14 | ÅLANDSTIDNINGEN

Lördag 11 september 2010

krönikan reportage kommunikation
Hemma är där man är förstådd
Det är en väldigt massa prat om kulturskillnader och kultur-
krockar överallt. Om hur fransmän är, hur filippinare är, mus-
limer och amerikaner. Det pratas om de ”nya ålänningarna”
och deras olika egenskaper och bakgrund.
Och visst, kulturskillnaderna finns där och även kultur-
krockarna.
Men samtidigt slås jag av den förenklade bilden vi använ-
Prata så att
alla förstår
der oss av i dessa diskussioner – för handlar alla våra skillna-
der faktiskt bara om nationalitet eller religion? Hur hemma
känner jag mig på en middagsbjudning där dränering av hus
diskuteras i två timmar? Hur med i gänget känner sig en en-
sam kvinnlig styrelseledamot på något åländskt företag?
Förstår du alltid vad din chef menar? Vad din fru är på för
humör? Varför din tonårsson blir arg på dig bara du öppnar
munnen? Eller varför din tjej inte vill hålla handen på stan?
Nej, jag tror inte det. Ju mer världen öpp- andra personens kultur får vi en I mötet med
För det finns överallt i hela livet stora skillnader i hur man bättre kommunikation, säger
visar närhet och hur man rör varandra. Nästan varje dag
nar sig och olika kul- Erik. Dessutom får vi mer infor- andra utgår vi
upplever vi någon som oartig, skuffig eller påträngan- turer möter varandra mation och det ger oss större re- från vår egen
de bara för att de inte beter sig som vi själva gör. desto viktigare blir surser, vilket ger oss mer makt.
– För det är den som har mest kultur och värderar andras
Kulturkrockarna mellan olika nationer, språk och re- det att förstå vad resurser som bestämmer, kon- beteende.Vi mäter helt
ligioner kan vara stora. Men kulturkrocken är värst för kommunikation staterar han.
enkelt varandra efter
den som flyttar hit. Vi som har det tryggt och säkert i
våra hem går miste om mycket om vi tror att mötet egentligen handlar Kulturell programmering egna mått.
med nya kulturer kommer att få oss att krocka så det om. Kulturskillnader finns inte bara
smäller. Alltid. På alla plan. mellan olika nationaliteter och
För har du tänkt på att hemma är inte där man är
Professorn Erik religioner. Snarare kan det vara
född. Hemma är där man är förstådd. Och kanske Hemming är expert i ganska missvisande att enbart
om du är småbarnsmor, förstår en thailändsk tre- ämnet och förklarar fokusera på vilka länder folk ligt att lära sig att förstå varandra
barnsmamma dig bättre än vad din gamla klasskom- kommer ifrån eller vilken kyrka bättre.
pis från högstadiet gör. Hon som hatar barn och har hur man pratar så att de är registrerade i. Människor – Det allra bästa sättet är att
en kennel. alla förstår. som jobbar inom samma yrkes- helt enkelt att umgås med perso-
Denna lördag ger vi dig chansen att lära känna grupper utvecklar ofta gemen- ner från andra kulturer, säger
människorna bakom en annan kultur i mötet med samma sätt att förhålla sig till Erik.
familjen Backman som har rötter både i Finland och Ibland blir vi irriterade på andras världen. Det betyder att en fiska- Och vill man verkligen förstå
på Jamaica. Dessutom ger vi oss in i diskussioner beteende och vanor. Vi tycker att re på Kökar kan ha mer gemen- en annan kultur ska man åka till
kring kommunikation mellan människor och kulturer till- den andra personen beter sig samt med en fiskare på Grönland landet där kulturen utövas.
sammans med Erik Hemming, lektor vid högskolan på konstigt och förstår inte varför än med en sjuksköterska i Marie-
Åland. han eller hon låter så sur. Kanske hamn. En parisare och stockhol- Kulturkrock
LIZ LINDVALL hälsade han inte ens på oss på mare kanske också förstår va- Ankomsten till ett nytt land och
Ha en trevlig helg! liz.lindvall@alandstidningen.ax stan. Vi tycker kanske att han är randra bättre än vad en stockhol- mötet med en ny kultur följer
tel:26642
nonchalant och känner oss såra- mare och en gotlänning gör. nästan alltid samma mönster.
