FISKEVÅRDSARBETET

I TESTEBOÅN
2017

Högt upp i ett av Testeboåns källflöden finns denna gamla ålkista

fortfarande kvar. Dock inte längre i brukbart skick. Olika typer av
fångstanordningar för ål har funnits på många platser längs Testeboån.
Tack vare den dokumentation av fångsterna som finns kan vi förstå att
tusentals ålar fångades varje år i Testeboån i början av förra seklet.
.

Antalet lekvandrande laxar och öringar i Testeboån 2017 var snarlikt lekvandringen 2016.
67 laxar och 171 öringar registrerades i fiskräknaren vid Strömsbro.

Under 2017 har arbetet med att bygga upp en samverkansorganisation för fiskevården i
hela Testeboåns vattensystem påbörjats. Precis som i den nya vattenförvaltningen är
tanken att vi även inom fiskevården ska samverka över såväl gränserna i geografin som
gränserna mellan olika intressen. Ockelbo kommun har sökt och fått ekonomiskt stöd från
Leader Gästrikebygden för att bilda den nya organisationen.

Även årsberättelsen ska bortse från gränserna. Mitt mål är att från och med nu beskriva
den fiskevård som skett inom hela Testeboåns vattensystem, och inte som tidigare år
endast inom den nedersta tiondelen av vattensystemet som utgörs av Testeboåns fvo.
Bernt Moberg

1
Innehåll
Bakgrund ................................................................................................................................................. 3
Vattenföringen 2017 ............................................................................................................................... 3
Utvandring av lax- och öringsmolt i Testeboån 2017 .............................................................................. 4
Fjällprover................................................................................................................................................ 7
Lekvandrande lax och öring 2017............................................................................................................ 7
Elprovfisken 2017 .................................................................................................................................... 9
Sik .......................................................................................................................................................... 10
Biotoprestaurering i Åmot..................................................................................................................... 11
Strömsbro kraftverk .............................................................................................................................. 12
Avledaren vid Strömsbro kraftverk ....................................................................................................... 13
Miss i regleringen av vattenföringen från Lundbosjön ......................................................................... 16
En blick in i 2018 .................................................................................................................................... 16

2
Bakgrund
Fiskevården som bedrivs inom Testeboåns fvo, (Oslättfors – havet), har sedan 1999 skett
inom ramen för en samverkan mellan Gävle kommun, SLU Institutionen för akvatiska
resurser, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland FUG, Testeboåns fvof och
Sportfiskarna. Denna sammalutning går under namnet Laxförvaltningsgruppen. Arbetet
startades upp i och med att Testeboån blev utvald av Fiskerikommissionen för Östersjön
(IBSFC) att ingå i Salmon Action Plan 1997–2010. Uppdraget har i första hand varit att
återetablera ett livskraftigt bestånd av lax, och stärka åns bestånd av havsvandrande öring.
Åtgärderna har framförallt handlat om biotoprestaurering, utsättning av yngel och
uppföljning. Från och med 2018 kommer Laxförvaltningsgruppen enbart ägna sig åt
uppföljning av lax- och öringbestånden inom Testeboåns fvo. Perioden 1983 – 1997 bedrevs
fiskevården inom Testeboåns fvo av sportfiskeföreningen Flugfiskarna.

Från att ha saknat lax helt under några decennier är Testeboån sedan 2013 klassad som
vildlaxvatten av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det har nu gått tio år sedan
utsättningarna av lax- och öringyngel inom Testeboåns fvo upphörde.

Vattenföringen 2017
Utmärkande för vattenföringen i Testeboån 2017 är framför allt den mycket blygsamma
vårfloden.

Vattenföring i Testeboån 2017

Enl. SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.
50
40
30
m3/s

20
10
0
2017-01-01

2017-04-30

2017-08-27
2017-01-18
2017-02-04
2017-02-21
2017-03-10
2017-03-27
2017-04-13

2017-05-17
2017-06-03
2017-06-20
2017-07-07
2017-07-24
2017-08-10

2017-09-13
2017-09-30
2017-10-17
2017-11-03
2017-11-20
2017-12-07
2017-12-24

Vattenföring i Testeboån 2016

Enl. SMHI´s mätstation i Konstdalsströmmen.
50
40
30
m3/s

20
10
0
2016-01-01
2016-01-18
2016-02-04
2016-02-21
2016-03-09
2016-03-26
2016-04-12
2016-04-29
2016-05-16
2016-06-02
2016-06-19
2016-07-06
2016-07-23
2016-08-09
2016-08-26
2016-09-12
2016-09-29
2016-10-16
2016-11-02
2016-11-19
2016-12-06
2016-12-23

