Professional Documents
Culture Documents
&
Nāmavaḷḷi
Viṣṇu-sahasranāma Stotram
śuklāṃ baradharaṃ viṣṇuṃ śaśi varṇam catur bhujam |
prasanna vadanaṃ dhyāyet sarva vighnopa śāntaye || 1 ||
One should meditate for the removal of all obstacles upon Vishnu who is clad in white garments,
who has a lustre like the moon, who has four arms and a beneficent face.
yasya dviradha vaktrādya pariṣādya paraśatam |
vighnaṃ nighnanti satataṃ viśvaksenaṃ tamāśraye || 2 ||
I take refuge in Vishvaksena who always eliminates all hindrances,
The commander of the elephant-faced attendants and the numerous others.
vyāsaṃ vasiṣṭa naptāraṃ śakteḥ pautraṃ akalmaṣam |
parāśara ātmajaṃ vande śukatātaṃ tapo nidhim || 3 ||
Vyasa is the great grandson of Vasishta and the grandson of Shakti. He is the son of Parasara
and the father of Suka. I offer my obeisance to the Vyasa who is free from all defects and is a
repository of austerities.
vyāsāya viṣṇu rūpāya vyāsa-rūpāya viṣṇave |
namo vai brahma-nidhaye vāsiṣṭāya namo namaḥ || 4 ||
My repeated salutations to Vyasa who is the form of Vishnu and to Vishnu who is the form of
Vyasa — sage Vyasa who is a descendant of Vasistha and who is a treasure of Knowledge of
Brahman.
avikāraya śudhāya nityāya paramātmane |
sadaika rūpa rūpāya viṣṇave sarva jiṣṇave || 5 ||
I offer my obeisance to Vishnu, Who is devoid of all mutations, Who is by nature pure and
eternal, Who is endowed with a form which is uniform at all times and Who is the victor over all.
yasya smaraṇa mātreṇa janma saṃsāra bandhanāt |
vimucyate namas tasmai viṣṇave prabha viṣṇave || 6 ||
My salutations to that Supreme Being Vishnu, by a mere though of Whose name all persons are
freed from the bonds of Samsara. Salutations to the omnipotent Being Who is signified by the
Pranava.
yuddhiṣṭira uvāca:
kiṁ ekaṃ daivataṃ loke kim vā 'pyekaṃ parāyaṇam |
stuvantaḥ kaṃ kaṃ arcantaḥ prāpnuyāt mānavāḥ śubham || 8 ||
Yudhisthira said:— Who is the One Supreme Being which the Scriptures declare? What is the
one Supreme Goal which should be sought ? By the recitation of what mantra is a person
released from the bonds of repeated birth and death? Which in your opinion is the highest form
of religion?
ko dharmaḥ sarva dharmāṇāṃ bhavataḥ paramo mataḥ |
kiṃ japan mucyate jantur janma saṃsāra bandhanāt || 9 ||
What spiritual path is that, which according to thy judgment is the foremost of all paths ? What
are those mantras by reciting which a being becomes freed from the bonds of birth and death.
