0 bias pea ta BINDARE 3 Bevara*denna skétselanvisning. Beakta anvisningarna pa pirmens insida. i Typ. FD, KD, HD, TED och TVB Skétselanvisning 5 Stavbindare Riitt till indringar i konstruktion och’ utforande forbehalles.Att beakta! ifriga om bruksanvisningen: I detta hiifte ha sammanférts anvisningar for bindarens hanghayande och skétsel samt fr uppsdkande och ay- hjilpande ay fel. Hiaftet har salunda en mycket viktig uppgift att fylla sivill nu som i fortstittningen och bdr diirfér noga bevaras. Avsté ej fin genomiltisning av hiiftet pA grund ay att sidorna synas manga. Alla sidor behéva ej lisas pa en gang, men varje sida innehiller anvisning, som tillkommit for att hjiilpa Eder att f stirsta méjliga nytta och minsta mijliga besviir ay Eder maskin, Studera bindarens konstruktion i samband med monte- ringen, Uppskjut ej genomlfisningen av skitselanvisningarna till den brada skirdetiden, En timme nu, anvind till att i fOrvag slitta sig im i maskinens skétsel, kan spara flera timmar under skérdetiden. Orientera Eder p& fSrhand i felsékningschemat for bind- verk och knytapparat. ifriga om bindarens handhayande och skétsel: Kontroliera, tanan, maskinen tages i anvlindning, att alla muttrar dro Atdragna och alla saxsprintar insatta. Kontrollera medelst handveven, att de arbetande delar- na rdra sig Ititt och obehindrat, Férsumma ej smbrjningen. Smbrj ofta och med till tickliga mingder, Avtorka éverflédigt smbrjmedel vid lagren. (Forts, & plirmens 8:dje sida).INNEHALLSFORTECKNING Smbrjning Kniven ..... 2 Dukarnas skitsel ....0..... 00000 eceeee Tee cere Boe Justering av bindaren fér avhjlilpande av sned gang hos dukarna.... ,, 3 Den langa sparrensarklippen .......... Rees Prete ES Vinghaspeln ...... : : es 4 Stavhaspeln: Rogleringsspakarnia ©. 1.60000. casciee.te cape dais yh ae hake ‘Tva olika arbetshastigheter ......... : 6 Skird av lang, stiende stid .. 2 tS fe ERM IOP SE NE ese m6. » ¢ lggatid 2) Core An Bindgarnets itradning: ‘ Itrlidning ay bindgarnet & typ LBD och TLE .. : Ree We omen Pe AD SochyHDe cis, dear car hie Rey aee Ge » TED och TVB ... CESS 0, Bindgarnets faststittning i knytapparaten ... ee? Bindverkets instiillning: Bindverkets instiillning fr lng och kort sid . ao, Kirvarnas storlek a 3 71010 fasthet, typ LBD och TLB ........ Se Paeh e10 [ a » FD, KD, HD, TED och TVB ... ae ele Bindverkets arbetssitt och justering, typ LBD och TLB .... » 10 » > M of » FD, KD, HD, TED 0. TVB ,, 12 Bindyerksfel som hero pé kopplingsanordningarna, typ LBD och TLB ,, 12 ; sae: A typ FD, KD, HD, TED och TVB ,, 14 Knytarens arbetssiitt rae Poe ceca eae) Kontrol och justering av knytapparaten ...........0.0.ceeeseeeeeee Sai, Knytarfel och deras avhjiilpande ... : » 19Banilnrens handhavande och sk6tsel Smorjning. ‘Maskinens lager aro férsedda med nipplar for smérjning medelst hégtrycks- smérjpress. Sasom smérjmedel Hr sAdan olja, som anvindes i vixelladan pa bilar, C-olja, att fSredraga framfdr konsistensfett. I forefintliga kullager an- vindes kullagerfett, ej konsistensfett, vilket snart skulle férstéra dessa lager. Smérjpressen fylles pa sddant siitt, att luftblasor i pressens behAllare sA langt som méjligt undvikas. Kontrollera genom att trycka pressens munstycke mot ett hart féremal, att smérjmedel vid pumpning framtringer ur munstycket. Avtorka smérjnipplarna fére smBrjningen, sA att ej smuts inpressas i lagren. Se till att inga nipplar glémmas vid smérjningen! ~ Smérj ofta! Tink pf. att Iagren i en traktorbindare anstiingas hArdare och att bindaren arbetar hastigare och med fiirre avbrott iin en histdragen bindare! Avpassa miingden smbrjmedel efter behovet i resp. lager. Hastigtgaende axlar fordra smérjning oftare fin lingsamtgdende eller litet anstriingda axlar. Inpressa smérjmedel till dess att detta synes framtringa vid lagrets tindar. Avtorka uttriingande smérjmedel, ‘Mindre anstriingda ledférbindningar 0. d., som ej firo férsedda med nipplar, smdrjas med oljekanna. Vid traktordriven bindare smérjes bindverkets éverbelastningskoppling med olja varje gang bindaren i bvrigt smérjes! Lagerhus fér mellanaxeln smérjes genom pAfylining av tunnflytande olja. Drivkedjornas varaktighet kan mangdubblas, om kedjorna smérjas grund- ligt med olja. Om icke automatiska oljekoppar anviindas, anbringas oljan bist medelst en pensel och smirjningen upprepas minst tvA géinger om dagen. Stavhaspelns ledstavar smérjas, dir de pa mot varandra och mot styr- ringen, med grénsapa, ej med olja. Kniven. Kniven bér hallas skarp och knivstyrning samt vevstakslager vil smorda. Dukarnas skétsel. Snett ljpande dukar och briickta ribbor kunna orsakas ay ojimnt spiinda stroppar. Vid anbringandet av nya dukar spiinnas alla stroppar in i samma antal hal. Sedan stropparna efter en tids anviindning eventuellt striickt sig 2olika, s@ att antalet hAl ej ldngre ger nagon ledning, avgér man genom att med ett finger lyfta i den tillspiinda stroppen, att spiinningen ar lika vid dukens bida sidor. ‘ Dukarna béra icke spiinnas hardare an vad som 4r nidviindigt for att und- vika slimming pé rullarna i kraftig sid. FOr hart spinda dukar dka avsevirt kraftférbrukning och férslitning. En vanlig orsak till att dukarna ga snett ur, att grént gris e. d. inkommer under dukarna och lindar sig runt rullarna vid maskinens friimre sida. Detta gilller i férsta hand plattformduken men ibland fiven undre elevatorduken. Kontrollera tid efter annan att rullarna dro rena. Da arbetet med bindaren avslutas fdr dagen eller avbrytes fdr lingre stund, slappas dukarna, A bindare typ PD, KD, HD, TED och TVB slappas dukarna pA Svre elevatorn genom att reglarna vid den nedre rullen lossas och rullen lyftes uppat. Den undre elevatorns rulle endast lyftes. Plattformduken slappas genom att den yttre rullen skruvas int medelst veven. A bindare typ LBD och TLB slappas dukarna genom att dvre och undre elevatorns nedre rullar lyftas. Plattformduken slappas genom att yttre rullen upplyftes. ‘Tack bindaren med en presenning, om den star ute dver natten eller i regn- viider. Férvara dukarna mellan skérdestisongerna pa torrt stiille och skyddade fér rattor, Dukarna férvaras hellre fritt upphiingda dn hoprullade, Justeringar av