel tagna
frn en svensk kontext. I boken har fr-
fattarna ambitionen att ta ett helhetsgrepp
p organisationsteori med applicering p
de problem som kan upptrda i offentliga
organisationer. Organisationsteori, demo-
kratiteori och beslutsteori kombineras
Och offentliga organisationer anvnds
som empiriska exempel. Samtidigt som
utgngspunkten r lovvrd krvs det om-
fattande avgrnsningar fr att hantera ett
s omfattande mne utan att tappa den
rda trden.
Boken r indelad i nio kapitel. Det inle-
dande kapitlet bestr av en vergripande
beskrivning av organisationsteori fr of-
fentlig sektor. Hr behandlas frgor om;
1 Fil dr Johan Berlin, r verksam som tf uni-
versitetslektor vid Frvaltningshgskolan
Gteborgs universitet.
E-post: johan.berlin@spa.gu.se
Fil dr Eric Carlstrm, r verksam som uni-
versitetslektor vid Hgskolan Vst.
E-post: eric.carlstrom@hv.se
Statsvetenskaplig Tidskrift 2 0 0 7 , rg 1 0 9 nr 1
vad som r skillnaden mellan offentliga
Arne och privata organisationer, hur organisa-
offent- tionsteorin kan avgrnsas fr offentlig
sektor samt strukturer, processer och
uppgifter i offentliga organisationer. I de
tre fljande kapiden presenteras tre teore-
tiska perspektiv, det instrumentella per-
spektivet, kulturperspektivet och mytper-
spektivet. Utifrn de tre perspektiven be-
skrivs fyra teman i offentliga organisatio-
ner; ml och vrderingar, ledning och
styrning, reformer och frndringar samt
effekter och implikationer. De fyra tema-
omrdena diskuteras med utgngspunkt
frn de tre teoretiska perspektiven. I bo-
kens avslutande kapitel frs en vergri-
pande diskussion utifrn frgor om orga-
nisation, organisering, strategier, kom-
plexitet och reformarbete. Boken avslutas
med att ett antal framtidsscenarion fr of-
fentliga organisationer skisseras.
Ska ngot kapitel vljas som srskilt ls-
vrt faller valet p bokens ttonde kapitel.
I kapidet behandlas frgor om effekter
och implikationer av organisering i offent-
lig sektor. Bland annat reser frfattarna
frgor om varfr det r s svrt att mta
effekter. I kapitlet beskrivs de utmaningar
och dilemman sm n politiker eller fr-
valtningstjnstemn kan stllas infr vid
effekt- och resultatxntjiing. De aspekter
som diskuteras handlar om; ansvars-, re-
sultatmmings-, rapporterings- och upp-
fljningsproblem. I framstllningen har
frfattarna ett distanserat frhllningsstt
till att det skulle frekomma en bsta or-
ganisationslsning. Detta frklaras bland
annat med att offentliga organisationer
inte r ett entydigt fenomen, samt att kon-
texten har stor betydelse fr resultatet.
Kapidet avslutas med en diskussion om
effekter av reformer utifrn en vid respek-
tive snv utgngspunkt.
I boken ges genomgende en rad exem-
pel p olika svrigheter med att organisera

och styra offentlig verksamhet. Exemplen
r mestadels hmtade frn statlig verk-
samhet, ssom; Skatteverket, Skolverket
och Frsvarsmakten. Exempel hmtade
frn statlig sektor dominerar. Fr balan-
sens skull hade det varit nskvrt med fler
exempel hmtade frn landsting och
kommuner. Det framstr som angelget
med tanke p att dessa r huvudmn fr
en stor del av den offentliga sektorns
verksamhet.
Till bokens starka sidor br dess logiska
upplggning, struktur och sprk lyftas
fram. Det gr att boken r lttillgnglig
som lromedel. Fr det andra ger de tre
inledande teoretiska kapiden en god be-
skrivning av organisationsteoretiska ut-
gngspunkter, vilka ocks kan lsas sepa-
rat med god behllning. En tredje styrka
bestr i frfattarnas ambition att gynna en
mer frstelseorienterad granskning av
offentliga frvaltningar. Ett tilltagande
behov av att utmana ensidiga frklaringar
och utka potentialen fr frstelse kr- spektiv lyfter srskilt fram hur frfogan-
ver ett strre inflytande av teoribildningar
som br vissa voluntaristiska drag, det vill
sga, ger visst utrymme fr att mnskligt
agerande kan ha betydelse och inte beh-
ver vara frutsgbart eller konformt. Det
som i boken benmns som en "transfor-
mativ ansats" r ett anvndbart stt att
gra mer varierande och representativa
analyser som inrymmer fler dimensioner
n de dominerande frklaringsmodeller
som tidigare varit brukligt inom omrdet.
