Kreati

vt
lärande
Innehåll
1.FÖRORD 4
1.1.PROLOG 5
1.2.FÖRORD 7
2.INTRODUKTION AV NY METOD 9
2.1.INTRODUKTION AV NY METOD 10
2.2.INLÄRNING 12
2.3.UTBILDNING-UNDERVISNING-KUNSKAP-PEDAGOGIK 14
2.4.LÄRARMILJÖER 16
2.5.KREATIVT LÄRANDE 21
2.6.VARFÖR KREATIVT LÄRANDE? 25
2.7.ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR KREATIV INLÄRNINGSPROCESS 26
2.8.KONST OCH KREATIVT LÄRANDE 27
2.9.TEATER OCH LÄRANDE 28
2.10.KREATIVT LÄRANDE OCH SOCIALISERING 29
2.11.VAD BARNEN LÄR SIG FRÅN KONST GENOM KREATIVA 32
METODER
2.12.LÄRARENS ROLL DEN NYA LÄRARE-STUDENT RELATIONEN 37
2.13.LÄRARENS ROLL PÅ SKOLAN 38
2.14.VIKTIGHETEN AV LEK I KREATIVT LÄRANDE 39
2.15.DRAMATISKA KONVENTIONER 41
3.DEN KREATIVA LÄRAREN 44
3.1.LÄRARENS ROLL 45

0
2
3.2.LÄRARENS ROLL OCH DRAMANS ELEMENT 47
4.DEN NYA METODEN 51
4.1.ANVÄNDNING AV DEN NYA METODEN 52
4.2.TEATER OCH KREATIVT LÄRANDE 54
4.3.TEATER I KLASSRUMMET 55
4.4.VAD EN LÄRARE BEHÖVER FÖR ATT SKAPA EN KR 57
4.5.AKTÖRENS ROLL OCH FUNKTION 58
4.6. KREATIVT LÄRANDE, EN BERÄTTELSE SOM BERÄTTAR 60
4.7.EN BERÄTTELSE OM EN LINS 62
4.8.VAD KAN VI GÖRA 64
4.9.UTVÄRDERING I KREATIVT LÄRANDE 66
4.10.KRITERIER SOM OMFATTAR UTVECKLING AV STUDENTER 69
4.11.SÄRSKILDA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV EN LEKTION 71
4.12.EXEMPEL 72
4.13.SJÄLVUTVÄRDERING 73

3
1.PROJEKTET

0
4
1.1.PROLOG

Kreativt lärande är ett utbildande Europeiskt ERASMUS+ projekt.

Projektets mening är att introducera en ny innovativ metod som

använder teater-tekniker för att göra skolundervisningen mer
positiv för eleverna och för att uppmuntra delaktighet i
klassrummet.
Vi vill utveckla de innovativa resurserna för lära- re som finns inom
teknologin. Vi försöker att utveckla en digital kurs för att träna
lärare samt skapa en portal som genomför projektets inter- aktiva
resurser. På så sätt strävar man efter att skapa öppna och
innovativa resurser, tillgäng- liga på olika europeiska språk för att
utöka dess påverkan över hela Europa och utveckla resurs- er som
kommer att användas allmänt och till- gänglig för alla intresserade
grundskolelärare.

Användning av teatertekniker i skolan har bevi- sats kunna höja

skolans prestation (till exempel arbetet av Kieran Egan, Dewey och
Jean Piaget).

Projektet syftar till att skapa en omfattande användning av

teatertekniker för alla ämnen i skolplanen och för alla klasser i
grundskolan. Detta kommer att vara en mycket användbar resurs
för alla grundskolelärare i Europa som enkelt kommer att kunna
hitta förslag och verktyg för att genomföra konstnärliga tekni- ker
för undervisning av läroplanen.
Brist på lärarutbildning inom detta område är ett annat behov som

5
tas upp av projektet. I stora delar av Europa är det brist på lärarut-
bildningsseminarier rörande ämnet och när de är organiserade är
de vanligtvis koncentrerade i storstäderna. Materialet som är
tillgängligt online är vanligtvis fragmenterat och begrän- sat i
“tips” som kan användas av läraren för att undervisa specifika
ämnen i specifika klasser. Projektet syftar till att utveckla
interaktiva on- line-resurser som kommer att bli omfattande och
mycket bättre. De kommer att täcka hela läroplanen för
grundskolan (anpassad för olika nationella realiteter) införd av
andra lärare som skulle vara praktiska och lätt genomförbara av
lärare över hela Europa.

Nicholas Kamtsis

0
6
1.2.FÖRORD

Kreativt lärande är i titeln. (Clear)

Det syftar till att bli ett användbart verktyg för alla som är
involverade i utbildningsprocessen och ge material för betydande
experiment i skolan.

CLEAR riktar sig främst till lärare och handlar om grundutbildning.

Den har en teoretisk och praktisk karaktär.

CLEAR försöker att omdefiniera filosofiska och ped- agogiska

begrepp som lärande, kreativitet, fantasi och föreslår vägar så att
skolan blir ett område med kreativa krafter och fertilitetskälla för
lärare och stu- denter. Det syftar till att skolan blir en plats som är
både levande och attraktivt så att läraren och stu- denten kan älska
och stödja den. Eleven kan länka kunskapen med nöjet och läraren
kan ompröva sin roll i utbildningen. Vi vill att man jobbar med
lärare- studentrelationen.

Målet är att skolsamhället blir ett kreativt interak- tionsfält där

både individuell utveckling och kolle-
gialitet kommer att främjas.

För att nå dessa stora mål, föreslår CLEAR som vapen; teatraliska
tekniker, teknik (multimedia etc.), spel, kreativitet och konster.

CLEAR fokuserar särskilt på förhållandet mellan drama och

lärande.

7
Det bygger på den gemensamma peda- gogiska platsen där
imitation, handling, rollspel är de sätt som barnet spontant väljer
att kommunicera med sin miljö och lära av det. Teater, som
mötesplats för olika former av konstnärligt uttryck, ger barnet
möjlighet att utforska sin lust och intressen för att utveckla sin
person- lighet. Som en verksamhet, högst kollek- tiv, gynnar det
barnets socialisering som gör barnet till en “missbrukare” för kom-
munikation och laganda.

CLEAR kan vara ett alternativ för barn med inlärningssvårigheter,

som inte kan hantera de traditionella undervisnings- metoderna
och som resultat placerar sig i yttre marginalen för utbildningen.

Detta drama kan fungera som en ef- fektiv metod att undervisa alla
slags kurser. Kanske inte som exklusiv metod, men som ett
alternativ, så att inlärning- sprocessen kan bli färgstark, charmig
och framför allt rolig.

0
8
2.INTRODUKTION AV NY
METOD

9
2.1.INTR ODUK TION AV NY METOD

Tre anledningar till varför människor är motiverade att vara

kreativa:
Behov av ny, varierad och komplex stimulering Behöver
kommunicera idéer och värderingar Behöver lösa problem

För att vara kreativ måste du kunna se saker på nya sätt eller från
ett annat perspektiv. Bland an- nat måste du kunna skapa nya
möjligheter eller nya alternativ. Test av kreativitet mäter inte bara
antalet alternativ som människor kan generera men de unika
egensk perna hos dessa alternativ. Förmågan att generera
alternativ eller att se sak- er unikt förekommer inte genom
förändring; den är kopplad till andra, mer grundläggande tanke
egenskaper, såsom flexibilitet, tvetydighet toler- ans eller
oförutsägbarhet och njutning av saker hittills okända.

Karakteristik av den kreativa personligheten:

1. Kreativa individer har mycket energi, men de är också ofta tysta

och stilla.
2. Kreativa individer tenderar att vara smarta, men också naiva
samtidigt.
3. Kreativa individer har en kombination av lek- fullhet och
disciplin, eller ansvar och oans- varighet.
4. Kreativa individer växlar mellan fantasi och fantasi i ena änden,
och rotad känsla av verk- lighet på den andra.
5. Kreativa människor verkar ha motsatta ten- denser på
kontinuiteten mellan extroversion och introversion.
6. Kreativa individer är också anmärkningsvärda
ödmjuka och stolta på samma gång.
7. Kreativa individer i viss utsträckning undviker styv stereotyping
0
10
av könsroller.
8. Generellt anses kreativa människor vara up- proriska och
oberoende.
9. De flesta kreativa personer är mycket passion- erade om sitt
arbete, men de kan också vara extremt objektiva om det.

11
2.1.INTR ODUK TION AV NY METOD

Tre anledningar till varför människor är motiverade att vara

kreativa:
Behov av ny, varierad och komplex stimulering Behöver
kommunicera idéer och värderingar Behöver lösa problem

För att vara kreativ måste du kunna se saker på nya sätt eller från
ett annat perspektiv. Bland an- nat måste du kunna skapa nya
möjligheter eller nya alternativ. Test av kreativitet mäter inte bara
antalet alternativ som människor kan generera men de unika
egensk perna hos dessa alternativ. Förmågan att generera
alternativ eller att se sak- er unikt förekommer inte genom
förändring; den är kopplad till andra, mer grundläggande tanke
egenskaper, såsom flexibilitet, tvetydighet toler- ans eller
oförutsägbarhet och njutning av saker hittills okända.

Karakteristik av den kreativa personligheten:

1. Kreativa individer har mycket energi, men de är också ofta tysta

och stilla.
2. Kreativa individer tenderar att vara smarta, men också naiva
samtidigt.
3. Kreativa individer har en kombination av lek- fullhet och
disciplin, eller ansvar och oans- varighet.
4. Kreativa individer växlar mellan fantasi och fantasi i ena änden,
och rotad känsla av verk- lighet på den andra.
5. Kreativa människor verkar ha motsatta ten- denser på
kontinuiteten mellan extroversion och introversion.
6. Kreativa individer är också anmärkningsvärda
ödmjuka och stolta på samma gång.
7. Kreativa individer i viss utsträckning undviker styv stereotyping

0
12
av könsroller.
8. Generellt anses kreativa människor vara up- proriska och
oberoende.
9. De flesta kreativa personer är mycket passion- erade om sitt
arbete, men de kan också vara extremt objektiva om det.