3
Utvandring av lax- och öringsmolt i Testeboån 2017

PM Johan Dannewitz 2018-01-17

Mängden utvandrande smolt i Testeboån under 2017 skattades, likt tidigare år, med hjälp av
fångst/återfångst-metodik. Smolten fångades i en smoltfälla av typen Wolf-fälla i Strömsbro. Smolten
märktes, flyttades uppströms och återutsattes i området ovan Forsby. På sin nedströmsvandring mot
havet passerade den märkta smolten åter fällan i Strömsbro. Baserat på hur stor andel av den märkta
smolten som då återfångades i fällan kunde fällans fångsteffektivitet beräknas. Fällans effektivitet, i
kombination med det totala antalet räknade smolt i Strömsbro, användes i nästa steg för att skatta
storleken på den totala utvandringen av smolt i Testeboån. Vattenflödet i Testeboån var relativt lågt
under större delen av utvandringsperioden varför nedanstående beräkningar bedöms vara av god
kvalitet.

Vittjning av Wolf-fällan i Strömsbro.

Totalt fångades 914 laxsmolt i fällan i Strömsbro under 2017, och av dessa märktes 617 individer med
PIT, (Passive Integrated Transponder). Av de 617 märkta laxsmolten som återutsattes uppströms
återfångades 202 i smoltfällan, vilket ger en uppskattad fångsteffektivitet hos fällan på knappt 33 %.
För öring var motsvarande siffror 361 fångade smolt i Strömsbro, där alla märktes och återutsattes
uppströms Forsby. Av de märkta öringarna återfångades 174 i smoltfällan vilket ger en
fångsteffektivitet på ca 48 %.

Den totala produktionen av smolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav något olika
resultat. Med Petersen-metoden skattades utvandringen till knappt 2800 laxsmolt och ca 750
öringsmolt. Med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades utvandringen
till drygt 3200 laxsmolt och knappt 850 öringsmolt (tabell 1). Den senare metoden tar hänsyn till
variation i parametrar som kan påverka smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde
och temperatur) och bedöms därför ge de bästa skattningarna.

4
Tabell 1. Data från märkningsförsöket under 2017 vid smoltfällan i Strömsbro, samt skattningar av den totala
smoltproduktionen uppströms fällan.

Lax Öring
Antal fångade 914 361
Antal märkta 617 361
Återfångster 202 174
Fällans effektivitet 32.7% 48.2%
Skattningar av smoltproduktion
Petersen-skattning 2783 747
95% konfidensintervall 2437-3128 650-843
Bayes-skattning* 3247 839
95% konfidensintervall 2564-4839 666-1175
*Mäntyniemi & Romakkaniemi 2002. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 1748–1758

I figur 1 nedan framgår hur vandringsintensiteten för smolt och fällans effektivitet varierade under
försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga
mönster. Möjligen kan man ana att vandringsintensiteten till viss del påverkades av variation i
vattentemperatur. Fällans fångseffektivitet varierade påtagligt under försökets gång.
70.0 0.1
Lax Vandringsintensitet (andel) Flöde (m3/s) Temperatur (°C) Fångsteffektivitet (%)

60.0
0.08
Flöde, temperatur och fångsteffektivitet

50.0

Vandringsintensitet
0.06
40.0

30.0
0.04

20.0

0.02
10.0

0.0 0

5
 90.0 0.1
Öring Vandringsintensitet (andel) Flöde (m3/s) Temperatur (°C) Fångsteffektivitet (%)

80.0

0.08
Flöde, temperatur och fångsteffektivitet

70.0

60.0

Vandringsintensitet
0.06
50.0

40.0
0.04

30.0

20.0
0.02

10.0

0.0 0

Figur 1. Skattningar av vandringsintensiteten hos lax- och öringsmolt samt smoltfällans fångsteffektivitet under
2017. I figurerna är även vattenflöde och vattentemperatur inlagda.

I figur 2 presenteras produktionsskattningar för de senaste 4 åren (2014–2017) baserade på data från
fällorna i Forsby (tidigare år) och Strömsbro. Smoltproduktionen har varierat något mellan åren men
samtidigt är osäkerheten i skattningarna ofta stor vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser
om eventuella skillnader/förändringar. Ett tydligt resultat är dock att skattningarna för 2016 och
2017 baserade på data från Strömsbro är mer precisa (snävare konfidensintervall) jämfört med 2014
och 2015. Detta beror på att antalet fångade och märkta smolt var betydligt större under 2016 och
2017, vilket minskar osäkerheten i skattningarna. Vidare tycks utvandringen av laxsmolt ha varit
något större under 2017 jämfört med året innan. Utvandringen av öringsmolt under 2017 var dock
lägre än 2016 och i paritet med de nivåer som observerades innan 2016.

