Hurldrdu dig ett nytt spr6k?

E Alla sombiidar studeraett Dyft sprekhar olika ider om hur manbastJitr.i!-6rd,

rttal och gammatiskastruktuer. Man vill ju se snabbtsom mdjligt kunnaanv:inda
" sitt nya sprik. se hiir svamdenegrasveDskstuderande n?ilvi ftagadevilka lqlep
dehar.

Bibi:
Jagskriverlislormedord. Dersvenska ordet
till viinsteroch det tyskatill hiiger.
Senvikerjag papperctpe mitten och iiver-
s?itterftam och tillbaka. Iag Lir mig bastniir
jag lyssnarpe musik.

Pavel:
Jaglyssnarmycketpesvenskradio.pespre
ketsmelodi. Senhiirmarjag spreketsom en
papegoja-Eft spr,Ak& inte baranya ord.

Inlo: Sitter
uranmaoien ar vrKugartlor l]xg. rag masle
saft
fiirstA slilnaden mellanolika sprek.Jag
iilskar ah giira granmatiskattvningar.s:irskill
verbiivningar.Det bordefinnasgassor av
sadanai allal?irobijcler:Detmastevamtyst

6
Tom:
Jagskriverord och meningarpi smekort,
lom jag alllid har i hckan. Peden enasida.n
siArdetsvenska;i6ckel,ochpi denandra
sidandet motsvarandeengelska.Jagt3r upp
kortenfleragangerom dagen,i bussen, pe
biblioteket, n:irjaghartrdkgt ...

Sorta:
JagberAttartextenhdgt fdr mig sj51v.Efter
deIsiiller j ag fr.igor till mig sjAlvp:i texten
somen ldrare- och svararpAdem.Jagliir
mig bastframiijr spegelni badrummet.Jag
spelarteaterpAsvenska, kanmansaga.Si
skullejagaldrigviga gdrai klassen.

Det ffakigastemedatt 1:fa sig elt nytt spilk

iir att manbehandlassomett barn.Vadar
det?Det:jr etthus.Dumt!Jagvill l?iramig
spraketpAmin nive. Kanskebdda medatt
roman.Nu mestejag sjalv
liisaen intressant
jag
konstrueravad vill sagaoch anvuinda mitt
lexikonflitjg1.

DISKUIERA: Vad tycker du om studentemassa$att afteta? Hur lir du dig ett nytt spr <?
Mina baistatips
UPPSATS: pAhurjaglairlnig ett nytt sprAh.
 r
i

Venl talansvenskffi?
E Till ytanArSverigeett av de stdrstahndemai Europa,menlandelharbaraknappt
9 miljonerinvanare. Det olllciellaspdket:irsvenska. somiir ett av deminsra
spri&eninomEU. Men om manraktarv:irldensallasprak:ir svenska etl av de
60 70 stiirsla.
Svenska iir ett gemansktsprekochrillhiir denindoeurcpeiska sprikfamiljen.
Nordiskasprekhlar mani Sverige,Norge,Danmar.k, Islandochpe F:irdama. Efter-
somdenordiskaspraken:ir sliiktmedvarandra, kandanskar, nomnanochsvenskar
merellermindrefdrstdvarandra. Finskatillh& en annansprikfamilj.finsk,ugdska
sprek,ochliknarinteallsde dvrigaspfeken. Men i Finlandtalarocksi en del av
befolkninSen svenska.
Mengalasersvenska vid universitet och skokr-iandraUnder,framsli USA
ochTysklandmenocksi i i:hdersomRyssland, Kina ochJapan.Fleratusenutbytes
studenterdeltari kurseri svenska vid olikauniversiteti Sverigevarjear
I USA ochi nagruandralAnderfinnsdet svenska iDmigrantersomtalarsitt gamla
modersmilsvenska.
Det ?irdaddrsvefiatt svaraexal(tpefregomavemochhur mingasomtalar
svenska,

Sverigeiir ett Ungt land och der gijr au sattetan tala varierarlrin nord till syd.
Mankanoftahijrafranvilkendel av Sverigesomnagonkonrnerpa grundav urtalet
ochnelodin.Svenskdskojariblandom skillnadema, mendeharnastanaldrignagra
problem att fijrsta varandra.

SedanAr2000harSverigefem ofiiciellanrinoritetssprak:
finska,rneiinkieli(omedals
finska),lamiska,romaniochjiddisch.

DISKUTERA: Vem tald ditt sprak?Hur mijngatald der?Kan manhijra varifran i landel
nigon kolnmerl Vilka spril lasermani skolani diu land?Ar der vikrigr ar kunnarala
nch fdsd aidra sprek?
 frin a n d r asprek
lnfluenser
E Svenskanhar uDderarhundmdenfatt meDganya ord genominflueDserftin aDdm
sprekoch kulturer En svenskidag skulleha sv6fi att fiirste det spdt som en viking
taladeoch kanskeskulle mormorsmorha svlrt att f6$te mycketav vad alagens
unSdomarsiiger,efte$om de anvZinder mangaord som inte fannsi spreketfdr
hundradr sedaD.
Niir kistendomenkom till Sverigepl 1050-talet,och medden latinet' fdrde den
med sig minga nya ord. Latin och grekiskavar liinge kyrkaDsoch de l?irdasspdk.
Under 1100-och 1200-talenkoloniseradearabemabl a. Spanien,och fren denna
pedodkommermengaambiskaord.
PAmedeltidenvar tyska det dominerandeutl:indskaspdket i Sverigeeftersom
nordtyskastiiderhandlademed svenskahandelsplatsert.ex. Visby pa Gotland'och
mananlitadetyskar somexpe er fdr att byggasvenskastaderefter tyskt mdnster.
M6ngatyskarbosattesig i Sverigeoch fick hiiga posteri sanhallet. Fiitden blev att
i vissadelar av landettalademanlika myckettyska som svenska.FrSl dentiden har
vi fAtt ord somman anvzinde i det dagligalivet i de nya stiidema.
1700-taletvar en period dAfranskkultur och franskaspreketvzr populiirt i
Sverige- speciellthos dverklassen.N?irman taladesvenskablaldade man giima
in ftanskaord.
1800-taletar industdalismenstid och svenskantar nu upp mengaord ftan engel
skaD.Det iil ord somidag ingar i det vardagligaspreket
I dag ?irinflytandetfti'n engelskanfortfarandemycket stort.Mangaav lenordeD
iir sAvar iga att vi inte tankerpAdem somUnord eftersommanhar fd$venskat
bedeuttaletoch stavningen.

palrnordftan sndrasprak:
H:t iir negraexempel
EnBelska
baby,b3nt. biff, cigdett, cyke1,film, afilt, butik familj. fatijlj.
nadrass.nagasin, sitrra fotbou. jobb, lnnch, natch, overa]I.
sotra lolis, rekord, sport,slslt, strcjk tari, mdbel,palpa, toalett,traflk
relfon,telegraf,lennis,triiM. turist

Trska Nya l,Anordpd 1900'talet

baciil, brev.doktor hukt, betala,bili8, fru. hoken, hn chatta,jDice,-Inall, keps,
hdmoni mytoloSi,pema, kdpa,mdjlig, r:ikM. skiiddtre, layout. rap, poster,tv, vrdeo
skola,skiva, termin. uiversitet snickaJe,skomaldq summ

Uttala oadeelTank pn att uttalet ;ir fdsvenskat.

DISKUTERA: Har ditt sprekmengal8nod? Varifran kommerde?
-

Farmor
ochengelska
sprAket

' o$Plle'
'.a\
'.n{t'"'ro*un"
,uo

fiS'rana6'

E Fannor Hdt hii, Dar.nel.I denh:ir plalsannonsen sdkerde en "accountmanagef'.

Vadlir det?Jagfijlstdr baft halften av det som steri tidningennufindden.
Varfdr kan de inte skdvape svenska?
Ddnlcl Du har r:ift i att mycketiir pe engelska,ochjag tror inte ensatt vissaord
geraftdve$Aftatill svenska. AlIa stigerdempAengelska.
Farrnor Vilka At dIlal lnte iir det mina v:idnnor ochjag i alla fall. Fairstarman
inte att manutesluteren stor del av befolkningen,AtminstoneossAldre
sominte fick ftfa ossengelskai skolan.Men vi ar viil inte intressanhpa
arbetsmarknaden,
Dar;el Fitrfrt farmor,menmangaarbetsgivareskulle nog tycka att du :ir fdr
ganrmalom de skulle arstiilla en "accountmanager"- 70 er
Fannor Hm. Ochlji,itk pAall reklam som?irpa engelska.Ibland niirjag tittaf pa tu
undrarjagomjag verkligenbefinnermig i Sverige.Fairstenfilm, sedan
en serie,bida pi engelska.NiiI sedanreklamenkornmer;ir den ocksapA
engelska.Jaghar pratatmed mina v?ininnorom det, och vi har bes*imt

10
 ossfdr att inte kdpanegmprcduktersomhar rcklam pe engelskaeller
engelskaod pe fifpackningen.
Daniel Filmema och tv-seriemaarju textadeoch inte dubbadesom i melga andla
liinder Det Ar viil bra att manhar tillftille att hitra originalspriken,menjag
haller med dig om att det iil onddigt att ha reklam pAengelskaDar gArdet
faktiskt an sagaprccis sammasakpa svenskl
Fdrmor Fdr att inte tala om alh sangbxtersom iir pe engelska.De skriverkanske
pa engelskaf& att de inte vill att vi skafdrstahur detga textemaiir
Tur att det fofifarandefinns nAgral6tar pi svenskase attjag kan tralla
medi sangema.
Ddniel .DetAr safint n:ir du sjunger,farmor.Men nu skajag g:i hemoch kolla min
e-mailoch\edan\kajagchandlite.
Fdmor Vadsadu?

OK,okej!
Redan1839fanns
OK;ir ett ord sombrr funnits i svenskansedanmitten av 1900-ta1et.
del j amenkansk eogel,l'a.
En del forskareanseratt bokstavenabetyderorl konel<t,en skiimtsamfelstavning

OK var ocksAinitialema pe Old Kindefiook, snek-namnet pe en amerikanskpresident,

Marth vanBuren,sornkon fren Kinderhook.Det var ett ord som mananv:indeunder
hansFesidentvalskampanjr s.k. OK clubs.
I das ?irOK det ord som flest mai riskor fijrsdl oavsettvilket spdk de talar

\,Iangagengeriir de udaindskaordenfftsvenskadeeller oversa$a.\4 kan l.ex. tala om att

mejla,s?ittaupp posternned tejp, uppgradera,ge fillell hemsida,klona,miita skinnskallT
eller niirdar

Heter det mail, mejl eler e-post?

Hiir iir nagrawebb-platsersom snabbtoch enkeli ger svarpa ftAgorom spr:kriktighet:
Svenskasprrknamnden:frigor och svar.
"svengelska',ordfbmer' stavnmgs
TidningamasTelegambyrl allm:innaskivregler
lista.
Svenskadataterngruppen:ordlista, skdvregler.fdrkortningsordlista.

LASTIPS:tzs"hfra - o.?tdk, Nii .lssptdk,tren*prd* av JanSvartvik

II
Minnsdu ordet?1

befolkningen fiilsdr ijvriga

befinnersig leser tillffilen h:ilften vardagliga

L Det Unnsnigra ord som farmor inte fijrsdr.

Farmorhar svirt att fdrsd

2. Der iir en tlp a! ord som man aov;iDderlarje daC.

Odet ba|lt ti hdr det spraketi dag.

3. Ungef:ir 50 % av alla frllner som manvisar pe ft :ir amerikanska.

av lilnema ;ir amerikanska.

4. Finskaiir inte sliik med de andranordiskasprelen.

Finskaliknar inte de nordiskaspr,eken.

5 . Hon ?iri Sverigejust nu.

Hon i Sverisejust nu.

6. Vad studerardu?
Jag

7. Annakan inte engeiska.

Hon inte vad en engelsman sager.

8. Alla sombor i landettalar svenska.

Hela

9. Bamen har minga nojligheter att h.ira engetska.

De har manga att tranasprakei.

t0. Hon sagervadordethererpa eDgelska.

Hon ordettill engelska.

t2
 1
HORFORSTAELSE

\ad talar de om?

Ltssnapti defemsamtaten!

lhti rubrik! ObslDetfinns.flerrubrikeran samtal!Du kanvalja mellanfiiljande

Ett kort telefbnsamtal Semesterplaner Den nya b en

Skvaller Ett ovenhtmdte En inbjudantill lest
En anstiillningsnrtcrviu En poliskontrol Uttalsproblcm

SamralnummerI
Samtalnommer2

Srmial nunxner5

B.
SterberaftL ett eller fleru ar samtalen muntliSt eller sktiftLiSt ned dina egna oftl

c.
Speldupp scenemapan is tillsammansmeaen kurskamratellet en god viin, om
du har mdjlighet.

13
 2 . l n g e ng o r n S g o n nt ig
E Varfijr iir du sehdrriterad jiimt? saAsa dll Daniel en sijndagsfijrmiddag,n;ir
hanhadeklagat dvcl att "ingen" hadek6pl mjijlk, ntt det f-annstandkr:imdverhela
handfatet ochatl "nigon" hadespilltkaftepa morgontidningen.
De hadejust atit frukost och gick fofifarandeomkring i sinamorgonrockarfastan
klockanniistanvar elva.
AAA,saDaniel,jag harju semycketattgiira!Snartharvi en stoftenta,det
liggerenhdgr:ikningarpe mitt skrjvbo.d,min bastapennaiir bofia,ingapengarhar
jag heller-..Varfitfar detsesvertattvameffekdv?Allt skamangdrape helgen,men
tidenbararinnerivagochingetbljr gjort!
Sehzir,viiDnenmin, sa ordentligaAsa och pekadepi tialningen.Hzir,strax
nedanf(irkaffeflacken,ster det om en man somhar sloivit en bok om hur manbiist
undvikeraft blj irriterad dver smisaker.Han memr att man skatinka pAallt man
har,i st:illet fdr allt man inle har! Det steratt det galer att skaffasig pe6peLtivpe
livet, och att det ?irbaftreatt ta det lugnt och fokuserape del som iir vikfigt an att
bli arg och fiustrerad.Han siigerocksdatt vi blir sftessadefdr att vi ?irraddaatt inte
lyckas.Ocha1tmanvaie dagskatalaom fdr nagonattmanbeundrar honomeller
henne.Detharjagintehdrtdig siiga...
Asa,jag beundrardig, fiir du har al1tidett bra svarl Du iil alltid seprakriskoch
lugn....Fastjag gillarlite stressi allafall. Ingentingblir riktigtbraom manintehar
lite presspi sig.Sanu satterjagigengmed"tentaliisningen". Du kansketarhandom
diskenoch sdndagslunchen, da?Det vorc verkligensn:illtl

_lHjili n:con)
. . ' - - l

altt'o. 'd;;-'
-'..-
i ausl -,' ''

Boken somAsa hste orn hetet Hetsainte upp dig ailnr srl djzls,' och :ir skiven av Richdrd
Carlson.

FUNDERAPA,DISKUTERA: vad gijr du dn?Finnsdetnigot posinvt

vad gijr dis stressad?

l4
 Kvinnoroch rniin
E Detvarviil detjagtroddel"saMagnus.Det varfikapauspejobbetochhansatt
och titlade i dagenstidning n?irhan segr(briken: Krinnona bettdmmerfortfarunde
i lrcmmen. "Det slit htlr attdet:ir kvinnansomtalarmesl,dubbeltsdmycketsom
mannenlHon ger order,fattar viktiga beslutoch s?itterandmi arbete,tre ginger se
oftasomm:ir. Precisvadjagtrodde:frun siigerdll sin manattga ut medsoporna."
''Annars "Miin
blir ingenting&iort, fitrster du val", saKristina, hansarbetskamrat.
rarsesiilLmegnainitiativ.Men nu skamannoginte drai6r snabbaslutsatser
Visscrligen bestiimmer kvinnankanskedvermatochstadning, mendetbehdver
inte betydaatt hon faktiskt har makt dver sitt liv! Sagdu fijrresteni tidningen
hiiromdagenalt 72 % av kvinnornaiuNtg att de ensammaalsvaradefdr stedningel
medan4170av mamenansegattdetvarde somhadea.nsvaret?"

GiftermSlochskilsmassa
\,arjeir giftersig ca 30 000par.De Ilestagifto sig till pingstellermidsommar
Det iir en gammaltradition.Det har visat sig att vart tredieiikienskaptyv:irr slutar
i skikmassa jdag.At1skiljasigkankanvarasveftom rnanhai bam,inteminst
:konomiskt.Numeruiir gcmensam virdnadom bamenvadigast.Det inneb:irolta
r$ barnetbor en veckahosmammaochen hospappa,vilketi sin tul gdr .tttbamet
rlaslcha allt pefie stiillen:rum,klader,leksaker m.m.

- n d e ls k i k m a s sfodrr p a rs o mg i f t es i g1 9 5 51, 9 6 51. 9 7 51, 9 8 5o c h1 9 8 8

30
l/4 av allasvenskabarnu.der 17
- ar bor medbida si.a fordldra.
- 2 0 55 000svnska barnper ir har
fdrald.arsom skiljersis.
13%bo. medskildaf6ra drar
) somhar qemens.mv6rdnad.
13%bor meden en5amf6ralder
I ,r'fry

8 1 0 1 2 1 4

-.Ll||a statistilren I Anvand {)rd lon enligt, antlel, jdml1rt ned, nka/ninska, d. flestollet nesta.
IISKUTERA| Vad tror du iir orsd<en till att sa minga skiljer sig? Klrn man tala on1riittvlsa

l5
 dir
BrolNopsbes\i
E En kviill sitterD:niel ochAsaochpratat
Du Daniel,s:igerAsa,nu harvi bott
ihop i ett ar.Tyckerdu inte att det ar tid att
vi gilteross?
- Ar det inte mannensom skafria? undrar
Danielochler-Mendet iir val klan attjag vill
giftamig meddig. Jagahkarju dig. Jagskulle
vilja ha ett riktigtbritilopsomKarl ochJohanna hade.
Du medEng vit kl:hning ochjag med frack
De kommerdu attlikna enpingvin,skattarAsa.Jagvill ha ling kl:inning'men
inteen sadanmedenmnssaspetsar ochtyll somJohanna hade.Jagskullekannamjg
somen marangi en sidankl:inning.Detfar bli nagotenldarefdr min del.
En pingvinsomgeruppfdrkyrkgingenmedenmar?ingMen du, skullevi inte
kunnagifla ossutomhus?
Jo,detgitr vi, siigerAsa.Vi gifterosspe en;ingmedenmassavildablommor
A, sercmantiskt.Men tiink om det regnar.
Det iir siiLrarealt gifta sig i kyrkan, sagerDaniel,men festenkan vi ha i
tradgerdenhernmahosmanma och pappa.Vi kan hyra sedanadar storapartytiilt, sd
giir detingetom detregnar.Vilka skavi bjuda?
Tvdveckorsenare...
- Asa,siigerDanieldespemt, hurjag enrill(narsablr det 178Sesterpe festenDu
kaninte bjudaalladbetskarffatefochgarrlaviinjnnorVi harinteredl
y;n laJnm".1r bruclJ'JdnninPen u. h drnmdmm"edrbruobulelren. \iiger4'a
lite surt.D:ir spanrvi in fleratusenkronor.Sajagtyckerattjag kanb.ludavemlag
vill. Men du behdvervAlintebjudaallakompisarfrin Gatteborg, dedif tjejemasom
. o m p . i r.r. ., r .i r .
d u . e ! l a l cm e dl r l e \ ( n p e lK
Du :ir v?ilinte fofilarandesvaftsjukpAdem,utroparDaniel.
-Asch, s:igerAsa. nu skavi integr?ilaom det.Kan vi intesIrykaallaavhgsna
sliiktingar, arbeiskanaterochk_urskanrater'l Vi bjuderbaIravemfamiljerochallra
bashviinnerDi blir detungeldr75 personer ochdei airv:il lagom Om vi dessulom
lagardetmestaav matensiiilvaochintehar starkspdtutanbaravin tjll maten,sd
bchdverdel inle bli sedyrt.ellerhur?A, vadjagliingtarlDet skabli saspannande.

UPPSAIS: Hur trcr du art fesrenblev? Skiv en uppsatsoch berata vad dc gjorde

16
E Familjeliv
I en mdersiikning badDlaDett antalpersonerberattaom sin familjesituation.
Sdhb betittat Hdkln, 37:
Jagoch min forra fru skildesfttr tle ar sedan.Vi har gemensamvardnadom v.Arafta
pojkar,9 och I 1 nr eamla.u bor badakvar i sammastad,sapojkamabor tvd veckor
hosmig och tva veckor hoshenne.Det iir en prattisk lttsning och tungerarratt bra,
avenom det hiinderatt liixbokeneller triir ngskliderna ligger pe fel sr:ille.
For ett och eft halv. ;r sedanflyttade jag ihop medAnra. Vi skafattisk gifta oss
till sommaren,samtidigtson vir lilla dotrerskaditpas.Anna har ett bam fran sitt
tidigare ?iktenskap, Malin, som iir fem 6r. Malin bor hosossi veckornaoch varannan
helg. Storredelenav somnarcn, varannanjul och vanannatveckoslutArdet besiiimt
afl hon.ka oo ho. .in paptd.Henne.pappaocbhan\nyasambo\:int/r bdm.sasnan
har Malin tvi halvsyskon.
Det iir klart att det kan varabesviirligt,siirskilt pa fiidelsedagaroch an&a speciella
dagar,menockse ildigt omviixlandeatt ibland varasemangavid matbordet,medan
buset:ir tyst och tomt andragelger.

Jagviixte upp i en typisk kiimfamilj. Det var manrna,pappaoch m;na tvn yngre
systsar.Vi boddei ett ganskastort radhus,sAvi bamhadevar sitt rum. De flesta
familiema i vafi bostadsomrade sig ungef:irli}adana ut - mamna, pappa,bam.
Men i min klasshadejag ju flera kornpisarvarsfiiiildrar Yarskilda
Jashar haft en trygg och bla uppv:i(t. Mamrnajobbadedeltid niir jas och mina
syskonvar sme,se hon var ofra henma pe eftemiddagarnan?njag kon hem tuin
skolan.Omjas nagongangfar bam, villjag nog an de skavaxaupp i en trygg familj
sonjag. Menjae tiinker inte skaffabam an pe linge. Fijrst skajag bli klar rnedmin
urbildning,och sefiistes riiffa nagonsomjag vill ha bam tillsarnnans med.Jagvil
g:imaatt vi delar ansvarethemma.Det hor manju att allt fler ki11artar pappaledr.

Em n, 17:
Mina fairiil&ar skildesliirjag var sexer. Min pappaflyttade, menjag och mio manma
boddekvar j liigenheten.Jagtillbringade aldrig si mycketdd medmin pappa,det
blev mestpe lovenoch storahelger;varannanjulochpask.Han gifle om sig efter
ett par er ochjag fick tvi halvsyskon,son jag har bra kontakt med,iiven on vi inte

Pappagav rnig altid Dlengapresenter.Kanskehadehantrots allt di]igt samvetefiir

att ha' hadelaimnatossoch skaffatny familj. Och mammahadenog rhtt ont om pengar
en tid. Det var vai iite ensamtfdr henne,menhon ochjag har alltid kunnatprataom
aIL Vi hadedet ofta mysigt ihop ochjag fick folja medhennepa allt mojligt
Jagminnsrnin uppvijxt somhannoniskochjag tor inte att barll behdverta skadaav
att fitr;ildramahar \uxit frin varandra.

I ISKLTTERA: M6stemangifta sig?Skamanha borgerligellerkyrkligvigsel?Skulledu

rja ha ett stort brollop?

11
Minnsdu ordet?2
beundrar mesta fordarande hiiromdagen liknar
ji[nt avhgsen lagom siirskilt

1. Daniel konmer fiirsent iill foreliisningenvarje dag.

Han konmer

2. Asa har annuinte klatt pa sig.

Hon har p}Jam6 och morgoruockfa(t klockd iir el!a.

3 . Daniel iycker ati Asa rr fantastisk.

Han - henne.

4 . l a g d l e d . e n .m e D j u gt a n i n r ek o m m aP ef e s r e n .
kanj ag inte kommapa festen.

5 . Asa serut somsin mamma.

Hon

Daniel har liist nastanallt till tentan.

Han hrr la$ det

'7.
Ake ochjag :ir inte niira slaikt.
sliikting till mig

8. Det lir inte specietll ovaDligt att sklja sig i dag-

Det iir inte ovrnligt ait skilja sig i dag.

9. Presertenvu inte for dyr och inte fttr billig-

10. Breveikorn fdr nigra dagarsedan.

Det kom

l8
 2
HORFORSTAELSE
Class

\ljrkera ompAstAendend
nedanAt ratt (R, eller fel (F)l

Glasshar tunnits liinge.

KejsarNerosslavarsprangner medir tjll Rom trin
\penninernavale dag.
Man anv:indeis underantikenbadelill alt kyla drycker
med(Eh sornmedicin.
vd,,, Polorof medsrggla-enlill Kinuun,lcrsina

\,lan anvandesalpelerfdr att frysa glassen.

Italien har domineratglasslillverkningeni Europa.
Norrmiinnenexporteradeis pe 1700 talet.
Pa 1700talet tyckte minga att det vdr dAlig! all a glass
PresidentJmes Madisonintoducerade glassen i USA.
I Sverigeaiterman inte giima glasspa vintern.

19
 3. V i k i n g a f n d - N o r d esnj so k r i s a r e

E VikinSama?irkinda fdr sinasmala,

snabbaskeppochsinal5ngaresorpi
floder och aivertjppnahav.Ma[ga Ar
imponerade dveratt dekundercsaflera
!eclurd\erhavet o.h hi[.rhemigen-
utan veradagarsnavigationsinstrument.
De :ir kanskemestk?indasombarbar-
i.kaLrigare o.h p aref.omLlddade orh
br:indestaderoch byar.Men de silde
ochbytteocksenordiskaprodukter, sompiilsarochbarnstenmot sakersomde ville
ha.Blandannatpi Gotlandhararkeologer hittatambiskarnyntochsmyckensom

I bii4anav 900-taletrcstevikingarfien Danmark,Norgeochsydv:isfaSverige

vasterutmot norraFrunkrike.De seglade pAflodenSeineochhotadeparis.Den
fianskekulgen gav demda e latdomredefdr att fa fred. Det kallas sedandess

VIKINGARNASFARDER

'I
/

-_r--

20
.-.irNormandie. De ockuperade avendelarav dagensEnglandunder100er' I det
:nselska spreketfinns annunordiskaord ftan dennatid som skin (skinn)' egg (agg)
\:h call (kalla).Medgavikingarbosattesig i England't ex' i stadenJorvik dagens
lork. dar det finns ett stofi vikingamuseumi dag
En islindskviking,LeifEriksson'resrepe 1000-talel medsinam'in franGrdnland
'i11nora Amerika, som Yikingamabl a kalladeVinlnnd Arkeologerhar fundt
- remel somvisar att de faktiskt kom dit
De dstnordiska vikingamaresteiisterutochvia flodemai dagensRyssland kom
:. andatill Bagdadi Irak och Istanbul(MiklagArd)i Turkiet lbland stannade
.:kingamautoDlandsi llera er ochmingabosattesigutomlands fdr gott N:lgratog
i denby\dndnsle
. \. "n.tiillning keisalens arme'
De vikingar somreste6sterutkom bl.a. fr6n RoslaBen'en del av Sveriges
i.fiust, ochdekalladesrosellerrlrs.En av dessavikingarfranRoslagen er
ljnd undernamnetRurik Han seglade i mittenav 800{alettill vastraRyssland'
:,.m vikingama kalladeGirdarike. Enligt den bertimdaNestorshiinikan' en skift
-:anmedehidensomhandlarom Rysslandsiildstahistoria, grundadehan staden
\orgorod (Holmgerd).
Forskaremenaratt namnetRyssland(Rossija)kommetfrin rus d'v s rusemas
.nd- PAfinska heterSverigeRuotsi och pe esmiskaRootsr'

Han fiill
i Holmgerd
skeppshijvdjngen
medsina sjdkrigare
kn pA nhien i Sid.rnanto

,\STIPS: Rddeo/,l av FlansG Bengtsson

]ISTIPS: Gotlandsfomsal,Libsmuseetpa Gotland'visbv

Vikingabyn i Tofta, sijderom Visbv
Birkamuseet PeBjitrkdi Malaren

21
 Kf istina - drottningen
somgjordeskandal
E Krisrinafddde.plStockiolrn\.loIAr l02o.
Hennesfar, kung custav II Adolf, dog n?n
Kdstina baravar sexdr.Den ungaKristina
fick sammauppfosftansomen manlig tron-
fiiljarevrd Jen h:iriiden.Hon hadel:i liir a|l
liim och studeradebl.a. teologi och filosofi
f6r de basta[irare somfanns.Hon ]iirde sig
tala latin, ftanska,tyskaoch holliindska
flytande,och hon fick iivel kfa sig rida och
Jaga
N:ir hon fyllde 18 tu blev hon drotming
av Sverigeoch rcgentitver en stormakt,
Hon var inspireradav det franskaL-unga
husetoch ordnadejake! stomfesteroch
middagar.Kristina tyckte ocksamycketom att samtalamed liirda och bjdd in en rad
beriimdakonstn:ireroch vetenskapsm?in, bl.a. denfranskefilosofen Descarles.
Fijr att siika tonfijl.jden ville regeringenatt drottning Kristina skulle gifta sig,
helst med kusinengreveKarl Gustav,men hon vAgrade.Hon blev mer och mer
intresseradav konst, frlosofi och religion, men hon tyckte att den kulturella miljdn
i Sverigeinte var tilhacHigt stimulerandeoch bestiimdesig fdr att lamnalandet.
Den 6 juni 1654abdikeradehon och resIegenastutomlands.
Hon dvergicktill katolicismen1655ochi december sammafu kom hontill Rom.
Att Sverigesprotestanfiskadrottning blev katolik var en skandali hela Europa.
Vatikanenanvandedet i sin propagandaiijr katolicismen,och pevenbehandlade
heme somen mycketviktig person.Krisfinashemi Romblev ett kulturelltoch
politiskt centrumdit en rad politiket konstn:ireroch fiifattare kom. Kristina var
ocksAsiAlvidrfattare och skev bl.a. en bok om sitt liv.
Hon boddei Rom till sin diid 1689.Henneserav finns i Pete$kvrkan.

Svarape tr,egoma:
l. Vilka sprit taladeKristina? 3. Vem ville man aft hon skulle gifta sig med?
2. Vad tyckte Kristina om? 4. Vadgiorde hon aret efter abdikaiionen?

DISKUTERA: Varftu iir vi sainbesseradeav kandisafnasoch de kungligasLivl Varfor s?iljer

s.k. skandalreportaee
i tidningar sAba? ce exempelpe eu seddt reporrage.

22
Jagtror att vi kannervarandra
Hej ! KiiDnerdu inte igenmig? Jagtror att vi har taffats tidiSare'
B: Nej, det trorjag inte. Men du klinnerkanskemin syster,Elin' folk tycker olta
att vi ?aganskalika.
Elin ... ja, det tror jag att hon hette.Vi tirde kiinnavarandmpAen rcsatill
Rom fiina eret.
Rom, det fu en stadsomjag inte kiinnertill, menjag tror aft det iir vackefi
d:ir. Det tycker i alla fall min systet Jagtycker att det skulle vam loligt att
aka dit.
Jagtinker 8kadit igen meden kompis i sommar.Vi har kiint varandraLinge
och tycker om sammasaker Ochjag tror attjag kommeratt kiinna igen mig Vi
tiinker tifta pa PeErskyrkan.Den tyckerjag mycketom.
B: Den kiinnerjag inte alls till. Men nu mAstejag 96 Jagskastigaupp tidigt i
morgonochjag k:innermi8 lite triitq sejag 6nker 8e hemoch laggamlg'
Hejde.Det var trevligt att l?irak?innadig. Jagtror aldrig anjag skata fel pa dig
och din systermer,fiir Duk?innerjag igen dig
B: Det gijr inget. Jagtycker alltid att det iir intrcssantatt lita kiinna nya miinniskor'
Jas tlor att ni kommeratt fe en trevlig resal

L?PGIFT: 1.Las dialogeni par tilts ni nastankan denutantill Blt roller

2. Skriv er egendialog efter sammamodell ANend ve$en: k'nna' ktiuu till'
kdnnailen, kain/a sig,kiiwta iSen sig' Idra kiinna, finkq tvcka,tro'

va.abek nftan med

se och vetavem det:ir

kjnut igen siq

tr?iffaoch bit4a kinna
rdrkz + itrfinitiv
ha en isitt (brtdeligt)
eina
inre vetarikigl siikert

23
 JeanBaptiste
Bernadotte
- fransmannen
somblevsvensk
kunq
E Det svenskakungalusetiir detyngstai Euopa
och detkonmer fien en borgerligfranskfamit.
Genomenlengrad hiindelser,somleter somen
saga,blev advokatsonen Jea.nBaptisteBema-
dotte,fian deniilla stadenPaui siidn FraDk
rike, kung i SverigeochNorge.
Ar 1810dogdensvenske honprinsenKarl
Augustplajtsligt,och eftersomkung Karl XIII
var bamliis mastemanvata en ny honfiiljare.
SverigehadejustfttrlorarFinlandtill Ryssland
i ett krig, och man siikte dadijr efter en stark
ledaresom kundeta tillbaka Finland.
En ung litmant, C.O. Mtimer, som var pa en
diplomatiskrcsai Franloike,besramdesig fitr
aft pe egenhandta kontakt meden av Napoleonsofficerare,JeanBaptisteBema-
dotte,somefter franskarevolutionen1789hadegjofl en snabbmilit:t kari?ir.
Efter langafdrhandlingari Sverigeoch Franlrike erbjddmanBemadotteaft bli
krcnprins i Svedgeoch han accepterade. Man valdehonomtill l(Ionprins 1810elter
det att hanhadedvergatftill protestantismen. Han blev kung er l8l8 undernamnet
Karf XIV Johar. Hansvalsprbkvar Folketsl{drlekmin belnning.
Karl Johanhadeinga tankarpAa eterlaFinland utanhan ville i stiitletfijrena
Sverigeoch Norgei en union.Efter ett kon krig mot Norgetvingadehan norrm;in-
nen att accepteraunionen.Kriget mot Norge I 814blev Sverigessistaoch svensk-
amahar sedandesskunnatleva i fted,
Karl XIV Johanoch hansdrcttning Desideriafick en son,som blev kung ar 1844
undernamnetOskarI. Sverigesnuvarandekung, Carl XVI Gustaf,:ir den s.junde
generationenav husetBemadottepASverigestmn. HansvalsprekzirIijl,$e,,lge
j riden.Aven Danmarksdrottning Margretheoch Norgeskung Harald:ir ;ittlingar
till Karl Xry Johan.