13
2.3.UTBILDNING-UNDERVISNING-KUNSKAP-PEDAGOGIK

UTBILDNING

Handlingen eller processen att ge allmän eller särskild kunskap,

utveckla färdigheter, för ett yrke eller resonemang och dom, och i
allmän- het att förbereda sig eller andra intellektuellt för det
mogna livet.

UNDERVISNING

Undervisningen är avsiktlig och genom att planera överföring av

kunskaper som syftar till elevernas utbildning. Undervisning är
lära- rens kunskapsutbyte, är studentens introduk- tion till den
nuvarande kulturen, utövandet av fysiska och mentala krafter och
färdigheter inom utbildningssystemet.

KUNSKAP

Faktumet eller villkoret att vara medveten om något eller att veta
något med förtrogenhet som uppnåtts genom erfarenhet eller
asso- ciation. Känna till eller förståelse av en veten- skap, konst
eller teknik, faktum eller tillstånd.

PEDAGOGIK

Pedagogik är disciplinen som handlar om teori och praktik av

utbildning; Det hand- lar således om att studera hur bäst man ska
undervisa (överföra kunskapen). Sträcker sig över ett brett
spektrum av övningar i sig syftet från att främja liberal utbildning
(den allmän- na utvecklingen av mänsklig potential) till de närmare

0
14
detaljerna i yrkesutbildning (förm- edling och förvärv av specifika
färdigheter). Instruktionsstrategier styrs av elevens bakgr-
undskunskap och erfarenhet, situation och miljö samt lärandemål
som fastställs av stu- denten och läraren.

15
2.4.LÄRARMILJÖER

Utbildning anses vara nödvändigt för män- niskans fysiska,

emotionella och intellektuella utveckling. Av denna anledning
anses fun-tionen av de medel (läromiljöerna) som utbildar mannen
anses vara avgörande. Dessa medel är: Den naturliga miljön,
familjen, skolan, kyrkan, massmedia, samhället och staten.

Den naturliga miljön

Den naturliga miljön spelar en viktig roll i inlärn- ingsprocessen.

Klimatet, marken, vädret påverkar inte bara vår emotionella och
fysiska värld utan ger oss också de första underbyggda exemplen.
Inom vår naturliga miljö kan vi hitta de grundläggande
inlärningsstrukturerna (biologiska, matematiska, kemiska, sociala
etc.) och det ger oss massor av stimulans och därför är miljön en
oändlig källa för lärande. Följaktligen kan den naturliga miljön vi
lever i (skogar, värme, grönbrist etc.) inte bara påverka
lärandemängden utan även kvaliteten.

Familjen

Familjfaktorn spelar en mycket viktig roll eftersom det är den första

och den grundläggande cellen i det sociala livet. Barnet formulerar
sina första at- tityder mot de sociala situationerna i familjelivet.
Barnet påverkas av föräldrarna i familjen cirkeln och bekantar de
mänskliga relationerna och te- star sina första sociala beteenden
och kunskap. De första grunderna för dess karaktär och person-
lighet sätts i familjen.

Skolan

0
16
Skolor och alla slags utbildningsinstitut har en mycket avgörande
inverkan på barnen, inte bara genom de personer som är
inblandade i lärandeprocessen (lärare, studenter) utan också
genom deras medlemmars or- ganisation och sätt att leva.
Utbildningsfilosofin (ett re- sultat av statlig och social filosofi), de
pedagogiska rela- tionerna och materialet som lärs (i vilken mån
det gäller barnens behov och samhällets behov) påverkar läran-
deprocessen avgörande. Skolan är den första organis- erade,
grundläggande pedagogiska cellen där eleverna antar eller
ifrågasätter den kunskap de förvärvar.

Kyrkan-Religion

Även om dessa två termer är starkt knutna till varandra, har de

olika målsättningar. Religion hänvisar till den filosofiska nivån
erbjuder svar på filosofiska och existen- tiella frågor. Kyrkan lär ut
principerna och moralen inte bara av det religiösa livet utan också
det sociala livet och formulerar specifika åsikter och attityder.
Beroende på den religiösa filosofiska ramen har vi olika tonvikt på
lärande och utbildning. Kristendomen höll tron på kraf- ten och
betydelsen av utbildning som antikens grekiska hade. Enligt
prästerna spelar kristen trosundervisning en viktig roll genom att
påverka och förändra person- ens övertygelse. Kristendomen
betonade också vikten av personens ansvar. I den utsträckning
kyrkan påverkar lärandet genom sin organisation och dess
undervisning av moral på alla nivåer (social, intellektuell,
emotionell och filosofisk) består den av en mycket kraftfull inlärn-
ingsenhet.

17
Massmedia

Massmedia är en integrerad del av vårt liv från de första stegen i

vårt liv. Deras kraft som läromiljö finns i deras när- varo i barnens
liv dagligen och under många timmar varje dag. Som ett socialt
medel anses det ha de mest kraftfulla effekterna på samhällets
medlemmar eftersom det direkt och indirekt påverkar alla nivåer
av personligt och socialt liv, på språk (stöder eller formulerar
språkliga former), om religion, om konst, vetenskap, på ekonomi,
på moral.

Staten

Aristoteles var den första som kände igen huvudkarakter- istiken i

människans natur: att han är ett “politiskt djur”. Människan kan
bara leva, skapa och överleva inom sam- hällets gränser. Politik
som den yttersta konsten i han- dling säkerställer människors lycka
och i teorin defini- erar det vad denna lycka är. Effekten av statens
regering placeras inom ramen. Alla sociala strukturer (och därmed
även utbildningsstrukturerna) speglar på ett sätt den typ av statligt
system och vice versa (liberala, auktoritära). En liberal demokratisk
miljö skapar ett sätt att leva som res- pekterar en utvecklings
personens personlighet. Tvärtom en auktoritär miljö avgår familjen
och varje socialt ele- ment till staten, stöder de auktoritära
relationerna mellan barnen och föräldrarna och är för en despotisk
dominans. Statens och det statliga systemet samt landets politiker
har stor inverkan på utvecklingen av ungdomens person- lighet.
Staten påverkar utbildning och skolsystem med sina lagar. Det
ingriper dynamiskt och på många sätt, di- rekt och indirekt, inte
bara som bärare av viss övertygelse om vilken utbildning som är
och vilken dess syfte ska vara, men också som en indikator på hur

0
18
lärarna, eleverna, föräldrarna ska fungera och vilken inställning de
borde ha.

Samhället

När vi hänvisar till samhället som ett sätt att lära sig vad menar vi?
Vad är samhället? Samhället är summan av människor, deras
relationer, insti- tutioner, principer och alla faktorer som nämns
ovan (stat, familj, kyrka etc.). Med begreppet samhälle menar vi en
stor, autonom och organis- erad form av människor och sociala
grupper som påverkar varandra inom ramen för en gemensam
kultur inom de specifika geografiska gränserna och som har
gemensamma mål och intressen. Barnets personlighet är en
produkt av en lång- sam men stadig utveckling som påverkas av
alla sociala faktorer. Familj är den viktigaste enheten, centrum för
det sociala inflytandet. Inom familjen utvecklas de första
koncepten. Det är det sociala laboratoriet som arbetar med
övertygelser och principer. Då kommer skolan att förstärka och
utveckla dessa influenser. Regeringssystemet till- sammans med
massmedia och kyrka är också vik- tiga faktorer som hjälper barnen
att uppnå sina mål och förbereda dem för en framgångsrik an-
passning i samhället.

Läromiljö i skolan

Människor har spenderat mycket tid i klassrum- met, som börjar i

dagis och sträcker sig i åratal. De har tur de som har en skola eller
ett klass- rum där läraren var mycket uppmärksam på in-

19
lärningsmiljön, eller den fysiska, psykologiska och
undervisningsmässiga atmosfären. Inlärn- ingsmiljön i
klassrummet är avgörande för stu- dentens framgång och påverkar
eleverna på många sätt. En negativ inlärningsmiljö eller in-
ställning som påverkar studentinlärning på många sätt, såsom låg
studentprestation, dåligt beteende, student ångest eller
depression. Den fysiska miljön i klassrummet: Användningen av
utrymme innefat- tar hur möbler arrangeras och organiseras, hur
ma- terial lagra och underhålls, hur rena klassrummet är och den
övergripande färgen och ljusstyrkan. Ljusa affischer, organiserade
utrymmen och samarbetsin- lärningsarrangemang hjälper.
Eleverna behöver ett rent, ljust, organiserat utrymme för att stärka
läran- dets erfarenheter. Den psykologiska miljön är hur studenter
känner till deras lärande. En lugn atmosfär hjälper eleverna att lära
sig, både intellektuellt och socialt. Eleverna reagerar negativt när
de anser att saker är orättvisa, oklara eller oroliga för att komma i
trubbel. Undervisningsmiljön är inställningen för all undervisning.
Hon planerar sin instruktion att se till att hennes elever kan förstå
genom att använda olika lärandepraxis, som föreläsning, hands-on
aktiviteter, kooperativa inlärningsgrupper och massor av spel med
teater, rollspel och berättande. Alla dessa olika och olika metoder
gör skolan till en attraktiv miljö och studenterna är fokuserade,
engagerade ända ef- fektiv.

0
20
2.5.KREATIVT LÄRANDE

Kvaliteten, såväl som syftet med inlärningen, följer den personliga

utvecklingen. Således blir lärande, i stället för att vara ett enkelt
psykiskt fenomen, en reflekterande reaktion på miljön - blir en
avsiktlig handling som syftar till det längre målskapandet.
Lärande erbjuder den nödvändiga utrustningen för en person att
använda sin kreativitet på ett meningsfullt sätt. Det finns en
dynamisk, stark relation mellan kreativitet och lärande.Lärande är
per definition en kreativ process, medan varje form av kreativt
uttryck är en viktig inlärningskäl- la. I kreativt lärande tjänar
skapandet både som ett medelvärde och ett motiv för lärande.
Med andra ord är kreativt lärande erövringen genom en process av
kreativ interaktion - av kunskap och skicklighet som kan användas
för kreativa än- damål.
Den kreativa karaktären att lära sig i skolan är nu- mera ett föremål
för argument bland experter, politiker, lärare, föräldrar och
studenter. Kvaliteten på lärandet som tillhandahålls inom
skolmiljön tvivlar och utbildningssystemet som vi känner det
verkar ha nått ett slut.
Den kreativa inlärningsteori och praxis inkluderar alla försök till en
radikal reform av skolinstitu- tionen baserat på filosofin att göra
skolan till ett område av kreativitet och en källa till eufori för både
lärare och studenter
mål.