9000
Lax
8000

7000
Smoltproduktion (95% CI)

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0
2014 Forsby 2014 Forsby 2015 Forsby 2015 Forsby 2015 Strömsbro 2016 Forsby 2016 Strömsbro 2016 Strömsbro 2017 Strömsbro 2017 Strömsbro
"Bayes" "Petersen" "Bayes" "Petersen" "Petersen" "punktskattning" "Bayes" "Petersen" "Bayes" "Petersen"

6
 4500
Öring
4000

3500

Smoltproduktion (95% CI) 3000

2500

2000

1500

1000

500

0
2014 Forsby 2015 Forsby 2015 Strömsbro 2016 Forsby 2016 Strömsbro 2016 Strömsbro 2017 Strömsbro 2017 Strömsbro
"Petersen" "Petersen" "Petersen" "punktskattning" "Bayes" "Petersen" "Bayes" "Petersen"

Figur 2. Smoltskattningar (median/medel ± 95% konfidensintervall) för åren 2014-2017 baserade på data
insamlade vid smoltfällorna i Forsby och Strömsbro. Även val av beräkningsmetod (Petersen, Bayesiansk samt
enkel punktskattning utan osäkerhetsintervall) framgår i figurerna.
Slut PM

Fjällprover
I samband med smoltvandringskontrollen 2017 har sammanlagt 270 fjällprover tagits på
laxsmolt och öringsmolt för åldersanalys.

Lekvandrande lax och öring 2017

Sedan hösten 2015 dokumenteras lekvandrande lax och öring i Testeboån med hjälp av en
fiskräknare vid dammen som tillhör kraftverket i Strömsbro. Fiskräknaren är av märket Vaki,
och består av en skannerenhet, fototunnel och en PIT-antenn. Skannerenheten består av två
plattor som är fästa i en kassett. Mellan plattorna skapas två täta rader av infraröda
ljusstrålar. När ett föremål passerar skannerplattorna bryts ljusstrålarna och föremålets
riktning, storlek, form och hastighet registreras i räknarens kontrollenhet tillsammans med
datum och tidpunkt för passagen. Förutom att registrera passerande föremål mäter
räknaren även vattnets temperatur kontinuerligt var tredje timme. På uppdrag av Gävle
kommun har leverantören av fiskräknaren, Fiskevårdsteknik AB, under 2017 övervakat
driften samt samlat in, bearbetat och sammanställt resultatet från fiskräknaren.

Resultat
Nettouppvandringen av lax 2017 blev 67 stycken med en medellängd av 92 cm. Årets största
lax kan du se på bilden här nedanför. En hanfisk som mättes till hela 135 cm.

Foto: Fiskevårdsteknik AB

7
Nettouppvandringen av öring blev 171 stycken med en medellängd av 67 cm. Största
uppvandrande öringen var en honfisk på 95 cm. 2016 passerade 73 laxar och 156 öringar
upp genom fiskräknaren.

Första lekvandrande laxen kom den 24 juni. Det är 16 dagar senare jämfört med när den
första laxen kom 2016. Den första lekvandrande öringen kom också den 24 juni. Bara en och
en halv timme efter första laxen.

Vid höga flöden, över ca 20 m3/s vid full drift av Strömsbro kraftverk, är det möjligt för lax
och öring att passera dammen vid sidan av fiskräknaren. (Om kraftverket inte är i drift är det
möjligt för fisk att passera vid sidan av fiskräknaren redan vid flöden över ca 10 m3/s.) Under
2017 kunde möjligen fisk passera vid sidan av fiskräknaren under ett av de förelagda
stoppdygnen i kraftverken i mitten av augusti. Registreringarna i fiskräknaren kan med andra
ord stämma väl överens med den faktiska uppvandringen 2017.

Observerade arter i fiskräknaren vid Strömsbro 2017 med registrerad upp- och nedströmsvandring samt resulterande
nettouppvandring.

Att skilja på huruvida laxarna och öringarna som passerar fiskräknaren är av vilt eller odlat
ursprung, d.v.s. fettfeneklippt eller inte fettfeneklippt, ingår inte i den granskning som görs
av Fiskevårdsteknik AB. Egna iakttagelser av fisk som passerat fiskräknaren och utlekt fisk
som fångas i utvandringskontrollen visar att det är mycket sällsynt med felvandrande lax och
havsöring i Testeboån. Ungefär 1 % av lax och öring som vandrar upp i Testeboån har varit
fettfeneklippt. (Det sätts inte ut någon fisk i Testeboån. Fettfeneklippta laxar och öringar
som observeras Testeboån har alltså satts ut i något annat vatten.)

2017 har endast enstaka laxar och öringar med svampangrepp observerats i Testeboån. En
förklaring till de få observationerna kan i och för sig vara det höga flödet under hösten, vilket
gjorde det svårare att se fisk i ån. Av samma anledning har antalet observationer lek varit få
detta år.

