Atopy patch test
– ett värdefullt hjälpmedel vid
diagnostik av födoämnesallergi hos barn
S A MMA NFAT T N I NG
APT är en pusselbit vid
diagnostik av födoämnesal-
lergi hos barn med atopiskt
eksem, mag-tarmbesvär,
eosinofil esofagit och FPIES.
Detta stöds av ett stort
antal undersökningar.
APT kombinerat med SPT
kan minska behovet av tids-
ödande eliminations – pro-
vokationsförsök vid ut-
redning av eksem och olika
mag-tarmbesvär hos barn.
Denna kombination av
tester har hög sensitivitet
och högt negativt prediktivt
värde, vilket talar för att
falskt negativt resultat är
ovanligt och att födoämnes-
allergi är mindre sannolikt
när båda testerna är
negativa.
Även om SPT, APT och
specifikt IgE inte visat
positiva testresultat är det
värt att pröva elimination av
baslivsmedel eftersom ett
antal barn med sena
gastrointestinala symtom
trots negativa tester blir
besvärsfria efter elimination
av livsmedel som mjölk,
vete, ägg och även låg-
allergent mjölkhydrolysat.
1
MD, överläkare vid Barn- och
ungdomskliniken i Norrköping.
kontaktadress:
Leif Strömberg
Linköpings Universitet
Barn-och ungdomskliniken,
Vrinnevisjukhuset
SE-601 82 Norrköping
leif.stromberg@regionostergotland.se
12  ALLERGI I PRAKX SIS 1/2018
LEIF STRÖMBERG1
S
edan slutet av 1970-talet har
 prevalensen av atopiskt eksem
 fördubblats i Sverige liksom i
resten av västerlandet (1). Det verkar
finnas två former av atopiskt eksem,
en IgE-beroende där sjukdomen
utlöses av allergen och en som är
icke-IgE-beroende. Födoämnesallergi
drabbar 8 % av alla barn och oftast
som atopiskt eksem (1–3). Hos 50 %
av barn med födoämnesallergi är
eksem huvudsymtomet (4). Ju svårare
ett atopiskt eksem är hos små barn
desto vanligare är det att dessa är
allergiska mot födoämnen (5). Barn
med födoämnesallergi är i 60%
allergiska mot fler än ett födoämne
(5). Små barn som uppföds helt med
bröstmjölk kan sensibiliseras mot
dietära antigen från moderns kost
eftersom dessa förekommer i hennes
bröstmjölk (6).
Diagnos
Diagnostik av födoämnesallergi
bygger oftast på en kombination
av kliniska uppgifter och resultatet
av tester som pricktest (SPT) och
specifika antikroppar samt elimina-
tion – provokation med misstänkta
födoämnen.
Diagnostik av födoämnesallergi kan
vara enkel. Så är t.ex. fallet när
urtikaria uppträder vid flera tillfällen
omedelbart efter kontakt med ett
visst födoämne. Inte sällan är
diagnostiken svårare. Så kan det vara
hos enbart bröstuppfödda barn med
svåra och utbredda eksem. Anamnes-
en ger ingen vägledning. Modern har
inte noterat något samband mellan
vad hon själv äter eller undviker och
förändringar av barnets symtom.
Hörnstenen vid diagnostik av
födoämnesallergi är att symtomen
förbättras eller försvinner helt då det
misstänkta födoämnet avlägsnas ur
kosten för att återkomma när det åter
tillförs. Detta är en ofta tidskrävande
och tålamodsprövande utrednings-
process, särskilt om man från början
inte har någon indikation på vilket
eller vilka födoämnen man skall
misstänka.
Resultatet av tester kan vara svårt
att tolka, speciellt om den allergiska
reaktionen är fördröjd. Så är det ofta
vid atopiskt eksem och vid långvariga
mag-tarmbesvär. Än svårare kan det
vara när det rör sig om ett barn som
är helt uppfött med bröstmjölk och är
allergiskt mot flera födoämnen.