Nyāsa
asya śrīviṣṇu divya sahasranāma stotra mahāmantrasya touch the forehead
śrī veda-vyāso bhagavān ṛṣiḥ
anuṣṭup chandaḥ touch the mouth
śrīkṛṣṇaḥ paramātmā śrīman nārāyaṇo devatā touch the heart
amṛtāṃ śudbhavo bhānuriti bījam touch the navel
devakīnandanaḥ sraṣṭeti śaktiḥ touch the genitals
udbhavaḥ kṣobhaṇo deva iti paramo mantraḥ touch the mouth
śaṅkhabhṛn nandakī cakrīti kīlakam touch the ankles
śārṅgadhanvā gadādhara ityastram clap the hands
rathāṅgapāṇir akṣobhya iti netram touch the forehead
with the thumb
trisāmā sāmagaḥ sāmeti kavacam touch the shoulders
ānandaṃ parabrahmeti yoniḥ touch the genitals
ṛtu sudarśanaḥ kāla iti digbandhaḥ snap the fingers and
encircle the head
Śrī viśvarūpa iti dhyānam join the palms
śrīman nārāyāṇa kaiṅkarya rūpaṃ jape viniyogaḥ rotate the joined
palms inward
Dhyānam
kṣīrodanvat pradeśe śucimaṇi vilasatsaikate mauktikānāṃ
mālā-klraptāsana-sthaḥ sphaṭika-maṇi nibhair mauktikair maṇḍitāṅgaḥ
śubhrair-abhrair upari viracitaiḥ mukti pīyūṣa varṣaiḥ
nandī naḥ punīyādari nalina gadā śaṅkhapāṇir mukundaḥ ||
Stotram
hariḥ oṃ
viśvaṃ viṣṇur vaṣaṭkāro bhūtabhavya bhavat-prabhuḥ |
bhūta-kṛd bhūta-bhṛd bhāvo bhūtātmā bhūta-bhāvanaḥ || 1 ||
pūtātmā paramātmā ca muktānāṃ paramāgatiḥ |
avyayaḥ puruṣaḥ sākṣī kṣetrajño'kṣara eva ca || 2 ||
yogo yoga-vidāṃ netā pradhāna puruṣeśvaraḥ |
narasiṃha vapuḥ śrīmān keśavaḥ puruṣottamaḥ || 3 ||
sarvaḥ śarvaḥ śivaḥ sthāṇu bhūtādir nidhir avyayaḥ |
saṃbhavo bhāvano bhartā prabhavaḥ prabhurīśvaraḥ || 4 ||
svayaṃbhūḥ śaṃbhūr-ādityaḥ puṣkarākṣo mahā-svanaḥ |
anādi-nidhano dhātā vidhātā dhātur-uttamaḥ || 5 ||
aprameyo hrṣīkeśaḥ padmanābha'mara-prabhuḥ |
viśvakarmā manus tvaṣṭā sthaviṣṭhaḥ sthaviro dhruvaḥ || 6 ||
āgrāhyaḥ śāśvataḥ kṛṣṇo lohitākṣaḥ pratardanaḥ |
prabhūtas trikakub-dhāma pavitraṃ maṅgalaṃ-param || 7 ||
īśānaḥ prāṇadaḥ prāṇo jyeṣṭhaḥ śreṣṭhaḥ prajāpatiḥ |
hiraṇya-garbho bhū-garbho mādhavo madhu-sūdanaḥ || 8 ||
īśvaro vikramī dhanvī medhāvī vikramaḥ kramaḥ |
anuttamo durādharṣaḥ kṛtajña kṛtirātmavān || 9 ||
sureśaḥ śaraṇaṃ śarma viśvaretāḥ prajā-bhavaḥ |
ahas saṃvatsaro vyālaḥ pratyayaḥ sarva-darśanaḥ || 10 ||
aja– sarveśvaras siddhas siddhis sarvādir acyutaḥ |
vṛṣā-kapir ameyātmā sarva-yoga-viniḥ-sṛtaḥ || 11 ||
vasur vasumanās satyas samātmā'saṃmitas samaḥ |
amoghaḥ puṇḍarīkākṣo vṛṣa-karmā vṛṣākṛtiḥ || 12 ||
