Revolutionernas

tid

1
Instruktioner

I den här

uppgiften arbetar ni i små grupper och gör gemensamt frågorna 1, 2, 7 och 8. Av frågorna 3-6 väljer
ni en vardera att göra individuellt. Tänk på att för högre betyg måste ni använda er av någon/några
historiesyner i frågorna 3 eller 4.
GLÖM INTE ATT SKRIVA ERA NAMN (FÖR- OCH EFTERNAMN) PÅ FÖRSTA SIDAN I
ERT ARBETE! ALLA DELTAGARE I GRUPPEN. DESSUTOM EFTER DEN FRÅGA DU
ARBETAT MED SJÄLV.

Ni skriver era svar i Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5. Eftersom ni arbetar
två och två så kan det underlätta om ni skriver i Office 365, på följande vis:

1. Word
2
 2. New blank document

3. Share/dela – fyll i kamratens mejladress

4. ”Alla som har länken kan visa” – välj sedan ”Tillåt redigering”

5. Kamraten öppnar sin mejl och godkänner.

Betygskriterier finns under länken (Ctrl+högerklicka). Till uppgiften hör alla

kriterier förutom den understa raden.

Tips på Internetkällor till hela arbetet är:

SO-rummet
NE
Populär historia
Övriga länkar
Wikipedia – om du använder denna källa måste du gå till de källor som artikelns författare använt
sig av, dvs den referens som är kopplad till en viss fotnot.

3
DEL 1 - Tidslinjer och begrepp

Uppgift 1
I rutan nedan ser du namn på idéer, personer och händelser som kan förknippas med den
amerikanska, den franska eller den industriella revolutionen.

a) Välj ut 5 begrepp för varje revolution.

b) Lägg därefter alla femton begreppen i tidsordning. Vad gäller personer, utgå från
året de dog.

Idéer, personer och händelser

Spinning Jenny ståndssamhälle klassamhälle

fabriksarbetare industrialisering stångjärnssmide
encyklopedi vattenkraft ångmaskinen
parlamentarism kommunikationsrevolutionen skräckvälde
agrara revolutionen urbanisering Jean Baptiste Bernadotte
upplyst despoti Voltaire Ludvig XVI & Marie Antoinette
John Locke Olympe de Gouges Mary Wollstonecraft
ståndsprivilegier avskaffas stormningen av Bastiljen deklarationen om de mänskliga rättigheterna
giljotinen Eden i Bollhuset kungligt envälde
det amerikanska frihetskriget självständighetsförklaringen the Boston Tea Party
kolonialkrig Napoleon Bonaparte George Washington
Thomas Jefferson Robespierre The Rocket

Uppgift 2
Nu ska du förklara hur 5 av de begrepp som du placerat på tidslinjen i fråga 1 hänger ihop. Beskriv
sambanden mellan begreppen. Du kan alltså välja en av revolutionerna att arbeta med. Var
detaljerad och ge exempel på vad ni menar, hur händelserna eller personerna hänger ihop. Det är här
fokus ska ligga, på sambanden. Rutan nedan visar ett exempel på vad ett komplext svar innebär.

4
DEL 2 - Essäuppgifter

Instruktioner
I denna uppgift ska du ta hjälp av olika begrepp och personer som var viktiga under de olika
revolutionerna. Tänk även på att strukturera uppgiften med hjälp av rubriker eftersom detta kommer
att underlätta för dig att se ett sammanhang i historien. I dessa frågor (3-6) måste du källhänvisa.
Antingen gör du det enligt Harvardsystemet.eller enligt Oxfordsystemet (fotnoter). Du väljer själv men
håll dig till ett system.

