\ steaks tei 4 Material Detta avsnittbérjar med en redogdrelse for det kriterium som har stilts pa det analyserade materialet samt hur detta material ha valts ut. Darefter ges en négorlunda detaljerad presentation av materiale. 4.1 Kriterium och urval Det textmaterial som jag har val att analysera dr himtade frin tre matematiklarobécker fbr rskurs 7 Det krterium som tillmpades vid urvalet var att textmateralet skulle vara producerade under tiden dé kursplanemalet fir Lgy°)1 har vartgillande, dv. at béckerna skulle vara uigivna frén och med dr 2011. Bckerna som fyllde deta kriterium och anvlindes i denna studie kommer fin tre olika flag, nmligen: Liber, Sanoma Utbildning och Natur och Kultur. Aven andra fBrlag som Gleerups och Schildts & ‘Séderstims har publiceratlirobdcker i matematik under denna period, men dessa ingir inte i analysen. 4.2 Presentation av materialet De lirobicker som ingir i denna studie air Matematikboken X, Prio 7 samt Vektor 7. Det gemensamma _-Tor dessa tre Beker ar gtt de behandlar de olika matematikomrden — sisom@aluppfattning statistik ‘A eller geometri — undervarie kapitel. Algebra, behandlas av Matematikboken X under kapitel 4, medan den behandlas under kapitel 5 i Prio 7 och Vektor 7. En annan likhet mellan dessa bécker &r att kapitlen {ir uppdelade iolika aysnitt och att varje avsnittinnchaller en eller flera fSrklarande delar, samt Svnings- uppaifter som olika svarighetsgrad, Nedan fojer en ndgorusd detaljerad beskrivning om hur numeriskt och algebraiskt utryck presenteras i de olika larobdckerna. Dessutom kommer fSrdelningen av matematikens semiotiska resurset at Presenteras i tabeller under respektive avsnitt. Den steckade linen som finns i varje tbelldelar upp den pai sd sitt att avsnittets fOrklarande del hamnar i den dvre delen och avsnittets Svningsuppgifter i den ned 4.2.1 Matematikboken X ‘en Denna lérobok innehaller tu’ avsnit€ 11 Numeriska uttryck och 4.2 Algebraiska uttryck. Som rubrikerna antyder anvander férfattama det numeriska uttrycket som en introduktion eller en férberedelse fr det algebraiska uttrycket. Avsnitt 4.1 brjar dirfir med en fOrklarande del, under rubriken Urtryck med flera raknesatt. 1 den +iknas(@DMEt totale priseiZom ska betalas nr en person kBperolika mangder av tv produkter, Direfter foljer enlyilffSrklarande del om prioriteringsreglerna som rubriceras Utiryck med parenteser, denna del innehdller ven ett exempel dir tre uppgifter om priorteringsregler lases. Innan det blir dags fr ‘vningsuppeifterna, presenteras en elevaktivitet under rubriken Raknar miniralnaren alti rat? \ den ska eleverna ~ enskild eller tilsammans med en Klasskamrat ~ komma pi hur man anvinder mini- riknaren fr att l8sa uppgifter som innehaller prioriteringsregler. Slutligen presenteras Svnings- uppaifierna uppdelade efter svirighetgrad under rubrikerna: Et, Tvd, Tre och Fyra, utelee2 Vrenace hu ornnvebwtes | teleerten rede Ponng h de ve Vecuseene Cope) wenden att Bey orld cork Amol teruner) Ge Pe precentem An © e@eumtt AS Bee near ay A Oe Bele Bebe | eaetla ‘Tabell 4.2.1-A Férdelning av de semiotska