rudro bahuśirā babhrur viśva-yoniḥ śuci-śravāḥ |
amṛtaḥ śāśvata sthāṇur varāroho mahā-tapāḥ || 13 ||
7
sarvagaḥ sarvavid bhānur viśvakseno janārdanaḥ |
vedo vedavid avyaṅgo vedāṅgo vedavid kaviḥ || 14 ||
lokādhyakṣaḥ surādhyakṣo dharmādhyakṣaḥ kṛtākṛtaḥ |
caturātmā catur-vyūhaś catur-daṃṣtraś catur-bhujaḥ || 15 ||
bhrājiṣṇur bhojanaṃ bhoktā sahiṣṇur jagad-ādijaḥ |
anagho vijayo jetā viśva-yoniḥ punarvasuḥ || 16 ||
upendro vāmanaḥ prāṃśur amoghaḥ śucir ūrjitaḥ |
atīndraḥ saṃgrahaḥ sargo dhṛtātmā niyamo yamaḥ || 17 ||
vedyo vaidyaḥ sadāyogī vīrahā mādhavo madhuḥ |
atīndriyo mahāmāyo mahotsāho mahābalaḥ || 18 ||
mahā-buddhir mahā-vīryo mahā-śaktir mahā-dyutiḥ |
anirdeśya-vapuḥ śrīmān ameyātmā mahādridhṛk || 19 ||
maheṣvāso mahī-bhartā śrīnivāsaḥ satāṅ-gatiḥ |
aniruddhaḥ surānando govindo govidāṃ-patiḥ || 20 ||
marīcir damano haṃsaḥ suparṇo bhujagottamaḥ |
hiraṇya-nābha sutapāḥ padma-nābha prajāpatiḥ || 21 ||
amṛtyuḥ sarva-dṛk siṃhaḥ sandhātā sandhimāṃ sthiraḥ |
ajo durmarṣaṇaḥ śāstā viśrutātmā surārihā || 22 ||
gurur-guru-tamo dhāma satyaḥ satya-parākramaḥ |
nimiṣo'nimiṣaḥ sragvī vācaspatir udāra-dhīḥ || 23 ||
agraṇīr grāmaṇīḥ śrīmān nyāyo netā samīraṇaḥ |
sahasra-mūrdhā viśvātmā sahasrākṣaḥ sahasra-pāt || 24 ||
āvartano nivṛttātmā samvṛtaḥ saṃpra-mardanaḥ |
ahas-saṃvartako vahnir anilo dharaṇī-dharaḥ || 25 ||
suprasādaḥ prasann-ātmā viśva-sṛṭ viśva-bhug vibhuḥ |
sat-kartā sat-kṛtaḥ sādhur jahnur nārāyaṇo naraḥ || 26 ||
asaṅkhyeyo 'pramey-ātmā viśiṣṭaḥ śiṣṭha-kṛt cchuciḥ |
siddhārthaḥ siddha-saṅkalpaḥ siddhidaḥ siddhi-sādhanaḥ || 27 ||
vṛṣāhī vṛṣabho viṣṇur vṛṣa-parvā vṛṣodaraḥ |
vardhano vardha-mānaśca viviktaḥ śruti-sāgaraḥ || 28 ||
subhujo durdharo vāgmī mahendro vasudo vasuḥ |
naika-rūpo bṛhad-rūpaḥ śipiviṣṭaḥ prakāśanaḥ || 29 ||
ojas-tejo-dyuti-dharaḥ prakāśātmā pratāpanaḥ |
ṛddhaḥ spaṣṭākṣaro mantraś candrāṃśur bhāskara-dyutiḥ || 30 ||
8
amṛtāṃśūdbhavo bhānuḥ śaśi-binduḥ sureśvaraḥ |
auṣadhaṃ jagatas-setuḥ satya-dharma-parākramaḥ || 31 ||
bhūta-bhavya-bhavan-nāthaḥ pavanaḥ pāvano'nalaḥ |
kāmahā kāma-kṛt kāntaḥ kāmaḥ kāma-pradaḥ prabhuḥ || 32 ||
yugādi-kṛd yugāvarto naika-māyo mahāśanaḥ |
adṛśyo vyakata-rūpaśca sahasrajid anantajit || 33 ||
iṣṭo'viśiṣṭaḥ śiṣṭeṣṭaḥ śikhaṇḍī nahuṣo vṛṣaḥ |
krodhahā krodha-kṛt kartā viśva-bāhur mahī-dharaḥ || 34 ||
