Rapport Norr Amsberg

Mellan älv och klack
– lämningar från tidigt mesolitikum, vikingatid och medeltid i Norr Amsberg
Stora Tuna 545:1 och 1012, Borlänge kommun, Dalarna
Arkeologisk förundersökning
Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2639
Helena Andersson & Erik Dardel

Arkeologikonsult
Optimusvägen 14 / Box 20
194 21 Upplands Väsby
Tel: 08-590 840 41
Fax: 08-590 725 41
www.arkeologikonsult.se
Omslagsbild: Stora Tuna 545:1 sett från nordnordväst.
Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr 2013/0043.
© Arkeologikonsult 2014
Mellan älv och klack
– lämningar från tidigt mesolitikum, vikingatid och medeltid i Norr Amsberg
Stora Tuna 545:1 och 1012, Borlänge kommun, Dalarna
Helena Andersson & Erik Dardel
Arkeologisk förundersökning
Älvdalen
(
!
Orsa
(
!
Mora
(
!
Rättvik
(
!
Leksand
Malung (
!
(
!
Gagnef Falun
(
! (
!
Vansbro Norr Amsberg !
(
(
!
(
!
Borlänge
Säter
(
!
Hedemora
(
!
Ludvika Avesta
(
! (
! (
!
Smedje-
backen
Sammanfattning
Arkeologikonsult har, på grund av planerad om- delen utgjordes av åkermark, sökschaktades. Vid
dragning av väg 293 förbi Norr Amsberg, genom- förundersökningen påträffades dels boplatsläm-
fört en arkeologisk förundersökning av fornläm- ningar från tidigt mesolitikum, dels spår efter kol-
ningarna Stora Tuna 545:1 och 1012 i Borlänge framställning, järnhantering och eldningsintensiva
kommun, Dalarna. Arbetet utfördes under hösten aktiviteter från sen vikingatid och medeltid. De
2012 på uppdrag av Trafikverket och efter beslut båda lokalerna bedöms ha potential att fördjupa
från Länsstyrelsen. Delar av de två fornlämningar- kunskapen om tidigt mesolitikum i Dalarna samt
na berördes och förundersökningsområdena, som om gårdsnära aktiviteter under vikingatid och
omfattade sammanlagt 18 000 m2 och till största medeltid i Norr Amsberg.
Innehållsförteckning
Sammanfattning..............................................................................................................4
Inledning............................................................................................................................7
Bakgrund...........................................................................................................................7
Tidigare undersökningar.....................................................................................................7
Topografi ..........................................................................................................................7
Fornlämningsmiljö ......................................................................................................... 10
Syfte, metod och genomförande......................................................................... 13
Syfte.............................................................................................................................. 13
Metod och genomförande................................................................................................14
Resultat ......................................................................................................................... 16
Avgränsning och bevarandegrad...................................................................................... 16
Tidigt mesolitikum........................................................................................................... 19
Vikingatid och medeltid................................................................................................... 19
Diskussion och tolkning ..........................................................................................24
Tidigt mesolitikum............................................................................................................24
Vikingatid och medeltid....................................................................................................24
Vetenskaplig potential............................................................................................ 25
Utvärdering.................................................................................................................. 26
Referenser.....................................................................................................................27
Litteratur.........................................................................................................................27
Historiska kartor..............................................................................................................27
Arkiv och register.............................................................................................................27
Tekniska och administrativa uppgifter.............................................................. 28
Bilagor............................................................................................................................ 29
Bilaga 1. Schaktbeskrivning............................................................................................. 29
Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning..................................................................................... 33
Bilaga 3. Fyndlista...........................................................................................................34
Bilaga 4. Arkeobotanisk analys........................................................................................ 35
Bilaga 5. Vedanatomisk analys........................................................................................ 36
Bilaga 6. 14C-analys.........................................................................................................37
Bilaga 7. Mineralanalys....................................................................................................41
Bilaga 8. Fornlämningar i närheten.................................................................................. 48
±
Stora Tuna 545:1
Stora Tuna 1012
0 1 2 km
Figur 1. De berörda fornlämningarnas belägenhet i landskapet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.
±
Stora Tuna 545:1
Stora Tuna 1012
0 200 400 m
Fornlämning
Figur 2. De två berörda fornlämningarna, Stora Tuna 1012 i väster och 545:1 i öster, markerade på Fastighetskartan. Skala
1:10 000.
Inledning
Under hösten 2012 genomförde Arkeologikonsult Amsberg 11:13, 16:12, 32:9, 5:10, 15:3 m fl. Förun-
AB en arkeologisk förundersökning i Norr Ams- dersökningen föranleddes av planerna på att dra om
berg, Borlänge kommun, Dalarna. Delar av två fasta väg 293 förbi Norr Amsberg och den utfördes på
fornlämningar berördes, Stora Tuna 545:1 och 1012 uppdrag av Trafikverket efter beslut av Länsstyrelsen
(se figur 1 och 2), inom delar av fastigheterna Norr i Dalarnas län (dnr 431-302-2012).
Bakgrund
Tidigare undersökningar bergsklack (Stora Tuna 289:1), vilket var en bidra-
gande orsak till att just åkern nedanför klacken kom
De två fornlämningarna, vilka båda är registrerade att sökschaktas. Vid sökschaktningen påträffades en
som boplatser, har varit föremål för arkeologiska in- trolig härdbotten och en möjlig ränna, båda med
satser vid ett tidigare tillfälle. Som ett led i den arkeo- tveksam fornlämningsstatus. Ett par pinnhål efter
logiska utredning som utfördes med anledning av den ett sentida staket identifierades och den enda säkra
aktuella exploateringen, och som omfattade hela den anläggningen som framkom var en stolphålsbotten.
planerade vägsträckningen, kom mindre sökschakt Därutöver hittades en bit förglasad slagg. Som hel-
att grävas inom båda lokalerna (Ahlbeck 2009). het beskrevs lokalen som en plats med svårbedömd
arkeologisk potential karaktäriserad av p g a odling
Stora Tuna 545:1, som skärs av den befintliga sträck- kraftigt skadade och svårtolkade anläggningar. Läm-
ningen av vägen genom Norr Amsberg, var vid tiden ningarna uppskattades härröra från både stenålder
för utredningen 2009 redan en känd fornlämning. och senare tid (Ahlbeck 2009).
Den registrerades som en ”boplats av stenålderskarak-
tär i mycket lämpligt fångstläge mellan myrar” redan i Topografi
samband med fornminnesinventeringen 1991. Sprid-
da fynd av kvarts hade då iakttagits i åkermarken inom De två fornlämningarna ligger i den nordligaste än-
den nordöstra delen av lokalen. Även ett delvis slipat dan av Tunaslätten. Tunaslätten är ett lätt kuperad
föremål av svart skiffer, möjligen ett bryne, har hit- lågland med sedimentjordar som genomskärs av
tats inom fornlämningen (tidigare Stora Tuna 546:1). Dalälven. I trakten kring Norr Amsberg sträcker
Vid utredningen 2009 påträffades ytterligare fynd av sig låglandet från ca 185 m ö h ner till Dalälven
slagen kvarts intill en möjlig härdbotten i norra delen kring 150 m ö h. Sedimentjorden på slätten avsat-
av området öster om vägen. Dessutom framkom två tes i samband med att området utgjorde en vik av
härdar/härdbottnar längre söderut. Möjligheten att Ancylussjön under tidigmesolitikum (Mogren &
det skulle kunde finnas två åtskiljda fornlämningar Svensson 1988:21). Som en följd av landhöjningen
inom området, en i norr och en i sydväst, lyftes fram. utbildades sedan Dalälven i området, medan havsvi-
Mellan dessa två påträffades dock, direkt öster om ken försköts allt längre österut. Älvens lopp genom
vägen, en starkt kolbemängd yta, tolkad som ett kul- slätten har sedan dess bildat många meandrar och
turlager. Av den anledningen gjordes bedömningen korvsjöar i trakten. Sedimentjorden på Tunaslätten
att hela området tills vidare skulle behandlas som ett är lätteroderad, vilket har medfört att höga älvbrin-
fornlämningsobjekt. Som helhet karaktäriserades ob- kar och raviner är vanliga inslag i regionen.
jektet som ett område med kulturlager, anläggningar
och fynd, troligtvis från stenålder (Ahlbeck 2009). Norr respektive väster om de två fornlämningarna
övergår Tunaslätten i ett småbergigt högland. Detta
Stora Tuna 1012, som ligger direkt söder om Bar- kraftigt kuperade område karaktäriseras av rundade
bergsklack, registrerades som fast fornlämning vid bergspartier, vilka höjer sig upp emot 200 meter
utredningen 2009. Redan i slutet av 1800-talet hit- över omgivningen. Vid foten av och direkt söder
tades emellertid en trindyxa i södra kanten av Bar- om ett dylikt bergsparti, närmare bestämt Barbergs-
7
±
Förundersökningsområde
0 100 200 m
Fornlämning RAÄ Stora Tuna 1012
Figur 3a. Fastighetskartan med förundersökningsområdet markerat i relation till fornlämningens, Stora Tuna 1012, uppskattade
utbredning i FMIS. Skala 1: 5 000.
0 100 200 m
Fornlämning RAÄ Stora Tuna 545:1
Figur 3b. Fastighetskartan med förundersökningsområdet markerat i relation till fornlämningens, Stora Tuna 545:1, uppskattade
utbredning i FMIS. Skala 1:5 000.
8
klack, ligger i ett väl skyddat läge Stora Tuna 1012, En dryg kilometer längre österut och närmre Dalälven
på en nivå mellan 180 och 185 m ö h. Det utpekade ligger Stora Tuna 545:1. Fornlämningen är belägen i
förundersökningsområdet ligger mestadels i öppen sydligaste ändan av en långsträckt höjdrygg. Denna
sandig åkermark, men sträcker sig också in något i höjdrygg ligger i sin tur mitt emellan två större myr-
den skogsbevuxna och storblockiga moränmark som marker, Trollmyran respektive Möckelmyran. Efter
breder ut sig vid bergets fot (se figur 3a). Åkermar- det att höjdryggen steg ur havet låg den dock för en tid
ken är svagt kuperad med något högre torrare par- i direkt anslutning till älven. Det utpekade förunder-
tier skilda åt av lägre mer vattensjuk mark skuren sökningsområdet ligger idag till största delen i öppen
av befintliga diken (se figur 4). Fornlämningen bör sandig åkermark och genom området sträcker sig den
ha legat i ett direkt strandbundet läge vid en vik av befintliga vägen genom Norr Amsberg längs med en
Ancylussjön när vattennivån efter isavsmältningen uppbyggd bank (se figur 3b). Den nordligaste delen
sjunkit till ca 180 m ö h. Strandförskjutningen för- av området utgörs av flack mark, som söderut övergår
ändrade dock landskapet snabbt, vilket innebär att i en svag syd- och sydvästsluttning (se figur 5). Som
platsen på förhållandevis kort tid bör ha hamnat i helhet ligger området mellan 150 och 155 m ö h. Den
ett indraget läge, först i förhållande till viken och allra lägst och längst i sydväst belägna delen av områ-
därefter till Dalälven. det, där åkern övergår i skogsmark, utgörs av myrmark.
Figur 4. Stora Tuna 1012 sett från sydväst.
Figur 5. Stora Tuna 545:1 sett från nordnordväst.
9
Fornlämningsmiljö berg till Siljan. Den äldsta datering som erhållits
från denna vattenväg är emellertid yngre. Vid en
Utmärkande för fornlämningsmiljön i Tunabygden, utgrävning i Tjärna i Borlänge stad påträffades en
liksom för Dalarna i stort, är en riklig förekomst av kokgrop intill vilken brända ben, stenartefakter och
stenålderslokaler. Majoriteten av lokalerna utgörs skörbränd sten framkom och kokgropen daterades
av fynd- och boplatser, som registrerats efter det att till 7040–6770 f Kr. De äldsta dokumenterade läm-
ytliga fynd påträffats i framför allt strandkanter och ningarna från Amsbergstrakten är ytterligare något
åkermarker. Detta gäller bland annat i Norr Ams- yngre. De har framkommit vid undersökningar i Sör
berg (se figur 6 samt bilaga 8). I området kring Sto- Amsberg och utgörs dels av en större diffus nedgräv-
ra Tuna 1012 har en trindyxa påträffats (Stora Tuna ning som daterats till 6650–6460 f Kr, dels av ett
289:1) och intill Stora Tuna 545:1 har fyndplatser stolphål daterat till 4900–4610 f Kr (Helgesson &
för slagen kvarts registrerats (Stora Tuna 546:2–3). Carlsson 2008:8f ).
Dessutom finns en boplats registrerad nära Stora
Tuna 545:1 intill höjdryggens kant i öster, med Förutom stenålderslokaler är lämningar efter tidig
fynd av slagen kvarts, bergart och tuffit (Stora Tuna järnhantering, gravar från vikingatid samt by- och
544:1). Fyndmaterialet och läget i landskapet talar gårdstomter från historisk tid karaktäristiska inslag
för att dessa lokaler kan vara tidigt mesolitiska. Yt- i Tunabygdens fornlämningsbild. Tyvärr är det dock
terligare två lokaler finns registrerade, som skiljer vanligt att fornlämningsytorna odlats in i modern
sig från ovan nämnda platser både avseende ma- tid och att fornlämningarna därigenom har skadats.
terial och landskapsläge varför dessa möjligen kan Som exempel kan nämnas att drygt 30 överplöjda
vara yngre. Båda lokalerna ligger i direkt anslutning gravhögar med kantränna har påträffats och under-
till Dalälven intill varsitt bäckutflöde och förutom sökningar visar att de sannolikt är från vikingatid
slagen kvarts hör slagen flinta och en möjlig kera- och tidig medeltid (Carlsson 2007). I Sör Amsberg
mikskärva till fynden (Stora Tuna 14:1, 153:2). finns Tunaslättens enda bevarade gravfält (Borlänge
55:1), som har delundersökts och daterats till vi-
I kontrast till de många registrerade lokalerna är det kingatid (Serning 1966:199ff). Ett intilliggande
relativt få stenålderslokaler som undersökts i Dalar- slagglager (Borlänge 52:1) har även det daterats till
na. Bland de lokaler som grävts ut finns både mesoli- vikingatid (Hyenstrand 1974:102). Tvärs över älven
tiska och neolitiska platser, t ex Orsand och Limsjön från Stora Tuna 545:1 ligger dessutom Dalarnas
i Leksand socken, Vinförberg i Ore socken och Kors- största bevarade hög med en diameter på 18 meter
näset i Grangärde socken (Lindberg & Sandberg (Borlänge 51:1; Hyenstrand 1974:96). I Sör Ams-
2010 och där anförd litteratur). Dalarnas hittills berg har också bland annat två möjliga medeltida
äldsta kända lämningar har påträffats vid undersök- kolningsgropar påträffats inom en vikingatida till
ningar av två lokaler i Leksand med dateringar dels tidigt medeltida boplats. De har tolkats som eventu-
till perioden 7600–7100 f Kr, dels till 8600–7950 ellt knutna till gårdshantverk (Altner 2010a).
f Kr (Leksand 405:1 och 2001). Dessa dateringar
visar på en närvaro i Dalarna i ett tidigt skede efter Medan flera undersökningar med dokumenterade
isavsmältningen. En möjlighet är att man tog sig in lämningar från yngre järnålder och medeltid har
i området genom det vattensystem som ledde från utförts i Sör Amsberg (Altner 2010a, 2010b; Lögd-
dåvarande Ancylussjön via bland annat Norr Ams- qvist 2006, 2012), är fornlämningsbilden från Norr
10
!
! Stora Tuna 573:1
Stora Tuna 572:1