DISKUTERA: Vad skule du gttraom du vorekung/drottningfdr en dag?Vad skutledu

ha fiir valsFil?
UPPGIFT:Sijk informationom kronprinsessan victoria pa Intemei och i v@koridningar.
Bii4a ned "Visstedu atr_.."
Skrivtio meningar.

u
xrrEar, drottningargamlaochkandisar
t
IL k nu l5st om etr kung och om en drottning.Vilka likheter och vilka skillnaderfitrns det?
ffiiextema- Du kar lil exempelj:imfiia det hiir:

. +PlErt

.Etieion
. dionaliiet
.lifteImat

- ieqingstid
. idutrdrdde
. fbratdrar
. Tf6k

Dr kan bitrja sAhiir till exempel:

Kdrtina ... menBemadolte...
Ba& Kristina och Bemadotte...
rH(en lftistina eUerBemadotte...

s-
fank dig att du tr:iffar din mormorsmodarohdin molmorsmolmor.F6rklarafair deln vadde
htu srtema:ir och \ad man anvAndrdemti[:

bil cd-spelare
brev flygplan kyhkepifrys
r-ddio teleibn
lv?ittmaskin

c.
Avslutameniryama munttigt.Arbeta g:imai par-

1 . Jagvill g:imab[ kandisd?fftir att -.

2. Eftelsom- viljag aldrig bli k?indis.
3. Jagtiinter bli kindis genom atl -.
Om jag inte speladesefalstl -.
5 . Jagsjungerbattrenu ;in -.
6. Ju merjag o\ff desto-.
7. A]la kan liisa om mig i tidningenniir
8. lag tibler inre be om di n aulograf ftjrren
9. Du skafe inaervjuamig tsotsatt -.
10. Jaggilar dig iivenom-.

25
 Fn slSkthistoria
E Danielsfarfan farfarsfar JdnsPerssonfdddesi OsIer-
gattland 1842.Detvar samma6r sommanstanade
lexarigobligatorisk folkskolai Sverige.I biirjanvar
\let fdrstdsont om liira.e, men niir Jdnsvar sju Ar fick
hanchansenatt gAi skolanoch l:ira sig riikna, skriva
ochlasa.Hanlastemesti Bibeln,somvar denendabok
iom fanns i hemmet.
Jdnshadeen kusin i Smeland,Arvid, som inte hnde sarnmatur. Hansfdreldrar
hade sv6rt att fdrsdrja sina tretton bam. De behiivdes hemma fijr atf hjiilpa till meal
arbetet pe ekama. Dessutom var det svafi att ge de fti milen titl skolan nii. man
barahadeett par vama skor till alla syskonen.BarnenmAstehelt enkeltturas om
an anv:inda dem.
Jdnsboddekvar pe hndet i hela sift ljv och besdkteal&ig ensen stad.Ktappt
10 lt av befolkningen bodde i stAdernape den hiir tiden.
Men Ar\'id, diircmot,hadelyckats spara
ihop till enAmerikabiljeft genomatt arbeta
hAfihosenbonde.N;ir hanblev I9 Ar
packade hansin vaskaochgavsig ivag.
Familjen ick ett brev medett fotogmfi
efler itta manade!men diirefterhijrde man
tyviir alddgmerav honom.Dethadevarit
ett par svaraer i Sverigemeddeliga sk6r-
dar, sadet var merga som var tattiga och
hungriga.De svalt,och d:irfiir sijkte de
lyckan pi andrasidanhavet.Folk gav sig
ockseivagav politiskaochreligidsaor-

Daniels fadar Oscar fitddes 1916, mitt under fijrsta viirldskriget.

\u hade emigrationen minskat. samtidigt som industrin utvecldades. MerI ?indi
boddenestanvar femte svenski Amerika i bri{an av irhundradet.Oscarvar ett av
.ju syskon. Familjen bodde trangt. deras hgenhet var bara 35 kvm stor. Ba ren fick
Jela siing och oflast sov de i kijket der det var vamt, tre av dem sov i kiikssollan.
Fa\tiin de gjorde sitt b:ista fijr att halla ren! hAnde det ofta att de blev bitna av ltjss
eller att en ritta sprang ijver golvet. Toalett fanns utomlus, flera stycken se kalade

t6
uledassi rad fdr alla familjer i huset.Visserligenva. det kallt och smutsigt'mendet
tannsocksi en stor gemenskapdAalh levdeniira varandm.
O*.us lamilj\ af -rdlar e. vilkelbel),ideall dejobhrdesomlanlarbeldrc PAell
lods elleren storgerd,ochllck betalti matvarorsommj61k,veteochpotatis.
De fick bostadmenmycketlite pengar,sede var helt beroendeav arbetsgivarcn,
!'onden.Fademarbetadedrygt 12 timmar vade dagpe bondens6l.rar och skbtte
hansdjur. Modem mjdlkadekoma tre 86ngervarjedag.Bamenmasteocksahjalpa
.i11,sefort devar tillr?ickli8tstora.
Statarearbetademedetterskontraktoch kundebarallytta underen veckapi aret,
i okober. I936 bes*imdelksdagen aft statitrebaraskulle ,rbea 8 timmar om dagen
.ex dagari veckan,precis somindustnarbetarna
Oscarsmor, Hulda, rijstadefdr fiirsta gengeni sitt
h\' fu 1921ntu maninfdrde allmiin l(jstratl Hanssyster
Hannahadeflyttat till stadenoch arbetadei textilindu_
ttrin. 1938fick honsin fd$ta semester somvaradei tva
leckor. De 6ke hon pAcykelsemestermed sm man.
Oscarsjiilv drtimdeom aft studela,men det var inte
.r ldnfdf en falig pojkeh:jnlandel. Hrn scrlvarje
ilf
ledigstundpirdetlilla biblioteketi bynochliislallt
hanhittade.

DISKLTTERA:Jdns,Oscaroch Daniel viixie upp uDderhelr olika forhAlanden Vadtror du

rn de skulle sagadll varnndrai dag orn de kunderatras?

RESTTPS: pn Torupi Skine

Statarmuseet

27
 Vilhelm MObefg - historieskrivaren
E FijrfattarenVilhelm Moberghar manofta be-
skrivitsomen stor,h6gljuddmansomalltid var
arg dver oratwisomai samh:illet.Men enligt
dotten Eva var han vanligtvis en lugn, efte ?ink-
samman som arbetaderegelbundetvid skiv-
bordetoch lade ner ett enormtforskningsarbete
pa sinahistoriskabdcker.
Vilhelm Mobergfiiddes 1898och vaxreupp
i ett faltigt soldattoe i SmAland,dzirhan tidigt
mestev?injasig vid hert kroppsarbete.Sin fijrsa
framgengfick han med rom nenRaskens,1927,
somjust beskriverdeth6rdalivetfitr en soldat
och lantbrukarei Smeland.
Undersin uppvAxtlzingtadehan efrer att studen och fick bl.a. mdjligheratr gepA
en folkhiigskola.Han skev repofiagetill tidningaroch gav ut beratrclsetoch teater,
pjAser Sedanhanhadeflyttat till StockholmarbetadeMobergevensomjournalist
och medatt hjalpa m:inniskorsomhan ansagblivit orAftvistbehatdlade.Han vacke
debattmedsinaarfiklar och taladeofta i mdio. Underanahav:irldskrigetskev hanen
historisk roman,Ri.d; 'la,tl sompe sifl egetsattprotesterademot nazismen.
Men det verk somMobergnog blivit mestkiind fijr ?t de ryra biickemaom de
svenskaemigmntersomrestefrin Smiland till Amedka pi 1800-taletiIltyatulrama,
Invandrarna,Nybyggarrn och Sistabrevettill Syerlge 1949 59. Romanernaom
den smelandskebondenKarl Oskaroch hanshustruKristina gjordeMobergtill en
av de mestlastaoch mestiiversattasvenskalg0O-talsfitrfattana.Man lilmade
bockemape 1970-taletoch deblev fitrlaganrill en musikal av Bjitm Ulvaeusoch
BennyAnderssonpe 1990-talet.
Framtill sin ddd,1973,arberade hanpa ett stofi
yerk,Min s,)enskahistor;.a,somhan alalrighannavsluta.
Vilhelm Mobery beskriverfolkershisroriaoch individenskamp fiir frihet, tittyisa
ochlycka.

Svarapeftagomal
1. N:irlevdeVilhelmMoberg?
2-Varviixtehanupp?
3. Vilkenavhansbtjckervarenproiestmotnazismen
l
4. Vilkabockerblevhanmestkaindfor?
5. Vad handlarde om?

28
:. her siigerVilhetm Moberg sjalv om sitt fdrfattarskap:
''I upptackte
scxtioff harjag lastsvenskhistoria.Niir min tisningutvidgades. Jag
aLrder s\'nskahistorjenhuvuds,rkligen hindlade om dcn mindre grupp av m:inniskor
,onl faitatbeslutcn fijr sjaivafolk.l ochdensloraniingdenav landetsinvdna.e
hadeintefAttdlllriidetill den./.../Jagsaknade de sornbesAftakrama,de som
liilll skogarna. rijjt lagama, byggt slotten. kungsgirdma, fastningna, borgama'
sliidcm.r, stugorna/.../ Ochjagbesldt att beratta
om deniinniskor i detforgangnr.
iom historieD hadeglomt.
JagbitiademedRid i zdrtl 19,11 och lbrrsatiear 1949;r,edUt',andtund B|JJ.e
1600-lalsbijndcma, somk;inrpat sinhotadefrihet,ochane.ikremigrantema'
liir som
rlingadessdkasign-\'ahemien annanriirldsdel,vari ston settbortglomda av
hrliorikema./..-/Jagetergerobiekdvahisto.iskafakta.mentolkningenav demit min
egensubjektiva. /.../Jagforsiikernltma historientill de levandemiinnislomaochde
lelandernanniskorna rill historien.'

t: I fiitttlet till Mitx stienskahistoria beftfrad fh folket d?I I

-. riftdrna utsiig 1998romanserienom ttn-andtarttatilL drhundrdd?tsst)enska

-SKUTERA:Vadbrul<ar handlaoml Ar Runk.Itistina, ochBemldotte

hisloriebiicker
riilqa alt kannatill om duJinnfdrmedJijns,ANid och HanD{?Mastem.tnkannatill sin
rrrrial Liiscrdu historiskabiicker?

Bcriitraom en gmrn l personi dm slaktl

PPSATS:

29
Minnsdu ordet?3

eDlgt enormt samtidigt kAnd

utomlands hamgang knappt fylde

1. Boken var rnycket,mycketintressanl-

Bokenvar

2. Hon fttrstodniistaningenting.
Hon fiirstod nagot.

L SlrlamaUaradesig Inreuran\in arbersgr!are.

De wr helt

4. Kristina tyckte att Sverigevar ett okuldvenr land.

Kristina var Sverige et1okultiverat land.

5. Hon skattade och grat pa sammaging.

Hon wr bfie glad och ledsen

Rotrnnenblev en stor succ6.

Den blev eDsior

'7_
Kristina blev drottningpa sin lS-;rsdag.
Hon blev drottning niir hon l8 er.

8. Kennethhar aldrig vdrit i negotannatland ?inSverige.

Menar du att han aldrig har varit

9. Krjstina lade mangasbra mid,lrgu.

Hon hade

10. LeifEriksson ar en vill(ins somm6ngaknnnertill.

Leif Edkssoniir en viking.

30
Utvanilrarns
uarkera om pdstnendct dr rtitt (R) elLerfel (.F)l

l. "Kristina fran Duvemila' iir en musikal av Bjom Ulvaeus

och BennyAnderssonftin ABBA.

2. Karl Oskaroch Kristina Nilsson och derasbam

koln frnn en liten by i Snahnd.

t. 90 7, av alla svenskarhadeinte DAgotarbete

vid 18Oo-talets
bttdar.

Befolkningsijkningenpn 1800talet beroddepa

ftede[ vaccinetoch potatisen.

5. M6ngafattiga fl'ttade till smderna

och soke arbetei industrin.

En nomal arbetsveckavar 72 timmar fdr dem sorr

a$etadei jordbruket i Sverigepe dentiden.

7. De somL:undesaldesinagardaroch fll'ttade till tuneril(a.

8. I flem tidningarlanns annonsersom taladeom

vilken fantastiskframtid somvantadei Amerika.

9. Bitresan till Amerikatog baraett par veckor

och var ganskabekvam.

t0- Drinnmenom eft bafte Iv i Amerika

blev verklighet ftir nastanalla.

l l . Van beriilrderlhid 'rnnrngen

om hu.mdnhade
det i brevenhem ti]l Sverige.

12. Familjen Nilsson fick det battre i Amerika.

31
 4. AStf id Lindg f en - sasoberdttaren

E En svenskfijrfattare somhar haft stor betyd

elselor mengasvenskarunderdemsuppvtixt
:ir AstridLindgren.Hennesbtickerharlockat
lasarei alla eldrar,fast:inhon fr:imst har skrivit
fitr bam.
AsffidLindgrenfitddesI907 ochv:i{teupp
pe en bondgerdutanfijr Vimmerby i Smeldnd.
Hon fick inspirationtill de flestaav sinaberat-
telserfren sin egenbamdom.
Lindgren blev fdrfattaredelvis av en till
ftilligher. En gengnairhon hadeskadatsin fbt
och mesteslaffra hefrma och \.ila, bestamde
hon sig fdr att slriva ner de sagorsom hon
hadeber?ittatfdr sin dotter
Niir bokenom Pippi Lhngstrumpkom ut
1945blev det en livlig debaft,fdr det var negothelt nytt att skrivaom en flicka som
var starkoch modig och alltid gjordesornhon sjelv ville. Men bameniilskadePippi
och bokenblev en stor framgeng.
Astrid Lindgrenhadestor respektfdr bam och bamskansloroch hon skev ocksa
om det som :ir svirt i livet som t.ex. i bokenBmdernaLejonhjdfta.
Hennesspr6k;ir klart och enkelt och liknar ibland mundigt beraftande.I negra
av hennessagor,somMio, min Mio, set man alt hon ocksehar h:imtatinspiration
fien folksagoma.
PeNonemai hermesbijcker lever sitt egetliv och :ir somverkliga menniskorfdr
mengasvenskar.Mangaav hemes egnaord eller uttryck har blivit allmAnna,d.vs.
ingir i ettordfitrredsomnastanallakannertill. Det g:illerinteminstvisoma,t-ex.
"Idas sommarvisa"ur tmiL i linneberg&, som mansjungerp:i mengadaghemoch
skolorvid skolavslutrdngen- I dddsannonser kanmanjnte s?illan l5saorden:"Vi sesi
Nangijala"urBrDdemaLejonhjdrta.
Astrid Lindgen har inte baragett ossmangaroliga biicker, utanhon har ockse
deltagit i sanhallsdebatten,alltid pd de svagassida.
AstridLindgrendoger 2002,94 6r gammal.

32
 \agra av Astrid Lindgrensmestiilskadebajckeria:
PippiLangsfump,19,15. Mio, nin Mio' 1954,Karlssonpi ta](et,1955,Madicken'1960'
En;li Lit;neberga, 1963, l98l '
BrijdernaLcionhjiirta'1973.RonjaRajvardotter,

Ptpp,t dna:t,unp t kxn.ke\ ' 1d I il,lgren'puourrr"re sdlo igur'Pipprborcn'am

I viltovitt"tutlu. noo lo. cn vaskafull medguldpengd'enlnst ochen apa.Hcrr
\ilsson, och hon iir otroligt slark.Hennestva kanrater TommvochAnnita iir snala
brm somlar tijlja medPippipn avenlyr'

I Mia ntu Mio slassprins Mio och de godamot riddar Kato som :ir cn grym' ond
ri{ldaresomforvandlarsinafiendertjll slen.PrinsMio iir egentligen en litenpoike'Bo
\rilhelmOlsson.ochsomi dcntraditionella sagan vinner hantill sistciverde onda

Karttton pa tuketat Ltllebrorsfantasikompisoch dcl nnns mlnga bijcker om dem

Karlssorkanflygamedhjalpav en propellerpe ryggcn Han;irintealltidsnalloch
rojal mot sin kornpis.Ha; skrytermyckcl, siigerall han ar viirldensbastaKarlssonoch
rogenmer an Lillebror ror pa atr h.n ttnns.

,Va.?t.reaalren flicka son gor mlnga roliga salrertillsanmans medsin svstcr'En ging
fo|siikcr hon flyga frin husetstak lned ett paraplv.Det slutarinte brx alls' ulan meden
hj:imskrkning. Berattelsenutspelarsig fijr niistanhundraar sedar

.j';rirli,n
I {T )li: tl

Huvudpersonemai Astnd Lindgrensbiicker

.ir blivit som vannertdrmdnga barn.
Haralaloch Sofia har lastminga av bijckema
a\ .dso
rh Ha-rlld.lek-uir olrt in.piferuLle
:lgurema.
tn |\jll nil SofiJhadcdukara\ eller mid-
Jagen,sattchon sig i den biistafetijljen och
!log upp dagenstidnjng.
Mamma, kan du inte lasafiir mig?
Hrrald kom springandemed sin nyastebok

Haralalvarsexochetthalvternu ochskulleb6lja skolantjll hiistenHankunde

bok fijr tillidlletvarMio'
f-danl?isalitc, meninte si snabbl.Hansmestalskade

heladagenJagvarprinsMjo ochvi slogsmot

- Antonochiag har lekt ridclare
,lengrynxnenaldarKato.De godavann'hur litt somheist'6verdeonda'
33
 - Blev de iitr.,,andladerill sten?
Nej, de fick riikna till tio, sedanvar de mediger. Vet du, tjejema tiinkre flyga
ften taketpe dagismedbam ett paraply,Fecis somMadicken.Men da kom Friiken
ochsatill dem.
Vad segerdu?Ja,en propellerhadeval varit bathe i se fall, som ... vaalvar
de1nu han hette?
- KarlssonpAtakel seklarl! \y'iirldensbastaKarlsson,menhan var inte sasniill
j:imt, tyckerjag. Om maniir mycket stark,mesteman ocksAvaramycket sn:ill, det
har Pippi sagt.Och hon var fakriskrv?irldenssrarkasteflicka, sadet sa!En hel v?iska
full medguldpengarhadehon ockse.
- Ja, det vore inte sedumt, menkom nu seliser vi I
Ha.ald kritp upp och sattesig i sin mammasknii och Sofia biirjadelasa:

E "Var det negon

somhifudepe radionden femtondeoktoberfdna erct?Var det
nagonsomhiirde, att de ftegadeefter en fdrsvuDnenpojke?Sahif sade:
Poliseni Stockholmelterlyserg-arigeBo Vilhelm Olsson,som sedani
ftingar kviill klockar 18 varit fiirsvunnenfrin sitt hem,Upplandsgatan13.Bo
Vilhelm Olssonhar tust her och ble itgon och var vid fcjrsvinnandetkladd i
korta,brunabyxor, gre sdckadtritja och liten rijd luva. Meddelandenom den
f-iirs\,'unneliimnastiII polisensordonnansavdeldng.
Ja,se sade. Men det kom atdrig negn meddelandenom Bo Vilhelm Olsson.
Han var borta.Ingenfick nagonsinvetavart han tog vagen.Ingenvet det. Mer
:in jag. Fii det ;n jag som :ir Bo Vilheln Olsson.

Jagvar fosterbamho$tant Fdla och farbror Sixten.Jagkom till dem,nar

Jagvar ett dr gammal.Fitrut boddejag pa e$ bamhem.Det var d:ir tant Edla
hemtademig. Hon ville egentligenha en flicka, mendet fannsingenhon kunde
fe. Dilfdr tog hon mig. Fastfarbror Sixtenoch tant Edla tycker inte om pojkar.
hte nar de blr etta-nio er eoninstone.De tyckte, att det blev fdr mycket
ovaseni husetoch attjag drog in fiir mycketsmuts,nfu jag hadevarit ute i
Tegndrlundenoch lekt och aftjag s]iingdekftidemaomking mig och attjag
pratadeoch shattadefif hdgt. Tart Edla saj?imt,att det var en olycksdag,niir
Jagkom i huset.FarbrorSixten saingenting."
q Mia. hik Mio

UPPSATS:Ber:ittaom din lii|sra skoldageller en annanviktig dagn:ir du var bam.

i StockholmochAsl d Lind$ensVirtd jViurmerby.
RESTIPS:BesijkJunibacken

34
 Se I m a La g ef l Of - "n Nobelpristagare
i litteratur
ET \L lnla Lagerldl liidrle..1858pi den lilla hen-
- rden Mdrbackai \iJmland. Diir le\,le mon
:ir glatt liv med fest och dans,men Selma,
.om led av cn hdftskada, kunde inte delta i
:j\ema .om de irnJraungdomarna. I niillel
.a!t hon bland de vuxna och lyssnadepii
.agor och histoder som bland andra hennes
.rrmor ber?ittdde.Pe den tiden fanns det en
.lande muntlig beratarffadition,speciellti
\ iirmland.
ScllnaLagerlitf visstetidigt att hon ville
.li fajrfattare, men familjen tick ekonomiska
rroblem och blev tvungenatt salja girden.
selna. som nu mestefdrsijda sig sjalv,
:lbildade sig till lifarc och arbetade med
indervisning ett tiotal Ar.Men hon gldmde
,ldrig de histoder somhon hdrt i sin barndom.Hon ville be*itta om m:inniskoma
:".h miljdema och hon gjorde det pe sift egetfantasitullasiitt.
I89l gavhonut romanenGdsta Berlingssaga,enromantiskberatelseom
"kavaljeremt' pi en varmhndskhengard
rf:isten GdstaBerling och de dviga
JerusalemlII,fft.Jj,1902,byggerpeenverkliShiindelse. Romanen ber:iftarom
nlenarnai enliten by i Dalarna,somgermedi enreligitissekt,s:iljerallt och
irnnar sha hemftir att utvandrafill Jerusalem.
t bbrjanav 1900-talet lick honuppgiftenatt skrivaen skolbokoch 1906kom
\ilt Holgerssons underbararcsagenomSverige.Den handlarom enpojkesom
ntuollas och blir si liten att han kan flyga pil en gesitver hela landet,fian Skanetill
Lappland.Minga svenskaskolbamhar last bokenfiir att fairasi8 svenskgeografi.
RomanerrKejsarnar Potlugallien frar I914 handlarom en fattig man som alskar
.in dotterdverallt annat.Han vill inte inseatthansdotter:irprostituemd, utan
.kapa. en egenviirld diir hon ;ir kejsdrinnaoch han :ir kejsare.K:irlekengijr honom
rlind ochgalen.
I dagfinns Lagerlitfs bockerdversattatilt minga olika sprekoch fddattareniir
:ilind6verheh varlden.Minga av hennesbijckerhar ockseblivitfilm Samlingar
ned hennesbrev har viicll stoft infesse pi senaretid.
SelmaLaserldfblevdenfitrstakvinnani Svenska Akademien.1909fick hon

35
 Nobelpriseti litteratur, somfdrstakvinnliga fitdattare och fdrsta svensk.HoD
anviindeen del av prispengarnarill aft kijpa tillbaka hergirden Mfubacka,d:ir hon
boddefram till sin dttd 1940.
I dag :ir Merbackaett museumoch ett popuftirtturistmAl.

Smrapaftesomal
l. Nit ievdeSelmaLageditfl
2. Varfiir deltoghon itrte i dallsernasom de andra?
3. Varfdr mdstefamiljen s:ilja Merbacka?
4. Vilket yrke hadeSelna t_agerlijfl
5. Hw anv:indeman bokenom Nils Hotgerssonfftr i riden?
6. Vadhandhr retam dv Pottu7allien oml
7. Vadanv?hdeSelmaLagerlof Nobelpdspengama till?

FAr<an:+ h.^.^6

Stiuordeni riitrlorm! Arberagi;ma i par! Ovanuntligt!

Asaflygertjll Tu*iet pesemester.

N:irhonkommerham,airhennesv;tskaborra.
HonmestebesLrivainnehaleti v:iskanfrjr flygbolager
ochritrarpAsinpackningslista,
som hon sa ordentligthadegjort:
en bH qol ett par garnlajeans
en vit skjorta en randis triija
en rbd klitrning nya underkl;ider
ettparljusashots en blomrnig baddiikt
ett par svartasandaler

L Asa sager I v:riskanligger nin bna kjol, nin

Z. r." aug* ""out ;ng"r nygbolagetoch sager;tt de har hitrarheDnesvaska.
De harhln^tde blda kjolpn.
De har ocke hiftat l" ...

Asa blir mycketglad, fijr hon har verkligenliingtat efter sinaegnakliider. Men hon har
ju ocksekitpt lite nlat son hon behdvde.Sanar hon kommerhem skahon ringa sin
fitrs?ikringsbolag. .

B.
Du :ir ute och reseroch ryvErrhar ditt bagageblivir fitrsenat.
T:iot pe vad du har i din packniDg! Du ringer ti din fdrsiikingsbolag och beskriver
innehelle! "I vssk n ligger min ..-"

36
 Trointe p5 allt du hor!
E Johanna,min kompis,bedttade att henneskusin kannereft
par somhaalevarit och storhandlatpa eft varuhusi UlIaIed'
iom ligger ca 20 mil fren derasbostad Niir de kom hemigen
upptbcktekvinnan att henneshandvaskamedpengar'
kontokort,kdrkofi och annatvar borta Efter negmdagardngde
io pe$on och sa att hon hadehittat vaskanAllt fannskvar
rtom pengamaMen hon tyckte att det skulle vaft fijr lengq
I5 mil, att kijra hem till paretfdr att hmna tillbaka vziskan
Diiremoterbjitd hon sig att kdra halvavagen De best'imdeatl
Je skulle sespi enparkeringsplatsParctsattesig i bilen och
<drdetill parkeringsplatsenDe viintadeoch viintademeningen
ior. Till slurgavdeuppochkbrdehemigen
Nlir dekom hemhadedet vadt inbmtt i derasvilla'

\iffolkhijrdenhlirhistorientrorsomligaattinbrcttetvarenrcntillfallighefmedan
inget av dettaiir
]nakatlor att aletvar planemt Och sAfinns 'let de som s'igeratt
viiskanhospolisen
iant. De unahart.ex. vaddr paretinte bad personenatt l:inna in
personenerbjdd siBatt
rller att skickaden,varfdr parei inte misst'inktenagotniir
hant eller :ir det ett
tbra dver7 mil fdr att lanrnatillbaka den Har dettaverkligen
3\empelpAen modemvandringss?igen?
ha varit att stitka
I a a ;der har vi berafialhistorierfdr varandra Syftetkan
fdr det okandaeller
noralen, a$ fa ett folk att kiinna stiine samhiirighet'att vama
Ofta
i.lt entelt att underh5lla.En del av dessahistorier kallar vi van'lringssagner
negolsomcr
randldrde nm der.om :ir n] n ellef lriintlande fdr o<sellerom
.$immande. iir mingaa\ viru'larmenn'irdelgallerdalorer och
Till exempel
nobiltelefoner,falska
Mangatror pe vandringssagnema. Enligt folktivsforskarenBengt af Klintbery
lkartro.olirdigtretenomhistodenintraffaJpeenbestlimdplats'omhuvudpenonen.ir
mankunnatlasa
:n bekanttill en bekalt och alltseinte vem somhelst lbland har
sKaocKsa
storieni tidningenoch da dkar ocksafov?irdighetenEn vandringssagen
rara liitt att kommaiheg se att mankan Aterberaftaden

avBengtaf Klintbetg
L\STIPS:RAttdtr; pizzdrx
d u b e r ; r l ae n \ J n d r i n g " a 8 e n -
D l 5 K l I E R A F l l l e r \ r o d r i n ! c $ g n e r n an i g o r b e b o rI k a n

3'7
Minnsdu ordet?4
ses somliga mundig misst?inkte inrriitrade
bekant tillf;ilighet sI{Iiimmande fdnitrja

l. Man skulle inte skiva tentrn.

Det var en

2. Asa och hennestjejkompisarskabiiffas i kviill-

De har bestiimaaft de ska pa pubenklockansju.

3. Hon har ett kul jobb nen ltinen rackerknappttill bide mat och hyra.
HonharsvArtatt sig pe sitt arbete.

4. Eva bedittadeexakthur de skulle sa ldr att hitta till bion.

Hon viigen dit.

5. Daniel todde att haninte skulle klara tcntan.

IIan att det inte sl:ulb ga sabrd-

6. Det hilr hinde niirjag studeradei Lund.

Det niirjag studemdei Lund.

7. Hanld blir r?iddn:ir han lyssnarpe spitkiistoner.

Haraldtycker att spitkhistorierlir lite

8. De tratradesutanatt ha planeratdet.
De trjitradesav en

9. Det finns nega soqraltid iir pAgott humdr.

ve*ar alltid glada.

10. Nagonsomhenneshor kdndeberattadevandringssiignen.

till hennesbror berAttadevandringssngnen.

38
En spiikhistoria

Bcsvara frAgorna koft!

"det mystiskaoch dvematurliga' enligt texten?

l Kar manfiirklara

vilka it Labanoch Labolina?

Vadhadlar spijklistorier ofta om?

f Hur bitrjar spitkbisrorin?

i. Varfdr kiir de ungam,innensAsaka?

!- Vadfar de plittsligt se'l

vafiir vill flickan ha Lift?

3. Vadhitndern:ir de har konmit ftam tiu adressen?

Vadgdl de ungamannen?

, t - Vad berAttar kvinnan fif dem?

L
t:;ssne igen och berAta sedan urten!

39
 Detdr farligtatt varapolis!
E En kvinnlig polis blev i nan skadadnar hor och
en kollega $ep en manutanfdren radio- och rv-
aff:ir i centraiaLund de han fiJrsdke kastaen sten
mot afftirensskylddnster Mannenblev fitrd ti
polisstationend:ir han fick tilbringa nanen.Polisen
sHpptehonomefter fiirhit i dagpe morgonen.
-

Asa kan inte jobba fiir hon har brutit armen.Enjoumalist kommerhemtill henne
negradagarefter olyckanfiir att gdraen intervju. Han haller pa a$ skrivaen
artikelserieom polisensarbete.
Joumalisten Har du mycketont?
Asa Inrc se valdigt nu ftingle, mende fijlsta nAremasovjag dehgt.
Joumalisten Kan du befitta hur olyckan gick till?
Asal. Jo,jag och min kollega,Kenneih,kom kdrandepAStoraSddergatan.
Det var lite folk ute eftersomdet var ganskasentoch det regnadeoch
bl6ste.Di sig vi en mal som stodutanfijr en radio- och tv-aff?ir.Vi
tyckte att det verkademisstiinktfdr vem har lust att titta i skyltfatnster
i det vadret?Si vi stannadebilen och stegur. N:ir mannenlick synpe
osskastadehan en stor sten,somhan hellit i handen,pa markenoch
biidadespringaften phtsen. Vi fdrstod de att allr inre srodratt ti sa
vi sprangefter honom.Jagkom lite efter min kollega.Senvet jag inte
dktigt vad somh:inde.Plittsligt Ug jag pe ma*en.
Ojde, snubbladedu?
Asa Nej, men vid sidanom mig Ug ett bananskalse anragligenhadejag
halkatpe del Jagkinde aft jag hadejatteont i armen,atrjag knappr
kundeIijm den.Somtur var kom en yngrepar fdrbi just de. De hade
mobiltelefonoch ringdeefter ambulans.
Var du tvungenatt v:intaliinge?
Asa Nej de, ambulansenkom efter baranegraminuter.N:ir jag kom till
sjukluset blev jag riintgad och de sagde att min hdgraalm var bruten.
Sajagblevgipsad,menjag behiivdeintebli opererad. Nash dag
jag
kunde ika hem.
Hur kiinns det att inte kunnajobba nu pa efi tag?
Jagkanju inte gitra semycketeftersomjag iir hiigerhiinrsejag sitrer
mestHir i fetdljen och laser Jagtittar ockselire pe w, menjag blir
utbikad av alla sepoperor

40
 Jagtroaldeattpolisertittadepapotsseriema pa tv
Nahadu, inte jag i alla fall .
Och hur gick det fiir mannen?
{id Min kotlegagrephonommenman slapptehonomigenn?irhan hade
blivit fdrhijrd. Underfijrhdret sahan att han brukadeb:irapa stenar
iblirndochdll hanpreci'kommjlihegdtthanSldml\tiingaa\ \pi'en
henrlna.Det var diirfiir han sprang.
IIm, jag undrarom manverkligenkan tlo pe det. Jagtackari alla Jall
fcjratt du st?illdeupppe denharinte jun Kryapedigl
Tack.Det var inget. Det var bararoligt att prataen stundmed dig'

LPPSATS:En kriminalhisloria

Devanligastebrotteni Sverige

BrottstjT Antal anmelda brott StraMafdljd och olika brott

143072 Aot",'(t.ex.parkeringsbdter, polisenbestammer
Stold/snatreri och fitn
ur
summan),ddgsbrter (baserat pi inkomsten'
motordrivetfordon
Skadegiirelse 1346'78 domstolbestammersumn an),fringelse14
117925 dagff-l8 ir, Itrstids/tiir8tue(ej tidsbestiimt).
Inbrottsstdld
Cykelstiild 16'715 slqdd'till sJn, eleknoniskfotb.i a
B;ltitlgrepp (biktdld) 600r4 Sut?/ii om mu td vdor fdr hdgst 800kJ
Misshandel s9328 Rutlrller: om mankdf bil ned ner iin 0,2 %'
Stitldsnattd i butik och alkohol i koppen
"gir" in i dgon dnans hemeller
51742 Inrrorl om man
Brottmotna*otikastafllageD32052 Jftaztu8,'r.h.r on nm fOstdr negotson nagon
Rattrylleri 14180
Ran,grovtren 8 5 3 4 Milr,tanl,lr om rM skadd en annd Peson
Rd om mantar pengaffrln enpersonel l ex.en bdk

IISKUTERA: Vadk3n man sagaom siffmma i tabellen?Hur ar der i andra1ander? Anviind

)(l s.)menligt, antal, antuL,janfort ned, dkaln inskd lle flestoldet nestat

Utseendy'Signalement
olitr'asakel
Ot^ iar p.Lit'* ."taga"efula beskrivningarfrAn viitnen Man laggermitke till
-l .it, -i-" -* fei eorsokatt beskdvakassdskansomdu segi glr nar du handlade
rlat. Du kan t.ex. aiviinda de hiir oden:
DnSdr tjver/under/avmedeliangd
I ik: kaftigl bygg.Jsmal
1/l/drr barn/yngre/medelelders/mdre
HAJeirsoch hirkingd: mdrk ljusrrijtt har' kott/imgt htu, skallig
O,ranliirs: brunzlbllal grijntmirrka iigon
d1tirtu"/rljus/mork, rdd jacka, troja. miissao s v

4l
Mordetp6 Operan
Sentpakvallenden 16mars1792blev
kung GustavIII skjutenvid en maskeftd
pe Operani Stockholm.
Tre er tidigarehadeGustavIII gjort en
statskuppsomgjordehonomenv:ildig.
Genomstatskuppen hadeadelnfdrlorat
I
inaprivilegier och var mycketmissnijjd.
En gupp adelsmiin,somhadeblivit
inspireradeav fianskarevolutionen,
' planeraded:irfif att diidakungen.Adels-
;;"";r;";r;;il;,;;;*j-
sig att utfiira mordeteftersomhanhatade
k:ungen.Man kom ttverensom att det
skulle skevid enoperamaskerad diir
kuDgenskullevaragAstoch alla gaster
biiru mask.
Undermiddagenftire maskeradenfick GustavIII ett brev somvamadehonomfdr
an negotskullehiinda,menkungenbrydde sig inte om vamingen.N?irkungenoch
hansviiDnergick rllnt bland g:istema,kom nagonfram till honom,klappadehonom
pe axelnoch sa:"Godaftonvaclca masL'. Det va. det teckensom adekmAnnen
hadekommit itverensom. Anckarshdmstegfram och skiit kungeni ryggeD.Nagon
ropade:"Elden iir lijs !" fitr att skapafiirvirring.
Ponsmastaren i Stockholmkom till platsenoch segdll att man lestedijrama
och antecknadenamnenpe ala nervarande.Pa golvet leg tve pistoler somtillhttde
Anckarstrdm.Han och hansmealhjiilpareblev arresterade, ochAnckarstrijmerk?inde
att det var han som skjutit kuDgen.Anckarshiimblev dijmd till ditden.Den 27 april
1792a\rattade manhonomgenomhalshuggning.
GustavIII dog inte omedelbafiutan fd$t den 29 ma$ pe grundav skadoma.