I frågorna 3 och 4 ska du använda dig av något som kallas för en historisk tolkningssyn/historiesyn
vilket definieras som en specifik syn på vilka drivkrafter som är avgörande för ekonomiska,
politiska och sociala samhällsförändringar under olika tidsepoker. De historiesyner som finns att
tillgå är:

- Historiematerealistisk historiesyn

- Idealistisk historiesyn

- Emancipatorisk historiesyn

(Se definitioner av historiesyner nedan). Försök att förklara händelserna i den valda uppgiften
utifrån de minst två olika ”syner”. Ta slutligen ställning till vilket ”syn” du tror haft störst betydelse
för utvecklingen. Motivera ditt val väl.

Definitioner av historiesyner

Historiematerialistisk historiesyn: Man ser ekonomiska och sociala förhållanden som avgörande för
historiens utveckling. Historiens utveckling kan enligt den materialistiska historiesynen förklaras
genom att studera vilka sociala klasser som fanns i olika perioder, samt i synnerhet vilka
motsättningar som fanns dessa klasser emellan. Dessa sociala motsättningar och förhållanden beror
i sin tur på ekonomiska faktorer i samhället.

Idealistisk historiesyn: Man ser idéer, historiska personligheter och ideologier som den främsta
drivkraften i historien.

Emancipatorisk historiesyn: Man vill lyfta fram och synliggöra grupper som ofta negligerats av
traditionell historisk forskning. Mycket viktig i sammanhanget är en feministisk historiesyn. Här
önskar man undersöka hur kvinnor haft det under olika skeden och hur synen på kvinnor har varit.
På motsvarande sätt kan fokus riktas mot barnens ställning. Man kan också ta upp
underprivilegierade invandrargrupper som afroamerikanerna i USA eller minoriteter som t ex de
homosexuella och synen på dem.

Du kan läsa mer om de olika historiesynerna på hemsidan:

https://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/1191?breakcache=132749589&breakcache=116320170

5
Uppgift 3

Likheter och skillnader mellan den amerikanska

och den franska revolutionen
Vid en jämförelse av den amerikanska och franska
revolutionen går det att urskilja både likheter och
skillnader. Jämför den amerikanska och franska
revolutionen genom att utgå från revolutionernas orsaker
(här behandlar du historiesynerna).
Du kan göra uppgiften på följande vis; vad gäller
orsaker så punkta upp alla argument som är
historiematerialistiska (ekonomisk kris m.m.). Därefter gör
du samma med argument som är idealistiska (idéer). Fundera sedan på vilka argument du tycker
verkar rimligast som en förklaring till att det blev krig och börja skriv sedan ihop din text i tre delar
(och då inte i punktform) där två delar består av de olika historiesynernas argument och den tredje en
diskussion där du kopplar din åsikt och dina argument till det du fört fram i de två första delarna.
Beskriv också händelseförlopp och följder samt försök diskutera om och på vilket sätt den
franska revolutionen kan anses som en mer våldsam och blodig revolution än den
amerikanska.
Uppgiften består alltså av fyra delar; orsaker, händelseförlopp, följder och diskussion om
hur våldsamma revolutionerna var.

Ur den amerikanska självständighets- Ur deklarationen om de mänskliga och

förklaringen den 4 juli 1776:
Alla människor är skapade lika; av sin skapare
har
de utrustats med vissa oförytterliga rättigheter;
bland dessa märks rätten till liv, frihet och strävan
efter lycka.
medborgerliga rättigheterna. Antagen av
Nationalförsamlingen den 27 augusti 1789:
Människor föds och förblir fria och jämlika till sina
rättigheter. Samhällelig åtskillnad får endast grunda
sig på allmänt intresse.
Syftet med all politisk sammanslutning är att bevara
människans naturliga och omistliga rättigheter. Dessa
rättigheter är rätt till frihet, egendom och personlig
säkerhet samt rätt till motstånd mot förtryck.

6
Uppgift 4

Frihet för alla?

Den amerikanska och den franska revolutionen ledde till en ökad
frihet och ett bättre liv för många människor. Redogör för vilka mål
revolutionärerna hade i den amerikanska respektive den franska
revolutionen (behandla historiesynerna här) och vilka resultaten blev.