8
Lite från fiskräknarens PIT-antenn
Främsta anledningen till att utvandrande smolt i Testeboån märks med PIT, (Passive
Integrated Transponder), är att med hjälp av återfångsterna i smoltfällan kunna beräkna det
totala antalet utvandrande smolt. Men samma märkta fiskar kommer att kunna ge oss
kunskap om bestånden under hela sin livstid. Exempel: Hur många gånger kommer varje lax
och öring komma tillbaka till Testeboån. När vandrar fisken? Hur mycket växer laxen mellan
besöken i Testeboån?
Varje PIT har en unik kod som registreras när fisken passerar fiskräknaren.

2016 märkte vi utöver all smolt även de utlekta laxarna och öringarna, (kelt), som fångades i
smoltfällan på väg ut mot havet. Nu vet vi att:
• 1 av 84 laxar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka hösten 2016.
• 31 av 48 öringar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka hösten 2016.
• 19 av 84 laxar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka 2017.
• 8 av 48 öringar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka 2017.

Elprovfisken 2017
Varje år elprovfiskas elva provytor inom Testeboåns fvo. Medeltäthet av lax 0+ på
provytorna tog 2017 ett rejält skutt bakåt jämfört med de senaste åren. Vi ska ha klart för
oss att hög vattenföring sannolikt bidragit till det sämre resultatet just detta år.
• 2017 - 6,5 lax 0+/100 m2
• 2016 - 27,8 lax 0+/100 m2
• 2015 - 11,1 lax 0+/100 m2

Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd

Nr
0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet
Strömsbro 1 8,0 11,7 19,7 12,0 13,2 25,2 2,5 km
Forsby Kvarn 2 14,3 16,1 30,4 7,7 4,9 12,6 5,7 km
Sågbacken 3 3,4 2,4 5,8 12,9 17,1 30,0 8,7 km
Översten 4 15,0 8,5 23,5 5,4 1,6 7,0 8,9 km
Möljen 5 8,2 17,4 25,6 2,7 1,0 3,7 9,2 km
Tegelbruket 6 10,9 7,2 18,1 5,4 1,8 7,2 11,0 km
Bomnacken 7 12,2 5,9 18,1 4,6 1,4 6 11,8 km
Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km
Fågelautomaten 9 0 4,1 4,1 12,6 1,3 13,9 14,9 km
Brännsågen 10 0 0,6 0,6 0 0 0 16,3 km
G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 1,0 1,0 16,3 km
Antal lax- och öring/100 m2
i Testeboån 2017. Medeltäthet av lax 0+ = 6,5/100 m2.
Lokaler markerade med blått är fiskade under svåra förhållanden p.g.a. högt flöde.

Tre stycken lax 0+.

9
 Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd
Lokal Nr
0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet
Strömsbro 1 58,6 7,4 66 8,3 22,4 30,7 2,5 km
Forsby Kvarn 2 39,3 12,9 52,2 9 0,6 9,6 5,7 km
Sågbacken 3 53,6 8,4 62 23,9 7,1 31 8,7 km
Översten 4 39,2 9 48,2 3,4 0,4 3,8 8,9 km
Möljen 5 33,5 7,7 41,2 8,9 1,2 10,1 9,2 km
Tegelbruket 6 29,1 8,8 37,9 5,6 1 6,6 11,0 km
Bomnacken 7 27,1 6,7 33,8 2 0,6 2,6 11,8 km
Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km
Fågelautomaten 9 25,6 5,1 30,7 6,5 1,7 8,2 14,9 km
Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km
G:a Brännsågen 11 0 0 0 8,8 2,9 11,7 16,3 km
Antal lax- och öring/100 m2 i Testeboån 2016. Medeltäthet av lax 0+ = 27,8/100 m2.
Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd
Lokal Nr
0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet
Strömsbro 1 39,5 0,6 40,1 40,9 13,4 54,3 2,5 km
Forsby Kvarn 2 16,6 4,9 21,5 3,9 6,8 10,7 5,7 km
Sågbacken 3 6,7 0 6,7 14 6,4 20,4 8,7 km
Översten 4 7,8 2 9,8 1,4 2,7 4,1 8,9 km
Möljen 5 20,5 0,9 21,4 4,4 0,4 4,8 9,2 km
Tegelbruket 6 22 0 22 4,7 0,5 5,2 11,0 km
Bomnacken 7 4 0 4 3,3 1,3 4,6 11,8 km
Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km
Fågelautomaten 9 5,5 0 5,5 0,4 0,8 1,2 14,9 km
Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km
G:a Brännsågen 11 0 0 0 39 0 0 16,3 km
Antal lax- och öring/100 m2 i Testeboån 2015. Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/100 m2.