Hudtester och in-vitro-tester är
hjälpmedel vid utredningen. Positiv
SPT eller påvisandet i blodet av
förhöjda värden av specifika IgE-anti-
kroppar mot ett eller flera födoämnen
bevisar inte att detta är orsaken till
symtomen. Något samband mellan
resultatet av SPT och sena (delay-
ed-onset) reaktioner har inte påvi-
sats. Inte heller utesluter negativt
testresultat allergi mot det testade
födoämnet.
Späda barn med eksem kan vid
testning under det första levnads-
halvåret visa negativ SPT. När man
gör om testet någon eller några
månader senare kan det vara starkt
positivt (7). Vissa patienter med
atopiskt eksem reagerar med
snabballergiska symtom som
urtikaria, klåda eller hudrodnad i
Födoämnesallergi drabbar 8 % av alla barn och oftast som atopiskt eksem, och hos 50% av barn med födoämnesallergi är eksem
huvudsymtomet. FOTO: NAAF-ARKIV
samband med exponering för
födoämnen. Hos dessa är SPT en bra
undersökning, men inte hos dem som
har en fördröjd reaktion (8).
Atopy patch test (APT) är ytterligare
ett hjälpmedel som jag har erfarenhet
av sedan mer än 20 år. APT kan bidra
till rätt och snabbare diagnos. APT
har främst studerats vid atopiskt
eksem men även vid olika gastroin-
testinala tillstånd. Positiv SPT speglar
en tidig reaktion medan APT har högt
diagnostiskt värde för sena reaktio-
ner. APT är inte svårt att utföra i den
dagliga sjukvården och till låg
kostnad men kräver att man skaffar
sig erfarenhet av teknik och tolkning.
APT vid födoämnesallergi
hos barn med atopiskt eksem
Uehara publicerade 1976 en under-
sökning av APT vid allergi mot damm-
kvalster/stövmidd (9). Den följdes
under 1980-talet av flera europeiska
undersökningar för att utreda om APT
med luftburna allergen som kvalster,
mögel, pollen och katt kan användas
vid atopiskt eksem (10).
APT med födoämnen har sedan
mitten av 1990-talet i flera studier
visat att metoden har hög sensitivitet
och specificitet (7–13).
Därefter har många fr.a. europeis-
ka kliniker studerat och använt APT
för att underlätta diagnostiken av
födoämnesallergi hos barn med
atopiskt eksem och mag-tarmbesvär
(14). Positiva resultat anses tala för
en fördröjd allergisk reaktion.
APT används alltså för att påvisa
ett icke-IgE-förmedlat immunsvar vid
vilket T-celler spelar en avgörande
roll. Den tidigaste publikationen om
APT vid eksem är från 1937 (Rosten-
berg; Acta Dermatol) och den första
kontrollerade studien publicerades
1982 (Mitchel; Lancet).
Vid APT åstadkommer man en
långvarig kontakt mellan huden och
allergenet. Biopsier från APT på
patienter med atopiskt eksem visar
en tidig infiltration av TH2-celler som
sedan följs av en övervikt av TH1-cy-
tokiner och eosinofila celler. Liknande
fynd kan påvisas i huden hos patien-
ter med atopiskt eksem under den
akuta och kroniska fasen. TH2-cytoki-
ner överväger i de tidiga hudföränd-
ringarna och TH1 i de kroniska
förändringarna (15).
APT versus SPT
Isolauri och Turjanmaa (8) visade
1996 värdet av att kombinera SPT och
APT vid diagnostik av födoämnesal-
lergi hos små barn med atopiskt
eksem. Deras undersökning omfatta-
de 183 barn i åldern 2–36 månader
(FIGUR 1). Sextiotre av dessa hade
förutom atopiskt eksem även
mag-tarmsymtom och sex hade
obstruktiva andningsbesvär. Barnen
fick mjölkfri diet under fyra veckor.