acyutaḥ prathitaḥ prāṇaḥ prāṇado vāsavānujaḥ |
apāṃ-nidhir adhiṣṭhānam apramataḥ pratiṣṭhitaḥ || 35 ||
skandaḥ skanda-dharo dhuryo varado vāyu-vāhanaḥ |
vāsudevo bṛhad-bhānur ādidevaḥ purandaraḥ || 36 ||
aśokas tāraṇas tāraḥ śūraḥ śaurir janeśvaraḥ |
anukūlaḥ śatāv-artaḥ padmī padma-nibhekṣaṇaḥ || 37 ||
padma-nābho 'ravindākṣaḥ padma-garbhaḥ śarīra-bhṛt |
maharddhir ṛddho vṛddhātmā mahākṣo garuḍa-dhvajaḥ || 38 ||
atulaḥ śarabho bhīmaḥ sama-yajño havir-hariḥ |
sarva-lakṣaṇa-lakṣaṇyo lakṣmīvān samitiñjayaḥ || 39 ||
vikṣaro rohito mārgo hetur dāmodaraḥ sahaḥ |
mahī-dharo mahā-bhāgo vegavān amitāśanaḥ || 40 ||
udbhavaḥ kṣobhaṇo devaḥ śrī-garbhaḥ parameśvaraḥ |
karaṇaṃ kāraṇaṃ kartā vikartā gahano guhaḥ || 41 ||
vyavasāyo vyavasthānaḥ saṃsthānaḥ sthānado dhruvaḥ |
pararddhiḥ parama-spaṣṭas tuṣṭaḥ puṣṭhaḥ śubhekṣaṇaḥ || 42 ||
rāmo virāmo virato mārgo neyo nayo 'nayaḥ |
vīraḥ śaktimatāṃ-śreṣṭho dharmo dharma-vid-uttamaḥ || 43 ||
vaikuṇṭhaḥ puruṣaḥ prāṇaḥ prāṇadaḥ praṇamaḥ pṛthuḥ |
hiraṇya-garbhaḥ śatrughno vyāpto vāyur adhokṣajaḥ || 44 ||
ṛtuḥ sudarśanaḥ kālaḥ parameṣṭhī parigrahaḥ |
ugraḥ saṃvatsaro dakṣo viśrāmo viśvadakṣiṇaḥ || 45 ||
vistāraḥ sthāvara sthāṇuḥ pramāṇaṃ bījam avyayam |
artho 'nartho mahākośo mahābhāgo mahādhanaḥ || 46 ||
anirviṇṇaḥ sthaviṣṭho bhūr dharma-yūpo mahā-makhaḥ |
nakṣatra-nemir nakṣatrī kṣamaḥ kṣāmas samīhanaḥ || 47 ||
9
yajña ijyo mahejyaśca kratus satraṃ satāṅ-gatiḥ |
sarva-darśī vimuktātmā sarvajño jñānam-uttamam || 48 ||
suvratas sumukhas sūkṣmas sughoṣas sukhadas suhṛt |
mano-haro jita-krodho vīra-bāhur vidāraṇaḥ || 49 ||
svāpanas svavaśo vyāpī naikātmā naika-karma-kṛt |
vatsaro vatsalo vatsī ratna-garbho dhaneśvaraḥ || 50 ||
dharma-gub dharma-kṛd dharmī sad-akṣaram asat-kṣaram |
avijñātā sahasrāṃśur vidhātā kṛta-lakṣaṇaḥ || 51 ||
gabhasti-nemiḥ sattvasthas siṃho bhūta-maheśvaraḥ |
ādi-devo mahā-devo deveśo deva-bhṛd guruḥ || 52 ||
uttaro gopatir-goptā jñāna-gamyaḥ purātanaḥ |
śarīra-bhūta-bhṛd bhoktā kapīndro bhūri-dakṣiṇaḥ || 53 ||
somapo'mṛtapas somaḥ puru-jit puru-sattamaḥ |
vinayo jayaḥ satya-sandho dāśārhas sāttvatāṃ-patiḥ || 54 ||
jīvo vinayitā sākṣī mukundo'mita-vikramaḥ |
aṃbho-nidhir anantātmā maho-dadhi-śayo 'ntakaḥ || 55 ||
ajo mahārhas svābhāvyo jitāmitraḥ pramodanaḥ |
ānando nandano nandas satya-dharmā trivikramaḥ || 56 ||
maha-rṣiḥ kapilācāryaḥ kṛtajño medinī-patiḥ |