Kreativt lärande syftar till följande:

• Att göra skolan, särskilt offentlig skola, en attrak-

21
• tiv plats där lärare och studenter verkligen skulle
• investera sin energi och sina drömmar.
• Att ansluta kunskap med nöje, så att eleverna kommer att lära sig
att älska att lära sig.
• Att uppmuntra lärare att omvärdera sin del i in-
lärningsprocessen.
• Att bygga en ny typ av lärar-student relation.
• Att hjälpa eleverna att utforska sina talanger och lutningar.
• Att utveckla dom och icke-konventionellt tän- kande.
• Att utveckla sociala värderingar som uppmun- trar
kommunikation, sällskap och samarbete.
• Att göra skolan medvetet till ett område med kreativ interaktion
där personlig och kollektiv utveckling kommer att främjas lika.

Medel och instrument

För att täcka avståndet från traditionellt till kreativt lärande bör
vissa nya metoder för un- dervisning uppfinnas och tillämpas. För
att göra kreativt lärande från ett attraktivt teoriundervis- ning
måste lärare berika sina läromedel. Teknik (multimedia), lek och
konst, särskilt teater, kan visa sig vara värdefulla instrument mot
denna riktning. Enligt vår mening är konstmusiken, konsten,
teatern inte självständiga kunskap- sområden. De är inte “tillägg”
eller “ämnen” som ska läggas till i läroplanen som en alibi för en
utbildning som är i grunden steril och mekan- isk. Tvärtom tror vi
starkt att konsten kan tjäna som en rörlig energi, som en nyckel för
en olis- tisk utbildning, som länken mellan lärande och skapande.
Vi fokuserar särskilt på drama baserat på den pedagogiska
gemensamma platsen att imitation, handling och rollspel är de sätt
somett barn impulsivt använder för att kommunicera med sin
egen miljö och att lära av det.

0
22
Mer specifikt:
Drama , som ett samlingsområde för flera olika former av kreativt
uttryck, ger ett barn chans en att utforska sina talanger och lustar,
att utveckla sin personlighet.
Som en gruppaktivitet uppmuntrar drama kom- munikation och
kompanjonskap.
Drama kan också användas som ett alternativ för barn med
inlärningssvårigheter som inte svarar på traditionella
undervisningsmetoder. Utmaningen är att i praktiken bevisa att
drama kan tillämpas som en effektiv undervisningsme- tod för alla
ämnen som ingår i läroplanen. Inte en- sam men alternativt för att
göra inlärningsproces- sen flexibel, mångfärgad och
underhållande.

Antaganden

Som ett försök till en radikal utbildningsreform söker den kreativa

inlärningsteori och praxis lämpliga förutsättningar för att lyckas.
De minsta antaganden som ska beaktas är följande:

• Vetenskaplig planering av experter i sa- marbete med lärare

• Ekonomiskt stöd på uppdrag av staten och Europeiska
gemenskapen
• Lärare välutbildade, begåvade och med ett brett intresseområde
• En radikal förändring av politiken kring ut- bildning
• Det internationella samfundet borde
• besluta om några viktiga filosofiska och politiska frågor som:
• Vad är det främsta motivet att lära sig - konformationen eller

23
överläggningen av människorna?
• I vilken typ av personer, i vilken typ av medborgare vill vi lita på
framtida barn med inlärningssvårigheter som inte svarar på
traditionella undervisningsformer?
• What are our social visions for the age coming?
• I vilken typ av personer, i vilken typ av medbor- gare vill vi lita på
framtida barn med inlärningss- vårigheter som inte svarar på
traditionella under- visningsformer.

0
24
2.6.VARFÖR KREATIVT LÄRANDE?

Den kreativa inlärningsprocessen som en metod vid

undervisningen av
läroplanen återger den verkliga dimensionen och det verkliga
syftet med utbildningen; den som söker och förstår kunskap för att
kunna använda denna kunskap i det verkliga sammanhanget i det
vardagliga livet. CL erbjuder oförtömlig mängd mänskliga
situationer som är fantasifulla (de lig- ger inom ramen för fantasi,
“som om” situationer) där ett behov skapas för att använda
kunskap som tillhandahålls i skolan. Att arbeta inom en ram med
innehåll och inte använda specificerade, isolerade, repeterbara
övningar och aktiviteter vi flyttar från sterilt, repetitivt lärande till
mer män- skliga, erfarenhetssituationer som ger livet till de
fångade i böckerna. Kunskap är nära kopplad till handling och
interaktion. Barnen växlar i en säker miljö där kunskap testas och
samtidigt skapar de något de är intresserade av. Det är deras
skapande och de tar fullt ansvar för det. Vad som händer i klassen
händer från dem, och för dem och inte för deras lärares skull eller
ett varumärke.

25
2.7.ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR KREATIV INLÄRNINGSPROCESS

Kreativ inlärningsmetod baseras på 5 principer:

1) Alla människor har en infödd egenskap: förmå- gan att mima

och förmågan att spela genom vil- ka människor testar och lär sig
(för att genom att miming människor experimenterar också).

2) Alla människor lär sig när de har motiv och när de känner att
det de måste lära sig intresserar dem

3) Alla människor och speciellt studenter lär sig och förstår

bättre i en aktiv miljö, full av handlingar och händelser. Det
betyder att det inte räcker att undervisa genom att tala eller tala
om vad vi vill att de ska lära sig. Det är erfarenheterna som hjälper
dem att lära sig och uppleva härrör från handling.

4) Deltagarna ansvarar för sitt liv och förvärvar kunskap. Lärarna

blir enablers till deras ansträng- ningar att lära sig, de guidar och
visar möjliga sätt att lära, tänka, fungera.

5) CL ser slutligen lärandeprocessen som en process för

förändring. Den emotionella och intellektuella förändringen leder
till mognad och därmed till kunskap.

0
26
2.8.KONST OCH KREATIVT LÄRANDE

Konst i allmänhet riktar sig till publiken. De människor som

kommer att se en målning el- ler se en prestation. Allting händer,
det skapas av konstnärerna, inte bara för egen tillfredsstäl- lelse,
men främst för åskådarens skull. I en miljö där kreativt lärande äger
rum är källa till uttryck och kreativitet inte ett erkännande av
publiken utan den tillfredsställelse deltagarna själva får genom att
delta i situationen. Rollerna av skaparna och åskådarna växlar i
klassrummet. Det kreativa lärandet använder reglerna och
elementen (rötter) i konsten (rörelse, målning, dramatiska
konventioner, musik etc.) men är inte nödvändigtvis inriktade på
en prestation för en publik. Vad som än händer under en lektion i
kreativt lärande händer från barnen och för barnen. Konst hjälper
dem att förstå meningar. Konst kan ha en mer flexibel form men vi
glömmer aldrig deras element och huvudprinciper och läraren
hjälper barnen att lära sig hur man använder dessa principer.
Självklart kan vi använda den här metoden för det kreativa
lärandet för att lära oss själva. Vi utnyttjar huvudelementet i
Kreativt Lärande som är kreativitet för att lära ut konst som är
skapande och uttryck.

27
2.9.TEATER OCH LÄRANDE

Det viktigaste och det närmaste förhållan- det mellan teater och
lärande är det som det forntida grekiska folket har uttryckt: du ut-
bildas medan du blir underhållen. Barn i en dramasituation förblir
inte passiva framför ett presentationsuppträdande (bara tittar på)
men de är emotionellt och intellektuellt in- blandade och de
“upplever” kunskapen. Barn börjar känna igen sina personliga
förmågor och förstå sig själva och deras reaktioner bät- tre. Teatern
är en erfarenhetsram för inlärning, men eftersom den innehåller
elementen av utvärdering, diskussion, reflektion, involverar den
också den intellektuella delen av män- niskan. Barn undersöker de
olika dramasitu- ationer som läraren förbereder för dem och
han/hon ser till att inkludera läroplanens mål som han/hon vill
undervisa. I en dramalektion är lärare och elever inblandade i en
kollektiv insats och söker för att förstå och lösa problemet
i dramasituationen. Drama innefattar per defini- tion
dramasamverkan och interaktion. Lärande är mer sannolikt att
hända om det finns en sådan samarbetsanda och aktivt
engagemang.

0
28
2.10.KREATIVT LÄRANDE OCH SOCIALISERING

Att skapa sociala värderingar och beteenden (sociabilitet, vänskap,

kommunikation, toler- ans, samarbete osv.) genom kreativt lärande
i grundskolan.

Ett av de främsta syftena med skolundervisn- ing, särskilt med

spädbarn och grundskolor, är barnets socialisering, som passerar
från världen av “mig” till “oss”, från de skyddande familjevapnen till
en större cirkel av interper- sonella relationer, styrda av regler och
princi- per. Det känslomässiga klimatet för denna resa är
avgörande inte bara för barnets skolförlopp utan också för
byggandet av sin personlighet.

Eftersom det är allmänt känt och bekräftat av experterna, lider ett

barn som passerar skolans dörr för första gången någon form av
chock. Effekten av denna chock (intensitet, längd, konsekvenser)
beror på ett antal fak- torer, uppdelad i två grupper.
Den första gruppen av faktorer är relaterad till barnets bakgrund
(karaktär, tidigare erfar- enhet, typ av familj och samhälle han bor i,
föräldrarnas socioutbildningsnivå osv.).
Den andra innehåller alla antaganden om själva skolan (miljö,
känslomässigt klimat i klassrummet, lärarens personlighet etc.).

Att ett barn ska komma in i skolan anses dock vara en stor
förändring, eventuellt den störs- ta utmaningen som det någonsin
ställts inför sitt liv.
Speciellt för barn som bor i storstäder, som växer upp i lägenheter

29
och är vana att leka på egen hand, är förändringen enorm. För
första gången inser de att de inte är “världens centrum”, att deras
behov kan strida mot an- dras behov, att de har skyldigheter
utöver rättigheter och att de nu måste hävda och förtjäna saker de
brukade ta för givet, till ex- empel uppmärksamhet, beundran,
beröm och kärlek. Och allt detta i en ny, okänd miljö med specifika
regler för funktion, med strikt tidsplan, med krav på framsteg. De
förväntas inte bara anpassa sig i detta nya skick utan också erövra
kunskap och förmågor, “att lära”.