Sedan gjordes provokationer. Dessa
blev positiva hos 54% varav 49% var
snabba reaktioner och 51% fördröjda.
Hos de barn som reagerade med
allergisk snabbreaktion var SPT
oftare positiv (67%) än APT. Förhål-
landet var det motsatta bland de barn
som reagerade med fördröjda
symtom. Dessa hade oftare positiv
APT (89%). Sensitiviteten för SPT var
48% och specificiteten 86%. För APT
var motsvarande siffror 61% resp.
81% och om de båda testerna A
ALLERGI I PRAK X SIS 1/2018   13
 P
100

80
FIGUR 1. Diagnostik med SPT och
60 APT vid födoämnesallergi hos små barn
Procent

SPT
SPT med atopiskt eksem. Hos de barn som
40 APT
APT reagerade med allergisk snabbreaktion
var SPT oftare positiv (67%) än APT,
och tvärtom hos de barn som reagerade
20
med fördröjda symtom. Dessa hade
oftare positiv APT (89%). (MODIFIERAD
0 EFTER ISOLAURI OCH TURJANMAA (8)).

Snabb
Snabb Sen
Sen

kombinerades (positiv SPT eller APT)
86% resp. 72%.
Från Isolauris grupp kom under
slutet av 1990-talet ytterligare
undersökningar av små barn med
eksem. Dessa jämförde APT med SPT
och specifikt IgE mot mjölk (12) och
Atopy patch test är en metod med hög sensitivitet och specificitet för
diagnostik av födoämnesallergi hos barn med atopiskt eksem, framför
allt när det gäller fördröjd överkänslighet. FOTO: LEIF STRÖMBERG
vete (13). Resultaten bekräftade
APT- metodens värde.
Niggemann (10) undersökte år
2000 75 barn (medianålder 2,1 år)
med födoämnesallergi. Sextionio av
dessa hade atopiskt eksem. Man
testade mot mjölk, ägg, vete och soja.
Provokationerna blev positiva i 58%.
Sensitiviteten för APT var 76% och
specificiteten 95%. Motsvarande
siffror för SPT var 58% respektive
70% och för specifikt IgE 71%
respektive 29%. Studien visade att
snabballergisk reaktion var associe-
rad med positiv SPT medan fördröjd
överkänslighetsreaktion var associe-
rad med positiv APT. Slutsatsen var
att APT är en värdefull metod för
diagnostik av födoämnesallergi hos
barn med atopiskt eksem framför allt
när det gäller fördröjd överkänslighet.
Själv har jag 2002 (7) redovisat 141
konsekutivt undersökta barn i åldern
två månader – fyra år (medianålder 16
månader) med atopiskt eksem.
Samtliga undersöktes med SPT och
APT mot mjölk, ägg, vete och råg. De
fyra födoämnena eliminerades sedan
ur barnets och den ammande moderns
kost under minst två veckor. Därefter
gjordes provokation med ett födoämne
i taget. Vi startade med det födoämne
som visat negativ eller svagast hudtest.
Studien visade att positiv APT var
vanligare än positiv SPT, särskilt mot
sädesslag. Frekvensen positiva APT var
lägre hos barn som var äldre än två år.
Tester mot vete och råg var ofta
positiva samtidigt. Flertalet som
regerade vid provokation hade sena
reaktioner, 87% mot mjölk, 67% mot
ägg och 97 % mot såväl vete som råg.