resursema i avsnitt 4.1 ‘Sprike (antal satser) Symbolism Utiryek med fera riknesat 20st Sat Uarryek med parenteser 9s. 3st si 5 Exempel 3 6st 3 5 Ralknar miniraknaren Mist 9st 5 1st Bi Ost 9st 5 1st a ast Ts. zi 1st Tre Bs. 7st. : Ist Bra 15st Ist 2st Total a Bat S Tost Algebraiskt uttryck introduceras j avsnitt 4.2 med hiillp av en genomgting f¥r hur arean av en rektangel kan variera om Kingden av dess sidor ferindras. Sedan fBljertva exempel. I det frsta exemplet — liksom den férklarande defen — beriknas arean aven en rektangel. Det andra exemplet visar hur kostnaden fr att hyra en cykel kan raknas ut med hjalp av en formel, dir antal dagar dr en variabel. Precis som i det ‘Orsta avsnittet presenteras en aktivitet innan det blir dags fSr Svningsuppgifterna. Aktiviteten girs i ‘erupper av 2 till 3 elever och i den, ska eleverna lisa olika aritmetiska operationer som innehaller tv variabler, dessa variabler ar kopplade til resultatet av Kast som ska gOras med hjalp av tva olikflirgade tirningar, Avslutningsvis presenteras 6vningsuppgifterna grupperade i de olika svirighetsnivierna, ‘Tabell42.1-B Férdelning av de semiotiska resursema i avsnitt 4.2 Sprik Matematisk Visuella Andra (antal satser) Symbolism __Bilder__Resurser_—* Uigetratkauiyek——SC~iSSSC‘“C SSC Forsta exempel 4st Sst Ist 5 Andra exempel 5a, 4st i ei Uuryek med tarningar 20st. 8st : Ist Bit ist 14st : Tst a 17s. 14st - - Tre 15st 18st e 1st Fra Bs 16st : Ist Total 98st. Bs at, ast \ Webet reel Crormnutte “1.1 Gar mantaget clomrcveranr ater serrodala reeurtei | 4.2.2 Prio7 hee Prio 7 innehaller tva avsnitt: 5.7 Algebraiska uttryck samt 5.2 Forenkla uttryck. ‘Aysnitt 5.1 introducerar uttryck- och variabelbegreppet genom en situation dir eh person képer flera frukter och en chokladbit. Darefter presenteras tva exempel. Det férsta exemplet ldser olika jamfrande situationer, exempelvis: fem ginger s& ménga som, eller hlften si minga som, med avseende pa en variabel. Det andra exemplet ldser ett k6p i en situation lik den som anvéindes vid introduktionen. Sedan presenteras en resonemangsfriga piren ruta som heter Starter. Tis sist presenteras Svningsuppgifterna uppdelade efter svarighetg rubrikerna Nivd et, nivé tvd och nivd tre‘Tabell 4.2.2-A Fordelning av de semiotiska resurserna i avsnitt $.1 Be Prio7 ‘Sprik Matematisk Visuella Andra (antal satser) Symbolism Bilder __Resurser “lgebralska wtiryck 2s 7s. : Ts Forsia exempel Bst Sst. s s Andra exempel ls. 6st _ a Starter Sst 28. 5 5 Nivd ett Das 20st z Nivd 9 st. lost 5 Nivd tre 18s 7st. 1st "Total TOS st. sist 2at, 2st. Aysnitt 5.2 presenterar en situation dir tv personer képer olika miinger av en produkt, dir kostnaderna {Sr produkten representeras med en variabel. Direfter fljer tvA exempel. Det fOrsta exempel visar ‘Brenklingen fbr tre olika uttryck. Det andra exempel riknar ut omkretsen av en ssi dara <— oir sara varie fe deta preseiesereencrngsga rah Storer ch shuigen Svningsuppeiffemai de tre olikasvérighetsgrad igen Gvningsuppgi ighetseraden, Lopegt+ Tabell 42.2.8 Fordsining av de semioiska esursema i avsnit 5.2 fr Prio7 