±
Stora Tuna 571:2 ! Stora Tuna 152:1 !
Stora Tuna 541:1
Stora Tuna 571:1 ! (
!
Borlänge 194:1
Stora Tuna 153:2
Stora Tuna 153:1
Stora Tuna 155:1 !
Stora Tuna 546:2 !

(
Stora Tuna 546:3 !
(
Stora Tuna 545:1
! Stora Tuna 156:1
Stora Tuna 544:1
! Stora Tuna 338:1 Stora Tuna 543:1 !
Stora Tuna 363:1 ! ( Stora Tuna 154:1
!
Stora Tuna 547:1
Stora Tuna 1013 ( Stora Tuna 289:1
!
! Borlänge 51:1
Stora Tuna 1012
Stora Tuna 14:1
( Borlänge 73:1
!
! Stora Tuna 158:1 ! Borlänge 72:1

Borlänge 72:2 Borlänge 88:1
0 400 800 m
Borlänge 87:1 !
!
!
Borlänge 90:1 (
!
Boplats
! Stora Tuna 342:1
Borlänge 55:1 ! !
!
( Stora Tuna 336:1 !
Fyndplats Borlänge 232 !!!!
( (
!
Borlänge 89:1 !
(
! Övriga Borlänge 52:1
Fornlämning RAÄ Stora Tuna 545:1 Borlänge 86:1
Borlänge 199:1 Borlänge 200:1 (
!
Fornlämning RAÄ Stora Tuna 1012 Borlänge 234 ! Borlänge 102:1
Figur 6. Kända fornlämningar i trakten kring Norr Amsberg (FMIS). Bakgrund Terrängkartan, skala 1:25 000.
! !
!
Amsberg även avseende järnålder och medeltid i närområdet av Amsbergsbon Sten Rudman. Till !!
!
framför allt begränsad
! till registrerade lösfynd. Ge- (detta
! kommer den kolningsanläggning som fram- !
! nom fornminnesinventeringen
! har flera fyndplat- kom vid utredningen 2009 inom Stora Tuna 1013, !
ser för slagg registrerats (Stora Tuna 153:1, 154:1, ! som ligger endast 50 meter väster om Stora Tuna
!!
547:1)
! och vid Stora Tuna 547:1 ska även ett par 1012, och som har daterats till 1300-/1400-tal
!!
! ugnsväggsbitar ha påträffats. Under ! senare tid har (Ahlbeck 2009:18).
!
! !
! slaggförekomster och även smidesjärn påträffats
! !
!
!
!
11
±
Stora Tuna 1013

Stora Tuna 1012
Fornlämning
0 50 100 m
Figur 7a. Utsnitt av 1640-talets äldre geometriska karta över Norr Amsberg med förundersökningsområdet vid Stora Tuna
1012 utmarkerat. Skala 1:5 000.
Stora Tuna 545:1
Stora Tuna 545:1
Stora Tuna 544:1
Fornlämning
0 50 100 m
Figur 7b. Utsnitt av 1640-talets äldre geometriska karta över Norr Amsberg med förundersökningsområdet vid Stora Tuna
545:1 utmarkerat. Skala 1:5 000.
12
Namnet Amsberg finns belagt från 1349 som Am- inom nuvarande Oppibyn, där tre gårdstomter låg
batzbærghe enligt NAU. Orten som avses är Norr relativt nära varandra ner mot Hemsjön. Slutligen
Amsberg och namnet kommer av ett av bergen norr fanns en mer avskilt belägen gårdstomt där det idag
om byn. Förleden som har en oklar betydelse stava- saknas bebyggelse, mitt i nutida åkermark på ett
des såväl Ambatz-, Amuntz-, Anunz- som Ambalz- avstånd av cirka 50–200 meter ifrån Stora Tuna
under 1300-talet (SOL). Bebyggelsen i Norr Ams- 1013 och 1012 (se figur 7a). Vid tidpunkten för
berg, som växt fram i ett kommunikativt strategiskt upprättandet av nästa karta, i samband med stor-
läge nära Dalälven, ligger idag tätt samlad invid vä- skiftet 1839, hade denna gårdsenhet försvunnit,
gen uppdelat på tre enheter, Oppibyn, Mellanbyn dagens tredelade bebyggelsestruktur hade växt fram
och Holbacken. I Oppibyn ligger Amsbergs kapell och grunden hade lagts för dagens utbredning av
från 1683. Att orten har en välbevarad äldre struk- åkermarker.
tur framgår av det historiska kartmaterialet.
Enligt det historiska kartmaterialet har det sedan
De äldsta kartor som upprättats över området är 1640-talet och framåt inte funnits någon bebyggelse
1640-talets äldre geometriska kartor (se figur 7). På inom de två förundersökningsområdena. Områ-
kartorna går flera av dagens strukturer avseende dena ingick däremot i byns inägor. Marken inom
vägnät, bebyggelse och inägomarker igen, även Stora Tuna 545:1 användes som åker- och ängsmark
om det också finns skillnader. På 1600-talet fanns på 1640-talet och vägen sträckte sig genom området,
tolv gårdar i byn, av vilka åtta var samlade inom en då liksom idag. Förundersökningsområdet vid Stora
större bytomt. Bytomten låg utmed vägen på plat- Tuna 1012 låg då liksom nu i gränszonen mellan
sen för dagens Mellanbyn. Bebyggelse fanns även åker- och skogsmark, mellan inägor och utmark.
Syfte, metod och genomförande

Syfte olika boplatserna som förmodades föreligga i norr
respektive sydväst. Vid Stora Tuna 1012 skulle för-
Förundersökningens övergripande syfte var att undersökningen avgränsa fornlämningen inom väg-
klargöra fornlämningssituationen inom två del- arbetsområdets bredd och inom en av Länsstyrelsen
sträckor av det planerade exploateringsområdet utpekad sträcka av 125 meter. Därutöver syftade för-
för vägen samt att konstatera de aktuella fornläm- undersökningen till att utröna och åldersbestämma
ningarnas kunskapspotential. Målsättningen var de olika verksamhetsfaserna inom boplatsen. Enligt
att kunna tillhandahålla ett fullgott underlag dels Länsstyrelsens förfrågningsunderlag skulle särskild
till Länsstyrelsen och arbetsföretagaren inför den vikt läggas på den del av området där åkermarken
fortsatta planeringsprocessen, dels till undersökare ansluter till skogsmarken.
vid upprättande av undersökningsplan ifall en sär-
skild arkeologisk undersökning av lokalerna skulle Utifrån syftet var målsättningen med förundersök-
bli aktuell. ningen att datera fornlämningarna, att rumsligt av-
gränsa dem inom förundersökningsområdena, att
Vid Stora Tuna 545:1 syftade förundersökningen till klarlägga förekomsten och typer av kulturlager, an-
att inom vägarbetsområdets begränsning och bredd läggningar och fynd samt att bedöma fornlämning-
avgränsa och om möjligt åldersbestämma de två arnas bevarandegrad.
13
Metod och genomförande Tuna 1012 inleddes schaktningen i den östra delen
av området, längs med gränszonen mellan skog och
Fältarbetet ägde rum 1–11 oktober 2012 och ge- åker, och schakten lades här tätt för att möta Läns-
nomfördes genom att sökschakt grävdes inom för- styrelsens direktiv om att särskild vikt skulle läggas
undersökningsområdena. För schaktgrävningen an- vid denna del av området. Det var emellertid först
vändes en grävmaskin utrustad med planskopa och längre västerut som anläggningar påträffades, varför
rotortilt. I anslutning till Stora Tuna 1012 berördes det blev nödvändigt att utföra en lika omfattande
en ca 3 300 m2 stor yta och i anslutning till Stora sökschaktning inom den västra delen av området för
Tuna 545:1 var ytan ca 14 800 m2 stor. Cirka 13 att kunna klargöra fornlämningssituationen (se figur
% av ytorna inom respektive område öppnades upp. 8). Vid Stora Tuna 545:1 inleddes sökschaktningen
Schakten lokaliserades och varierades avseende både inom den sydvästra delen av området med syfte att
antal och storlek för att möjliggöra en rumslig av- lokalisera och avgränsa den boplats som enligt ut-
gränsning och karaktärisering av fornlämningarna redningen förmodades finnas där. Då inga lämningar
samt för att optimera förundersökningsresultatet. framkom placerades schakten på jämnt avstånd ifrån
Schakten grävdes generellt med enkel skopbredd varandra allt längre åt nordöst. När sedan fynd och
som vid behov förlängdes och i några fall bredda- anläggningar började framträda, vilket skedde först
des. I ett par fall togs även vinkelställda schakt upp. i den mellersta delen av området, förtätades schak-
Sammanlagt grävdes 91 stycken 11–31 meter långa ten. Denna förekomst av anläggningar och fynd, till-
schakt omfattande drygt 2 400 m2. sammans med vetskapen om att lämningar tidigare
framkommit längst i nordöst, gjorde till sist att hela
Länsstyrelsen klargjorde att schakt inte behövde förundersökningsområdet behövde sökschaktas (se
förläggas till samtliga delar av områdena, men fält- figur 9). Detta medförde i sin tur att det inte fanns
arbetets upplägg och fornlämningssituationen med- tid att ta upp större sammanhängande ytor inom de
förde att detta till sist blev nödvändigt. Inom Stora delar av områdena som var anläggningstätast.
E 6 713 138 E ±
1 474 569
#
* 1017
1009 1006 1019 1023
1007 1024 1025
1005
1013 1008 #
* 1020 1001
1018
1000
1014 #
*
1015 1002 1021 1022
1003
1011 1012 1004
1016 #
*
a Tuna 1013 1010
#
*
*
# Lämning från utredning
1 474 765
Förundersökningsschakt med indikation

