Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • Ur Tidskriften Kommunist Om "Behöver Vänstern Gå I Terapi?" (1977)

    Uploaded by

    trotskist
    258 views6 pages
    Genmäle på boken "Behöver vänstern gå i terapi?", av Janne Josefsson och Mats Zetterberg (Forum, 1976), ur Förbundet Kommunists teoretiska organ, Kommunist, nr 25, 1977.

    Original Title

    Ur tidskriften Kommunist om "Behöver vänstern gå i terapi?" (1977)

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document
    Genmäle på boken "Behöver vänstern gå i terapi?", av Janne Josefsson och Mats Zetterberg (Forum, 1976), ur Förbundet Kommunists teoretiska organ, Kommunist, nr 25, 1977.

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    258 views6 pages

    Ur Tidskriften Kommunist Om "Behöver Vänstern Gå I Terapi?" (1977)

    Uploaded by

    trotskist
    Genmäle på boken "Behöver vänstern gå i terapi?", av Janne Josefsson och Mats Zetterberg (Forum, 1976), ur Förbundet Kommunists teoretiska organ, Kommunist, nr 25, 1977.

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 6
    Kommunist Teoretiskt organ for Forbundet KOMMUNIST Nr 25 Pris 8 kr Mork framtid for varvsarbetare Bakgrund till: @ NY POLITISK KONJUNKTUR i nationella ragan @ VANSTERNS UPPGIFTER |” BEHOVER VANSTERN GA I PSYKOTERAPI ? —— SVAR TILL JOSEFSSON/ZETTERBERG ——. Ar det ett helvete att vara mediem i en kommunistisk organisation? Med oerhérda krav pa personlig sikerhet och att leva upp till olika ideal om agitatorisk sakerhet och att vara «arbetarledaren? Ja, svarar Jan Josephson och Mats Zetterberg i ‘en bok kallad «Behéver vinstern ga i psykoterapi I boken intervjuas kamrater som hoppat av viinstem, drfér att de upplevt en motsittning mellan dessa krav och den egn: gan. Denna upplevda press blev till slut s4 stark att de kiinde sig ‘som passiva verkstillare av linjer som de stod allt mer friimmande fér. Slutsatsen stern i sina organisationer férstdr minniskor i stillet fér att bygga upp en varm gemenskap och solidaritet infdr kollektiva uppgif- ter. Boken ger dels en grovt éverdriven bi viinsterns problem. dels franhiinder man sig heten att ldsa de svarigheter som finns, genom att man stiller fragorna fel. Boken hade kéints aktuellare for ndgra ar sedan. Da var vinstern i en brytningstid mellan obetydlig sekttillvaro och férsék att férankra sig bland arbetare och i samhéllets verklighet. | dessa anstringningar fans en viss grogrund for arbetarromantik och férhoppningar om snabba resultat i det politiska arbetet pa arbetsplatsema. Men viinstern har faktiskt, det tycks forfattana inte ha uppmarksammat, utvecklats pa de hir dren. Barnsjukdomarna slipades bort i takt med en stérre fdrstdelse for hur fragomna star pa arbetsplatser, i bostadsomraden och sé vidare. Det innebar nu inte att vansterorganisationerna i dag léser alla personliga och sociala problem. Det ‘kan inte hel organisationerna blir nagra slags socialistiska dar i en ond verklighet. Den personliga tryggheten och férmagan maste ihdg grad utveckias i ett poli ‘och umgiinge i samhillet. Kommunister har inte grunden annorlunda problem din andra fértryckta. Sett i det perspektivet kan organisationen bli en viktig ihjilp. Bland annat om sddana initiativ resonerar Claes Fredelius i denna artikel. Boken. Behéver vanstern ga psykoterapi ? YTLIG OCH FELAKTIG =Behdver vinstern gai terapi?sfrigar Jan Josetsson och Mats Zetierbergien nyligen Uutkommen bok, Genom ett antal intervju fer med vinsteraktivister (i organisationer till vanster om SAP) siker de belysa sin tes att den organiserade vinsterns 6ver Jerav, puritanska moral och »proletaira ‘vermiinniskoideal» har skapat en olidlig situation av karvdrism, mansilig mist ‘och passivisering bland vinsterns alti: vister!