De kreativa lärandepraxisarna är avsedda att underlätta barnens

anpassning i skolmiljön och att uppmuntra deras socialisering i
allmän- het.
Delta i aktiviteter tillika gruppspel, barn kommu- nicerar med
varandra, delar erfarenheter, testar sina gränser och släpper ut
obehagliga känslor. Barn, som vi alla vet, är mycket mer villiga att
lära och respektera regler i ett lekkontext snarare än i en “allvarlig”
omständighet. När barnen leker är de vanligtvis ärliga, rättvisa och
disciplinerade. Gruppen själv ser till att “säga till” det “fuskande”
barnet!

Samspelet i ett lekkontext med regler och mål in- nebär att barn
adopterar olika roller (ledande el- ler stödjande) och att förstora
deras uppfattning om verkligheten. Det självcentrerade tänkandet
sjunker tillsammans med själviskt beteende, vilket ger utrymme till
tolerans och sociabilitet. De ömsesidiga målen, liksom de
ömsesidiga svårigheter som ställs inför processen, minskar
konkurrensen och främjar samarbete och följe- slag.

Läraren samordnar “leken” och vägleder det tak- tiskt mot

lärandemålet. Han/hon ingriper vid be- hov för att erbjuda utlopp
och motiv och för att säkerställa gruppens sammanhang. Hans

0
30
lugna, vänliga och stabila beteende utgör den adek- vata
känslomässiga ramen och fungerar som en modell för de små.

I det moderna samhället förväntas skolan inte bara reagera på sin

traditionella roll utan även på behov och krav som tidigare tider
gjorts av familjen och grannskapet. Barn, nuförtiden, har inte
tillräckligt med tid eller utrymme att leka med varandra, och denna
brist påverkar deras psykiska hälsa och deras sociala anpassning.
Moderna skolor bör täcka detta behov och introducera lek i
klassrummet i kombination med läroplanens syften.

31
2.11.VAD BARNEN LÄR SIG FRÅN KONST GENOM KREATIVA
METODER

Fler och fler skolor och skolprogram ger möjlighet till kre- ativitet i
skolprogrammet och till konst i allmänhet. Uni- versiteten i de
avancerade länderna lär till framtida lärare och utbildare, kurser
baserade på kreativitet i klassrum- met. De fyra kurser med det
kända namnet STEM Veten- skap, Teknik, Ingenjör och Matematik)
blev STEAM, efter- som konst är bland ingenjör och matematik.
Det finns faktiskt många färdigheter som barn lär sig av konsten.

Vi tar upp 10 av dem

1. Kreativitet - Att kunna tänka på fötterna, närma sig uppgifter

från olika perspektiv och tänka “utanför lådan” kommer att skilja
ditt barn från andra. I ett konstprogram kommer ditt barn att bli
ombedd att recitera en monolog på 6 olika sätt, skapa en målning
som representer- ar ett minne, eller komponera en ny rytm för att
förbättra en musikbit. Om barn övar på att tänka kreativt, kommer
det naturligt för dem nu och i deras framtida karriär.

2. Självförtroende - De färdigheter som utveck- lats genom teater,

utbildar dig inte bara hur man övertygande levererar ett budskap
utan bygger också det förtroende du behöver för att ta ställning till
scenen. Teaterutbildningen ger barnen övning som går ut ur sin
komfortzon och låter dem göra misstag och lära sig av repetition.
Denna process ger barnen förtro- endet att uppträda framför stor
publik.

3. Problemlösning – Konstnärliga skapelser är födda genom att

lösa problem. Hur gör jag denna lera till en skulptur? Hur skildrar
jag en viss känsla genom dans? Hur kommer min karaktär att reag-
0
32
era i den här situationen? Utan att ens inse det kommer barn som
deltar i konsten konsekvent utmanas att lösa problem. All denna
problemlösning utvecklar barns färdigheter i resonemang och
förståelse. Detta kommer att bidra till att utveckla viktiga prob-
lemlösningsförmågor som krävs för att lyckas i alla karriärer.

4. Uthållighet – När ett barn plockar upp en fiol för första gången
vet han hon att det inte är ett alternativ att spela Bach med en
gång. Men när barnet övar, lär sig färdigheter och tekniker och inte
ger upp, så är Bach-konserten så my- cket närmare. I en alltmer
konkurren- sutsatt värld där människor blir upp- manade att
kontinuerligt utveckla nya färdigheter är uthållighet väsentlig för
att uppnå framgång.

5. Fokusera– Möjligheten att fokusera är en viktig färdighet som

utvecklats genom en- semblearbete. Att hålla en balans mel- lan
att lyssna och bidra med en stor koncentration och fokus. Det
kräver att varje deltagare inte bara tänker på sin roll, utan hur deras
roll bidrar till den stora bilden av vad som skapas. Ny forskning har
visat att deltagan- de inom konsten förbättrar barnens förmåga att
koncentrera sig och foku- sera på andra aspekter av deras liv.

6. Icke-Verbal Kommunikation – Genom erfaren- heter inom

teater- och dansutbildn- ing lär barnen sig kroppsspråket. De
upplever olika sätt att röra sig och hur dessa rörelser
kommunicerar olika känslor. De coachas sedan i presta-
tionsförmåga för att de ska skildra sin
karaktär effektivt för publiken.

33
7. Ta Emot Konstruktiv Feedback – Att få konstruktiv feedback
om ett uppträdande - eller bild- konststycke är en vanlig del av en
kons- tinstruktion. Barn lär sig att feedback är en del av lärandet
och det är inte något att bli förolämpad av eller att ta personligt.
Det är något användbart. Målet är att förbät- tra kompetensen och
utvärdering införlivas vid varje steg i processen. Varje konstdisci-
plin har inbyggda parametrar för att säker- ställa att kritik är en
värdefull upplevelse och bidrar starkt till framgång av
slutprodukten.

8. Samarbete– De flesta konstdisciplinerna är samar- betande i

naturen. Genom konsten övar barnen på att arbeta tillsammans,
dela ans- var och kompromissa med andra för att uppnå ett
gemensamt mål. När ett barn har en roll att spela i ett musikband,
eller en teater- eller dansproduktion, börjar de förstå att deras
bidrag är nödvändigt för gruppens framgång. Genom dessa
erfarenheter får barnen förtroende och börjar lära sig att de- ras
bidrag har värde även om de inte har den största rollen.

9. Dedikation– När barnen övar på att slutföra konst- närliga

strävanden som resulterar i en färdig produkt eller uppträdande,
lär de sig att as- sociera engagemang med en känsla av pr-
estation. De övar att utveckla hälsosamma
28 arbetsvanor för att vara i tid för repetitioner och föreställningar,
respektera andras bidrag och anstränga sig i ett bra slutre- sultat. I
scenkonsten är belöningen för engagemang den varma känslan av
en publiks applåder som kommer att ösas över dig, vilket gör alla
dina insatser vär- da.

10. Ansvar – När barn övar på att skapa något ge- mensamt, blir
de vana vid tanken att de- ras handlingar påverkar andra

0
34
människor. De lär sig att när de inte är beredda eller i tid, lider de
andra människorna. Genom konsten lär sig barn också att det är
vik- tigt att erkänna att de gjorde ett misstag och tar ansvar för det.
Eftersom misstag är en vanlig del av lärandeprocessen i konsten
börjar barnen se att misstag händer. Vi erkänner dem, lär oss av
dem och fortsätter.

Att leka, att lära sig, att utbilda

Det är allmänt accepterat att de etablerade under-

visningsmetoderna har förvisat kreativitet och krea- tivt tänkande
från skolan. Formen är så smal och stereotyp och ger inte
möjlighet till innovation och initiativ. Barn är rädda att om de flyr
lite från stand- ardgatan hotas de av okända faror.
Det dagliga officiella programmet i skolan är styvt och detta
fenomen sker inte bara i Grekland utan i de flesta
utbildningssystemen i Europa. Maskinin- lärning (rote) är rådande
och påverkar, barn blir “in-formations- och datasamlingsbehållare”
(och inte verklig kunskap).
Undantag är de skandinaviska länder som försöker alter- nativa
utbildningssystem med tydlig riktning för att göra
skolprogrammet och utbildningssystemen mer kreati- va. Genom
att använda ämnen som konstruktioner och simuleringar,
uppmuntrar de barnen att samarbeta, prata, fråga, använda sina
händer och i allmänhet deras kropp. De ger barn motivationen för
att skapa ett sätt att tänka mer oberoende, rikt och kreativt.
Sikten - utbredd bland lärare, föräldrar och staten - att “lek”, “att
leka” 2 är slöseri med användbar tid, är felaktigt och utan realistisk

35
grund. Leken (det exakta ordet är “att leka”) är ett andligt äventyr
för barnen. “Att leka” väcker problem och kräver lösningar från
barn, det uppmuntrar till samarbete och kollektiv insats, det kräver
initiativ och på så sätt visar talanger och färdigheter som barn kan
ha. Genom att leka blir ett abstrakt begrepp - så suddig och okänd
– blir specifik och barnet förstår det, erövrar det, för det här
begreppet tar form. Och med detta menar vi inte något vagt och
osäkert, utan vissa saker och ting som härrör från kurser. Begrepp
inom fysik, kemi, matematik, som genom barnets ögon är torra och
tråkiga, kan bli, genom den kreativa processen och leken (i den
mening som vi definierade ovan), spännande och kul för student-
er. Det enda som krävs är att läraren ska hitta vägar och ge sådana
former i ämnena.
Till exempel när det gäller det engelska systemet sprids tre
magiska ord mellan lärarna: I fri översättning skulle vi säga

AUTENTITET, AUTONOMI, OSÄKERHET

Och vi förklarar:

AUTENCITET : Verkliga problem (även de teo- retiska problemen

som tar realis- tisk form) sätts och löses på rätt sätt. Som ett
resultat är det moti- vation och intresse för lösningen.

AUTONOMI : Barn har möjlighet att utforska sina egna idéer och
lösa problem som de själva bestämmer.

