[left.

htm]

Text- och fotogalleri Indexsida - Dick Emanuelsson - dickema@hotmail.com

<9185 tecken>

Felipe Quispe, från gerillasoldat till parlamentariker med

målsättning att minera Bolivia inifrån:

– Vi accepterar inte längre att leva som

slavar
Felipe Quispe är tveklöst den politiske ledare som mest konsekvent
gick i spetsen för störtandet av den korrumperade Goniregimen.
Ordförande för CSUCTB, Bolivias mäktiga bondeorganisation och det
indianska vänsterpartiet MIP, är han en mytomspunnen man som via
sin parlamentariska plats ska minera Bolivia inifrån. Han är älskad av
högplatåns bönder och fruktad och betraktad som en extremist av
den bolivianska oligarkin och stora delar av medelklassen. Dick
Emanuelsson har träffat honom i en exklusiv intervju.

Av Dick Emanuelsson

LA PAZ/031101/ Med låg röst säger hon: ”Vi måste be nu till

Pachamama, Moder jord”. Framför oss finns en bädd av frukter,
bakverk med figurer som ser ut som sagan om Tant Brun och hennes
syster. Men där finns också ett par tallrikar med bönor, kikärtor och

Create PDF in your applications with the Pdfcrowd HTML to PDF API PDFCROWD
 torkade potatisar, det sistnämnda något som jag bokstavligen avskyr.
Bredvid bananerna och äpplena finns också ett fat med cigaretter och
kokablad. Det sista doftar det rejält av i rummet. På väggarna sitter
A3-ark med 56 namn på bönder och indianer som stupat för den
bolivianska arméns kulor under 45 dagars konfrontationer. Slutligen
tvingades ”El Gringo” att lämna makten och som så många andra
USA-stödda ”demokrater” tog sin tillflykt till diktatorernas exilparadis:
USA.

Den 1 november stod jag där framför det som symboliserade de

döda, denna Alla helgons dag som firas som en festdag där de
gastronomiska eller alkoholhaltiga gåvorna är till för att muntra upp
de döda på ”sin dag”. Men denna dag var det mer sorg än fest i
lokalen som utgör det marxistiska indianpartiet MIP:s (Movimiento
Indígena Pachakuti) parlamentslokaler. Vid min sida har jag Maria
Victoria Fernandez, ordförande för Central de Mujeres Bolivia,
CEDEMU-B, som organiserar ett stort antal av landets
kvinnoorganisationer som i sin tur organiserar arbetarkvinnor av olika
slag.

Ett par tallrikar med den starka maten, den avskyvärda potatisen och
en plastmugg av Havanna Club Cola, en softdrink som kubanerna
framställt, kommer in. Pressen anländer, men bara den bolivianska
media som insåg att agera etiskt under de 45 dagarna. Felipe
Quispe, MIP:s ledare, före detta gerillaman från EGTK, ”Ejercito
Guerrillero Tupac Katari”, gillar inte den press som förvanskade eller
lånade ut sig till lögner under konflikten

En efter en anländer de för att hylla de döda och hälsa på Quispe

som vunnit i aktning för sin konsekventa kamp mot Goniregimen. Det
större vänsterpartiet MAS kom in i kampen först efter en månad.
Många i El Alto, staden på 4.000 meters höjd ovanför huvudstaden
La Paz, med 800.000 invånare är på många håll förbittrade på MAS
och anklagar öppet Evo Morales, MAS' ledare, för ”förräderi”.

”Indianer är inte sedda som människor”

Create PDF in your applications with the Pdfcrowd HTML to PDF API PDFCROWD
 – Majoriteten av oss som brukar jorden är indianer. Därför har vi
aldrig blivit uppmärksammade eller fått våra krav tillgodosedda.
Regeringens folk har aldrig sett till vår verklighet. Det är därför som vi
befinner oss i strid sedan år 2000.

Säger han efter vi har satt oss på hans lilla kontor för att få lite lugn. I
bakgrunden går åtta indianska musiker i en ring runt och spelar för de
döda. Quispe drar handen genom sin långa svarta lugg och tittar för
ett kort ögonblick upp i mina ögon för att snabbt gå tillbaka med
blicken i skrivbordet. Bakom honom hänger Aymaraindianernas fana
Wipala med rutorna som skiljer de olika färgerna som nästan liknar
de homosexuellas flagga.

Statens sekellånga ignorans mot den förkrossande majoriteten av

indianerna har mött sitt logiska svar i form av årliga mobiliseringar,
vägblockader och hungerstrejker.

– Efter den 17 oktober har vi framställt 72 krav där det första utgör
”mänskliga rättigheter”, ty vi indianer är inte sedda som människor av
regimen.

– Många av ledarna sitter i fängelse och för varje konfrontation har vi

blivit allt hänsynslöst massakrerade. För i det som kallas ”Bolivia”
dödas vi av ordningsmakten som om vi vore djur.

Men för Quispe handlar kampen också om rätten till jord. Men det ska
inte bara ska vara marken som vi går på utan också den under och
över markytan. Det är något av en illustration på den störtade
Goniregimen, för i de avtal med de transnationella olje- och
gasföretagen som staten har upprättat, har staten monopol på
marken under markytan. Men ovanför oljeborrhålets mynning är allt
som kommer upp det utländska bolagets. Det är detta som väckte det
bolivianska folkets vrede och fick det att resa sig mot utplundringen
av landets enorma gasfyndigheter.

