‘Studera sammerfatiningen, 1. Hur ser ntedninger ach avatutningen ut? 2. Vika falta fre med? Hur ase man att det inte &r dna Asker utan Pa Holmgrons? 8. Ar det viigaste mod? Vad tyeker du? Ce SSkav en sesnmnantatning ‘lj nu on annen ev texterra | Sorakgrunden ech ektv en eammaniatining. Tank pf at inte eta {6r léngt och at inte blanda in ina agra skier | semmantattaingon, Terk naga igenom vik unkler som du vl ta upp, Stay rubrik, dle in texten | styken, tink pa den réda tion ooh l6m inte att Kontrollerastavring, Innan du limner in texte Skrivkurs 2. Argumentation {en argurmentaton skrver tan ved ran sav tycker. Man miste ocksA fdara, ge argument {Wve man tycker soon men gor | ‘Man kan arqumentera fr eter emat négot ‘Man ken cis argumentera bide for och emot négot, se ett péstdoncd fin fava hl tonan man shiver masts man noga tera igarom sina argument. Det hidiper at shriva ned “dam pa ett papper, Exempel pa argument: Fér och emot att ata kétt Argument for Argument emot Det ér got Dat ar dyt Det tir nytt Det ar onytigt t Kroppen ehver katt, Det fnns samma vitaminer och Imineraler i vagetarisk mat. Det ar natuigt at ata or Det &r fol at ta cu Dat & bate at ta vlxtor crak, j ‘sti fOr att quran eke gra det. Man bir frskare utan kat rare, 7 RiooeNAnLDENSee te a Exempel pé argumenteranclo text: At mindre Katt! orders befolkning ber, Srart rv sl milardar och ala behever mat. dag ervénds stor jordstor fl etesmar| Latnarerica fr kor scm sedan f6rvandias til hemburgare och oxfider, som trensportoras lénga {ger til konsumentar | Europa och Norsemen. | sts: skule ran Jeunna oola mais ach vete som kan anvéndas ev mainniskome sirekt & tél fOr at bli Girfoder, « ott dr dt ech onbag, Poteh,rineraer oc vtarines som ans | ‘_ettocn em eoppanbetver an an a gra 8. gam gona som inser och tr. ae (Dot &egott alt ta KB. tycker mBnge. Del tycker inte jag, Mad grén- ser en manlagnundee et Dat ease ie, omen {Geman stores oes Tindte opr p rons ress som o.oo ta Yanspotera mat ange vagar. Och varitir’ska dlur plagas och dédss for att sadien tas upp? Fr den som absolut inte kan tarka sig att avsta tran Kot, ken men engl i ala fll dra ned pa kétkcrisumiionen. Ket Wv8 dagar I veokan | ot fr glu deger tr efit ett stag i rt rktring, ‘Bis Karlsson woerre. 7 RIERA Eee 15062 Jasmin lutade sig tillbaka. Hon satt pa tunnelbanan, Det var trangt och hur hon din vinde huvudet tittade hon in i ndgons rumpa. Det var inte s& trevligt. S4 Jasmin vénde ansiktet mot fénstret, Dar sg hon sin spegelbild och flickan hon hade i knat, Adrienne hade somnat. Barnets varme kiindes genom kappan, Det var kallt ute sé Jasmin hade inget emot det. Hon drog in doften av treéring och dagis. Lychlig hade Adrienne beratiat att de atit glass A dagis idag. Adricnne alskade glass. Det gjorde kanske alla bern. Jasmin sjalv gillade bara att ata glass pé sommaren. Hon frds alla andra arstider i dette Kalla land, Hon hade flyttat till Sverige for snart 30 ar sedan. Hon mindes knappt nagot annat, men virmen mindes hon, Hennes bror pratade fortfarance om Iran som »hemmae, Han var sju r aldre. Men Jasmin var bara sex ar nar de kom till Sverige. Hon kénde det som att hon hade levt hela sitt liv har. ‘Men hennes bror hade varit tretton, Han sa ofta att han skulle »fiytta heme, Jasmin trodde inte langre pa det. Jasmin ville aldrig flytta frén Sverige. Varfér skulle hon géra det? Hennes dotter var fda har, hon hade ett bra jobb som lérare, svensk utbildning, svenska vanor, Att ha tva sprak var bara en férdel, Sverige