Snabba reaktioner var vanligast mot
ägg (23%) och mjölk (13%) men
ovanliga mot sädesslag (3%). Av de
barn som vid provokation reagerade
med symtom inom två timmar var SPT
positiv i 20 av 21 fall. Bland dem med
positiv snabb eller sen reaktion var
SPT positiv mot mjölk i 41%, ägg 60%,
vete 13% och råg 15%. Motsvarande
siffror för APT var mot mjölk 60%, ägg
71%, vete 90% och råg 93%. Falskt
positivt test mot både SPT och APT var
mycket ovanligt. Positiv provokation

14  ALLERGI I PRAKX SIS 1/2018

kopplad till negativt resultat i både SPT beskrevs av Isolauri & Turjanmaa (passande) konsistens. Man använder
och APT förekom för mjölk i 20%, ägg 1996. Vid de två första metoderna allergen i torr form dvs. mjölkpulver,
5%, vete 3% och råg 2%. Samtliga använder man sig av en liten kamma- vetemjöl, rågmjöl, äggpulver eller
dessa barn hade förutom eksem också re av aluminium, Finn Chamber (Epi- annat man vill testa mot. Äggpulver kan
gastrointestinala symtom. test Ltd Oy,Tuusuka, Finland) (FIGUR 2). man köpa eller enkelt tillverka själv.
Studien visade att APT är en metod Det finns även kammare av plast. Till (Äggvita från färska ägg vispas och
med hög sensitivitet och specificitet kammaren hör ett filtrerpapper. Finn hälls ut på en ugnsplåt täckt med
som kan bidra till diagnostiken av Chamber finns i två storlekar, en rund aluminiumfolie. Sätts in i 40 grader
födoämnesallergi hos barn med med 6 mm diameter och en kvadra- varm ugn, dvs. lägsta möjliga tempera-
atopiskt eksem. Värdet av APT var tisk 12x12 mm stor. Vid grötmetoden tur, under några timmar eller över
störst hos barn yngre än två år. APT är använder man inte filtrerpappret. natten. Äggvitan torkar och man får ett
ett bättre test än SPT särskilt för Kamrarna sitter på ett självhäftande pulver som kan sparas i kylskåp i en
testning mot sädesslag. underlag vilket underlättar applice- burk med lock. Har ugnen för hög
Vid uppföljning av studien fann vi att ringen på huden. Det är i allmänhet temperatur klumpar äggvitan ihop sig).
många barn som visade positiv APT inte tillräckligt att enbart lita på En liten mängd testmaterial läggs
men negativ SPT när de var yngre än denna fixering. En förstärkning med i t.ex. en medicinbägare. Man tillsätter
sex månader hade en starkt positiv en hudvänlig tejp t.ex. Scanpore tape sedan droppvis fysiologisk NaCl under
SPT sex till nio månader senare. längs det självhäftande membranets omrörning med en liten spatel eller
ytterkanter rekommenderas. Om man träpinne (öronpinne). En bra konsistens
använder den större 12x12 mm stora har man fått när gröten är så tjock att
Metodik Finn Chamber kan ytterligare fixering den lätt kan förflyttas från medicinbä-
Det finns idag tre olika metoder som vara nödvändig t.ex. ett heltäckande garen till testkammaren. Är gröten för
används vid APT. Allergenkoncentra- och självhäftande bandage av den typ tjock vill den inte släppa från pinnen
tionen i testmaterialen varierar som används inom kirurgin. och är den för lös finns risken att den
mellan de olika metoderna: Kammaren med sitt innehåll av rinner ut när man skall fästa kamma-
1 Testmaterialet (allergenet) i form testmaterial fästs mitt på ryggen i ren på huden. Som negativ kontroll
av gröt beskrivet av Isolauri och höjd med skulderbladen och på ett så använder vi mikrokristallin cellulosa.
Turjanmaa (8). eksemfritt hudområde som möjligt. En lagom konsistens får man om man
2 Testmaterialet i löslig form använt Där kommer barnet inte åt att riva tar 1 ml äggpulver eller 0,5 ml vetemjöl,
bl.a. av Niggemann (11). bort testet. Testområdet skall inte ha rågmjöl, skummjölkspulver, sojamjöl
3 Dialler-Test, en metod med varit behandlat med lokala steroider respektive mikrokristallin cellulosa och
frystorkat allergen (idag inte 1–2 veckor före testningen eftersom blandar med 0,1 ml 9 mg/ml NaCl.
tillgängligt i Sverige). Detta test är detta påverkar immunsvaret.
standardiserat (16). Ad 2.