tri-padas tri-daśādhyakṣo mahā-śṛṅgaḥ kṛtānta-kṛt || 57 ||
mahā-varāho govindas suṣeṇaḥ kanakāṅgadī |
guhyo gabhīro gahano guptaś cakra-gadā-dharaḥ || 58 ||
vedhās svāṅgo 'jitaḥ kṛṣṇo dṛḍhas saṅkarṣaṇo 'cyutaḥ |
varuṇo vāruṇo vṛkṣaḥ puṣkarākṣo mahāmanāḥ || 59 ||
bhagavān bhagahā 'nandī vanamālī halāyudhaḥ |
ādityo jyotir-ādityaḥ sahiṣṇur gati-sattamaḥ || 60 ||
su-dhanvā khaṇḍa-paraśur dāruṇo draviṇa-pradaḥ |
divas-spṛk sarvadṛg vyāso vācaspatir ayonijaḥ || 61 ||
tri-sāmā sāma-gas sāma nirvāṇaṃ bheṣajaṃ bhiṣak |
sañyāsa-kṛc chamaś śānto niṣṭhā śāntiḥ parāyaṇam || 62 ||
śubhāṅgaś śāntidas sraṣṭā kumudaḥ kuvaleśayaḥ |
gohito gopatir goptā vṛṣabhākṣo vṛṣapriyaḥ || 63 ||
anivartī nivṛttātmā saṃkṣeptā kṣemakṛc-chivaḥ |
śrīvatsa-vakṣāś śrīvāsaś śrīpatiś śrīmatāṃ-varaḥ || 64 ||
10
śrīdaś śrīśaś śrīnivāsaś śrīnidhiś śrī-vibhāvanaḥ |
śrīdharaś śrīkaraś śreyaś-śrīmāṃ lokatry-āśrayaḥ || 65 ||
svakṣaś svaṅgaś śatānando nandi jyotir-gaṇeśvaraḥ |
vijitātmā 'vidheyātmā sat-kīrtiś chinna-saṃśayaḥ || 66 ||
udīrṇaḥ sarvataś-cakṣur anīśaḥ śāśvata-sthiraḥ |
bhūśayo bhūṣaṇo bhūtir viśokaḥ śoka-nāśanaḥ || 67 ||
arciṣmān arcitaḥ kumbho viśuddh-ātmā viśodhanaḥ |
aniruddho 'prati-rathaḥ pradyumno 'mita-vikramaḥ || 68 ||
kāla-nemi-nihā vīraḥ śauriḥ śūra-jan-eśvaraḥ |
trilok-ātmā trilok-eśaḥ keśavaḥ keśihā hariḥ || 69 ||
kāma-devaḥ kāma-pālaḥ kāmī kāntaḥ kṛtāgamaḥ |
anirdeśya-vapur viṣṇur vīro 'nanto dhanañjayaḥ || 70 ||
brahmaṇyo brahma-kṛd-brahmā brahma brahma-vivardhanaḥ |
brahma-vid brāhmaṇo brahmī brahmajño brāhmaṇa-priyaḥ || 71 ||
mahā-kramo mahā-karmā mahā-tejo mahoragaḥ |
mahā-kratur mahā-yajvā mahā-yajño mahā-haviḥ || 72 ||
stavyaḥ stava-priyaḥ stotraṃ stutiḥ stotā raṇapriyaḥ |
pūrṇaḥ pūrayitā puṇyaḥ puṇyakīrtir anāmayaḥ || 73 ||
mano-javas tīrtha-karo vasu-retā vasu-pradaḥ |
vasu-prado vāsudevo vasur vasu-manā haviḥ || 74 ||
sad-gatiḥ sat-kṛtiḥ sattā sad-bhūtiḥ sat-parāyaṇaḥ |
śūra-seno yadu-śreṣṭhaḥ san-nivāsaḥ suyāmunaḥ || 75 ||
bhūtā-vāso vāsudevaḥ sarvāsu-nilayo 'nalaḥ |
darpahā darpado dṛpto durdharo 'thā parājitaḥ || 76 ||
viśva-mūrtir mahā-mūrtir dīpta-mūrtir amūrtimān |
aneka-mūrtir avyaktaḥ śata-mūrtiś śat-ānanaḥ || 77 ||
ekā naikas sa-vaḥ kaḥ kiṃ yat tat padam-anuttamam |
loka-bandhur loka-nātho mādhavo bhakta-vatsalaḥ || 78 ||
suvarṇa-varṇo hemāṅgo varāṅgaś canda-nāṅgadī |