bindaren fér avhjilpande av sned gang hos dukarna. Dessa justeringar tillgripas forst, sedan man genom imiitningar konstaterat, att rullarna antingen ej lépa parallellt med varandra eller ej ligga i rit vinkel mot ele- vatorns eller plattformens sidor, Plattformens dukspiinnare, bindare typ FD, KD, HD, TED, TVB, som aterfinnas vid bada findarna ay yttre plattformerullen, iro avsedda fdr individuell justering s& att man alltid kan Astadkomma, att de bada platt- formrullarna arbeta parallellt. Detta ur néd- vindigt for att plattformsduken skall lépa jamnt och utan beniigenhet att draga sig Fig. 1 framéat eller bakat pa rullarna. Dukspinnar- axeln a ir fSrsedd med higer- resp. viinster- giingade stéillmuttrar b (fig. 1). Genom att lossa och urtaga bulten ¢ kunna féreningslinkarna d vikas tillbaka och liggas parallellt med axeln och muttern b skruvas in eller ut, beroende pa at vilket hall rullen skall férflyttas. Skruvas muttern ut, d. v. s. néirmare kanten pa plattformen, férflyttas rullen ut, och avsténdet mellan rullarna ékas. Inskruvas muttern, blir resultatet det motsatta. Utfér denna justering med forsiktighet och tag endast ett varv pa muttern at gdngen. Insitt pulten e tillbaka pA sin plats och siikra densamma med saxsprint,Undre elevatorn justeras medelst ~ muttrarna a pa elevatorstrivan. Se fig. 2 fdr bindare typ LBD, TLB, TED, FD, KD och HD samt fig. 3 for bindare typ ‘TVB, Hirigenom kan elevatorns frémre éyre hirn férskjutas framat eller bakét. Ovre elevatorns lige f¥r’indras sam- tidigt med undre elevatorns. Den évre elevatorn kan dessutom justeras fdr sig genom att baksidan héjes eller stinkes medelst omflyttning i halen a och b (fig. 4). Den langa sparrensarkiippen, ingar i utrustningen for stavbindare. I siid, som vid en eller flera sidor ay failtet hiinger in éver maskinen, maste den langa sparrensarkiippen a (fig, 5) anviindas, Baktill stiilles kippen till Vimplig héjd ver marken medelst fiistanordningen b. T regel blir resultatet bist, nir Kiippen star endast nagra fa centimeter dver markytan med Q bakre tinden, ‘Ar instiillningen ratt utférd,—= stjlilpes stiden in dver det oskurna, si att axklippning @ férebygges. Vinghaspein instiilles i regel under arbetet s4, att ribborna triiffa siden strax nedanfér axeln. Da siiden lutar i kérriktningen, stillles haspeln liigre och liingre fram. 4© a e ft STAVHASPEEN Regleringsspakarna (fig. 6). Spak fdr héjdinstiilining ay stavkorset. » » PlaninsttilIning av stavkorset. », insttilining ay ledstavarnas styrring. » reglering ay maskinens framatlutning. » » Anstiilining av bindverk. Stoppkvampa.vA olika arbetshastigheter. Med hjiilp av den & bindarens baksida befintliga vixeln kan stavkorset arbeta med tva olika hastigheter. Da kopplingsveven féres nedat, far haspein sin ligre hastighet. Stéilles veven uppAt, far haspeln higre hastighet. Den higre hastigheten anviindes i svar liggsiid samt fr dvrigt dd man genom f6rsbk finner, att siden vid denna hastighet hos haspeln kommer mera villord- nad upp p& plattformen tin vid den igre hastigheten. Anviind icke den higre hastigheten { onddan. Genom vridning av stavkorset fér hand évertygar man sig om att ledsta- varna ro riktigt monterade och att alla delar fungera normalt. ‘Tillse att haspelstavarna réva sig fritt { alla instiillningsligen! Skird ay ling, stiende sid. Arbetsstavarna skola gA med spetsarna fria frén torpedstraskiljaren, i vilket lage de An instiillas. Torpedstréskiljaren far dirfér ej stiillas for langt inat. Kér- och plattformhjul hdjas, s4 att skirapparaten kommer pa lagom av- stand fran marken. I lés mark stiles sktirapparaten hégre un pa fast mark. Diirefter vickas plattformen med hjtilp av stubbregleringsspaken till svag lut- ning framAt. I rag och lang, byermogen sid skall plattformen luta starkare framat, Flytta vindskiirmen sA lngt bakat, att lang stid obehindrat kan passera upp till elevatorn. Niir det riitta liiget fur stubbregleringsspaken tir faststiillt, skall torpedstra- skiljarens medformade spets liga litt an mot marken eller sta nAgra fa centi- meter dyer denna. Star spetsen fdr hégt dver marken, intriiffa litt stoppar och avklippning. Stavkorset instiilles medelst spaken a, fig. 6 och 7, 98 hégt, att arbetsstavarna st& ungefiir i sidens halva hdjd dver fingerbalken. Med spaken b fdres stav- korset nagot framat, sA att varje arbetsstav vid bérjan av sin bana griper in pa en punkt, belfigen mellan mitten och rotéindan pa strana. Med andra ord: ar- betsstavarna skola framtill gripa in négot néirmare marken och direfter under loppet av sin, rérelse bakat bdja sig nagot. Styrringen fér ledstavarna instiillas medelst spaken ¢ pa sAdant sitt, att arbetsstavarna, nr man staende framfér maskinen ser dem uppifran, sta paral- lellt med fingerbalken. Endast i sidana fall, niir siden kastas fér langt bakat pa plattformen, maste spaken ¢ féras nagot tillbaka. Skérd av kort, staende siid. ‘Torpedstraskiljaren borttages, entir denna anordning vanligen ur dverflédig i kort, stAcnde std. 6Skérd ay liggsiid. Torpedstraskiljaren stilles i medelhéjd. Samtidigt stiles torpedstraskiljaren genom justering av bakre anfistningen si langt inAt mot plattformen, att arbetsstavarna med spetsarna ga in under sjilva skiljaren. PA fingerbalken anbringas tre—fyra korta och en lang axlyftare. Den langa avlyftaren placeras vid det femte fingret, riknat frén sktrapparatens inre tinda, de évriga axlyftarna med j&mna inbérdes avstand. Stavkorset instiilles pA sAdant siitt, att arbetsstavarna gripa in under siden och litt beréva markytan med spetsarna. Under sirskilt svara férhallanden bir icke maskinens hela skirvidd utnyttjas, enir arbetsstavarna om full skiirvidd tilltim- pas, icke komma at att vid den inre sidan g@ tillrfickligt néira marken. I mycket lang sid, som ligger med kérriktningen, maste arbetsstavarna stt. tas att arbeta ndgot hégre under slutet av arbetslaget, si att strana viindas vi tillbaka dver plattformen. Denna instilllning sker med spaken a, fig. 6 och 7, vilken féres bakat, Samtidigt fres spaken b framat, s@ att arbetsstavarna’ under férsta delen ay urbetsslaget icke komma att arbeta fr hdgt. Sedda uppifran skola arbetsstavarna st@ parallellt med fingerbalken, Skulle emellertid siden kastas fOr langt upp pa plattformen, maste spaken e stiillas tillbaka, s& att ar- betsstavarna icke gA for langt in dver plattformen. Spaken ¢ far dock icke flyt- tas s8 lAngt tillbaka att arbetsstavarna, ntir de nairma sig torpedstraskiljaren och med spetsarna ga in under dennas nedAtbéjda innerkant, bilda en spetsig vinkel med skiljaren. Ar denna yinkel spetsig, fastklimmes stiden litt mellan arbets- stavarna och skiljaren, varvid stoppar och brott pa stavarna kunna uppsta. I stillet instiillas stavarna s4, att de bilda en trubbig vinkel mot torpedstraskilja- rens bakre del, varvid de pé skiljaren hiingande strana gripas av stavarna och fdras ned pa plattformen. Fr att under arbetet instiillning av spakarna till riktigt lige skall kunna ske tillriekligt snabbt och siikert anvéindas stoppkrampor f, fig. 6 och 7, som an- bringas pA sptirrsegmenten i de liigen, som erfarenheten visar, att spakarna bira intaga under olika férhéllanden. Maskinens stubbreglering utfores p& sidant sit, att torpedskiljaren ligger an mot marken med spetsen, Kérhjul och plattformhjul instillas s4, att inga stop- par uppsta mellan plattformen och marken. Ar liggsiiden ej av alltfér viixlando beskaffenhet, rekommenderas filjande enkla regel fér maskinens skiitsel under arbetet. 1) Still in stavarna i enlighet med ovanstAende anvisningar, pa det siitt som ger bista arbetsresultat. 2) Rér sedan ej spakarna till stavhaspeln. Utfér regleringen under arbetet helt och hAllet med stubbregleringsspaken d, fig. 6 och 7. Drag spaken ett eller ett par hack bakit i starkt nedslagen stid. Fér spaken lika mycket framit, nir stiden ej ligger hart mot marken. Bn betingelse for att detta regleringssitt skal kunna ahyiindas fr givetvis, att stavhaspeln fran borjan blivit riktigt instiilld, 7LBD Bindgarnets itridning (fig. 8). Fig. 8. ig. 8. Garnéindan drages fran det inre av nystanet genom halet i garnbur- kens lock, genom églan i pA clevatorns baksida, genom garnstriickaren h under bindbordet (bakre och friimre églan), genom églan g under avtryckaraxelns stidfjader, genom den inre dglan pa nalen f, genom garnkanalen vid nalhalsen samt dyer slitrullen i nalégat. Bindgarnets itriidning (fig. 9). Fig 9. Fig. 9. Garnet drages fran det inre ay nystanet genom garnburkens lock, genom garnéglan a pa bakre spantet, mellan garnstriickarens rullar b bind- bordets undersida, genom garnledaren ¢ och nalens garnkanal d och slutligen ver slitrullen i hAlségat. 8Bindgarnets itridning (fig. 10). © Fig. 10 Fig. 10. Garnet drages fran det inre av nystanet genom églan a i garnbur- Kens lock, ut genom halet b i gangjiirnet i burken, mellan garnstrickarens rul- lar © och genom nedre garnigian d, genom fijidrande garnledaren e, garnéglan 4, garnbryggan g, garnledaren h, nalens. garnkanal och slutligen dver slitrullen i nalsbgat. Bindgarnets fastsittning i Imytapparaten. For att trida sjtilva knytapparaten drager man bindgarnet med viinster hand fran nalségat rakt fram under knytapparaten utan att alls triida in garnet i Knytapparaten, trycker ned avtryckaren och drager bindverket runt med yt- tersta utkastaren, Nalen tréder dirvid sjilv knytapparaten, Garnet ryckes sedan bort fran knytaren, nr utkastarna peka riitt mot bindbordet, Garnstréickaren spiinnes endast si hart, att man har sikerhet fér att garnet ej under arbetet bildar églor eller bukter pA véigen fram till knytapparaten. For hard spinning av garnstriickaren orsakar férslitning av ledningsdglorna, onddig pakinning pa nalen, bristning av garnet eller fel yid knytningen, Bindverkets_instillning Bindverkets instillning fér lang och kort sid. For att bandet skall komma ungefir mitt pa Ktrvarna, flyttas bindverket i kort stid framat och i lang sid bakat. Detta sker under arbetet medelst spaken e, fig. 6 och 7. I mycket kort siid flyttas dessutom bulten i plattjiirnsitinken a, fig 11, i det bakre halet och i lang slid i det frimre hélet.LBD ILB Kiirvarnas fasthet regleras genom att spiinna eller slap- pa avtryckarfjidern d, fig. 13, fram- till pa bindverket. OBS.! Reglera aldrig Icirvarnas fasthet genom spinning ay garnstriic- karfjiidern, Stirsta antalet knytappa- ratsfel bero pa att man sikt reglera Ktirvarnas fasthet medelst garnstriic- karen, Bind ej kiirvarna hardare iin vad som ir nidviindigt, fdr att de skola halla ihop! Hard bindning av Idir- varna anstringer bindverk och trans- missioner, Stora, hart bundna kiirvar torka lingsamt, i synnerhet om de innehalla grint material. Bindverkets arbetssitt och justering. Justeringsanordningarna framgaé av fig. 13, Den pa packaraxeln sittande medbringaren roterar stiindigt. Bind- Kiirvarnas storlek regleras genom att flytta bindverkets avtryckare (fig. 12) inat (mindre Ktirvar) eller utat (stérre kirvar). Onskas mycket sma kérvar kan, mot extra bestiillning, en speciell av- tryckare nr 12398 erhallas, a Splirr med fjfider och stiillskruy. b Stopparm. ¢ Spiirrstycke. d Mutter fr avtryckarfjéder. Andras for instiillning till hardare och ldsare bindning av kiérvarna. (Obs.! Den mutter, som sitter ver a, Andras icke). Nalvevstake med férskruvning. verket sittes i rérelse genom att avtryckaren lyfter stopparmen b, varvid det mot stopparmen vilande splirrstycket ¢ blir fritt och vrider sig under inverkan ay en fijider. Medbringaren kommer hiirvid i ingrepp med splirrstycket och f8r 10diirigenom med sig det pa samma axel som medbringaren sittande kugghjulet 1 rotation. Harvid rér sig tiven utkastardrivhjulet runt och drager medelst nal- vevstaken e nalen uppat. Nalens vilo- och vandningsléigen justeras medelst for skruyningen vid e. ‘Aytryckaren halles under nAirérelsen och knytningen fast genom avtryckar- fjfiderns gejd och den rullarm, som ligger an mot rullbanan pa utkastardrivhju- Jet. I det égonblick knytningen fr fullbordad och utkastarna skola féra ut kér- yen, lossas rullarmen, och avtryckaren kan fillas helt utat, medan kiirven pas- serar, Ogonblicket efterdt spfinnes rullarmen Ater av rullbanan, varvid tiven av- tryckaren spiinnes. Stopparmen b faller ned, spiirrstyeket stannar mot stopp- armens tinda och frikopplas fran medbringaren, varvid bindverket