Ad 1. Man använder kommersiellt allergen
Själv har jag jämfört de tre metoderna Samma dag som testet appliceras i flytande form och droppar detta på
men har störst erfarenhet av den som gör man i ordning en gröt av lagom det filtrerpapper som medföljer A
FIGUR 2. Testmaterialet i form av gröt och kamrar.
Allergen används i torr form (mjölkpulver, vetemjöl, rågmjöl, äggpulver eller annat man vill testa mot).
Som negativ kontroll använd mikokristallin cellolusa. Kamrarna (Finn chamber) med självhäftande underlag
och innehåll av testmaterial fästs mitt på ryggen i höjd med skulderbladen och på ett så eksemfritt hudområde
som möjligt. Scanpore tape längs det självhäftande membranets ytterkanter rekommenderas.
FÖR YTTERLIGARE PRAKTISK INFORMATION OCH BILDER:
http://www.barnallergisektionen.se/forelasningar/linkoping11/APT_L_Stromberg.pdf.

1 2 3

ALLERGI I PRAK X SIS 1/2018   15


FIGUR 3. Schematisk bild av gradering av resultat vid APT-test med födoämnen. Det är tillräckligt att, som man gjort
i de flesta studier av patchtester med födoämnen, redovisa resultatet enligt en 4-gradig skala: 0, +, ++, +++.
kammaren. Niggemann har visat att
man med denna metod bör använda
den stora kammaren på 12x12 mm
för att få bästa resultat (17). Detta är
också min erfarenhet.
Ad 3.
Dialler-Test är ett Ready-to-use
test-kit. Det är inte kommersiellt
tillgängligt i Sverige. Allergenet, som
är frystorkat och fäst på ett membran,
frigörs av vatten som diffunderar från
huden. Till testet medföljer en negativ
kontroll. De undersökningar av
testets tillförlitlighet som redovisats
talar för god överensstämmelse med
övriga metoder (18). Min personliga
erfarenhet, som omfattar 100 tester,
visade att resultaten inte var lika star-
ka och därmed något mer svårtolkade
än med grötmetoden. Nackdelar var
priset och att testet endast fanns
tillgängligt mot mjölk.
Nestlé Health Science kommer
enligt pressrelease i maj 2016 att i
samarbete med DBV Technologies,
Montrouge, France utveckla och
marknadsföra «DBV ready-to-use
APT, Viaskin» (tidigare Dialler-Test ) i
första hand mot mjölk och senare även
mot andra födoämnen. För att
underlätta avläsning kan man på en
skiss anteckna var de olika testerna
placerats på huden. Vi brukar dessut-
om skriva på baksidan av respektive
testkammare vad den innehåller och
använda den borttagna självhäftande
membranen med kamrarna som
«karta» vid avläsningen.
Kamrarna får sitta orörda i 48
timmar. De tas sedan bort (av för-
äldrarna). Avläsningen sker 72
timmar efter applikationen.
16  ALLERGI I PRAKX SIS 1/2018
0: Ingen reaktion
+: Endast rodnad
++: Rodnad och palpabel infiltration av testområdet
+++: Rodnad, palpabelt infiltrat och papler eller vesikler inom testområdet
Som positivt testresultat räknas ++ och +++.
Resultat
Resultatet graderas på samma sätt
som vid epikutantester mot krom,
nickel mm. dvs. enligt EFTADs
6-gradig skala (19). Det är tillräckligt
att, som man gjort i de flesta studier
av patchtester med födoämnen, redo-
visa resultatet enligt en 4-gradig
skala: 0, +, ++, +++ (FIGUR 3). Enbart
rodnad har visat sig inte vara tillräck-
ligt för att betraktas som ett säkert
positivt testresultat.
Barn med eksem har en hud som
ofta är känslig för fukt och andra
irriterande ämnen. Ibland finner man
därför rodnad också på platsen för
negativ kontroll.