Vi vill ocks passa p att peka p ngra
av bokens svagare sidor. De tre teoretiska
perspektiven r behftade med vissa pro-
blem. Teorier som under lng tid varit vik-
tiga fr organisationsforskare skulle med
ngra enkla handgrepp kunnat ges en
hemvist bland perspektiven. Detta gller i
synnerhet kulturperspektivet som frfat-
tarna dedicerar Philip Selznick. Frfattar-
na tenderar att begrnsa kulturperspekti-
95
vet och mytperspektivet vilket gr att de
fr relativt sm differenser i redogrelsen.
Exempelvis framhlls det, ngot vagt, att i
bda perspektiven finns naturliga utveck-
lingsprocesser men att i kulturperspekti-
vet rder en ls koppling mellan nya
strukturer och normer och att det i myt-
perspektivet finns en "srkoppling" mel-
lan beslut och handling (s. 178). Skillna-
den framstr som hrfin. Detta r ett ex-
empel p ngot vaga distinktioner som
kunde ha gjorts tydligare och mer kon-
trastrika. Fenomen behver, helt i frfat-
tarnas anda, kunna granskas frn flera oli-
ka hll fr att frsts. Inte minst gller det-
ta offentliga organisationer som r kom-
plexa, motsgelsefulla med djupa historis-
ka rtter. Ett annat organisationsteote-
tiskt perspektiv som kunde givits utrym-
me r nyinstitutionella ekonomiska teorier
(NIE) vilka bland annat representeras av
teoretiker som Douglass North (1993)
och Oliver Williamson (2000). Detta per-
dertter frdelats mellan lnder, professi-
oner och i hierarkier. NIE bidrar ocks
med transaktionskostnadsteorier som
synliggr de frluster som exempelvis
moderna reformer medfr. I boken sorte-
ras detta perspektiv in bland de instru-
mentella synstten vilket kan uppfattas
som en snv generalisering. NIE r ett in-
stitutionellt perspektiv snarare n instru-
mentelit i strikt mening.
Den andra svagheten handlar om av-
saknaden av referenser i texten. Eftersom
boken r att betrakta som en forskningso-
rienterad lrobok blir detta lite av ett pro-
blem. Den som vill lsa vidare, frdjupa
sig, eller flja upp ngot av resonemangen
r hopplst frlorad. Referensregistret
lngst bak i boken ger den vane och teore-
tiskt bevandrade lsaren mjligheter att
ska vidare. Men vnder de sig till ml-
gruppen studenter r det tveksamt om de
96
kan frvntas kunna stta in de olika reso-
nemangen i sitt rtta teoretiska samman-
hang. Frfattarnas ambition att skriva
utan referenser fr att f "flyt" i lsningen
r god, men genom anvndandet av en
notapparat hade samma syfte kunnat upp-
ns.
Inledningen av respektive kapitel hr
till bokens tredje svaghet. Varje kapitel i
boken inleds med ett utdrag frn t.ex.
Statskontorets, Skatteverkets eller Poli-
sens rsredovisning. Som lsare har vi fr-
gat oss varfr dessa texter str dr och
varfr de inte anvnds mer aktivt. Vi hade
nskat att avsikten med de inledande text-
citaten hade framhllits tydligare. Syftar
de till att framhlla och driva en tes, eller
att belgga ngot som frst drefter reds
ut teoretiskt eller r syftet rentav att vcka
intresse? Om sklet r det sistnmnda fr-
gor vi oss hur intressevckande ett utdrag
ur Skatteverkets rsredovisning frn r
2003 egentligen r. Om sklet r att driva
en tes eller, i omvnd ordning, belgga
den fortsatta beskrivningen vcks en rad
metodmssiga frgor som borde redovi-
Prenumerera p Statsvetenskaplig tidskrift!
www.statsvetenskapligtidskrift.se
sas tydligare i framstllningen. Hr finns
det utrymme fr frbttring.
ven om boken r behftad med svag-
heter tar nd det positiva intrycket ver-
handen. Bokens beskrivning av moderna
organisationsteoretiska modeller "i var-
dande" ger en god frstelse fr organisa-
toriska skiljelinjer och den offentliga sek-
torns komplexitet. Boken kan drfr re-
kommenderas som kurslitteratur inom
mnen som statsvetenskap, fretagseko-
nomi och offentlig frvaltning. ven de
forskare som r i behov av en kortfattad
organistinsteoretisk versikt torde ha
visst utbyte av att ta del av bokens- tre teo-
retiska kapitel.
Referenser
North, Douglass C, 1993. Institutionerna, tillvxten
o vlstndet. Stockholm: SNS Frlag.
Williarnsson, Oliver E., 2000. 'The New Institu-
tional Economics: Taking stock, looking
ahead", JoirnialofEwnovtic Literature383, s 595-
613,