Traktorer och internet

Create PDF in your applications with the Pdfcrowd HTML to PDF API PDFCROWD
 Trots att Felipe Quispe kan låta mystisk när han fördjupar sig i
indianska filosofiska och historiska riter, är han högst pragmatisk när
det handlar om indian- och bondebefolkningens konkreta materiella
krav. Det är allt från duschar för bönderna till internet i utbildningen
för barnen.

– Vi kräver 1.000 traktorer, inte till skänks, vi tänker betala dem men
till en rimlig kostnad. Vi anser också att det bör inrättas ett indianskt
universitet som kan utgöra ett laboratorium för landets olika folk (totalt
37 indianfolk, reds anm.) så att även vi kan förfoga över våra
intellektuella med egna hjärnor.

Felipe går sedan in på den känsliga frågan om kokaodlingarna som

han anser måste respekteras.

– Indianerna odlar för livet, inte för droger, och kokan som för oss är
helig kommer från Pachamama, Moder Jord.

MIP- och bondeledaren menar att indianerna och bönderna måste få

bättre vägar av den enkla anledningen att böndernas produkter på
detta sätt lättare och billigare kan komma till städernas marknader.
Byarna och bosättningarna måste också få tillgång till elektricitet. Nu
ser man bara stearinljus eller paraffinljus på den bolivianska
landsbygden. Tiden sedan Inkariket har praktiskt taget stått still,
dundrar Quispe.

Andra mänskliga rättigheter är allt från små sjukstugor till mindre

sjukhus. Idag är dödligheten bland Bolivias indianer och bönder
skyhög. De över 80 procent fattiga på landet lider av alla slags
fattigsjukdomar, i synnerhet barnen, där barnadödligheten är
dramatisk. För att minska den behövs rinnande vatten och avlopp.

– Slutligen kräver vi ett inrättande av bondemarknader för våra

biologiskt odlade produkter så att vi också kan få inkomster för vårt
arbete.

Ministrar som gisslan

Create PDF in your applications with the Pdfcrowd HTML to PDF API PDFCROWD
 Vid sidan av dessa materiella krav finns de politiska kraven som nej
till försäljning av Bolivias naturgas till USA och i stället använda
naturgasen för att industrialisera Bolivia. Quispe kräver också att
Lagdekretet 1008, som handlar om att utrota kokabladsodlingarna,
ska annulleras.

I likhet med hela den oppositionsrörelse som störtade Goni kräver

MIP att Lagdekretet 21060, som innebar en privatisering av hela den
offentliga och statliga sektorn, ska annulleras och att dessa företag
ska återförstatligas. I konsekvens med denna hållning är MIP och
Quispe totala motståndare mot USA:s förslag till en amerikansk
frihandelszon, ALCA.

För att sätta tryck bakom kraven startade bönderna den 2 september
en mobilisering som utgick fån 20 olika provinser i La Pazregionen.
Därefter inledde Felipe Quispe och en rad andra bondeledare en
hungerstrejk som pågick i 23 dagar. Den 61-årige bondeledaren
spottade blod men vägrade låta sig köras till sjukhuset.

Men bakom protesterna fanns också ett specifikt krav från

aymaraindianerna; frigivande av en fängslad ledare som hade
avrättat två boskapstjuvar, enligt indianska lagar. När kravet på
frigivning inte fick gehör, tog bönderna regeringens viceminister för
bondefrågor samt ett antal andra ministrar som gisslan.

– Vår lagstiftning bygger på våra förfäders där, om någon stjäl, kan

komma att avrättas om bosättningen anser det. Detta var vad som
hände i augusti.

Småbönderna möts av kulor

När massaker efter massaker avlöste varandra i september och

oktober, mjuknade också majoriteten av befolkningen och anslöt sig
till kravet som nu hade förvandlats till Gonis avgång.

– Det som retar oss är att Evo Morales (MAS-ledaren) har utnyttjat
vår kamp för egna syften, ty medan vi befann oss i hungerstrejk reste
han runt i Libyen och i några europeiska städer. Men bland MAS finns
Create PDF in your applications with the Pdfcrowd HTML to PDF API PDFCROWD
 det inga döda. Nu sitter hans folk i två ministerier och MAS är
allierade med regeringen, säger Felipe med en lugn skoningslös kritik
av det stora vänsterpartiet.

– Vi anser, att det flutna blodet från dem som föll för kulorna måste
komma folket till godo, de sju färgerna, säger Quispe och vänder sig
om och gör en gest mot aymarafolkets fana, inte den nye president
Carlos Mesa. Men förr eller senare kommer folket att ta makten och
regera.

Tålamodet från de hundratusentals bönder i La Pazregionen brast i

september-oktober. Felipe Quispe behöver inte vara demagogisk för
att mobilisera eller uppvigla bönderna, som regimen sa, när han talar
om hur ”los terratenientes”, de stora mark- och boskapsägarna i det
bördiga östra Bolivia får skulder avskrivna om klimatet slår fel. De
fattiga småbönderna på högplatån möts i stället av kulor om de går ut
på vägarna för att protestera, tillägger MIP-ledaren.

– Vi har sagt att vi inte längre accepterar att leva som slavar,
exploateras eller utsättas för rasism.

Läs mer om Bolivia

Create PDF in your applications with the Pdfcrowd HTML to PDF API PDFCROWD