Diskutera likheter och skillnader samt

vilka som blev de båda revolutionernas
vinnare och förlorare?

Gör uppgiften på ett liknande sätt som

uppgift 3.

Ur den amerikanska självständighets- Ur deklarationen om de mänskliga och

förklaringen den 4 juli 1776:
Alla människor är skapade lika; av sin skapare
har
de utrustats med vissa oförytterliga rättigheter;
bland dessa märks rätten till liv, frihet och strävan
efter lycka.
medborgerliga rättigheterna. Antagen av
Nationalförsamlingen den 27 augusti 1789:
Människor föds och förblir fria och jämlika till sina
rättigheter. Samhällelig åtskillnad får endast grunda
sig på allmänt intresse.
Syftet med all politisk sammanslutning är att bevara
människans naturliga och omistliga rättigheter. Dessa
rättigheter är rätt till frihet, egendom och personlig
säkerhet samt rätt till motstånd mot förtryck

7
Uppgift 5

Den industriella revolutionens förutsättningar

Den industriella revolutionen startade i England under andra hälften

av 1700-talet och en av förutsättningarna för revolutionen var den
tekniska utvecklingen. På vilket sätt? Vilka andra förutsättningar gjorde
revolutionen möjlig? Vilka konsekvenser fick den?

Redogör för förutsättningarna för den industriella revolutionen och konsekvenserna av den.
Diskutera även varför Storbritannien var så långt före andra länder med
industrialiseringen. Försök att använda någon historiesyn här. Jämför med den industriella
revolutionen i Sverige, likheter, skillnader.

8
Uppgift 6

Likheter och skillnader mellan den franska revolutionen och den

svenska statsomvälvningen vid samma tid
Vid en jämförelse av den franska revolutionen och
händelserna i Sverige kring år 1800 går det att urskilja
både likheter och skillnader.

Jämför den franska revolutionen med händelserna i

Sverige samma tid genom att utgå från dess
orsaker, händelseförlopp och följder. Utgå från filmen
Sveriges historia del 10 (SLI).

9
DEL 3 - Källkritik
Instruktioner
Gör båda uppgifterna här nedan och försöka besvara alla frågor som ingår i den. Se videoklippet om
källkritik först och försök sedan att använda de källkritiska begreppen i uppgifterna 7 och 8. Försök
hitta för- och nackdelar med källorna.
________________________________________________________________________________

Uppgift 7

Washington Crossing the Delaware

Bildtext: Washington Crossing the Delaware (Emanuel Leutze, 1851)

10
Läs om händelsen, konstnären och konstverket här nedanför innan du börjar granska bilden. Det
hjälper dig i din analys av bilden.

Om händelsen: Om konstnären och konstverket:

Självständighetsförklaringen hade genomförts den Konstnären, Emanuel Leutze (1816-1868), växte

4 juli 1776 men kolonierna var i fortsatt krig med
brittiska styrkor. George Washington gick därför
österut för att överraska de brittiska styrkorna och
korsade Delawarefloden en regnig natt den 25
december tillsammans med sina män. Alla män
var vita. Washington och hans män segrade över
brittiska trupper vid Trenton (1776) och Princeton
(1777). Stjärnbaneret, den amerikanska flaggan,
skapades året efter, 1777.
upp i USA men levde i Tyskland som vuxen. Han
upplevde revolutionerna i Europa 1848 och trodde
på idén om demokrati. Han såg den amerikanska
revolutionen som en förebild, men var stark
motståndare till slaveriet. Han målade tavlan 1851
i Tyskland. Rhen var modell för Delaware-floden.
På bilden syns George Washington när han korsar
Delaware-floden. Det är han som står upp.
Mannen som står bakom honom (han som håller i
flaggan) är James Monroe (1758-1831). Han var
USA:s president 1817-1825. På bilden syns även
en afro-amerikan och en person som ser ut som en
kvinna.