stannar. Bindverket halles last i detta lige, med utkastarna pekande utat frén bindbordet, genom spiirren a, som ligger an mot en klack p& utkastardrivhjulet. Kirvarnas fasthet regleras genom att spiinna eller slappa fjiidern a (fig, 14 och 15) framtill pa bindverket. Obs.: Reglera aldrig kiirvarnas fasthet genom spinning av garnstriickarfjii- dern. Stérsta antalet knytapparatsfel bero pA att man sikt reglera ktirvarnas fasthet medelst garnstrickaren, Bind ej kiirvarna hArdare tin vad som r nbdvindigt fOr att de skola halla ihop! Hard bindning av kiirvarna anstriinger bindverl: och transmissioner. Stora hart bundna kiirvar torka langsamt, i synnerhet om de innehiilla grint material. FD, KD, HD, TED. Fig. 15. a Avtryckarfjiider fér instilining till hardare eller ldsare bindning av kérvarna, b Spiirr fr utkastardrivhjulet. © och d Nalvevstake med férskruyningar. aby FD KD HD TED TVBLBD LB Bindverkets arbetssiitt och justering. Justeringsanordningarna framga av fig. 14 och 15. Den p& packaraxeln sit- tande medbringaren (nederst pa figuren) roterar stindigt. Bindverket sittes i rorelse genom att avtryckaren (fig. 12) paverkar skjutregeln vid bindverkskopp- Iingen, s@ att regeln dragés utat. Det mot regein vilande spirrstyeket vrider sig hirvid s&, att dess rulle pressas mot en ay vallarna pA medbringarens insida. Medbringaren fr pA detta stitt med sig att pa samma axel sittande frigaende Kugghjulet i rotationen. Hirvid ror sig iven utkastardrivhjulets (verst pa fig.) runt och drager medelst ndlvevstaken nalen uppt. Nalens vilo- och yandnings- ligen justeras medelst frskruvningarna vid ¢ och d. Aytryckaren halles under nalrérelsen och knytningen fast genom den rull- arm, som ligger an mot rullbanan pA utkastardrivhjulet. I det dgonblick knyt- ningen dr fullbordad och utkastararna skola féra ut kirven, lossas rullarmen, och avtryckaren filles helt utét, medan kirven passerar. gonblicket efterat spiin- nes rullarmen ter ay rullbanan, varvid aiven avtryckaren spiinnes. SkjutvegeIn fores samtidigt in, sparrstycket stannar mot sicjutregeIns tinda och frikopplas fran medbringaren, varvid bindverket stannar. Bindverket halles last i detta lige, med utkastarna pekande utAt frén bindhordet, genom sparren b, som lig- ger an mot en klack vid utkastardrivhjulets rullbana. Bindverksfel, som bero pa kopplingsanordningarna 1) Utkastaren sitter sig icke iging eller rér sig endast ett kort stycke. Fjfidern till spiirrstycket fir sénder eller fSr vek, si att den icke férmar pressa in spiirrstycket tillrdickligt fast mot medbringarens rullar. 2) Utkastaren har en ryekig rérelse. Medbringarens kammar eller spiirrstycket ro s& slitna, att kopplingen slirar, 3) Utkastaren roterar oavbrutet. in orsak kan vara, att stopparmen icke i det riitta dgonblicket faller ned mot sprrstyekets klack och frigr spiirrstycket fran medbringaren. Bindverket fort- sitter da att arbeta. Hur skall man efter istirtagning av bindverkskopplingen fiter faststilla kopp- lingens rita stillning ? a) Stall in utkastaraxeln i viloltige. Axeln fasthalles i detta Itige av splirren a, fig. 13. \ : b) Lossa medbringaren fran packaraxeln och drag ut det kugghjul, pa vilket splrrstyeket sitter, sf lingt, att det gr fritt fran kugghjulet pA bindverkets mellanaxel. ¢) Vrid spirrstycket sA iAngt tillbaka, som det gar, samt fdr in kugghjulet, sA att det kommer i kuggingrepp med motsvarande hjul pA mellanaxeln, sam- tidigt som det tillbakadrivna spiirrstyckets Klack ligger an mot stopparmens stiillskruv, @) Sedan dven medbringaren sats fast, instiilles justeringsskruven pa spirren a sA, att ett spelrum av 2—3 mm finnes mellan spiirren och utkastardrivhjulets Wack, néir man sdker vrida utkastarna uppat dA bindverket dr last. 24) Maskinen kastar sma Felet kan tillfalligt uppkomma i trasslig’ sid, om en normal ktirve blivit hiing- ande kvar vid maskinen och dragit ned avtryckaren, sa att bindverket tratt i funktion, innan niista klirve nat normal storlek Felet kan ven orsakas av att anslagsytorna pa spiirrstyckets Kdack och stopp- armens dinda nedslitits, s& att stopparmen ej alltid formar hejda sptirrstyckets rotation s& att bindverket stannar. Om férslitningen ej gatt fér langt, kunna ytorna filas plana. Borttages fdr mycket material, kan nagot av fOljande fel uppkomma irvar, 5) Medbringaren "piskar” spirrstycket. (Splirrstyeket skakar, nir bindverket Ar frdnkopplat.) Felet heror pa att spiirrstyeket icke pressas tillriickligt langt hakAt av stopp- armen, Bindverket blir dé icke fullstindigt frikopplat, utan medbringarens kammar sla mot spirrstycket varje géng de passera. Kopplingen blir pA detta siitt snart fSrstira Felet avhjilpes genom att spiirren a, fig. 13, fSrlinges medelst justeringsskru- ven. Om denna justering drives fér langt, kan emellertid nedanstaende fel upp- sta. 6) Harda slag i kopplingen, Utkastarna klappra upp och ned i viloliiget. Spirren a, fig. 13, har till uppgift att tillsammans med stopparmen och spiirr- stycket halla bindverket { ett bestiimt lige, da bindyerket Ar frikopplat. Om icke utkastardrivhjulets klack hunnit férbi spérren, innan bindverket frikopplas, vrides utkastaraxeln tillbaka pa grund av utkastarens tyngd. Aven det kugghjul, pa vilket spiirrstycket sitter, Vrides da tillbaka. Spiirrstycket far harvid méjlighet att, trots att dess klack ligger an mot stopparmen vrida sig #8 mycket, att bindverket tillkopplas, utan att stopparmen Ar upplyft. Nar splirrstycket harvid féres fram mot stopparmen, frankopplas bindverket Anyo. Bindverket kommer sAlunda att oupphérligt till- och frankopplas, varvid kopp- lingsorganen efterhand férstéras. Felet kan uppsta pa nagot av f¥ljande sitt: A, Bindverket frankopplas fir tidigt, innan utkastardrivhjulets klack hunnit 8p) Orsaker: a) Kugghjulen pa packaraxeln och’ pa bindverkets mellanaxel ha efter isirtagning blivit felaktigt insatta { forhAllande till varandra, Avhjéilpes genom dindring av kugghjulens lige enligt 3) ovan. b) Spirren a dr fdr lang. Avkorta dengamma medelst stiillskruyen. B, Bindverket frankopplas fdr sent, Utkastardrivhjulets klack kan dé ha hunnit sa lang férbi lésliget, att utkastarna kunna vrida axlar och kugghjul till- baka s& mycket, att spirrstycket kopplar till bindverket. Orsaker: a) Kugghjulen pA packaraxeln och p& bindverkets mellanaxel ha efter isirtagning, blivit felaktigt insatta i frhAllande till varandra. Avhjiilpes genom indring av kugghjulens lige enligt 3) ovan. b) Pa grund ay férslitning eller felaktig instélining ar spfrren a £0 Forlinges medelst stiillskruven, VIKTIGT! Kontrollera efter alla omstiiliningar ay bindverket, att ett spel- rum ay 2—8 mm finnes mellan utkastardrivhjulets klack och spiirren a, fig. 13, di manJyfter utkastarna och bindverket dir last. rren a. kort. 13FD KD HD TED TVB Bindverksfel, som bero pa kopplingsanordningarna 1) Utkastaren sitter sig icke i gang eller rér sig endast ett kort stycke. Fjadern till spirrstycket ur sénder eller fdr vek s4 att den icke formar ‘pressa in spirrstyckets rule tillriickligt fast mot medbringarens vallar. 