EAACI har 2006 publicerat ett
«position paper» om APT (20).
APT vid allergi
mot kvalster/midd
I Sverige är allergi mot kvalster
vanligast längs med den fuktiga
väst- och sydkusten.
Hos barn äldre än två år med svårt
och utbrett eksem eller nattlig klåda
och utan påvisad födoämnesallergi är
APT med kvalster ett bra diagnostiskt
hjälpmedel (11), (Winnergård I:
personligt meddelande).
APT vid födoämnesallergi
med mag-tarmsymtom
Många barn med födoämnesutlöst
eksem har samtidigt symtom från
mage och tarm. En svårighet vid
olika gastrointestinala sjukdomar
är att dessa delar många symtom
som buksmärtor, diarré, illamående,
kräkningar och blod i avföringen.
Utmaningen är att finna orsaken
till symtomen i ett spektrum av
tillstånd som sträcker sig från
infektioner till metabola tillstånd,
anatomiska avvikelser och födo-
ämnesallergi eller överkänslighet.
Flera undersökningar har visat på
värdet av APT som ett hjälpmedel i
diagnostiken (21, 22). Man har använt
såväl färska som kommersiellt
tillgängliga frystorkade extrakt.
Syrigou har även visat att APT är
användbart för att utreda icke-IgE-
medierad allergi vid obstipation (23).
Man undersökte 54 barn i åldern sex
månader till14 år (medianålder 42
månader) med kronisk förstoppning
utan känd orsak. APT, SPT och
specifikt IgE mot vete, ris, majs,
potatis, kyckling, nötkött och soja
utfördes. Trettiotvå visade positiv APT
varav 15 mot ett, sex mot två och 11
mot tre födoämnen. Vanligast var vete
och ägg. Tjugoåtta av 32 hade positivt
eliminations- provokationstest. Det
fanns ingen korrelation mellan SPT
och APT.
Vid långvarig förstoppning är kokt
potatis ett sällan misstänkt baslivs-
medel. Även i detta fall kan APT vara
ett bra hjälpmedel (24), (Hegardt P:
personligt meddelande).
APT vid eosinofil esofagit
De vanligaste orsakerna till eosinofil
esofagit är allergi mot mjölk, ägg,
vete och soja. Mer än 75% av patien-
ter blir både symtomfria och får
minskad inflammation när de ställs
på eliminationsdiet. Ägg och mjölk
som utlösande födoämnen kan oftast
identifieras med SPT medan majs,
soja och vete oftast påvisas med APT
(25). Tillsammans gav de i Spergels
undersökning (26) ett negativt
prediktivt värde på 92% utom för
mjölk där värdet var 44%.
Kombinationen av SPT och APT kan
identifiera födoämnen i de flesta fall
och rekommenderas därför.
APT vid food protein induced
enterocolitis syndrome, FPIES
FPIES beskrevs av Gryboski (1967;
Pediatrics). Dess kliniska bild har
bl.a. Sicherer et.al beskrivit 1998 (27)
och Katz 2010 visar en ökande
prevalens (28).
REFERENSER
  1. Asher MI, Montefort S, Björkstén B, Lai
CKW, Strachan DP, et al. Worldwide time
trends in the prevalence of symptoms of
asthma, allergic rhinoconjunctivitis, and
eczema in childhood: ISAAC Phases One and
Three repeat multicountry cross-sectional
surveys. Clin Exp Allergy 2004; 34: 520–6.
  2. Sampson HA. Clinical manifestations of
adverse food reactions. Pediatr Allergy
Immunol 1995; 6 Suppl 8: 29–37.
  3. Sampson HA. Food sensitivity and the
pathogenesis of atopic dermatitis. J R Soc
Med 1997; 90 Suppl 30: 2–8.