Sprik —Matematisk Viveela Andra (antl scser) _ Symbolism Foren we ast 3 z z Porstaexempel 5s ost : : Andra exempel Sst 6a z Starter 5st 1st di iG Nivé ett 16st. ist 4st. * ‘iva a ost ast 5 Ist Nivd tre 17st 9st 2 : “Tota vk i Sommwmantathea leeve 4.2.3 Vektor 7 Denna bok i likhet med Matematikboken X — innehiiller avsnitten: 5.1 Numeriska utryck och 5.2 Algebraiska utryck. ‘Avsnitt 5.1 brjar med en férklarande del — under rubriken Numeriska utiryck ~ som presenterar en situation dar en person Kper olika sortens godis i en kiosk. Direfter fljer en \giHfOrklarande del — Teckna ett uttryck ~ som visar hur man tecknar ett numeriskt uttryck. Denna del fortsitter med ett tillhrande exempel som ldser en liknande uppgif. Sedan presenteras en ny fBrklarande del ~ Tolka ett, sutryck — som refererar till godisinképet, ven denna del har ett tillhrande exempel som visar hur man kan ta reda pi vad personen képte genom at tolka ett numeriskt uttryck. Uttryck med flera raknesatt i nista fOrklarande delbi, och i den behandlas prioriteringsreglerna. Darefter foljer en sista férklarande del ~ Parenteser ~ dir genomgingen av ingsreglerna kompletteras, samt ett exempel dir tv olika numeriska uttryek l6ses, en utan och en med parentes. Slutligen presenteras Svningsuppgifterna som ir grupperade i fyra svarighetsgrader Slarta,@} varv till (Bor vidare och@ka. 13‘Tabell 4.2.3-A Fordelning av de semiotska resursema i avsnitt$.1 Fak Matematisk Visuella Andra (antal satser) Symbolism Bilder __Resurs iryck 20s Tst 1st Teekna et utryck 17s. 3st - : Exempel ss. 8st . : Tolka ett waryck 8st é 5 : Exempel 8st 4s . Uuryck med flera raknesatt 18s. 4st 5 : Parenteser Bat 4st z : Exempel 3st 4st : 5 ‘Siaria 358 28a - 3st Ba vary ill 31st 20st - 2st Kor vidare 30st 6st. : : Oka 13st Tot Dist 5st. Avsnitt 5.2 introducerar utteyck- och variabelbegreppet genom att ersitta en tabell som visar alders- skillnaden mellan tva syskon, med uttrycket a + 3, da det ena syskonet ir tre ir fldre in den andra. Daefier foljer en rklarande del ~ Berdkna vardet av et algebraisk wiryck — die det ovanstbende uttrycket anvinds fr atta reda pi hur gammal syskonen kommer att vara vid olka tidpunkter. Forenkla 4r nista fBrklarande dr fBrfattarna fBrklarar hur man ska hantera termer som innehéller samma variabler. Tvd exempel tillhdr denna firklarande del I det fSrsta, RErenklas ett algebraiskt utryek. I det andra exempel tecknas ett uttryck fr omkretsen av en rektangel dar lingden fr de korta sidorna repesenteras med en variabe.Sttlgenpresenteras 6vingsuppiferma som Ae grupperade ide fa svirighetsgraderna(larta, Qt varv til, br vidare och(Qka Tabell 4.2.3-B Fordelning av de semiotiska resurserna javsnitt 5.2 ‘Sprik Matematisk Visuella Andra (antal saiser) Symbolism Bilder __Resurser Aigebralska wtirvek 32st, 2st. Ts Berakna vardet ay Mist sau : 1s Forenkla Bs. 3a , 5 Forsta exempel Sst 7s. : : Andra exempel 15st lose 1st a; ‘Starta 47st Det 2st 2st Eat vary tll 13st 17s. 2st : Kor vidare S3t st : 4st Oka 25st Ost 2st § Tota: 22st. 33) Tt Sst. (ork caurun confab or V Seren ape Noerke & Ke. ned