Svarapa fresoma:
1. Varfitr ville adelsmlinnendodakungen?
2. Varfdr tror du att manplaneradeatt dijda kungenpa en naskerad?
3. HxI fitrsijkte manskapafit virring?
4. Vad hiindemedAncka$trdm?

LASTIPS: Gff ar /1av August Strindberg

RESTIPS:Livmstkanrnarenpe Kungliga slotteti Stockholrn
 '\,,'trnrcletlSv,eaviiqen
Bm
El Sfiaxfdremidnattden28 februariar 1986,I94 er eftermordetpe Gustavlll, blev
Sveriges statsminister,
Olof Palme,nedskjuten pa iippenSatai Stockholm.
OlofPalmehadevaritpi bio tillsammans medsin hlrstruochparetbesHmdesig
16rati promenefthemefterbioD.JustdenkvallenhadeOlof Palmeingaliwakter
Eiternagrakvafter,vid korsningen Sveavagen ochTtnnelgatan, kom pldtsligten
n1anfram ur miirkret och skdt flera skoftmot paret.Olof Palmedog omedelbarl
Svenskama blevdjuptchockade fdr ingenhadekunnattro at negolsedantskulle
kunnahandai Sverige.
Detfannsfleravittnenvid mordplatsen ochmediavisadeen s.k.fantombildav
mdrdaren. Man hittadeaventvakulorfrenenrevolvefnaramordplatsen.
Sasmeningom kundepolisengripa
enmanochhuvudvittnet, ftu Palme,
pekadeut honomsomdenmanhonhade
rettpdmordplatsen. Mannenblev fbrst
liilld fiir modet i tingsrAten,menhov
rattenfiikandehonomsenare.
Det har funniIs mengateorierom
bakgrunden till mordetochom vem som
utfordedet. Men trots att det nu har gitt
mengaar,harannuingenblivit ddmd
ibr mordet. Modplatseh pe Sveavtgennegra dagar eftet hatdet.

SvaLapa frAgoLnal
I Hur reageradesvenskafolket pa mordet?
L Varfor reageradesvenskarnasA?
:. Hurgick det fdrmaDneDsom man grep?
1.Vem dodadeOlof Palmel

Svrigesallmennadomstola.
Diidsstratretavskaffades1921fiir
Hijgstadomsblen
broft begangnai fredstid och I 972
Hovretterna(6)
tdr brott begangnai krigstid.
Tingsdltema(85)

DISKUTERA:Man klaradesnabbtuppmordetpa Gusmvlll menPalmemordet ar lbr

iarandeouppkldat.Vadkano alemavara?Ar dei svarare attklda uppbrotti dagtrotsaU
rekniksompolisenhartillgangdll? Jilmfijrde tvl norden skitlnaderoc| likheter
Minnsdu ordet?5
.n tag utf-itrde se smaningon kollegor
anragligen vittne antecknar tillbringade

I Mamen stannadepe poDsstationen

itver natten
Han nattenpe poLsstationen.

Jag hade noghdlkarpeettbanaDskrl.

Jag hade halkatpe eft batranskal.

3 . En ung kvinna sagniir olyckanh:inde.

Hon blev til olyckan.

:1. Daniel vet inte var hansgarnlaraskor ?iI.

Han iDte sina iilskade tr:iskor.

5 . Man vet inte vem somgjordedet.

Man vet inte vem som det.

6. Daniel skiver upp allt vadAsa s?igetatt han skahandla.

Han alh lad hon sager.

1_ Dr masb koruna och hjalpamig nul

och hjalp migl

E. Drniel har inie ts?iffatsin systerpn ganskal:inge.

AnnaochDanrelbarintetrsffatspe

9. Efter en tid kundepolisengnpa mannen

blev han gdpen av polisen.

10. Asagillar sina

Asa gillar sina

44
f66 er cykeln?

S.am koft pdfrdgoma!

cyklarblir stulnavarjeari Svedge?

l. Ungef;irhurmAnga

: N?i.handerdet att ungamiin stjiil cyklar?

r. varf('I stjiil knarkareoch andramissbruk$ecyklar?

a-' Hur stjal pofessionellaligor cyklar?

5- Var blev Kalle Nilsson av med sin cykel?

6- Varfttr fick han inte tillbaka sin cykel n?irhanhittadeden?

-
VarfitrtopreManindfr,inMalmoen oy qkel'l

!- Vadgjode Martina n:ir hon upptickte att hennescykel var stulen?

9- Hur mycke.har cykel nummertv, koslatMartina?

:'' FArtrIanta tilbata sin egenstulnacykel om manhittar denpa stan?

ll

I'
)i
 6 . Daniels
nyadator
Htgta/are

fang:bnt bor4.

E Dsnrelkdpleendarorfdr h:Iaen ersedan. \nde l). krehanaflJetnuvardrgsall

kijpa en ny. Datorernablir ju allt snabbare."Jag miste uppgraderamin apparatui',
l:inkte han-Han tyckte a1thanbehdvdeen stairrehirddisk. I den gamlafannsdet
inte langreplatsfdr allt somhan ville anv:inda:nya program,minneskravande bilder,
musik, videoklipp och spelfijrsds. Den nya modell somhan kijpte var faktiskt
dyrarean vad hanhadetAnktsig, menfdrs;iljarenvar dvertygande.Han talade
mycketochmedmengafina ord om processoms prestanda,om detstoraminnet
och inte minst om den fddrafiliga skilmen med sin hdgaupplaisning.
SAsnarlafftirenijppnadedagendarpahiimtadeDaniel den nya datommed
iijriildramas bil. Nib hankom hembdrjadehan ivrigr fijrsiika kopplailop darom.
Det varenmassakablarochsladdar. Bruksanvisningen varinte serydfig,tyckte
Daniel,ochhanmesteIa pausganskaofrafdr dervarjobbigtatrhela rcdapa allr.
Fdrstsentpa eftermiddagen varhanklar medinstallationen av operativsystemet.
Men niir detlavar Rjoft upp6ckte han att flera av hansganilaprograminte fungerade
l?ingre. "Asch,nu masrcjag kijpa
nyaprogmmockse",tiinkteDaniel.
Men det somhan tyckte var mestiriterande va. att bilden var skevpAskarmen.
Han tryckte pi alla knapparpa skiir:menutan att kuma rAra dll bilden.
''Jo.
du fdr5ter".\rJe liif.i;lidrenn:irDanieli;gade honomom .(;rmen pel
telefon, "sk:fmen miste arbetaen tid. Den mestetiksom bli varln innandenblir
_ riktjgtbra.Efterenminadellersi har detfixat sig automatiskt."
 Nu har det gAtten mAnad,skiirmenar fbrttarandeskevoch Daniel funderarpe att
lamnatillbala den.Danielundrarom dettakanskear hanssamstakdp.
Asasageringetutanbehelersinatankarfdr sig sjalv.

drtorer
modellenavtill exempel
DISKUTERA:Varfijrvill senengaal1tidhadensenaste
och bilar?
L?PSATS: Mitt balta kijp eller Mitt silnsta kijp

5nabel-a
Enligt den italicnskatiddngen LaRepubblicahar man anviint@ i 500 af. RedanpA 1500 trlct
anvaindek6pmiin i Venedig sym boien som en mAttenhet Pe 1800-talet betydde svmbolen
''a!
the price ot'' i England.D:ifijr kunde man se symbolenpA vissaskrivnaskiner.Ispa'sk-
I:lande liiDder har man ocksA anv:int tecknet som miti, aroba En araoba= I I,6 kilo
I dag kommer vi i kontakt ned synbolen vaie dag niir vi skrckar c post
Pi svenskah.r symbolenminga nanlll. til exempelkrnelbn]le ocb kringta,nen vanligast
it nog snabel a. Vad kallas @ pn ditt spftk?

Kiirlekpe lnternet
Kan nan bli kiir i nagonmaninte har settl
Allt oftire hiir mantalasom miinniskorsomhar
miltrs via Internetoch som sageratt de har blivit
lilriilskade i varandra.De siigeratl manHr kiinna
\ usndra baftrenif manchatur iin om manmiits
i verkligalivet.Utseendct blir intelika viktigt sorn
| .r ,r o. h roeer. 'age ,l" O. I nif deull 'lrr h.
stimrncr slg fiir att traffas.stimmer allt - det kenns
riilt.
Mm bdr kanskeocksi sagaatt alla inte blir lika
"rtiJ.tdn;irlom de rrJh,r. vJ,lI'or ot o . k rl"\ pi

per1000inlinure
Antalhndatorer
Ar 2000 hade ungelir 75 7" av svenskma
USA 585
tiugine til] dator hemna ocl 68 7" hade
Svenge 507 tillgeg till lnterner. men bt^ 1,7% bade
Schweiz 502
49t
Singapore 483
,165
Danmark 132
Flnland 396 Tolka statislikenl Anvandord somenlist, a t.tL,
Nederianderna 395 andeLjiinfttrt med,nka/ninskt, .leflestdJdet
Kab: UsAToday2002

4'7
 Oresundsbron
E Den I juli 2000var en historiskdag fdr svenskar
ochdanskar. D6 invigdeDanmarksdrottningoch
SverigesL:ungOresundsbron, denf-astafdrbind
elsenmellanDanmarkochSverige.
Redan130er ddigarehademanbiirjat tala om
en bro mellanliindema,och mankom med flera
fij.slag genomeren.Det mestspektakuftiraf6r-
slaget(1953)varnog atttorrlaggahelaOresund.
1991besltjtDanmarkochSvedgerill sluraft
gemensamtbyggaen bro litr bilar och teg.
Mdngavar emoten bro, ft:imst av miljd-
massigaskiil,ochmenadebl.a.att blon skulle
skadadjurliveti Oresund. Bromohtendama
demonsfferade och fdrsdlle pe alla sltt stoppa
byggel,men trots demsprctesterpebijdademan arbeteti slutetav I995, efter fyra
an diskussioneroch miljdprijvningar.
Det som mangriivdeupp fiAn havsbottenlademanpe en speciellplatsfijr aft
skapaen ny ij, Pepparholm, somskullebli endel av iitrbindelsen.
Tre veckorinnan bron dppnadesfdr biltrafik finde man genoma$ ha en stor
festsomvamdei fleradagar.Alla somville kundege,springa,cyklaochekarull-
skidskor iiver bmn. 79 837 personertog chansenatt springaijver bron, 42 000
cyklade.Totalttog sig 159674ijverden.
Fijrbindelsen,som i sjiilva verketbestarav en bro, en ij och en tunnel,tu tolalt 16
km ling. Deniir i Ne plan.Paderitvrekdrbilarnaochpedet undregertagen.
Mengafitrviintar sig .tt bron kommeratt bidra till att dka kontaktenmellan
danskaroch svenskarmedana.ndraorcar sig dver att smugglingenav narkotikaoch
annatiikar.

+8
 ORE5UNDSFORBINDELSEN
Konnad:23 miljarderkronor

l::,i_ \

4055m

TUSm

DISKUIERA: Ar der viirt aft satsasAmycketpengarpe en bro nar det redanfinns ett val
tungerandefii4esystem?Okar ijppDagr?inserautomatiskkontaken mellan olika liinder och
fblk? Anv,ind si m6ngaord och uttryck sommojligt fian texten!

L?PGIFT: Ta re.dapAnamnetpa
- viirldensl:ingstabro
- viirldenshiigstabyggnad
viirldens?ildstabyggnad
- Europashitgstatom
valrldensfaingstatunnel-

49
 -enrorkkiir
Carl Michael tsellr"naFl poet
E Bellmaniir en av Sverigesstiirstaoch
meslfolkt:ira diktaregenomtidema.Det
finnsknappast nagonsvensksominte
kAnnertill Bellman,ochde flestahar
nigon gangsjungitnigon av hansvisor
Barnensjunger"GubbenNoal" ochpi
festerhitr manofta"Meltidssang".
CarlMichaelBellman(1'7101195)
viixteuppi Stockholmochboddedarhela
sitt liv ochhansvisorhandlarom olika
miljder d:iriti6n. Textemakan skildra der
gladalivetpe Slockholms krogareller
beskdvahur det iir att ligga berusadpi
gatanoch hur det kannsdagenefter en
gladfestsomi t.ex."Ack du min moder".
Hansskildringarav en tidig morgoni hamnenprecisniir saden vaknar,en fnrkost
i detgriinamedvin ochkvinnorochdetmylkandegatulivetiir samalatdeatt
mantyckerattmansjalviil niirvarande. I hansvisorfinnermanocksi lyriska
naturskilalringarsomi "Fj:idtn vingad". Personemasomfiirekommeri hanstexter
s:igsalla ha funnits i verkligheten.
Niir kung GustavIII fick hdranagrasinger, diir Bellman hyiladekungen,engage
radehanhonomsomunderhellare vid hovet.Bellmanhadevisserligenaldrignagon
anstAlningvid hovet,menhanfick andeensortsarfigersiitmingfrdnkungen.Trots
kungens uppskattning ochvisomaspopularitet hadeBellmanekonomiska pmblem
underhelalivel, ochnarhandog 1795lamnadehanenfamilj i storfattigdom.
Det finns mer iin 1700efterlamnadetexterav Bellman.mendet:ir de 82 visornai
Fredmansepistlar och\rson l Fredmanssdngersom iir mest:ilskade.Bellman iir i
dag ocksemycketpopul:ir i blatld annatEnglandoch Danmark.

Tackitvertextenochsvarapafrdgorna!
l. HurvarBellmans reiation till pengar?
2. NarlevdeBel1mm?
3. Vadbrukarhanssrngerhandlaorn?
4. Ar detstadslivet
ellerlivetpahndetsomBellman
beslriver
i sinasAnger?
5. Varfdr tror du ait BellmJn foftfarande iil sa populiir?

50
TreBellmansSnger
CubbenNoak,gubbenNoak "Tycker du att graveniir fijr djup,
var en hedelsman, n6 vtilansi ta dig di en sup,
Nlir han gick ur arken radig sendito en,dito 1ve,dito tre,
planterahanpi malken saditr du niijdare"
mycketvin,ja myckelvin,ja v MALidllAkg
dettagjordehan.
EGtbbenNaak

Fj:irilvingadsynspAHaga,
mellandimmorsfrosl ochdun,
sig sitt g$na skjultillaga,
ochi blornmansin paulun;
minsh kak i k:irr ochsyra,
nyssav solensvama vaickt,
till en ny hijgtidlig yra
eldasvid sefirens fliikt.

E nB e l l m a n h i s t o r i a
NannetBellnan aerfinns:iveni enm:ingdroligahistorier,sombedttasom ochom
igenav bami ala eldmri o]ikamenliknandevenioner.Dessahistorierskamannog
somegentligen
sesomvandringss;igner inteharmedBellmanattgcjra.

Hd du hiiri historien om niir en fransman, en lysk och Bellman satt

tjvcrgivna pe en iide 0? De sag ett stjiimfll] pd natten sd var och en
fLckonskasig en sak.
Jag itnskal att en bet kom och hiimtade hem nig, sa thffmannen.
Jag iinskaratt dcl kom ett flygplan och tog mig h;infidn, sa tysken.
Det b]n sa iont hair,sajag ijnskarmig a1tni bida kommer tilbaka
bit, sa Be11man.

LYSSNA PAI Cd skivan Glimmandenr f dar Frcd Lkerstrijn siungerBellmanssmger

51
Minnsdu ordet?6
Sdtt in ordet i nitt Jbtlnl

en maingd fu.dera litnande rettatill

i sjiilva verkei tydlig behilla

L AsaochDanielbcstimderillsammans
hur de skullegijra.
Dei var ett

Drniel ftusdkte gijra bilden blifue.

Han fitrsdkte bilden

3. Daniel gick och tantre p;i vilka han sku11e

bjudapa brijltopet.
ocksepa vcmhonskullebjuda.

4. AII I\irde, rcn Diirde tr:iffade,tit^rr gangen.

Allt- diekt.

5. Asa hade faktiskt hellre kijpt en ny darnmsugare.

Hon hade hellrekdpl en ny dammsugarc.

6. Fadarhar kijpt en n;i$tanLikadandator somDaniel ochAsa.

Farfarhar kijpt en

7. Oskarkanen nassaroligahisro.ierom Bellman.

Detfinns hislorierom honom.

Bruksanvisningenvar svara1ifitrstA.
Denvd intese

9- Elevemamestekornmarill lektionernava4e dag.

pe allalektioner

10- Asablir aldrigstressad

ochnervos.
Hon alltid sift lugn.

52
 HORFORSTAELsE
6
PapJrrus,
runstenaroch cd-rom

S ara kort pd Jidgorna!

1. Vilkamaterial
skevtidigare
kulturer
pl?

I Hur spararvi dcnmestainfomationeni dag:,

L Vilka fdrdelarfinnsdetned digitaliserad

lagring?(Niirnn2l)

b)
l. Vilket problen :1rdet medaft det finns samycketinfbrmation i dag?

5. VadhaindermedvdradaLorerefter nngt?e.?

6. Vadhanderibland orn du kiiper nyaprogramoch speltill din gamladator?

7. Vadsagermanom tideni dendigitalav:irlden?

8. Vadinnebiirkonvertering?

r l . H u r : n e l i \ . l a n g Ju u f m a na t 1I n L L o f i L nk x n h a .

i 0. Vadiir anseren del att mikofilm ;ir sabra?

53
 7. Moderntellertidlost?
E En solig hdstdagheler Daniel och AsapA ad stida
diir hemma.

Daniel Du,Asa!Har du settminaganla raskor?

Fcjrrvar t iiskor det skdnasteoch mestprak
riskajagkundet?inkamig. Jaghadentstan
gkjmt dem,menjust i dag kom jag att t:inka
pe minasvafta"tofflor" sommansager
hlir i Skane.Varkanjagha sdllt dem?I en
lida hiigstuppepa vinden,kanske? Mina bhsra
baskorvar I-aktiskthandgiorda.De tillverkadesav
en gammalhantverkaresom gjordetofflor pi det gamlasiittet,fitr hand.
Asa Hur de?Vadmenardu?
Daniel Jo, han boddei en gammalstugai skogen,ulanftir en liten by. Man slog
niistani huvudetn:ir manstegin, fdr detvarseEgt i taki hanslilla
verkstad,
Asa Ochdu arju inteselengl
Daniel Nej, nej. Nar manbest?illdetr:iskor,miitte han ensfijtter fijrst och skev
in storleken i sin lilla svanabok medentjock svanblyertspenna. Sedan
gorde hantr:ibottnama.De skulle Iorkasi flem dagar,innan de putsades.
N:ir det var klafi skulle ladretskiras till och formas,innan det spikadespi
tr:ibottnenoch sedanmaladestraet.Tiink vilker arbete! Visstedu inte hur
riktigaraskorgdrs?Nu misrejaghittaminagamlaslitnaffilskor!
Du,jag har verkligeningenaningom varde finns.Det varju omodenten
tid, mennu har jag fakriskr sett att haskorbiirjar kommatiltbaka, i olika
modelleroch material.fijrstes.Modet sv:ingerhela tiden, mendet miirks
att praktiskasakerheller i liingden.Praktisktoch pnktiskt fdnesten,rAskor
:ir kanskeinte sii^kilt praktisktfdr en polis. Det hijrs ju n:ir mdn kommer
klampande!
DanieI Pi jobbetbehoverduju inteha dem.Fdfiestenstruntar jag i modetl
Pi tal om mode,mina kompisa.har alltid det senaste,fastande stger att de
alddghai pengar.Och allaserlikadanaut!

UPPGIFT:Lasigenorndiaiogenen gAngtiu ochsryk underaltaverbi s-passivl

5,+
f ochfolja modet?
Ar det viktigtatt ha markesklader
Si hhr svaradenigra ungdomar,som ar dentrendkiinsligastegruppen:

Ja,{tet iir j iitteviktigt hur manser utl Man rnesteha lite nvakliider
virje nanad, tor mantrottnar pe demInanhar' Om maninte ar riilt
kHdd, ar maninle valkommeni ginget-

Ja.menbarafiir att man har m?irkesklederbehdvermaninte vara

snobb.Del som in dyrareiir nashnjamt snyggareoch av biiltre
kvahret-

Nej,jag handlaroftabegagnalDetblir mycketbilligareochjag

harj;nt rnjna ganla ieansoch trijja. Jaglaggerhelre pengarpe

Bjdm:
Ja,manblir det manhar pd sig. Med fina markeskladerkiinner
mansigverdefullochrespekterad Alla harju olika stil ochned
klademavisar lnan sin identitet

Nej, det spelaringenroll. Det vikigaste ?iriinddhur man tir som

m:inniska.Men mankan fcirstesinte klii sig hur somhelstl Om man
inte hiingerInedalls, kJn nan bli mobbad lngen vill ju att en!
kompisarskakH sig konsligt.

DISKUTERA: Varfijr betalidvi en massaextra fdr m?irkesklAder? Ar det viktigt hur man iir
kladd?Blir du olika behandladberoendepa hur du kliir dig? vad brukardu tanlGpa n:ir du
handlsrklaider?Anviind sAmanga ord och uttvck som mojligl ftan textenl

Seharkliir jag mig

LIPPSATS:

)l
Ett "passivt"frukostbord
En morgontittadejag pe mift frukostbordoch hittademengaformer av r pdssil,
pe fiiryackningama.

Pafrukostflingoma:
Fdrvarastorrt, ej dvernormal rumstempefttur,
Innehelleti det h:ir paketets:iljs efter vikt, ej volym.
Aterfiirslutesfiir att bevarasmaken.

Peyoghurtenl
Fiirpackningenkan atervinnas.
Omskakasvaisamt.
Oppnashar

Pdhavregrynen:
KokaspA2 minuter.

Pijuicen:
Spiidesl+4.
Oppndd fcjrpackninglijrvaJa. \ iJ hijg.r +r"C.

Pehonungen:
B& ej ursaftasfijr direkt soltus.

Pafnrkthamen:
garantera\
C-\irdminiallen lill angrvet
darum

Pe mameladen:
Marmeladentillreds ?ini dag pa sammasatt somn:ir fcjretagetgrundades1834.

U?PGIFT:
A. Stryk unders-passivformema
och fdrklara vad de betyderl

Om du har nijjlighet:
B. Titta pa sakefi din egenkfl och i diil kdksskepoch sevilka ord rneds passivdu hitiarl
 hernrnet
Det svenska
E Mangasvenska medljusatrashg,t.exbjijrk e]lerfuru' ochmed
hem:ir mdblerade
textilier i ljusa klara fiirger

Tve personersomhar betytt mycketfor del

svenskahemiffedningsidealetar konstn:iren
CarLltrsson (1853 1919)ochhanshuslru
Kain (1859 1928).Delashemi Sundbom
i Daliura har blivit ett begreppi Svenge
inomheminrcdning ochkonst,ochdel tu i
dag en av Sverigesstdrstatudstattraktioner
medtusentalsbesdkarevade sommar.
Carl La$sons favoriimotiv var hansfamilj som han meladei vardagligaoch
festligasituationeri henrmet.Hansbilder har stiillts ut tiver hela viirlden De har
kopieratsi tusentalochspriditstil nastanallasvenska hem'dairmanharfdrsiiktta
elter deI lantligt rustika,praktiskahemmetmed en blandningav gamlaoch nya
miibler, ofta meladei gladafirger.
Karin Larssonstextilier i ljusa ftirger och barntdader'designadefiir lek och latt_
skiitthet,var nagonringhelt nyrt fiir sin tid och de iir fotfarande populara'

Carl Vtlnsten 11888l972\.en legeadinom

\ven.k lormgrvning. hii\dadeall mdbler\ka
vara vackira,bekvdma och funktionella Han
var inspireladav svenskhemslijjd,d.v.s de
pftktiska fdremel som mAn och kvinnor
i erhundraden tillverkat i t*i, metall och
textil fdr .,mviindningi det vardagliga livet.
Mest kiind har han nog blivit som inredare
av offenrlrgdmiljijer.r.e\. Slockholm\Slad.-
hus och Ulriksdals slott, och fijr industriell
mcibeltill\erkning.Han. mbblemdehemhar
ofta visa6 pa utsullningar-
Carl Malmstens mijbler fitrknippas med
ridld.rvacler,bek\iimo.h prd-kri.k el."gan\'

57
Oavsettvilka detsvenska hemmelsjddgivare
har v.!rit, :ir det miibelvaruhusetlked som
kan sagasha mdbleratde svenska hemmen.
Ikeasgrundare.Ingvar Kampradsaff:fsidd
om att alla skulle ha rad medvackn, be-
kv:imamiibler till ett rilnligt pis har slagia
igenomhelti Sverigei dag.Ikeasfomgiv-
arehar ofta inspircratsav svensktradition
oLhtidigarefomgi\are \om Cafl och Karin
Larssonocb Carl Malmsten-
Tlpi.tl litrIkeamdbler;fandehdrnarn,
t.ex.soffanGdteborgochbokhyllanBilly.
NAstanalla hem i Sverigehar nigon
mdbelFninlked.ock.5Kungligd slorlel\ig.
det.

DISKUTERA: Hur vill du mijblera din bostad?Vilken miibelstil passdrdig b:i,st?Vilken stil
gillar du inte alls?Varfdr?AnvAndsemengaord och uttryck sommitjlig! hen textenl

LASTIPS,SundbomelkrDdsdra!,rrs av PhilippeDelerm

RESTIPS:BesiikCarlLarssons
hemi Sundborn
i Dalsma.

58
Denviktigaste
uppfinningen?
Vid millennieskiftetdeltogDaniel i en tavfng, diir man skulle utseinusendets
viktigasteuppfinning.MdngahaderdstatsomDaniel:

1:a tryckpressen
"Manliiserjugamalidningen
till sittmorgonkafie",
tiinkeDaniel.
2:a glasiigonen
"Ja,annars
kundemankanske
inteseatthsalin tidning."
3:a transistorn
"Manvill ju hijrabedcmusikochnyheter,avennzt man:ir pi semester
Kanskehar
manfestmedsinavannerpAsbanden. Ochmanfir kontakmedomv:irlden."
Men telefbnen?
"Man skulle viil kannasig isoleradutanden?

Ochklockan?
"Hur skullemananndrskonrnai tid till sinafdrelesningar ochsittjobb?Soluriir val
inte mycket att lita pAi vtul klimat?" filosoferadcDaniel vidare.

\hd Ocker du tir den viktigane uppJinningen/upptickten? Motirera ditt svar!

hjulet(ca3500f.Kr.) hissen(1854)
sl&dgonen(1280) grarnmofonen (i887)
iandborsten( I 400 talet) penicillinet(i928)
byx|ckan(1580) plastkassen(1960)

Ta reda pd vilka som har uppfitnnit eLLertlzsienat tlessa saker

11j, tijndst.ka
blixtlEs cocacotaftaska

Whs
I

II =YW
datormus -L.

fi
59
 Ingvar Kamprad - rkeas
srundare
E Man brukar sagaatt Ingvar Karhpmd:ir en typisk smalanning iddrik, envisoch
spalsam.Det var han som startadeIkea, miibelvaruhusetsomi dag finns i ett 30 tal
hnder6verhelav;irlden.Alla varuhusen visarupprum i svenskstil,medljusa,enlda
och inte alltfdr dyra mdbler i moderndesign.menocksi mycket av husgedd och
hemlextil.Aven om man baraakerdit fdr att tifta. konrmermani alla fall ofta hem
medsmisakersomservetter. lius ochtoalettborste.
Oftastfinnsdetocksi lekum
fdr barnenochenrestaurang somserverarsvenska kdttbullarochpepparkator till
kaffet.
Ingvar Kampradfitddes 1926i Smalandoch vaxb upp pe girden Elmlaryd i den
lilla byn Agunnaryd.Av initialernafick han namnettill sitt fiiretag IKEA.
Hansaflifsidd var aft sata praktiskamdbler som alla hadered aft kiipa. DA
kavdes biflig distdbutioo.DiLldr packadesmdblernai dela. somkundemasj;ilva
tog hemi platta paketoch satteil1op.

DeI var ocksA i Smaland som det fiirsta

lkea-varuhusetdppnade1958 och i Alnhult
ligger fortfarande fdretagets bas. Mijbeldel
ama d:ircmot tillverkas vanligen utonrlands,
t.ex. i Po1en,Slovakieneller Rumanien.
Vaie hbst dir den nya Itriea katalogen
kommer, recenserasden i tidningama och den
szigsvara Sverigesmest lastaskrill. Den visar
nya trenderoch flirger i hemmen.
Ine \ ar Kamprcd\ aff:irsfilo"ofi ; en-kehel.
sparsanrieloch n'ndre hreraJkioch del pftie
lar i\en hansli\ pri\al. Trotsail han numerJ
iil en av de rikaste svenskama lever han ett
relativt enkelt liv. "Vafdr ska man eka taxi
n:ir det linns buss?"segerhan.

Tack dver textenoch svarapa ftagornal

1. Hur it en typisk snAlanning?
2.VarifrAnfick Ikeasittnann?
3. Vad var Ingv.tr Kanprads affiirsidd?
4. Var startadesdet fiirstx Ikeavamhuset?
5. Vadvet du om lkeasmobler?

60
 S n 6 ,t sochkyla

El On manuppskattar is ochsnd,kanmanAkatill ishotelletiJukkasjiirviutanfdrKiruna'

Varjearbyggsett nytt hotellsominvigsi bdrianav december ochJtirvandlas
underviren.Det behijvs40 000 1onsndoch 10000tonis, som
till smiiltvatten
hamtasupp ur Tomeiilven,fiir att byggadet 5 000 kvm storahotellet.En utbilddng
i skulptur,arkitekturoch byggladskonsthar startatsfdr a$ fa folk som snabbtkan
byggaupp hotellet av ny fin is och av sn6biock,som tillverkas medhjiilp av tve
snijkanoner. Alla mdbleri hotelletgdrsocksi av denkristallklaraisenochmankan
beunfuade vackraisskulpturerna,lampornaav is och ta ett glasi isbaren En del
is saljsdessutom bedetill andradelarav SveriSeochutomlands' Sventill varma
l?indersomNigeri Afrika.
Ishotelletkanta emot130naftgAster, somsoveri sovsaickarpii d.jurhrdar som
bredsut dverissiingar. Det:ir tyst ochka1lt.temperaturen inomhusliggermellan
3'och -6'C, men pAmorgonenkan manta ett bastubadfijr aft vama siS Minga
besiikerocksi hotelletskl*a, som iir specielltpopullf fijr barndopoch brijllop

UPPGIFT: Las texten och stryk under alla verb i s-passiv. Skriv sedan verben i aktiv fbrm
DISKUTERA: Skulle du vilja bo pA ishotcllet? Vartor? Vlllfor inte?
RESTIPS: Ishoiele! i Jukkasjaffi i Norrland

ot
Minnsdu ordet?7
Sdftin ortut i nitt Jbrm!

gora likadan k?iva delta

havda fdrvara

1. AIla serut pi sammasAtt

2. Man gdr inte tr?iskorpa det gan a sattetl?ingre.

Triiskor jnte pa det gania satteiliingre.

3. Mestevi st?illakaffet i Mskipet, ftegadeDaniel.

Nej. sa Asa- kafte behi,verinte kallt-

4. Jagmestekijpa en ny siitrg.Det spelaringenroll vad denkostar.

Jagm6stekiipa en ny sang priset.

5. Man sl.:ulle viilja den vildga-ste uppflnningen

Man skule deD !iktiga\te rppfinningen.

Hotellet airDyggrav ls.

Hotellet iir

7. Man kan se ntt svenskama tycker oln ljusa Mslag.

att svenskamatycker om ljusa tliislag.