de. – Det är många faktorer som – Först blir du kär i den nya
Många gånger blir vi även räd- påverkar vår kulturella program- kulturen och befinner dig på en
lördagsgodis da och osäkra inför andra kultu- mering, säger Erik och lutar sig slags smekmånad. De varar i
Kläderna hjälper karriären rer. Kanske tycker vi de beter sig tillbaka i trädgårdssoffan. några veckor innan kulturkrock-
Det tycker i alla fall Peder Lamm som är che- konstigt. – Vi blir programmerade hem- en kommer, förklarar Erik.
fredaktör för tidningen ”Connoisseur”. Han – Detta kallas etnocentrism, ma i familjen, men också i Många blir deprimerade och
har följande klädtankar om män och kvinnor säger språklektorn Erik Hem- tonårsgänget, i skolan, av kyrkan känner att de tappat bort sig själ-
i arbetslivet: ming och erbjuder mig en plats i och fotbollslaget. va. De känner sig vilsna, hudlösa,
• Klädseln påverkar din karriär, mycket dessutom, trädgården. Kaffe och paj. Vi påverkas enligt honom ock- som fiskar på torra land när de-
trots att många förnekar det. – I mötet med andra utgår vi så av naturen, klimatet, samhäl- ras livsregler inte passar ihop
MYSIGT MODE • Att vara välklädd handlar inte bara om att klä sig från vår egen kultur och värderar lets ekonomi och historia. med samhället de befinner sig i.
Munkjackan sägs vara för andra och sig själv, det ska vara praktiskt också. andras beteende. Vi mäter helt – Det är exempelvis antagligen – Men efter ett tag börjar man
tillbaka som modeplagg. Man ska visa att man lagt ner lite tanke och inte enkelt varandra efter egna mått, på grund av krigen i Finland som oftast bygga upp sig själv på nytt
Kanske inte någonting bara tagit det som ligger framme. säger han. den finska kulturen är mer och blir bikulturell med två upp-
för partyt, men härligt
• Klädsel på en arbetsintervju är a och o, kanske vik- macho än den svenska, säger sättningar kulturella regler, säger
att mode också får vara Kommunicerar med kroppen
tigare än ett cv. Alla kan skriva ett cv – men alla kan han. Erik.
mysigt, särskilt när det
börjar bli höst.
inte knyta en slips. Snygg klädsel visar att man har Ämnet internationell kommuni- Han som kallar sig själv mång-
ansträngt sig. kation, som Erik håller kurser i, Många blir deprimerade kulturell och menar att de flesta
• När chefen ger höjd lön eller en ny rolig tjänst och handlar om hur personer från Det är inte alltid lätt för oss män- människor inte bara har en iden-
det står mellan två likvärdiga personer, då kommer olika kulturer ska förstå varand- niskor att bemöta andra perso- titet utan många.
Höstmums chefen att välja den som klär sig snyggast och re- ra. Det kan handla om vad man ners sätt att vara och tänka. Och – Att ha flera uppsättningar
Nu kan vi snart presenterar företaget väl. säger med ord, men också om det är bara till en viss nivå som kulturella regler kan göra en lite
inte bärga oss • Glöm inte fötterna, satsa på välvårdade skor. allt man säger när man inte pra- man som vuxen kan nå en med- osäker på vem man är, men sam-
längre. I helgen Snygga och putsade för både killar och tjejer. Har tar med munnen. Tänk kropps- veten förståelse av en annan kul- tidigt blir man otroligt social och
blir det jakt på man snygga skor kommer man undan med det språk, klädstil, ansiktsuttryck tur. har möjligheten att anpassa sig
skogens godaste: mesta, menar han. och tonläge på rösten. Forskare Erik pratar om kulturell pro- till många olika situationer.
Svamp! säger att ungefär 90 procent i vår grammering och menar att efter – Detta är praktiskt, eftersom
kommunikation med andra ut- tio års ålder är de flesta värder- missuppfattningar kan kosta
DET HÄR GÖR SVENSKEN MER EFFEKTIV görs av icke-verbala saker som ingar djupt förankrade inom oss. mycket, säger han. Speciellt i ar-
Enligt 300 svenska anställda i en gallup. dessa. betslivet.