-Vinstern har hamnat i en ater ‘andsgriind. Uppsvinget och entusiasmen slutet av sextiotalet har ersatts med edging, fortvivian och uppgivenhet infor det nuvarande liget. Savill manshligt som politiskt stir det ila tl ‘Den omtalade splittringen ir stdere in nagonsin. Medlemmar passiviseras, fr: svinner fran praktiskt poitskt arbete och brjar ssyssla med sig sl politiken. Personlige behov och drifter Fiknas som hinder | arbetet fe revolutio- nen och har ft trngas undan. Asketism, ‘samband med det vanligalivet och bist pa ‘zemenskap iorganisationerna urholkar de Dista paroller om solidaritet, socialism och arbetarmakt. Vie vet att minga har knicks av renlirigheten, jargongen och isoleringen inom vinstern, Vivet att man utestinger :miinga goda krafter med sin sekterism och bland franstotande personliga tramto- genomsilkra agitatorer som vet bist. FFrégan ar om vinstern har rid att gra Ihde med minaiskor.» (5.9) For mig, som gammal_mediem av Forbundet Kommunist, ar den inledande intervjun med Lennart — passiviserad Medlem i Férbundet Kommunist — av sirskiltintresse. Genom sin placering ocn omfing framstir den ocksi som bokens huvudintervu, ‘Som student och vietnamaktivise bajar Lennart studera vid Lunds universitet, foch gir di med i Férbundet Kommunist| Efter nigra ir dras han med i orbundets vvig av »proletariseringo: lamar univer sitetet, omskolar sig till svetsare och tar jobb pa Kockums vary i Malmo. Detta ger hhonom #hég status» i forbundet, men pi arbetsplatsen far han svarigheter med att Kara jobbet och dirmed ocksi med sitt mal att bi en verkig proletir kimpe. For villa tar vilen »dalig arbetare» pa allvar, tmenar Lennart. Dessutom uppticker han sig sakna den aggressivitet och kiimpa- sod som krivs av en revolutionir. Han Sutar pa Koekums, passiviserasallemer i fSrbundet och flyttar till Visterds. Dir jobbar han nu pi Gringes. Han tror fortfarande pi revotutionens nidvindig. het och let socilistiska sambhille dir Av Claes Fredelius arbetarna har makten, och hoppas att den proletiva miljén ska fostra honom ll revolutionae vija och vrede — sannars ar juuhela materialismen fel». Men vreden och Klasshatet vaxer inte, Tvirtom kiinner hhan sig sjunka allt djupare ned i en smaborgerlig likndjdhet och meningslis frselsemenalt. Fi Ja, det ar en kraftig salva. Hur sti det ‘eentligen tll? EN SNEDVRIDEN OCH YTLIG BILD AV VANSTERN Har viinstern verkligen gat tillbaka? Ar inte frfattamnas bedimning priglad av student: och revolutionsromantik? Det sivit manga studenter, som kanske annars Individualiserats och isolerats i sina kar lrer inom statlig, kommunal och privat bynikrati? Och de kunskaper och nya infallsvinklar som UilfGrts minga arbets platser? Var ir den propaganda mot Sociala fordomar och borgerlig,ideolog den formedling av kollektiva och proleti terfarenheter som vinsterns stora utbud av {idningar, broschyrer och bécker nda fort med sig? Hos forfattarna finns nog det sammanhanget, de positiva sidome. men ‘man saknar dom i boken, Darmed Klinns ‘ocksa boken som skriven »utifrin» Manniskor utanfor vanstern, som hiir kanske fr frsta géngen fir en bild av den ‘inifrin», kan knappast inna sig spe: ciellt attraherade. Av inte bokan av intern karaltir — med allt den utelimnar foch fivutsitter — att férfattara ocksi tarde he