Förundersökningsschakt utan indikation 6 713 015 E
0 30 60 m
Figur 8. Upptagna schakt inom Stora Tuna 1012 där schakt med respektive utan anläggningar redovisas och relationen till vid
utredningen framkomna lämningar framgår. Skala 1:1 500.
14
±
E 6 713 765 E
1 476 114
1086
1087
1085
1083 1088
1084
1090 *
#
1081 1082
1079 !1080
1077
1078
1074 1076
1070 1075
1072 ! 1073
1069
!1068
1071
1067
1055 ! 1066
1056 1065
1057 ! 1064 *
#
*
# 1043 1063
1062
1044 1061
1045 ! ! 1060
1042 ! 1058 1059
1041 ! !
1036 1040 1046 1054
1037 1053
1035
1038 1047 1052
1033 1048
1039 1051
1030 1050
1026 1034 1032
1029
1031
1027 1028 1049
1089
*
#
*
# Lämning från utredning
1 475 841
! Förundersökningsfynd
E 6 713 395 Förundersökningsschakt med indikation
Förundersökningsschakt utan indikation
0 30 60 m Förundersökningsområde
Figur 9. Upptagna schakt inom Stora Tuna 545:1 där schakt med respektive utan anläggningar samt fyndens spridning redo-
visas och relationen till vid utredningen framkomna lämningar framgår. Skala 1:2 000.
15
I skogsmark genomfördes schaktning på så vis att tillsynsbesök under fältarbetets sista dag kungjorde
vegetationsskiktet avlägsnades med maskin varefter Länsstyrelsen att förundersökningsresultatet var för
schakten handrensades med fyllhammare. Om inga magert för att motivera fortsatta arkeologiska åtgär-
lämningar framkom fortsatte maskingrävningen der. Av den anledningen kom inte någon av anlägg-
skiktvis för att fastställa en eventuell förekomst av ningarna att täckas med fiberduk och efter avslutad
djupare liggande fynd eller framträdande anläggning- förundersökning lades de avbanade ytorna igen.
ar. Inom åkermarken grävdes ploglagret bort skiktvis
under översikt ner till den underliggande orörda mar- Efter fältarbetet sammanställdes dokumentationen,
ken, som vid behov rensades med fyllhammare. Samt- fynden tvättades och registrerades och inmätning-
liga schakt mättes in, fotograferades och beskrevs i arna hanterades i SiteWorks för vidarebearbetning i
text (se bilaga 1). De fynd som iakttogs i samband ArcGis. En mindre mängd jord från de prover som
med rensning och schaktning punktinmättes och till- tagits i kraftigt rödfärgade anläggningar, liksom ett
varatogs. Alla färgningar som framträdde i den under- referensprov från opåverkat mark, skickades till UV
liggande orörda marken finrensades i plan och snitta- GAL för analys. Syftet med analysen var att fastställa
des kontextuellt för att klargöra deras karaktär och en eventuell malmförekomst som möjlig orsak till
eventuella fornlämningsstatus. De färgningar som anläggningarnas distinkta färg. Resterande jord från
bedömdes vara anläggningar mättes in, fotografera- dessa anläggningar, liksom även jordproverna från
des och beskrevs i text varefter makroprover samlades övriga anläggningar, analyserades av makrobotani-
in. Ett referensprov från omgivande opåverkad mark ker Stefan Gustafsson. Sju kolprover från sex utvalda
togs också vid Stora Tuna 545:1. Syftet med makro- anläggningar av olika karaktär, en från Stora Tuna
proverna var att tillhandahålla makrofossilt material 1012 och fem från Stora Tuna 545:1, skickades till
dels för dateringar, dels för att erhålla information Thomas Bartholin för vedartsanalys i syfte att erhålla
till hjälp vid tolkningar av anläggningarnas funktion information om träslag samt egenålder. Därefter
och det omgivande landskapet. Inmätningar utfördes skickades utvalda prover till Ångströmslaboratoriet
med GPS med centimeterprecision. I samband med i Uppsala för 14C-datering.
Resultat
Avgränsning och bevarandegrad vändning opåverkade fyndförande lager och an-
läggningar. Detta visade sig emellertid inte vara
Inledningsvis bör nämnas att de aktuella fornläm- fallet. Inga fynd eller anläggningar framkom var-
ningarna har en vidare utbredning än de områden ken i skogsmarken eller i övergången mellan nu-
som nu förundersökts (se figur 3a och b). Flertalet tida skogs- och åkermark. Slänten mellan branten i
av de fynd och anläggningar som påträffats tidi- norr och slätten i söder var dessutom kraftigt sten-
gare har dessutom framkommit utanför de områ- bemängd. Det verkar istället ha varit den väldräne-
den som nu är aktuella för exploatering (se figur rade, sandiga och stenfria betydligt flackare marken
8 och 9). Som helhet har således ingen av de två inom nuvarande åker, som äldre tiders aktiviteter
fornlämningarna kunnat avgränsas inom ramen för koncentrerat sig till. De anläggningar som påträf-
förundersökningen. Däremot har det varit möjligt fades var belägna inom den sydvästligaste delen av
att fastställa vissa rumsliga begränsningar inom de förundersökningsområdet (se figur 8), det vill säga
två förundersökningsområdena. den del som ligger närmast Stora Tuna 1013.
Inom Stora Tuna 1012 bedömdes det innan för- Precis som utredningen förutsatte är de lämningar
undersökningen som möjligt att fornlämningen som en gång funnits på platsen sannolikt till stor del
sträckte sig in i skogsmarken i nordöst och att det kraftigt skadade och/eller helt förstörda av odlings-
där skulle kunna finnas av senare tiders markan- aktiviteter. Det fanns ett relativt tjockt ploglager på
16
platsen och den underliggande marken var kraftigt Inom Stora Tuna 545:1 förelåg innan fältarbetet en
påverkad av plogfåror. Andra spår som hör samman hypotes om att området kunde rymma två olika
med senare tiders markanvändning är sannolikt de boplatser, en i sydväst och en i norr. Detta var ett
hål efter störar/pinnar som noterats. Ett störhål iden- antagande som däremot inte kunde bekräftas vid
tifierades vid förundersökningen, A1 (se figur 10, förundersökningen. I sydväst framkom avsatta
bilaga 2), vilket var av samma karaktär som två vid lager av gulgrå lera varvat med grovkorning röd
utredningen framkomna pinnhål (Ahlbeck 2009:17). sand och endast ett sentida dike påträffades. Först
Dessa två pinnhål var de enda anläggningar som vid på något högre nivåer, där leran övergått i silt och
utredningen påträffades inom det aktuella förunder- inslagen av röd sand minskat, framkom fynd och
sökningsområdet. Störhålet innehöll recenta frön (se så småningom även anläggningar. Dessutom fram-
bilaga 4), vilket stärker tolkningen av pinnhålen som kom endast en anläggning i norra delen av om-
sentida och av begränsat antikvariskt intresse. I bryt- rådet. Lämningarna på platsen visade sig framför
punkten av det vinkelställda schaktet framkom dess- allt vara koncentrerade till den mellersta delen av
utom två rader med färgningar, som troligen var spår området i höjd med det svarta kolbemängda lager
efter dylika nu helt bortplöjda lämningar. Platsen för som framkom vid utredningen. Fynd och anlägg-
färgningarna stämmer med placeringen för en av häg- ningar påträffades framför allt inom en cirka 100
naderna på 1640-talets karta. x 40 meter stor yta, i den svaga sluttningen utmed
och direkt väster om vägen (se figur 9).
Inga bevarade fyndförande lager kunde konstateras
inom området, utan dessa måste helt ha förstörts Även inom Stora Tuna 545:1 har odlingsaktiviteter
vid odling. Inga fynd iakttogs i samband med påverkat lämningarna och förutom det relativt tjocka
schakt- och rensning med undantag av enstaka bi- ploglagret iakttogs en del åkerdiken och plogfåror.
tar sentida tegel och glas, varför det för att tillhan- Samtliga påträffade anläggningar var skadade i över-
dahålla ett fyndmaterial på platsen sannolikt krävs delen av plöjning, men i övrigt var de välbevarade.
att ploglagret sållas. Om det funnits ytligt anlagda En del av dem var emellertid kraftigt urlakade. Res-
respektive grunt nedgrävda anläggningar har även ter efter några enstaka rotvältor, rotgångar och även
de förstörts vid plöjningen och odlingsaktiviteterna djurgångar iakttogs, men dessa bedöms inte ha på-
har även förstört de övre delarna av djupt nedgräv- verkat fornlämningen i lika hög utsträckning som vid
da anläggningar. Vid förundersökningen kunde det Stora Tuna 1012. Däremot framkom inga bevarade
dessutom konstateras att lämningarna sannolikt kulturlager, utan de fyndförande lager som en gång
skadats av växlighet av olika slag då spår efter rötter funnits verkar helt ha förstörts av plöjningen. Ett
och även rotvältor kunde urskiljas, inte minst ut- mindre fyndmaterial som tillvaratogs vid schakt- och
med skogsbrynet. Samtidigt gav spåren efter växt- rensning, framför allt i övergången mellan ploglagret
lighet en viss inblick i de lämningar som kan ha och underliggande orörd mark, vittnar om att dylika
funnits på platsen, men som nu är helt förstörda. I funnits. Därutöver iakttogs en hel del fynd av sen-
några fall framkom fläckar av samma karaktär som tida karaktär, som tegel, glas, järnföremål och porslin,
fyllningen i de anläggningar som urskiljdes, vilka framför allt i närheten av och på båda sidor om vägen.
skulle kunna vara av växtlighet neddragna rester ef-
ter högre liggande och numera förstörda lämningar. Sammantaget påträffades vid förundersökningen
En del fläckar påträffades av sannolikt neddraget tretton anläggningar: ett pinnhål, ett möjligt stolphål,
material som dels var rödaktigt och finkornigt, dels flera gropar med kraftigt rödfärgad fyllning, härd-
svart och koligt. De färgningar som framkom var bottnar samt en kolningsgrop (se bilaga 2). Förutom
svårtolkade och lämningarna på platsen torde vara pinnhålet som var av recent karaktär kunde resteran-
kraftigt skadade. de anläggningar knytas till två helt olika tidsperioder,
tidigt mesolitikum respektive vikingatid/medeltid.
17
±
E 6 713 146 E
1 474 725
!
! 1012
!
1011
1016
Härdbotten, A3
Grop, A2
Störhål, A1
1 474 590
E 6 712 985 E
0 20 40 m
Figur 10. Plan över Stora Tuna 1012 med upptagna schakt och framkomna anläggningar. Bakgrund Fastighetskartan, skala
1:1 000. Detalj med anläggningar i skala 1:40.
18
Tidigt mesolitikum
En tidigt mesolitisk närvaro från tiden kring 7000 f Kr
kunde beläggas inom både Stora Tuna 1012 och 545:1.
Stora Tuna 1012

Den anläggning inom Stora Tuna 1012, A2, som
visade sig vara mesolitisk framkom i det sydvästra
hörnet av förundersökningsområdet (se figur 10).
Anläggningen utgjordes av bottnen av en tydlig, min-
dre grop, 0,77x0,57 meter stor och 0,2 meter djup
fylld med homogen röd, lätt kolig silt (se figur 11).
Kol från tall, som tillvaratogs från gropens fyllning,
skickades för 14C-analys och daterades till 7360-7020 Figur 11. A2 inom Stora Tuna 1012 i profil från öst.
f Kr (se figur 12, bilaga 5 & 6).
Stora Tuna 545:1 Vikingatid och medeltid

Även inom Stora Tuna 545:1 framkom en anläggning,
A7, belägen inom en central del av förundersöknings- Förutom lämningar från tidigt mesolitikum fram-
området (se figur 13a), som visade sig vara mesolitisk. kom vid förundersökningen även anläggningar från
Den utgjordes av en rund, snett nedgrävd grop som var vikingatid och medeltid. Tack vare ett större antal
0,39x0,34 meter stor och 0,1 meter djup. Fyllningen 14
C-dateringar kunde aktiviteter från vikingatid och
utgjordes av flammig och kolig fet silt, som tydligt genom hela medeltiden beläggas vid Stora Tuna
skiljde sig från omgivande grövre material. Det mest 545:1. Avseende Stora Tuna 1012 är det troligt att
troliga är att anläggningen utgör bottnen av ett stolp- även denna lokal nyttjades i senare tid, sannolikt
hål. Anläggningen var den enda av sin typ som fram- under medeltid.
kom vid förundersökningen inom Stora Tuna 545:1.
Kol från anläggningen, även i detta fall från tall, datera- Stora Tuna 1012
de den till 7030–6615 f Kr (se figur 12, bilaga 5 & 6). Inom Stora Tuna 1012 påträffades en mindre del av
en svart härdbotten med rikliga inslag av kol, A3,
Förutom denna anläggning påträffades vid schakt- av sannolikt yngre datum. Inget makrofossilt ma-
ningen ett mindre antal fynd av bearbetad sten i terial påträffades i härden och den kom inte heller
ploglagret. Totalt sex fynd med en sammanlagd vikt att väljas ut för datering. Anläggningen framkom
av 210 gram tillvaratogs (se figur 14 & 15, bilaga 3). endast drygt 10 meter norr om den troliga härdbot-
Fynden utgjordes av slagen kvarts och slagen röd por- ten som identifierades vid utredningen (Ahlbeck
fyr inkluderande fragment av noduler, kärnor och av- 2009:17). Det mest troliga är att dessa två härdar
slag. Därutöver påträffades ett mindre fragment av ett och den vid utredningen i åkern cirka 10 meter
slipat föremål i röd skiffer (F462), som kan höra till norr om det nu aktuella förundersökningsområdet
lokalens stenåldersfas. Ett litet fragment bränt rörben påträffade stolphålsbottnen, som karaktäriserades
från däggdjur tillvaratogs, men dateringen är osäker av svart sotig sand med kol, ska sättas i samband
och benet kan vara från såväl stenålder som senare tid. med varandra.
Lokal Anläggning Prov nr Material Egen- Lab nr BP 1 σ (68,2%) 2 σ (95,4%) Egenåldersjusterad