Sik
Vandringssik från kusten vandrar i slutet av oktober upp i Testeboån för att leka. Forsen i
Strömsbro, knappt två kilometer från havet, utgör ett naturligt definitivt vandringshinder för
sik.
Inventering av sikyngel
Sedan 2012 har mängden sikyngel kontrollerats på en provyta i Testeboåns nedersta del.
Antalet sikyngel har varit ganska konstant dessa år. Alla som följt Testeboån under många
decennier är överens om att mängden leksik är mindre nu jämfört med exempelvis 1970-
talet. Slutsatsen baseras i första hand på de fångster av sik som det då omfattande tjuvfisket
efter sik i Testeboån gav. Kunskap om hur mycket sikyngel som fanns på den tiden saknas
helt.

10
 2017
Sikyngel per Vatten
Datum Vattenförekomst Plats Metod håvdrag Storlek på sikyngel temperatur
23-mar Testeboån Avan Håv 0 2,1
27-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2
30-mar Testeboån Avan Håv 0 4
02-apr Testeboån Avan Håv 0 5,2
06-apr Testeboån Avan Håv 0,1 Mycket kvar av gulesäcken 4,2
10-apr Testeboån Avan Håv 0,25 Mycket kvar av gulesäcken 4,2
14-apr Testeboån Avan Håv 0,8 4
18-apr Testeboån Avan Håv 0,3 3
22-apr Testeboån Avan Håv 2,15 Gulesäcken i det närmast slut. 4,5
26-apr Testeboån Avan Håv 0,65 Gulesäcken slut 4,6
30-apr Testeboån Avan Håv 3,1 6,7
04-maj Testeboån Avan Håv 0,8 9,1
08-maj Testeboån Avan Håv 0 8,3

Protokoll från inventeringen av sikyngel i Testeboån 2017.

Leksik
Leksik har under några år fångats med not i Testeboån och märkts med numrerade Floy tags.
2017 genomfördes inget fiske efter leksik p.g.a. att vattenföringen var för hög för att fiska
med not.
Återfångster av märkt sik sker både på kusten och i fisket med not i Testeboån. På märkena
finns uppgifter om var återfångster ska rapporteras. Tyvärr har de som fiskar sik på kusten
praktiskt taget helt upphört med att rapportera in återfångad märkt fisk, även sik.
Bristen på kunskap om sik påtalas ideligen i förvaltningssammanhang. Vi ser
yngelinventeringar, statistik från notfisket och märkning av leksik med efterföljande
återfångster som en tillgång i kunskapsuppbyggnaden runt vandringssiken. Notfisket ger
även kunskap om omfattningen av skador på sik orsakade av skarv och säl.

Märkt sik från Testeboån ger kunskap om sikens rörelser till havs
och om dess homingbeteende.

Biotoprestaurering i Åmot
I Åmot möts Kölsjöån och Bresiljeån och bildar Testeboån. De nedersta 2,5 kilometrarna av
Kölsjöån utgörs av Byströmmen. Sammanlagt 850 meter av denna sträcka har
biotoprestaurerats under 2017.

11
Byströmmen har restaurerats för att återskapa en bättre miljö för
fisken efter den flottledsrensning som gjorts en gång i tiden.
Ståndplatser har skapats och lekbottnar har anlagts.

Under 2017 har dessutom en förstudie inklusive elprovfisken och bottenfaunaundersökning

gjorts inför biotoprestaurering inom Påhlströmmen och Långforsen strax nedströms Åmot.
Åtgärden som berör sammanlagt en kilometer åsträcka planeras att genomföras 2018. Både
den nämnda biotoprestaureringen som genomförts och den som planeras ligger inom Åmots
fvo.

Strömsbro kraftverk
Det har varit allmänt känt att Strömsbro kraftverk saknar de tillstånd som krävs för
kraftverksdrift. Kraftverket ligger två kilometer från Testeboåns mynnin i Bottenhavet.

I början av 2016 begärde organisationen Älvräddarna att Länsstyrelsen Gävleborg skulle göra
tillsyn av Strömsbro kraftverk. Tillsynen resulterade i ett förläggande till Nilsson Kraft AB att
lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kapitlet 9 § miljöbalken för drift av kraftverk och
bedrivande av vattenverksamhet vid Strömsbro kraftverk. Ansökan ska även omfatta
lagligförklaring av Strömsbro kraftverk med tillhörande anläggningsdelar i dess nuvarande
utformning.
Föreläggandet överklagades. Överklagan avslogs. Nu gäller: En ansökan ska vara inlämnad till
Mark- och miljödomstolen senast 3 mars 2018. Ägaren till kraftverket avser dock inte lämna
in någon sådan ansökan. Kraftverket kommer enligt ägaren istället att stängas när tidsfristen
för att lämna in en ansökan går ut. Strömsbro kraftverk får därefter inte startas igen med
mindre än att ett tillstånd finns.