vīrahā viṣamaḥ śūnyo ghṛtāśīr acalaś calaḥ || 79 ||
amānī mānado mānyo loka-svāmī triloka-dhṛk |
sumedhā medhajo dhanyaḥ satya-medhā dharā-dharaḥ || 80 ||
tejo-vṛṣo dyuti-dharaḥ sarva-śastra-bhṛtāṃ-varaḥ |
pragraho nigraho vyagro naika-śṛṅgo gadāgrajaḥ || 81 ||
11
catur-mūrtiś catur-bāhuś catur-vyūhaś catur-gatiḥ |
catur-ātmā catur-bhāvaś catur-veda-vid ekapāt || 82 ||
samāvarto 'nivṛttātmā durjayo dur-atikramaḥ |
dur-labho dur-gamo durgo dur-āvāso durārihā || 83 ||
śubhāṅgo loka-sāraṅgas sutantus tantu-vardhanaḥ |
indrakarmā mahā-karmā kṛta-karmā kṛtāgamaḥ || 84 ||
udbhavas sundaras sundo ratna-nābhas su-locanaḥ |
arko vājasanaś śṛṅgī jayantas sarvavijjayī || 85 ||
suvarṇa-bindur akṣobhyaḥ sarva-vāgīśvar-eśvaraḥ |
mahā-hṛado mahā-garto maha-bhūto mahā-nidhiḥ || 86 ||
kumudaḥ kundaraḥ kundaḥ parjanyaḥ pāvano 'nilaḥ |
amṛtāśo 'mṛta-vapuḥ sarvajña sarvato-mukhaḥ || 87 ||
sulabhas suvratas siddhaś śatrujic-chatru-tāpanaḥ |
nyagrodho-duṃbaro 'śvatthaś cāṇūr-āndhra-niṣūdanaḥ || 88 ||
sahasrārcis sapta-jihvas saptaidhās sapta-vāhanaḥ |
amūrtir anagho 'cintyo bhaya-kṛd bhaya-nāśanaḥ || 89 ||
aṇur bṛhat kṛśaḥ sthūlo guṇa-bhṛn nirguṇo mahān |
adhṛtas svadhṛtas svāsyaḥ prāg-vaṃśo vaṃśa-vardhanaḥ || 90 ||
bhāra-bhṛt kathito yogī yogīśas sarva-kāmadaḥ |
āśramaś śravaṇaḥ kṣāmas suparṇo vāyu-vāhanaḥ || 91 ||
dhanur-dharo dhanur-vedo daṇḍo damayitā damaḥ |
aparājitas sarvasaho niyantā 'niyamo 'yamaḥ || 92 ||
sattvavān sāttvikas satyas satya-dharma-parāyaṇaḥ |
abhiprāyaḥ priyārho 'raḥ priya-kṛt prīti-vardhanaḥ || 93 ||
vihāyasa-gati jyotiḥ su-rucir huta-bhug-vibhuḥ |
ravir virocanaḥ sūryaḥ savitā ravi-locanaḥ || 94 ||
ananta-huta-bhuk-bhoktā sukhado naikado 'grajaḥ |
anirviṇṇas sadāmarṣī lokādhiṣṭhānam adbhutaḥ || 95 ||
sanāt sanātana-tamaḥ kapilaḥ kapir-avyayaḥ |
svasti-daḥ svasti-kṛt svasti svasti-bhuk svasti-dakṣiṇaḥ || 96 ||
araudraḥ kuṇḍalī cakrī vikramy-ūrjita-śāsanaḥ |
śabdātigaś śabda-sahaś śiśiraś śarvarī-karaḥ || 97 ||
akrūraḥ peśalo dakṣo dakṣiṇaḥ ksamiṇāṃ-varaḥ |
vidvittamo vīta-bhayaḥ puṇya-śravaṇa-kīrtanaḥ || 98 ||
12
uttāraṇo duṣkṛtihā puṇyo duḥ-svapna-nāśanaḥ |
vīrahā rakṣaṇaḥ santo jīvanaḥ pary-avasthitaḥ || 99 ||
anantarūpo 'nanta-śrīr jita-manyur bhayāpahaḥ |
caturaśro gabhīrātmā vidiśo vyādiśo diśaḥ || 100 ||
anādir bhūr-bhuvo lakṣmīs suvīro rucirāṅgadaḥ |