2) Utkastaren har en ryckig rérelse. Medbringarens vallar eller spiirrstyckets rulle tro s& slitna, att kopplingen slirar. 3) Utkastaren roterar oavbrutet. Orsaken kan vara, att skjutregeln icke i det riitta dgonblicket féres in mot spiirrstyckets lack och frigér sparrstycket fran medbringaren, Bindverket fort- sitter dé att arbeta. Om skjutregeln under arbetet hoppar upp och av smuts eller rost hindras att Ater falla ned i sitt normala lige, kan det hiinda, att spirrstyckets klack, passe- rar under regelns spets, tiven om regeln forts indt. Hall regelns styrning ren och vil smord. Hur skall man efter istirtagning av bindverkskopplingen ater faststiilla kopp- lingens riitta stiillning ? a) Still in utkastaraxeln i vilolige. Axeln fasthAlles i detta lige av spirren b, fig. 14 och 15, och den mot spiirren liggande Kdacken pa utkastardrivhjulets vev, b) Lossa medbringaren fran packaraxeln och drag ut det kugghjul, pé vilket splirrstycket sitter, si lingt att det gar fritt fran kugghjulet pa bindverkets mellanaxel. c) Vrid spirrstycket s& langt tillbaka som det gar (mot fjiidertrycket) samt for in Kugghjulet, s& att det kommer i kuggingrepp med motsvarande hjul pa mellanaxeln, samtidigt som det tillbakavridna spiirrstyckets Klack ligger an mot sijutregeln. ) Sedan fiven medbringaren satts fast, instiilles justeringsskruven pA spiirren b sé, att ett spelrum av 2—3 mm uppstar mellan spiirren och utkastardrivhju- lets lack, d& man séker vrida utkastarna uppAt, under det att bindverket ar last. 4) Maskinen kastar sm4 kiirvar. Felet kan tillfiilligt uppkomma i trasslig stid, om en normal kiirve blivit hing- ande kvar vid maskinen och dragit ned avtryckaren, si att bindverket tritt ‘i funktion, innan niista kiirve nAtt normal storlek. Orsakerna tro eljest desamma, som némnts ovan under 8). ey5) Medbringaren "piskar” spirrstycket. (Splirrstyeket skakar, ntir bindyerket ar frankopplat) Felet beror pA att spiirrstycket icke pressas tillriickligt langt bakét av skjut- regeln, Bindverket blir da icke fullsttindigt frikopplat, utan medbringarens val- lar sl mot splirrstyckets rulle varje gang de passera. Kopplingen blir pa detta siitt snart térstérd, Felet avhjiilpes genom att spiirren b, fig. 14 och 15, fdrlinges medelst juste- ringsskruven. Om denna justering drives fér langt, kan emellertid nedanstAende fel uppsta. 6) HArda slag i kopplingen. Utkastarna klappra upp och ned i viloliget. Spirren b, fig. 14 och 15, har till uppgift att med hjiilp av rullarmen och splirrstyeket halla bindverket i ett besttimt lige, dé bindverket fir frikopplat. Om icke utkastardrivhjulets Klack hunnit férbi spirren, innan bindverket frikopplas, vrides utkastaraxeln tillbaka pA grund av utkastarnas tyngd. Aven det kugghjul, pa vilket spiirrstycket sitter, vrides da tillbaka. Spirrstycket far hirvid méjlighet att, trots att dess kack ligger an mot skjutregeM, vrida sig sa mycket, att bindverket tillkopplas. Nur spiirrstycket harvid féres fram mot skjutregeln, frikopplas bindverket Anyo. Bindverket kommer sAlunda att oupp- hérligt till- och frankopplas, varvid kopplingsorganen efter hand férstéras. Felet kan uppstA pA ndgot av féljande siitt: A. Bindverket frankopplas fér tidigt, innan utkastardrivhjulets klack hun- nit férbi spiirren b. . Orsaker; a) Kugghjulen p& packaraxein och pa bindverkets mellanaxel ha efter istirtagning blivit felaktigt insatta { férhdllande till varandra. Avhjiilpes genom ndring av kugghjulens lige enligt 8) ovan. b) Spirren b ar fér lang. Avkorta densamma medelst justeringsskruven. B. Bindverket frankopplas fér sent. Utkastardrivhjulets klack kan da ha hunnit s& langt férbi lasliget, att utkastarna kunna vrida axlar och kugghjul tillbaka s@ mycket, att spiirrstycket kopplar till bindverket. Orsaker: a) Kugghjulen pa packaraxeln och pa bindverkets mellanaxel ha efter istirtagning blivit felaktigt insatta i férhAllande till varandra. Avhjiilpes genom dndring av kugghjulets lige enligt 3) ovan. b) Pa grund ay férslitning eller felaktig instiilIning ar spiirren b fdr kort. Furlanges medelst justeringsskruven. VIKTIGT! Kontrollera efter alla omstiiliningar ay bindverket, att ett spel- rum ay 2—8 mm finnes mellan spiirren b, fig. 14 och 15, och utkastardrivhju- lets Klack, dé man lyfter i utkastarna och bindverket air last. 15Knytarens arbetssiitt. DA bindverket tillkopplas och utkastardrivhjulet bérjar rotera, for detta med sig nélvevstaken (se fig 13, 14 och 15), vilken i sin tur vrider nAlaxeln sf, att ndlen hdjer sig genom springan i bindbordet och léigger garnet runt kiirven upp i garnhallaren. Knutens bildande framgar ay foljande figurer: Nalen ligger upp garnet i garn- hallaren, Den part av garnet, som Téper ned p& utsidan av kiirven, fasthilles redan férut ay garn- hillaren, a ee ie i Fig. 17, Knytarkroken birjar rotera och formar en dgla av garnet, Kny- tarlippen éppnar sig och fangar bada garnparterna. Knytarlippen har slutit sig om garnparterna. Garnkniven har skurit loss garnet frin garnhilla- “ren. Nalen har birjat returslaget. 