1 juli 2017 inträdde ett krav på att Strömsbro kraftverk ska var stoppat ett dygn varje vecka
under perioden 1 juli till 15 oktober. Syftet är att fisk som lockas upp mot utloppet från
kraftverket ska få en möjlighet att lättare hitta upp förbi kraftverket. Data från fiskräknaren
visar att stoppen har god effekt. De flesta laxarna och öringarna passerar under stoppdygnet
eller med en viss fördröjning under de första timmarna efter att kraftverket startats igen.
Kravet på att stoppa kraftverket ett dygn ingår i det ovan nämnda föreläggande om
lagligförklaring, och gäller tills det finns ett riktigt tillstånd för kraftverket med
ändamålsenliga villkor.

12
Vad kommer att hända med Strömsbro kraftverk? Ingen vet. Det vi vet idag är att kraftverket
kommer att stoppas senast den 3 mars 2018. Det innebär att tills vidare kommer inte ett
enda smolt att dödas i kraftverkets turbiner, och ingen lekvandrande lax eller öring kommer
att hindras på sin vandring förbi Strömsbro kraftverk. Det har vid det här laget i flera år
pågått diskussioner om att finna lösningar för hur elproduktionen i Strömsbro kraftverk ska
kunna avslutas för gott till förmån för den biologiska mångfalden i Testeboån.

Avledaren vid Strömsbro kraftverk

Tre år har gått sedan avledaren som ska hindra utvandrande fisk att hamna i turbinerna i
Strömsbro kraftverk kom på plats. Någon egentlig utvärdering av avledarens fiskavledande
funktion har inte gjorts, och det finns inte heller några planer på att göra en sådan. Som
framgår av föregående kapitel om Strömsbro kraftverk så kan 2017 ha varit det sista året
som avledaren i Strömsbro fyllde någon funktion. Därför har jag själv tagit initiativ till att
åtminstone sammanställa den data och de erfarenheter vi har samlat på oss från avledaren
för att försöka ge en bild av dess funktion. Förhoppningsvis kan kunskapen från Strömsbro
komma till nytta i arbetet med avledare vid andra kraftverk. Och vid en eventuell fortsatt
drift av kraftverket i Strömsbro har samma kunskap definitivt ett värde vid den
lagligförklaring av kraftverket och fastställande av villkor som i så fall kommer att ske.

Avledaren i Strömsbro består av ett 25 meter långt så kallat β-galler som leder fisken till en
60 centimeter bred flyktöppning genom dammen. Gallret har en spaltbredd på 18
millimeter. I anslutning till flyktöppningen finns den Wolf-fälla som används för att
kontrollera smoltutvandringen. Gallret sträcker sig från dammen vid sidan av intagskanalen
till stranden på motsatta sidan av inloppskanalen, och från botten till över vattenytan. Se
nedanstående bilder.

13
Andelen smolt som först fångats i smoltfällan, märkts med PIT, återutsatts uppströms
smoltfällan och återfångats i smoltfällan har varit överraskande liten. Framförallt gäller detta
lax. I genomsnitt under de tre åren har endast 30 procent av laxsmolten och 43 procent av
öringsmolten återfångats. Att andelen öringsmolt som fångats i smoltfällan är större än
andelen laxsmolt är i sig också förvånande. Oftast är det tvärtom, vilket antas bero på att
öring generellt är mer svårlurad när det gäller att gå i fällor.
Frågan är var den smolt som inte återfångas i smoltfällan tar vägen. Följande tre vägar har de
tre aktuella åren funnits för smolt att passera dammen i Strömsbro utan att hamna i
smoltfällan:
1. Via spillet över dammluckorna.
2. Genom fiskvägen för uppströmsvandring.
3. Genom avledaren.
Under de år smoltvandringen kontrollerats i Testeboån har de flesta smolten lämnat ån
under perioden 5–25 maj. Samtliga tre år som avledare funnits på plats i Strömsbro har
vattenföringen varit låg för att vara under denna period, 7–14 m3/s. Kraftverket tillsammans
med flyktvägen från avledaren och fiskvägen för uppströmsvandring slukar upp till ungefär
12 m3/s. Spillet som fördelas över den 25 meter långa dammen har med andra ord varit
inget till litet.
PIT-märkt smolt som passerar ner genom fiskräknaren registreras av en antenn för PIT som
är placerad i fiskvägen för uppströmsvandring. Fiskvägen är placerad direkt intill flyktvägen
från avledaren. Registreringarna visar att 8 av 617 märkta laxsmolt, (1,3 %), och 32 av 361
märkta öringsmolt, (8,9 %), tog den vägen 2017. Motsvarande siffror för 2016 är 7 av 443
märkta laxsmolt, (1,6 %), och 25 av 556 märkta öringsmolt, (4,4 %). 2015 var fiskvägen för
uppströmsvandring stängd under tiden för smoltutvandring.
Det som återstår för smolten är att passera genom avledaren. För att få bekräftat om så är
fallet genomförde jag ett försök 2017 med en för ändamålet specialtillverkad ryssjestrut.
Under fem nätter när utvandringen var som intensivast hängdes ryssjestruten ut i
inloppskanalen till kraftverket, ca 10 meter nedströms dammluckorna. Ryssjestruten hölls på
plats genom att vara fastknuten i räcket på dammbron. Ryssjestruten sattes ut kl 22 och togs
upp kl 6 följande morgon. Varje natt fångades smolt i ryssjestruten. 1–3 stycken, och enbart
laxsmolt. Ryssjestruten har en ring på 60 centimeter. På grund av den höga
vattenhastigheten stack inte hela ringen ner i vattnet. Ungefär två tredjedelar av ringen
fiskade, vilket är lika med ca 0,2 m2.