giort sire anstringningar att trycka och distribuera den pa interna wigar? Porfattarna har na undanhillit de cinitierade lisamma mycket av det som lagt ‘grunden till deras egen pistidda soidari tet med vinstern. De framstar dirmed mest som sensationslystna joumalister ler ytliga borgeriga sociologer. ‘OK, nu finns boken. Lat oss dita den som utgingspunkt fer en diskussion, focksé med de kamrater utanfr vara ‘organisationer som hir kanske far sitt fBrsta mor samlade intryek av vinstern inifrén, Sé kan vikanske ocksd slita den ur fzapet pa en eller nan Kommunistatere! ‘MEN VANSTERN HAR SINA BRISTER Atskilliga av de enskilda fOreteelser och ‘missfrhéllanden som boken sitter fingret pi existerar, Hogutbildade och verbalt skic ‘ungkarlar sl sig lttare fram till positio- ner inom organisationerna in ligutbildade fensamstiende mBdrar Den »stilhirde proletiren» har funnits foch finns som en idealtyp, och det inte bara pi KFMLe:® affischer. Under Viet- namkrigets dagar var idealet gerilakim- pen, kamrater som Che Guevara och Onlkel Ho. Problemet ar att vi har behov av hjtltar och frebilder, samtidigt som allefr stringa kav pa att leva upp till ‘dom kan skapa problem. Guerilakimpen var en mer tilifilig, stllferetridande hjilteroll. Det nya idealet kriver mer. Det miste pé ett annat sitt sammanviivas ‘med hela personligheten. Naja, de varsta snedheterna med det proltira hjilteidea- let hiingde forvisso samman med. den frsta, stormande proletariseringsvigen. [Nir denna nu mist de inledande dragen av mission, viirnplkt och moralism kan vi nog ocksé utforma en mer zealistsk och juste revolutionir minniskosyn. Hi Ikinns boken faltiskt gammal 36 ideologiskt bekiimpa socialdemokratin, huvudfienden och’ kapitalismens sista vvirn i den revolutionira risen. Man rmenade att arbetarnas medvetenhet mer tller mindre automatiskt skulleutvecklas i revolutionarriktning genom de ekonomis: lea férsimringarna och klassmotsittning ‘amas skirpning. Reich betecknade denna Kominters teoriom medvetandets utveckling som en mekanisk dterspeglingsteori. Visserligen hhade Mars helt korvekt i »Til kritiken av den. politiska ekonomin» fastslagit att “Det ar inte minniskormas medvetande Som bestimmer deras vara utan tvirtom deras samhilleliga vara som bestimmer dderas medvetande>, Men detta skrevs i lrtik av idealisterna, och fick ine tolkas att manniskornas usociala vara» enbart seule utgéras av deras aktuella ekono- riska situation, ITyskland visade det sig, fockst med all Snskvird tydlighet att tiltagande arbetslishet och starkt. fbr ssimrade Toner inte automatiskt drev farbetarna til en kommunistisk position. ‘Teartom blev Atskiliga arbetare nazister. Det ir i anknytning till denna av kommunisterna oférutsedda och ofbrstid da utveckling’ som Reich borjade ta itu med att lisa foljande typ av problem: ‘Varfér strejkar arbetarna inte nr det vore i deras intresse att gira si, varftr revolterar inte de undertryckta, varfOr Iyder massorna 8verheton? Som ett del- svar pa dessa frigor menade Reich at den ftuktoritire kiirafamiljens himmande av sexualiteten binder ocksi minga proleti- rers revolutioniira energi. Det kemmunis- tiska partict miste dirfér utveckla en revolutionir paykologi, och fOrutom den ‘ckonomiske och politiska Kampen 8ppna fen kampfront pa dot sexuella och familje politiska omrédet. Reich tog sjalv ett initiativ i denna riktuing, den sik. Sex-Pol-r6relsen (Det nationella forbundet for proletér sexual politik). PA ett enda dr dkade den sin medlemskader frin 20,000 till 40.000 