16 Garnknivarmen har bérjat draga loss knuten fran knytarkroken. Lippen hiller hirvid fast garn- findarna, si att dessa drages ige- nom den av garnet bildade 8glan. Knuten fr hiirmed fullbordad, Garn fdr niista Klirve hélles fast av garnhallaren,Kontroll och justering av knytapparaten, Forlindra icke knytarens instiillning i onédan! Varje maskin &r justerad och avprovad vid fabriken, Skulle bindningen icke strax fungera tillfredsstillande, s& undra diirfér ingenting, utan 14 maskinen slitas ndgot, sA att oljeftirgrester o. d. bortnétas fran knytarens slitdelar. Juste- ringar maste utféras med varsamhet. Ht planlist skruvande hit och dit p& Imytapparatens justeringsskruvar tir sikraste stittet att bringa denna Kinsliga mekanism i fullstiindig oordning. Innan en justering utféres, bér man alltid slitta ett marke pA resp. justeringsskruvar, s& att man kan gé tillbaka till ut- gangsliiget, om de vidtagna Atgiirdorna skulle visa sig oljimpliga. Bindgarnet. Det bindgarn, som anvéindes, bir vara starkt samt jlimnt spunnet, si att det icke innehdller knutar eller —_——- tunnaré partier. Vid instittning av nytt garn iakt- tages, att inre tindan av garnet 1 det undre nystanet fastknytes vid den Fig. 20. yttre andan av det dvre nystanet. (VA=567A) Limplig knut vid skarvning av bindgarn, Garntiliférsein. Se till att garnet har blivit ritt itratt i de harfér avsedda ledningséglorna (se fig. 8, 9 och 10). Prova att garnet léper ltt och obehindrat. Detta sker genom att fatta gar- net mellan nalspetsen och knytaren och draga fram ett stycke av detsamma. ‘Motstandet bér uppga till omkring 4 kg. Ar motstandet fr stort, undersikes férst nystanet. Har detta utsatts for vita, kan garnet "Isa sig”. Nystanet kan fiven "falla thop”. Detta intriffar lutt vid transport av maskinen pA harda vigar, om nystanet dir i det nurmaste fer- brukat. Har maskinen kérts en tid med fdr hart spiind garnstriickare, sliter garnet, upp smala spar i ledningstglorna, I dessa spAr fastna litt Iumpar och ojtimn- heter pA garnet, sA att garntillfrsetn till ndlen stoppar. I detta fall avitigsnas sparen genom rundfilning av ledningséglorna, eller mste dessa senare ersittas med nya, WwGarnstrickaren. Se till att inga ojimnheter fSrekomma i garnstriickaren h, fig. 8, b, fig. 9, ¢, fig. 10, vilka kunna hindra garnets rérelse. Undersdk om garnstriickarfjidern fungerar normalt. Se till att garnet passerar genom garnstrdckaren, ej férbi densamma. Nalen. Nalen mAste vara blank och glatt samt ha en skarp spets. Ar detta icke fallet, skirpes spetsen med en finrefflad fil, och nalen efter- putsas med smargelduk, Se till att nalen sitter stadigt fast pA nélaxeln, Kontrollera att nélen gar fram tillrdickligt vid knytningen, Den skall i vénd- punkten tangera garnknivarmen med sin frimre vinKel. Ar detta ej fallet, kor- tas nfilvevataken, fig. 18, 14 och 15. Nalen skall vid uppliggningen av garnet i garnhallaren glida litt med ena sidan mot knytarstativet, Harigenom erhalles den nédvindiga styrningen. Lig- ger nalen ej an mot stativet eller har den uindrat sin bana, s& att den bérjat slita upp ett nytt spar, s4 visar detta att den blivit deformerad och maste riktas om. Kontrollera att nalsgat ej blivit frslitet, sA att detta hindrar garnets iligg- ning i garnhAllaren, Garnhallaren. Kontrollera att garnhallarfjidern, A, fig. 21, ar normalt spind. Drag for detta andamél ut garnet ur hallaren genom att strticka det parallellt med bind- bordet i riktning mot nalspetsen, Garnet skal sitta sA hart fast i hallaren, att det erfordras en kraft av 20—25 kg. fér att draga loss det. Wiler m. a. 0. gar- net far ej brista vid utdragningen ur hallaren, men det skall erbjuda ett ganska kraftigt motsténd vid utglidningen. Garnrester eller andra féremal, som intriingt mel- lan garnhallarskivorna, avlligsnas. Se till att garnhallaren ej "gar efter”. Det hack, som skall mottaga garnet, mAste befinna sig rakt under detta, néir garnet framféres av nélen. I annat fall mste man stlilla fram garnhallaren genom att 4ndra det pA garnhallaraxeln sittande kugghjulets Ifige i frhAllande till sjilva axeln. Garnhallaren maste vara glatt och rostfri, di i annat fall de ayskurna garnstumparna ha beniigen- A. Stiillskruv fér regle- het att fastna och orsaka stérningar, ring av garnhAllarfji- derns spinning, B, Stiillskruy for regle- ring av knytarkrok- fjiderns spinning. 18Knytarkroken. Undersdk frst, att kroken sitter fullt fast och stadigt { sidled, niir knytaren dr i vila. I annat fall maste kamskivan bringas narmare in mot knytarkroksdre- vet, sA att den ligger fast an mot den slita styrytan pA n&mnda drev. Fines glapprum pA detta stiille, knyter maskinen 4 regel osiikert. Kroken och ltippen maste vara rostfria och glatta. Ar s@ ej fallet, putsas med smirgelduk. Lappen skall "gapa” kraftigt. Oppnar den sig ej tillrickligt, missar den litt en av garndindarna, Se dirfér till att styrningsanordningarna fdr léppen ej dro férslitna eller pa annat sitt felaktiga. Har maskinen varit i bruk en lingre tid, kan det intriiffa, att knytarkroks- arevets undre sida, som vilar mot stativet, blivit s& hart sliten, att kroken sjunker ned fér djupt, varvid den ej griper om garnet, I detta fall anbringas ett lagom tjockt mellanltigg under drevet. Garnknivarna. Knytaren ar fSrsedd med tva garnknivar, en-fast och en rdrlig, som arbeta som sktinklarna i en sax, Se till att knivarna hallas vassa. Den rérliga kniven uttages genom att lossa saxsprinten, som fastlaser knivarmen vid axeltappen i knytarstativet. Forebygg knytarfel. Ett stort antal knytarfel kunna firebyggas genom att man varje ar efter skirdens slut omsorgsfullt rengir och inoljar alla blanka delar, si att dessa icke utsiittas fir rostbildning. Knytarfel och deras avhjilpande. Ojtimnheter 1 garnets beskaffenhet eller stran o, d., som tillfilligt inkomma i knytarapparaten, kunna f¥rorsaka att enstaka klirvar limnas obundna, var- efter knytaren Ater fungerar normalt. Om felet ofta upprepas eller flera kirvar 1 f0ljd imnas obundna, och ett verkligt knytarfel sdlunda féreligger, faststiilles orsaken lttast med ledning ay garnets utseende vid-felets upptriidande, Féljande felsékningsschema upptager de vanligaste knytarfelen. Avgér férst vilken av huvudrubrikerna I—VIII, som svarar bist mot gar- nets utseende, Studera diirefter i detalj de antagliga orsakerna till felet samt Atgiirderna fér dess avhjalpande, 19I. Bandet kvarhiinger pA knytarkroken med en enkelknut pa ena finden. Orsaken till felet Hr att garnstriickaren iir fér hart spiind eller att det upp- statt hinder i garntiliférseln, Nur nalen gar upp kring kirven, lossnar garnet © vid garnhAllaren i stillet for att dragas fram ur garnburken, Se ee Fig. 22. Fig, 23. Om den knutfria garniindan ar jéimnt avskuren, fig. 22, har denna finda dra- gits loss ur garnhallaren, som dA i regel ar for lis. Om den knutfria garnéindan dr avsliten, fig, 23, har garnet slitits av vid garnhAllaren, emedan denna fir fdr hArt sptind.