OSÄKERHET : Problemen som tas upp av något ämne behandlas

inte som löst (av andra) som vi måste till- godogöra oss utan
förhandlingar, men det tillåter frågor, invändnin- gar, klagomål och
- som ett resul- tat - argumentation och diskus- sion

0
36
2.12.LÄRARENS ROLL DEN NYA LÄRARE-STUDENT
RELATIONEN

I den kreativa lärandeprocessen har barnskolläraren och

grundskolläraren antagit den grundläggande uppfattningen att
lärandet börjar med barnen och slutar med barnen. Det är den så
kallade Student- centrerade metoden som ligger till grund för
barnen själva och inte lärarens makt. Läraren har en un-
derlättande, stödjande roll i klassrummet. Lärarens förhållande till
eleverna bygger på en miljö av delta- gande, ömsesidigt
förtroende, acceptans och samar- bete. Undervisningen är inte
längre den kraftfulla bilden i klassrummet som känner allt,
myndigheten, utan blir varm, mänsklig och redo att dela barnens
frågor. Läraren delar olika mänskliga och sociala re- lationer och
krav. Det finns stor vikt vid kreativ, själ- vupptäckande ny kunskap.
Studentens kreativitet spelar en viktig roll, eftersom vid
kunskapsnivån av lärande av alla typer av kunskaper så behöva
barnets aktivitet och deltagande.

37
2.13.LÄRARENS ROLL PÅ SKOLAN

Enligt troen på denna metod, vars underlag är att in-

lärningsprocessen är barnet själv, förändras lärarens roll. Det är inte
längre beskrivande, korrigerande, auktoritärt. Vi lägger större vikt
på lärarens egenska- per som en ledare, vän, kollega och facilitator,
som person som vill hjälpa studenterna i deras ansträng- ningar att
lära sig. Läraren litar på sina elever tillräck- ligt för att låta dem göra
sina egna val om kunskap och hur de skulle vilja förvärva det, i en
process som.

0
38
2.14.VIKTIGHETEN AV LEK I KREATIVT LÄRANDE

Lek och speciellt det fantasifulla lekandet är något som framträder

i människans liv på ett mycket tidigt stadium. Barn experimenterar
inom lek, de antar olika roller, de försöker upptäcka nya sätt att
bete sig och de ser handlingarna och reaktionerna mot dessa
beteenden. I det kreativa lärandet blir denna lek mer organiserad
(och det är här konsten generellt bidrar) och de har mer specifika
utbildningsmål.
Dessutom tar Kreativ inlärning ramen och innehållet i dessa lekar
och överför det inte bara till det verkliga livet, men i det kreativa
lärandet söker vi också efter de universella betydelserna av livet.
Lek och Kreativt lärande är nära inbördes (många gånger använder
vi lek i processen) men har fortfarande vissa grundläg- gande
skillnader. Likheterna och skillnaderna är föl- jande:
- Båda aktiviteterna är baserade på det mänskliga be- hovet av att
leka/härma, genom att arbeta med ett fantasifattigt sammanhang
som upphäver realtid, plats, roller och åtgärder.
- Tid, plats, karaktärer och handlingar får en mer sym- bolisk
karaktär i båda aktiviteterna och vår förmåga att delta i båda dessa
aktiviteter beror på vår förmåga att glömma verk- ligheten för en
tid och på vår förmåga att läsa och förstå de symboliska
handlingarna och meningarna.
- Båda verksamheterna har regler och principer. Men lek och
fantasifulla spel är reglerna tydligare, medan i Kreativt lärande
tidigare internt.
- Båda aktiviteterna behöver ett fysiskt, mentalt, in- tellektuellt och
emotionellt engagemang och medverkan.

39
- Båda har spänningselement, överraskning och fokus är tydligt.
Men i Kreativt lärande behöver vi överväga de ytterligare
elementen som har med konst att göra.
- Kreativt lärande till skillnad från spel har speci- fika
utbildningsmål och vi använder Kreativt Lärande för att lära våra
mål.
- Kreativt lärande ger oss möjlighet att undvika repetition, något
som är vanligt i dramatiken, och vi kan välja mellan en obestämd
mängd fantasifulla situationer och mänskliga samman- hang.
- I det kreativa lärandet finns ingen ytlig imita- tion där studenter
bara mimar handlingar men de deltar med sig själv, de arbetar
intellektuellt och emotionellt inom ett visst sam- manhang, en
upplevelse som liknar verkligheten men har konsekvenserna av
det verkliga livet. Barnen tar sig i detta fantasifulla sammanhang
och de försöker inte fly till en efterligning.
- I Kreativt Lärande har vi en väldigt medveten implementering av
den dramatiska formen om skapandet av meningen.
- Slutligen i det kreativa lärandet håller konstens delar en mycket
hög position.

0
40
2.15.DRAMATISKA KONVENTIONER

De dramatiska konventionerna är tekniker som vi använder i

drama för att strukturera den dramatis- ka aktiviteten. Vi använder
konventionerna för att utforska, att fokusera på en specifik åtgärd,
för att främja drama osv. Följande lista innehåller några men inte
alla konventioner.

STILLBILD: Deltagarna skapar en bild, en bild med sina kroppar

som ser ut som ett foto eller vaxbilder eller statyer.
INTERVJUER: Deltagarna agerar som journalister för detektiv och
historiker som söker information. Konventionen används för att
främja drama, eller att upptäcka nya element eller att förstå en
situa- tion.
MÖTEN: Formella eller informella möten för att presentera
information, eller att fatta beslut, eller att planera nästa åtgärd,
eller för att lösa problem. Former: Församlingar,
familjediskussioner, fack- möten, protester etc.
TANKESPÅRANDE: Uppenbarelsen av barnets privata tankar i roll
antingen genom förhör eller genom presentation. Att avslöja
förhoppningar, rädslor, djupa tankar om situationen.
Att ge vittnesmål: Beskrivningen av en incident av någon som
påstår att ha varit ett vittne men inte en deltagare i situationen.
KOLLEKTIVT MÅLANDE: Vi ger en fysisk, kollektiv bild för att
representera människorna, platsen, situationen.
EXPERTENS MANTEL: Barn blir specialister på ett fält; historiker,
arkitekter osv. Läraren är inte den person med mest kunskap i
klassrummet. Kraften flyttar, skiftar från läraren till barnen. Läraren

41
utfor- skar med barnen. Barnen har färdigheter och kun- nande.
KARTSKAPANDE/DIAGRAM: Inom eller utanför rol- len återskapar
deltagarna platsen där dramat äger rum (fabrik, skog, by, stad,
laboratorium etc). ROLL PÅ VÄGGEN: Barnen ritar ett diagram/en
ram av människokroppen med sin egen kropp på ett papper som
de lägger på väggen, och därigenom arbetar de med karaktärens
inre och yttre egen- skaper.
HETA STOLEN: Barn som grupp frågar öppna el- ler stänga frågor
till olika karaktärer i situationen för att upptäcka karaktärerna eller
bakgrunden på karaktärerna.
LÄRARE-I-ROLL: Läraren antar en roll som skiljer sig från hans
lärarroll i klassrummet för att flytta drama på eller för att hjälpa
eleverna i ett möjligt stopp, eller att hjälpa till med ifrågasättande,
eller betona en punkt.
IMPROVISERING: En spontan representation av en specifik
situation av deltagarna som har lite tid att förbereda scenen. En
given uppsättning infor- mation ges men barnen lämnas ensamma
för att skapa och ta sig an situationen.
REFLEKTION: Det är en konvention som används i drama för att
reflektera över händelser i roll eller ur roll för att öka förståelsen,
sammanfatta eller svara på några frågor och lösa några problem.
ANVÄNDNING AV OBJEKT SOM SYMBOLER: An-vändning av
objekt för att starta eller fortsätta ett drama.
RÖSTER I HUVUDET: När en karaktär i drama står inför ett
dilemma eller ett svårt beslut blir resten av deltagarna den andra
rösten som representerar karaktärens motsägelsefulla tankar eller
reagerar som karaktärens kollektiva
medvetande. FORUMTEATER: En situation eller en improvisation
som barnen valt för att undersöka den särskilda erfarenheten
presenteras framför övriga delta- gare. Medan resten av
deltagarna, “publiken” tit- tar på alla har rätt att stoppa åtgärden
när de tror att åtgärden inte leder någonstans och försöker ta den

0
42
roll som de tycker är svag och försök att anta det annorlunda.
SKAPANDE AV SLOGANS: Grupper av barn skapar slagord, titlar
för tidningar eller tidskrifter, bokru- briker, eller ger titlar till bilder.
DAGBÖCKER, BREV, JOURNALER, MEDDELANDEN:Dessa är
skrivna texter från eleverna eller läraren under eller före eller ens
efter drama, in eller ut av roll, och de används för reflektion, som
bevis eller som ett sätt att ta in ny spänning.
RITUAL, CEREMONI: Deltagarna står inför särskilda situationer
som har en traditionell, särskild ritual- istisk karaktär och som
innefattar regler och koder. Till exempel bröllop, marsch,
begravning etc. ANALOGI: Ett problem hanteras inte direkt, utan
genom en parallell situation som speglar prob- lemet. Vanligtvis är
sådana situationer mycket smärtsamma eller mycket kända eller de
som kan förorsaka fördomar. Exempel på analogi är myterna och
sagorna.

