Banner logo

November r Wikipedias Asien-mnad. Kom och var med oss!

Dlj
Koordinater: 5920N 181
Kungsholmen[redigera | redigera wikitext]
Den hr artikeln handlar om n. Fr stadsdelen, se Kungsholmen (stadsdel). Fr
andra betydelser, se Kungsholmen (olika betydelser).

Kungsholmen p en karta av Georg Biurman frn r 1754

Kungsholmen r en i Mlaren i sdra Uppland. Kungsholmen ligger i Stockholms
innerstad, norr om Riddarfjrden. n r uppdelad i fem stadsdelar: Kungsholmen,
Marieberg, Fredhll, Kristineberg och Stadshagen. Den utgr huvuddelen av
Kungsholmens stadsdelsomrde, som ven innefattar Essingearna.

n r omfluten av Riddarfjrden, Mariebergsfjrden, Mariebergssundet,

Essingefjrden, Tranebergssund, Ulvsundasjn, Karlbergskanalen, Karlbergssjn,
Barnhusviken och Klara sj. Sder om Kungsholmen ligger arna Sdermalm,
Lngholmen, och Lilla Essingen. Fastlandet ligger i vst (Brommalandet), nord
(Solna socken) och st (Norrmalm).

stra delen av n r ganska lglnt, medan den vstra r desto mer kuperad. Den
hgsta punkten r 47 meter ver havet, Stadshagsplan. Ytan r 391 hektar. ns
strandlinje r 8 900 meter lng.

Innehll [dlj]
1 Historik
2 Kungsholms eller Kungsholmens?
3 Demografi
4 Panorama
5 Se ven
6 Noter
7 Litteratur
8 Externa lnkar
Historik[redigera | redigera wikitext]

stra Kungsholmen p OA Mankells stockholmspanorama frn 1871

Nordvstra Kungsholmen frn luftballong 1896

Kronprinsessan Lovisas vrdanstalt

Frn 1400-talet brukades holmen av Grbrdraklostret[1] och kallades vid denna tid
drfr "Munklgret" eller "Munkliderna". Munkarna anlade ett tegelbruk vid
Rlambshov och frutom detta gnade de sig t jordbruk och fiske. I samband med
reformationen 1527 hamnade n i kronans go. Den frsta bebyggelsen uppstod i dalen
mellan Kungsklippan och Kronoberget, medan hantverkares verkstder och industrier
uppfrdes lngs strnderna.

r 1645 fick Munklgret sin frsta bro. r 1672 fick holmen namnet "Kungsholmen"
och bildade en egen frsamling.

Kungsholmen var fram till 1700-talet i stort sett obebyggd. O.J. Gjdings "Chartan
fwer Kungsholmen eller Stockholms wstre malm" visar slotten Hornsberg och
Christinberg i nordvstra delen av n. Mot sydost syns brjan av ett planerat
gatunt med ngra huvudgator (rknade frn norr till sder) som Reparebansgatan
(nuvarande Fleminggatan), Stora Kungshomsgatan (nuvarande Kungsholmsgatan) och
Hantwrkaregatan (nuvarande Hantverkargatan). I slutet av 1800-talet genomfrde
Albert Lindhagen den stadsplan (Lindhagenplanen) som fortfarande prglar
Kungsholmens stadsbebyggelse.
nnu vid mitten av 1890-talet var den nordvstra delen av Kungsholmen nstan helt
obebyggd, som ett flygfoto frn 1896 (taget frn en luftballong) visar. De enda
byggnaderna som dominerar r ngra sjukhus som Stockholms sjukhem (tidigare "Hemmet
fr obotligt sjuka"[klla behvs]), S:t Grans sjukhus och Konradsbergs sjukhus.
Mot Ulvsundasjn reser sig nybyggda Stora Bryggeriet (ppnat 1892) och en dslig
Drottningholmsvgen leder ver ppna landskap.