  4. Guillet MH, Guillet G. Allergologic survey in
251 patients with moderate or severe
dermatitis: incidence and value of the
detection of contact eczema and food allergy
sensitization to airborne allergens. Ann
Dermatol Venereol 1996; 123: 157– 64.
  5. Rancé F, Kanny G, Dutau Get. al Food
hypersensitivityin children: clinical aspects
and distribution of allergens. Pediatr Allergy
Immunol 1999: 10: 30–8.
  6. Kilshaw PJ, Cant AJ. The passage of
maternal dietary proteins in human breast
milk. Int Arch Allergy Appl Immunol 1984;
75: 8–15.
  7. Strömberg L. Diagnostic accuracy of the
atopy patch test and the skin-prick test for
the diagnosis of food allergy in young
children with atopic eczema/dermatitis
syndrome. Acta Paediatr 2002; 91: 1044–9.
  8. Isolauri E, Turjanmaa K. Combined skin
prick test and patch testing enhances
identification of food allergy in infants with
atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol
1996; 97: 9–15
  9. Uehara M, Ofuji S. Patch test reactions to
human dander in atopic dermatitis. Arch
Dermatol 1976; 12(7): 951–4.
10. Darsow U, Vieluf D, Ring J. Evaaluating the
relevance of aeroallergen sensitization in
atopic eczema with the atopy patch test: a
randomized, double-blind multicenter study.
Atopy patch Test Study Group. J Am Acad
Dermatol 1999; 40: 187–93.
11. Niggemann B, Reibel S, Wahn U. The atopy
patch test (APT) – a useful tool for the
diagnosis of food allergy in children with
atopic dermatitis. Allergy 2000; 55: 281–5.
FPIES anses vara ett icke-IgE
medierat födoämnesallergi-syndrom.
Traditionell allergitestning är inte
användbart för diagnostik efter-
som specifikt IgE alltid är negativt.
APT har föreslagits som ett lovande
diagnostiskt test för FPIES baserat
på att allergenspecifika T-lymfo-
cyter klonats från APT-biopsier.
Fogg (29) visade att APT kan
vara värt att utföra på dessa barn
eftersom alla i hans undersökning
som var positiva vid provokation
hade positiv APT och alla med negativ
APT var negativa vid provokation.
Men fem av 33 visade falskt positivt
resultat.
12. Majamaa H, Moisio P, Holm K, Turjanmaa K.
Wheat allergy: diagnostic accuracy of skin
prick and patch tests and specific IgE.
Allergy 1999; 54: 851–6.
13. Kekki OM, Turjanmaa K,Isolauri E,
Differences in skin-prick and patchtest with
regard to late-phase clinical reactions to
food in children with atopic dermatitis. J
Allergy Clin Immunol 1996; 97: 9–15.
14. Lipozencic J, Wolf R. The diagnostic value of
atopy patch testing and prick testing in
atopic dermatitis: facts and controversies.
Clinics in Dermatology 2010; 28: 38–44.
15. Langeveld-Wildschut EG, Bruijnzeel PL,
Mudde GC, Versluis C, Van Ieperen-Van Dijk
AG, Bihari IC, Knol EF, Thepen T, Bruijnze-
el-Koomen CA, van Reijsen FC. Clinical and
immunologic variables in skin of patients
with atopic eczema and either positive or
negative atopy patch test reactions. J Allergy
Clin Immunol 2000; 105: 1008–16.
16. De Boissieu D, Wauget J, Dupont C. The
atopy patch tests for detection of cow´s milk
allergy with digestive symtoms. J Pediatr
2003; 142: 203–5.
17. Niggemann B, Zeigert M, Reibel S.
Importance of chamber size for the outcome
of atopy patch testing in children with atopic
dermatitis and food allergy. J Allergy Clin
Immunol 2002; 110(3): 515–6.
18. Kalach N, Soulaines P, de Boussieu D,
Dupont C. A pilot study of the usefulness abd
safety of a ready-to-use atopy patch test
(Diallertest) versus a comparator (Finn-
chamber) during cow´s milk allergy in
children. J Allergy Clin Immunol 2005; 116:
1321–76.