43
3.DEN KREATIVA
LÄRAREN

0
44
3.1.LÄRARENS ROLL

Enligt tron på denna metod, vars underlag är att in-

lärningsprocessen är barnet själv, förändras lärarens roll. Det är inte
längre beskrivande, korrigerande, auk- toritärt. Vi lägger större vikt
på lärarens egenskaper som en hjälpreda, vän, kollega, facilitator,
som person som vill hjälpa studenterna i deras ansträngningar att
lära. Läraren litar på sina elever tillräckligt för att låta dem göra sina
egna val om kunskap och hur de skulle vilja förvärva det, i en
process som i huvudsak hand- lar om eleverna själva. Lärarna blir
mer känsliga mot studenternas sociala och emotionella behov, de
visar empati och svarar positivt. Det betyder inte att lärar- na inte
följer en läroplan eller att det inte finns några regler i lärprocessen.
Tvärtom finns det regler och ämnen men studenterna deltar i
förfarandena för att bestämma dessa regler och hur läroplanen ska
läras och läraren ser till att dessa regler följs. Mer specifikt försöker
läraren på barnkammaren och grundskolan:
- att stödja interaktionen mellan eleverna själva och mellan
eleverna och läraren
-att provocera och odla studentens intresse för olika kreativa sätt
- att uppmana och ge möjligheter till uttryck och delt- agande
- att visa äkta intresse för vad studenten gör
- att erbjuda chanser så att barnet kommer att kunna söka och
förvärva kunskapen och har chansen att up- pleva många saker
- att tillåta och uppmana barnet att göra saker självs- tändigt och i
grupper.

i huvudsak handlar om eleverna själva. Lärarna blir mer känsliga

45
mot studenternas sociala och emo- tionella behov, delar empati
och svarar positivt. Det betyder inte att lärarna inte följer en
läroplan eller att det inte finns några regler i lärprocessen. Tvär-
tom finns det regler och ämnen men studenterna deltar i
framtagandet för att bestämma dessa regler och hur läroplanen
ska läras och läraren ser till att dessa regler följs. Mer specifikt
försöker läraren:
• att stödja interaktionen mellan eleverna själva och mellan
eleverna och läraren att provocera och odla studentens intresse på
olika kreativa sätt
• att uppmana och ge möjligheter till uttryck och deltagandes
• att visa äkta intresse för vad studenten gör
• to show authentic interest in what the student does
• att erbjuda chanser så att barnet kommer att kunna söka och
förvärva kunskaper och har chansen att uppleva många saker
• att tillåta och uppmana barnet att göra saker självständigt och i
grupper.

0
46
3.2.LÄRARENS ROLL OCH DRAMANS ELEMENT

I det kreativa lärandet använder vi drama som under-

visningsmetod. Det är ett alternativt sätt att lära sig. Denna metod,
som det framgår av namnet själv, lånar mycket av dramatiken själv,
och dessa kan användas amatöriskt eller utanför en drama-lektion,
men de är fortfarande mycket viktiga och viktiga delar för ramen
där vi som lärare kommer att arbeta. Dessa element bör ingå i en
dramalektion och beaktas innan du plan- erar den.
Grundelementen är följande:

Människokontext: Den grundläggande källan genom vilken vi

härleder vårt material för skapandet av den fantasifulla ramen är
människan själv. Männi- skan med sina relationer, hans åsikter,
hans fördomar och hans dagliga roller ger oss källan för att välja
och hitta på vilket fantasifulla sammanhang vi ska jobba. I drama
måste vi möta “som om” situationer som liknar verkligheten. Dessa
situationer inkluderar dilemman, problem, frågor som behöver ett
svar och en lösning. Människokontexten ger oss materialet för att
skapa dramakontexten

Dramakontext: Från detta mänskliga sammanhang som erbjuder

obestämt antal situationer väljer vi ett sammanhang, en situation
som passar den fantasiful- la ram som vi skulle vilja arbeta med. Till
exempel en resa till rymden där människorna försöker övertyga en
främling att återvända med dem till jorden. Det män- skliga
sammanhanget här är situationen där någon försöker övertyga

47
någon annan att göra något. Det fantasifulla sammanhanget är
resan till rymden.

Roller-tecken: Dnom detta dramatiska samman- hang finns

tecken som fungerar. Vi väljer de möjliga roller som kommer att
vara involverade i åtgärden och vi ger dem vissa egenskaper. I det
ovanstående exemplet har vi inte bara en främling men vi har
någon som är rädd, tvekar men ändå vill träffa män- niskor. På så
sätt ger vi dem mer konkreta roller, men vi låter också barnen att
lägga till från sig själva. Vad och hur detaljerad information vi ger
till barnen för karaktärerna beror på oss och vad vi vill uppnå.

Spänning: I det dramatiska sammanhanget vi har valt måste det

vara en slags spänning, ett problem som behöver lösas, annars
kommer intresset att ble- kna snabbt. Precis som i alla slags drama
aktiviteter (prestanda, film, improvisation etc) behöver vi någon
form av emotionell eller intellektuell spänning men inte
nödvändigtvis från en stor katastrof. Spänning- skällan kan vara
mer intern, såsom en oväntad hän- delse eller ett dilemma.
Fokus: Så snart vi har valt det dramatiska samman- hanget och
spänningen vmåste vi fokusera på denna spänning. En specifik
fråga som vi skulle vilja under- söka genom detta sammanhang.

Fantasiplats: I en drama session måste vi välja en plats som passar

vår situation och har en symbolisk mening också. Vi kan ändra
inställningarna inom en dramalektion, men vi måste ta hand om
koherensen. Det är viktigt att eleverna inte skulle vara förvirrade
och distraherade av platsändringar.

Tid: En dramalektion äger rum under en klassrum- stid. Det här är

realtid men i dramakontext är vi också oroade över den fiktiva
tiden som kan vara mer flexi- bel. Vi kan flytta genom det förflutna
0
48
och framtiden med samma lättnad som vi skulle flytta i nuet.

Vi måste också välja en tidsram som passar situ- ationen och

platsen. Det finns flexibilitet men vi måste uppmärksamma att vi
inte förlorar samman- hållningen.

Methexis (Deltagande): Det här är den del av drama som

förbinder konsten med lärandet. Medan deltagarna arbetar i det
fiktiva sammanhanget, inser någonstans i sitt sinne också det
verkliga samman- hanget, för de arbetar som dem själva och de tar
sig själva (vilket är mycket verkligt) i dramat. Detta blir tydligare när
läraren slutar drama och speglar sig ur roller. Genom denna
reflektion blir vad de har up- plevt mer medvetet. Barn som
publiken i föreställn- ingen bor samtidigt i den fiktiva och verkliga
världen.

Språket och rörelsen : Uttrycket för uttryck i dra- ma är språk och

rörelse. Vi använder dem inte bara för att uttrycka eller beskriva
våra känslor, idéer och så vidare men också världen runt oss. Vad
som gör dessa två medel till särdrag i drama är att rörelserna,
orden, uttrycken alltid håller någon typ av symbol- isk, kraftfull
mening. Valet av uttrycksformer är mer medvetet och kraftfullare
om meningen och påmin- ner om poesin. Det finns ingen
anledning att överb- elasta uttrycket och tal eller be från barnen
att flytta hela tiden.

49
Symboler: En del av dramat innehåller symboler som föremål,
rörelser, ljud, märken. Det är nödvän- digt att ha tydliga symboler i
den meningen att den underförstådda meningen ges, även om
barnen inte är medvetna om det. Men vi behöver inte ha de per-
fekt utformade symbolerna för att ha drama. Ibland kan barn hitta
implicita meningar där vi inte har tit- tat. Till exempel i en drama-
lektion som rör rasism om vi har en vit journalist och en svart
anställd för att
ge ett handslag som kan vara en symbol för förtro.

0
50
4.DEN NYA METODEN

51
4.1.ANVÄNDNING AV DEN NYA METODEN

Kreativt lärande är ett förvärv av kunskaper och fär- digheter

genom aktivt deltagande.

Det är ett kombinerat förfarande för en kreativ ut- byte mellan

individen och hans naturliga eller so- ciala miljö.

Lärande är en komplicerad mänsklig funktion som har rötter både i

den psykologiska och den fysi- ologiska delen av människan. Det är
resultatet av både intern och extern verksamhet, som syftar till att
förvärva kunskaper och färdigheter. Lärande- processen blir mer
intressant och sammansatt när den flyttar sig från
memoriseringsstaten till en stat där grundläggande mänskliga
funktioner är inblan- dade.

Lärande kan kallas kreativt om det ger upphov till fantasi, minne,
känslighet och känslan, mimesis, [efter den aristoteliska ideen], lek,
konst och ska- pande och också, lärande, är kreativ när den får er-
farenhet från ovanstående.

CLEAR syftar till att dechiffrera kopplingarna mel- lan ovanstående

funktioner för utbildnings proces- sens skull. Det syftar till att
introducera en samtida,både teoretiskt och i praktiken,
undervisningsmetod, som skiljer sig från det existerande och som

kommer att ge nya livliga element till lärarens elevrelation.

Detta lärar-elevförhållande har genomgått många förän- dringar

och metoder. Det har tagit upp teaterspelet, roll- spelet [rollspel
eller deltagande teater], eller det har an- vänt berättande. Men vad
är målet alltid ett; erövringen och utvecklingen av människans
0
52
kunskap om sig själv, sin miljö och de lagar som styr det. Drama i
utbildning, teater i utbildning, utvecklings drama. Dessa vi kunde
kalla förfäderna och grunden för den metod som Clear vill täcka,
formulera och ta tag i.

53
4.2.TEATER OCH KREATIVT LÄRANDE

Vissa saker bör klargöras redan från början.

När vi talar om kreativt lärande är det inte underförstått att vi

hänvisar till teatern. Kreativt lärande syftar till helt olika mål. Enligt
Berthold Brecht: teaterns målsättning är att underhålla, medan den
specifika uppgiften om kreativt lärande är att förstå och förvärva
kunskap genom teatraliska vägar och vägar.

Om teatern vill komma fram till Aristoteles katarsis i slutet av varje

föreställning, på samma sätt, läraren ar- betar med kreativt lärande,
önskningar når en analog platå, så att endast erövring av förvärvad
kunskap kan ge.

När vi observerar en teatralisk lek ser vi att det finns ett tema, en
myt eller en historia som bygger åtgärden och inom sina gränser
kommunicerar karaktärerna, kon- verserar, konflikter, offrar och
lever sina liv igen.

Vi kommer nu att säga att en liknande situation sanno- likt

kommer att uppstå i ett klassrum medan läraren be- handlar
undervisningsämnet.

Allt han behöver göra är att urskilja myten och konflik- terna, att
organisera och att äntligen komma fram till slutet av vägen.

På samma sätt som det som inträffar i den naturliga världen

sannolikt kommer att ingå i våra liv, kan vi säga att någon person
eller andra människor skulle kunna få det att reenacted och sedan
leva genom erfarenheten.

0
54
4.3.TEATER I KLASSRUMMET

Kreativt lärande använder teatertekniker medan det omfattar en

metod för undervisning. Kreativa och praktiska element som härrör
från en rad an- dra konster kommer sannolikt att användas. Teat-
ern är emellertid sannolikt den viktigaste källan sedan, här har vi
åtgärden och erfarenheten in- förlivad, främst den kollektiva
erfarenheten sna- rare än individen.