När bilden gjordes fanns i USA en idé om att

USA var förutbestämt att expandera västerut på
bekostnad av indianer.

1) Många konstverk innehåller faktafel för att konstnären vill föra fram ett visst budskap. I den
här bilden manipulerar Leutze avsiktligt historiska fakta och bilden innehåller därför flera
fel. Vilka fel upptäcker du och hur kan de förklaras? Ta hjälp av texterna här ovanför Hur
framställs personerna? Titta på deras blickar och gester. Titta också på ljus och skuggor i
bilden, miljön, båten och dess riktning samt flaggan

2) Hur påverkar faktafelen bildens trovärdighet? Hur tillförlitlig är målningen som historisk
källa? Vad tror du att syftet var med den här bilden? Använd dig av de källkritiska
begreppen genom att ge exempel och motivera ditt svar!

11
Uppgift 8

Ludvig XVI:s avrättning

Följande texter och frågor är hämtade ur Nya Alla tiders historia – Texter av Börje Bergström, Arne
Löwgren & Hans Almgren (2004):

Nationalförsamlingen publicerade följande I ett brev från den 23 januari 1793 berättar en
officiella kungörelse den 23 januari 1793, två adelsman som bor i Paris om kungens
dagar efter kungens avrättning: avrättning för en vän som bor i England:

Medborgare, tyrannen finns inte längre. Under en
lång tid har högljudda protester mot hans existens
skallat från krigens offer i Frankrike och
Europa… Han har betalat sitt straff och från folket
har bara hörts tillfredsställelse med republiken och
friheten.
Vi har varit tvungna att bekämpa djupt
liggande fördomar och århundradens vidskepelse
när det gäller monarkin. Osäkerhet och störningar
följer alltid med stora förändringar och
revolutioner så djupa som våra. […] Bara det
goda som dessa störningar har fört med sig finns
nu kvar tack vare tyrannens och tyranniets död.
National-församlingen och franska folket äger nu
bara ett gemensamt sinne och en gemensam
känsla, och det är friheten och broderskapet.
Nu behöver vi främst lugn och ro i republiken
och en mycket aktiv bevakning av frihetens
fiender här hemma. […] Låt oss hjälpas åt att
avvärja den skam som inbördes oenighet skulle
drabba vår nyfödda republik.
[…] Den skräckfyllda händelsen den 21 januari
har väckt bestörtning överallt och det är värt att
lägga märke till att till och med de mest ivriga
anhängarna av revolutionen tyckte åtgärden var
överdriven och farlig. Den kommer inte att rädda
oss från det omätliga elände som hotar oss. […]
Vi måste nu besluta oss för att offra fred, säkerhet
och förmögenhet. […] Jag fruktar mycket att
inbördeskrig kommer som en avslutning på de
fruktansvärda brott och olyckor som drabbar oss.
Jag tvivlar dessutom på att det här brottet, förutom
så många andra, har allmänt stöd i Frankrike.
Även om vi tyckte att kungen var skyldig, så
önskade vi inte hans död, särskilt inte efter att han
utstått en så lång och tragisk fångenskap. […]

1) På vilka punkter överensstämmer de båda skildringarna av kung Ludvig den XVI:s

avrättning? Hur skiljer de sig?

2) Vad säger de båda skildringarna om vad franska folket tyckte om avrättningen?

3) Vad blev följden av avrättningen enligt de båda källtexterna?

4) Vilken källa tycker du är mest tillförlitlig? Varför? Använd de källkritiska begreppen genom
att ge exempel.

12
Källförteckning eller referenser skriver du enligt följande länk om du använt
dig av Harvardsystemet. Enligt följande länk om du använt dig av
Oxfordsystemet. Vad som inte står med i denna länk är hur du redovisar en
PowerPoint i din källförteckning. Du gör då på följande vis:

Markenwald, J. (2017). Rubrik, ex franska revolutionen [PowerPoint-presentation]. Hämtad 1

november, 2017, från Vklass, Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping

13