medlemmar. Man drev sexualpoliiska upplysningskdiniker och stallde upp ett ‘omfattande familjepolitikt program. ‘Ledarna inom kommunistpartiet berje de emellertid misstro det intresse som vickts for Reichs sexualreformer. Hans skrifter forbjéds i partiets boklador och 43993 uteslits han ur partiet. Ocksi av psykoanalytikema, som vid det hir laget alltmer bérjade frsonas med det borgerli- ga samballet, betraktades han som en rebell, 1954 utesldts han darfOr ur det Paykoanalytiska sillskapet. For att und: komma nazismen flydde han tll USA, och avled dir 1957 efter att ha reviderat det mesta av sin ungdoms revolutioniraidéer eich har av eftervirlden ofta uppfat tats som frimst kiirafamiljens likvidator ‘och den ohimmade sexuella utlevelsens profet. Detta ager ott. visst_mAtt ay Fiktighet, di han i kiimfamiljen och den hhimmade sexualiteten sig roten till ‘minga proletirers auktoritetstro och ne rotiska tvivel pi revolutionens méjlighot Det som denna ytlga bild av Reich dock foftast férsummar ar hans syn p& hur kommunisterna, i konkurrens med det Dorgerliga sambillet, mAste organisera ‘massornas vardagliga bebov till ett klass- rmedvetandle (lis uppsatsen »Ved a klass rmedvetande?s i »Peykoanalys och marx: sme, utgiven av Roda BokfGrlaget) TReich shiljer pa tv typer av konkret klassmedvetande. Det forsta Ar det som den skolade,revalutioniraledningen ‘par tiet har (eller bérha),namligen kunskapen fom de objeltiva historiska processerna och rUrelselagarna (som bir inbegripa en tori om det revolutioniira medvetandets uueveckling) Det andra ir massomas klassmedve: tande, som ir betydligt mer splittrat och ofardigt. Det wexisterar snarare i konkreta flement, som i sin tur inn inte utgir nigot klassmedvetande (exempelvis ren hunger), men det kan bildas i samman- fattningen av elementens (ovan nimnda bok, s. 1141 1: upplagan). Alt, skriver han vidare, »som motsiger den borgeriga ‘ordningen, som innehillerkillor till upp ror, kan betraktas som element i Klass: rmedvetandet: diiremat kan allt som binds til den borgerliga ordningen, som ster toch befister den, kallas for klassmedve. tandets hiring.» (s. 150) VAD AR KLASS MEDVETANDE? 1 »Vad ar Klassmedvetande?» (1984) ‘anger Reich en rad sidana sbefrimjande clement» hos ungdomen, kvinnorna, de vuxna mianen och bamen. Jag ska ta nigra klargérande exempel hos den forsta _gruppen, genom att citera Reich sv Hos varje ung ind'vid finns det en tendens till revolt mot auktoritirt for tayck, sérskilt- mot flrildrara, som venligen dr verkstillare av den statlign tuuktoriteten. Det dr denna revolt som i fiesta hand brukar dra ungdomen tl poltiska.vinsterrérelser. Den ir alli firknipped med mer eller mindre medvet- na, mer eller mindre tringande bekow att realisera det sexuella live. Bindningen till fordldrarna och tll frildrahemmet ar ett svirt, icke om- vindbart himmande element. Vi kommer att alla sidane paykiska faktorer fr icke {ntresse. Hi finns baraett undantag, som angi bemen ti redan revolutiont tinleande fordrar; hir kan fraldrabind- ringen verka positivt, men den brukar ‘dock likaoftafirvanc ‘sisom protest mot forildrarnai reaktioni ‘mening. Behovet av att leva i ett ungdomskol- lektiv tr ytterligare ett positivt element. Mot detta verkar dock vanligen den {nmiljira bindningen, »lingtan tll fila rahemmet~, till hemorten. Med en gynn- ‘sam inriktning ev Kollektivet lan detta kopplas ur, det vil siga kollektivet géras {ull hemor. Lingtan till dansgolvet ir mycket ‘matlig hos alla ungdomar; den utgdr tll skillned frin