Här har vi en alternativ typ av lärande, en metod som tar element

från drama som kan fungera som amatör eller inte, men som dock
är oumbär- liga för att skapa den inställning som vi ska arbeta med.

Teaterkonsten skiljer sig från kreativt lärande. I ett teatraliskt lek

ligger vårt huvudintresse i det slut- liga resultatet att det är
integrerat och perfekt, det vill säga att leken är värd att delta. I
kreativt lärande täcker vårt huvudintresse mediet, tekni- kerna och
de olika sätten vi använder inom grän- serna för undervisningen,
medan det slutliga re- sultatet beror på omfattningen av lärandet
som eleverna har fått med andra ord, hur bra de varje gång de
förstår lärandeobjektet.

Än en gång bör vi klargöra att kreativt lärande inte på något sätt

ska vara inblandat i kraven på ett “konstverk”. Den “vackra” vi söker
i ett konstverk, har en helt annan mening i frågan om kreativt
lärande. I det specifika fallet när vi talar om den vackra, hänvisar vi
till att utöka kunskap som upp- nåtts genom att spela, agera eller
skapa. Vårt in- tresse och uppmärksamhet borde dyka i fältläran-

55
det, hur väl vi tillgodogör oss kunskap och i vilken utsträckning vi
erövrar lärandets syfte.
Det ligger därför inom detta system som bildas en- ligt våra
utbildningsmål och hur läget planeras att vi bör ta hänsyn till
följande:

Mänskligt fält

Fantasifulla rike

Roller - tecken

Den dramatiska konflikten

Centrum av intresse

Fantasifull plats

Tid Deltagande

Språk och rörelse

Symboler

En noggrann analys och definition av ovanstående kan

åstadkommas genom att använda ett exempel från det
schemalagda dagisprogrammet..

0
56
4.4.VAD EN LÄRARE BEHÖVER FÖR ATT SKAPA EN KREATIV
LEKTION

1) Framför allt måste en lärare ha viljan och hen måste försöka göra
lektionen mer underhållande och intressanta.
2) Sätta sin fantasi i rullning
3) Att veta vad “hen bär i sin resväska” vilket innebär att hen
känner till ens styrkor och svagheter för att kunna utnyttja dem i
den kreativa prossesen.
4) Hen måste vara medveten om och kän- na sin klass sociala hälsa
och barnens förmågor och behov (vad deras intressen är, om och
hur de kan arbeta i grupp, vil- ka personliga erfarenheter de bär
etc)
5) Kunna ställa frågor och söka efter svaren med eleverna
6) Kunna samarbeta och acceptera barnens förslag.

57
4.5.AKTÖRENS ROLL OCH FUNKTION

Skådespelaren memorerar inte.

Skådespelaren ‘lär sig’ i bilder, reagerar på stimulanter och

upplever känslor. Med denna typ av inre kraft agerar
skådespelaren. Handlingar, internt (liv, känner, lider) och externt
(handlin- gar med konkreta handlingar, rörelser, tal osv.).
Skådespelare, med hjälp av sin fantasi och käns- lighet, och
naturligtvis deras erfarenhet, läser under linjerna och upptäcker
det känsliga, emo- tionella materialet som finns utanför orden och
meningarna.

På så sätt “översätter” de orden till bilder, stimu- lanser och

erfarenheter och sedan igen till ord. Bara nu är ordet lekfullt av
känslor och erfarenhet. Så, skådespelarna “lever” ett annat “liv”.
Och många gånger är detta liv verkligt (eller ännu mer) verkligt än
det verkliga livet. Orden får motivation och färg, rytm, rörelse och
känslomässig vikt och texten fermenteras tillsammans med
skådespelaren och hans / hennes uttryck, det skrivs ut i hans /
hennes celler. På så sätt kan skådespelaren ompröva orden
spontant och exakt när hen vill, utan stor intellek- tuell
ansträngning.
Hen måste se till att hitta början av känslan, då led- er en känsla
den andra, en känsla är född från en annan och allt kommer
naturligt. Liksom krokarna i en kedja leder de alltid till nästa.

I skådespelarens fall kan vi inte tala om minne i verk- lig

bemärkelse. Men det finns ett annat slags minne. Minnet av
känslor. Varje känsla av att skådespelaren lever, motsvarar ett visst
uttryck. Det blir ett tal med strukturerad syntax, rytm och
intonation

0
58
I kreativt lärande använder vi alla dessa “ingredienser”, att
bestå av en lärandeprocess och inte en konstnärlig skapelse. Vi
bildar en miljö, en atmosfär där vi väljer att existera med barn som
är känsliga för känslor. En miljö rik på stimulanser för att tjäna som
grund för barns fantasi.

Motivation är ett momentant faktum som kan hända inom oss (en
tanke, en påminnelse) eller utanför oss (något vi bara mottar med
våra känslor) och som fak- tiskt orsakar förändringar i vår
emotionella situation.

59
4.5.AKTÖRENS ROLL OCH FUNKTION

Skådespelaren memorerar inte.

Skådespelaren ‘lär sig’ i bilder, reagerar på stimulanter och

upplever känslor. Med denna typ av inre kraft agerar
skådespelaren. Handlingar, internt (liv, känner, lider) och externt
(handlin- gar med konkreta handlingar, rörelser, tal osv.).
Skådespelare, med hjälp av sin fantasi och käns- lighet, och
naturligtvis deras erfarenhet, läser under linjerna och upptäcker
det känsliga, emo- tionella materialet som finns utanför orden och
meningarna.

På så sätt “översätter” de orden till bilder, stimu- lanser och

erfarenheter och sedan igen till ord. Bara nu är ordet lekfullt av
känslor och erfarenhet. Så, skådespelarna “lever” ett annat “liv”.
Och många gånger är detta liv verkligt (eller ännu mer) verkligt än
det verkliga livet. Orden får motivation och färg, rytm, rörelse och
känslomässig vikt och texten fermenteras tillsammans med
skådespelaren och hans / hennes uttryck, det skrivs ut i hans /
hennes celler. På så sätt kan skådespelaren ompröva orden
spontant och exakt när hen vill, utan stor intellek- tuell
ansträngning.
Hen måste se till att hitta början av känslan, då led- er en känsla
den andra, en känsla är född från en annan och allt kommer
naturligt. Liksom krokarna i en kedja leder de alltid till nästa.

I skådespelarens fall kan vi inte tala om minne i verk- lig

bemärkelse. Men det finns ett annat slags minne. Minnet av
känslor. Varje känsla av att skådespelaren lever, motsvarar ett visst
uttryck. Det blir ett tal med strukturerad syntax, rytm och
intonation

0
60
I kreativt lärande använder vi alla dessa “ingredienser”, att
bestå av en lärandeprocess och inte en konstnärlig skapelse. Vi
bildar en miljö, en atmosfär där vi väljer att existera med barn som
är känsliga för känslor. En miljö rik på stimulanser för att tjäna som
grund för barns fantasi.

Motivation är ett momentant faktum som kan hända inom oss (en
tanke, en påminnelse) eller utanför oss (något vi bara mottar med
våra känslor) och som fak- tiskt orsakar förändringar i vår
emotionella situation.

61
4.6. KREATIVT LÄRANDE, EN BERÄTTELSE SOM BERÄTTAR

Kreativt lärande kan komma i form av berättande. Som en

berättelse eller en saga.

Vårt mål är att barnen uppnår bästa möjliga förståelse. Läraren är

därför den som väljer bästa metod att hantera varje pedagogiskt
ämne. Det är känt att det finns en mängd frågor och äm- nen som
vi kan närma oss och undervisa i form av berättande. En
föreläsning kan också komma som en kombination av berättelse
och handling. Det kan börja med berättelse, fortsätta med han-
dling och sluta med en historia.

Lärare vet att repetition och rutin kan förstöra barnens intresse och
koncentration, och därför är det lämpligt att hitta nya
undervisningsme- toder och presentationer som kan skapa ny-
fikenhet och oförutsägbarhet.

Om vi ska introducera en instruktion till en sådan lektion kan vi

börja med att nämna följande:

DEFINERING AV MÅLET

Vad vill ni förmedla till eleverna.

ANVÄND ER UPPFININGSRIKEDOM…

Konflikt i mitten av tomten En intressant plot

börjar som ... en gång i tiden ... utveckling av temat
och slutade som .... de levde lyckliga i alla sina dagar...
konflikt mellan två antitetiska huvudpersoner el- ler två
0
62
kontroversiella teman
Vid slutet av berättelsen ska vi vara redo att upp- nå vårt mål.

DEFINIERAR UPPSTÄLLNINGSFAKTORER ..

Vilket slag - diskutera varandra - så som med komplikationen att nå

vårt slutmål (Resultat- slutsats-budskap)

DEFINIERAR-FÅ FRAM HUVUDRESULTATET

Om barnen blir uppmuntrade kommer de uttry- cka sina resultat

själva.

63
4.7.EN BERÄTTELSE OM EN LINS

Ett exempel från botanik...

Processen från sådd, växande och bärande frukt

fram till den tid en ny växt framställs.
Vi definierar vårt mål: Vår avsikt är att lära barnen reproduktion av
växterna, och under vilka omständigheter detta sker.

Vi skapar en intressant berättelse så som :

Ett äventyret med t.ex det rastlösta lilla kikärts-
fröt som bestämde sig för att söka sin lycka i en okänd värld.

En saga som kan börja följande:

- en gång i tiden ...”
(dialog mellan mamma kikära och lilla kikärta. Där lilla kikärta
berättar att hen vill ge sig ut på äventyr)

Utveckling: möte med ett antal anmärknings- värda element [luft,

jord, sol etc]
Slut (slutet kan vara något som ... de levde lyck- liga i alla sina
dagar ...)

Vid t.ex. lärandet av ett annat ämne, kan du an- vända samma
struktur och uppbyggdnad.

DEFINITION –KOMPONENTER FÖR BERÄTTELSEN

För exemplet har vi flera olika komonenter som:
Pratar med solen, luften, jorden, med små ste- nar, etc.