ålder datering (2 σ)
1012 2 184 Kol av <40 år Ua-45383 8199 7310BC (61,6%) 7130BC 7360BC (95,4%) 7060BC 7360–7020 f. Kr.
tall ±51 7110BC (6,6%) 7080BC
545:1 7 646 Kol av <25 år Ua-45386 7903 6900BC (2,0%) 6880BC 7030BC (15,0%) 6930BC 7030–6615 f. Kr.
tall ±43 6830BC (66,2%) 6650BC 6920BC (8,4%) 6870BC
6860BC (72,0%) 6640BC
Figur 12. Tabell över till mesolitikum erhållna 14C-dateringar.
19
±
E 6 713 605 A11 A12 E
1 475 947
1074
1073
A13
A8
A9 1068
0 100 200 m
(
!
0 20 40 m A7
1064
(
! Stolphål
Grop
Härdbotten
Kolningsgrop A6
1 476 026
1058
E 6 713 525 E
Figur 13a. Plan över Stora Tuna 545:1 med upptagna schakt och framkomna anläggningar inom mellersta delen av området.
Skala 1:1 000. Översikt med Fastighetskartan, skala 1:10 000.
E 6 713 741 E
±
1 476 020
0 100 200 m
A10
1088
0 20 40 m
Härdbotten
1 476 096

E 6 713 657 E
Figur 13b. Plan över Stora Tuna 545:1 med upptagna schakt och framkomna anläggningar inom norra delen av området.
Skala 1:1 000. Översikt med Fastighetskartan, skala 1:10 000.
20
E 6 713 674
1 475 896
#
E ±
( F707
!
Fyndförekomst
F626 " (
! Röd porfyr
J
( F560
! #
* Slagg?
F418 )
" Rödgods
Y
X ^ Skiffer
F433
)
" P
! Kritpipa
1 476 109
F334 Kvarts
J
"
E J
" #
* F461
6 713 537 E Y
X Bränt ben
P
! ^
)
"
F462
F417 # Fyndplats för slagg
F336
J F388
"
0 30 60 m
Figur 14. Plan över tillvaratagna fynd inom Stora Tuna 545:1. Skala 1:2 000.
3 cm
Figur 15. En del av det tillvaratagna fyndmaterialet a) F560 b) F388 c) F462 d) F626 e) F707 f) F461.
21
Stora Tuna 545:1 bör det ha tagits till platsen från ett annat ställe. Det
Invid och direkt öster om vägen i den norra, flacka kompakta leriga materialet kan ha varit avsiktligt
delen av Stora Tuna 545:1, ca 50 meter nordväst valt för att isolera kolningsgropens fyllning, vilket
om en vid utredningen identifierad härd och nära är en förutsättning om en syrefattig miljö önskas.
det område där slagen kvarts tidigare påträffats, Det faktum att nedgrävningens södra sidor var
framkom vid förundersökningen en del av en tunn konvexa talar för att kolningsgropen konstruerats
oval härdbotten, A10 (se figur 13b). Fyllningen i för att få en grop med så stor volym och samtidigt
nedgrävningen bestod av flera lager skiljda åt av så liten yta som möjligt. Den sand som gropen låg
tunna kollinser, vilket indikerar att den använts i var till följd av värmepåverkan markant rödfärgad
vid återkommande tillfällen. Kol från härden, här- jämfört med omgivande orörd mark. Kolprover
rörande från en, skickades in för 14C-analys och från kolningsgropens fyllning bestämdes till tall och
den daterades till senmedeltid/tidigmodern tid, daterades i syfte att fånga in ett eventuellt tidsspann
närmare bestämt till 1450–1645 e Kr (se figur 17, inom vilket gropen nyttjats. Ett övre prov daterades
bilaga 5 & 6). Detta var den enda anläggning som till 1010–1210 e Kr och ett undre till 1040–1285
vid förundersökningen påträffades inom områdets e Kr (se figur 17, bilaga 5 & 6). Kolningsgropen
norra del. konstruerades och användes därför troligen under
tidig medeltid.
Resterande anläggningar framkom relativt väl sam-
lade inom den mellersta delen av förundersöknings-
området. Här påträffades flera härdar, ett par min-
dre gropar och även en större kolningsgrop (se figur
13a). Dessa anläggningar är troligen samtliga äldre
än den härd som framkom längst i norr.
Kolningsgropen utgjordes av en 2,7x2,5 meter stor

och 0,5 meter djup rund nedgrävning, A6, med en
fyllning av svartbrun silt med rikliga förekomster
av kol (lager 5). Ett kompakt lager av lerig brungul
silt kunde urskiljas i en cirkel runt gropens kanter
(lager 4) (se figur 16 & 18). Eftersom det täckande
materialet skiljde sig från omgivande mark, främst
genom att vara betydligt lerigare och kompaktare, Figur 16. Kolningsgrop A6. Foto från öst.
Lokal Anläggning Prov Material Egen- Lab nr BP 1 σ (68,2%) 2 σ (95,4%) Egenåldersjusterad

nr ålder datering (2 σ)
545:1 Lager 5, A6 507 Kol av tall <50 år Ua-45384 965 1020AD (25,4%) 1050AD 1010AD (95,4%) 1160AD 1010–1210 e. Kr.
±30 1080AD (42,8%) 1150AD
545:1 Lager 5, A6 561 Kol av tall <25 år Ua-45385 866 1150AD (68,2%) 1220AD 1040AD (14,4%) 1090AD 1040–1285 e. Kr.
±30 1120AD (81,0%) 1260AD
545:1 8 670 Kol av <5 år Ua-45387 652 1285AD (30,5%) 1310AD 1270AD (44,3%) 1330AD 1270–1405 e. Kr.
björk ±30 1355AD (37,7%) 1390AD 1340AD (51,1%) 1400AD
545:1 10 804 Kol av en <5 år Ua-45388 351 1470AD (29,9%) 1530AD 1450AD (95,4%) 1640AD 1450–1645 e. Kr.
±30 1550AD (38,3%) 1630AD
545:1 11 821 Kol av tall <20 år Ua-45389 1032 985AD (68,2%) 1025AD 890AD (4,8%) 920AD 890–1060 e. Kr.
±30 940AD (90,6%) 1040AD
Figur 17. Tabell över till vikingatid och medeltid erhållna 14C-dateringar.
22
±
E 6 713 536 E
1 475 982
A6
0 20 40 m
Kolningsgrop A6 1058
Negrävning, A6
Fyllning, kontext 5
Yttäckande lager, kontext 4
Övriga kontexter
1 475 975