Omrdet kring Kungsklippan p Kungsholmens stra sida var fram 1930-talet en

lantlig idyll med sm stugor och trdgrdar. De som bodde hr arbetade
huvudsakligen i Bolinders Mekaniska Verkstder som fanns nedanfr klippan vid Klara
sj. P 1930-talet flyttade Bolinders till Kallhll och HSB byggde genom sin
verkstllande direktr och arkitekt Sven Wallander de knda hga lamellhusen.

Tullarna p Kungsholmen var Karlbergs tull dr grden Mariedal nu str, samt

Kungsholmstull som lg frst vid S:t Eriksgatan/Fleminggatan och sedan nra
nuvarande Fridhemsgatan 18.[2]

Kungsholms eller Kungsholmens?[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag tv olika stt att namnge ngot som ligger p Kungsholmen. Dels
exempelvis Kungsholms baptistkyrka, Kungsholms frsamling, Kungsholms hamnplan,
Kungsholms kyrka och Kungsholms strand och dels exempelvis Kungsholmens
brandstation, Kungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium och Kungsholmens
stadsdelsomrde (fast vad gller brandstationen och gymnasiet kan man ltt hitta
ldre referenser som anger Kungsholms brandstation och Kungsholms gymnasium).

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2011 hade n 54 082 invnare.[3]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Panorama ver sdra Kungsholmen och en del av Nedre Norrmalm, vy frn
Skinnarviksberget i april 2011.
Panorama ver sdra Kungsholmen och en del av Nedre Norrmalm, vy frn
Skinnarviksberget i april 2011.

Se ven[redigera | redigera wikitext]

Gator och torg p Kungsholmen
Stora Hornsberg
Hornsbergs villastad
Kungsholmens glasbruk
Noter[redigera | redigera wikitext]
^ Vstra Kungsholmens historia Freningen Livbojen36
^ Vstermalmsgallerian Arkiverad 13 augusti 2010 hmtat frn the Wayback Machine.
Kungsholmen.info
^ Folkmngd frsamlings- och stadsdelsvis den 31 dec 1995-2011. Stockholm.
Stockholms stad. Arkiverad frn originalet den 19 mars 2013. Lst 5 augusti 2012.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
Ivan Oljelund: Det hnde p Kungsholmen (1951)
ke Sandahl: Kungsholmens Chopin (2008)
Externa lnkar[redigera | redigera wikitext]
Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rr Kungsholmen.
Stockholmskllan har media som rr Kungsholmen
Kategorier: Kungsholmens stadsdelsomrdear i MlarenStockholms geografiar i
Stockholms kommunKungsholmen
Navigeringsmeny
Inte inloggadDiskussionBidragSkapa kontoLogga
inArtikelDiskussionVisaRedigeraRedigera wikitextVisa historikSk
Sk p Wikipedia
G till
Huvudsida
Nybrjarkurs
Deltagarportalen
Bybrunnen
Senaste ndringarna
Slumpartikel (bot)
Ladda upp filer
Std Wikipedia
Kontakta Wikipedia
Hjlp
Skriv ut/exportera
Skapa en bok
Ladda ner som PDF
Utskriftsvnlig version
P andra projekt
Bilder & media
Verktyg
Sidor som lnkar hit
Relaterade ndringar
Specialsidor
Permanent lnk
Sidinformation
Wikidataobjekt
Anvnd denna sida som referens
Sprk
Catal
Dansk
English
Espaol
Franais

Nederlands
Suomi

7 fler
Redigera lnkar
Sidan redigerades senast den 6 september 2017 kl. 07.03.
Wikipedias text r tillgnglig under licensen Creative Commons Erknnande-dela-lika
3.0 Unported. Fr bilder, se respektive bildsida (klicka p bilden). Se vidare
Wikipedia:Upphovsrtt och anvndarvillkor.
Wikimedias integritetspolicyOm WikipediaFrbehllUtvecklareCookie statementMobil
vyWikimedia Foundation Powered by MediaWiki