Introduktion till LATEX

Marlena Nowaczyk, Martin Tamm

Oktober 2014

1 Att komma igång

LATEX är ett typsättningssystem som skapats av Leslie Lamport och som i
sin tur bygger på TEX som skapats av Donald E. Knut. I princip kan man
använda LATEX till alla typer av dokument, men det är speciellt ett väldigt
lämpligt och hjälpsamt vertyg för alla naturvetenskapliga rapporter, artiklar,
böcker, presentationer etc.
En stor skillnad från andra text-program är att LATEX inte är ett WY-
SIWYG program vilket i början, innan man är van, kan vara en nackdel.
Fördelen är att LATEX uppmuntrar en väl organiserad och logisk struktur i
dokumentet och gör det enkelt att skriva matematiska formler.
En bok som är en LATEX-bibel för alla nybörjare är The Not So Short
Introduction to LATEX2e, som kan hittas på adressen:
https://tobi.oetiker.ch/lshort/lshort.pdf
Vi uppmuntrar till att använda dokumenten för att lära sig den grundläg-
gande teorin om LATEX.

1.1 Speciella tecken

Att skriva i TEX påminner om att skriva ett program och några tecken har
en speciell betydelse i LATEX. Dessa ska inte betraktas som en del av texten
utan är kommandon. De speciella tecknen är

# $ % ^ & _ { } ~ \

För att få dessa som vanliga tecken i texten måste man i stället skriva

\# \$ \% \^ \& \_ \{ \} \~{} \textbackslash

1
1.2 Ett första dokument
Låt oss börja skriva vårt första LATEX dokument:

\documentclass{article}
\begin{document}
Hello World!
\end{document}

Låt oss sedan skriva samma hälsning på svenska.

\documentclass{article}
\begin{document}
Hello World!

Hej Världen!
\end{document}

Anledningen att vi inte har fått ”Världen” är att LATEX inte vet att vi just
nu skriver på svenska, därför måste vi speciellt markera att vi vill använda
svenska.

1.3 Svensk text

Alla instruktioner om vårt dokument ska ges i inledningen (preamble på eng-
elska), alltså texten som står innan raden som innehåller \begin{document}.
För att säga till LATEX att vi vill använda svenska skriver vi:

\documentclass{article}

\usepackage[swedish]{babel}
\usepackage[utf8]{inputenc}
\usepackage[T1]{fontenc}

\begin{document}
Hello World!

Hej Världen!
\end{document}

Vilket paket man måste man använda beror på vilken dator man kör LATEX
på. Om redigeringsprogrammet kodar texten med någon annan standard, så
ska man i stället ange:

2
\usepackage[cp1252]{inputenc} under Windows,
\usepackage[applemac]{inputenc} under MacOS 9 eller tidigare,
\usepackage[latin1]{inputenc} under MacOS X.

1.4 Inledningen – Preamble

Som sagt definieras i inledningen hur vårt dokument ska se ut. Generellt har
alla kommandon i TEX följande struktur:

\command[optional parameter]{parameter}

Dokumentklasser. Första linjen i LATEX definierar vilken sorts dokument vi

skriver.

\documentclass[options]{class}

Till exempel kan vi skriva

\documentclass[11pt,twoside,a4paper]{article}

De vanligaste klasserna för ett dokument är

article, report, book, slides
och optioner:
10pt, 11pt, 12pt definierar teckensnittstorlek
a4paper, letterpaper, a5papper,... papperstorlek
onecolumn, twocolumn
twoside, oneside

Som i alla dokument är det en bra vana att skriva titel och författare. I
LATEX finns också kommandon för att göra detta. Vi kan i inledningen skriva:

\title{Detta är mitt första dokument i \LaTeX}

\author{Mitt namn}
\date{\today}

och sedan i dokumentet (efter \begin{document}) skriver vi \maketitle.

Lägg märke till att datum är skrivet på svenska, ty vi har bestämt att vårt
dokument skulle vara på svenska. Om man inte vill ha datum med alls, så
kan man använda kommandot \date{}.