E 6 713 530 E
0 2 4 m
Figur 18. Plan över kolningsgrop A6 med begränsningarna för lager 4 och 5 utmarkerade. Skala 1:80. Översikt med Fastighetskartan,
skala 1:3 000.
Tre bottnar av härdgropar framkom lite högre upp således rikligt med kol i båda anläggningarna och ett
i sluttningen i ett och samma schakt (1068). En av kolprov från A11, härrörande från tall, 14C-daterades
dem, A8, var mycket tydlig med flera markanta sot- till 890–1060 e Kr (se figur 17, bilaga 5 & 6).
linser, vilket indikerar att den använts vid upprepande
tillfällen. Kol härrörande från björk från den understa Förutom anläggningarna framkom ett litet fyndma-
linsen daterades till 1270–1405 e Kr (se figur 17, bi- terial som skulle kunna höra samman med lokalens
laga 6). I kolprovet identifierades även gran (se bilaga vikingatida och medeltida fas. En bit förglasat mate-
5). De två andra härdarna var kraftigt urlakade, men rial, möjligen slagg, påträffades nära kolningsgropen
samtliga tre härdar innehöll rikligt med kol. De två (F461) (se figur 15). Därtill så besöktes utgrävningen
urlakade härdarna är sannolikt äldre än den tydliga. av ortsbon Sten Rudman, som visade upp fynd av re-
duktionsslagg från järnframställning i blästerugn som
Två gropar med fyllningar som på grund av sin färg han påträffat inom den norra flacka delen av platsen
tolkades som möjliga rostningslager för järnmalm, (se figur 14, bilaga 7). Slutligen tillvaratogs också ett
A11 och A12, påträffades i två intilliggande schakt. mindre antal yngre föremål, närmare bestämt en del
Jordprover från lagren skickades för analys till UV av en kritpipa samt två bitar glaserat rödgods som bör
GAL. Analysen konstaterade att den röda färgen från vara yngre än 1600-tal (se figur 14, bilaga 3).
A11 och A12 (samt A2) var naturlig och den bedöm-
des huvudsakligen komma från fältspat (se bilaga 7). Vedartsanalyserna indikerar att närmiljön både un-
I materialet från A11 bidrog även ett inslag av fint der stenålder och under vikingatid och tidig medel-
obestämt material till den röda färgen, vilket kan för- tid utgjordes av tallskog. I prover från senare delar av
klara varför den vid påträffandet var ännu mer röd medeltiden indikerar dock inslag av björk och gran
än A12 och A2. I makroprovet från A11 påträffades att närmiljön höll på att förändras, sannolikt mot det
även ett förkolnat skalkorn (bilaga 4). A11 och A12 öppna landskap som fynden av en i den yngsta an-
inbegrep förutom starkt rödfärgat material, svarta, läggningen, likväl som det äldre kartmaterialet, vitt-
sot- och kolbemängda inslag eller partier. Det fanns nar om (se bilaga 5).
23
Diskussion och tolkning
Tidigt mesolitikum Vikingatid och medeltid
Gropen som påträffades inom Stora Tuna 1012 hör Sammantaget ger de vikingatida och medeltida an-
till de hittills äldsta kända lämningarna från Dalarna. läggningarna inom Stora Tuna 545:1 intryck av att
Vid denna tid hade Dalälven redan utbildats i om- ha använts tillfälligt men återkommande i samband
rådet och lokalen bör då ha legat i ett skyddat och i med eldningsintensiva aktiviteter utomhus. Även om
förhållande till älven indraget läge. Att inga stenål- endast en kolningsgrop identifierades, är det möj-
dersfynd identifierades i ploglagret kan innebära att ligt att fler kan finnas på platsen. Ca 50 meter ifrån
det aldrig deponerades några större mängder mate- kolningsgropen, på andra sidan vägen, påträffades
rial på platsen. Det enda fynd som i dagsläget kan vid utredningen en 7x8 meter stor kolbemängd yta,
knytas till den tidigmesolitiska anläggningen är den vilken tolkades som ett kulturlager (Ahlbeck 2009).
trindyxa som påträffades på 1800-talet. Trindyxor Då inga kulturlagerrester framkom vid förundersök-
hör till den tidigast förekommande typen av yxor, ningen, är det dock kanske mer troligt att denna yta
något som har kunnat beläggas i bland annat Väst- inte alls ska förstås som ett kulturlager, utan som
sverige. Där har det även noterats att det på yngre en eller flera anläggningar. En möjlighet är att det
mesolitiska boplatser ofta förekommer ett flertal rör sig om kolningsgropar av liknande typ som den
yxor, medan det på äldre mesolitiska boplatser är ovan beskrivna. Som jämförelse kan nämnas att det
betydligt vanligare att endast en enstaka ofta intakt i Sör Amsberg har påträffats två möjliga kolnings-
trindyxa påträffas. En del av dessa verkar dessutom gropar från tidig medeltid respektive högmedeltid
ha deponerats i rituellt syfte (Hernek 2005:173ff). inom en vikingatida och medeltida boplats (Altner
Fyndomständigheterna för trindyxan i Norr Ams- 2010a). Intressant är också fynden av reduktions-
berg är okänd, men den ska enligt uppgift vara hel. slagg från järnframställning i blästerugn som påträf-
Platsen belyser den potential som finns i lösfynd av fats strax intill förundersökningsområdet. Fynden av
trindyxor för att kunna lokalisera tidigmesolitiska slagg, i kombination med kolningsgropen, indikerar
boplatser. att järnframställning kan ha skett intill eller inom
lokalen under tidig medeltid.
Lokalen Stora Tuna 545:1 har av dateringen att
döma nyttjats något senare, i övergången mellan Den härdbotten som framkom inom Stora Tuna
tidig- och mellanmesolitikum. Höjdplatån som lo- 1012 ger tillsammans med den härdbotten och den
kalen är belägen på kan vid denna tid fortfarande stolphålsbotten som påträffades vid utredningen bil-
ha legat i direkt anslutning till Dalälven. Anlägg- den av mindre omfattande aktiviteter. Närheten till
ningen är ungefär samtida med den kokgrop som kolningsanläggningen Stora Tuna 1013, som date-
påträffats i Tjärna, medan den är äldre än den rats till 1300-/1400-tal, talar å andra sidan för en
äldsta kända lämningen från Sör Amsberg. Om liknande miljö och dessutom har en bit förglasad
tolkningen av anläggningen som spår efter en sned- grön slagg hittats inom Stora Tuna 1012 (Ahlbeck
ställd stolpe är riktig är det möjligt att den ingått i 2009). Det är möjligt att spåren från lokalerna Stora
en större konstruktion, förslagsvis en byggnad. För Tuna 545:1, 1012 och 1013 alla går att betrakta
att klargöra detta skulle emellertid större samman- som lämningar efter olika typer av eldningsintensiva
hängande ytor behöva tas upp i området kring an- utomhusaktiviteter, med en mer eller mindre stark
läggningen. Det tillvaratagna slagna stenmaterialet koppling till järnframställning.
stämmer väl in med den erhållna dateringen. Att
detta fyndmaterial påträffades trots uppodlingsgra- Dalarnas museum har utifrån flera grävningar
den och undersökningsmetoden talar för att det på Tunaslätten framhållit bebyggelsens rumsliga
ursprungligen kan ha deponerats en förhållandevis samband med järnframställning och gårdsgrav-
stor mängd stenmaterial på platsen. Detta indike- fält (bl a Sandberg 2006:8f; Lögdqvist 2006:27f,
ras också av såväl tidigare påträffade upplöjda fynd, 2009:62). Samtidighet har också på olika platser i
som av variationen avseende både råmaterial och Sör Amsberg kunnat konstateras mellan kolnings-
typer. gropar, järnframställning och gårdsgravfält, vilket
24
gör spåren efter kolning och slaggförekomsterna av de spridda gårdarna är dessutom utmarkerad i
inom Stora Tuna 545:1, 1012 och 1013 intressanta. området söder om Barbergsklack, inte långt ifrån
Kunskapsbilden för området tyder på att bebyggel- Stora Tuna 1012 och 1013. Tillsammans talar
sen bör ha legat på ett inte alltför stort avstånd från detta för möjligheten att de lämningar som påträf-
fornlämningarna. fats nedanför Barbergsklack kan vara relaterade till
en närbelägen gård, som brukats under medeltid,
I Sör Amsberg har det argumenterats för att be- men som givetvis kan vara äldre. De erhållna date-
byggelsen flyttade samman i en bystruktur någon ringarna från Stora Tuna 545:1 visar på platskonti-
gång före 1640-talet. Troligtvis skedde detta under nuitet från åtminstone vikingatid till sen medeltid.
medeltid, men att en mer spridd bebyggelse ännu Så långt bakåt kartmaterialet sträcker sig – det vill
kvarstod in i medeltid har också kunnat beläggas säga till 1640-talet – har ingen bebyggelse funnits
(Altner 2010a). En liknande bebyggelseutveckling på platsen. Marken har endast brukats som åker
som i Sör Amsberg är trolig även för Norr Amsberg. och äng. De undersökta lämningarna inom Stora
På 1640-talets karta är endast 8 av byns 12 gårdar Tuna 545:1 skulle emellertid kunna vara relaterad
belägna inom den gemensamma bytomten (se figur till en närbelägen gård, som brukats från vikinga-
7a). Gårdarna bör därför, inte bara innan utan även tidens slut fram till tiden kring reformationen för
medan byn etablerades, ha legat mer utspridda. En att sedan överges.
Vetenskaplig potential
Förutom de resultat som hittills erhållits utifrån strukturer, företrädesvis huskonstruktioner. Om
registrerade lösfynd, utredningen och förundersök- detta vore fallet skulle det kunna tillföra kunskap
ningen, ligger potentialen i genomförandet av ytter- om boplatsstrukturer och huslämningar i Dalarna
ligare arkeologiska insatser inom fornlämningarna i för 9000 år sedan. Intressant är också att boplat-
det att större ytor kan tas upp, istället för enstaka serna skiljer sig åt. Medan Stora Tuna 1012 är en
schakt. Att ta upp större sammanhängande ytor till ytan mer begränsad plats med få fynd i ett väl
skulle möjliggöra att enskilda lämningar skulle kun- skyddat och indraget läge i landskapet, verkar Sto-
na knytas till varandra och därigenom skulle ökad ra Tuna 545:1 ha varit en till ytan omfattande plats
kunskap om platserna och de aktiviteter som bedri- där större mängder material deponerats i ett direkt
vits kunna erhållas. Inom både Stora Tuna 1012 och älvnära och mer öppet läge i landskapet. Vidare
545:1 föreligger goda förutsättningar för att kunna arkeologiska insatser bedöms därför ha potential
återfinna fler anläggningar, som skulle kunna sättas att belysa skillnader mellan olika typer av platser i
in i ett bättre rumsligt och kontextuellt samman- skilda landskapslägen.
hang. Inom Stora Tuna 545:1 finns dessutom goda
förutsättningar för att få fram ett till anläggningarna Avseende vikingatid och medeltid bedöms ytterligare
på platsen relaterat fyndmaterial. insatser ha potential att klargöra om det inom framför
allt Stora Tuna 545:1 finns en aktivitetskontinuitet el-
Som stenålderslokaler har de två fornlämningarna ler enbart platskontinuitet. Vidare undersökning av
bidragit till kunskapen om att välbevarade an- de båda lokalerna har också möjlighet att fördjupa
läggningar kan föreligga även inom Tunaslättens förståelsen för förhållandet mellan kolning, järnhan-
intensivt nyttjade åkermarker, på de platser där tering och bebyggelse i närområdet (jämför Altner
ytplockat material tillvaratagits. De tidigt meso- 2010a:11).
litiska lämningarna på platserna är dessutom an-
märkningsvärda i sig, då de hör till de äldsta kända Sammanfattningsvis bedöms fornlämningarna ha
i Dalarna. Att en av anläggningar utgörs av ett möj- potential att fördjupa kunskapen om tidigt meso-
ligt stolphål är också intressant. På grund av detta litikum i Dalarna och om gårdsnära aktiviteter un-
föreligger möjligheten att det kan finnas större der vikingatid och medeltid i Norr Amsberg.
25
Utvärdering
Förundersökningen har klargjort fornlämningssi- har bestämts. Fornlämningarnas kunskapspotential
tuationen för de två delsträckorna av det planerade har identifierats och lyfts fram. Förundersökningen
exploateringsområdet genom att inom dessa av- bedöms därför ha uppfyllt sina syften. Länsstyrelsen
gränsa, karaktärisera och grovt tidfästa förekomsten i Dalarnas län har fattat beslut om att inga vidare ar-
av anläggningar och fynd. Det är fastslaget att inga keologiska insatser ska ske inom förundersöknings-
omfattande kulturlager förekommer inom ytorna, områdena, men vi hoppas att våra resultat ska kunna
samt att fyndmaterialet framför allt består av bear- vara till nytta för eventuellt framtida arkeologiska
betad sten och uteslutande förekommer som lösfynd undersökningar inom de delar av fornlämningarna
i ploglagret. Bevarandegraden för anläggningarna som inte berörs av den nu aktuella exploateringen.
26
Referenser
Litteratur Lindberg, Karl-Fredrik & Sandberg, Fredrik.
2010. Arkeologisk utredning, Orsandbaden, bebyggel-
Ahlbeck, Mattias. 2009. Norr Amsberg – särskild seförtätning på campingområdet, stenåldersboplats raä
arkeologisk utredning, Stora Tuna socken, Borlänge 31 m.fl., Leksands socken och kommun, Dalarna. Ar-
kommun, Dalarna. Rapporter från Arkeologikonsult keologisk rapport 2010:1. Dalarnas museum.
2009:2292. Upplands Väsby.
Lögdqvist, Anna. 2006. Arkeologisk utredning, Sör
Altner, Anders. 2010a. Arkeologisk förundersök- Amsberg, inför nybyggnation av två fastigheter i Bor-
ning i Sör Amsberg i anslutning till RAÄ 237, Bor- länge stad och kommun, Dalarna. Arkeologisk rap-
länge stad och kommun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2006:1. Dalarnas museum. Falun.
port 2010:11. Dalarnas museum. Falun.
Lögdqvist, Anna. 2009. Arkeologiska undersökning-
Altner, Anders. 2010b. Sör Amsberg. RAÄ 201. Bor- ar, Islingby, inför byggandet av infartsväg till SSAB
länge Stad. Arkeologisk schaktövervakning. Dalarnas Tunnplåt, raä nr 22:1, 218:1, och 223:1, Borlänge
museum. Arkeologiska uppdrag. Dnr 64/10. Falun. stad och kommun, Dalarna. Arkeologisk rapport
2009:1. Dalarnas museum. Falun.
Carlsson, Eva. 2007. Förfäderna i högen. Tankar kring
gravarna på Tunaslätten. Dalarna. 2007, s. 211-221. Lögdqvist, Anna. 2012. Arkeologisk förundersök-
ning, Sör Amsberg, vid schaktning för badpool på
Helgesson, Charlotta & Carlsson, Eva. 2008. fastigheten Kvarnsveden 3:227, boplats RAÄ-nr 238 i
Arkeologisk förundersökning, Gylle 2:4 och 6:90 inför Borlänge stad och kommun, Dalarna. 2012. Dalarnas
utvidgning av Rågåkers industriområde, raä 6 och 11 i museum. Rapport dnr 199/11. Falun.
Stora Tuna socken och Borlänge kommun, Dalarna. Ar-
keologisk rapport 2008:4. Dalarnas museum. Falun. Sandberg, Fredrik. 2006. Arkeologisk förundersök-
ning, Nyckelby, Alsbäck, Dalsjö, inför planerad VA-
Hernek, Robert. 2005. Nytt ljus på Sandarnakul- ledning till Storsten, Stora Tuna socken och Borlänge
turen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. kommun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2006:9. Da-
Gotarc Series B. Gothenburg archaeological theses larnas Museum. Falun.
no. 38. Coast to coast-books no. 14. Göteborg.
Serning, Inga. 1966. Dalarnas järnålder. Stockholm.
Hyenstrand, Åke. 1974. Järn och bebyggelse. Stu-
dier i Dalarnas äldre kolonisationshistoria. Dalarnas Svenskt ortnamnslexikon (SOL). 2003. Språk-
hembygdsbok 1974. Falun. och fornminnesinstitutet (SOFI). Uppsala.
Historiska kartor Arkiv och register

U2:150. Äldre geometrisk karta. 1644-1646. Fornminnesregistret (FMIS).
Dalarna, Stora Tuna. Riksarkivet (GEORG).
Namnarkivet i Uppsala (NAU).
U2:151-152. Äldre geometrisk karta. 1644-1646.
Dalarna, Stora Tuna. Riksarkivet (GEORG).
20-STU-103. Storskifte. 1841.

Dalarna, Borlänge. Lantmäterimyndigheternas arkiv.
27
Tekniska och administrativa uppgifter
Arkeologikonsult projektnummer: 2014:2639
Länsstyrelsens dnr: 431-302-2012
Beställare: Trafikverket
Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning

Utförandetid, fältarbete: 1/10–11/10 2012
Utförande tid, övrig tid: oktober 2012, mars–april 2013, januari 2014
Län: Dalarna
Landskap: Dalarna
Kommun: Borlänge
Socken: Stora Tuna
Fastighet: Del av Norr Amsberg 4:16, 5:10, 7:20, 11:13, 13:4, 14:15, 15:3,
16:12, 20:5, 20:6, 23:2, 23:3, 32:9, 39:4, 40:4 och 40:5
Koordinatsystem: RT 90 2,5 g V
Projektledare: Helena Andersson

Fältarkeologer: Helena Andersson & Erik Dardel
Rapportansvarig: Helena Andersson
Planer & layout: Ida Söderström
Kvalitetssäkring: Johan Blidmo
Undersökningsområdets storlek: 18 100 m2

