You are on page 1of 11
He Kein Sle, Tne Dra With Angee ammnd) sprog techig wer inmates Ina ache eu: ai Le Crain Go). Pfennig pte Sen Leen, Ana Ld ag aes en ap Se). Leaving Sits New ol nats end prac Ono atte, Lave Jan Wenge Bla 5 Shed Lang Lega Perper "utpton Cand: Caney Unve Pre Lauren eG lie lige een tery an rc fe Chis Sty & aly Sten ed). Pom atonal prof ‘election and: Rouges 904 Ld Ste, Rami Rene ings Moc lagorg & Milt, Dion) rtng teeter porto eerlty tilting Se nig, Ane Lgl Ranma age te Ar Stes Nowe nae nd res vc Badge, ace Hal Mary Dents ay, Tinnghan ak Chit. & Won, Tat oo Regs trv fey ter Acta cht chain a ee oe Soe, Toe Dp 00) Om ontrasone oiler - en ere ‘ena ar ato nr rua Haeopete pelapgi org Ons Pag Forint, Unietate Soret Toe Dal Had, Kin fon te fomaton niger into cher pwc at acing ger Beto sar Suen, Maly Lang Toma 2, Wha oman! Aconcepta canon Higher denen Rearend Doopne aha. ‘pr ene oC) Lear cso eaexea Doct Ses Coan con, hs eng Rn Comat pe Laing mesg and det ChatngeUney po UE ‘Wc ne Une G0) ctf ting mein tal niger ination Satnvion ral of Eatoa Reser ‘Wes ne nee Dsl Kein etd oh Yuka how tow ro dig the wing bt esate beat wae tein Outi Crile Salen hort Texter och genrenormer MONA BLASIO & OLLE JOSEPHSON Begreppet genrenormeranvinds|dethar kapitlt fr de strskildanormer som alle férsprak, stil och struktur|akademiska uppsatser. Genrenormerna inns pil olka textnivier: mikronivan avser tex. ordval eller nottekrik; ‘styckestruktur, vergéngar mellan meningar och perspektivmarkeringar;och rmakronivin dispostionen av uppsatsen eller stdrre avsnitt. alla fyra mijder ‘som undersdkts i projektet finns anvisningar om hur examensarbetet ska se ut, ven om de anviinds i mycket ollka grad. De dr oftaexplicita om normemna pd mikro- ach makroniva, som giller for akademiska uppsatser allménhet, "men siger inget om mellannivan Studenterna fljer mestadels de explicita, kodifierade mikro- ochmakronormerna,diriblandIMRAD-normen. Men dirt kan urskijas td genrenormer p& mellannivi; de fr typiska for lirarutbildning- amas examensarbeten och rijer den starkaladdningen mellan akademin och lararytket:stycken enligt nstret koppling eget-litteraturoch enligt énstret _yrkesmassigtstliningstagande.Lararutblldare behverofta kad kunskapom ‘mellannivans normer. Genrenormer under forhandling DIE Trav kan int lla fl skriva som de vill i citeras studenten \ [sen expe Ni bon bjs frskolrarutbdningen sr hhomenganska van skribent som ar trygg med sit skrvande, och hon vet att hon sllan gor fel med stavning, meningsbyggnad ele ordval “Men eter atta tai sigigenom nigra skrivuppgiter pt usbildaingen bar hon Kinna sigtringa Hon tycer lt et fins fbrvintaingar pi hennes text som hindrarhenne fin at uttycka sig p det vis hon Snskar. ‘Man kan sia att Helens problem ar ett mite mellan olka textnormer lle genrenormer Hon behirskar de allmanna skrftprdksnormerna fr rnnecenenns now euneunserraait 189 KAPITEL 10 Mona nLASI0 & oLL JosnPusoN Stayning, ordval och grammatik, men de normer fér texters struktur, per- spektiv och stllige hon utvecklat iit idigareskrivande, och uppfattat som problematiska, debit nu ifrigastta. Den hogskoleubildninghon gir her sirskilda genrenormer Det har kapitlet hendlar om text- och genrenormer jallmanhet, och i Hirarutbildningar specifkt, Srskilt uppmirksammas examenserbetenas ‘pormer, Tyngdpunkten ligger mer pa texter an pa studenter, ven om det ens inte liter sig tinkasutan det andra. Syfet ar att beskriva examencarbe. {ets normer i irarutbldningarna utifin de olike delstudiema i projektet {Kampen om (exten ech en vergripande textanalys, Reskrivningen rela- {eras til tidigare forskning om normer for Vetenskaplig text, inte bara 1 lararutbildningar, Det Overgripande perspektivethamtas fin Academic Literacies (skaph {13 genrenormer knutna til olka socialagrupper dir de tas fr givna av dem pi insidan meninte elas av dem som ar wanfor. En text ret slags handling jen specifk stuation; annars blir den inte meningsbSrande. Som roararoxana oon srvpENTuITERATOR ass MONA BLASIO & OLLE JOSEPHSON ‘Men med "illvigagingssite” menar kanske Lotta mer vad hon férvin tas gra i salva undersdkningen an hur hennes text ska utformas? Mycket ‘mojligt ~- men sambandet mellan text och handling ar starkt. An en ging, en genrenorm ar ytert en norm fr hur sribenten handlaritexten gent- ‘mot (den tinkta) lasaren: fSrkarar,sorteraridverordnat och underordnat, modiferar sig, invander, jimfér och mycket annat. Vad man gir i under- sokningen och vad man gir texten hanger hop Tinka sfilv utifran litteraturen - genrenormer pa fyra lérarutbildningar Hur ser det wp de fpr universtet som projeltetunderskt Vi har germ tetera snea dokument Gan ublldningang, amt fockinda uppaaer och en del iar ssivuppier Gdkindauppatser be vara valida dat hr at sganjgot om nocmen Relbileten dr lige efor matetiaet r mycket Ie: oat a 20 examensabeten och cao inlimningeuppyfer,Bestriningen nedaa i narasten tc ‘8k som ger perp reutat ria kop Kodifierade genrenormer Vissa genrenormer for examensarbetet uttrycks explicit i de instruktioner, studieguider och andra skriftliga dokument som anvisas studenterna, Hiir kan vi alts tala om kodifierade textnormer i de fyra Hirarutbildnings- miljema. Sedan ir det en éppen friga hur de kodifierade normerna Sver- ensstimmer med vad som verkligen fSrmedlas och praktiseras. I kapitel 7 kan vivisserligen visa att studenterna flier studieguiden steg fr steg. Men vivet frdn tidigare forskning at det dr vanligt att studenter knappt Kinner Uileller lisersidana dokument (Blisj5 2000). PA ett av irositena uppmanar lirare explicit studenterna att inte anvanda en existerende uppsatsmall. Vi tycker oss kunna seen tendens att styrningen och explictgrandet av genre: ;normer ir starkast i Stockholm och svagast i Umea, med Bakken och Orebro

You might also like