Ryssjestruten i inloppskanalen
nedströms avledaren och dammen.
14
Inloppskanalen är vid den aktuella platsen ca 7 meter bred och mellan 1–1,5 meter djup.
Vattnet är mycket turbulent efter att just passerat dammluckorna, som med bottentappning
reglerar flödet i inloppskanalen. Smolten kan därför antas vara relativt jämt fördelade i
vattenmassan när den passerar ryssjestrutens ingång. En uppräkning från fångsten i
ryssjestruten till hur mycket smolt som passerat i hela inloppskanalen kan därför på god
grund göras genom att multipliceras med något värde mellan 30 och 50. En jämförelse med
vad som fångades under samma tid i smoltfällan visar att minst lika många av åtminstone
laxsmolten passerat genom avledaren. Medellängden på smolt som fångades i smoltfällan i
Testeboån 2017 var 14,5 cm för lax och 18,1 cm för öring. Den egentliga medellängden på
smolten i Testeboån kan antas ha varit mindre eftersom en större andel av de minsta
smolten sannolikt sorterats bort genom avledaren.
Enligt den information som finns tillgänglig om hur ett β-galler ska vara utformat för att få
den rätta avledande funktionen behöver vinkeln mellan vattenströmmen och gallret vara 30
grader eller mindre. Detta för att svephastigheten på vattnet längs med gallret ska vara
högre än vattenhastigheten mot gallret. Vid de vattenföringar som förekommit under
utvandringsperioderna i Testeboån 2015–2017 har vattnet runnit vinkelrätt mot avledarens
galler, med undantag av de första ungefär fem metrarna uppströms ifrån sett där vinkeln
mellan vattenströmmen är ungefär 45 grader. En avlång ö bara ett par meter uppströms
avledaren hindrar först vattnet, som följd att vattnet sedan vinkelrätt lämnar ön i riktning
mot avledaren. Om vattenföringen skulle vara betydligt högre med därtill öppnade
dammluckor för att avbörda vatten rakt fram till huvudfåran hade strömriktningen varit
annorlunda, och smolt hade kunnat följa med den vägen. Smolt som lämnade Testeboån
2015–2017 hade dessvärre inte den möjligheten.
Även smoltens beteende vid mötet med avledaren i Strömsbro har kunnat observerats vid
några tillfällen. Eftersom vattenströmmen går rakt in mot avledare så kolliderar smolten
med gallret. De smolt som kunde observeras efter kollisionen med gallret vände sig
ögonblickligen för att inta en position rakt mot strömriktningen som bilden nedan visar.
Smolten kunde sedan stå kvar i den positionen en kortare eller längre stund. Ibland i flera
timmar. Smolt som förflyttades i riktning mot flyktöppningen gjorde det i den intagna
position, d.v.s. ståendes mot strömriktningen. Andra smolt sågs bara kollidera med
avledarens galler och sedan försvinna. Sannolikt genom avledaren.

Smolt som ”parkerat” framför avledaren i Testeboån.