Sökschaktad yta: 2 418 m2
Fynd: Elva fyndposter förvaras på Arkeologikonsult i avvaktan på
fyndfördelningsbeslut
28
Bilaga 1. Schaktbeskrivning
Lokal Schaktnr Längd Bredd Djup Djup på plog- Underliggande mark Dokumenterade Lösfynd i Kommentar
(m) (m) (m) lager (m) kontexter schaktet
1012 1000 11,5 1,5 0,3 0,25 Grågul silt - - -
1012 1001 9 1,5 0,3 0,25 Grågul silt - - -
1012 1002 11 1,5 0,3 0,25 Grågul silt - - -
1012 1003 16,5 1,5 0,3 0,25 Grågul silt - - -
1012 1004 14,5 1,5 0,26 0,22 Grågul silt - - -
1012 1005 27 1,5-3 0,26 0,2 Grågul silt - - -
1012 1006 19 1,5 0,3 0,2 Gul silt - - -
1012 1007 25 1,5 0,3 0,25 Gul silt - - -
1012 1008 27 1,5 0,33 0,25 Gul silt - - -
1012 1009 21 1,5 0,25 0,23 Gul silt - - -
1012 1010 19 1,5 0,25 0,2 Gul silt - - -
1012 1011 20 1,5 0,3 0,25 Gul silt 1 - -
1012 1012 16 1,5 0,26 0,23 Gul silt 3 - -
1012 1013 9 1,5 0,26 0,22 Gul silt - - -
1012 1014 16,5 1,5 0,3 0,2 Gul silt - - -
1012 1015 11 1,5 0,26 0,22 Gul silt - - Schaktet
vattenfylldes i norr
1012 1016 9,5 1,5 0,25 0,22 Grågul silt 2 - Angränsade till
vattenfyllt åkerdike i
nordost
1012 1017 13 1,5 0,27 0,2 Gul silt - En bit tegel -
1012 1018 17 1,5 0,29 0,25 Grågul silt - - -
1012 1019 22,5 1,5 0,3 0,1-0,2 Storblockig morän i - - Tunt ploglager i över-
oplöjd mark i N, rotvälta gång till skogsmark
i övergång orörd mark/
åker, grågul silt i N del
av åkern, gul silt i S.
1012 1020 12 1,5 0,25 0,22 Grågul silt - - -
1012 1021 9,5 1,5 0,3 0,26 Grågul till gul silt - - -
1012 1022 9,5 1,5 0,24 0,2 Grågul silt - - -
1012 1023 5,5 1,5 upp till Inget 0,1–0,15 tjockt - - -
0,4 vegetationsskickt
vilande på först blek-
jord med sot och kol
sedan rödbrun silt.
Storblockig morän med
0,05–0,3 stora stenar.
1012 1024 4,5 1,5 0,3 Inget Sluttande mark, under - - -
vegetationsskikt först
blekjord med sot och
kol sedan rödbrun silt.
Blockrik mark i norr
övergick i mindre
stenig mark i S.
1012 1025 6 1,5 0,3 Inget Under vegetations- - - -
skikted kol, rötter och
sot, blekjord och sedan
rödbrun sand i rikligt
storblockig morän. Helt
stenbemängt schakt
med 0,05–0,3 stora
stenar.
29
Bilaga 1. Schaktbeskrivning, forts.
545:1 1026 15 1,5 0,25 0,22 Rödbrun sand och grå- - - -
gul lera
545:1 1027 12 1,5 0,3 0,26 Rödbrun sand och grå- - - Åkerdike i V–Ö:lig
gul lera riktning skär schaktet
545:1 1028 13,5 1,5 0,28 0,26 Rödbrun sand och grå- - - -
gul lera
gul lera
gul lera
gul lera
gul lera
545:1 1033 14,5 1,5 0,27 0,24 Rödbrun sand och grå- - Glas och -
gul lera tegel
gul lera
gul lera
545:1 1036 19 1,5 0,25 0,2 Mestadels rödbrun - - -
sand
545:1 1037 19 1,5 0,35 0,3 Mestadels rödbrun - En bit senti- -
sand da keramik
gul lera
545:1 1039 28 1,5 0,34 0,3 Rödbrun sand - - Plogspår. Vattensjuk
mark förutom längst i
NO, där torrare
545:1 1040 17 1,5 0,3 0,26 Rödbrun sand med in- - Betonglik- Övergång från vat-
slag av kompakt gul- nande sten tensjuk mark i SV till
grå lera torr mark i NO
545:1 1041 21,5 1,5 0,3 0,26 Rödbrun sand ed in- - - Övergång från
slag av kompakt gul- vattensjuk mark i SV
grå lera till torr mark i NO
545:1 1042 18,5 1,5 0,24 0,2 Rödbrun sand med in- - - Helt torr mark
slag av kompakt gul-
grå lera
545:1 1043 18 1,5 0,29 0,24 Rödbrun till gulröd - - -
sand med inslag av
gulgrå lera
545:1 1044 19,5 1,5 0,28 0,25 Flammig brunröd sand - - -
med inslag av kompakt
gulgrå lera
545:1 1045 22 1,5 0,35 0,3 Flammig gulröd sand - 10000:334 Fynd i övergången
med inslag av kompakt matjord/under-
gulgrå lera liggande steril sand
545:1 1046 18 1,5 0,33 0,3 Brungul silt med inslag - 10000:336, Fynd i övergången
av röd sand och grå- 10000:353 matjord/under-
gul lera liggande steril mark
545:1 1047 16 1,5 0,3 0,25 Flammig blandning av - - -
brun sand, gul silt och
gulgrå lera
30
545:1 1048 19 1,5 0,22 0,2 Gul silt, röd sand i V - 10000:388 Fynd i övergångenat-
jord/underliggande
steril mark
545:1 1049 19,5 1,5 0,2 0,2 Lätt flammig gul silt - - -
med inslag av grå lera.
Överst grus från väg-
bank.
545:1 1050 25 1,5 0,25 0,25 Flammig gul silt med - - -
grågul lera och röd
sand
545:1 1051 15,5 1,5 0,3 0,3 Gul silt med inslag av - - -
grågul lerig silt
545:1 1052 15 1,5 0,35 0,3 Flammig gul silt.inimalt - - -
inslag av grus.
545:1 1053 28 1,5 0,3 0,2 Flammig gul silt, i V - - -
röd sand
545:1 1054 20,5 1,5 0,35 0,3 Spräcklig blandning av - 10000:417 -
gul silt och röd sand
med inslag av grågul
lerig silt
545:1 1055 20 1,5 0,2 0,15 Röd sand i N, gul - 10000:418 -
sandig silt i S
545:1 1056 20 1,5 0,25 0,2 Omväxlande röd sand, - - -
grågul lerig silt och
gul silt
545:1 1057 23,5 1,5 0,3 0,25 Gulröd flammig - 10000:433 -
siltig sand
545:1 1058 31 1,5-3 0,3 0,3 Röd sand och gul silt 4,5,6 10000:461, Schaktet vidgades
med inslag av blek- 10000:462 och vinklades mot Ö
gul lera när kolningsgropen
påträffades
545:1 1059 20 1,5 0,35 0,3 Flammig rödbrun sand - - -
och gul silt
545:1 1060 30 1,5 0,3 0,25 Gul flammig silt med in- - - -
slag av rödbrun sand
och grågul lerig silt
545:1 1061 28 1,5 0,3 0,25 Flammig gulröd - - -
siltig sand
545:1 1062 25 1,5 0,3 0,3 Röd sand med inslag - - -
av gul silt
545:1 1063 22 1,5 0,35 0,35 Flammig röd sand - - -
545:1 1064 21,5 1,5 0,3 0,3 Flammig röd sand 7 - -
545:1 1065 21,5 1,5 0,25 0,2 Flammig röd sand - - -
545:1 1066 21 1,5 0,3 0,25 Flammig röd sand - - -
545:1 1067 20 1,5 0,3 0,25 Lätt flammig röd sand - - -
545:1 1068 20 1,5 0,3 0,25 Lätt flammig röd sand 8, 9, 13 10000:560
545:1 1069 22 1,5 0,25 0,2 Lätt flammig röd sand - - -
545:1 1070 20 3 0,2 0,2 Rödgul sand med in- - - -
slag av blekgrå lerig silt
545:1 1071 13 1,5 0,3 0,25 Röd sand med inslag - - -
av gulgrå lerig silt
31
545:1 1072 23 1,5 0,3 0,25 Flammig röd sand - 10000:626 -
545:1 1073 21,5 1,5 0,25 0,2 Flammig rödgul sand 11 - Kanten av ett åker-
dike påträffades i
schaktet
545:1 1074 20 1,5 0,2 0,15 Flammig röd sand med 12 - -
gul silt
545:1 1075 14,5 1,5 0,25 0,2 Flammig röd sand - - -
545:1 1076 14,5 1,5 0,25 0,2 Flammig röd sand och - - -
gul silt blandat
röd sand och gul silt
545:1 1079 13 1,5 0,25 0,2 Flammig blandning av - Tegel, pors- -
röd sand och gul silt lin och glas
545:1 1080 11 1,5 0,25 0,2 Flammig blandning av - 10000:707 -
545:1 1081 11 1,5 0,25 0,2 Gul silt med inslag av - - -
röd sand
545:1 1082 9,5 1,5 0,25 0,2 Gul silt med inslag av - - -
röd sand
545:1 1083 26 1,5 0,26 0,22 Gulbrun sandig silt - Porslin -
545:1 1084 30 1,5 0,23 0,21 Gul- till rödbrun - Sentida -
sandig silt glas
545:1 1085 22,5 1,5 0,27 0,24 Gul- till rödbrun - - -
sandig silt
545:1 1086 29,5 1,5 0,24 0,22 Gul- till rödbrun - Järnspik -
sandig silt och porslin
545:1 1087 31 1,5 0,34 0,3 Brungul sandig silt, lite - - -
småsten
545:1 1088 30 1,5 0,33 0,3 Gul sandig silt 10 - Ett Ö–V åkerdike
skär schaktet
545:1 1089 14 1,5 0,3 0,25 Gul silt med inslag av - Sentida -
urlakad grå lerig silt glas
545:1 1090 23 1,5 0,3 0,2 Gul sandig silt med - - -
småsten
32
Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning
Nr Objekt Längd Bredd Djup (m) Beskrivning Kommentar
(m) (m)
1 Störhål 0.08 0,08 0,1 Oregelbundet rundad i plan. Skarp nedgrävningskant med svagt Sentida pinnhål. Undersökt
konkava sidor och spetsig, lätt rundad botten. Fyllning ljusbrun till hälften.
silt med inslag av kol.
2 Grop 0,77 0,57 0,2 I plan oregelbunden röd kompakt silt. Obefintlig nedgrävningskant Undersökt till hälften.
med konkava ojämna sidor, rundad bottenkant och ojämn botten.
Fyllning av röd silt som var mer lucker än omgivande steril brungul
silt, inslag av kol. Fyllning daterad till 7360–7020 BC.
3 Härdbotten 0,33 0,15 0,05 Oformlig i plan. Obefintlig nedgrävningskant och ojämn botten Endast del av anläggningen
med flammig avgränsning nedåt. Fyllning av lätt sotig och kolig påträffades i schaktet, av
brunsvart silt med inblandning av gulbrun silt. Omgivande silt vilken hälften grävdes.
något rödare än övrig gulbrun silt i schaktet.
4 Täckande lager 2,47 2,39 0,22 Lager av brungul kompakt lerig silt i cirkelform på ytterkant av den Lagret fortsätter delvis
på kolningsgrop koliga sand (kontext 5), som lagret delvis täcker. Delvis skadat av utanför schaktet i SV och
plogfåror och kan ursprungligen ha täckt hela kontext 5. Skarp av- NV. Undersökt till hälften.
gränsning mot kontext 5 och omgivande röd steril sand. Mycket
ojämn botten och utbredning. Lagret är som djupast i utkanterna av
kontext 6 där det fyller ut nedgrävningen, men det finns också utan-
för varför nedgrävningen 6 verkar vara ämnad för kontext 5
snarare än kontext 4.
5 Fyllning i 2,73 2,53 0,5 Fyllning i kontext 6. Sotig kompakt svartbrun sand med inslag av Undersökt till hälften. Fyra
kolningsgrop både mindre och stora kolbitar. Översta ytan skadad av plog. jordprover togs på olika
Flera tunna skikt av kolkoncentrationer och färg från brunsvart över nivåer i fyllningen.
mörkbrun till ljusbrun, allt sotigt och koligt, sluttandet åt N. Vid upp-
repande tillfällen använd grop varemellan omgivande steril rasat
in. Ytligt kolprov daterat till 1010–1210 AD och bottenprov daterat
till 1040–1285 AD.
6 Kolningsgrop 2,73 2,53 0,45-0,5 Heterogena sidor, konvexa i söder, vertikala i norr med obefintlig Undersökt till hälften.
nedgräningskant. Rundad bottenkant och plan men något ojämn
botten. Sidorna grävda genom röd sand, botten består av gul silt
som vattenfylldes vid undersökningen.
7 Stolphål 0.39 0,34 0,1 Flammig sotig och kolig färgning av kompakt fet silt tydligt avgränsad Undersökt till hälften.
mot omgivnade röda sand och gula leriga silt både i plan och
profil. Ojämna sidor, skarp nedgrävningskant, obefintlig bottenkant
och ojämn botten. Kol från fyllningen daterat till 7030–6615 BC.
8 Härdbotten 0,88 0,81 0,15 Kompakt skiktad sotig och kolig sand, färg varierande från svart till Undersökt till hälften.
ljust brun över till grå och mörkt brun. Flera tydliga sotlinser i pro-
fil av vilka den yttre är tydligt synlig i plan. Sluttande nedgrävnings-
kant, ojämna konkava sidor och rundad botten. Kol från fyllningen
daterat till 1270–1405 AD.
9 Urlakad härd- 0,68 0,61 0,12 Flammig kompakt grågul till gråsvart sand med inslag av kol, delvis Endast del av anläggningen
botten skiktat. Rundad i plan. Ej urskiljbar nedgrävningskant, konkava påträffades i schaktet, av
sidor, ingen bottenkant och rund botten. vilken hälften grävdes.
10 Härdbotten 1,03 0,6 0,07 Kompakt silt i form av tunna, ca 0,01 m breda linser, svarta, grå Anläggningen fortsätter
och bruna med inslag av sot och kol. Oregelbundet oval i plan, västerut utanför schaktet.
ojämnt flack botten med obefintliga kanter. Kol från fyllningen Undersökt till hälften.
daterat till 1450–1645 AD.
11 Grop 0,93 0,63 0,08 I plan avlångt oformligt lager bestående av intensivt röd sand Undersökt till hälften.
med insprängda svarta partier med rikligt med kol. Rundad flack
botten. Kol fortsätter ställvis längre ner i steril gul sand. Kol från
fyllningen daterat till 890–1060 AD.
12 Grop 0,62 0,53 0,11 Kompakt flammig brungråsvart sotig och kolig siltig sand i söder, i Undersökt till hälften.
norr extremt kompakt röd, lätt kolig siltig sand. Oval i plan. Vilande
på grå siltig lins. Rundad botten, ojämna sidor, rundad bottenkant
och ingen nedgrävningskant.
13 Urlakad 1,03 0,7 0,19 I plan rund mörkfärgning med gråbrun flammig sandig silt med Anläggningen fortsätter
härdbotten inslag av kol. Kompakt fyllning med insprängda partier av gulbrun norrut utanför schaktet.
sandig silt, diffus nedgrävningskant och svagt rundad, närmast Undersökt till hälften.
plan botten.
33
Bilaga 3. Fyndlista
Fyndnr Inom forn- Schaktnr Beskrivning Vikt i gram Fyndomständighet Kommentar
lämning
334:1 545:1 1045 Kärnrest i kvarts 19,8 Lösfynd i ploglager Rundnött i matjorden.
336:1 545:1 1046 Del av kritpipa 4,4 Lösfynd i ploglager Ej ornerad, yngre än 1600.
388:1 545:1 1048 Avslagsfragment i kvarts 5,3 Lösfynd i ploglager -
417:1 545:1 1054 Yngre rödgods 10,7 Lösfynd i ploglager Glaserat gods, drejad.
418:1 545:1 1055 Bränt ben 1,8 Lösfynd i ploglager -
433:1 545:1 1057 Yngre rödgods 4,1 Lösfynd i ploglager Med glasyr, yngre än 1500.
461:1 545:1 1058 Förglasat grönaktigt - Lösfynd i ploglager -
material, slagg?
462:1 545:1 1058 Föremålsfragment av 2,3 Lösfynd i ploglager -
slipad röd skiffer
560:1 545:1 1068 Slagen röd porfyr 170,7 Lösfynd i ploglager Nodul. Bevarade råytor.
626:1 545:1 1072 Slagen kvarts 0,4 Lösfynd i ploglager -
707:1 545:1 1080 Kärna i röd porfyr 11,9 Lösfynd i ploglager Från nodul med bevarad råyta.
- 545:1 Väster om Reduktionsslagg från järn- - Lösfynd i ploglager påträffat av Tyder på att ugn för järn-
schakt 1083 framställning i blästerugn, 4 ortsbon Sten Rudman. Fynden framställning funnits på eller i
& 1084 bitar från bottenskållor förvaras på hans gård i närheten av den
Holbacken. undersökta ytan.
3 cm
Figur 1. En del av det tillvaratagna fyndmaterialet a) F560 b) F388 c) F462 d) F626 e) F707 f) F461.
34
Bilaga 4. Arkeobotanisk analys
Stefan Gustafsson
Inledning Resultat
Den arkeobotaniska analysen omfattar 16 jordpro- Merparten av proverna innehöll stora mängder trä-
ver från Stora Tuna 545:1 och 1012 i närheten av kol men bara ett av proverna, 11:822 innehöll växt-
Norr Amsberg, projektnummer 2639. Proverna flot- makrofossil. Det var ett förkolnat skalkorn. Resul-
terades i vatten i en vanlig hink och dekanterades i tatet blir med andra ord ganska magert och det går
ett såll med en maskstorlek av 0,2 mm. Bottensatsen inte dra några slutsatser kring platsens användning
undersöktes på tyngre material och eventuella fynd. och anläggningarnas funktion. Det finns inget som
Efter flotteringen lufttorkades proverna och under- tyder på bosättning och odling. Mängden träkol ty-
söktes under stereomikroskop med en förstoring av der på mycket eldande och det är aktiviteter som
0,4–40 ggr. inte brukar utföras i omedelbar närhet till bostads-
husen. Mängden kol räcker för 14C-analys från alla
anläggningar utom 1:170.
Art Innehåll Antal Anm