var varken bittre eller simre &n négot annat stile, Hon flyttade dottern hdgre upp i knat. Adrienne vaknade till, men somnade snabbt om. Hon strék dottern éver haret. Hade inget emot att hon sov en stund, Da brukade hon piggna till nd det skulle ata middag. Orden brukade rinna ur henne som ett vattcnfall. Jasmin satt da bara och lyssna pa dotterns beriittelser och sanger. serail? savor nat fa fro dg poste Jappan ig jt vasten antag, areig eg Ashe somaud om blair eg ahd sth kg aden ve aieer Wider ets ist vine, wir plan tll ateiigg ie fer ee Fin a so ating abla, ter trate! omni mings fr) vce tine tine ‘2 etna och studentisd PA VAG HEM Det var bara de tvé, Jasmin var néjd med det. Adriennes pappa var inte intresserad av att ha barn, Nu slapp Jasmin ta hainsyn till honom. Hon hade inte traffat ndgon ny och det var likka bra. Jasmin markte plétsligt att kvinnan mitt emot log mot henne. Hon log forsiktigt tillbeka. Tittade lite runt sig for att se varfér kvinnan log. Det var ovanligt pA tunnelbanan, Ofta satt alla j sin egen lilla varld och tittade inte pa varandra, Men kvinnan nickade mot Adrienne. Da sg Jasmin att Adrienne verkade drémma. Hon log i sémnen och mumlade nagot. Precis nar kvinnan och Jasmin birjade skratta sa hon i sémnen: Je, én tack sa mycke's, Adrienne brukade alltid séga sa ven tack s& myckete istallet for bara sTack s& myckets, Jasmin hade forstikt f& dottern att bara sAga Tack s& mycket. Men hon férstod att det bara var barnsprak. Alla barn har ju sina egna fraser som de anvander om och om igen. ‘Kvinnan log mot Jasmin och Adrienne. Jasmin log tillbaka, »Hlur gammal ar hon?e fragade kvinnan. Tree svarade Jasmin och gav dottern en puss pa huvudet. »Hon ar verkligen séte sa kvinnan och tittade pa Adrienne. Precis da vaknade flickan. Jasmin strik henne dver haret. Sen frdgade hon: »Sov du gott gumman? Har du drémt? ‘Adrienne tittade fragande pa henne. Hon férstod inte riktigt vad drémmar var. Men nu klarnade Adriennes blick. sJax svarade hon med sin Ijusa rést. sjag drémde att man fick ta klubbor i en affir, Och jag tog en rods. ELEPEE eer EEE eee Eee ee eee Eee beeee eee eee ce tains sn expel ni bnkiande Heb ‘haat sat ea. vidé ow ine Inkpode muminde tad ptst aude bruhads garde ia ta trop: 1d oc tye om barn avid ler srwer seman ord ‘ofertas cSt moc om igen la ager sacks gllg deans" sds He lig ipa got pe planepA VAG HEM niwa2 Jasmin lutade sig tillbake i sétet och lat sig omslutas av den tata Iuften 5 tunnelbanevagnen. Det var tréngt som p4 en rockkonsert och vart man sin viinde huvudet tittade man in i nagons rumpa. Det var inte sé trevlist. SA istallet vande Jasmin ansiktet mot fénstret som reflekterede bilden av renne sjily och flickan hon hade i knat, Adrienne hade comet ach lutade sig nu tung mot henne och barnets véirme fortplantade sig genom hennes tackkappa, Det var ratt ute s& Jasmin hade inget emot dotterns énskan att sitta i knat. Hon begravde nasan i Adriennes har och drog in doften ay lite halvsmutsig tredring soin spenderat manga timmar pA dagis. Lycklig hade “Adtienne berattat att de dtit glass p& dagis idag fer att tvd av barnen i gruppen hede fylt ar den hi manaden. Adrienne alskade glass, det spelade ingen roll var det var fér tid pa aret. Det gill vil frresten alla barn. Jasmin sjlv gillade bara at ta glass p sommaren. Hoan fr6s sf fr jordet alla andra arstider i detta kalla land. Hon hade flyttat till Sverige for snart 30 ar sedan. Hon mindes knappt nigot annat, men virmen mindes hon. Hennes bror som var su