janano jana-janmādir bhīmo bhīma-parākramaḥ || 101 ||
ādhāra-nilayo 'dhātā puṣpa-hāsaḥ prajāgaraḥ |
ūrdhvagas sat-path-ācāraḥ prāṇa-daḥ pranavaḥ ¥anaḥ || 102 ||
pramāṇaṃ prāṇa-nilayaḥ prāṇa-bhṛt prāṇa-jīvanaḥ |
tattvaṃ tattva-vid ekātmā janma-mṛtyu-jarātigaḥ || 103 ||
bhūr-bhuvas-svas-tarus tāras savitā prapitāmaḥ |
yajño yajña-patir yajvā yajñāṅgo yajña-vāhanaḥ ||104 ||
yajña-bhṛt yajña-kṛd yajñī yajña-bhug yajña-sādhanaḥ |
yajñānta-kṛd yajña-guhyaṃ annam annāda eva ca || 105 ||\
ātmā-yoniḥ svayam-jāto vaikhānas sāma-gāyanaḥ |
devakī-nandanas sraṣṭā kṣitīśaḥ pāpa-nāśanaḥ ||106 ||
śaṅkha-bhṛn nandakī cakrī śārṅga-dhanvā gadādharaḥ |
rathāṅga-pāṇir akṣobhyaḥ sarva praharaṇāyudhaḥ ||107 ||
sarva praharaṇāyudhaḥ oṃ nama iti ||
vanamālī gadī śārngī śaṅkhī cakrī ca nandakī |
śrīmān nārāyaṇo viṣṇur vāsudevo 'bhirakṣatu || 108 ||
13
Uttara Bhāgaḥ
itīdaṃ kīrtanīyasya keśavasya mahātmanaḥ |
nāmnāṃ sahasraṃ divyānām aśeṣeṇa prakīrtitam || 1 ||
Bhishma said — Thus the thousand divine names of Bhagavan Krsna, the Supreme Being who
is supremely worthy of being praised, have been chanted in their entirety.
arjuna uvāca
padma patra viśālākṣa padmanābha surottama |
bhaktānām anuraktānāṃ trātā bhava janārdana || 23 ||
Arjuna said — O Krsna the greatest of gods with broad eyes like lotuses and with a lotus-like
navel. Be you the saviour of your loving devotees.
16
śrī bhagavān uvāca
yo māṃ nāma sahasreṇa stotum icchati pāṇḍava |
so 'ham ekena ślokena stuta eva na saṃśayaḥ || 24 ||
stuta eva na saṃśayaḥ oṃ nama iti ||
Sri Krsna said — O Arjuna a person may desire to praise me with this entire hymn of a
thousand names, but I accept the praise of even one verse — there is no doubt about it.
vyāsa uvāca
vāsanād vāsudevasya vāsitaṃ bhuvana-trayam |
sarva-bhūta-nivāso 'si vāsudeva namo 'stu te || 25 ||
śrī vāsudeva namo 'stu ta oṃ nama iti ||
Vyasa said — O Vasudeva! All three worlds have been created and are pervaded by you
as Vasudeva. You are the resting place for all beings. Salutations to you ! Salutations to you O
Vasudeva!
pārvaty uvāca
kenopāyena laghunā viṣṇor nāma sahasrakam |
paṭhyate paṇḍitair nityaṃ śrotum icchāmyahaṃ prabho || 26 ||
Parvati said — What is the shortest method by which the thousand names of Vishnu are daily
recited by learned men, please teach me O Lord Siva.
