I början av allting fanns det två världar.

Muspelheim, som låg i söder,

var fyllt av ljus och eld.
I norr låg Nifelheim,
en värld av is och snö.
Mellan dem sträckte sig en stor
tomhet, som kallades Ginnungagap.
Här, i mötet mellan hetta och kyla,
föddes det fram en jätte - Ymer.
Ymer levde av mjölken från en ko
som hette Audhumbla.
Ymer växte och växte
och blev otroligt stor.
Kon Audhumbla levde av is och frost
som hon slickade av stenar.
Den första dagen kon slickade
på stenarna växte det fram ett hår.
Andra dagen ett huvud.
Tredje dagen framträdde en vuxen man.
Mannen kallades Bure.
Bure fick en son som hette Bur,
och Burs tre söner blev alla gudar-
-med namnen Oden, Vile och Ve.
Oden och hans bröder är förfäder
till alla gudar som kommer sen.
Ymer blev förfader till alla jättar.
Gudar och jättar kämpade om makten.
När Oden, Vile och Ve blev vuxna-
-dödade de jätten Ymer
för att själva kunna styra i världen.
Av Ymers döda kropp byggde gudarna
människornas värld: Midgård.
Jättens blod blev sjöar och hav, hans
kött blev jorden och hans ben bergen.
Av hans tänder och käkar
gjordes klippor och stenar.
Ymers skalle blev himlavalvet,
som hölls uppe av fyra dvärgar.
Människorna blev till när Oden,
Vile och Ve gick på havsstranden.
Gudarna hittade två träd.
Av träden gjorde de människorna
Ask och Embla. En man och en kvinna.
Gudarna skänkte dem gåvor.
Vile gjorde så att Ask och Embla
såg ut som gudar och kunde röra sig.
Ve gav dem
förståndet, viljan och fantasin.
Och Oden gav dem den bästa gåvan:
Anden.
Det gjorde dem
till fria och tänkande människor.
Utanför och bortanför Midgård
ligger Utgård. Där härskar jättarna.
Utgård är ett otrevligt rike. Där
finns troll, flyghäxor och dvärgar.
Jättarna är fiender
till gudarna och människorna-
-därför måste gudarna
ständigt bekämpa jättarna.
Gudarna satte Natten och Dagen
att köra över himlavalvet-
-i vagnar dragna av snabba hästar.
Två barn
färdas också över himlavalvet:
Flickan heter Solen
och pojken heter Månen.
De måste färdas fort, eftersom
de jagas av vargen Fenrisulven.
När himmel och jord blivit färdiga
började gudarna bygga sitt eget rike.
Det ligger i världens mitt, innanför
Midgård. Här finns alla gudars hem.
Eftersom gudarna också kallas asar,
heter deras rike Asgård.
Mitt i världen växer ett mäktigt
träd. Asken Yggdrasil, världsträdet.
Tre rötter håller upp stammen.
En växer in i gudarnas rike,
en i jättarnas...
...och en rot
går igenom de dödas värld.
Under en av Yggdrasils rötter
ligger Mimers källa-
-med ett vatten
som skänker klokhet och kunskap.
Under roten i gudarnas land
ligger Urds brunn.
Här samlas gudarna varje dag
för att prata och diskutera.
För att komma dit galoperar de över
Bifrost, den flammande regnbågsbron-
-som bara gudarna
har rätt att passera.
I den tredje brunnen, Ödets brunn,
sitter tre jungfrur - nornorna.
De håller trädet vid liv genom att
vattna rötterna med rent vatten.
Nornorna styr människornas öden.
De spinner en tråd för varje liv.
En lång tråd betyder ett långt liv,
en kort tråd betyder ett kort liv.
Om det blir en trasslig tråd
blir livet trassligt.
Det är när nornorna klipper av tråden
som människan dör.
Yggdrasil sträcker sig över världen.
På en gren sitter en örn
som gör blåsten i människornas värld.
I havet utanför trädets rot
slingrar sig Midgårdsormen-
-som är örnens svurna fiende.
Längs trädets stam springer Ratatosk
och skickar elakheter mellan dem.
Så här ser världen ut
för gudar och jättar och människor-
-ända fram till tidens slut.