1:170 Små kolfragment (+) Räcker troligen inte till 14C
1:170 Subfossila frö Vicker m.m. ++ Recenta
2:184 Kol ++ -
3:194 Kol + -
4:504 Kol + -
5:561 Kol +++ -
5:850 Kol +++ -
5:507 Kol +++ -
7:646 Kol +++ -
8:670 Kol ++ -
9:669 Kol +++ -
10:804 Kol +++ -
11:822 Skalkorn 1 -
11:822 Kol +++ -
11:821 Kol +++ -
12:835 Kol +++ -
12:834 Kol +++ -
13:849 Kol ++ -
13:849 Kol +++ -
1001:503 - - -
Figur 1. Artlista.
35
Bilaga 5. Vedanatomisk analys
Thomas Bartholin
Wentorf, den 13. december 2012
Prover
2:184: 8:670:
Ca. 2 ml ej rent kol. Ca. 10 ml ej rent kol.
10 stk. = stickprov, analyseret med fölgende resultat: 10 stk. = stickprov, analyseret med fölgende resultat:
10 stk. Pinus silvestris, tall, fra grene og unge stammer. 1 stk. Betula sp., björk, fra gren
C-14-prov: 1 stk. Pinus silvestris, tall, med en egenal- 9 stk. Picea abies, gran, fra grene og yngre stammer.
der, som skönnes at väre max. 40 år.
C-14-prov: 1 stk. Betula sp., björk, med en egenal-
5:507: 10:804:
10 stk. Pinus silvestris, tall, fra grene og unge stammer. 10 stk. Juniperus communis, en, fra grene.
C-14-prov: 1 stk. Pinus silvestris, tall, med en egenal- C-14-prov: 1 stk. Juniperus communis, en, med en
der, som skönnes at väre max. 50 år. egenalder, som skönnes at väre max. 5 år.
5:561: 11:821:
10 stk. Pinus silvestris, tall, fra grene og unge stammer. 10 stk. Pinus silvestris, tall, fra unge stammer.
C-14-prov: 1 stk. Pinus silvestris, tall, med en egenal- C-14-prov: 1 stk. Pinus silvestris, tall, med en egenal-
der, som skönnes at väre max. 25 år. der, som skönnes at väre max. 20 år.
7:646:
Ca. 10 ml ej rent kol.
10 stk. = stickprov, analyseret med fölgende resultat:
10 stk. Pinus silvestris, tall, fra grene og unge stammer.
C-14-prov: 1 stk. Pinus silvestris, tall, med en egenal-

36
Bilaga 6. 14C-analys
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Göran Possnert
37
Bilaga 6. 14C-analys, forts.
Anläggning: 2
Provnr 184
Lokal 1012
Anläggning: Lager 5, A6
Provnr 507
Lokal 545:1
Anläggning: Lager 5, A6
Provnr 561
Lokal 545:1
38
Anläggning: 7
Provnr 646
Lokal 545:1
Anläggning: 8
Provnr 670
Lokal 545:1
Anläggning: 10
Provnr 804
Lokal 545:1
39
Anläggning: 11
Provnr: 821
Lokal: 545:1
40
Bilaga 7. Mineralanalys
Erik Ogenhall
UV GAL PM 2012:10
Geoarkeologisk undersökning
Malmliknande jord från Norr Amsberg

Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats
Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Sammanfattning
På uppdrag av Helena Andersson, Arkeologikonsult AB, har
Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala utfört
analyser på fem prover av möjlig malm från RAÄ 545:1 och RAÄ 1012 i
Norr Amsberg, Stora Tuna socken i Borlänge kommun, Dalarna.
Den okulära analysen visar att jordproven domineras av mineralen
kvarts och fältspat, båda i varierande kornstorleksfraktioner. Fältspaten
förefaller ge materialet dess röda färg, även om en viss sekundär
rödfärgning, troligen av lera, kan observeras. Inga järnföreningar hittas i
materialet och dess potential som malm vid järnframställning bedöms
vara obefintlig. Analys av bilder av slagg från RAÄ 545:1 visar dock på
trolig järnframställning i blästugn i området.
41
Inledning
På uppdrag av Helena Andersson, Arkeologikonsult AB, har
Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala utfört
analyser på fem prover av möjlig malm från RAÄ 545:1 och RAÄ 1012 i
Norr Amsberg, Stora Tuna socken i Borlänge kommun, Dalarna.
Frågeställningen har gällt huruvida det provtagna materialet kan ha
varit en möjlig (rostad?) malm till järnframställning (rödjord/myrmalm).
Tidigare undersökningar av RAÄ 545:1 har gett fynd av slagg, som via
fotografistudier (GAL) förefaller komma från järnframställning i
blästugn.
Undersökningens förutsättningar
Av de fem proven kommer fyra från RAÄ 545:1 (PM10001:503,
PM11:821, PM12:834 & PM12:855) medan PM2:184 är från RAÄ 1012.
PM10001:503 och PM12:855 är endast referensprov från omgivande
(steril) jord.
Projektets omfattning har begränsat undersökningarna till optiska
analyser av det befintliga materialet, d.v.s. ingen kemisk analys eller
provpreparering har utförts.
Proven består av finkornig jord med varierande röd färg (fig. 1).
Figur 1. De fem proven PM10001:503, PM11:821, PM12:834 PM12:855 och PM2:184. Övre raden är fuktiga prov medan
nedre raden är prov torkade i ugn. Notera färgskillnaden mellan fuktiga och torra prov och att variationerna är mindre
mellan de torra. OBS att PM10001:503 och PM12:855 är referensprov.
Malmliknande jord från Norr Amsberg. Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats. 7
42
Metod
Mineralsammansättning och färg studeras och fotograferas i stereolupp
och mikroskop både i fuktigt och torrt tillstånd (efter torkning i ugn)
(fig. 1). Materialets magnetism undersöks både på det torra provet men
också efter att ha rostats (upphettats), detta för att omvandla eventuella
järnföreningar till magnetit.
Resultat
I stereolupp och mikroskop kunde det konstateras att samtliga prov består
av kvartsdominerad sand/silt med viss variation i kornstorlekarna
(tab. 1 & fig. 2-8). Förutom ljus kvarts förekommer en viss mängd
fältspat och det som förefaller vara huvudorsaken till materialets
rödaktiga färg är röda varianter av fältspat (fig. 3), men även en sekundär
färgning förekommer där ett brunt finmaterial (lera?) täcker kornens yta.
Det senare gäller huvudsakligen PM11:821 från RAÄ 545:1. Ingen
magnetism fanns i materialet, ej heller efter rostning.
Tabell 1. Resultat från analyser i mikroskop och stereolupp. OBS att PM10001:503 och PM12:855 är referensprov.
RAÄ 545:1 545:1 545:1 545:1 1012

Prov PM10001:503 (ref) PM11:821 PM12:834 PM12:855 (ref) PM2:184
Dominerande Kvarts, Kvarts, Kvarts, Kvarts, Kvarts,
mineral fältspat fältspat fältspat fältspat fältspat
Kornstorlek 0,2–0,4 mm 0,1–0,3 mm 0,1 mm 0,1–0,3 mm 0,01-0,1 mm
Kol Ja Ja Ja
Kommentar Mellansand Fin-mellansand Finsand Fin-mellansand Mellansilt-finsand
Figur 2. Mikroskopbild av referensprovet PM10001:503. Kornstorleken uppskattas till ca

0,2–0,4 mm. Skalstocken är 1 mm.
8 UV GAL Rapport 2012:10. Geoarkeologisk undersökning
43
Figur 3. Mikroskopbild av referensprovet PM10001:503 med högre förstoring än fig. 2
där de röda kornen framträder tydligt. Skalstocken är 0,5 mm.
Figur 4. Mikroskopbild av prov PM11:821. Kornstorleken uppskattas till ca 0,1–0,3 mm.

Den brun-röda färgtonen kommer här delvis från ett finmaterial (lera?) som täcker
kornens yta. Skalstocken är 1 mm.
44
Figur 5. Mikroskopbild av prov PM12:834. Kornstorleken uppskattas till ca 0,1 mm.
Skalstocken är 1 mm.

10 UV GAL Rapport 2012:10. Geoarkeologisk undersökning
45
Figur 8. Mikroskopbild av prov PM2:184 men med högre förstoring än fig. 7.