8. Har du varit medi en rivling nigon geng?

Hd du i en tiivling nagongffng?

9. Dadel behovdearbetana$anen hel dag fijr att kopplaihop datom

Det r;stanen heldagsarbete.

10. Carl Malmstenrnenadebestiimtatt mitbler skav.ra tunktionella.

ait det iir villigt att mobler in funktionela.

62
 z
sOnrOnsrArrsr
Alfred Nobel - den store donatom

Svarakofl pAJiAgorna!

delatsut?
L HuI langehJrNobelprisen

L N;ir loddesAlfred Nobell

. r V J Jd . f l ) n r d c I n m r u e \ o b e r r i l l R J . , d r d l

l. Hur langegick Ahied i skolani Skrcknoln?

5. Vad h?indei Stockholn den 3 september186'l?

6. Hur kan vi veta sAmycket omAlftcd Nobel?

7. VemvarBelha vonSutlner?

l J H u r U n g r \ a r h a n st e s t a m e n t e ?

9. Hur mAngnpris skule delasut enligl lesiamenr.r?

10. Niir bijrjade man dela ut ekononipriset l

I I Vadordelasprisenut den10 december?

611901ochar2000,
12. Hur storavarprissummoma

63
 8 . O mj a g v a n ne n m i l j o n
E Momor ochmorfaf,mamrnaochpappaoch banenEmilia'
Det iir fredagskvall.
I6 er,Johannes, 12er,ochArvid,5 5r,silterochpratareftermiddagenDa fragar
Johannes sin mofar vadhanskullegbmom hanvannenmiton

Ja,du Joha res,mormorochjag :iI gamlanu,

sagermorfdr,och vi har allt vad vi behdver Men om
jag vannenmiljon skullejagnogsltta in en delpe
bankentill er tre bambam.Pengarsom ni sedansl:ulle
kunnaha niir d blir storaoch vill flytta hemiftan.
Ni kan till exempelkijpa mijbler och husger:rdfdr dem Det :ir dyft att byggaupp
ett hem.Sedanskullejagkanskehjalpaerafdr?ildrar genomattbetalalite av l6net
alehar pehuset.Ochsedanskullejagkiipariktigtbla skortill mot'norochmig fdr
vi tyckerjusi mycketom attpromeneraRestenskullejagnog spara'idr manvet
aldrig vad som kan h:indaj framtiden.
Usch,husgerid,detskullejagaldrigkiipaomjag
hadeen miljon,siigerEmilia.Det:ir sAtrdkigt.Ja8
skullefdrst akajorden runt undere$ er.N:ir jag kom
hem skullejag kijpa en gullig, liten bil och skafiaen
mysiglagenhet mediattefinamdblerJagskullebjuda
alla mina v:innerpa en stor fest som skulle hilla pe i
minstenvecka.Sedanskullejagkdpaenmassasnygga
klader,ekatill Parisochbli modell.
Bm, dekanjaghiilsape dig, sagerJohannes.
Klader och mdbler ... tjejer Jagskulle kijpa den
hnasre mulorc)(el.om irnn.ochJenba'll Silarren
Sedanskutlejagkdpaen datoroch all utrustningsom
behdvsldr attsk iva musikdirekti datom.
Sealanskulle Patrik och jag startaett bandoch spelamin musik.Vi skullc spelain en
cd och bli berdmda.Ni kan fe min autografredannu
nu?undrarmammaNi bordei stlilletsparapenSama
lir ni realistiska och
anvihdadem till att kiipa en bostadn:ir ni flytlar hemifran.TAnkom pappa och
jag hadehaft en miljon niir vi kdpte det hiir huset.Dil hadevi sluppit tlinka pi
amorteringaroch rAnfornu.
- Er mammahar latl sagermormor.Man skasparasinapengaroch inte slijsabort

o4
 lem pe onddigaprylar.A ial,vadsku1ledu gdraom du hadeen mi]jonl
- Jagskullekiipaett slottochenjiiuestordinosaude somskullebo medmig
:a slottetoch skJiimmaalla somkom dir. Och sAskuilejag kijpa en affiir med
:odis ochglass.

DISKUTERA: sdolikasvnpapengar?ANand
Varfdrhar{teiildreochvngregeneraiionema
,i mingaordochunrycksommiijliglfrenlextenl

l c hs p e l a r e
Speo
El Det sagsatt:
S\enskaiolket spelade fiir 31 miljarderkJronor1999 Siviil gau a somungaspetar'
Ligintomsttagama spelade av sin inkomstmedanhdgintomsttagama
tdr cirka3-'+7o
atsadeI l.5ol..De flestaviiljeratt spelapehiistarochandraspeld:irmanfir
Varjeilr blir 500 600svenskar
3fi \nabbtresultat. miljonarerpe spel Negrablir
lpelberoenaleochspelarbo alltde eger'De misle fi behandling fdr sitt mjssbruk
ir!cr. 'or -arkomaner cchallohol:\ler'

Varforspelarman?
\r hiiJ.\ -.rxJfelr .ltrmp\'. trl\dldaper'oner'

\ledningen til attjag speLar airattjag vill flvfta hem-

if.:rn och det ilr. som alla vet. dyrr' Darfrtr hdr jag kijpt
:n Lotlochnu hoppasiagpi sto instenMennomall
lpelujaginte.

Jaahar iobbari 22 Arnu och ar .!dtrdtt pil det

Om jagvinnerstajag genastslumjobbaochflvtla
iill Spanlenellerett annatlandmedbntre klimar'
Dct iir min drom.

\iklas,26 ar:
Detv:r enbrafrega.JaganlaratLdet:n spanningen
-
\. lJ ,:p-J k.,rrp,' .o1 .|F l. ' ; 'dm,Tin' a j'
\ecka.J;g liisgerungefiir200kr i leckanpa spel
ochhoppassaklanpe att bli n ljonit inomen snar

65
 Anita, 51 drl
Det skulle aldrig falla mig in att spela.Harom-
dagenhste jag negonstansaft chansenatt fa
hitgvinsteni ett lofteri, jag har gliimt vilket, iir
I p; 128miljone'. Si vdndr kulleiagJosabon I
IlunaFngarp: nigor 'adanr:
o,-l

Sillen,73t1r:
Jagvill inte pestaa$jag
Det iirju sa spannande.
behdverpengam4mendet ger lite omv:ixling '
tillvaron att spela.

DISKUTERA: Spelardu?Vad skulle du gita

orn du blev miijonit? AnvandsamAngaord och ''Den
som har tur i spel har
uttryck som miijligt fran textenl otur i kiiek och tuanom

Enfr6ga om moral
Det ?iIkanske inte alltid se lAtt att gdra det som man tycker :ir rbft e]ler att vara iirlig
Vad sL:ulledu giira/saga
1. om du hiftade500 konor/l00 000 konor pe gatan?
2. om du s&gnagrapersonersd en liggandeperconpa gatan?
3. om du vissteatt din biistavi:nspartnervar otrogen?
4. om din bastaviinspartnerville vda tillsammansmed dig?
5. om du fick nojlighet att kdpa en mycketfin cykel billigt mendu misst?intteatt den

6. om nagoni din bekantskapsketsdrackfitr mycketalkohol?

?. om din bastav:in hadeen ny frislr som du tyckte var fdriirlig?
8. om orn du upptacke att 200 000 konor hadeblivit insattaav misstagpa ditt banlkonto?
9. om en god v;in luktademycket svetl?
10. om du fick 100kronor fijr myckettilbaka i afPircn?
11. om du kijpte en varape avbetalningmen aldrig fick nagonriikning?
12. om du sagen penon ligga pa gatanoch hanverkadeberusad?
13. om du i en affrir sega$ en persontog en trdja och ladener deni sin vaska?
14. om etr personpe en fest ahackmycket och sedantiinkte kiia bil heml
15. om du pa er loppmarknadflck chansenatt kitpa en silverkaDnafitr I5 kronor d:irfitr att
siiljarentroddeatt den var giord av en vifdelits metall?

UPPSATS:\r:ilj en eller ett par av fiagoma och skriv vad du anser.

66
 inomsporten
Stjdrnor
E - Sf,ck Sverigetva nya idoler, den tys etne
-omelrenIngemarStenmalkochdenmer
--dktade tennisspelaren Bjdm Borg.Bida
.: J] ir gamla,och bida var viirldsstjiimor
Sldm Borg var bara 15 Arniir han slutade
.!: latrochsatsadeheltpi tennisen- Niir han
':-:3 \'unnitWimbledonf-emgangeri radoch
: :.ir varldsmashrei tennistre gangerothdt
:- tennisfeber" i Sverige.Massorav bam
r, :iadespelatennis,fdr dehoppades atl de
,:r:.a.Iikom Bjitm Borg,kundebli vtulds
-:rlare en dag.EfterBidrnBorgharflera
.:nskatennisspelaie,somMatsWilander
'-: StefanEdberg,varit mycketftamgengs-

Samna sakh:indeniir IngemarSten

mark vannflera vafldsmastelskaP och
olympiskaguldmedaljer i slalomoch
"s1od
storslalom.N:ir StenmarktAvlade
Sverigestilla".overallt,i skolorochpe
a$etsplatser, fdljdemanhansdk via
tv:n- Undersin karriiir vannStenmark
86 v:irldscupt:ivlingar
Bland alla duktigaalpjna ikare som
fijljt i Stenmarksspfukan niimnas
PemillawibergochAnja P:irson

. rrdlennis har Jan Ovewaldner och Jdgen Perssonhaft storaframgangar'Sverige

:.h Kina har flera gangert?ivlatom v?irldsmiisfartiteln

Sporl du
Har du nlgon idol inomsporten?
IISKUTERA: Vilkenar din favoritspon?

?PSATS: Skiv och bcrattaon din favoritidroftsman/kvinna.

6'7
 Vinnatill varjepris?
E Sonrmaren2000 meddelide hacklijparenLudmila Engquistatt henncsftiidrctts
k ri:ir var slut. Pe grund av skadorh,ingadeshon slutat11ed
h:ickliipning.strax fijre
Olympiska speleni Sydney.
Ludmiln Engquistfdddesi Ryssiand1964 och rog sitt fcirsraVM-guld i 100meler
hiick l99t - Aret efter t:illdeshon fdr clopning.men hon blev senarefrikend sedan
hennesf.d. man och tr:inarehade erkantat han dopathennei hemlighet.
Ludmila biirjade tiivla fiir Svedgemed sin nye. svenskeman som fAnare. 1996
tog hon Os-guld som fijfta svenskakvinnliga friidrottare.Sdndigl vannhon nya
segfaroch visadeen ovanligt st k vilji och triiningsdisciplin.Trcts personliga
molg:rngarkom hon hela tiden tillbaka och vann 90 7. av alla lopp hon sprang.Hon
blev en titrebild fdr mengaunga idrottskvrnnor
NairLudmila hade slutatmed friidrotten bestiimdehon sig fin aft sarsapii en ny
karri:t i vintersportgrcnenbob. Den avbrdtshastigtner det avslLljades
att hon hade
dopat sig med arabola sleroider.

DTSKUTERAi VarforriskerarsArningaidrottsninoch-kvinnorsinkarriiirochhalsageron
aft ra fofbjudna prcparat?

I 945 bildadesSvenskakorporadonsidrottsfiirbunder. i dagkallat

r%ryre,som sysslarmedmotionsidroitpearbclsplatsema.
ForeningenFri.llir & Jients bildadesI 978 och lrar nu fiteningar pi
de fle:itaplatseri Sverige.Friskis & Svellis int.oduceradegympapass
till lnusik.

Alll flcr har i dag ett stillasiuandearbeteoch dc inseratt det:ir

nijdviindigt mcd negon form av motion f.jr att orka med vardagen.
Dfiit har detblivil xltt populzirarcatt gapi gym. Minga g:r dit ctt
par gengeri veckanoch motionerari grupp till nn$ik. styrketr:iDar
ellerbygger upp sinamuskler

68
 R i ko c hf r i s k
El Hellrefattigochfrisk iin rik och sjuk' heterdet,mendethaf visatsig attdenrike
ocksi ar denfriskaste.
Hdgfestatushoskvinnorgeren godhiilsa,medanleg statusgerdillighiilsa Det
\'isarenslucliesomgjoltsvjd Karolinskainstituteli Stockholm, diirmanj:imfijt1300
friska kvimor mealen lika stor grupphjiifisjuka kvinnor Studienvisar alt kvinnor
medlegstatusjobblbpte fym gingel si hitg risk att bli sjukaj ?imfijrtmedkvinnor
medhijgstatusjobb.llos m:iniir sambandct intelika tydligt

vliidshalsoorganisationen,WHO, har tagit ftam ett ny$ sattatt ber:iknaf-ijrviintad

medcllivslangd.Tidjgareldknademanbaramedhur hnge manItirvantades leva,
medanmannumerautSerfiiin bedelivsl:ingdochHilsotillstend
Sihiil langekofirmervi att levnochvarafriskaenligtenWHO rapPortfrenar
2000:

14,5i\
2. Australien 13,2i\l
3. Frankrke 73,1ir
4. Svenge 73.0ar
5. Spanien 72,8er
'72,'7
6. Italien i,t
'72,5ilt
7. Grekland
u. Schwciz 12,5el
9. Monaco 72,4 in
'72.3
10. Andorra ir

Sa htu placefadsig nigra andralander:

13. Nede.landerna72,0ar
14. Storbritannien 71,7ar
'70,4ilt
22. Tysuand
24. USA 70.0ar
30. Singapore 69.3i.

Tolka statjslikenI Anviind ai samenligt, antal, ahdel'jrinli)' t merl'nka/minskadelestoldet

DISKUTERA:Vadmenasmedhog-respektive ngslatusjobb? Vadharjobbetrnedhalsanatt

fdr
gajra?Vad s:igersifirorna dig? Huf skavi 1ev,t att bella ossfiiska hngre? Hur garxnal
skulledu vilja bli?

69
 resa
En dventyrlig
E Ar 1897startade densvenske ingenjdrcnochpolaforskarenSabmonAugust
Andrdeen polarexpedition. Tillsammans medsinamedarbetarc Nils Strindberg och
Knut Fraentel skulle han flyga i ballongijver Nordpolen.Det var ett stofi och
dyrbarl projekt som stijddesav bl.a. kung Oska.rII ochAlfred Nobel.
BallongenOmentylldesmedvatgasochlyfte franSvalbardden 1l juli. Redan
efler tre dygn kraschlandade denpe isen,bara480 km nordostom Danskiin,platsen
diir expeditionen hadestarlat-De tre mlnnenbestamde sig fdr att vandramedsina
sl:idariiveris ochsnii,mot FransJosef-.\ land,menisendrevochstriimmmafdrde
demsdderuti stiillet, till Vitaindiir de slog lager i oktober De Atkdtt av isbjdrn,
sal och valrosssom de skdt.Allt dokumenterades noggnnt genomfotografieroch
Andrdesdagboksanteckningar menden7 oktoberslutadeanteckningama.
Inte fdrran den 6 augusti1930hittademanden saknadeAndrde expeditionen
ochdafannmanocksedagboken, somgavsvarpi en delfrigor om vadsom
hadehiint, och filmema, somfaktiskt kundefrankallas. Troligen dog de alla tre
av trikinfdryifming, pi grundav att de mot slutethadeatil isbjdmskiittetrdtt. Fdrst
33 ar efIersin ditdfijrdesde dddapolarforskama hemochbegravdes somhjAltar
i Stockholm.
I Andrdesfitdelsestad, Granna,finnsi dagett museumdar manblandann:tkan se
fotografiemaften ballongfilrdenoch denlengavanddngen6ver isen.

Amenforogralerad at erpeditionenefier hawriet den t4 juLi 1897

70
 i'I \
):.;;,i"',',
)--1-- '

'*;:Si.t"13I%

Lir-i'
E *4,,?i":J,
'l { }-' i
!

Tack ijver textenoch svaJape fragomal

1. Niir startadeAndrdespolarexpedition?
2.Vemskulleflygai ballongen?
3. Hur liinge vff bal1onge.uppei luften,
+.Hur dogballongfarama, tror man?
5. Efter hur leng iid hittademanitinnen?
6. Hur kanmanvetasenycketomexpeditionen?

LLSTIPS: tnsenji)r Andfter lult'il dv Per Olof Sundmaneller sefilmen med

An&6emuseet
RESTIPS: i Sn;land
i Grainna

7l
Minnsdu ordet?8
Sdft in ordet i ftjtt form!

sliisa aga hel1re

en halsa dyrbar onijdig

1. Vad skadu anv?inda

de pengarsom du har kvar till nairdu har krjpt bil?
av pengamatill?

2. Mormorharenklockasomharkosrarmycketpengar_
Hon har en klocka.

1. \4Lrdarkope- dlddg .ale' .om hJn ilre beho,ef.

Hananvander
intepengama
tiu

4. L:irarenar oftasjul.
HanhardSlig

5 . Familjen har ett eget hus.

De- siu hus.

6. Asaryckerati detskul1e
varabraom DanielbAddade sin sang.
Hon tycker att han baddasin s,ingpe morgnana.

7. Mormor tycker au ungdomaranv?indersinapengff rill tel saker

Unedomar bort sinapengar,tycker momror.

8. Hansaatt detvarhansomhaderagithundralappen.
attdet \ar han som hade gioft der.

9. Daniel var inte rikigt s:iker menhantrcdde aft Asa gilade darom.
Daniel anhonvarlikaglrd ,umhanit\ erdennlJ drton.

10. A\a rJckerbirtreom fisk iin kdft.

Hon ater fisk iin kott.

72
 8
HORFORSTAELSE
vad it lycka?

Sydrs kort pdfrdqorna!

I . Vilka :t lyckligast i vitlden enligi undersdkdngen'rilG eller faftiga?

2. Namnnegotson ,nsesvaraviktigare iin pengar

Hur lyckliga var dc somhadehdgstinkomstj fdrhelhnde ti1lbefolkningsgenomsnittet

i Danmark?

"lyclogenei'?
L Kdn forskarnabevisasinateorier om

5. VadgdrmAngamannislornarde kannersig lirc deppigaochledsna?

6. Vad kan det bero pe att vissahar s, svefi att slula rdka?

7. Vad ;ir endorfiner?

L Hur utn]'ttjarliikemedelsindustnndessaleorier?

9. vad in forskarnainle dverenson nit det giiller lvcka?

har skratterfor halsanI

10. Vilken beFJdelse

7-l
II
19, Att inte
eller
sortera sortera i
(
I

1
sedar!
\len mamma!Du menarviil inte aft du kastarmjijlkjdrpackningama
- O.h vadtyckerdu attjag skag6m? F
- Du miste naturligtvis skijlja ur dem och kastademi pappe$containemfdr 5

[an lnnlng. I
tid ochvattenpi att
Daniei.lyssnanu noga.Jagtiinkerinte slijsaenmassa F
jag kasta Man talar aldng om att
drjka och skijlja ur fijQackningar som iinrt5ska 5
och skadarmiljbn Folk ffor att
di.\nredel och varmvattenocksadr energik*ivande
atervinner'Jagzirse rijtt pe
"tl.r .itlop.otl"- to..r sig baradenlilla manniskan
gammalmat
Oerlr.ngatjatanOe ornsopsofieringOchnu villde attjag skaspara
pe stankenom jag skulle spara
o:k.a fdi att itervinna den.Jagvill barainte tiinka
ackligt! Och tiink pA a a 5
r:tirkal underdiskbiinkenen vaim sommar'Usch' vad
pt"'ipa.u,r .o-jag .asrc anvanda till sopornaAr inte detmiliiifijrstijring?
' den
- ilnra. uu i--i rftjrsdtt det diir medgammalmat Du skainte spara
pi altanenoch ha en kompostdzir'
ur,rlrr diskbiinkenutan du skaha en liten lida
potatisskaloch annatoch
D.i rr jii$ehtt. Du laggernagramaskari ledanbland
kdpaoch bita hem tung
.i'. trat au nn prO til aina krukv:ixter'Se stpper du att 2
t'imjord frin afftircn.
- Hela tr?idgerden iir full av jord sajag tlor t(
,n. -n jag behdtermer.Menjag kanske sL-
h; enliten grissomkan ataallt manvfall
D:' utom sig jag pi tv att manbaralAter
r-e\. glas,somvi sorterat'liggai storahijgar'
ll"iberg. Man e@rvinnerdet all$a inte Hur
.\;ittrd. do fb..".,"n.askar till din kompost?
Hm,jagharingenkompost:in f& jag har li

i:i. hrttatenliimpligHda.Ochmaskar'lag
lr.,r an mankan kdPadem . '

Hur
a'.so.era?
mor du
sku'e
:''.:li#fi Ji*:T'iill#:':Jxffiff:#trfi:J
l

-1
Visstedu att:
itervinning i Sverige
Over 907. av a1laaluniniumburkar somhar pant dtedannas
80%av de itervinningsbaraPET flaskornalamnastillbaka
Tidningarbesterav 40-507.returpxpperReturpapperk n arvnndasupp till sju ganger

En undersdkdngfren Gdteborgsuniversitet,er 2000.vislr an:

54 av 100svcnskarsopsorterar,men bara4 dv I 00 tycker att miljdn :ir en av de viktigaste
samhiillsfragorna, vilketkanj:imfijrasned 6270ar 198uoch 15E 1990.
I stailettycker 419, ait del zirsjukvad somiir viktigast nurnen
Endast3E anserattalkohol ochdrogerit en viktig samhnllskega.
i4'l. iir intresseradeav po]ink. 7l '/, gillar monarkin,ll7. it medlemmari en idrctistilrening
och5E i enniljdorganisarion.

efter fiirds:ittoch kdn

Personkilometer Antsl bilar i Sverige
1959 enrniljon
50000 1968 tverniljoncr
1983 te miljoner
2000 fyra miljoner
40 000

30 000 Sverigekommerpi I7:e platsi

v?irldennar det gailleratt Produ-
cerasopor med 370 kg per in
20 000
vanareoch 6r. Ett.t ligger USA
rned730 kg och pAandraplats
1 00 0 0 Australier med 690 kg Perin-

0 X5ra: rbe E.onomin (2ooo)

j? -o

Tolka statistikenl Anvand orl eomenliSt, andel, iiimJttrt ne.l dka./ninska de festLldet

Jagater aldrig livsmedelsom behandlatsmed

kemiskatillsatser, ochjagnrcrhelleraldngsidantsom
inneheller konserveringsmedel ellerharbesprutals.
- Jasi, hur k.innerdu dig di?
Hungrig!

DISKLnERA:Privatbilisnen ochniliijn.lir du en medveten konsument? Pevilketsart

iir du det i safall? Hur avgijr du vilka produktcrdu koper?Tiinler du pli att handla
miljdv:inhgt l

/)
 - ett hot motmiljon?
Massturismen
L rder densenarcdelenav 1960-talet bii4adeallt fler svenskar semestrautomlands. E
Rrsmalenvar fr:imst Italien och Spanier.Sedandesshar turistsffdmmentill de hiir
.:ndemastandigtdkat och landemakring Medelhavetmr i dag emotmiljoner frusna
alrrdborvarje sonmar,
\:isst tu det h:irligt att upplevanya kulturer och njuIa av sol och bad.Men
audsmenhar ocksAen baksida.Varje5r kommerdet nya resmal.Smi pittoreska
piarsersomligger naturskajnt.Turisternasijker sig dit och efter negrafu har idyllen
iiin andlatstill en opersonligturistindustri.Hotellen ligger sida\/id sidaliings
llranden.Vattnethar blivit smutsigt.Natuen i omgivningamab:ir itverallt sp6refter
tudstema.Lokalbefolkningenhar iivergettsina vanligajobb och bii4at arbetainom
rudstindusdr. Idyllen :ir fijrsvunnen.De valjer tudstemaett nytt fiiischt resmeloch
k\ ar fiins tornmahotell, arbetsldshetoch en fitstdrd natur.
Pesenareir har en del turister emellertidbdrjat fraga efter resordik man inte
iilrsliir miljijn. Den hzirtypen av tudster kan tankasig att resapa ett mer primitivt
lifi. De vill ockseresatill platserdlir dekan liira sig mer om den
iokala kulturenoch g:imaupplevas:ldantsom inte brukar
tinnaspe vanligacharterresor,
iill exempeltifta pe bergsgorillori
d3rasnomala miljij. Den hlir
rortetrsturism kallas ekotudsm.
\Ien vadkommeratthandanar
alh fler vill vaJaekotudster
G_hupplevabergsgodllomaeller
delJ-nemai derasrata miljit?

Er bra nrrist
\opr lokalavaror
iar en respeHull attiryd och "tar sedend;t han kornmel'
- iope. inte sakersom tir tillvefkade av utrotningshotadedjur eller v:ixter
\
- idbrnerar sig on resmalet. \

D.r jngsat
turism och resandeonN:itter2 500 niljarder dollar per er
enjumbojei forgiftar 2 miljoner liter luft i sekundenniir den startar.

DISKTIERA: Hur tror du au vi kommeratt semesrrai framriden?HuI kan vi semesrape efi

niljilviinligt satt?Vad finns det fdr positivt medrurismen?
LTPSAIS: Min drdnresa.Skriv och berattaom din &omresal

:6
 - Ostersjons
Bdrnsten guld
EI Om mangerliingsen strandpd Skinesijsr elle
.] ukuslcfieren hiisl.lorm kanmcnhittotma
gulaktigastenari strandkanten- bdmsten.
BUlmsten (succinit)kallasbitarav fijrstelnad
kedaOarlser)som iir kvarlevorfiin utdijda
tallarter som vaxtei Ostersjdomredet fiir ca 50
miljonerArsedan,langtinnanOstersjdn tanns.
Kemisktbesdrmineraletav kol (O, vate (Ir,
ochsyre(O).B:imstenen :ir v:uiigengrl i oljka
nyanseqoftagenomskinlig, ochinnehallerinte
sellanrcsterav insekteroch v:ixtel.
I nora Eurcpalinner manbiimstenframfijr allt tings si:jdraOstersjdnskuster
och pi Danmarksvastkust.Man brukar tala om biimstensvader, och menardl hirt
\ader.grirnd\tL'nrlrJn.)d\;51.Da ldr. deg'la .lenarna. ochm)clel rnnat.uoppe
str?indemamed de kraftiSastrdmmamai havet-
Bamstenhar sedanfomtidenanvants till smyckenochprydnadsfiiemel. Den
anviindesocksi sombetalningsmedeli Ostenjdonuedetoch var l?hgeen viktig
bytesvafti handelnmedfolkeni sddraEuropa.Biirnstenharhittatsi gravarbl.a.i

11
Stonehengei sddraEngland.Det sAgsatt t.ex. vikingarnakunde byta till sig en slav i
siidra Europa fdr en ganska liten sten.
Under 1600- och l?oO-talen ansegsbiinstenen se vardefull i nuvarande Tyskland
att man riskeradedddsstraffommall plockadeden.
B?imstenansegsfiin ha magiska kraftet eftenom den kan bli negativt elektro-
statisk laddad. Den kallades d?irfijr av grekema fdr elektron, och darilian szigsordet
elektricitet komma.

Tack over textenoch sva.apa fiagomal

L Var kan manhitta bamsteni Sverige?
2- Vadmenasmed"biirnstensveder"?
3. Vad :ir b:instenl
4. Hur serbiimstenut?
5. Vadanvandemanbiirnsientill?
6. Hur mycketkundevikingarnafa beialafiir en slav?
7. VarfdransAgsbiirnstenenha magiskakrafter?

Hur ret man om bdmstznen dr dkta och inte bara en bit plast?
Hiir iir tre tips:
. Gnid biimslcncnkraftiet mot dina klader och om du sedankan
lyfta en lilen bii papperned b:irnsreneniir den iikta
. LAggbamsteni fyraprocentigtsaltvatten.Flyter densa iir den:iktd
nlen sjunkerdcn ar denkanskegjord av plad.
' Satteld pa biirnstenen.Luktar rdkcn gott :ir deniikta menluktar
,lenpldnarden,Fnengj^r,lr\ .. ju ju.r pta"r.

RESTIPS:Biimstensmuseet
i Kiimpingei sydvasfa SkAne
 Doftaellerlukta
E Ordetdoftafijrknipparvi oftamediigot somluktarSotttill exempelpadymoch
godmat.Ve$et luktakanmananviindabide posilivtoch negalivt del luktafgott
ellerilla. Om vi tyckerattnegotlultar mycketil1akanvi siigaatt detstinker
Vi hari dagdcodofanter, fdruon fiir helakroppen,speciellteffektivafdr arm-
hiloma,fijttemaochhanalflatoma. Skulleveramijbler.gardiDer ellergynrnastikskor
luktakanvi sprayrdeodorant pa demsAfdrsvinneliukten.Minga duscharDinsl en
ging perdagochtvaftarhiret va{e dag Allt flerblir allergiskamol olikakosmetiska
prep rat och fengijringsmedel.Kan detberopi aft vi tvatar osssjiilva'vira kliider
ochv.r bostadfdr mycket?Ar vi pa viigmol ett luktliitt sanhallemcden massa
allergiska ochoverkansliga m:inniskor?

Detsegsatt
78 000 ton sniinh-ochhygicnFodukterpcr rir
vi anvainder
svenskama lagger7, I miliarderkro.or pa sminkochhvgienprodukter pcr er
svenskamanagnar23 minuter om dagen et sitt utseende
svenskamiin kaiperhar- oohhudv:irdsprodukter fdr ijver 300 niljoner konor per ir'

Tyskamahgger ut mestpengarpe smid( oc! parfvm

mcsl parfvm i Europa.
Fransman,spanjorerochporrugiler irnvainder
ocbbritlerkoperncsl smint. i
finnar,italienare
Svenskar,
KeLa:The
European 1997
cosmeli.To etryandPerfumerymarkt

Tlnkastntistikcn|A'anda-d\amenligt,dntal,andel'iti fa)nmel iik'1/minska'de flesla/del

DISKUTERA: Vad ar det som gdr aft vilycker att nigol luktar gott eller ilh?Varlbf iir
vi si! raddafdr att luktal vilka hygienprodukteroch rengiiringsmcdelskullc du inte kunna
varautttn?Vad kan nrm sagaom statistiken? Anvand d minga ord och utlrvck som mil:iligt

19
 Vreeswijk
Cornelis
- :n kontroversiell
visdiktare

E *tisten ComelisVreeswijk sattemed sin mycketpe$onliga stil sin ptigel pa den

irenska viskonsten.Han var pa m6ngasatten aventyrareoch rebell somlekte med
ord och skojademedetablissemanget. Men idag fu hanssangeralskadeav n:istan
illa i Sve.ige.
ComelisVreeswijk var 12 er gammaln:ir han och hansfamilj flyttade ften
\ederliindema till Sverige.Hansfar, somen genghadevarit i Sverige,hadeblivit
rbftjust i landet.
\air Comelishadeslutatskolanarbetadehan undernegraer sombl.a. sjdman,
menhansdrdm var at fe a$eta inom negotkonstn:fligl yrke. Starktinspireradav
^ u(senochj-Ll/enbitrjade Comeli-\tri\ a vi.or
,Ar 1964kom hansfdnlstaLP-ski'va Bdllader och ofdrskdmdheterxt. Han flck
"Brevet ften kolonien"
inart en stor publik inte minst fdr sinahumoristiskavisor
och "HtinanAgda". Comelis sjillv tyckte dock att de hih fte visornafick alltfdr
stor uppm;irksamhet. De flesta av hans6vriga textervar mycketfrisprakigaoch
samhtillskritiska ochhantog alltidde svagas parti.Underentid vart.o.m en del
a! hansvjsorfdrbjudnaatt spelasi Sveriges radio.Pi LP skivan?io vat*ra risor

rJ0
ath perconligaPefion \isar han att han aivenkundeskrivaoch fiamfdra mycket
sensuellmusik.
Comelis arbetadeinte baramed egetmaterialutan speladeocksebl a. in skivor
medvisor av Carl Michael Bellman och EvertTaube.Han tolkadedempi eft nytt'
personligtsatt.Under sin livstid hannhan ocksemedatt medverkai nigla filmer
och teateruppsettnrngar.
Tidvis levdeComelis somen bohemoch rots att han var sepopulir och selde
massorav skivorhadehanintemycketpengarkvarn:irhandog 1987,bara50
m gammal.Efter hansddd har det fortsatt strdmmain pengarfren hansskivor
ochpi hansfijdelscdag firasvaie er "Comelisdagen"pAMosebacke-tenassen i
pii
Stockholm.Hitjdpunklen?irniir mandelar ut Cornelisstipcndiet'som?ir ungef:ir
enkvartsmiljonkronor,till en aktuellaftist.

Sonrligagir medffasigaskor.
S?ij,vadberordetPe?
Gud fader som i hinrmeienbor
kanskevill ha detse.
v Sonliga gdr ned.ttdsiga skor

T;ick dvertextenoch svarapn fligornal

l Varftirkom Comelistlll Sverigc?
2. Vilken musikrikrningvar haninspircradav?
3. VadairComelisslipendiet?
4. SidngCornelisbarasinaegnavisorl
5- Vilkei dnat konstniirligt yrke agnadehansig ocksnel?
6. Vilkx temanhadehanstexter ofla?

CeesMenoarer
LYSSNAPA:Samlingscd.nMaister

i Canla Std i Stocklrolm

RESTIPS|Comelismuseet

81
Minnsdu ordet?9
SAft in ordet i rAfi lbrm!

missfiirsta larnpLig sjunka

fiamst Jarftora

i . Pnsetpi kaffe har blivit ligre, liiser Asa i tidningen.

Pnsetpe kaffe har

2. Mdgit tiinker inte ha en lida pa bakongen ned maresier och maskaf.

Hon tanfterinte

3. Barafyra av hun&a personertycker an miljon iir denvikigaste ftAgan.

Det at inte sAmengasom att miljijn at vikrigast.

1. Diriel t"pDjJdeinopddr^rriel fof brn tor.r^Jinlern,rukrionemz.

Han hade heli lnstruktionerna.

5. Alft fler turisterekerpa chaneresa.

Antalet charte(urisrerhar

Resmilet var oftastItalicD.

Resrndlet vdr Italien.

7. Det iir vanligt ait miljijf.:igor ingar i oiika kurser pA universitetel.

Milj,ifrl.'rf ingei olika kurserpauniversitetet.