3
2 Matematik
För att i LATEX skapa en tabell, lista eller figur använder man en miljö (en-
vironment på engelska). Ett exempel på hur vi definierar vilken miljö vi vill
använda är följande:
\begin{MILJÖ} text \end{MILJÖ}
För att skriva ett matematiskt uttryck måste vi använda en matematisk
miljö. Eftersom matematisk text är så vanlig, så finns det några förkortning-
ar. Det enklaste sättet att skriva en matematisk formel är att skriva den
inom dollartecken, t.ex.
$a^2+b^2=c^2$
Exempel. Låt oss skriva
Pythagoras sats säger att om vi har en rätvinklig triangel
med kateter $a$ och $b$ samt med hypotenusan $c$, så är
$a^2+b^2=c^2.$
Uttrycket a2 +b2 = c2 kommer inne i texten. Om vi vill skriva det på en egen
rad, så skriver vi formeln mellan dubbla dollartecken, dvs. $$a^2+b^2=c^2.$$
Dubbeldollar motsvarar det kommando som definierar den matematisk mil-
jön ”displaymath”: \begin{displaymath} \end{displaymath}. I bland vill
man senare kunna referera till en ekvation. För att få en numrerad ekvation
skriver vi

\begin{equation}
a^2+b^2=c^2. a 2 + b2 = c 2 . (1)
\label{pythagoras}
\end{equation}

Om vi sedan vill referera till denna ekvation, skiver vi (\ref{pythagoras})

t.ex. Många identifierar Pythagoras sats med ekvationen (1) men i satsen
måste preciseras ett antagande och ett påstående, dvs man måste förklara
vad a, b och c är.
Här kommer några exempel på grundläggande matematiska symboler:
x + y2
\frac{x+y^2}{x-xy} \leq 2  2,
x xy
q
p p 3
\sqrt{x+\sqrt{y}}, \sqrt[3]{8} x + y, 8,

a_n=7+(-1)^{n+1} an = 7 + ( 1)n+1 ,

4
 1
X
\sum_{n=0}^{\infty} a_n an ,
n=0
Z 10
\int_{0}^{10} \ln x \; \mathrm{d}x ln x dx,
0
x \in A \cup B \neq C x 2 A [ B 6= C,
✓ ◆
1 17
\left(\frac{1}{2}+\frac{17}{18}\right) + .
2 18
2
Några matematiska uttryck kan i text se ganska kompakta ut, t.ex. xx+yxy .
För att göra dem mer synliga och läsbara, kan man mellan enkeldollartecknen
x + y2
skriva så här: $\displaystyle \frac{x+y^2}{x-xy}$ och då får vi .
x xy

3 Listor och uppräkningar

Det finns olika typer av listor i LATEX. De vanligaste är punktlistor, numre-
rade listor och definitionslistor. Alla listor är definierade som en ny miljö.
Nedan ger vi några exempel på hur listor kan integreras med varandra (se
exempel 2).

Exempel 1.

\begin{itemize}
• första punkten
\item första punkten
\item andra punkten • andra punkten
\end{itemize}

Exempel 2.

\begin{enumerate}
\item Algebra 1. Algebra
\item Analysis 2. Analysis
\begin{enumerate}
\item Derivatan (a) Derivatan
\item Integraler (b) Integraler
\end{enumerate}
\item[L.] Logik L. Logik
\end{enumerate}

5
 Exempel 3.

\begin{description}
\item[Matematik] är fint Matematik är fint
\item[Fysik] är ännu bättre Fysik är ännu bättre
\end{description}

4 Tabeller
För att skapa en tabell används miljön tabular. I optioner måste man ange
kolumner och bestämma hur varje kolumn ska justeras. Titta på följande
exempel med tre kolonner:

\begin{tabular}{lcr}
\hline
Vänsterjusterad & Centrerad & Högerjusterad \\
kolumn & kolumn & kolumn \\
\hline
\end{tabular}

som ger:

Vänsterjusterad Centrerad Högerjusterad

kolumn kolumn kolumn

Det speciella tecknet & används som kolumnseparator medan \\ används

för att börja nästa rad i tabellen (den sista raden i tabellen behöver inte
avslutas med \\). För att få horisontella linjer används kommandot \hline
och för att få vertikala linjer definierar vi dem i tabellens optioner. Istället för
justering r, c, l vi kan definiera en bredd av en kolumn genom kommandot
p{bredd}. Vi ger ett annat exempel:

\begin{tabular}{r|c|p{4.5cm}||}
artikel & värde & kommentarer \\
\hline
skor & 300 SEK & skor finns i olika färger och storlekar \\
jackor & 500 SEK & jackor finns endast i denna färg \\
\hline
\end{tabular}