īśvara uvāca
śrī rāma rāma rāmeti rame rāme mano rame |
sahasranāma tat tulyaṃ rāma nāma varānane || 27 ||
Siva said — Sri Rama is the source of delight to the heart, I feel joy by repeating the name of
Rama. Rama's name is indeed on a par to the Thousand Names O lovely faced Parvati.
brahma uvāca
namo 'stv anantāya sahasra-mūrtaye sahasra-pādākṣi śiroru bāhave |
sahasranāmne puruṣāya śāśvate sahasra koṭi yuga dhāriṇe namaḥ || 28 ||
Brahma said — Salutations to the Infinite Bhagavan, who has a thousand forms, a thousand
feet, eyes. heads and arms, and who is the Eternal Being having a thousand names. Salutations
to Him Who is the substratum of a billion ages. Salutations to the Auspicious Lord Who is the
substratum of a billion eons.
sañjaya uvāca
yatra yogeśvaraḥ kṛṣṇaḥ yatra pārtho dhanur dharaḥ |
tatra śrīr vijayo bhūtir dhruvā nītir matir mama || 29 ||
Sanjaya said — Where Sri Krsna the Lord of Yoga is and where Arjuna the archer is, there are
found, stability, lustre, victory, prosperity and ethics. This is my considered view.
17
śrī bhagavān uvāca
ananyāś cintayanto māṃ ye janāḥ paryupāsate |
teṣāṃ nityābhiyuktānāṃ yoga-kṣemaṃ vahāmy aham || 30 ||
Sri Krsna said — With reference to those who find it impossible to live without thinking of me, I
take the responsibility of bringing about their union with Me and of maintaining that union
forever.
paritrāṇāya sadhūnāṃ vināśāya ca duṣkṛtām |
dharma saṃsthāpanārthāya saṃbhavāmi yuge yuge || 31 ||
For the protection of the righteous and for the destruction of evil-doers, for the establishment of
dharma I am born again and again in every age
Garland of Names
According to the Commentary of Sri Parasara Bhatta
1. om viśvasmai namaḥ
Salutations to the plenum - fill in all respects
2. om viṣṇave namaḥ
Salutations to the one who pervades everything in the universe.
3. om vaṣaṭ-kārāya namaḥ
Salutations to the controller & director of the universe.
4. om bhūta-bhavya bhavat-prabhave namaḥ
Salutations to the master of all things past, present and future
5. om bhūta-krte namaḥ
Salutations to the one who creates everything without depending on anything.
6. om bhūta-bhrte namaḥ
Salutations to the supporter of all, who bears all things.
7. om bhāvāya namaḥ
Salutations to the existent one
8. om bhūtātmane namaḥ
Salutations to the Over-self of all being
9. om bhūta-bhāvanāya namaḥ || 1 ||
Salutations to the nourisher of all beings
771. catur-mūrtaye
Salutations to the one who takes four forms in the yadu Kula — Balabhadra, Vasudeva,
Pradyumna and Aniruddha
772. catur-bāhave namaḥ
Salutations to the one with four arms
773. catur-vyūhāya namaḥ
Salutations to the one who has four emanations.
774. catur-gataye namaḥ
Salutations to the one is in the form of the four goals — Dharma, artha, kama and moksha)
775. om catur-ātmane namaḥ
Salutations to him who appears in the four states of consciousness waking, dream, deep sleep and
transcendental conscious.
776. om catur-bhāvāya namaḥ
Salutations to the displayer of the fourfold. acts (creation of the universe, sustentation,
protection and propagation of Dharma)
777. om catur-veda-vide namaḥ
Salutations to him whose existence is well attested to by the four vedas.
778. om ekapade namaḥ || 82 ||
Salutations to him whose incarnation is only one tiny part of his total glory.