8. Asa iir nogamedatt kastaolika sopori olika conrainar.

Hon ryckeratt der :ir vi}rigr ar

9. Daniel undrar om det passar au ringa efter fillllen-

Han undrarom det er att ringa efter lilmen.

i0. Asr tittadenogape prisemafijf honville kopadenbiuigaste

frukten
Asa- prisernape frukten.

8l
 9
HORFORSTAELSE
Applet- kunskapensfrukt

kortaxat pdfrdgomd!
Sr)ara

1. Vadit eft mustcri?

2. Var i landetodla-sflest applcn?

per Ar?
3. Hur mengakilo applenkiipermedclsvenske.

4. IIur sior dcl av dem odlasi Svcrige?

5. Vrrifren importerarSvcrigeiipplenl

6- Hur liinge vet man att dct har odla$ applen i Europa?

8. Varifrin kornmerutlrycket kunskapenslrukt'

9. VemvarWilhelmTell?

10. Hur sagsdet, fick lsaacNeMon id6n tillgravitationsteorin?

83
 Att sorteraellerintesortera
E - Men malnma!Du menarval inte attdu kastarmjitllfijryackninganased:ir!
- Och vad tycker du attjag skagdrat
Du mastenaturligtvisskittaur demochkastademi papperscontainern fcjr
etervinning.
Daniel,lyssnanu noga.JagHnker inte sliisa en massatid och vaftenpe att
diska och skiilja ur ftjrpackningarsomjag iindi skakasta.Man talar aldrig om att
diskmedeloch varmvattenocksear energihAvandeoch skadarmiljijn. Folk tror att
alla miljdproblemlitser sig baraden lilla manniskanere inner Jag?irseffiitr pa
deta evigatjatandeom sopsoftering.Och nu vill de att jag skasparaganmal mat
ocksefijr att ercrvinnaden.Jagvill barainte tankapa shnken omjag skulle spara
r?ikskalunderdiskb:inhenen vam sonlmar.Usch,vad acktigtl Och tank pa alh
plc\e:i.Jrsomjag m5\rean\dndalill \opoma.Ar inrederm tJdfiir.ritfing?
- Altse, du har missfitrstefidet d:ir med gammalmat. Du skainte sparaden
underdiskbantenutan du skaha en liten lAdape altanenoch ha en kompostdiir.
Det arjAttelatt.Du laggernigra maskari lidan blandpotatisskal ochannatoch
vips har du fin jord till dina krukv:ixter.Sa sLpperdu atr kiipa och biira hemtung
blomjord fian afftiren.
- Hela tadgerden :ir full av jord sejag tror
inte attjagbehdvermer Menjag kanskeska
ha en liten gris somkan ?itaallt matavfall ...
Dessutom segjag pe tv attmanbaraUter
r.e{.gla\.5omvi \ofiefdt.lipgai.rorJ hdgr .
gl"sber!.Mdn arervinner derall\; inre.Hur
skaffade du fdr.esten maskar till din kompost?
Hm, jag har ingen kompost:in fijr jag har
inte hiftat en liimplig lada. Och maskar, jag
tror att man kan kdpa dem ,,.

DISKUTERA: Vad sagerdu om Danielsmammasargumenrmo! att sotera? Hur skulle du

svmahenne?Anv:indse mengaord och unryck som mdjligr fr:n rexrenI

74
 Kn dCkebfdd * traditionel
hiitsokost

E SvenskamaalskarknAckebrijd.Det hdr till sill och potatispa sollnnaren,det kan

brylas i smibitar ijver filmjijlken, ett par kniickemackormed smiir fer ibland ersiitta
ell mindrc populiir ratt i sko]matsalenoch det kan kihnas someft nyttigt alternativ
fiir demsombantar- MAngasvenskar somvistasutomlands lAngtarallramestefter
knAckebriidI
Vi ateri genomsnittfem kilo knackebijd
perpersonochAr,mindrei s6akaSverige
och mer i norra.Det siigsocksi att kniicke
briidet kommer fuanNorrlandfrin biirjan.
Fdreindusfiialiseringenbakademanbara
ett par gengerom eret,och fcjr att brddet
skullehela sig,torkademanbfdkakoma.
Det rurldabriidet hadeet hel i mitten fdr
att kunnahiingasupp pe en sIing i taket
niir det torkades.Bfiidet blev si haft, niir
dethadetorkats,att manmastedoppadeti
till exempelmjitlk fdr att kunnaAtadet.
Pe 1500-talet kalladesbrrjden"spisbrcjd"
och var tjocka kahor sombakadesav
regmjijl och med surdeg.
Under 1700-taletbakadesbrijdet tunnareoch mdnstradf med ett verkyg som
kallades"krusknAck",dtuillin fick kniickebtjdet sitt na4h. Det tunnarebrddereick
fdrstis lafiare att bryta och tugga.
Sa smeningomstartadesspeciellabagerierdit man ftimnademjijlet och di kunde
man iiven baka brdd till fdrs:iljning.
I dag kommer stdrre delen av det kniickebrijcl vi iiter i Sverige ften Wasabrijd
i Filipstad,ett fdrctag som grundades1919.Diir bakashen brdd av olika sofier,
men ett av de mestuppskattade:ir det klassiskamairktrgrova brddet.Det runda
traditionellaknlckebrddet,som helst skn se handgr:iddatut som fdlr i tiden, h
ocksablvit popukirt pi nytt. Ju mer medvetnavi blir om att Atafrberrikl, destomer
knackebrdd Ater vi och knackebrddet iir idag vAft mesl exporterade svenska b$d.

UPPGIFT|Fonnulera 5 mcningarom brodetsombrtjar:"Visstedu att..."

Tankpe ordfoljdenibisatsl

84
 TvAbullarmedtraditioner
E Fastlagsbullen
I det ganrla Sverige faslade man 40 dagar fiire
pask, och den sistatisdagenfdre fastankallades
fettisdagen.
Framstpi fettisdagen,men ockseheh januar
och lebrua_ri",rder f"'1tarunde\anligrd nin
Srerfasllag{bullar.Del Ar en Jebd. rund\ele-
bulle fyltd med mandelmassaoch vispadgredde
med florsockerpi locket.
Om manserverar deni hetmjdlk,kanskemedkanel,kallasdenhetvagg,annars
segervi fastlagsbulleellersemla.beroende prival i Sverigevi behnneross
Det sagsiblandattkungAdolf Freddk,Gustavlll:s far.var mycket1-drtjust i
ochattdetmdjligtvisleddetill hansdijd Handogi februari1771n?ir
fastlagsbullar,
hanjust hadeiirit fastlagsbullar
i hetmjdlk somavslutning pa en stormaltid.

Lussekatten
FrenLucia,den 13december, ochframtill jul atervi oftalussekaitertill kal1et
Del iir en solgulvetebulle, somhar smaksatts medsaffranochrussin Lussekattema
bakasut i olika ffaditionella folme! h,imtade fren gamlatidersjulbrdd. Till baket
anvands saffiaq somkommerfranpistillenpekrokusenCrocusSativus.
N:imare 70 000 blonmor behiivsf& att fi ett kilo,,
saffran.mensAailocksekilopriset myckethijgt,'/
saffran:ir vir absolutdyraslekrydda.Blommorna
plockasr mitten av oktober-tidiga morgnaroch
rcnsasfor hand.Saffuanhar genomtidema anviints
somkrydda, f'zirgmedel eller medicinalv:ixt,mot
bl.a.hosta,tandv?irk ochfcjrsin uppiggande effekt
Den saffranvi anvtinderi Sverigehar fiamst odlats
i Spanien.

85
 Vemhar rett?
E Fijljandeins:indarefannsharomveckani en vadig dagstidning:

Vem iir det fel pA egentligen?

Jagiil en gift medeHldersmanmedtvi ton6rsdititrar.
Vi har alltid haft ett bra famitjefiirhAlandetil1sftir negraminader sen,i alla fall. De gick
min fru och mina diittrar pe en matlagningskurs.Efter det Aringet sig lik. Inga goda
middagarmedvanlig hederlighusmanskost ir mankomner hemefter en rrdtrsamdag
pnjobbet. Ingen korv, inga brunabonor medknaperstektbacon,inga hiirligt doftande
flasktotletter medkokt potatisoch brun sas,ingensdndagsstek...
Nej, nu airaltt ktitt bannlyst,det iir barasojabiffar.grovt. oatligt ris, gritnsaker
ocholikajuicer SojabiffarlllBaraordetfir mig att maila. Biff, detiir ktjft det,inte
tillplattad, illaluktandeftjra. Fer nan kalla saler fitr vad somhelst?
Fdsd mig liift, de f5r gaimaata vadde viu. MeDJdgvil ha - och behtiver- rikig
matl "Det airfijr ditt egetb;ista', fdr jag hdra om jag lifsiiker protestera."Vi vill att
du skame bra. Du s?igeraft du gilld djur mendet verkar inte si- Ta diu ansvar!"Det
:irju detjag fusajker gdra.
Manniskaniir alhtaft ochhar alltid varit det,fitrsijker j ag siiga,meningenlyssnar.
Vadskajaggora?
Hjalp en norctsjuicehatandekrn.ilskire !
PS.Mlste kattenocksAb[ vegetarian?

Nagradagarsenarekundemanlasaen annaninszindarei sammatidning:

Vad ska vi gdra med pappa?

Min sysGrochjag it dvertygadevegetarianer. Vi inser hur fei det iir au fdda upp djur
i fangenskap,och sedanbffa dddadernoch ataderaskiitt ojlfinalvor. Djur at levande
vdelser somhar kanslorl Stoppadjurenslidande!Mammahar sammainsta ning som
vi. Men pappabaragormaroch skriker att hanvil ha "riktig maf'. Han kan inte fijrstA
vadvi menar.Ar hankorkad, eller?
Det iir ackligt att hitra honon svan{aom korvar och baconochjag vet inre allr.
tu negonannani sarnmasituationson vi?
Hor av erl

att pappasmygerivagiill en korvkioskibland.Detar samankan

PS.Vi misstiiDker
spyl

DISKUTERA: Vilka :ir dina reaktionerpAinsandarna? Argumenlerafit och emot pappan

och doltem. Hur plivcrkasvi av debanerom sjukadjur och djurhantering?Anvandsamanga
ord och uttryck sommijjligt FAntextenI
UPPSATS:Valj en av insiindarnaoch slffiv elt svarl

86
 Siillskapsdjur
E For mangam:inniskorar siillskapsaljuret som en familjemedlemoch viin Man pratar
mealsin hunaloch anfdrhor den sinainnerslatankaroch hemligheter'Man har
katteni knaltoch lyssnarpe det rofyllda spinnandet
niir manklapparden
Mangaundersdkningarhar visat att de som
har husdjur
. iir mer harmoniska
. har httare att klara av krissituationer
. iir mindrc aggressiva
. haf ftirre sjukdagar
. har Uttareatt kinna medk?insla fdr
andramannskor
. ffu mer motion
. kiinner sig min&e ensamma
" Hunden cirmiinniskansbastu\'dn '

burfeglar'
De vaniigastedjur somvi har inomhusiir hundat katter' akvarieliskaroch
ocksede
Mangabamvill ockseha ettmarsvin'enhamsterellerenkanin Det finns
somgillar att ha omar, ddlor och spindlarsom sallskapsdlur

I Sverisefinns cirka 700 000 hundar.Van femte h!6fill har hund

och dagligenkommer2,5 mitjoner miinniskori kontakt med

Det finns ungefiir en rniljon katter i Sverige

I vasFiflden finns ca 100miljoner katter
Kslla: LantbruksuniveEitet
sveriges

Tolka statistikenlAnviind oi somenliSt' antal' andel'jtinfui med'1ki/minska'

husdjuretfor dig?
DISKUTERA: Vadhar du for edarenhetav husdjur?Vilken funktion fvller
som Skaman
s'illskapsdiur?
e. a.,.,itt ", ft" aj* i fe"senskap?Vilka djur iir inte hmpliga
litn hundenoch k;$en ocksaiita vegelarisktom man sjalv ?irvegetarian?
AnvandsAminga o.d och ulirvck som mdjligt fran textenl

87
 Dryckersomnjutningsmedel
Eol
I Mesopotamienhar arkeologerhittat resterav iil
somiir ftan 4000-3000lKr.Det:ildstadlrecep-
tet har manfunnit pAen lertavlasom at nastan
4000 fu gammal.
De :ildstaarkeologiskafynden av 6l i Norden
iir fran ca I 500 f.Kr. I Danmarkhar manlunnit
$e dryckeshomsomhar innehelit itl och mjdd.
Vikingamadmcl bide dl och miiid.Ol \ erkar
ha varit derasvardagsdryckmedande ahack
mjdd vid ritualer i sambandmed religidsa
hijgtider och till fest.
Mjitd, somhuvudsaHigenbestarav vatten,
''Ol get sta*t hat ach starka Mqlar"
honungochjasl iir en sAllsyntdrycki dag.

"Ett glas rin on daBeaAt btu
Vin
Vin ?irkanskeiinnu iildre iin til. Vi vet att man
odladevin pe 6000-taletf.Kr i Mesopotamien.
Bland de grekiskagudamafinner vi vinets
gud.Dionyso.. Vinguden firademanmedeI
vinfest, Dionysosfestcqsomvamdeen vecka-
01 ansagsbarbadsktatt alricka.Efte$om vinet
verkarhahalt en st)rl,amolc!arande dapen.
starl\inblandade mandetofua\tmed\alten.
Konstenatt odla vin spredssedantill ltatien
och underde fdrstaerhundradena e.Kr. till
Frankrikeoch Tyskland. Ialag producerar man
vin pe merga hel i viirlden, bl.a. i landersom
USA, Argentina,Sydaftjka,Chile,Australien.

88
Kaffe
Arabemavar de fdrsta sompe a[var bo4adekonsumemkaffe Vananspredssedan
till turkarna.Venedigvar den fdrsta stadi Europadiir mandrackkaffe mendet
j
&iijcle inte langefiirran man kundefa tag i kaffe ?iven Englandoch Frankrike'
I Frankrikesjdnk vinkonsumtionentilll:illigt niir
manbddadeddckakaffe.I slutetav 1600-talet
kom kaffel lill Sverige,mendet fannsbarape
apoteken.Det var Karl XII som efter sin vislelse
i luruergordedrycken pupukirbland,delni
Sverigei bd{an av 1700talet.Hosde stora
massomablev kaffe riktigt popuhn fijrst i mitten
av 1800-talet. Kaffehusiippnades depemanga
platser
Briinnvinskonsumtionen sjijnt narfolk bdrjade
drickakaffe.Sverigelillsammans medFinland
ligger i dag i ropp nar det giiller kaffe-
''Kinnet
konsumtioni v:irlden. Ju Jig lriilt - n en kopPkafret

Choklad
Tack vare Columbus uppftickt av Amerika kan vi i dag njuta av choklad Niir
hette
Columbus kom ti]l Mellanamerika fann han att indianerna anvandenegot som
xocolatlsomdryckochbetalningsmedel
Det var enbitter dryck och alltseinE siirskilt
god.Sasmeningom kom spanjorema pd att
tiils:ittasockerochvaniljochverchoklad-
dryck var fddd.
Ibdrjan"v 1500tarerkomchokl"den lill
Europa.Det var detspanska kunga,huset som
fiirst kundenjuta av dryckenmen efter en tid
blev deDallmAntkand och manbor.jadeaven
serverachokladpii kaffehusen. Del ar kant
att vi h:ir i Sverigehar druckit chokladsedan
" Drick thoklall och bli sladt "
slutetav 1600{alet.

UPPSATS:Hiir ovanfinns fakta om Sta populara&vcker' Ta redapa fakia om te och

I
skdven uppsats

89
 Rokning
e n 500-5rig
ovana
E NdrColunbu\komlill Vd\ti)dren149-
seghanindianersomrdktebladsom
de hadeskurit i bitar och sedan
rullatin i eft annatblad.Denna
"rulle" var fdregengarcntill
det vi
kalla. cigaretteroch cigarer. Det drdjde
Affi"
inte linge fdrran rcbaksrijkningspredsi Europa.
Undersenaredelenav 1800-talet bddademanproducera
cigareftermaskinelft.De dkadeocksi cigarettkonsumtionen markantmedanman
bdrjaderitka mindre cigaltroch pipa. Fram till fijrsta v:fldskdget var del mestmAn
somriikte mensedanblev det allt vanligareatt ?ivenkvinnor dkte offentligt. pe
1920-och 1930{alenframstiilldes cigarettriikning somnegotglamortist. I filmer
frin den tiden kan vi seelegantakvinnor medlangacigareftmunstycken i hAndema.
I filmerna i dag serman sa at negonsomr6ker och om det finns :ir det ofta
ensocialtutslagen person.RitkenUg tjockpej azzklubbama pe 1950-raler. Det
ansegsl!:ulturelltoch intellektuellt att ritka. Vissaforskarepastodtill och medatt det
stimulerade tankeverksamheten. Pe 1960-talet kundevi hijrasengerom hur bra det
var att rdka och i rcklamennjijt snyggam5nniskorav en cigarett.
Underde senasrcArenhar kampanjenmot riikting blivit allt starkare.Icke
rijkama proteslerarmot att de utsiittsfiir passivriikning. Vi kan inte l:ingreritka pe
arbetsplatsema eller i offentliga miljijer. De flesta flygbolag har infdrr rdkfd$ud.
Ndstanalla restaurangerhar en avdelningfdr rtikare och en d:ir det iil riikfritt.
Pa en del restaurangerhar man gett sAlingt att man hat totalfdrbjudit rijkning. I
USA l?irdet finnas staderdar manvarkenfer l.jka pAgatomaeller i sin egenbil.
Tobaksreklam;irnumerafitrbjudeni mengaliinder.
Parallelltmedtobaksriikting har det sedan1800-taletvarit populifi med snusi
Sverige.Snus:ir tobat sommanhar malt.I dagkanmankdpadeni pesarsomliknar
smdtepesarochsommanhggerunderlappen.Mengaslutarrijka ochbcjrjarsnusai
stiillet.Pases?ittstdrde intesin omgivning
Tobakskonsumdonen minskarallt meri iliindema.Kanskefdnvinnerdenhelt
en dag.Vemvet?

DISKUTERA: Vilkaiir destdrsta

riskerna
medrijkning?Finnsdetnegrafdrdelar?Festrdker
du?Hur serna. parokningi ditr land?Varfdrlb satte.samangaattritkatrorsattdevet
hurtarligtdetiir?

90
 Skratt- renahdlsokuren
E Viinnerskaftar Atsanrmasaker,skrattsmittar
s:igerman.Men visstedu att vi ocksi genom
skatt blir friskarc,effektivare ochleverlangre?
Det anseri alla lall flera forskare.
Redarpa medeltidenanvandeman skratt som
terapi,men senarefick allvarethdgrestatus.Nu
fdr tiden talar maneterigenom skralt som medi
cin.I dagfinnsdetsallskapfdr medicinskhumor
och flera fdretagsatsarpAskattkurser somliisk-
verd.Forskarehar visat att ett gotl skratt satter
igangvissareaktioner i koppen.Nar vi skrattar
peverkasandning,blodcirkulationoch muskler
VArsm:irt-och stressdlighetiikar och vi tenker
dessutom merakreativt.
De storahumoristema l:ir ossattskafia et osssjiilva,niir devisarupp slnaegna
svaghetetKanskeskrattarvi fijr att vi kiinner igen oss,fdr alt vi inte :ir ensanma
elleretminstone intelika mrsslyckade.
Det har dessutomvisatsatt ett bra fdredragbdr innehelh 407dhumorfijr att vi ska
fijrstaochkommaihagsemycketsommdjligtav det
Nairvi skattar, spddsadfenalini koppen och vi blir vaknaoch pigga,musklema
slappnarav och vi blir avspainda efteril ProfessorWilliam Fry, expertpe skrattets
effekte! talar till och medom skratt sommotion och h?ivdaratt 100 skatt om dagen
ger sammaeffekt som 10 minuterstrainingpa ett gyml

"Ett gott skatt fdrtinger livetl"

DISKLITERA: Vad skrattarman at i diit land?Vilka tv plogran iir roliga?Vad shattar du

it? Harmiinochkvinnorolikahunlor?
I en populiir tidning kundemanfijr ett tag sedanliisa:"Svenskarskratiari genomsnit!6
minuterom dagen".Tror dLraft uppgiftenstalmmer?

j agI
De skrattxde
UPPSATS:

LASTIP* Det sLdrl skruttet,en bok om humor ach n;tlsa ar Gdre] Kristina Nnslund

9I
M i n n sd u o r d e t ?1 0
Srift in ortut i rcittform!

giilla i genomsnitt llla nlula

en instillning ovedyga drijja liir

1. Det tog Eng tid innanAsa svaradepe brevet.

Det 1'leraveckorinnanAsa svaradepa brevet.

2. Dei bash Daniel vet, :ir att sovatinge pAsijndagsmorgnarna.

Han av att kunnasovasnlinge han vill

3. Berit aor absolutpa att det iir lel aft atakoft.

Berit.iren veuerarian.

4. Orn du inte gijr somjag sage! blirjag arg.

Giir somjag s?iger blir jag arg

5 . vem vil ga onrldng och lukta svettoch smutsigakliide.l

Vem vi]l ge omkring och lukta

6. Jaghar hiirt fok sagaatt det :ir valdigt svdrtatt slutardka.

Det vara v?ildigt svart att sluia rdka.

7. En typisk svelsk ater5 kg knackehodper ir.

Svenskana:iier 5 kg knackebrtjdper personoch dr.

8. Mangatycker att dopningeninom idrotteniir omorahsk.

Vad ar din till aft idrousmandoparsigl

9 . Vadhandlardiskussionenom. fragarAsa.
Honvill vetavaddiskussionen

10. De sombantarmesteiinakasift sattatt:ita.

De som bantarmasb skaftasig nya mat

92
 IO
HORFORSTAELSE

HAll vikten!

S|ara kortfattat p AJidgoma!

paj ordenbantar?
L Hur ninga m:inniskor

2. Varifrin kornmerdet svenskaordetbm|a?

3. Vadbetyddedeten gangi ridenatl varatjocl?

4. Hur sig modetul pe 60-talet?

detnanligaidealel?
5. Hu| fdrandrades

6. Niimn tvenretodersom eDligtveckotidningarnalir btu on man vill bantal

7. V:d kan man bland annatgijra hos en plnstikkirurg?

8. Vad it rypiskt {nr specialnalenl

L Vadrnnend anorexLl

10. Vad inneblf megarexil

9-l
Inneh6ll

1 Hur llir du dig ett .ytt sprak? 6 RuNadverbf .egeord;ordftjljd i

Vemtaiarsvenska? 8 hlwdsats (h bisals; adjokiv
Influenserhin andrasprit I
Famor och cngeiskasprakel l0
Minns du ordet?I t2
Hiidiirsdelse 1: Vad talar de om? 13

2 Tngeng0rnAgonting l4 IaSen inten6Son,vem - veD som

Kvinnorochm?in
Brolopsbesviir 16
Faniljeliv 17
Minnsdu ordetl2
Hiirfondelse2r Glass 19

3 Vikingama Nordenssjijkrigare 20
Kristina- &oltningensomgjordeskandal 22
Jagtror aft vi kannervarandra,iivning 23
JeanBaptisteBernadotre tuansnaDnen
somblev svenskkung 24
Kungar,drottningar,gxnla ochkiindisar,

En slak$istoria 26
Vilhelm Moberg historieskivaren
Minnsdu ordet?3 30
Hdrfitstielsc 3i Utvan&ama 31
Astrid Lindgen sagober:inaren 32 Adjektiv och substativ:
Sofialiiser 33 slpdlativ i bestalmdfom
SelmaLagerlijf en Nobclpristagare
35
Fijrsenatbagage,dvning 36
Tro ifte pa alt du hajr! 31
Minns du ordet! 4 38
Hitrldrsteelse 4: En spijkhistoria 39

Det airlarligt att varapolis! 40 Pedbh particip och sulinnm

De v:mligaste brorteni Sverige 4l
Mordel pa Operan 42
Morder pe Sveavagen
Minnsdu ordet?5
Hiirfitrsdelse 5: Vems;ir cykeln?

Danielslya dator
Snabel-a,ovning 4'7
 Carl Michael Bellnxn en folkkiir poet 50
Minnsdu odet? 6 52
Hiirforstaelse6i Papyrus,nrnstenar
5l

Moderntellertidldst? S pasiv
Ar der vilitigt art ha miirkeikliider och fijlja
55
Ett "passivt"frukostbord.
iivning 56
Detsvenska hemmet 51
Denviktigastcuppfinningen.ovning 59
Ingvff Kanprad Ikeasgrundare 60
Sno,is ochkyla 61
Minnsdu ordet?7
Hdribrstaelse 7: AlfredNobel 63

on jas vannen miton Kondltionalis;satsadverbI huwd

Spelochspelare 65
En fragaom mora| rjvning
Stj:irnorinon sporten 61
Vinnalill vrrie pns? 68
Rik ochfrisk,ovning 69
En avenlyrlig resi '70
Minnsdu ofdet?8 '72
HijfijNtiLelse 8i Vad?irlycka? '73

Att sorteraeller '74

intesortera htransitiva och transitila verbl
Visstedu att....ovning 75 tidslrclositione!; hcktexter
Massturismenett hoLmot miljiin? 16
Bamsten Ostersjijns guld 1'l
Doftaellerlukta,ijvning 19
ComelisVreesrvijkenkontrcversiell
visdiktare 80
Minnsdu ordet?9 82
Hdrfiirstielse 9: Applet - kunskapensfiukl 83

10 KnAckebrOd- tradilionellhiilsokost Llcktexter. rcpetition; satsadverb

TvAbular medtraditioner E5
86
Sa skapsdjurdvning
Dryckersomnjuiningsmedel 88
Rijkning en 500-tuig ovana 90
Skatl renahalsokuren 9l
Minnsd! ordet?10 92
HiiddNtielsel0: HAI vikten! 93

Alfabetiskordlista 95
 1. Hur liir clura{iEett rrryt"t
sprififir'?
E Alla sombddar studeraett nytt sprik har olika idder om hur man bastlii.Ljn-rd,
uttalochgrammatiska strukurer.Man vill ju sesnabbtsommcijligtkunnaanviinda
sitt nyaspr6k.SAh:ir svaradenagmsvenskstuderande narvi filgadevilka knep
de har.

Bibi:
Jrg.|<Ii\errirlomeJ,'rJ.Der\ven.k-ordel
till vansrcrochdettyskatill hd8er.
Senvikerjag papperet pb mittenochdver-
siitterlram ochtillbaka.Jagliir mig bAstniir
jag lyssnarpd musik.

Jrg 11.snar
rn161,.,O;.\en.k ruJro.pa 'fr,
i matgo4 ketsrnelodi.Senh:irmarjagspraketsomen
t_a
papcgoja.Ett spraker intebaranyaord.

I^clo: sitter
Grunmarikcnbr vikl;9".1ldr mie. lJg mi\te '5af+
fdnd skillnadenmellan olika sprek.Jag
':,r.full
-l.kar an gbragr.orrm!li.lu6' ningaJ.
suttit
verbdvningar,Det borde finnasrnassorav
.,dana ialla llrobdclerl Del In5\le\drd,).1
nuirjagpluggar

6
Tom:
Jagsknverord och meningarpe smAkort,
somjag alltid har i fickan. PAden enasidan
sdr det svenskat6cket, och pe den andm
sidandetmotsvarandeengelska.Jagt4r upt
kortenflera gengerom alagen,i bussen,pi
biblioteket,nit jag har traldgt . .

Sofia:
Jagberaftartextent{)gt fiir mig sjiilv. Efter
det st?illerjag fiSgor till mig sj?ilvpd texten
somen Ltare - och svalarpAdem.Jagl?ir
mig bastframfdr spegelni badrummet.Jag
spelarteaterpa svenska,kan man s?iga.Si
skullejag aldrig vaga 96ft i klassen

Mimi:
Det fteftigastemed att ltua sig ett nytt sprlk
?f att manbehandlassomett bam Vad zir
det?Det ?irett hus.Dumt! Jagvill liira mig
spraketpa min nivA.Kanskebi'rja med aft
Iasaen intressantroman.Nu mastejag sj?ilv
konstxem vadjag vill sagaoch anv:indamitt
lexikoDfliti8t.

DISKUTERA: Vad tycker ilu om studentemassaittatt arbeta?Hur ftf du dig ett nvtt spret?
UPPSATS:Mina bastatips pe hllr jag liir mig ett nvtt spdk.
Rumsadverb/fregeord E 1 (g h.nlisr till moslannde lamlllri gEnndii.\ i-iirn i iiur.t a\ dvninssboten)

Vdli ratl oft|!

hem,4remma

1. h,)\ mofm,)f i ldrilag\.

2. Det blev sentinnan vi ikte

3 . Kom til1mig ochta en iil i morgonl

+. Vi \ irr pemiddagi gir kvall.

i . Svenskama:ilskaratt resal:ngt pi semester.

6. Pelle skriver alltid vykod n;ir han stann:f liinge.

irl/inne

1 . "M ii. inte just nu, Iiimnaett meddelandeefter tonenl"

8. Kom nu, ditt favodtprcgram

skajustb6dal

9 . I dagstannarjag ette|\,)m Jet ii\rcgnarl

10. Jagvar bara och k.ipte mjijlk n:f du fingile.

1 1 .Annarsgerjaginteg:ima ensampakvallen.

12. vi sattofta pa balkongen

ochet i somras.

1 K . 1 . 4 1 . s ad
. " o.,n.n o 10 .
 AVSNITTI

' \l har flugit llinge, det ska

bli skdntatr konrma

\ I raf en Iaxi till hotellet niir vi :ir i Stockholm.

Om du inte fd.sdr kan du vAl gA och fraga hraren.

-:q undrade jag hadelagt h6rluramatill min cd-spelare_

\ka ni nka p:j ef semesreri ir?

-i:s leI faktiskt inte vi skarcsa,

-*;--l
\l iatr hela nattenoch installerademitl nya modem.

iis sick till sovrummetoch la mig och vilade en stund.

A. du rcdan_? Har du lagattrukostocksa?

;;_-l
-irs tar faktiskt hissen , menjag ger a tid uppfif trappoma
\betsrunrmetligger i kAllaren.

\ tin fasterfran Abisko konrmer till Lund ochhalsarpi i helgen

r t ,tLt d. .r".a.4 - ,u !L,tl

AVSNITTI

Ordftilid i hurudsats S2a,3,4

Skriymeningar!Bdrja medordentiLl vinster om koniu ktionen.

Exempel:ville en Jagkopp dricka kaffe men slut det vai

laa nllc dri':ka en ktw kn{{e wzn d*t uar sh*.
.=-.f1........-)

l. har Jag varken tid Ier sprek Iust fler aft mig tira

2. han Bede och hans fru fren Holland kommer

3. borde Du artingen skriva eller hem ringa

4. cyklat Jag inte har utan idag buss ekt

5. komma kunde Han inte fitr var inte han fiisk

6. igir Jag hem kom sent si pigg ar inrejrg .br\Ull

7. gama Jag dig hj:ilpa vitl men har jag inte faktiskt tid

r' Fnrp a JqratuLnJt -t.\),b)et.a."t,st tr; hLn mht,a.

 AVSNITTI

torjade Vi om prata sprak och en hade diskussionintressant

...i]n inte Man bede kakan Am och den kvar ha

.11 Hdn diska inte ftir har ingen han disknaskin

r:rmme. JaE frin inte Polen utan Rvsslandlrin

- .n De varkenvin ddcka eller till vattenmaten

' ,JerHrn rntingerrrniddappi eller krlfe pi

- :.r \7i bada men var ijppen inte simhallen se gick hem vi igen

':ler Jag gA inte ut och i kv:ill dansafiir har jag pengarkvar inga

r .,t t.,. 4., ?n r t r. L", ln" a,tt a ]

AVSNITI I

Adjektiv S 9 (schema
s.99)

Sktiti tdrt Jbrm ar adjekti|et!

l. stor De bor i ctt hus vid havet.

2. snabb Har du :ikt i hennesnya, bil?

3. gammal Nej, iaggillar bilar batte.

li}ngsamnla

Usch, vad det iir' att skfivadjektiv i rettfbrmI

5. enkel Tyckef dul lJg t)(ker ctr c\emplen ;f

6. vuxen Bdda hansb4m ve1*arsi

7. god Ska \r kLipanagot till kaffetl

E. ny De har kiipt ett soffbordtill vardagsrummet.

9. bra Der vaf laktiskt ett riktigt prcgram.

10. liren Har du hiin saganom den gumman?

11. intressant Det :ir en mycket p('$on,

12. mogen Jag ville kdpa lomater,men de var inte

13. rolig Dct var rrt du kh|ade tentxn.

14. rdd Hon kdpte ett lappstift.

15. liten Jagjobbadeinte nif mina b nvar

16. herd Vert nyagolv iir sii

17. kort Danielskrevctt e brev om bKjllopet till Asa.

I lJ. vacker Hanskrevminga ord i brevel.

r 9 .b H Havel5r alldeles 1dag.

20. liten Daniel har ett badrum.

 AVSMIT I

lffijd i bisais$2a,2b,3,5

i:- a hu|udsatsen
till bisats!

:,: -jtl: Hir Erikock\i ilr bussrill kur.en:

-l-lsundrarbara

ilrr banverkligenkbprenny bil?

--- undrarbara

;na \ ill integipi bio-

}ei ar konstigt

-- \ ill veta

- D,--rblir nog vannt i sonmar

l- tror

drEa i ill g:1maha en ostmacka till kaffet.

;+ iir s:ikerpA

g:rkr Nils alhid cykla tilljobbet?

--j! ]ier inte

\.: ligserdenblia bokenegentligen?

j- har ingen aning om

>-a ar fitrmodligenpi skrivbordet.

-:-: Imr

:Er har filrnen :ir verkligen blal

--- i\cker
AVSNII-I I

10. Johanoch Sarahar visst ska.ffathund.

Jaghar h6rt

lL Stinabehitverkanskelite hj:ilp.

Jagkan tankamig

12. Torblir ofta iug.

Jagtyckerinteom

1 3 .Annavill fortfarande
fijlja medplbio.

Jaghoppas

14. Bussenkonrmeriindigenl

Vadbra

15. Gerderh?irdger ocksi till Malmij?

Jagundrar

Verb

Sknvrerbet i rdtt f.'nn!

tenka 1- Jag sattoch pe vadjag skulle s?iga.