0
64
SLUTSATSER
Hur naturen fungerar, vår, vinter, förhållanden tillåter etc.

65
4.8.VAD KAN VI GÖRA

FÖRBEREDELSE - FÖRE LEKTIONEN

1. Utnyttja din fantasi omvandla lektionen till... bilder

Som om det var en film bestående av små statiska bilder. Skapa en

enkel “story board” och skissar en bild för varje kapitel i lektionen.
Så att du får hela lektionen i en ordning, som blir en guide.

2. Se till att ha till hands, material du kan tänkas behöva

Några enkla, vardagliga material som du kan hitta i huset eller

klassrummet. Vita pappersrullar, A4-papper, färger, en låda eller en
korg, ett tyg från ett gammalt ark, lite tunt rep eller sladd etc kan
vara mycket an- vändbara och användas många gånger i olika
klasser.

PÅ LEKTIONEN

3. Fånga barnens intresse med en spännande men korrekt

introduktion.

Hitta ett första element för att överraska barnen. En konstig ledtråd
för att excitera sin fantasi och uppstå sin kreativitet.

4. Vem kommer att vara hjältarna i denna film

De kommer att vara historiska personer i en histori- elektion, eller

de kan vara element i kemi, eller siffror, matemaiska relationer i en
matteklass. Det är inte nöd- vändigt att tal, ord eller ett kemiskt

0
66
element ska spelas av barnen. Det kan vara ett objekt som är
animerat och används av barnen.
Genom denna animering måste barnen flytta, agera och anta
beteenden. I allmänhet att föda aktiva roller och “hjältar” i
teatralisk bemärkelse.

5. Personifiera hjältarna

Vägled barnen att skapa en handling och “karak- tärer” som verkar
av en viss orsak enligt kunska- psobjektet.

6. Ange plot och visa på befintliga relationer mellan barnen

och hjältarna

Vad är hjältarna efter, vad är deras syftar, vad är deras rädsla, och
vad vill de undvika, samt vad finns det för åtgärden. Reglerna är
enkla. Förklaras av läraren och visas upp av barnen.

7. Välj en enkel berättelse

Där “hjältarna” kan leva, vara huvudpersoner, ut- veckla relationer,

samtal eller argumenter, eller helt enkelt bara vara med varandra,
vilket ska ge ett resulterar som leder till syftet med lektionen/
ämnet.

8. Tänk ut en miljö som kan vara förtrollande

67
(berättande, teaterspel, mytologi etc) där de kreativa händelsen
kommer att äga rum. Är en plats som exciterar i barnets fantasi.
Inom denna plats kommer barnens fantasi att provoceras, så att de
kan prata om saker, få nya idéer, och skapa en egen värld som
bidrar till lektionen.

9. Formulera ett enkelt scenario

Skapa en plan över hur målet kan nås.

Olika riktningar och åtgärden kommer sannolikt att byggas upp
när eleverna konfronteras i även- ty. Det är upp till dig att hitta rätt
metod som leder till konfliktåtgärder. “Bell sound” kan vara ett
“verktyg” som gör det möjligt för läraren att ändra riktining och
åtgärden så att eleverna når den önskade målet.

10. Efter att ha nått höjdunkten bör slutet inte vara långt borta

Från toppen, [crescendo], bör vi kunna nå även- tyrets slut snabbt

och undvika överflödiga de- taljer. Men se till att spara lite
överraskningar till slutet.

0
68
4.9.UTVÄRDERING I KREATIVT LÄRANDE

Frågan om utvärdering och bedömning i kreativt lärande process

är särskilt känslig eftersom barnet inte bedöms och utvärderas på
traditionellt sätt (undervis- ning, studier, undersökning, förhör,
märkning), men hans / hennes framsteg och förändring utvärderas
i hela. Låt oss inte glömma att lärande innebär förän- dring och
utbildning är förändringsprocessen. Genom att säga alla dessa
dock vill vi inte att dra slutsatsen att det inte borde finnas någon
utvärdering av CL process eller kunskap som erhållits i denna
process. Vi borde dock komma ihåg tre huvudpunkter om
utvärdering:
1) Vad barnen äntligen lärt eller fått i processen kan utsättas mush
senare än vi förväntar oss. Vi kunde se några eller liten förändring,
men den verkliga förän- dringen kan komma till ytan mycket
senare.
2) Utvärderingsprocessen är ett kunskapsämne som studenterna
förvärvade vid utvärdering av lärarnas deltagande i processen, val
av egen produktivitet vid användning av lämpliga tekniker,
lämpliga aktiviteter. Övergripande, efter att ha utvärderat min plan
för förs- ta gången, når vi slutsatsen att anledningen och an-
ledningen är mycket svårt om eleverna inte lärde sig eller lär sig
eller lär sig.
3) Hur man utvärderar och utvärderar behöver ge in- formation om
de kriterier som läraren valt för använd- ning.
Generellt sett är det enklast att skriva ned de ped- agogiska målen
och målen från lektionens början och se hur många har uppnåtts
sedan dess för att utvärdera den kunskap som studenterna fått. Till

69
exempel, om jag ställer två mål om att lära mig två läroplanmål
(övertygande språk med Asien och användande av bekantskap)
och dramatermi- nologi, hur många saker hanteras i slutet För att
uppnå. Låt oss ta en närmare titt på vad vi kan ut- värdera och hur
vi kan göra det. Standarder och standarder för lärare är inte
inställda, men fortfar- ande kan någon klassificering göras.

0
70
4.10.KRITERIER SOM OMFATTAR UTVECKLING AV STUDENTER

1) Kriterier för närvaro och deltagande av studenterna

a) om han / hon deltar regelbundet

b) Om han / hon är punktlig
c) Om han / hon respekterar platsen och vad de skapar i
klassrummet
d) Om han / hon följer lärarens riktningar och om han / hon
respekterar önskemål resten av klassen
e) Om han / hon arbetar seriöst och avsik- tligt med självdisciplin
och om han / hon deltar i processen utan kraft och tryck
f) ) Om han / hon har modet att riskera i processen och accepterar
framgång el- ler misslyckande och ta ansvar för hans / hennes
handlingar.

2) kriterier som rör kompetensutveckling och förståelse för

processen:

a) Om och hur väl han känner de regler som styr processen

b) Om och i vilken utsträckning han / hon tillgodogjort sig den
terminologi som vi använder i kreativt lärande process
c) Hur fritt han / hon kan improvisera, up- prätthålla en roll,
mimare, eller lyssnar på de andra barnen
d) I vilken utsträckning han / hon deltar ak- tivt och s / han inte bli
distraherad, och vad kvalitetsarbete han / hon presenterar medan
roll.

71
4.11.SÄRSKILDA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV EN
LEKTION

Kritererna skiljer sig åt beroende på det specifika syftet med varje

lektion. Till exempel om målet är att undervisa mattematik (storlek,
gruppering), för att hjälpa beslutsfattande, att tala och använda
över- tygande ord, vi ska utvärdera. Det betyder inte att vi inte bör
glömma allmänna standarder. Kriterielistan kan vara odefinierad, vi
bestämmer bara målutveck- lingsnivån och det konkreta målet.
Det är användbart att dela upp standarden i allmänna mål och
specifika mål.
HUR?
Som nämnts ovan måste barn känna till utvärdering- skriterierna.
Utvärdering av den första typen genom reflektion görs i
klassrummet, men det är inget krav av ha utvärdering. Barn ska
inte känna att det testas på vad de har lärt sig. Utvärdering i
klassrummet med reflektion kan göras på olika sätt.

1) Roll: Barn uttrycker sina åsikter.

2) Utan roll: Barnet diskutera med läraren om vad som hände i
klassrummet under processen, under pausen eller i slutet av
sessionen. På detta stadium kan läraren få den första
informationen om vad barnen har lärt sig.
3) Skriva eller ta bort en roll (skicka ett brev, skriva en artikel, skriva
en dagbok etc)
4) Ritning (inuti och utanför rullen)
5) Gör en stillbild för barn att uttrycka sina åsikter.
** En av de viktigaste elementen att komma ihåg är vad läraren
frågar och hur man ställer frågor.

0
72
4.12.EXEMPEL PÅ MÖJLIG UTVÄRDERING FÖR ÄMNET
MATEMATIK

VAD VI UTVÄRDERAR (KOMMENTARER)

1) Närvaro
2) Punktlighet
3) Deltagande (kvaliteten på deltagandet)
4) Beteende
5) Samarbete
6) Användning av lämpligt språk (t.ex. mattematik språk)
7) Förståelse av de viktigaste punkterna i lektionen
8) sätt att hantera den kunskap de förvärvat (hur de använde vad
de har lärt sig att lösa problemet inom fantasifulla sammanhang).

73
4.13.SJÄLVUTVÄRDERING

Efter att ha avslutat lektionen bör du utvärdera dig själv och din
plan, eftersom du kanske har varit oproduktiv.. Ställ några frågor av
denna typ:
1) Har du förmedlat din förväntan till klassen?
2) Har jag erbjudit en tillfredsställande upplevelse för eleverna? Är
barnen nöjda med att komma till klass- rummet?
3) Hur mycket har erfarenheten ändrat dem?
4) Har jag begärt för mycket, eller för lite, av eleverna?
5) Har jag gjort tillräckligt för att hjälpa dem?
6) Har jag använt rätt tillvägagångssätt?
7) Har du använt undervisningsmaterial som är lämp- liga för
elevernas behov och förmågor?
8) Har jag frågat produktiva frågor?
9) Hur påverkade min ställning som jag valde under processen
klassen?
Valde jag rätt roll eller skulle jag tänkt om?
10) Klarade jag av att avbryta processen i klassrummet om jag
kände att det inte var produkivt.
Vi måste komma ihåg att vi hanterar människor. Om något framgår
utöver de mål som vi siktar på, är det en bra idé att använda den
möjligheten för diskus- sion. Det är inte nödvändigt att ändra hela
planen och målet.

0
74
75
0
76
Proj
ektetgenomförsmedekonomi skts
tödf r
ånEur opei
skakommissi
onen.
Föruppgi
fter
naidennapubl i
kati
on(som ärettmeddelande)ans
varar
endastupphovsmannen.Eur
opeiskakommissionentaringetans
varförhur
des
s auppgi
fterkankommaat tanvändas.