6
och resultat ser ut på följande sätt:
artikel värde kommentarer
skor 300 SEK skor finns i olika färger och
storlekar
jackor 500 SEK jackor finns endast i denna
färg

5 Bilder
För att infoga en bild i LATEX måste vi först och framst ha en grafisk fil i
samma mapp som TEX filen. Den andra sak som man måste göra är att skri-
va i inledningen \usepackage{graphicx}. Sedan får vi skriva kommandot

\includegraphics{fil_namn.jpg}

Genom att ge optioner vi kan modifiera vår bild. Vi kan definiera följande
parametrar:
scale = 0.5
angle = 90
width = 0.5 \textwidth
height = 1.5cm
Till exempel vi kan få följande bild

genom att skriva:

\includegraphics[scale=0.6, angle=20]{right_triangle.jpg}
\includegraphics[scale=0.6, angle=40]{right_triangle.jpg}
\includegraphics[scale=0.6, angle=60]{right_triangle.jpg}
\includegraphics[scale=0.6, angle=80]{right_triangle.jpg}

7
6 Numrering av tabeller och bilder
För numrering av tabeller och bilder används miljöerna table och figure re-
spektive. Eftersom tabeller och bilder nu har sina nummer kan vi referera till
dem med hjälp av \label{...} och \ref{...} kommandon. För att skriva
text under en tabell eller en bild skriver man \caption{...}. En viktigt sak:
\label kommandot måste komma efter \caption kommandot. Vi ger två
exempel.

\begin{table}[t]
\centering
\begin{tabular}{...}
...
\end{tabular}
\caption{Priser för skor och jackor 2014.}
\label{skorjackor}
\end{table}

\begin{figure}[h]
\centering
\includegraphics{right_triangle.jpg}
\caption{En rätvinklig triangel.}
\label{RT}
\end{figure}

artikel värde kommentarer

skor 300 SEK skor finns i olika färger och
storlekar
jackor 500 SEK jackor finns endast i denna
färg

Tabell 1: Priser för skor och jackor 2014.

Som vi har sett exempel på i Figur 1 och Tabell 1 finns det en parameter
till. Vi kan nämligen bestämma var ett objekt ska placeras. Vi kan välja
mellan följande möjligheter:
t toppen, högst upp på sidan,

b botten av första möjliga sida,

h här (om det passar),

8
 Figur 1: En rätvinklig triangel.

p på en speciell sida,

!h verkligen här! (även om det inte ser ut bra).

7 Typsnitt
Självklart gör LATEXdet möjligt att använda olika storlekar och typsnitt. Det
går också att justera texten till vänster, höger eller till centrum.

tiny scriptsize
footnotesize small
normalsize large
Large LARGE
huge Huge
Tabell 2: Olika storlekar av typsnitt.
{\Huge Ett} \tiny litet e\footnotesize{x}\small{e}\normalsize
mpel på \footnotesize olika {\Large storlekar} och

Ett litet ex empel på olika storlekar och

\textrm{...} roman \textsl{...} slanted

\textit{...} italic \emph{...} emphasized
\textbf{...} bold face \textsf{...} sans serif
\texttt{...} typewriter \textsc{...} small caps
\textup{...} upright \textnormal{...} normal text

Tabell 3: Olika teckensnitt.

9
 Det finns också andra varianter av typsnitt, t.ex. {\bf bold face variant 2}
ger bold face variant 2,
{\it annan kursiv text} ger annan kursiv text.
För en kort text, t.ex. en bokstav, kan man även skriva den inom dollartec-
ken där $a$ och $b$... ger där a och b. . .
Lägg märke till vad som händer om vi använder kommandot \emph{...} två
gånger; till exempel
\emph{Inom en kursiv text kan finnas en \emph{normal} text}
ger oss
Inom en kursiv text kan finnas en normal text.

För att justera en text till vänster, höger eller till centrum används mil-
jöerna

flushleft, flushright, center

Till exempel

\begin{center}
Detta kommer att bli en lååååååååååång text \ldots
\end{center}

ger följande resultat:

Detta kommer att bli en lååååååååååång text . . .

10
8 Övningar
Försök att skriva i LATEX följande urvalen av Persson & Böiers Analys boken.

Persson & Böiers, Analys i en variabel, s. 107.

11
Persson & Böiers, Analys i en variabel, s. 22.

12
Persson & Böiers, Analys i en variabel, s. 71.

13
Persson & Böiers, Analys i en variabel, s. 163.

14