2. Har du paensak?

saga 3 . Vadvardetdu

4. Jaghar val aldrig attjag talarishndskal

 AVSNTTT]

5 . Jagf&ster inte vad du om!

6. Du meste medhonom!

'7.
: ::: Itun du no$ka?

Hon intemycketav fdreliqningeni gar.

Jaghar aldrig negmproblemmedmin dator

Hon preciskonmit hemn:ir telefonendngde.

[ ,
De helaanikelnlill .ven.kx.innrn de sva-rade
pa

frigorna.

1",.
Vet du vem som hai den h:ir boken?

Det h?irhuset har m11n

morrnot

l ' - Menar du att lexikonetinte dig?

l'";;,
Lisa sin ordbokn:irhonskev uppsatsen.

Varfti har du min riida pennanu igen?

""'
De sa att det bedesalladochdrycktill maten.

l " Ja,meneftenatt har v:il alclrig

1
Daniel har aldrig pratainiitr mengam:inniskor

intege ensamiparkenpi nafterna.

I
,{VSNITT 1

Lite av varje 1
A. Vad ait motsatsen? HitXt motsatsen i texten!

l. lingsamt t 6. minst
2. gammal + 1 . mycket

3. viinster + lika

9 . Hrt
5. liiga 10. hata

B . Skrtumeningnrmedorden!
l. merellermindre

2 . viktig

3 . hiilften

4 . daliC

5 . verkligen

C . FLifsajkaft hittu or.l son patsar tiLIfaitjande fd*kringar!

1. tv-prcgramsom kommer tillbaka t.ex. en geng i veckan

2. i dag,nu, inte litrl i tiden

3. manniskorsom bor i ett land

4. nigon som har anstallda,den manarbetarl-iir

5. nagra,en del

D. Skrivrdtt preposition!

I . Jag repeterar flera genger dagen.

2. Jagskriverdetsvenskaodet !:inster lJch ilet tyskr hdger.

3. Jag beriittar texten

4. Jag lyssn,rjmycket

5. Jagmisteforsteskillnaden ochitalienska
svenska verb.
1in - intenigon $6a,7

::lkost hosAsa ocll Daniel

' .nd Ae
ftAgade eller w.l de sa!
. t att du ibLandmdrteAndrapnnomen och rerbetsfom!

r. ]el:
-:-:: Har vi ingen m.jijlk till kaffet?

>arud unitalz om d"eute haiz tulon ru'ja|* till kz{fel.

-{: Koptedu inga frukostbullari rnorse?

}jniel: JaghadeingaFengar.

-\ri Jag har ingen lusl att laga mat.

]"r el: Jagateringenkorv utansenap.

-.3: Du :ir val inget bamI

]=niei: Jagfdrstir rngcnthg Ungre!

iq: Jagmenadeinget illa

AVSNITT2

Daniel:Du harju ingententai morgon-

8.

Asa: Var har du lagt tidningen?Jaghittar den hgenstans!

9.

Drniel:Jogl5\reIa(dskrintenringiJen imor\c.

10.

Verb

Skrivverbeti rAt Jbnn!

gom 1- Vad ni i ger kvafll

2. som Lluvill!

skriva 3 . I dag har vi inte uppsats.

du upp dig pa listan som h:ingdepA v?iggen'

5 . Hon ]lt du hadefel.

6. De har alltid att maninte skagifta sig.

'7.
skilja De giftesig ijanuarioch srgl mars.

8 . Har du hitrt alt Bosse och Pia har sig?

 AVSNITT2

9 . Det har sig att folk intehinneratamiddag.

10. Det sig att allt lff ett missfbrstind.

1 t .Vi hadesaroligt ait tiden bara rvag,

12. Kaffet hxr ut ijver hela tidningen.

1 3 .D e t i lidningen igir att m:in trodde alt de ofta stiidade

14. Den diir artikeln har alftig i min ridning.

De har alla gan a viinner,

1 6 . Sa du att de alla sina sliiktingarocks:i?

t 7 . Nu har vi de mestavliigsnavannernape listan.

I8. du underallanyaord nardu l?istetexten?

-.t:.--: 19. Skilsmassan a|t Johanboddeen veckahos mamme

ochen veckahospappa.

20. Att delape ansvaret

har en stor ldrb5ttring.
AVSNIrr2

Vem- vemsomS6b

Uemgt r.rad?

Asa: Daniel, visst skulle det vararoligr att skaffabam och bilda familj pa dkdgr!
lbland langhrjag riktigt efter en mjuk baby medrundaben,speciellrn?iirjag ser
nigon medbarnvagn pi stan.
Daniel: Vem skadra barnvagnen?Och vem skastatna hemmafrenjobbet? Det finns
minsaDnen hel del att prataigenominnan manfar bam.
Asa, Vi skriver en lista sir aft det btir ra$vist! Det ar viktigt att alelaupp aletsom tir
jobbigt eller baIramindreL:ul.

A. VattdiskuterarAsa och Daniel?

Exempel:
Vem skastigaupp niil bametgreter?
De d.kkuteny ,?).tL sow tktr ntit barnpt

Vemskasmnnahemma?

1.

Vemfir sovalihgst om morgnama?

\/em ska gd till parken pe siindagarna?

3.

Vilka djur skade titta pe d:b?

4.

Vemsintressenkommerfiirst?

5.

Vilkc dagarslippermanlsgcmnt?

6.

r plt 1^ i d4n aaF n . t ,r t

 \em skahandla?

\llken matgillarbam?

\ ilkabiickerom birmupplonran
bnrmrn ld\al

\llka reglerfiir uppfoslran:iI bast?

\ em skafatta beslut?

\lllia tiderskamanpassa?

\ em stiidar och Nafiar?

1 ka dagar:ir manledig?

\ ,rd iir viktigast att tiinka pi?

\?m ringer man till ndr man behdverhjalp?

: : --ias det ndgot pA Asas och Daniels lista? ,z-stcrnrsrQr;.,

17
AVSNITI2

Yerb

Flll i wrbens.fbtmer!

InfinitiY Preteritum Supinum

l. liira

2. h^

3. anv:inda

4. skiva

5. sjunga

6. tycka

7. gijra

il. bti

9. dnna

I0. vara

I l. gir

12. ta

13. tro

14. behitva

15. anse
 AVSN1TT2

iDadsatta ord

.; a,ir detfair oft|?

j;i t:io sammansattdord genomatl kombineraord i den vinstru spalten
tz: td i den hiigra. Seexempel.

brud paus

original kliinning

plats tidning

l6n annons

seng kamrat

morgon text

fika sprek

kaffe ord

kurs fllick

: 'i- + bilda egna samma s.ittningar med orden ovan!

 AVSNITT 2

Liteav varie2
A.Saxi hjdlpl,erbeti meni garna! Seexempel.

1. Jag har inga pengar med mig. (behitver) ta.4_!4AqLi4t?,!1.',tu4tu f4"44L444i4ig.

. . L i \ a h r n J ri n g e lt f i m ; r k e
lill brc\et.llrnl

3. De seringanyheterpi tv. (hinneo

4. Asak6peringenmjiilk i dag.(ska)

5. Danielpackaringentingnu. (vitl)

B. Kombinerahwudsatsoth bisats!

L Jagtar handom bamen A. att du alltid hxr ett bra svar_

2. Jagbeundrarverkligen B- eftcrsomvi hargemensam
verdnad.
3. Jagblir ofta stressad C. nai.detblir ver.
4. Vi skagifta oss D. saat1du kanfe arbetsro.
5. Hanbor hosmig varannan
hclg E. fasHnjag intehai si myckeratt gdra.

C.Avslummeningarna!

l. Det iir b:ittreatt ta det lugnt :in

2. Jag iir inte alls rAdd fdr att

3. Jagkan bjuda vem

4. Vi har bra kontakt iiven om

5. Vi siitterigeng n:ir

D. Skriven synonym!
i. 6. noggmn
2 . hiilften + 7. lugn,s:iker =
3. enkelt 8. ganska
4. n?ira 9. varicrande =

5. gott om 10. trevlig,skdn =

Xonjutrktioner m.m. $ 5

Ski| eft ord son passar!

lis\a ord kan du anNaindatvd SAnger' Vdli bLand:

att d?irfiiratt eftelsom genom a$

innan medan nar trots att
utanatt an

Senesterftirviintningar

men(2)-
pAsin semester
ekautomlands vi
\langagillar(l)-

ir en stor familj blir en chartefiesafiir ossalla oririligt dlr'

\aturligtvis kan vi lastain alla barneni bilen, (3)- det skullebli en lang och

Tonanderesasiialerut.Sol och v:irmetu n:imligenvad vi langtareiter (4)-

,Et blir sommar.(5)- den svenskasommaren:ir opalitlig' f6redraren del att

(6)
innna hernm4 kanskei sommarstugan de har mdjli8het.

Sjetvsifterjag helst i en solstolhela sommaren- (7)_- det iir soligt allltse-

Barnenvrll heLstspelatblboll ljch badal8) behiiva t?inkapA tider och

':sgdags.Min manhaller si8 i folm (9)- huggaved' klippa gAset och

iimma med bamen.(10) jag liggeri min solstol,vill jag intetzinkapd

r.igot sverare ( I l)_- vad vi ska ha till middag ( 12) lag nar

-]i (11)- man behijverminst fyra veckor (14)- varva ner

ikigt (15)--- manbdrjar ett nytt arbetsAr'Min systerdiiremotvjll helst vara

daiy (16)- hon har semester.Hon tiinker ekadll Rom i sommar

besdkaKristinas grav (18) hon er mer lntresserad av

tnoria (t9)- av badliv

Konjunktionerm.m, g 2 a, 2 b, 3, 5

Skrivmeningarmedonlen!
Ldt konjunllionensfi kwr pd sammaplats!

l. 5J Hon atl hcdehon gtbmrnJgondn!inre

2. Ju det mer regnar dsto blir du vatare

L din la pifapl) \A all blir d \fi inre

4. spnng Jonas fort fiir att missn matchen iDte

5. Iirdc sig lasa faktiskt Han niir var liten han mycket

6. fick Hon mjiUka oftast mdan skiitte han djuren alla

7. sig Det ut s utsigt alllid trots att stiidade oita de

8. mycket De betalt fick jnte fastiin hert iobbadede verkiisen

9. ville Han absolutresa even om var svir resanoch siikertUns

10. ville Hon vcta brra om :intligen hade de fram kommit

Substantiv

Skri, allaformer av substdntiret!

Singular Plural

Obestimdform Bestiimdform Obestiimdlbm Bestiimdform

1. _ rubrik

2. _ beslut

3. initiativ

4. slutsats

5. liv

6. _ ldsnmg

?. _ st:ille

8. sambo

9. - helg

10. - utbildning

11.

12.

13. - present

14.

15. _ iiktenskap
Konjunktionerm.m. $5

Fyll i ordznsomf&ttas! V(itj bLand:

att d:t1br att f6r att fdIran

genom att rnedan om
s4,,. atr tills utan att

t . Vi bitrjar inte AIa du har konrmit.

2. \4 vantargarna du konrmer

3 . Harald lviittrrJ alltid hiindema han :iter

4. Sofia satlerin diskeni diskmrskinen hon har dukat av.

5 . Nls cykladecjvergctxn se sig fdr

6. Arr,,idsparadeihop till bitetten arbetah6rt.

7. Guslavsattesig niimarc tavlan sebattle.

8 . Sjungerdu ocksi du duschar?

9 . Mariturnehiller sig i form cyklatill jobbet.

1 0 . Han drack mycket kaffe han fick ont i magen.

. Jaghar alltid undrat man inrc fef cykla utan hjiilm.

12. Jaganser dubbde tv-pfogram

inre5r ci bm.

13. det ofta er se kallt ute, tiinker jag ktjpa en mijssa.

14. Jagkommerinte att llrysaom dronenmer, jag alltid skaha mijssan

pa nug.

15. Honsa hon inte lifde sig engelska hon bitdade

skolan.
Verb

Frll i lJerbens
former!

Presens Preteritum Supinum

L branna

2.

3. finnas

+. komma

5 . infbft

6. dit

'1.
fyla

kuDna

9. bstika

10.ge

I t . beiyda

12.skdta

ll. drdrnma

l.l. sltla

1 5 .v:inja
AVSNITT 3

Yerb

Skrtuyerbeti rdtt form!

beskdva L Tycktedu ombokend:irfijrfaftaren hur folk levde

fiin i tiden?

2. Han har denlinga resantill Amedka.

lagga 3. Det iir lint att du har ner si mycketarbetepAdin

uppsats.

4. Hangick och sig tidigti gdrkv:i[.

vanJa 5 . Jaghar inte mig vid alla nya engelskaord och utffyck.

6. De sig se sm:iningom\.id hur folk pmtadei landet.

gifta '7.
Visste du atl de hade sig?

8 . Ja, de srgJu r somlas.

avsluta 9. Jaglasteatt Vilhelm Mobergaldrig sitt sistaverk.

1 0 .Niir jag har mina studiert:inLerjag resatill Asien.

driinrma t I . Manga om eft biitire liv nzirde litnnade sitt land-

12. Jaggliimmerofta vadjag har

fa 13. du mitt meddelandei gfu kv:ill?

14.Hon har alddg senycket hjtilp i kiiket.

26 Kf'l'":"'.1|-uPr-]-l]aaun.ncLiAll4zJhA-\'rJ'"'''
 AVSNITI3

rbEitrja 15. BAdaftjrill&amajobbade hefi och - familjen.

16. Har du - dig sj:ilvunderstudietiden?

b,tira 17. Han - inte av si8 ftjrriin det hadegitt flera manader.

18. Har du - lalasom drottning Kristina?

.1?ilta 19. Mangavar hungrigaoch - n:ir derasskiirdarblev dAliga'

20. Om de inte hadercst till Amerika,hadede ftimodligen

ihjiil.

Karena, c dna rd.'Jt Lt n

Skrivfttt prePorition!

1. Det ar kallt i stoladelar" landetnu.

2. Man tiinker jl:le att cykel :ir ett linord-

3. De \ar hemna mig i torsdags.

,f. I Sverigealrickerman ofta mjblk

5. Hon ftld8a,.helatiden ait gfinnrma spelar sii hijgt.

6. Danielundmrvem sofi tar hand disken-

7. Jagvill ha ris stdlltt potatrs.

8. C^toli'ra nr j1llrr irriterud smesaker

9. Jagharnaslaningapengarmenjagtiinkerk6paenbil alla fall.

10. Yem ans')arar stiidningenhemmahos er?

Sbiv ftitt pa'1ikeu

l. K:ristendomen
/d/e si8 minglr nyx ofd.

2.'Iysk]trl],ahinlpk med att bygga upp Sverige.

3. Vi kan inte rdtta iiilran a aharkommit.

smiifg.lsen pi golvet!
somdu tappade

5. Hon tdldl aldrig en hemlighet.

6. Ho|.biL,J grannarnapi kaffe.

7. K;inner dLt nigonbraftisbr?

8. hg fdrsdkerspdr.r till en jordenrunt resa.

9. Moberg r.itte i Smiland.

1 0 .Eftersomvi barahar en stol miste vi t&rrr att sitta.

28 K pi. nn| | dcnan.".iat a,Irbn

 AVSNIIT 3

Lite av varje 3
.1.Skriv meningarmedfiljande ord!

l. Visserligen

2. fdr att

3. genoman

,+. mnan

5. medan

R. Uad ib motsatsen?

l. bred + 4. i slutetav +

2. rik + 5. mAtt t

C. Firrsatkatt hitta ord i textensompassartill fdljande litrklari gar!

1. sat

2, en softsbet

3- en personeller en byggnadsom mengakannertill Ar

J. om man resertill ett annatland reserman

5. personsomskrivert.ex.biicker

D . Skrir rtitt prepositiotr!

l. Vilheln Moberg var en lugr1 man dottem.

l. Nu kanjag klaranig egenhand.

-3.Moberg :ir kanskemestkiind sinabijcker om svenskaemigranter.

,1. lom \ ikingarrill dagensAmerika.

1000-raler

5. Statamavar helt beroende sir arbetsgivare.

Laprnas ^ FdanPaattJafulaat:s, kE a.h sahad?^,,,. 29

AVSNITT.l

Verb

Skrivwrbet i rdtt Jbnn!

sliss L De godariddama mot de onda n:ir barnenlel(te.

2. inte mer nu! safiiiken.

yinna 3. Men vi har redan ! saHarald.

4. Sverige inte fotbollsmatcheni sijndags.

be 5. Anders om hjalp 1nedengelsklaxani molse.

6. Jag undrar vem som haf dig gaochkijpamjolk.

krwa ?. Lena upp i f:rtijljen och bijrjade liisa sin ddning.

nu, klockanArmycketl
neri sAngen

dit 9. Figeln hadercdan niil vi hittade den.

10. Den s:ikert av en sjukdom, fodde Sof-ia.

siilja 11. Har deverkligen sin gamlf,bil?

12. Ja,men de sa att de den fiir billigt.

delta 13. Hon undradeom han aldrig hnde i negonidrottstiivling.

14. Han svaradeatt han faktiskt i en halv naraton dver

Orcsundsbfon2002.

flyga 15. Jagviu vetaom du har till Sverige'?

16. Nej,jdg aldrig,jag tog fti.dani s6llet.

lida atthan
17. Erik saigef av sverallergi.

18. Brittad:iremotharaldrig av niigon allergi

 AVSNtrr 4

ila 19. Vafdr du inteuppordetsomdu intefijrslod?

20. Jagtroddeaft du redanhade upp ordet.

Adjektivochsubstantiv$8,9

Skri| adjektiv i superk tiv, bestdmdfonn och rtitt fonn av substa tiret!

E{empel:
'rtrk flicka
hDDitu vtuldeA starkqnte fu*4,

l. stor

Det amerikanskahotell somvi boddepe var det

jag negonsinhar sett.

l. lrng

Flygresandit var ocksi den jag har giort.

i- stor6
Fdn planetsagvi v:irldens

Vadheter dennast

J. hiig berg

Vi saginte v?irldens

5. fantastiskberaftelse

Bokenom Harry Potter:ir den i min bokhyua.

6. seld mitbel
Bokhyllan Billy iir Ikeas

Koieine ai dtu tueritt dfittuinda ^Lipt tat ach p.nlud. tut 33

 7. larg bro
Ar Oresundsbron
Svc.iges

8. hdg byggnad

Var ligger Europas

sijt dJur

Kaniner er varldcns \egefLinda.

l 0 lanatiskh:istalskiue

Unga tjejer :ir de siigcrhennesfar.

ll. idealiskmodell

En minibuss:ir dcn fitr storafdrriljer.

12. bra.skidespelare

Vlirldens iir' LeonardoDicaprio, slger Sofia.

1 3 . snygg,skidespelerska

Men den heterJuliaRobefts,tyckerMdtias.

t 4 . bra. fotbollsspelare
V:fldcns er Ronaldo,siigerJoDas.

Nej, DavidBecklum:irden i varlden,

anserDaniel.

1 5 .romantisk

De1 jag vcl Arcn promenad

vid haveti

solnedgingen,eller kanskeen 111ysig

hemmakv:illframlitr tv:n, s:igerAsa.

o . h b . , 1. ? t 4 t
 AVSNITT 4

16. gammal,universitet
Har Lund Sveriges

Nej, det nast trorJag.

17. ung,medlem
Det tir inte alltid kul att varaden i familjen-

lE. diilig, resultat

- Fairloradeni med l(H?

J4 det var vArt pi hnge !

:9. menga,studenter

De pAmin korddor gillar hiphop.

ll- stor,siing liten, rum

i det I
Vi kan val inte ha den

itGtantiv

*iv alb fomer a1isubstuntivet!

Singular Plural

Iestiimd form Bestemdfolm Obestiimdform Besliimdform

i- _ teater

I land

-:- stad

a- _ arbetsgivare

: bokstav

riatnrk$iun nmlictlnsa.hNtI' n tuL! 35

AVSNII'T 4

6- - morgon

7. _ man

8. ?ing

9. _ vigsel

10. _ skepp

11. - lirare

12. _ son

13. - bonde

14. - fiir:ilder

15. - lus

Ordfttljd $2a,2b

Ingela:"Vill du dansamedmig?"

2. Olof: "Jagseringaskor."

3. Vera:"Varfdr regnardet alltid n:irjag har semester?"

4. Karl: "vi[ ni ffitTa osspi ftedagkvall?'

Aab \rsa d,ta na"?rl rt [rb &t'14t2, hs a h sntkLt" "\ t I

 AVSNITT 4

5- Katarina:"Vem har tagit min nya penna?"

6 My: JagkommeraldriSiheghansnamn'

-
Susanne:"Vilken tiija kijpte du egentligen?"

!- Adam: "Du kan fakiskt diskai dag!"

9. \4ktor: "Vad sahan?"

l Robin: "Tankerdu verklisen eka iordenrunl?"

:l Lars: 'Niir blir det :intligen vinter?'

:-1- Birgitta: "Vems kaffe :lr det d:ir?"

i. Ellen: "Har ni inga pengarkvar?"

3'7
 AVSMTI4

Sanmansatta ord

Vadblir detfh ord?

BiAa nio sammantuftaord genomatt kombinerac)rdi alenvAtrstraspalten
medonl i den hbgra.

dag saga

teater vara

virus hem

huvud pjes

barn familj

privat fiirrAd

folk larm

ord person

mat ldrare

Fdn ii| biua epa sllnnan nningar ncd oracn ovan;

38
 AVSMTT 4

Lite av varje 4
1- Skrivadjekivet i superkttivbesfindfom och rAfiform av substantiret!

i. Han liiste med spiinningsin

l- Bokenhandlade
om v:irldens

: Han varnadefdr an resaiill de allra

-. Mar blir nog stii*l av att fdlsti de

:. Hon studeHdenyfiket den alhx

a Kombinerahuvudratsoch bisats!

Hon deltogi planeringen A. omjag inte:ir henrma.

Han utbildadesig till fdrskollaftlre B- sAatt de andraskulle fd$te den.

Vi eterberiittadetexten C. tills allt varklart.

Jaggav inte upp D. eftenom han var inhesseradnv bam.

Du kan viil ftinrnaett meddelande E. fii.riin jag hadeftft tag i alla.

. t|sluta meningarnameden huvudsatsl

i. NziI du inte langle vill vara med,

l. Fast?invi vamade honom,

r. Aven om du helstvill ge upp,

1- Om du inte kan hjtta pd fler exempel,

5. Efte$omjag redan har dukat av borde!

^..r. ,"s4 aqnmPnatat Ja,br 4 39

Perfekt paiticip och supinum $ 10

Skrivverbel i riitt Jonn!

oryra I HarAsa amen?

2. Ja, den :ir

glpsa 3 . Har de armen?

4. Jade,armeniif

opercra 5, Har de -- armenocksi?

6. Nej, den :ir inte -

'7. Har polisen mannen?

gnpa

8 . Ja,had blev direkt.

fiirhdra 9, Hflr de honom?

10. Javisst,hanblev

sliippa l t . Har de redan_- honom?

12. Ja, hao blev 1gen.

trekaut 1 3 . Har sdpoperoma

\4. Ja,honblir alltid av dem.

intervjua 1 5 . Harjoumalisten Asa?

16. Ja,nu hitr hon blivit --- avjoumalisten-

 AVSNIIT 5

stangaav 1 7 . Ilar mannen spisen?

1 8 . Han undradeom spisenvar

19. Har joumalisten aftikeln ?innu?

20. Ja,den :ir redan

-{djektiv och substantiv S9

Skfu raft form ar adjekti|et och substantivet!

Exempel:
Vi hadeett intrersa.ntrantal om lciminalitet.

l. Jagt?interpe de pa stranden.

l. Han har alltid sarnma pesig.

ful trdja

I
3. Vilken
trnkig fitrelaisning

{. Asa iitskarDaniels

-i- De finns nu pAmuseum.

dtik pisiol

6- Har du rAfiatmm ;in?

r- Han hdll om sin heh kvallen.

t- Fitljande harkommitut i er
AVSNII-I5

9. De hiir har jag haft i ifta ar

skonsko

10. N:ir de sattoch lyssnadepa den lriadehan.

11. Han blev d6md till efi

12. Ar detmodemtmed

13. Deras :tr 100 fu gcnmalt.

14. Den d?ir lJ\tejag h;iromJJgen.

leng anikel

15. Jag:ir trd$ pe afi skriva dessa

Perfekt particip S 10

S,,aramedraft.formu,,fu kursiwrudererben!

Det:ir en valm siindagseftemiddag-Daniel pratarmed sin mol' Margit. som har kommit
f6r alt hdmlahonomtil1 ett sliktkalas. Asa skainte fitlja mcd fiir hon harjour

1. Margil:Daniel,du harvzildldrl s:ingen

i dag?

Daniel: Ja,nnturligtvis.Slngen air

2 Margit: Skajag dir,kdfnrkostkoppamul'

Daniel:Nej, deiir redan

3- Margit: Du har vll sdtr i, mjijlken i kylskipet?

Danieli S:i klar1.Mjijlken ar

 AVSNIfI5

4 . Mdrgrr:Du har \ dl inregldml all t,r,(,r,rr bordetheller:

Daniel:Nej, mamma.Bordetiir

5. Margit: Har du ,vaatat dina vita byxor?

Daniel: De ir ny- . Men, :fligt tatal Asa fixade det.

6. Margit:Harhonsfiikit din rutigaskjora ockse?

Daniel:Nej, detgjordejagsjiilv.Denar mycketviil

7. Margil: Har du '/dgr'rlr precen|fnlill lamur l

Daniel: Jadd. Presenten iir i ett fint blett papper.

8. Delar en duk .om en sanel\ inndiJokl(mok-k

harSrortldr /ranil Farm,rt)cker

ju om sakersom:ir

9. Margit: Det liter bra, men nu gir vi. Har du stdngl av spisen, sldckt lampoma och

ldsl diirren?

Daniel : Det er faktiskt inte fdrsh gingen jag 8er hemifrin. Spisen iit

lampornaiir och nu :ir d&:ren

Men var har du pdrku r.at bilen?

l. Margit:Ja,var stiilldejagnu den?Jo,nu minnsjag! Den ar

runt hdmet da. borta.Det var gott om platsjust d:ir.

Daniel:Men detarju enbussheplats.Det iirju ldrbjudetattparkera&ir! Flrjag

nvcklama?Jaskiir till farmorskalas.VilI du ika med?
AVSMII5

Kor\iunktioner $ 4,5

Skrfuenmening!
An1)aind koni unkti onema nedan!

fdr, men,uta , och, sd

l. JaBville gape bio.Jagvar sjuksijag stannade

hemma.

2. Det fanns ingen midlk. Vi fick dricka vattentill maten.

3. Han kdpte inte den dym bilen. Han hadeinga pengar.

4. EllinorkommerpAfesten.PeterkomrrerocksApi festen.

5. Jagcyklarintetilljobbet.Jagakerbuss.

nedan. ndr on, fotldn. elter\om

6. Hon at inget.Hon var intehungrig.

7. Jaghar duschat.Jag torkar mig.

8. Hon kundeinte sova.Holr var egentligenmyckettrijtt.

9. Han taladei mobiltelefiln.Han kdrde bil.

 AVSNIIT5

10. Kdp lite godistill rnig.Du gerd afi:iren.

Perfekt pafticip $ 10

Sknvriitt :form!

ett pluraYbescimd form

Erempel:

sliida ttlilalr' rtiilat ttiihlp

l. beskriva

l. larain

l.:llska

1. lasaut

5.dversafta

6. irritem

r. bjuda

J. skilja

9. fdda

:0- anvanda

:1. hjatpa

l. inliira

.:. geut

:-1.fifsitta

i. misshnka
Skrb rdtt preposition!

| . De vamade mj.g a$ ga ensampe de mdrka gatoma.

2. Yt ktnde rnte kmma iiterens vadvi skullesefor film.

3. Jag l?istetexten hjhlp lexikon.

1. Filmen handlar en man somflyttar till ett nytt land.

5. meteorologemablir det en kall vinte.

6. Daniel gick pe star ochpliitsligt tc,t hanr-!n Asarnedenannanman.

'7.
Ilonblc\ inspirerad

Sofialaseralltid en s:rga Haraldpekvallen.

Till slrrtbestiimdehnn sig attkdpadenbilligastebilen.

10. YeI du negotom bakgrunden mordet?

Skrivrat partikeL!

1. N:ir du har itit ftirdigtk^ndn duka bordet.

2. Han ville vetahur olyckangict

3. Eleverna.llog sinabijckerochbdrjadeliisapa sidan39.

4. Nar du har fyllt i blankettenkan du lamuZ7 den i rccepho[en.

5. lngenkundepcka mdrdaren.

6. Liza Marklund3.r sinabdcke.pe egetfdrlag.

7. HoDville bdrja motiorcra si hon srcft i enidrottsldrening.

8. Clitm inte att sr.lr8.r tv:n innan du somnarl

9. N?irenperson:ir sjuksagerman"trryd diqr.'

10. IaEbryr mig inltr' vad du tycker

 AVSNITT 5

Lite av varje 5
\. SkrivneninSar medfdljantu orcl!

l. halustatt

L somtur iir

3. fi synpi

-. bli uttrikad

:. antagligen

4 . fekigt

eldre + 5 . gl6rnna

saftapi +

Fatrslikax hitta ord i texten som passar tiLIfijLjantl" fdrklaringa

. d:t en aff:ir visar sinavaror

!lrbetskanuat

med tiden, efter en tid

prsonsomskyddaren kandperson

niir mandddarenperson

t\riv rdft preposition!

\hd var bakgrunden mordet?

Jagkan inte bestiinrmamig vilkenfilm jag skase.

In-senhar blivit diimd mordet,

Det ldg ett bananskal

Jagblev uftrekad fdrchsningen.

Pronomen$ 13,14

FJII i ett pronomensompassa

Dxniels L DanreLkiipte datorfdr ett ar sedan.

fd*il&amas 2. Hm h:imtade den med bit.

Daniels 3. Det var inte Litt att installera dator.

Daniels 4. Han undmr orir det ar s:imstakdp.

Asas 5. Asabehiller tantarfdr sig sjalv.

D:lniel 6. Fiirs5ljarendvedygade om att datornvar b|a.

det 7. Har det inte fi{at lin?

de 8. Danielskatrhfta pe dsdag.

juc 9. De skickardatomhemiill

vi 10. De kundeintepratamed fiir vi hadeinre tid.

hon 11. Hanbaffade pi nAtet fdfia veckan.

Jag 12. Jagkanintekoncentreu n:f Cu pratar hela liden.

de 13. De.este upp niir man speladenationalsingen.

du 14. Du miste skynda nu, klockan ?irmycket!

ni 15. Ni harval integliimt Idsenord?

han 16. Kan du inte hjiilpa med installationen?

Jag 17. Jagtog iiver Oresundsbron

tillsammans
med 159673andra.

de 18. Han sa att de skulle ta rullskridskorpa

hon 19. Jag troddeatt hon inte gillade grnlx dctor lingre.

111 20. Jag undrarom ni vill ha kvar gamlask:irm?

 + J\TTI6

verb

Sktit rerbeti iitt.lbrm!

liinda l- Vi undradevadsomhade

2. Dct ingentingroligt i li;rdrgs kviill.

lljuta 3. Statsministemblev piritppengata.

:1. JDgenvet vel,IrsorD OlofPalme.

rl 5. Kungensaatthm inlc srg om varlngen.

6. Jag h alddg mig om lrd folk tycker.

^:\tinma 7. Nu :ir det att vi skn ika lill Grekl.lndpd senrester

8. Jrg mig direkt niirjag sdgannonsen.

-n\:inda 9. Han min drror niir han skrev brevet.

10. Du fir intc bytadehiir skoma.De:ir ju

ri sga 11. Bron:ir av cemenlocn betong.

12. De tvi landemahar bron gemensamr,

13. Hon vani.de tills alla hade en bit av kakan.

l:l- Vtu dct du som mitt paraply?

. bjuda 15. Ke$tin blev cfi valbetaltjobb i Bryssel.

16. Hcnnesmrn sig att fijlja lned nar hon flyttade.

::qa 17. tsron si lingr bofia alt vi inle kunde lbtograleraden.

1il. Vi har p:i slrandcnhela dagenoch hat dct skijnt.

rc lq. Hon kun,lrhimt.r sinr upp nyckl hos poliser.

20. Han ville inte g:i hem fdffiin han hade sirrptanh,,k.
AVSNITT6

Pronomen g 13

A. Skri,,ett possessivt
pronomen!

M i n \ a no c h( L ) ftu Iar glima (2) barnmedsig ut pi museer

ellerutstiillningar.
Men deoch(3) bam har inte riktigt sanma intressen.

dotter och (5) biista kompis :rker helst till efi kijpcenter

D:ir kan de titta pAoch provasnyggakliider. somde hopp,rs:rtt (6) foraldrxr

vill kitpatill dem.(7) eSnapengarspffar.de rill biobiliefler

ellergodi\.

(lJ) son gillar att titta pi fotboll tillsammansmed (9) k!mpisar

De kanhgga all (r0) tid pd(r1) storaintresse.

Om delyckas

spiua(12) mAnadspengar,
kdperdehelstfotbollstriijori (13)

ftvoritlagsfiirger Men (r4) fdr;il&ar vill hellrc att (15)

skahaen snyggskjo(a pAsig.

B. Sktturn prunL'nen.Vtilj blantl: man,en, ens,sin, sitt, sina.

Nu kan (1) bara 1a(2) bil. ki'rx iiver hron och hilsa p:

(l) viinneri Katpenhamn.

Om (.1) viinnerhar lust, kan de eka

med (5) pi en liten turutpe hndet- Annarskan de visa (6)

de har (7) lavoritstallen

i stan.Om (8) vAffier bjuder

(q) pi endanskiil, blir (lo) ju slad.

50 r, pi.in"n d" a4aa,.dl u

 AVSNIIT 6

Sobstantiv

Sltiv allafomer av substantfi)et!

Singular Plural

Ot stiimdlbrm Bestiimdform Obestiimdfolm Best?imdfo1m

l- _ bot

2- _ knii

3. invAamre

+- mogtam

5- - alator

6- - inteflju

7. fdnster

t- - teckeD

9. - natt

l0- _ hustru

ll- _ utseende

12. - bro

13. tunnel

l-1. _ miljii

15- - Foblem

atuA 51
 AVSNITT 6

Ordfitljdi bisarsS2b,3

Fa,: or sitter och lAser kN(iltstidningen. SArit vadJat

ot uchld4orunJruru.h \ng?t:

I . Famor: Det stir i tidningen

Entvimlig polisblevskadadimtt.