*) Felet avhjiilpes genom att i frsta hand garnstriickarens justeringsmutter los- sas eller hindret i garntillfrseln avligsnas. Har garnhAllaren varit for 1és spiin- nes den férsiktigt (justeringsskruven Atdrages endast 4 varv At gingen). Har garnhallaren varit s hart spind att garnet slitits av, lossas den. Tl. En lingre eller kortare ls garniinda hiinger ned frin nAlségat eller ocksi har garniindan helt dragits ut ur dgat (fig. 24). -¥ Orsaken ur densamma som { fSregende fall, d. v. 8. garnstriickaren fir fdr hirt spiind eller hinder har uppstatt i garntill- (048) forseln, Garnet har pa grund ay motstan- det mot tillférseln fran nystanet lossnat vid garnhallaren, d& nélen gick tillbaka efter den sista bundna kiirven. Felet avhjilpes genom att i fdrsta hand lossa pA garnstriickaren eller avlugsna andra hinder mot garntillférseln. Om garnfindan dr jimnt avskuren, Hr méjligen garnhAllaren nAgot for och kan behéva spiinnas (préva med endast 4 varv At gangen). Ar garniindan avsliten (icke avskuren) ar garnhallaren fér hart spiind och bor lossas. (f5rsiktigt).") 5 TI. Bandet kastas ut med den obundna kirven. Den ena ay bandets © ‘sedd med en enkelknut (fig. 22 och 23). (Ibland lossnar knuten férst 4 man lyfter i kiirven). andar ar Felet uppstar genom att garnet lossnar fran garnhallaren d& knytarkroken skall forma églan fér knuten, Normalt skal knytarkroken draga ut nagot garn fran garnhallaren vid knutens bildande men garnet far icke lossna. *) Den knutfria garindan kan dock vara avsliten diven vid normalt spind garn- hAllare, om garnkniven Ar sl eller felriktad. 20A, Ar garnhallaren fdr lst spiind drages eventuellt den ena garniindan ut ur garnbAllaren och endast en enkelknut bildas pé den andra garntindan, Den Knutfria garniindan dr i detta fall jlimnt avskuren. Felet avhjilpes genom att spiinna garnhallaren eller, om felet beror pa att halm- eller garnstumpar samlat sig 1 garnhallaren, rensa densamma, (Beakta punkt C nedan). B, Om den knutfria unden visar sig vara avsliten (ej avskuren) dr garnhal- Jaren fér hart spiind. Garnet krossas dé delvis av garnhillaren samt brister pa det skadade stillet da knuten skall bildas. Felet avhjiilpes i detta fall genom att Jossa pA. garnhallaren. C, Fel, som visa samma bild ifréga om garnet, som de under A angivna, d. v. 8. med den knutfria tinden jiimnt avskuren, uppsté di knytarkroken gri- per endast en av garniindarna, Detta kan hava féljande orsaker; 1, Knytarlippen dppnar sig ej tillruickligt. a) Den bana pA Imytarstativet mot vilken knytarlippens rulle trycker, di lippen skall éppna sig, kan vara férsliten. Knytarstativet bir dé utbytas eller banan férsiktigt pAlliggas medelst svetsning samt jamnas av. b) Knytarkroksdrevet kan hava slitits pA undersidan sA att hela knytarkro- ken sjunkit, En lagom tjock brieka ligges mellan drevet och stativet, ¢) Lippen kan hava blivit krdkt. Den riktas, eller hela knytarkroken ersit- tes med en ny. 2, Garnhdllaren haller visserligen fast garnet men Hr forsliten eller felaktigt instiilld, s4 att bada parterna av garnet icke halles i ratt lige Sver knytarkro- ken, Garnhallaren mAste justeras (jfr punkt VII: 4 sid. 23) eller utbytas. a. Knytarkroksdrevet har ej tillrtickligt god styrning mot kamskivan. Glapprummet mellan kamskivan och den plana styrytan pé knytarkroksdrevet avligsnas genom att kamskivan medelst muttern pA utkastaraxeln skjutes nir- mare knytarstativet. 4, Garnstriickarfjidern ur ospiind eller borttappad, s& att det garn nalen ligger upp ej spiinnes tillrickligt éver knytarkroken fr att fattas av den- samma. Garnstrickaren justeras. IV. Bandet kastas ut med den obundna kiirven. Bida bandiindarna iro avslitna och sakna knut (fig. 25). Detta fel uppstar, dé garnhallaren ar fr hart spiind. Garnet brister invid garnhal- laren, dA knytarkroken skall forma glan 4 f5r Inuten, Lossa pa garnhallarens juste- % Bieie2s, ringssiruy. 21V. Bandet kvarhiinger med en normal knut pA knytarkroken men har brustit vid Idirvens utkastande (fig. 26). Detta fel uppstar, da den bildade knu- ten ej glider av knytarkroken. Orsakerna iunna vara f8ljande: 1. Knytarfjaderns justeringsskruv (B. fig. 21) kan vara fdr hart tilldragen. Lossa férsiktigt pa skruven, cay Fig. 26. 2. Knytarkroken kan vara rostig, frsedd med fiirgrester, eller med ojtimn- heter uppkomna genom mekanisk Averkan, Kroken rengéres och ytan jamnas om sé ur nddvindigt med en fin fil och smirgelduk. Behandla krokens yta fdr- siktigt. 8. Garnknivarmen, som normalt medverkat vid knutens avglidning fran knytarkroken, kan vara deformerad eller utfér icke fullt slag pa grund av for- sliten styrning vid kamskivan. Armen riktas eller de fSrslitna delarna utbytas. 4. Aven pa en felfri knytarkrok gir knuten ett visst motstand, di den skal dragas av kroken. Om maskinen dr instiilld till att binda mycket lésa kiirvar kan det dirfor intriiffa, att kirven av utkastarna vikes dubbel utan att bandet lossnar fran kroken eller brister. I detta fall stiles maskinen att binda nagot hardare kirvar. (Se sid. 10 och 11). ie VI. Bandet kastas ut med den obundna kirven. Bada garniindarna i skarpt avskurna samt béjda, men icke férsedda med knut. (fig. 27). Garniindarnas form antyder att knuten birjat bildas men ej fullbordas, Knytar- krokens lipp har icke férmatt draga de pada garnindarna genom den bildade ég- Jan (jfr fig. 19). Orsakerna kunna vara foljande: 1. Hn siidesktirna e. d. kan hava fastnat mellan knytarkroken och lippen, 88 att denna icke kan sluta sig tillriickligt hart. Kontrollera att icke detta fel fére- ligger, innan andra justeringar av knytarkroken féretagas. 2, Knytarfjiidemn tir icke tillrickligt spiind. Justeringsskruven (B. fig. 21) Aldrages fOrsiktigt. 