19. Kerschenlohr K, Darsow U, Burgdorf
WH, Ring J, Wollenberg A. Lessons from
skin prick and patch testing in atopic derma-
titis. Current Allergy and Asthma Rep 2004;
4: 285–9.
20. Turnamaa K, Darsow U, Niggemann B,
Rance F, Vanto T, Werfel T. EAACI/GA2LEN
position paper; Present status of the atopy
patch test. Allergy 2006; 61: 1377–4.
21. Bischoff S, Crowe SE Gastrointestinal food
allergy: new insights into patho-physiology
and clinial perspectives. Gastoenterology
2005; 128: 1089–11.
22. Canani RB, Ruotolos S, Auricchio et.al.
Järvinen (30) upptäckte att Fogg
betraktat även rodnad på testplatsen
som positivt resultat. Efter justering
av resultaten visade båda undersök-
ningarna att APT vid FPIES hade ett
positivt prediktivt värde på 42–48%.
Detta är också min erfarenhet.
Järvinen visade även att APT har
«poor utility» för att vid uppföljning
prediktera att FPIES försvunnit och
barnet blivit tolerant.
Diagnosen FPIES bygger därför
till slut på noggrann anamnes och
elimination samt provokation som,
om den behövs, bör utföras enligt
Svenska Barnläkarföreningens
barnallergisektions riktlinje (31).
Diagnostic accuracy of the atopy patch test
in children with food allergy related
gastrointestinal symptoms. Allergy 2007;
62(7): 738–43.
23. Syrigou, E.I., Pitsios, C., Panagiotou, I. et
al Food allergy-related pediatric constipa-
tion. The usefulness of atopy patch test.
European Journal of Pediatrics 2011; 170:
1173–8.
24. De Swert LF, Cadot P, Ceuppens JL. Allergy
to cooked white potaties in infants and young
children: A cause of severe chronic allergic
disease. J Allergy Clin Immunol 2992;
110(3): 524–35.
25. Spergel JM, Brown-Whitehorn TF, Cianferoni
A, Shuker M, Wang ML, Verma R, Liacouras
CA. Identification of causative foods in children
with eosinophilic esophagitis treated with an
elimination diet. J Allergy Clin Immunol 2012;
130(2): 461–7.
26. Spergel JM, Andrews T, Brown-Whitehorn
TF, Beausoleil JL, Liacouras CA. Treatment
of eosinophilic esophagitis with specific food
elimination diet directed by combination of
skin prick and patchtests. Ann Allergy
Asthma Immunol 2015; 95(4): 336
27. Sicherer SH, Eigenmann PA, Sampson HA.
Clinical features of food å protein-induced
entrerocolitris syndrome. J Pediatr 1998;
133(2): 214-9.
28. Katz Y, Goldberg MR, Rajuan N, Cohen A,
Leshno M. The prevalence and natural
course of food protein-induced enterocolitis
syndrome to cow’s milk: a large-scale,
prospective population-based study. J
Allergy Clin Immunol 2011; 127(3): 647–53.
29. Fogg MI, Brown-Whitehorn TA, Pawlowski
NA, Spergel JM. Atopy patch test for the
diagnosis of food-protein-induced
enterocolitis syndrome Pediatr Allergy
Immunol 2006; 17(5): 351–5.
30. Järvinen KM, Caubet JC, Sickles L, Ford LS,
Sampson HA, Nowak-Wegrzyn.A. Poor utility
of atopy patch test in predicting tolerance
development in food protein-induced
emterocolitis syndrome. Ann Allergy
Astma Immunol 2012; 109(3): 221–2.
31. «C7. FPIES – provokation» Svenska
barnläkarforeningen 2016. http://www.
barnallergisektionen.se/stenciler_nya06/
c7_FPIES_provokation.pdf.
◗◗
ALLERGI I PRAK X SIS 1/2018   17