2. Fadar: Vet du

3. Famor: Det sig\

Hon halkadcantagtigcn
pt cn baDaiskat.

,+. F:ufar: Man kan undla

Blev tron svnrrsklLlad?

5. Farmor:Det s:igermaninte mendet ster

Hon btevsnabbtford titt sjukhus

6. Farfar:Jagundrar
SlerdetnaSoruna!lika intressalr,l

7. Farmo.:Det ster
\ , I 1 1b r \ d d e $ r b J t c n "ur.n"bet.a
redaap:,)0ojar..

8. Fadar:Jagvissteinte
Hade Dan darorcr ft.lar de?

9. Fannor Det iir v:il kta(

Det hade man Dre.

10. Farmor Det Jinnsen aman artikel som stallerlrigan

Kin manblikn i nigon pAlntcrneL?

IL Farlari Man kan ju undra

Hurgerderril?

12. Famor: Det slir har

Ma! beffas otasL nar ndn chand_

13. Fafar: Ochjag som inte ensvet

I{ur gdr mann:ir manchatrd?

5l
SammaDsaliaord

Uadblb detJbr ord:

BiAa nio saflvnansattaord genomaft kombifieraord i den viinstra spalten
nad otd i den hitgftt.

skylt skal

dator motstendare

bro plats

natur skerm

artikel serie

bil fiinster

djur liv

mord tafik

banan skildring

Fdrsdk biua egna sant ansiitlni gar med otden o1)an!

53
 AVSNITI6

Liteav varje6
A. Skriymeningarmedfbljandeor.1!
L sasnafi

2. andi

3. uppliicka
4. dagendlirye

5. varakari

B.

1 frinvarande + 4 . oklar,vag

2 . nykter hat

3 . likgiltig och ointresserad +

C . Fdtsdk aft hitta ord som pa;\sar till fnljande fdrklaringar!

t . attbeskivaellerberAfta
om negot

2. aft aippnaunderen ceremoni

3 . en personsommengaAlskariir

4. atthoppaspe

5. attgdranegottillsatunansar attgijradet

D. Skrir rAt prepositio !

1. Hanvill garnabidra underhillningen.

2. Alla fick komma egnafdmlag.

3. Vi harsatsat helt nya mdbler i vardagsrummet.

4. Han oroadesig att han hade ga$ upp i vikr.

5. Fd$indelsen lzindema6kar nog kontirkten.

i-passiv S l1

.:r'it on.ffin aktit,tilLp(tstirfonn!

AstridLindgrcnskrevbijckernaomPippiLAngstrump
-:\empe1:
Biickzrnnaw ?iwL La skve*ratr Astri/"
rill\erkrLlelri'kor forr I liden
; HJn(\erkare

Man dppnar ditrren utiil.

Man saljermassorav triijor pa varuhuset

paiett parar
I Hansletut dehairjeansen

Man fer inte Natta ffijjan i maskin.

a. Man gdr de hiir mobiltelefonernai Japan'

-. se erademanpannkakor
Efter:ifisoppan

Bellmansvisorsjungermanoftapafester.

lagetvannrnatclren.
,. Det svenska

Man vispar:iggentillsammansmed sockret'

AVSNU]T 7

Verb

SkrturAft ,,erbi rdtt fotm!

hiira/htiIas

I. Fijrl:it, jag inte vad du sa.

2. Piere, det att du konxner ftAn Franhike-

3. S?iltuppliudet!Man lu ingentingl

4. Det aft hon var fitrkyld.

sakna/saknas

5. Det tre studenter i dag.

6. Jag rnina syskon mycket, niir jag hste utomlands.

m:irka/m:rkrs

7. Det at ni ?ir i fin form i dag.

8. \t aldrig n:il du kom.

9. Bra,det att dDhar ldrberettdig ordentligtl

kirma,&:innas

10. Det somhiistredan,tyckerjag.

11. Jag rnig sAghd i dag,i ger jag mig intelika pigg.

12. Dei h:irligt med ett dopp i havet, nlir vi hade iitit sill och potatis.

se/synas

13. DeI xtt du har vffit ute.Du hcl qi fosigakinder.

14. Man batr pa den man tllar med.

15. Det att ingen fajrstodvad han menade.

56 Xapicriq @ .Lna nnttiat at pii

 AVsNrrm
7

ordfdlid i bisatr $2b,3

Sbiv vad Daniel och Ata ndrar och stigex GLjm inle att iindra pronotuen.

l. Daniel utrdrar

Vu abegetrtligenmina garna aaskor?

2. Itun siiger

Tiiskoma var fakisll hddgjorde

3, Asa utrdrar

4- Asa siiger

Jaghe faktisk inlen ming om vd de finrl.

5- Asasiiger

Mina Lmpisd htr .Itid de1senastenodel

6- Honunalrar

Hu hd de red?

7. Dadiel tyckei

Det ;n inte snvihtt ait fEa modet.

AVSNTI-T?

8. Hantycker

Det vlktigasb af ltt khdema ar skdna,

9. Asatycker

Man kan inte seut hu sor! helst.

10. Danielundmr

'IJ'cker
du intc att jag iii valktidd!

ll. Asa svarar diplomatisld

DD ar ofiast mycket personligtkliidd.

12. Danielvill veta

Vad menardu meddet?

13. Asasegernagotom

Del:n inte se iiitt att fdiklda vadjag nend

14. Danielpapekariniterat

Det ar faktisk gdska svii au ftjrsd vad du mend.

58 .t.n.4t l,\ ! nsdtbwotat

 AVSNITTT

\djektiv och substantiv

.t r . i t t l a r n a N d d j , L t i , 1 , c h . n t h : t u n t i t ,, '

I ny bro Alla ville titta pi den

I gammaltresko Daniel kunde inte hitta slnr

1. ling, ljus lnan En renadebanken.

-1. rcgnig sonrmar Efter den r ille mingr resasiidefut.

a. liten. god kaka Jag lror altjag tar den diir

i. svenskhem Det iir en text om det

-.
trevlig hotel1 Vi Akerti1l samma varle ar,

!. dyr skyltfdnster Man slog s6ndefde

:r. ldnguppsats Denna vat gansKaDra,

r. storkkafle Ne.i,nu mestejag ta enkopp

-) iind subst.ltrliwl och superlatirfamen ar adjektiret i r.itt.form!

ungbam De|as bi.rtu ;ir baratve ir

)/ngttL'
:. gafixnalpersoD Vad heterSveriges

l. varm mirlad Den miste varaju1i.

.r. liten :ipple Jag kan la det

: fin skjota Han hade sin pi festen.

:. ling dag Det var den i mitt liv

59
Ordfailjdi huvudsatsoch bisats g 2 a, 2 b, 5

Placera oftlen i rdtt ordning! Bdrja medordet med stoi.bokstur,.

I . bruksanvisningen
nogaDanielliisteinnan ihopkopplabdrjadedatomhan

2. iijrs6kte Man brobyggetstoppafaktisk genomatt demonsfterag:1och ut

3. intekan.iobbet
Asahapi tr:iskoreftersommycketklamparde si

4. ffevli$ pe hade semestem Vi trots att siirskilr v:ider hade vi fint inte

5. s.jukskrivenAsa tyviirr ;ir dirl'iir att armenhar hon brutit

6. genastDrottningKristinautomlands
restener abdikernt
honhade

7- en Daniel ny verkligen Kiipte dator trots att var hansgammalpar baragamlaer ett

8. billigt mdblersalierIkeaganskase att hakdpaskadedemrid flestaatt

9. bo ishotelletMangai giirnaJukkasj:fvi vill pi trots att iir d:ir myckerderkallr verkligen

10. kdpa SelmaLagerlitf inte Marbackatillbaka kundefiirrin fefi hon Nobelpriserhade

60 KqtunrN ar Aotu,utetiat dr tdrbjde^.'1is1 lt's o( h atdl

t kI i v ftitt pre po sition/

1. Narjag ydr klaf liixangickjag ur.

L Hon saatthonvar sjuk,men sidlya verket \ille hon inte tr:iffa dem.

l. Vad,estdregentligen
brons
-!. De skaAl(apesemester

j Om du intr gillar Inin fbr\tlrgm::le du tomrrd en eget.

t. Vaditr kan du aldrig komrad tia'!

mat,du bordeinte atasemycketpAkvA arna.

Du kan lira heDne.Hon kan vefkligen bevan en hemlighet.

Hon skndelta ett m61eom en bilfri innerstad.

Drnielfu detar att k6pa en ny dator igen.

L Har du rf,r"irlt allanyaord i din glosbok?

- \ila tirrrde ner hon.!reg

L Vid olyckanrlos han hul'udet.

I \4an mesrc,)ggt ishotelletvatje vinter

: Honskas/dlla sina tavlor pd galleriet.

Hon ylsdlu stolt sin oyabil.

-
Ms\x engelskxord harnu heft f/dsir i Svedge-
: Kan du hjAlpamig atr s.Zrd dei trasigabordet?

lunstnu hALkr Jae att skriva en civnrng.

\,ldngatycker at det ?ir\1ktilt atthanga i modet.

1t tR ne.1|.rtta|"a,
Lite av varje 7
A. Skri;l,meningar medfi)Ijantle onl!

1. praktisk

2. mode

3. likadirn

4. krava

5. fdrresten

B. Vaddr motsatsen!

4 . sltisaktig

2. bo(a 5 . bry s1gom

3. mairk

C. Fa;rsdk
att hiua oftl son pdssar till Jdljande fdtklarinSar!

1- slgabes6mt

2. giira,producera

3. tyckaom

4. cn pe$on som handlariir en

5. alltid

D. Sktivrdft prcposition!

L Jagstrunlar_ modet.

2. Jukkasjirviligger_ Kiruna-

3. _ bdr.jan december
dppnarishotellet.

4. De svenska
hemmenhar oftamdbler_ ljusaffislag.

5. CarlMalmstenvarinspirerad
_ svenskhemsldjd.

62 ,t1, l rn.rrm"- L:
I'onditionalis S 15

rriind konditionalis1 somi exempletl

-iempel: ha tid / spelagolf

oa iael hala til, sfu,t1.12

iaa spc'laao|./:
:. f innaenmiljon/ ekajordeDrunt

:. ha rid / kitpa en $d spofibil

i. \ara sonrmar/ ligga pl stran,len

- varatrittt / intege dll kursen

i. ha hund/ stigaupp tidigare

:. inteha ont i fbten/ bitriatrena

-.
kunnaspelagitar / startaett band

:. bli kiind/ skrivaautografer

\91114|'l'"'naaa''ola]' 63
9. miita er iilg / spdngahem

10. fe enlzigenhet
/ lka till Ikea

11. inle kunnasimma/sjunla

12. Ie htehjalp/ bli laftare

13. lisx mer/ klaratefian

14- integdraont/ giirahal i oronen

15. kiipaenlott / kunnavinnaen miljon

r - J-,rtuLt:alJ'
Perfektparticip $ l0

Hut serfut ut i ditt run.i dog?

Beskrivditt ramn.edhldlpa\.)pefekt partitQ!
Du kan andnda rerben i rutan eLlerandra yerb.

stAda slanga s1A11a lisa

h:ingaupp badda liigga sl:icka
tuafta putsa tinda

L Mitt rum iirliir inte

l. Sangeniir

i. Diinen tu

+. Alla fdnsterar

5. Skrivbordslampan:ir

6. Skrivbodet :ir

7. Naturligtvisar bdckernain- i bokiyllan.

3. Golvetar

9. Kladema:ir

I 0. Mattan iir

1. Skoma:ir ny-

L Tfiijom! Jf ofJentligtin- igarderoben.

-1.Taklampan:ir

+. ar

5. Och du sjiilv? Jag ilr

K4/'".rs t d"-ato,'.a'd Ir,tt"

AVSNITT8

Konditionalis $ l5

Skitj yerben i riitt.form! Ant)dnd konditionalis 1: (om) + prcteritum, skalle + intinitiv.

Det vdr en geng en flicka som gick till slan fdr nft salja mjiilk. Hon baf stolt den stora
kaonan med mjijlk pi sitt huvud och 6nkte:

Ia, KOpa
Omiasttrt ftt* bmbelall lcirmidlken.skdle ixs k)b4 femronhiinoi
-
ligga, s:ilja

1. Om hiinoma sedan mAngaagg,skullejag aggen.

tjena.kbpa

2. Omjag mycketpe aggen,skullejag n:iga gisar.

bli, byta
3. Om grisama storaoch tjocka, skulle.jag dem mot

ett par fina mjdlkkor

fa, fi
4. Omkoma kalvar, skullejag mycketpengarfdr dem.

vara,kdpa

s. om jag si rik, sl:ullejag en storgird.

ha, vilja

6. Om jag en stor gird, skulle allaunga miin gifta sig

medmig.

66 Kopi n"r d. a M-mtuhbtt

 fiiga, hella, saga
7. Om de mig, skulleiag huvudethtigl och

nelI

\:ir hon hadetiinlit sekngt, knycke hon pa nackenoch PLASK! spjlldeDt all mjiilken
lt:tn cfret FLXkun tued jijLkbtd, !v H C Ande6cD)

B.
skrivnuomhislorien
i konditionalis skulle+ ha+ supinum
2: (om)+ pllrskvamperfekt,
lndla ocksi pronomen,

slogin, menom honl?rdelirt brabetaltfdr mjijlken'sful1?

lngcnav llickansclrommar

i huvudsats!2a,3
Satsadverb

pA rAt platsi denmarktradesatsen!

)iri| satsadrefuel

Min brorharblivit siijobbig,sedanhanbiiiade medsin nyafenigahobby!

. -.nas:

-\enpel:
:rkligcn Dadel: Har han bdriat meddrukJllgning?

:,tdskt l. lor.as:Ia, det tir ganskamodigt.

- rg 2. Daniel Jag Ocker ^tt det snararar dumt.

Han kan ramLanerl

:reslen Hdt du hbrt talas om SamuelAugustAndtte?

3. Irln8.S:
 AVS'NITT8

val 4. Darltel: Det var han som skulle flyga till Nordpolen i ballong
pa IEOOlxlet?

egentligen Hur gickdet!

sakert 5 . Jonas: Tngetvidare, mer han var sin ids Gbran Kropp!

kanske Daniel: I4enar da d"n dar awntlraren som cykhde till

ju Nepal och bestegMounI E\ercst'l Han verksr gdLen!

i allafall 7. Jonas:Kanskedet. men fian md"^tebeundrae, som cyklar si

l.rktiskt Idngl och bestiger berget ulan syrgas. ,Seldn .)k Lule han hen nll Syerige

igen I

ju ockse 8. DanteI: Han har gett sig ut pd nAn?a andra dler?ry-4:rkt skidor mor

Nordpolentill exempel.

vlssl Fast hun bler tuungen att raTdd fijr han hijll pi att fddiysa tummen, har

Jaghcjfi.

antagligen 9. Io^ay Mdnniskdn har i alLl tider |elat utmana ndet.

egentligen l0- D|r,],lel.Det handlar om a|| tijrverk]iga sig sjiilv, fforjag.

siike 1 1 .Ionas. la. (bt tir bra ax wra n lfiken.

kanske 12. Da eI: Det dr tid att ltira sig trdgot nltt!

D i \ k u l e r a :A u u r m a n iai l e r- \ a r l d r v ; l l\ i g i t r r t : u l r g J \ a k e r ?

68
 AVSN1TT8

S-passiv$ ll :

Skri,jomfrtrn akti', tilt passirfo rm!

E\. Man skalarepplem innan manlAggerdemi fomlen.

AppLetu. tKan u1.t1u4 a2 w4s I nrruzn.

l. Polisengrepmannenmenmansl5pptehonomsenarc.

l. Man har fofifarande inte hittat miirdaren.

l. Man liser diinen med Ne nycklar

-. Manharlllmat flerr xv bbckema.

:. Nu har mandve$attbokentill mengasprak.

:,\{an byggerhotellet
av is.

-
De packarmtiblemai plattapaket-

. \lfan stiilldeut tavlomd pir ett litet galleri.

Honhar visatsinkonsttverhela viirlden.

AVSNI?T8

10. Man sageratt svenskamagillar sill och potatis.

1I - Man m?irkeratt hernesklader :ir dyra.

Ordfttljd i bisats S2b,3

Gdr om huvudsatsentill en bisttts! Ttinkpd satsadverbets

pLats!

1. Den fdrstasdndageni marsar alltid dagenfijr Vasaloppet.

Alla vet ka.nskeinte att

2. Vasaloppet :ir ju en mycketstorskidtiivling.

Du vet nog redanatt

3 . SkidekamaAkerfaktiskt9 mil liingdekningmellan Siilenoch Mora.

Det zirimponemndeatt

4. S:ilenoch Mora ligger fitresten i landskapetDalama.

Det:f vi bastatt fdrklaraaft

'70
5. Fdrstagengengenomfdrdes
tAvtngenvisst1922.

Jaghar liist att

6. T?ivlingens
nalnDkolnmerantagligen
ftin kungGustavVasa.

Alla sageratt

-.
Redanir 1521aktehantroligensammastacka.

Det s?igsocksi att

i. \llan blir sakenttirstigunderen saLhg t?ivling.

Jagkantantamig aft

: LhderVasaloppet
serverar
manvanligenomkrilg 34 000liter blirb:irssoppa.

Jaghar hajrtatt

Ar detverkligendver 15000deltagare
i Vasaloppet?

Jagvill veta om

, r | 4ih.t 1- .rs . ti.t \1.t. . 1l

AVSNII-I 8

Verb

Fjll i verbensJbtmer!

Infinitiv Presens Pretedtum Supinum

I vinna

2 . satta

3 . henda

4. slippa

5 . skr:hrma

6 . afia

1 . tnse

8 . pAsti

9 . erkanna

10. valja

1 1 .fe

1 2 .lagga

1 3 .vilja

14. driva

1 5 . se

72 Kr.-hcn d. J tur.ot..Irtbtt
 AVSNITT8

Sammansattaord

\hd btir detfttr ord?

BiMa nio sammansattaord genomatt kombineraord i den yAn ra spalten
"1edord i den hdgra.

tra cykel

guld sport

hem skor

toalett bj<irn

vinter borste

mdbel bord

motor inredning

frukost stil

is medalj

' ;rsa;kbilda egna sannansatningar med onlen own!

'73
 VSNITT 3

Liteav varie8
A. Sktb meningarmedfa;ljandeord!

1- intefdrran

2. mot slutet

3. troligen

4. pirgrundav

5. j:imfairtmed

R. Vad.t matsatsen?

L introved, initviind + 4. spara

2. pratsam + 5. f-drlora

3. en motging,ett misslyckande
+

C. Firsdk att hitta ord tom passar titl:fdljunde fl)rklaringar!

1. sakersom man behdveri kdket

2. tidignfe,ex-

3. en sak,en grej

4. en modell. 'rigon att imitera

5. ett liv

D. Skrir rdtt preposition!

1. Boken gav sval vira frigor.

2. De har olika syn pengar.

3. Hanvannfem ganger rad.

4. Minga har fdljt sinaidolelsspfu.

5. Man tror att m:innendog fdrgiftning.

74
Intransitiva och transitiva verb ! 12

Skrivratt verb i flitt fonn! Anvandaktir fonnl

Uiljiim5rkt - si klart!

ni/stela
Exempel:Det stdr h:ir att kafiongenkan AteNinnas.
Jag stli,/./do fram den ekologiskamjijlken i morse.

sifttsetta

l . Jcg hi)r upp kostcirkelnpi kijksvaggen.

l. Har du och lyssnatpe heh fdrehsningenom iteffinning?

ossi soffanfi;r det var bekviimare.

st6./stiilla

l . Filrnjiilken miste i rylen.

5 . Varhar du sopoma'l

6. Man flaskor diir,

1 . menfarligt avfal maste diir bofia-

LggMngga

3. Har du potatisskaleni komposten?

9. Sopstationenhar ju alltid sAlengthirifrin.

0. Du papperhiir,

t . men kafiong ska diir bofia.

AVSNI'rr 9

vakna/vacka

12."Vi miste folk allamAsteta sitt ansvarl"

1 3 .Det iir svifi aft n?i.det iir sendrkt ute.

14.Bdtta mig klockan eta fastandet var l6rdag.

brinna,/branna

i 5 . Plastf-iirpackningama
har

1 6 .Manter irte skrApi sin rrAdgdrd.

l'7. Jag mig nArjag sattein morotskat.,ni Lrgnen-

sjunka-/sanka

1 8 .Prisetpi KRAv-rn?irkta
bananer
har den senrstetiden.

1 9 .Man har ockse priset p6 brodynamrskt dlade mordttcr.

20. Man frin ochrnedden I juli i tol.

avgiftenfdr soph:imming
 AVSNIIT 9

Tidsprepositioner$ 16

Skrivrdtt tidxpreposition!Viili bland:

i pi om fijr lill

1 . Vera naturtillgingar miste *icka mAngatusen5r till.

2. Jaghar inte v?intkomposten llnge.

Bronskahella minst hundra5-r-

l. Hurkomner vi attbo hun&aer?

5 . Plastenbry1sintener myckef hnge.

6 . Materialet:ir gjofi fdr att vara Inanga d-r-

7. trettio6r sedanvar detmycketslit ochsting i konsumtionssanh:illet.

8. trettio5r har vi nog16stproblemetmedsopberget.

9. Maskamatillverkar jord mycket kort tid.

t 0 _Miljdriirelsen vexte starkt 80 talet.

ll. En svenskproducerar
i genomsnitt
370kg sopor Aret.

t). Gir du pi gyrpa l1eraginger veckan?

1 3 .JagAtersakertfem ganger dagen.

I,1. Men nu harjaginte atirgodis fiortondagar

1 5 .Menar du att man kan lera sig spriket riktigt bra ett Ar?

Jagskaliisape unive$itetet hdst.

t 1 . Han h:ilsadepa mig sorras.

1 8 .Jag ska flytta till Norge hdsten.

t 9 . De brukar fiiina fotboll k!:illama.

10. Okej, da kommerdu sdndag.

Kopi.in"a dnn ^d".rtt h,bt"d4" t;s, hE rh eanonn"t .. .. 77

AVSNITI9

Intransitiva och transitiva verb $ 12

Skri,,ettrerb sompassdr!Vdli bland:

s1$a satta l;gga l:igga sri st511c

t . Vi sig att det mengahotellliingsstranden.

2. plastfiaskani soptunnan?

3 . Jug bokeni bokhyllan niir jag hadelast den.

4. Du har v:il ftam ketchupenpi bordet?

5 . Jaghar i de gritna iirtemai soppan

6 . Smdretharval inte frammeheladagen?

7 . Vartiir pAs;nplalsnirjJg behh\dcden'

InlelJdrrkonrrollcn

8 . Katten har i fijnstret och tittat ut hela fiirmiddagen.

Du har vAl cykeln i cykelstiillet?

t0. Var sagodoch medanjag pa kxifet!

1 1 .Hon signeroch uppfijttemapabordetn:il ingensagdet.

t2. dig upp ordentligt,sapappan:ir han kom in-

I 3 . Nej,nu vill jag hellregAoch mig fdr jag arjaftesiimnig.

1 4 . rgaf jag vJkenllnre | .:ingenoch lasleen roliehul.

1 5 .Det i tialrlingen i morse att man inte skulle gliinma att

om klockan till solnmafiid.

Uppgift:

SkriNtio egnameningarmedverben!
'tra
 AVSNITT9

Lucktext I

An')amdd" hairoftlen i luckortut!

Verb:
hade skulle slippa svarar tycka

Substantiv:
do1l gdng hiilsan solen

Prepositioner,adverb, konjunktioner m.m.:

alltsi av denna det eltersom tdr
gotr t 1nrc man och pA
rika som sven under

Bad och vitliik

:iin i tiden,niir maninte(1) deodoranEroch andmhjalpmedel16ratt

mansig och(3)
luktailla, parryTmerade harethade

puderI dagskullevi nog(a)

:rn parrymerat att en blandning av svett

parfymskulleluktailla. Detmiste dessutom

s:ikerthavarit

rvSIr(n | 700-ra
. r,minre,,mii:iligr.xr l\Ulinning.

\hnga alskarviditk, men(7) if inte minga som tycker att en personi

luktar vitlitk,luktargott.Vitldkens:igsocksevarabra

hiilsan.Diffiir Atermengavitldkskapslar fdr att (10)

-.--: mer ?indirdra nytta av viddkens hiilsosanrma ellekt.

mitten (t t) ansigenbelgisklakare,FrancisRaspard,
1500-talel att

barubordebrda (trl sommaren och a$ bara

m:inniskor som it fin och rat'lineradmat, (15) bada.

: - riira miinniskor var det skadligt f& (16) att bada,menadehan.

'/9
\ap" -"-Jr' ubt,:
AVSNIII9

(17) esiktlevdekvar andain (18) 1800{a1et.ISverige

baraen(i9)
badademengasi sentsompA 1960-talet i veclan. pl

lbrdrgen.Lijfdrg herteldr| lds.rdaguch 20, 16gabetydertv;itta och

badasabetyder(21) lijrdag dagen fijr tvlitt och bad.

Vilken (22) tyckerfok bastom?Manga(23) att hlrdcn

doftar speciellt(24) n?irman har legat i {25) pirsranden

en dag.

Perfekt particip $ 10

Swra me.lpedeh part icip!

1. Har du bjuditdempefestenl

Ja, de ?ir

2. Har alla liiv en fallit ner?

Ja, nu iir de

-1. Har du tagit minga nyabilder?

Nej.jagharingany- bilder

4. Har Fredrik brutit amen?

Ja, hans alm iir faktiskt

 AVSNIrT9

5 . Har hrn inrellippt sig?

Jo,hanar ny-

6. Har du bytt dinajDlklappar?

Ja, nu :ir allajulklappama

l . Har du hangtuppadventssq:iman?

Javisst,denar i fdnstret.

t . Har du lagt in gu*or i er?

Nej, jag gillar inte gurkor.

Har du packat ner dina klader?

Ja.nu ;ir alla kledema i rygg*icken.

Har ni spelatin mitt favoritprogram?

Jade.detal

tupip :t,rr, dan.Jr \J a t

Lucktext2 N:isra

-f'..t]id delltir ordeni luckoma!

Yerb:
gar kan rsgnar sager b.-svik
aker ater
Jessic
Substantivl
bamen mlnutcr syster

Pronomen:
.h\isst

Prepo\ilioner.adr erb, kon.iunkdonerm.m.: frer

absoiut allt av da
hela in med medan
mvckel och rcdan sedan
\enare som sa upp

\er t
En ledigdag
"l
stigervi (l)
nL,rgon tidigt och packaren utflyktskorg och

,t till stranden.Vi kan sfanna(3) dagen,bada,

i.l, och bygga sandslottoch ha det kul". sa Jessicatill sina barn.

\liJnma Jessicasom hadeen ledig dag (4) fyfa bam hemrnaseg

li:m amot en dag (5.) hon inte skulle behijva sysselsltta

hela dagen. Det fanns sh mycket fdr (7)

pasfandensa(8)
Sair,r skullesiike fe dd attlasa

sola i lugn och ro. Bamen var gladaoch (10)

p" L\ illen hadede packat(l1) deskulleha medsig.

t.).,.,
 AVSNITT 9

Nastamorgonval(narJessica
(12) att regnetsler mot fcinstret.Hon

rll) ul ikdkcl och rirrrfpJ lermomerem.

l6 | Del

t4) ochbliser! Nerbarnenvaknarblir de(15)

besvikna.
Dd ringertelefonen. (t6)
Det er Jessicns soDl undrar om

kanpassa(t7)
Jessica t e bam negratifixnar sa aft hon

!8) hbndlaoch t5 rill rdnJl;ikaren.

Nej.der ! illjdg

9) inle. t:inkerJessica.Till \rn syster(20) hon:

ld! i\st, vi :r inrdAhemma.Det iir (21) roligt nAralla bamen triffas."

Tva dnmar (22) sterJessica

i k6ketochbakarensockerkaka

barnenspringerut och (24) medvita skor

':h skrikerochbrekar.

''\iir
bamen(25) solkerkakrn bljr der.iked lugnt i fem

'.
liinler Je...rcr. DJ mestejrg pa..a pi itl ri'flr J\ golrel

och(28)
harblivit si smursigr ska lag $atta

maskintv;tt och sedrn if (zul dagsatt lagamiddag och ...". Det

ij]r \araiobbigt att (30) ledig frdnjobbet!

AVSNITT9

Perfekt particip 5 1 0

en ett pl ural,/bestiimd form

Exempell

stanga tt*Ed stiinlt sti4da'

l. skijlja

2. kasta

3. eteflinna

4. missfdrstii

5. aJrse

6. uppleva

7. byta

8. b;ta

9. filsvinna

10. lftstdra

Il. ta

I2. finna

13. fijrbiuda

1,1.sllja

15. v;ilja

K, ,. 1\ , 't' J ra 4 nt ., L,jt
 AVSNITT 9

Liteav varje9
A. Skri, meningar med fi;ljdnde ord!

1. sedandess

2. pi senarelr

3. framfitrallt
+, ctessutom
5. slippa

B. Komplefter& meningarna med adjekti, och substantiv!

L Det :ir samna

L Hon pfttade med sin

l. Han gillade inte den dar

J. Daniel sageratt man skatviitta de

5- Minga lyssnarpe CornelisVreeswijks

- FdndA au hit!d u son passar !ill iilj nd(IajrklatinBar!

l. fler och fler

l. inte rcnt
:. som:irbla, sompassar

:. rarsparenr

i. associenmed

: S+rir rtitt pronomen. Arr;ir?d hrns, hennes eller sinl

Daniel pratarmed mammaom itervinning.

Han vill at1 mammaskaha en komPost.

\len mammasageratt det:ir ackligt.

Hon vill inte ha ganrla r:ikskal under diskb:ink.

Daniel undrar om pappaockseHnkerse.

l,ucktext 3

ANCindde htir ortun i luckorna!

Verb:
kunna verkar kunde hiilsa
hittade gdra tycl(er undfar
biirjade sl:ullc blivit

Ptonomen:
negot man mirn nagon
annan som

Adverb, adjektiv, partiklar, konjunktioner m.m,:

men ihig pi svirt ocksa
nog om kiind niir med
medan att den

Ett fiirstik att fiirverkliga n barndomsdriim

Niif jag varbarn &iimde jag om itt bli en I rl afiist. Folk skulle ste

och applederaoch skika (2) jag stegur flygplaner,ochiag

(3) le ocb vinka et dem.Fotograferskulle triirgas 16ratt [e

bastabilden pe mig. I viintan pi att bI kanddagdritmde

Jagom (5) varamed i tivlingar somjag vann.Ibland tavladejag

med (6) som inte vissteom att haa-/honvar med i en tivli]rs. Jae

(7) till exempeltavlamed(8) syskonom vem

(a) kundeaitaupp sin smitrgessnabbast.Eftersomde inte yissteatt d.

var (10) i en tavlng satf de och pratade ( l l ) de t-

Di vannjag alltid.

.. t..tt.r
 AVSNIIT 1O

sattiagochtzinkte(12)
Hiiromdagen Mitt
minabarndomsdrdmmar

1ivhadeinte alls (13) sesomjag drdmdeom sombam

(1,r) blir knappastenkandis av aftjobba pAkontor De kom jag

(15) rekordbokijulklapp.Jag
attjag fett Guinness

(16) tiftr i denfijr att seomjag mdjligenskulle(I7)

s1i nigot rckord. En ging hadejag btirjat samlacigarettlndrre (18)

t.dttnat niir j aghade1I stycken.Jagknnskeskullekunnasanrlape (19)

Underrubriken "Sanlingar" (20) iag en personfrin Nederliindema

somhade51 006 cigarettiindare-

Jagpcsscrr2tl intelill rn \amlapJ nSgor.lagkanske.kulleLunni

tt2) Jag(23)
nAgotmedhanderna? sjAlvattjag iir

ganskasnabb.Underrubriken"Ovrigarckord"Iastejag (24)

skivaten 30,48cm langgurkamedendiameterpe 3,81cm. Det

\om pe 13,4sekunder

blev264skivor Jag(25) om de varjamnaoch fina.Det

lite f& svirt att klara. En amerikanskpresidenthar

11) ett rekord.I handskakning.PresidentRooseveltskakadehand

nyirsiest.
med8 511personerpien Enr28r som skalat hand iil Scoft

handmed25 000personefpili timmrr 1q92 DetarJu

Killon frAnKanada.Han skakade

mre (29) att skakahand,men var hittrr jag si mAngapersonersom

\ ill (lo) pemig?

Jagslir ihop Guinnessrekordbok,fdr jag fijrsdr nu attjag nog aldrig kommeratt bli

.erdmd.

\qi"t\!ntd.a.,-L.. r . thF 87
Tidsprepositioner$ 16

Skri\)ra i preposition.Vdlj blatul:

till tdr pa

:ir goft _
1. En kopp te och en kn?ickebrddssmdrges kvlillen

2- Tv-prcgranrmetvarade_ en tilnme.

3. Asaar fiidri 1900-tnlet.

4. Svenskama
atermengalussekatler jul.

r. Hcn\lulddcrcikd- lv;;r.edan.

6. Kalleiiteroftaen varmkorv lunchen.

7. Danielgillar att sovaliinge norgnarna.

8. Asadrickerminstitta kopparkaffe- dagen.

9. Hur gick detpetentan tisdags'l

10. De stodoch pratade_ mer iifi 20 minuter

11. Detregnaroftamyckei_ hdsteni Sverige.

12. Hon gfu pe gympaengeng veckan.

lJ. Dxnrelh.llrnrelr:ilfcr\Lnakusrner mingair

14. Studentemalastein tentan_ ett par dagar

I5. Jagskabij{a stiidabadrummet

_ en lilen stund,lovadeDaniel.

16. De slutadeeta kittt tlere ff scdan.

17. Vad skadu gdm_ sommaren?

rvi genger
18. Danielgirtill tanJliika,en irel.

I9. Glitminteattbetalar:ikningama
senasl- torsdag,saAsatill Daniel.

20. _ somashadeBeataingensemester.
Hon tog semester oktober

i stallet.
 AVSNITT IO

Lucktext4

Anviindtlehiir onleni Luckorna!