forildrabindningen ett om: ‘indbart element, dvs. &r under vanliga fomstindigheter himmande, men det kan eal det mellan politik och privatliv pa ett revolutionirt sitt, Detta lyckades pit sin tid fe sieskilt skicliga ungdomsledare ‘Tyskland. Tag gynnar diremot sivil kollektivbe- hhovet som lingtan till dansgolvet den ‘ys politiska reaktionen {hog utstrick- ning, eftersom reaktionen har organiserat dessa behov. Dragningen till sport, férkirlek for militiriskt upptridande, uniformer, som fickorna (och omviint) tycker om, tycke fe militia singer dr i dagens situation framfor alle himmande element for den proletirarérelzen,eftersom den politika Feaktionen har stérre mojlighet att orga: nisera dessa behov. Fotboll i synnerhet verkar direkt avpolitiserande och beford- rar reaktionira tendenser. Dessa tenden- ter, om man tagit den ekonomisks aspekten pé hungerns allmakt i betraktel- Att dessa motsittningar inte har lists, att de revolutioniira benigenheterna inte har bivit utvecklade, att himningarna de revolutionira organisationerna inte har biliwit beaktade, att man ur detta inte kan, sluta sig til fl Klasskinslan, utan endast sluta sig till det revolutionare arbetets bristfilliga psykologiska insikter, detta bevisar den oerhirda luktuationen hos de revolutiondra forbundens | medlemmer. Endast en forsvinnande minoritet star ut, ‘och ocksé den in‘elingre in nigra i. Jas, har ingasiffror till mitt forfogande, men crfarenheten har list mig, att ungdomer, ‘vuxna, min och kvinnor, minniskor ur alla skikt { miljontal har vandrat igenom de revolutionira organisationerna under titan at hilla fast vid den revolutionira saken, utan att binda sig tll den, Vad drev dem in i de revolutioniira organisationen? Ingen uni tionira kiinslor. Varfér stannade de inte kkvar? Ditrfor att organisationerna inte uutvecklade dessa kinslor. Varfir drevs de ‘vida till kgiltighet eller till den politis- ka reaktionen? Disfor att de i sig ven hhade motsatta borgerliga strukturer, som inte forstordes. Varfor fOrstdrdes’ inte dessa, varfér befordrades inte de andra, vvarforutvecklades inte det tredje? Darfor att man inte visste vad som skulle befordras, vad som skulle frstiras, Med cnkel sdiscipliny kunde man inte Asted: Koma detta. Med musik och marseher inte eller, det kunde andra mycket bittre. Med parole like Utet, om de inte onkretiserades, ty det politiska skrilet fram andra var higre och kraftigare. Det fenda som de revolutionira organiaatio- nerna kunde erbjuda massoma utan konkurrens och som de i verkligheten inte cerbjd, det enda som kunde ha hillit kvar detillstrdmmande massorna och kunde ha ‘dragit med sig andra, var kunskapen om ‘vad den obildade, fértryckta och efter {ihet och auktoritirt skydd lingtande ‘minniskan Snskade, utan at jal ‘veta det helt klar; att fatta detta ord, att uttala det fOr honom pi hans sprik, att ‘inka ut det t honom. Emellertid var en ‘organisation, som avvisede all psykologi ‘som kontrarevolutioni, inte vuxen sida ‘nn uppeifter.»(a.a. s. 181-187) VANSTERN OCH DE SOCIALA FRAGORNA Liget idag ar inte detsamma som Reichs tid. Den offcella sexulmoralen tr inte lingre lika string och sexvalfientlig. vilket pi ett sitt minskat de sexuella frigornas omedelbara»revoltpotential, Genom porrindustrin har de sharare fatt fn avledande fonktion, och sexliberalis ‘men kommit att staimotsietning til varje progressiv social révelse Detta innebir nu inte att det sexuella farmodet minskat, ‘tminstone om man som Reich betraktar sexuallivet i ett

    You might also like