Kornstorleken uppskattas till ca 0,01–0,1 mm. Skalstocken är 0,2 mm.
46
Diskussion och tolkning
Det analyserade materialet förefaller vara huvudsakligen naturligt bildat
och dess potential som malm i en järnframställningsprocess är sannolikt
obefintlig.
Fynden av (trolig) reduktionsslagg från en blästugn som gjorts i
området möjliggör dock tolkningen att de rödfärgade anläggningarna med
kol kan vara associerade med rostning av malm, även om denna inte
påträffats i det analyserade materialet.
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 424-03664-2012
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12317
Projektgrupp: Erik Ogenhall och Lena Grandin
Digital dokumentation: förvaras på UV Uppsala
Foto: Erik Ogenhall, GAL
ort 2012:10. Geoarkeologisk undersökning
47
Bilaga 8. Fornlämningar i närheten
RAÄ-nummer Beskrivning
Borlänge 51:1 Hög. 18 m diam, 1,2–1,5 m h. I mitten en grop, 4 m diam och 1 m dj. Dessutom ett par smärre gropar. Synbarligen något kant-
skadad i V-kanten. Gräsbevuxen. Benämnes Kungshögen el. Lorthögen.
Borlänge 72:1 Eldhus?, uppgift om. Detta ska ha funnits i en ängsmark ca 50 m N om en stor sommarladugård och omedelbart S om en sump-
mark. Området har efter 1953 blivit helt förändrat, ladugården har rivits och marken är helt planterad med barrträdsplantor.
Numera syns inga spår av detta ”eldhus” eller var det legat inom området. Ungefärliga läget har markerats på fotokartan.
Borlänge 72:2 Bytomt, ca 80x50 m (NÖ-SV). En av Sör Amsbergs gårdstomter. Nu plantskoleområde.
Borlänge 73:1 Slaggförekomst, uppgift om. Enl. uppg. av köpman Göte Åhsberg skall slagg ha påträffats på kanten av åkern längs kanten mot
ungskogen. Nu kan ingen slagg ses. Platsen besöktes under sommaren 1951 av dåvarande landsantikv. Ingemar Tunander,
köpman Göte Åhsberg och ingenjör Sven Jansson. Se artikel och foto i Borlänge Tidning den 1 december 1951. Slaggen
sekundär? Ingen slagg kunde ses 1991.
Borlänge 194:1 Bytomt/gårdstomt. 60x50 m (ÖNÖ–VSV), bestående av 1 lada i stående brädvirke samt 2 förfallna timmerbyggnader. Grund efter
bostadshus kan ej återfinnas.
Stora Tuna 14:1 Boplatslämning, ca 75x25 m (Ö–V), med fynd av några avslag av vit kvarts samt ett avslag av ljus flinta, vilket tillvaratogs.
Stora Tuna 152:1 Milstolpe, plats för. Gjurjärn 0,97 m h, 0,48 m br vid basen och 0,01 m tj. Avsmalnande uppåt, rundad upptill. Under krona samt
vapen står 1/4 mil 1829. Postament av sten, murat, 1,15x1,05 m och intill 0,6 m h. Rev. inv. 1991: Milstolpen stulen.
Stora Tuna 153:1 Uppgift om slaggförekomst. Enl. inv. 1929 var åkern svart av slaggförekomster. Nu är den kraftigt gräsbeväxt och någon slagg
syns ej, varför området ej kan inringas. Rev. inv. 1991: Enligt Karlén är åkern svart av kolstybb, ej slagg. Karlén såg ingen slagg
alls utan gjorde markeringen efter uppgift av annan person. Åkern kallas enligt Karlén ”hyttan”. Låg i vall 1991 utan synlig slagg.
Uppgiften avser troligen lågteknisk slagg. Vid sista besöket 1991-09-25 var åkern nyplöd varvid kunde lokaliseras markerat
område med jord svart av kol coh sot, ca 30 m diam, utan en enda slaggbit varken där elleri omgivande åker. 1994 sågs 1
förslaggad tegelbit i S kanten av den ca 25x18 m (Ö-V) sotjordsfläcken. Ger främst intryck av kolbotten, alt. nedbrunnen gård.
Även sparsamt med porslin, glas och tegel sågs nämligen.
Stora Tuna 153:2 Boplats av okänd utsträckning, dock minst 15x10 m (Ö–V) samt indikerad av mycket sparsamt med slagen vit kvarts. Senhösten
1994 påträffades bla 1 bearbetat avslag och 2 restprodukter samt 1 keramikbit? (yngre) i nypöjda dock något igenfallna fåror.
Stora Tuna 154:1 Uppgift om slaggförekomst. Enl. inv. 1929 i åkern. Nu ingen slagg synlig p.g.a. gräsväxt. Rev. inv. 1991: Åkern låg i vall 1991.
Markeringen efter 1966 års inv. mycket ungefärlig. Enligt Karlén obetydlig förekomst av lågteknisk slagg.
Stora Tuna 155:1 Naturbildning med tradition. Per Gynts grotta. Grotta i berg i S finns en öppning till grottan, 1,6 m h och 0,5–1 m st. Grottan sträck-
er sig långt in i berget. Enligt gammal och väl bevarad tradition skall här en stråtrövare vid namn Per Gynt haft sitt tillhåll. Området
N om gårdarna i byn kallades ”Mogatan” (mordgatan). Traditionen förtäljer att P.G. så småningom infångades och
hängdes.
Stora Tuna 156:1 Källa med tradition. Trefaldighetskälla, Norhagans källa. 1,5 m diam. Nu omgjord till en cementerad brunn, 1 m diam. Källan har
tidigare avrunnit åt ÖNÖ ned mot en liten tjärn.
Stora Tuna 158:1 Vägmärke. Milstolpe, gjurjärn, 1 m h, 0,57 m br vid basen och 0,04 m tj. Avsmalnande uppåt, rundad upptill. Inskr. Under krönt
vapensköld: 1\MIL\1829. Fastsatt i cemenplatta. Står 1991 direkt i gräs.
Stora Tuna 289:1 Fyndplatsområde. Trindyxa, 13x5,1x4,3 cm. Funnen vid en plats, som kallas Täpporna på S kanten av Amsbergs klack,
Stora Tuna s:n år 1897. Yxan hittades av Johan Birk Björk f. 1850 enligt uppgift av Oskar och Viktor Björk, Norr Amsberg,
DUVNÄS. Trindyxan lämnades först till pastor Reimer i N Amsberg, sedan från denne till extra provinsialläkare Block och denne
lämnade den till dr K E Hällsjö den 2-1-1928. Fyndplats: I s i N. Amsberg. Förvaras nu på Tunabygdens Gammelgård, nr B 103.
Stora Tuna 338:1 Uppgift om vårdkase. Enl. uppgift av fil. dr. Petrus Envall har Amsbergs klack även namnet Warberget, troligen uppkommit av
Wardhberget med betydelsen ”vårdkaseberget”, vartill läget gör det mycket lämpligt.
Stora Tuna 363:1 Naturföremål med tradition. Flyttblock med formen av ett hustak 7 m l, 2 m br och 1,5 m h. Längdorinterat i (NV–SÖ). En tämligen
slät sdia mot NÖ. Tradition: Stenen vänder sig varje gång den hör St. Tuna kyrkklockor ringa.
Stora Tuna 541:1 Slaggförekomst. Enligt uppgift längs överdämt strandplan på S sidan av från älvbrinken avsöndrad långsmal holme. Sagesman:
Lars Andersson, Borlänge. Ej återfunnen 1991.
Stora Tuna 543:1 Lösfyndssamling. Bestående av 1 spån? Och 6 avslag av huvudsakligen gråaktig tuff eller tuffit, 2–4 cm st, ett par med spår av
bearbetning, något mycket flintliknande samt 1 större avslag av mörkgrå, vitprickig bergart, 4 cm st. Flertalet är tillvaratagna på
boplatsen RAÄ nr 544 200–250 m ÖNÖ om gården av Sten Rudman, N Amsberg 5, Borlänge, 0143-31395, som nu förvarar
fynden och tidigare anmält dem till Dalarnas museum. Vidare ingår i samlingen 1 större avslag av brunrödaktig flintliknande berg-
art, 5 cm st, från strandbrink i Närsjön i Nås sn, Dr, och 1 flintavslag av sljusblågrå flinta, 4 cm st, fr Sydskandinavien (skiss i bok).
Stora Tuna 544:1 Boplatslämning. Av okänd utsträckning, dock minst 75x10–15 m (N15cÖ-S15cV). Inom huvudsakligen den S delen påträffades i
lösa plogfåror 3 avslag av vit kvarts 1,5–3 cm st, varav 1 bearbetat, och 3 avslag av mörkgrå bergart med ljusa prickar, 1,5–5,5 cm
st, i N 1 avslag av vit kvarts, 1,5 cm st. Senare på dagen visade Sten Rudman, Norr Amsberg 5, i gården 200 m V härom sin lös-
fyndssamling, varav merparten, ca 5 avslag av gråaktig tuffit och 1 spån av dito samt 1 avslag av samma mörka bergart, RAÄ nr
543, har tillvaratagits längs hela boplatsens utsträckning. Dnr 321-1154-2002: 28 mars 2002 genomfördes en schaktövervakning
av två stolphål belägna ca 30 m SSV och ca 50 m SÖ om RAÄ 544. Inget av arkeologiskt intresse påträffades.
48
Bilaga 2. Fornlämningar i närheten, forts.
RAÄ-nummer Beskrivning
Stora Tuna 545:1 Boplats, ca 325x55–145 (NÖ-SV) m st. Vid fornminnesinventeringen år 1991 påträffades slagen vit och ljus kvarts inom ett 55x15
m (NNÖ–SSV) st område i NÖ, ett 5 tal vardera sågs, däremellan mycket sparsamt i de lösa plogfårorna, där också gulbruna jord-
lager försvårar upptäckten av t.ex. beige tuffit. Åkermarken mellan RAÄ nr 544:1 och 545:1 var vid inventeringstillfället tämligen
lövbemängd och svårrekognoscerad. Älgspår i Ö–V-ligt stråk sågs V härom. I boplatsens N del har det famkommit ett bryne? av
svart skiffer, 52x13x5 mm. Ena långsidan delvis slipad (tidigare fyndplats RAÄ nr 546:1). Antikvarisk kommentar: De senhösten
1991 upplöjda åkrarna längs älvens krök 300–600 m Ö om RAÄ nr 545:1 rekognoscerades översiktligt vad gäller de högre ca 3 m
över älven belägna partierna utan resultat. Sannolikt för låga - - 1991 påträffade fynd bör indikera stenåldersboplats i strategiskt
fångstläge. - - Fyndplats RAÄ nr 546:1 har överförts till boplatsen i samband med särskild arkeologisk utredning år 2009, RAÄ dnr
321-162-2010.
Stora Tuna 546:2 Fyndplats för 1 av slag av vit kvarts, 21x14x3 mm, ryggat och med ena kanten skarp. Möjligen avbrutet spån. 40 m N om nr 2 är
en 10–15 m st sotjordsfläck med några små fläckar med kolinslag. Enl. bekant till Sten Rudman, N Amsberg, gjorde man förr upp
eld här för matlagning och kaffekokning vid potatisplockning. 25–40 m VSV om nr 2 är en annan 10–15 m st fläck med mörkare
jord.
Stora Tuna 546:3 Fyndplas för 1 avslag av vit, ev lätt bränd vit kvarts. 25x20x8 mm.
Stora Tuna 547:1 Järnframställningsplats. Ca 10x5 m (N-S), bestående av måttlig förekomst av slagg av lågteknisk karaktär uppblandad med ett par
meterstora fläckar av sot och kolblandad jord, i den tydligaste ett par ugnsväggbitar. Dnr 321-1154-2002: 28 mars 2002
gjordes en schaktövervakning av två stolphål belägna ca 30 meter NNO och 100 m NO om RAÄ 547. Inget av arkeologiskt
intresse påträffades.
Stora Tuna 571:1 Skärpning. 4 m diam och 2,5 m dj, i berggrund. På kanten något skrotsten.
Stora Tuna 571:2 Uppgift om gruvhål. Något NÖ om och lägre än skärpningen, alldeles S om bäcken, fanns förr ett gruvhål för järnmalm, igenfyllt
före år 1913 (för kornas skull), enligt Rune Nordlöv, Tälnbäcken.
Stora Tuna 572:1 Fäbodlämning? Trolllbodarna. Ca 150x20–50 m (NNÖ-SSV-SSÖ), bestående av 1 källa, 2 husgrunder? Och enstaka röjningsrösen.
Stora Tuna 1013 Kolningsanläggning/-ar? Inom ett ca 45x45 m st område påträffades ett kraftigt lager av förkolnat trä vid särskild arkeologisk
utredning år 2009. Möjligen finns ett samband med kolning/rostning. Datering: 14C-daterat till 13/1400-tal (RAÄ dnr 321-162-2009.
Lämningstyp har inte gått att fastställa med säkerhet i samband med särskild arkeologisk utredning år 2009.
49

Rapport Norr Amsberg

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Rapport Norr Amsberg

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Mellan älv och klack

– lämningar från tidigt mesolitikum, vikingatid och medeltid i Norr Amsberg

Stora Tuna 545:1 och 1012, Borlänge kommun, Dalarna

Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2639

Helena Andersson & Erik Dardel

Omslagsbild: Stora Tuna 545:1 sett från nordnordväst.

Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr 2013/0043.

Stora Tuna 545:1 och 1012, Borlänge kommun, Dalarna

Helena Andersson & Erik Dardel

Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2639

Stora Tuna 545:1

Stora Tuna 1012

Stora Tuna 1012

Figur 4. Stora Tuna 1012 sett från sydväst.

Figur 5. Stora Tuna 545:1 sett från nordnordväst.

! Stora Tuna 573:1

Stora Tuna 572:1

Stora Tuna 155:1 !

Stora Tuna 546:2 !

! Stora Tuna 158:1 ! Borlänge 72:1

Stora Tuna 1013

Stora Tuna 545:1

Stora Tuna 545:1

Stora Tuna 544:1

Syfte, metod och genomförande

Förundersökningsschakt med indikation

Stora Tuna 1012

Stora Tuna 545:1 Vikingatid och medeltid

Lokal Anläggning Prov nr Material Egen- Lab nr BP 1 σ (68,2%) 2 σ (95,4%) Egenåldersjusterad

Figur 12. Tabell över till mesolitikum erhållna 14C-dateringar.

Förundersökningsschakt med indikation

Kolningsgropen utgjordes av en 2,7x2,5 meter stor

Lokal Anläggning Prov Material Egen- Lab nr BP 1 σ (68,2%) 2 σ (95,4%) Egenåldersjusterad

Förundersökningsschakt med indikation

Historiska kartor Arkiv och register

20-STU-103. Storskifte. 1841.

Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning

Projektledare: Helena Andersson

Undersökningsområdets storlek: 18 100 m2

Art Innehåll Antal Anm

10 stk. = stickprov, analyseret med fölgende resultat:

10 stk. Pinus silvestris, tall, fra grene og unge stammer.

C-14-prov: 1 stk. Pinus silvestris, tall, med en egenal-

Malmliknande jord från Norr Amsberg

RAÄ 545:1 545:1 545:1 545:1 1012

Figur 2. Mikroskopbild av referensprovet PM10001:503. Kornstorleken uppskattas till ca

8 UV GAL Rapport 2012:10. Geoarkeologisk undersökning

Figur 4. Mikroskopbild av prov PM11:821. Kornstorleken uppskattas till ca 0,1–0,3 mm.

Figur 6. Mikroskopbild av prov PM12:855. Kornstorleken uppskattas till ca 0,1–0,3 mm.

10 UV GAL Rapport 2012:10. Geoarkeologisk undersökning

Figur 8. Mikroskopbild av prov PM2:184 men med högre förstoring än fig. 7.

ort 2012:10. Geoarkeologisk undersökning

You might also like