Prepositioner,konjunktioner:
frdil men och pa rill

Verb:
bli fiirsdr kan kokar
lagat leva liter tanl(er vara
vill siiSer ata

Adverb, adjektiv, pronomen m.m.:

egendigen stacka$ inte gott synd
dessa som du sina mig
de ndgot

-lter du ktitt?

Nu iir det slutl Jag tinke. inte ftingre ( I ) k6ft. Nu blir.jag vegeta-

:ran. Det iil fiir hemskt med (2) lengadjurftaNporter Och t:ink pe de

kycklingamal
De kanknrppasl
v?indr
sig|,a,

rurar. Och monstertjurama(5) n:istan inte kan gel Och

smekalvamasommanInreger riJlr:icLligt
medm:rr\5 arl de fer

:lrrdbrist baraiitr att folk (7) ha vitt kalvkittt.

- Jasri,t:inker du (8) vegetarian eller vegan?

- IIm. vegan.tforjag Vad erdet Lal fiir skillnad?

- \igetadanema ater fisk. Men jag (10) inte varfdr. Sjalva ordet

'eserrnan (11) ju aft det ar mat (12) v:ixtdket

l:E skaata.Men vegetarianema

(13) kanskeatt fisk:ir en grijnsak.
AVSNITT ] l]

- D[ (r4) jag bli vegetarian.

Fiskochskaldjuriir

(15)

Men tenk ( r6) fiskarDasom kvavs till ditds (r7)

skaldjulensom man (t8) levande.

-Jag mestejufi i (r9) proteinerochannanniiringpe

(20) sat.

kan (21) atasojabdnor

sojabdnorl DeL (22) j:itterekigt. Det kan v:il

(23) vara gott-

Dettlnns i torm av (24) exempel biff och korv fijr folk som inte katr

(25) utar "kdtf'. Si (26) att du har slutat :ita kdit! Jag

har (21) k6ttbullar till middag och nu mestejag iila dem sjiilv. Men du

(28) j u ; i t a p o t J t i sl r c h s J l & ] .

Asch, ma'l skainte (29) si fanatisk.Jagkan atakijttbullar i dag

(10) sedanskajcgkopasojrbiffarnigon dag.

g0
 AVSNlfr l0

Satsadverbibisaas$ 2 b,3

Skrivsatsadverbetpd rdft plats i de narkerade satsen!

L,erkl14p.r,
\__ ,
verkligen Exempel:Menar du dl,tdu t iLIsitta bland raikama?

sZikert l. Ho\nsaatt 1700 takklihningen var srdr att tviitta.

vanligen 2. Det yerkarsomom mdttgaduscharild gd geromdagen.

siillan 3 . Jag'mdtar raribr manser ruigonsomrdker pe htn.

rnte 4. Det ii,ryaLbta ax ran fdr rbkapd arbe^platsema?

faktiskt 5. lckerdkama protesterar mot att de utsdttsfdr p.r,ssi',rbkning.

alltid 6. Dr ,/et vaa.1

att jag har fdrk&iwat |itldk med god mt?

absolutinte 7. Man masbte pe att ma stit/ sin omgfu ing.

6tanka

iindigen 8. Det &ijjde inte l?inge/bra, mank;',mne

fd tag i tutffe.

troligen 9 . Man har funnit Ftvedryckeshomsomhar in ehillit i:il.

fortfannde 10. Det ar fir att vi kan njuta ay en kopp chokLld.

nog l l . En del forskareanseralt allergier kan beropA t vi tu fdrrena.

egentligen 12. Det ansegsen gangdtt dI rar barbarisld.

fbrmodligen13. Vissafo$kare pesrcdr'ft rijk inq stimulzradetankeverksamheten.

fakisl( stiiderddr man har totalfitrbjudit rdkning.

14. Det Lir fimlrnas

{tn 1 5 .Tror du verkligendtt tobaksreklanar bofta helt?

Kq,trs ^ .*M mrmt ar tatbtua?4 .,r$ k3 a h ealtdtd? r td: 91

AVSMr-r'10

Ordfiilid $ 2 a,2 b,3

Skriy orden i rcitt or.lni E! Biirja metl det flirsta ordet!

L Tnsandarenverkligen veta vill vem ir det pe fel egentligen

2. Lever vcrkligen manlingre om ett man om vin dagendricker glas ?

3. Ol en dryck mycket varagiumdl verkareftersom funnit et nemfigen4000

recepti galn nlt Mesopotamien

arkeologema
har Ar

4- Det nAnga ?irganska fiktiskl som har inte bamdomen druckit sedanchoklad

5. l,lagminga n"g ller rJnkefp; rilkn;f romeeentligen

mal n)ldgJsl

92 11. J ..r'
 AVSNITTIO

6. UngalomargamaLinderatermat fran analramedan husmanskostminga svensk

atergamlahellre

7. Var i VenedigdenegenfligenfdrstaEuropastadendiir drackkaffe man ?

Jagfaktiskt vilja ocksanegontingveta skulle om varifren kommergaflla te tmdi

tionenddcka den att

9. Vet f-6rrestendu varfiir slutet markant cig:rettkonsumtionen 1800 talet iikade i av ?

de de
r. Mangaintevill husdjurhafastensig mindresakertkAnnaskul1eensamma

93
AVSNITTIO

Sanmansatta ord

Uadblir det.f.ir onl l

Bikla nio samnnnsa$aoftl genomatt kombineraord i den insttu spalten
medord i denhdgra.

mat storm

vete fcirpackning

kilo industri

soja pris

hiist bulle

te biff

skratt avfall

mj6lk pAse

turist kurs

Fdrsdk biua egna sammansdttnin?armed ordefi oNal1!

94
Skiv rdtt preposition!

l. Slenmarktdvldde Sverige.

2. v^d at a ledningen att du konmer fiir sentl

3. Om maninte har pengarkan mankaF.ibil

4. Det:ir vikti8t att man ,.irJdn Lir si8 att uttala orden bm.

5. Fbn eke jag buss.men,?, rtdrcyklnrjag alltidtill jobbet.

6. Svrrige iil gxnskr sto(lill yrnnjtinfdrt andraeuropeiskalAnder

7. Minga blev uta.nelektricitet sndoviidret.

8. Affiiren ;ir stiingd grund brand.

9. V^d bercr det att du kofimer fdr sgnt?

10. Nu skajag hgga mig pd s?ingenoch r?j&la min nya cd-skiva.

SLrit' rdtt partikel!

Kom och ftdlsd mig n:ir du :ir i Giiteborg I

Jaghar inte tid att seplogrammet nu. \4 kan rpeia det och se det senare.

Jagskasata en del av pengarnaj ag v afii pd banken.

Du md-steftdngd dina kbder om de iir veta.

Det skulle aldrig/alld mi8 att spelafdr mer an 100konor i veckan.

JaSgliimde an ttggd bdckemai vaskan.

las hdr mig i kvlill.

:. Hur ska man gdra fiir a kdmn4 alla nya ord?

rk tta
Dumeste mjdlkkafiongerna innan du kastar dem.

I{on hade bantat 30 kilo sl ti. kdndt i1\te henne,

Liteav varje10
en saxfrtin denfi;rna gruppen(1-6) meden satsfrdn tun andru(A-F)!
A. Kornbinera

Det Iinrs visserligen m:ingalegetlrjaneri dag

Det varintebarafattiga
Du fdrstdr inte allt i textennu
Jrg ladeinle l11i1*elill
Det skulleiniefalla mig in
Jagtror att miljdn inom en snarframtid

utanocksi mengaaventyrare somektetill Amerika.

att sHdameranen giing i vecken.
kommeratt bli mycket battre.
lnen det blir nog iinnu fler om ndgraer.
attdu hadcklipptdig.
lnen se smdningo11] kommcr dct aft bli liittarc.

B. Fdrs(ik att hittu orLl sotn passar till fLili(orlt fil tkld tilgarl

l. ovanlig. som miln siillnn ser

). rgen

3 . pd riktigt, vcrkligen

4 . till stitrstadelen

5 . mi1j6,det/desom finns on*ring oss

C. Skri1neningar nedJbljatule oftl!

lL detansags

2 . 1u...desto

3 . fdlr i tiden

1.

5 . hclst
 CII-AMMAITK

Sv6raverb

Petekt particip (en ott)

bad -bedd
binder band bundit
biter bitit biten
bjuda bjuder bjiid bjudit bjuden
bli blir blivit

brista bflstit
briit
biir b rit
biir
drog oraglr &agen
druckit
drivit
duga duger dog dugt
dii ditr dog d0it
dijlja ditljer dolde dold
falla faller faill faliit
for far't
linna finner
linnas funnits
flvga flyger fltjg flugen
- flyra fli:i1 flutit
avM frds husit
fit fir fick fitt
fiirsvinna l6rsvunnit
gc ger gav gettgivil given
glida glider gled glidit gliden
gladja ghd(j)er gladde glatt
gnrda gnder gned gn'd't
gripa gnper grep gnptt gnpen
gAia gr?r C"etit griten
ga giir gick gatt siingcn
gor &|ofde gjo,t gtord
haft -havd

hugga hiigg nugg'r huggen

116 Kqietu!a'ddt!nd{ida4brhjuaue ict LaEo.h Eattatd. artot!

 CRAMMAlIK

heth haller hirll hellit hAlen

kliva tliver klev klivit kliven
kn)1a knyter knitt knutit
kolnnu kommer
krypa krt"er kritp kruprt -krupen
kunla krn
le ler log
lida lider Ied Idir liden
ligga ligger Hg legat legxd
lj'ca tuger ljcig ljusit -ljugen
lyda lyder lydde/litd 1ltt lydd
Hta Hter lar litit -Hten
laec hgger lagt lagd
varaiungen meste mast

nrga 1nger nigit

njuta njbt nlunr nluten
trysa nysrvnysa
pipa piper pep prptt
nda ridit

rivit
ryla rot rutit
sag sedd
iina
itunga sjuneer sJong qlungt sjunsen
tjunka sjotrt sjunkit

flja skiljer skilde sk;lt skild

skiner skinit
*Juta skitt skjudt
'tola ska(ll) skulle skolat
*rika skek skrikit
5va
Svla shlter skriit
irra skar
atppa sllpper slapp dupp't -sluppen
-ta sliter sLtrt sliten
ini slAr siog slagit dagen
sHss slogs slagits
rlga smyger smdg smugit
K"t rtncatbnamP1at i lurt tu 117
CRAT'IMAIIK

snijrja lmijter smorde smort smord

snyta snyter snijl snutit snuten
sovrl
sprrna lprnner spann spunnlt spnnnen
spncka spricker sprack spruckir sprucken
sprida sprider spred/spridde spnditspritt spridd
spnnga sp.'nger sprang sprungll sprungen
sncka sticker stack stuckit stucken
sliga stiger steg stigit stigen
stjah stjnl stal stulit stulen
strida strider sted stridiL slridd
stryka stryker striik ltukit stuken
sd sdr siod staft stedd
suga suger siig sug;t sugen
sup,t super siip supit -supen
svida svider sved svidii
svika sviker svek svikil svikcn
sv:ilja sv.iljer svalde svalt svald
lv;illa tviilter svdlrsviilte svultivsvalt svulien
sviira svit svurit
saga sAgcr sr./sade sngt sagd
siilja siiljer s de silt sald
siitia satter sattc satt satt
ta tar rog tagit ragen
hga tger tcg hgrt tcgen
tvinga tvirgar tvingade/tvangtvingai/tvungit tvingad/tvungen
tdras tiirs tordes torls
v:urI
vela vet vNsle veml
vika viker vek vikii/vikl vikedvlk
vilja vill ville velit
vnnnit
vrida vr;der vred vridii vriden
viiLja viiljef valde valt vald
vanla vanjer vande vani vand
viixa viixer vexte viixrvuxit
ata ater ei ftit aten
-<Gsrnii\-
(;" rl,
\"J. .,/
\qDrF!t;t

118
FACIT x1;ffi"
ll. JaekonmerintfrAnPolen Sidln10
10.!1tJohd ocl Saravisslhar
12. De vill larken drickavin
eller vluen till m!en. ll. ait SrinakaDske
behover
13. Han bjud{ antil3en pn
middagellcrpAkaffe.
14. Vi ville bada men sinrhallen 13.artAma fodfarande
vill
var inle dppen savi gick

15. Jagiiinkerintgeut mh
dda i Lv:iI fdr jds hr 15. on dtlrrf tesetockseg:ir

10. lila 9. hafi .F

|| overeaLte .= s
1 2 .o v e h r r i Y *,
ll tillhiirL E x:

L Jaghar varkm tid eller lust 15 an\linde

t s t ?- ,
= i" }t l
alr lijra mis ner sprak. ro anlanr =<5i
2. BAdehan @h hansliu 17nq(k F5 .:
kommcrfrAnHolland 19. bltlt 18 Incl( Eo ;'
3. Du bode aDlinsenskdva lo lrear I )
20 !isrrlviEaJe.9
4. Jagnarintecyklatunn akl
I on hanrcrklisenhar k6pt Sidan12 --
5. Han kunde inte koma fdr
2. at Lena iate vill gt pt bio.
6. Jas kon hem senti Elr sd 3. varfdrnon inictan tomna
jag iir intc siirskillligg
7 Jagvill siima hjalpa dis 4. atr det nos blir varnri
nen jae nar lattiskt inte
5. att Britb garnavill ha en

6. on Nils alltid brukarcy(la

3. Vi bdrjadepralaon sprAk
och hadc en intrusanl dis 7 var denblra bokenegml
c
9. Man td inte bade Ala 8. afi detrf6nodlisen er pe
takan ocn ha dcn kvar
l0 gan vill intc diskaf6rhan 9. atl do tAr ilnen vertligen
har inscndnknaskin.

2. lill...lill
4. pa
9. lillftillen
I En ansralhingsinterju
L Asaundnde oD hanhle
Ldp nisn frukoslbulla. i
2. Danielsaatt hanin&hdde
:l Asasaa! h.n inr.h,d.
nngon lust aft laga nal.
,1. Daniel sa a|t haDnrte nr
naeon {orv lrar sndp
5. Asa sa att han viil inle var
6 Daniel sa au har inie f6r-
stod nagonting liitrEc
L Asa saafi hon nrte ncnade
8 D.niel saatt honju inlc
hadenagon tentx i norcon.
9. Asaundradevar hanhade
lagl tidningen.Hon sa
au hon inle hiradc don
10. Dunel saarl hanlakliskl
nre Iii$c ndgontingideni
2. Galr 16. De diskntcrarvenman
ringer lill nAr md bel6ver
Sidm 18
18. Slr6L
I De diskntcrarvm son ska
2 D. dntrute.dr vetn son fAr
sovaI Asipdmorg.ama.
I De dhkuterarvemsomska
se till parkcnpa srjndag
8 kafienack
4. Dediskulcrarlilka djur de
5. Dc dhkuterarvens inlres
sensofr konmer fdrsi.
6. De diskuterarvilka daga. 2 Lisa tan inre hifta nesor
nan sllppo lagan!l.
L De hinnerirte senAera
7. De diskutcrarvem
son ska 4. Asas*a intekapanagon
3 De dntubrar vilken mat 5. Dbiel vill inte packa
9. De diskulemr vilka bdcke. E
om bmupptosnan nan 1 .D
10. De diskukrarvilka Ealer 3 E
lor uppfoslmnsomiir bAsL.
I l. De diskuterarven son ska 5.8
l2 De disl uterd vilka tidcr
13. De diskutemrvcn son
14. Dc dhkulerar liUG dagd
15. De dnLureftrvadson ar
alt dnka pe.
viktiC-asL 7. flgg
 4. Jonas$rang lbrr lijr.(

5. Han liifdc siglaklisktGsa

ner han lar myckei liten.
6 Hon fict oftasr mj6ltd
dedd h$ skdlte alla

7 Dcl sAeallrid snusier ul fyllt

trots atr de stidade ofta/de

8. De 6ckinrefrlckerbetall
fasriin de verklisenjobbade
11. beLlder belrdde bettrt
9. Hanlill absolurresarven 12 skdtr skdlte skitrl
on ftsan siike var ldng ll. dritnnef dldnde dr6nt
och svtr^lir ocl Ung. 14. siuer salt sutlit
10. Hon villbam lela om 15 lrnjer vandc vm1
de rndigm badekomn

Sidan23
L enrubnk e. er erna
2 eli beslut -cl = -cn
3. e1iinitialiv 'e1 = -er

5. e liv
6. enldsnins 'en -ar -.ma
7. ctt $eue -i { -na

Sid$ 2l 9 cn hclg
l0 enulbildnine{ -ar -ana
ll. ctt samvelei -n -na
12. ex lo!
l3 cn prcsent -en -er -ema
1,1.en douer n ddlirar

15. ctt iikrenskap-et = -en

2. tills 20. svultit

o. genomd!

4. till

Sidan22
L Hon saari [on inte hade

2. JLrmcr det reelar deslo

l. Ta dnt paraply si au du 2 till

3 igeng

7.rl
6. godn mo$a banamr
8 lilla vila suddsunni
10. nesl fmatiska hestiilskana
1l. mestidealislanodellen
13. sysgasreskldcspcl*skan
14. bastaforbollsspclarc
basH forbollsspelaren

2 fatlis

15. nta flicia

20. sroraduktisasko\'ojk 2. ett land el laindr E dem!

L msrad -en sriidcrstad$na
4. en arbetsgiva./e -en = {a
2. ta 5 c. bok/sta! snven stliver

h enfrorgjon 'onm -namna

7. enman -ncn miin mnnftn
8. enang -en -ar -ama
9. enligtel -eln lar lama
8 Kry],
tl enliiratc en = na
12. enson en siher sbnerna
13 enborde -n bdndcrb6nd

1,1.en fdr;lder -em -rtr

l5 filgil 15. enlus -en lbss ldssen

16.n6e
L Karin undrarom duinLe
18 hdn tan hanta hennesstor i

2. Olof siigerati haninrese.

3. VcraDndrarlanir det dltid

reFrar nil hon hu semster
,1 Karlnndrarom nilill
Lr:ilta den !e ftedas klaill.

5. Kalarinafrdsarven son
5. ne$ tirntasliska bdrJlrelsen har tagithennes ny! Fnna
6. My sigft alt hon aldiig
kommerihAghan!nann.
7. Susanne nndmrlilkcn
t(ija du esenrlisen
kapte.
 8. Adan s:*er an du faktiskt
9. viktor liagarvndhmsa.
l0 (aspcr undrarrad sotu
konmeran handaos tio
ll. Robi! vill vetaoD dn vcrk
ligen iinker .ika jorden
l2 Larsundturni. det int,
13. Tovc saiger!11der anlag
lrgenrle komncr atr tniia
14. Birgitta udni vms kdfe
15. ElleniU vetaon ni inte
har nigra penaarkrai.
Sidar 39
2. gryDndsle man/man
4. mcsttriimmandekultuF
1.C
2. f)
L B
4.8
8 liulallehel
L Nej, det:ir sve au fdF
L De handlarofta on ddda
4. Det ir snr en nitrk, Fenig
5. De ser delet fdr det Fenar
?. Hon vill hen f6r atr ringa
8. Flictannnnsinroi liten.
9. De rinserpa diiiicn
10. Alt flickar ar hennesdoltel
ochatt hon dogi enbil
olyckafar lla lr sedan.
10. rcnantiskamusikcn
9. avstliagd.. sliictla... Iln
l. lag line gepd bio ncnjae
vd sjuk s,tj.g stdnlde
2 Det fannsingennj61k sdvi
nd( dricl( vailen lill nater
3. Ha. kdpleinle dendyra
biletr for hu hade irea
4. EllinorocnPctcrtomcr
i. Jagctklar intetilljobbet
6. Hon er insel efreson hon
7. Nerjaghaf duschaitorkar
8. Hon kunde inle sora fasdn
hon cgcntligcnlar mycket
9 Han taladeinobiltelclon
nedan han torde bil.
10. Kbp lile eodistill nis
onr/ner du s.I rill afiiren.
1. besldven beskrivet be-
2. idi.d n :irt dard.
3 iihkad iihkat iilskadc
4. uthsl utla$ utltsta
5. dversarr aleetl dvesana
6. irirehd nriGrat Fitedde
L bjuden bjudet bjudna
10. aneand anvAnr anviinda
ll. hjrltt hj:ilpl hjrltta
i2. nrfdd infdrt inf6rda
ll. utsilen ulsiler ntsima
1,1.l6a0rjd |ijsnrjt fdsij.jda 1 7 .U g
15. nisstenkl mislenlkt nise

l. Ungefdr 100000.
2. Nai deiir pdvaehen frln

3. De vill hapengartill Dar-

5. Enliel 4. Dekdr runt ned lasibilar.

6 Cykelhddlarn hadek6!t

7. Honrillecyklatilljobbel.
l0 till 8. Hon polisanniildest6lden.

!0, Nej
2. til

13.sig

5 kommaihde,minnas
c
L er bok n b6cLer bdct

2 ett knii t-ct -n -na

3. cn inlenar/e-en = -na
4. ell progHm -met = nen
5. endalor -n -er -ema
L tnl 6. enincnju n tr {ria
? erl fiinsur rct = -Fn
8. eLtkcl</en net = -nen
9. enmtl n niner niillcrna
10. enhustru -n -r {na
11. etr urseeDde1 -n na
1ll. enbro -n ar arna
13. tnnn/el -eln -la. -lama
14 enniljd. d -ema
15. ett problen el = -cn

12.bu8t Sidm 52
l. ait enkimlispolisblev
3. aft hon anilgli$n halkade
4. ombon blevsldn skadad.
5. art lor snabbtblevinrd dll
6. om det stdr nasor adat
7. a1tnfu anvandesynbolen
lij. snabela rdan pA
8. att nm hade dnoEr redan
9. aft man intc hadedet.
l0 on nan km bli kiridg@
t ; . atr nan oftast lrdIlas n:ir
13. hur man 96r nernan cnar-
R han oftast ar Dryckelper
4. tydlig
3 p l
2. ratta dI
8. tydlig
L Lirl atr koliera, Utt art
sprida,laitiatl sdkai nare-
rial, materialet:n lelt a
berbeta ocl lonbinera.
4. Man lan lnle sparaallt.
5. Dc blir onodem! Gh idr-
6. Md kan intd anv?indadcn.
8 Ati heladdnupdatc'a
9. 500 l000er
10. Man behnvringaNancc-
L Treskor tiilverkldes av
hantverkar. fitir i tiden.
2. Diltrcn 6ppnasutr1.
3. M!$or avrmjor sdljs pe
4. Dehiirjeanen sletsut pA
5 Tr6jd 6r inre tviirlas i
6. Dc hiir nobillelefonem!
?. Etter iirtsoppan ererad6
pannkakor / Pannkanor
scneradeselier :ntsoppan.
8. Bellmansvisor sjnngsofta
9. Mllchd vannsav dct
10. Aggenvisps lillsammans
L Dadel nndrdr va. nms
e.nla triiskor gentliCenAa
2. Har segerau triiskorna
f.L!is(l var nandgjorda.
3. Asaundar lad ha! nsar.
4. Asa sasera1thon lattiskr
inie h.r nAgonaninson
5. Ae s:iceratt hennesLon-
pis alhid har det scmste
6. Hon udni hur de ha. md.
?. Dsiel iyckcr att det inG er
sAvitrig a1rfblja noder
8. Han lrcker an dr vikris
ste ar au klAdernaiir
9. Asa tyckd ati nan nte
ta. seul hu son ]lelst.
10. Danielundrarom hon inte
tycter att han ir v:Ukladd
11. Asa svanr diplomatisktat1
12. Dmiel vilt lela vad hon
13. AsasegeinAgotom att der
inte iir st lii at fd.llan
I4 Daniel pepelar irireral atr
det laktisLt er sansta svlrr
a$ fd.stl vadlonmenar

L Dmiel Listeroga bruksaa
visningeninnan han b6rj'
adckopplaihopdatom./
D$iel liisteb.uksmvis-
ninsen no8a innan nan
bdrjade kopph ihop
2. Man fds6kle faktiskt
sroppabrobEAet genon
att ge ui och detuonsrrera
I Asa kan irte ha rriiskor pl
jobbct elteBom dd klampar
4. \a hade trerli$ pe semcs
tem lroh alt vi inte hade
5. Asa iir ryInrr sjnkskiven
d:nbr t hon har bmrit
6. Drottdng KnsrinaEsre
e$!sl utomlandsnar hon
7 Kijple Daniel verkligenen
ny dator trols at1hans
gamlabaravar eu par er
8. Ikea s:iljer n6bler ganska
billtt sea1rdc ncataska ha
9. Mangavill g:imabo pe
ishotllet i Jukkasjiifl i
fots alt det verLlisener
10. SelmaLaeerl6fkundeirie
kdpaiillbakaMdrbacka
tdren non hadeEit Nob--l-
2.i
I2 I90l varstnmd 150000
kronor och 2000lar dcn 9
1. onjasunn cn niljon
shne jas ekajorden rot
9. p! 2. On jlg hlde dd slule j
kdpa en r6d sportbil.
3. On dorlar somnarslulL
jag lige'i pe strmden.
R 4. Om jag var tratt skuliei
5. On jag hadehundstule
l. ljus jag stiga upp tidigaR
6. Om jag inlc hadc oni i
foth stulle jds b&ja t :e
c t. Om jag kunde speb gilar
skuilc jag staria ctr band.
8 Om jag blev k;ind stulle j
L gilla
9. Omjag mdne en iile sknlle
^ . ' '
10. On jas nck en taeenlet
skulleja8ekadll lkea.
ll On jlg inrekundesimna
l2 On jag lick he ljilp sku]le
ll. On jag liistene. slullej
14 On del inte ejorde oDt
skullejas soru hel i orcn{.
15. Onjas k6pleenloit st l.
jag kuina !inn! s miljon
Du kan i.ei. sloiva seher
2 r833.
3. Fdr att startaenfabnl<
5. Ensrorerllosion ochfen
6 GcnonAlfred Nohelsbrer
7. En riedsrdrheattivistf.in
i 5. nydNhan -Eic: ai
10. 1968.
ll. Del:ii Nobels
d6dsdas.

4. nct...ft
t. rragade...hllla.. sAg!
a.
1I hadelagr...skulleha srtlt
2. hadetjainar. skulleha
3. hadeblivil ... skule ha bylt
4. hade|alt... sturreha |alr
5. haderd1. . slrle ha kdpl
6. nadehafi...sttlle ha rclal
7 hadeftegal...sLulleha
L Ja, del er llktiskt Eanska
2. Jastycker nos all der sna-
raE ar drnt Han kan jn
3. Hd du l6r6ttr htur
talas ofr Sanlel AugNt
4. Det lar liil nan son skulle
flys. till Nodpolen i bal
Hur gick det egdlligen?
5. lnset lidar, nen har mr
sikd sin dG Gnrd (Joppl
6. Menar dn kanskedn dar
iilenlyrarcn son cyklade
dll Nepal och bestec
Mounl Everesf Han
7. Kmske det. nen natr
nAsici analall bN.dra
ensoncttlar s[ langtocn
bestrgerbergd nran syreas
Sedd cyllade hd faLtislt
hen till Sleneeigen!
8. Hm har ju ocksnsetr sis
u1pe mdn8a andm eventyr.
Akl skidormol Nordpolcn
lill denpel. Fast han blc!
vi$t tmneen au viinda ldr
han hol pe an l6rfrysa
lulmeq ha.jagn6rt.
9. MAnnnk$ lar antlslisen i 9. nm va isen snerar
alla tider velat utnana iidet. omkrins 34 000 lirer bla-
10. Dd ta.dlar gndigo om bANo@a u.de. vasa
ait fdnerkliga sie sjrlv, rmr
jac. 10. del verkligener over15000
ll. Ja.det Arsiiten bra au dehasarei Vasaloppet.
12. Det Ar kansktid aft lam Sidm 72
1. vinner van. wnnil
2. siuer
3. hiindr hande hiint
l. Ma..cn srcpsavpolisn 4. sli@er slapp sluppit
men han slapptessenare 5. skrrmmer sk*inde skliinr
2. Mdrdlrd har lbrtfddde antog dtlFt
7. inser msdg inslt
3. Ditrcn lesesned lvA nyck- 8. pesrer lesrod pnslett
9. eiremer erkinde erkiint
4. Flen av b6ckemanar fl 10. viiljcr valde mlr
ll. lai 6ct tnn
5 Nu ia. boren iiversat$ rill 12. lisser lrlade lagl
13. vill ville velat
14. dri!r drv dnvit
7. Mdblma packs i platLa 15. ser seg ett
8. Tavlom. sdlldes u! pa et1
9. Hcnncskonst nar visars
10. Der silgsad svenstma
gillai sill och lolalis.
ll. Det niirks atr hcnncs
L dcn iijrta s6rdaconi mars
dltid Ar dagenld. V.sa- B
2. Vasalop!tju ir er nycket
3. etr f.dngtug/en see*
3 skidakamr faklish ater
9 nil hnsde.kningmellan
c
4. Siilen eh Mora IitrEsten
5. levlngen visst gcnonf6r-
desf6sLa elngen 1922.
6. liivlitrEe$ namr adagligcn
konmer frdn kunc Grsa! l i
7. han lroligcn atte samm.
strictr redanar L5:ll.
8. man sekenbln rdnlig
mdercD siililgriilling.
 2. ta
3.r

1 2 .r

2. Uiiha, eri lycklisr fanilje-

li\ et1bamo kt l6rhill- 1 6 .i
andeiill sinlilspartnel etl
arbel som man lr1!s nd. 18. ril
rl. De ld inte lika brklisa. 19. pi
20.|r
6. Pnduktionenavdopdi!
slinulcrasa! nitoti n lleg
L Etl slaeslyckohomron. Sidan82
8 Dc edr "lyckopillci .
9. Au det finnsnedfddda
5. hgt
l0 Man bln forlarefrnk on
t. Iag

14. liLg

IL gir

ll. liCg! 3.i

 6. t 2000rr 1 2 i
i. sl6ljd skdljr sk6ijda t. Er rodisk gudinnasom 1 3 .p l
L lastad kaslat kastade valrf de aipplm sod ger
3. dlemnne. dteimnnet
16.Iir
4 mhsfitNddd missldndtt 9 En scnNeizisksagoliCrr 17.1ll
som enlisr sagansk6l erl
5. ansedd anseu dsdda :ipple frin sin $6 huvud
6. upplevd upplett upplevda r0. Han sdghur eti iipplefijll 2 0 .1 . . . 1
?. bytt bytl byrta
8. buEn buret buma
9. fdrsvunnen i6rsvumet 16r- Sidatr86

l0 fdrerrnd fiistdfi litnrdrda

ll. tagen LJgeL t.$a
12 tun.en funnet fnn.a
13. fdrbjrden f6rbjudel fbF
7. vill
14. sild slll sAld! 8. bli
15. lald ralt valda

Sidan85
c

13. blivil

ll. ihag 16.pe

2,1.rill

SidarS8 r Hor saatl l?00-talsklan-

9. lAmpICl nilgen snkrtvd svaratl
2.i
3. pe 2. Delrdkar somon mmga
4 iil dslrar rvd
vanligen
L Mm lelDs applend:ir 5. l0r
ocl ln! tilibata appelcider 3. Jaanndrarvarfarman
s,i[!n sernilgonsomrijkcr

9.i 4. Deriirv brd.tt nan

5. FIan Frmkike, Holldd. 1 0 .i inteft. lbh. !a arbersdars-
Belsien,llalien.USA. ll. pl
 8.
not a de fiktiskt ursatls 6. Ungdonu Atergema mat 9.
lien andra iirder medan 10.
Du ver vailait jag alltid har nAnga gmla hellre liler
fiirknimarlitlok ned eod sve.sk husmarskost.
7. var venediggenllicenden A
7. Man nAsteriinkapa att lijnla sladcn i Euopa dair t. D
nan abslut int sldr sin
3. Jagsknllotiktiskt ocksl E-e
8 Det dr6jde inre liinge viljn vet! nigonnq om 4.E 5- dE
-:e
fdftiin man sntlkn kundc varilrA. dcn ganla lradi 5,8
6.C
9. Mm ha. fumil rl. dr].le- B
E_
iorn son lroligenharinne 9. Vei du Jiiftsten larliir -:5
hallitdl. ciCarctikonsnnlioncn !r:-
l0 Det Ar ur atl i ford.ande 6kademarkdL i slutetav
kan njula d cn koppcnok- =:

EO
10. Mlne!vill inrehahGdjur 3 6 r
ll. El delforskdeanse.an faste! de siiken skulle Lan-
allergiernog kan berc pa n! signindre enslona di.

12. Der ansdss en gensatr dl

egentligenvar barbanskr
ll. Vnsafoskarepi$od att
ral<ning rornodlign sLinu
leradetanteverksamheten. 5 illa
14. Det hr tuuas stnderdiir
md flkdslt har lota]lnr

15. Trordu verkligen!t to

baksrcklansnartih bo a

L llsiindaEn vill lerklisen
eelaven de1egennigeniir
2. Lever nan veruigd linere
om man drickeren glasvin
L OI lerkr vara e! nycket
eanmal dr}tk eftersoD
arkcoloecmaniinligc! Iar
tunniteti 4000drsanmalr
recepti Mesoporanicn
4. Det it faktiskr eusta
fr ang! som int har druckit
chokladscdanbarndoncn.
5 Idag iinker los mden ner
pAvilkcn mat som egenl-
L En litendel-lolt i !ii$
2. ii
3pa
1. Rlk! linjd @n korta kjotar
5. Det ble! sn)eei aft vara
solbrandochmuskul6s
6. (nackebddsbanla,tiutt
batrla.malonnasnetoden,
2. nr 9. Man han i.tenulabanta.
manlyckd ail nar :ir tjocl
trcts atr mdArjit$snal.
10. Troc m.nh.rnasor
av nuskler tycke. mdn at
nan iir smal mh vek.

aO2002 Ulla G6rarsson, Alnika Helander, Mai Parada och Fokudversnetets f6rhe
ISBN9t -t4:14-461-t
Ddir v{t a. slyddrl av uFphoviiirdagen d.h lir .j h.lt cll.r ddrts kopicns
A11righrs rtsled. No pan of ihis ptrblicdion n.ty bt Rptuduen n h) lon or bt
ptrmnsion oI F.ltuniverrdds farlxg
Prinrsl in S{cdci by BTJ Try.k AB, Llid 2002