1. God luftkonditionering. – Genom att sätta sig in i den För den skull är det inte omöj-
Nordbor uppfattas som svala
2. Morgonfika Gruppen som har makt i samhäl-

4
3. Lunch med kollegorna. let har hela tiden företräde inför
4. Nybryggt kaffe hur allting ska tolkas. När män-
niskor från andra kulturer kom-
5. Friskvårdstimme tips för bättre kommunikation mer hit är det lätt för oss att tän-
ka att vi har rätt och de har fel.
Gemensamt intresse som fotboll får ofta saker och ting att lossa.Vädret. Eller
att veta något om landet som den andra personen kommer ifrån. Kanske tror vi att vi är lätta att
VECKANS SURIS förstå, men allt beror på vem
Henrik Dorsin är en skicklig komiker. Men hör hans smädes- som tittar.
sånger verkligen hemma mitt i partiledarintervjuerna på Svara på tilltal och tilltala även först. Man går miste om mycket i livet om man
– En generell bild av oss nord-
SVT? Först ställer man seriösa frågor och pressar partileda- alltid väntar att någon först ska ta kontakt med en.
bor är att vi är mycket svala. Vi
ren på vad han/hon tror på. Därefter gör man ett litet av- har väldigt få ansiktsuttryck och
brott för att totalt göra ned allt personen står för. Sen ska Säga något på den andras språk. Lära sig några meningar. Det handlar om enk- gester. Dessutom har vi inte så
han/hon sitta och skratta och sen återgår diskussionen som la grejer. Jag ser dig. Du ser mig. Man får kontakt. stora ändringar i våra röstlägen,
om ingenting har hänt. ”Nu kära tittare ska vi ta paus från
säger Erik.
det seriösa och blanda in lite politikerförakt”.Vad tror de om Le och titta den andra i ögonen.
oss? Att vi inte orkar titta på ett seriöst program? Nej, låt ko- Generaliseringar och kategori-
mikerna ha sina program i fred. sering kan ibland vara bra efter-
som de förenklar vår värld. Men

Lördag 11 september 2010
Erik Hemming håller kurser i interkulturell kommunikation. Det handlar om att få förståelse för andra kulturer så att man lättare kan kommunicera med varandra.
vissa kulturella bilder är mer ne-
gativa än andra.
– Tyskarna har det väldigt be-
svärligt med sin historia. Perso-
ner från Ryssland får oftast stora
problem på grund av sitt lands
utrikespolitik. För att inte tala
om romerna. Medan britterna
som kulturell grupp nog har det
lättast. Många har lätt att avkoda
den eftersom vi är bekanta med
den, säger Erik.
Förebilder påverkar oss
Det kan vara svårt som individ
att bryta sig loss från bilden av
den kulturella grupp man tillhör.
Men det är inte omöjligt.
– Se bara på Obama, säger
Erik. I dag går det för en svart
man att vara president i USA.
Däremot är det fortfarande
omöjligt som kvinna.
– Kultur ändras aldrig bara för
att vi vill det, tillägger han. Det
som får kulturer att ändras är
kontakt med andra kulturer.
Dessutom påverkas vi mycket av
våra förebilder.
– För några år sedan sade Kat-
tis Ahlström i tv ”jajamensan”
och plötsligt gick alla runt och sa
så. Bara för att ge ett exempel, sä-
ger Erik och konstaterar lugnt:
– Folk vill alltid liera sig med
makten.
Kulturers sätt att kommunice-
ÅLANDSTIDNINGEN | 15
ra förändras alltså hela tiden. Så En generell bild
har det alltid varit.
– Exempelvis har stockhol- av oss nordbor är
marna nu börjat pussa varandra att vi är mycket
på kinderna som man gör i Me- svala.Vi har väldigt få an-
delhavsländerna, säger Erik.
siktsuttryck och gester.
TEXT: LIZ LINDVALL
liz.lindvall@alandstidningen.ax Dessutom har vi inte så
tel:26642
stora ändringar i våra
FOTO: JACOB SAURÉN
jacob.saurén@alandstidningen.ax röstlägen.
tel:26667