3. Hacket pA knytarlippen kan vara férslitet. Ar liippen ej i sin helhet allt- for sliten, kan hacket fSrdjupas med en fin sigfil, eljest utbytes knytarkroken. 4, Garnknivarmen kan vara deformerad, sé att kniven skiir av garnet innan inytarlippen slutit sig kring garntindarna eller’ skir av garnet sd niira knytar- kroken att garniindarna bliva fdr korta och krypa ut ur knuten. Knivarm och kniv justeras. , 22VIL. Garnet bildar en lépknut kring en utkastad kiirve. Bandet stir i fér- bindelse med nilségat eller med en efterféljande kirve eller bildar en lingre eller kortare avsluten svans (fig. 28). NaleA har icke lagt upp garnet riktigt i garnhallaren, Orsakerna hirtill kunna vara fdljande: Fig. 28. 1. Halmstrén eller andra hinder ha av nalen forts upp i garnhallaren, Orsaken hirtill kan vara att ndlspetsen tr sl8 eller rostig, att siden kommer i oredigt skick upp p& plattformen och till bindverket, eller att siden fir mycket be- miingd med ogriis eller insidda vallvéxter. Alltefter den antagliga orsaken till felet vissas och putsas sAlunda nAlspetsen, haspein instiilles s& att siden kom- mer redigt upp p& plattformen, och i sid som fir hemiingd med grint, sites tillrickligt lang stubb. 2, Garnstriickaren kan vata alltfér lést splind eller sdndrig, eller garnet kan hava tritts forbi garnstrickaren. Denna. justeras eller repareras. 8. Nalen eller knytarstativet kunna ha lossat. Kila fast nalen pa nélaxeln. Knytarstativet flistes genom Atdragning av de bultar, som férena stativet med brdstplaten. 4, Garnhillaren dr felaktig, s4 att garnhdllarskivans urtagningar icke komma i det for garnets iliggning riktiga liget. GarnhAllardrevet kan vara slitet, s& att det behéver bytas, eller kamskivan kan behbva siittas niirmare knytarstativet. 5, Nalségat dr férslitet eller nalen har bijts bakat eller At sidan. a) Nalsdgat férslites hastigt, om man spinner garnstriickaren alltfér hart i avsikt att pa deta siitt £@ hart bundna kiirvar. (Grovt fel, se sid. 10 0. 11). Om méjligt repareras nalen genom utbyte av slitstyeket i ndlsgat, eller genom justering enligt b) och c) nedan, eljest utbytes hela nalen. b) Om nélen ej gar tillr’ickligt langt fram ver garnbAllaren kan nélvevsta- ken (fig. 18, 14 och 15) behéva firkortas, Tillse att vevstaken ej forkortas s4 mycket att nAlen spinner mot garnknivarmen eller kommer i kontakt med knytarkroken eller -ldppen. Tillse vidare att nAlvevstakens lager ej efter fér- kortningen biinda pA sina tappar. c) Om nilspetsen gar tillrickligt langt fram, men har blivit krdkt uppat eller At sidan, riktas nAlen férsiktigt. I lindrigare fall kan detta ske genom att medelst en rérstump, som triides pa spetsen, biinda denna At ritt hall, eljest uttages nalen och riktas pA stiid. 23Bandvarianter orsakade av omstiende fel. Om bindaren far fortstitta att arbeta efter den f¥rst utkastade felbundna ktirven blir niista Kkiirve obtnden. Hn enkelknut kan bildas pA garnet, som star i férbindelse med den frsta Kéirven, Den tredje kéirven kan bliva normal eller bliva férsedd med en knut med tre avskurna andar (fig. 29 héger) samt en svans, som star i férbindelse med den fdrsta ktirven med lépknuten. VIL Garnet gir icke genom nalsigat, En lés garniinda hiinger ut fran nalhalsen eller garnet fortsiitter till en utkastad kirve, som ir férsedd med en knut med tre iindar (fig. 29 héger). Garnstriickaren har varit alltfér lst splind eller helt ur funktion. Garnet har bildat en gla mellan nAlségat och nalhalsen. Dé nélen har lagt upp garnet i garnhillaren har denna kommit att fasthdlla tre garnparter i stillet for tva. Garnstrlickaren justeras. Luftgummiringar fér bindare. Genom att anviinda luftgummiringar fr huyudhjulet och plattformshjulet pA bindare kan man uppné en besparing i dragkraft av omkr. 50 kg., d. v. s. omkr, 20 0/p av en 5! bindares totala dragkrafthehov. Luftgummiringar pA transporthjulen dro siirskilt formanliga, dir langa eller ofta upprepade férflyttningar av bindaren p& ojiimna vigar férekomma. Pumpning av luftgummiringarna utfores, dir ej tillgang finnes till motordriven pump, med en fotpump av den typ, som anviindes till bilar. Ringarnas ventiler aro av samma konstruktion som pa bilar. Pumpslangen bér helst vara 90—100 em. lang fér att man be- kvamt skall n& huvudhjulet. Liimpligt tryck i ringarna, kg./kvem.: Huvudhjul upp till 1,5 Plattformshjul no 16 ‘Transporthjul ny 40 VIKTIGT! Lat icke bindaren sta pA gummihjulen mellan skérdesiisongerna \ ory ‘Anviind gott bindgarn. Bind icke kirvarna onidigt hart och gér dem icke for stora. Se till att bandet kommer mitt pa kiirven. Forsbk icke reglera kirvarnas fasthet med garnstriic- karen, Se i samband med smérjningen efter, att knytaren ar fri fran garnrester o. d. Kontrollera att dukarna dro jamnt spiinda cch ej lépa snett. ‘Slappa dukarna vid uppehall i arbetet: ‘Tick bindaren med presenning, dA den limnas ute éver natten eller vid regn. Beakta anvisningarna fdr haspelns instiilining under ar- hetet, s& att siden kommer ordnad upp pa plattformen ‘och brott pa haspeln undvikes. Luta icke i onddan bindaren starkt framdt. Hall i regel plattformen vagriitt eller svagt framAtiutad, Se till att torpedstraskiljaren icke deformeras vid tviira viindningar.ifriga om bestiilining av reservdelar: ‘Undersék i sambard med maskinens dagliga skétsel eller efter skérdesisongens slut, om ndgra delar férslitits eller skadats si, att de behdva erstittas for nlista skbrde- siisong. Anskaffa behiyliga reservdelar i god tid fére skérde- ‘slisongen. Uppgiv vid reservdelsbestiillning alltid sAvil delens nummer och namn, som maskinens tillverkningsnummer, vilket Aterfinnes 1 kréken pA stora biirréret eller pA maskinskylten pi striivan fir uppbiiring ay dvre eleva- torn pA bindarens baksida, Tag val vara pa detta hifte! Gér Eder fdrtrogen med maskinens handhavande och “skétsel innan Ni bérjar anviinda den. ‘Uppskjut ej genomiiisningen av skétselanvisningen till den brada skirdetiden, Den tid Ni offrar pA att i férvig studera skdtselanvisningen, kan Ni spara manga gdnger _ om genom firre driftsstérningar under skérden. ~ Ding stirata mbjiige nytta, av, Baler maskin genom att figha den god skitsel. ¢