Utan avledare hade praktiskt taget all smolt och ål som lämnat Testeboån 2015–2017
hamnat i någon av de två Francis-turbinerna i Strömsbro kraftverk med hög dödlighet som
följd. Precis som de har gjort varje år vid lika låga vårflöden i över hundra år i detta kraftverk.
15
På en β-avledare som täcker hela inloppskanalen till ett kraftverk i ett så litet vattendrag
som Testeboån är förväntningarna höga. Hur stor effektivitet ska vi kunna förvänta oss?
Även om denna studie i Strömsbro inte kan ange någon exakt effektivitet på avledaren i
Strömsbro så kan vi åtminstone se att effektiviteteten är betydligt mindre än de 90 procent
som numera ofta nämns som ett mål för smoltavledning. För laxsmolt tyder allt på att
avledningseffektiviteten i Strömsbro dessa tre år faktiskt varit mindre än 50 procent.
Förklaringarna finns logiskt i avledarens utformning, det vill säga avledarens vinkel i
förhållande till strömriktningen och spaltbredden i förhållande till smoltstorleken.

Även ål följer avledaren i Strömsbro och räddas från att styckas i

kraftverkets turbiner.

Miss i regleringen av vattenföringen från Lundbosjön

Enligt gällande dom ska vid Oslättfors kraftverk året runt från Lundbosjön genom dammen
och fisktrappan i Oslättfors och Nyhammarsdammen släppas minst 2,5 m3/s eller, om den
naturliga tillrinningen är lägre, naturlig tillrinning.
I slutet av juli 2017 understegs föreskriven tappning. De negativa konsekvenserna av
missödet är svåra att överblicka. Strandzoner och grunda sidogrenar torrläggs. Just dessa
områden är de mest värdefulla för årsungar av lax och öring. Några tiondels m 3/s har stor
betydelse för den biologiska mångfalden i Testeboån vid låga flöden. Det måste bli slut på
tokiga regleringar, såväl från Lundbosjön som vid övriga dammar inom Testeboåns
avrinningsområde. 2018 får denna fråga extra uppmärksamhet.

En blick in i 2018
Samverkan
Under första kvartalet 2018 planeras den nya samverkansorganisationen för Testeboån
formellt bildas. Arbetsnamnet på organisationen är Testeboåns vänner. Ockelbo kommun
har sökt och fått stöd från Leader Gästriksbygden till att bilda denna organisation. Under
2017 har både Ockelbo kommun och Gävle kommun träffat flera av
fiskevårdsområdesföreningarna längs Testeboån och andra intressenter för att presentera
idén om en samverkan. Bemötandet har varit mycket positivt.
Organisationsformen blir en ideell förening. Det innebär att vi blir en juridisk person som kan
söka stöd, söka tillstånd och utföra åtgärder. Alla som är intresserade av att på något sätt
medverka i eller stödja arbetet med Testeboån är välkommen att bli medlem.
Respektive fiskeförvaltare kommer alltjämt vara den som i första hand utför fiskevården
16
inom sin del av Testeboån. Men samverkansorganisationen kan i samverkan med en fvof
eller annan fiskeförvaltare gå in som utförare av exempelvis manuell biotoprestaurering och
provfisken.
Den nya organisationen kommer även kunna ingå avtal med parter som vill stödja arbetet
med Testeboån. Organisationen kommer även från och med nästa bli avsändare för denna
årsberättelse.

Vandringshinder och vattenreglering

Nilsson Kraft AB äger fyra kraftverk och två ytterligare dammar inom Testeboåns
vattensystem. Två av kraftverken är delvis miljöanpassade. De två andra kraftverken och de
ytterligare dammarna utgör definitiva vandringshinder. Därtill regleras vattenföringen vid
såväl kraftverk som dammar på ett sätt som är negativt för den biologiska mångfalden i
Testeboån. Mycket att göra med andra ord för att uppnå miljökvalitetsnormer och miljömål.
Ägaren till Nilsson Kraft AB avser att ”dra sig tillbaka”. Att sälja denna typ av kraftverk har
inte blivit lättare precis med de miljökrav som nu finns. Därmed står vi nu inför ett naturligt
lämpligt tillfälle att ta ett helhetsgrepp och se över hela Testeboåns vattensystem
beträffande både vandringshinder och vattenreglering.

Laxförvaltningsgruppen
2018 kommer Laxförvaltningsgruppen kontrollera smoltutvandringen, genomföra elva
elprovfisken inom Testeboåns fvo och följa lekvandringen av lax och öring med hjälp av
fiskräknaren. För att fiskräknaren ska fungera vid nuvarande placering förutsätts att
dammen i Strömsbro är uppdämd trots att kraftverket inte kommer att vara i drift.

Testeboån på nätet
Föregående års årsberättelser för fiskevården i Testeboån finner du här.
Jag försöker även löpande lägga in en del information om sådant som är relevant för
fiskevården i Testeboån på Facebook. Sidan på Facebook heter just Fiskevård i Testeboån.
På www.byströmmen.se finns information om fisket och fiskevården i Testeboån inom
Åmots fvof.

Hälsningar
Bernt Moberg
E-post: bernt.moberg@gavlenet.se
Tel: 070-511 87 90

17