dr dldre pratade fortfarande om Iran som »hemmax men det gjorde inte Jasmin, Hon ‘var bara st nar de kom till Sverige och hon kande det som att hon hade Jevt hela sitt liv hi, Men hennes bror hade varit tretton, Under alla dessa ir hade han alltid sagt att han skulle »flytta heme, Jasmin fnyste numera bara at hans prat. Det var ju tydligt att det aldrig skulle handa, Jasmin skulle aldrig kunna tinka sig att flytta fran Sverige. Varfor skulle hon géra det? Hennes dotier var fSdd hair, hon hede ett bra jobb som larare, svensk ‘utbildning, svenska vanor. Att ha tva sprak var bara en férdel, Sverige var ‘yarken biittre eller simre an nagot annat stile. EEHerH eed cenCEReeE Per ri oee cee corte Eee eee | | ! comltas mgs inet begs reer fetus fecal speodert ving, vis fleur spel ‘Lfirjenat i dit focgleaade gd fue tis a genes sa firma, vis sit ‘allt fePA VAG HEM Hon flyttade upp dottern hégre upp i knat for att hon inte skulle glida ur hennes famn, Adriennes huvud f6ll 4t sidan och hon vaknade till, men para fr att vanda ansiktet indt och borra in sig i Jasmins kappa. Hon stroke dottern dver haret. Hade inget emot att hon sov en stund sa har pa vagen hem. Da brukade hon piggna {ill nar det sisulle ata middag och orden brukade rinna ur henne som ett vettenfall, Jasmin brukade bara sitta och lyssna och njuta av dotterns beriittelser och singer. Dot var bara de tv. De hade varandra och Jasmin var hur néjd som belst. ‘Adriennes pappa hade redan frin bérjan sagt att han inte var intresserad av att vara pappa och Jasmin var lika glad for det. Nu fick hon géra som hon fann bast med dottern och slap ta héinsyn till nigon annans asikter. Eftersom Adrienne fortfarande var sd liten hade Jasmin inte birjat fundera pi att trdffe ndgon ny. Hande det s& hiinde det, men hon letade inte aktivt, ‘Tyokte att det var sként att Adrienne slapp lara kiinna négon som kanske anda inte skulle finnas dr for alltid. Jasmin satt djupt i sina tankar nar hon plétsligt markte att kvinnan mitt emot log mot henne. Hon log férsiktigt tillbaka, Hon sokte lite runt sig fr att ‘se vad som orsakat denna kdnsloyttring hos en frimling, ndgot som ainda var relative ovanligt pa tunnelbanan, Ofta satt alla i sin egen lilla varld och man ‘undvek att f@ dgonkontakt med andra, Men kvinnan nickade mot Adrienne och Jasmin béjde nacken for att kunna se battre. Da sag hon att Adrienne verkade drémma, hennes ansikte hade spruckit upp i ett stort leende trois att hon fortfarande sov. Hon verkade mumla nagot och precis nér kvinnan ‘och Jasmin borjade skratia lite &t henne sa hon i sémnen: »Ja, en tack 98 mycke'e Adrienne brukade alltid siga sa xen tack s8 mycket istallet for bara sTack sa myckete som om det var ett uttryck, Jasmin hade ging pa ging {rst f4 dottern att bara saga Tack si mycket. Men egentligen f6rstod hon att det bara var barnsprak. Alla barn formar ju sina egna smi fraser som de fattar tycke fér och anvander om och om igen. EEE Pere eee e Eee ree re eee eee oe eee bra inskg te sighing in prvi pp Snnisia tee var bt (Ctleende vty late ‘oss female ate, Tounspk ord ach tg nm bam asa iting ual ae Hsdor fms gad nd reat ka | feta bar yi om it andvek abl ashe ride Sa66 rAVAc HEM Not Kvinnan log verkligen bjiirtligt mot Jasmin och Adrienne och Jasmin Kunde inte lata bli att le tillbaka. »Flur gammal ar hon’: frégade kvinnan, Tyee svarade Jasmin och gav dottern en diskret puss pé huvudet. »Hon ar verkligen séte sa kvinnan med eftertryck och studerade den sovande Adrienne. Precis dé vaknade flickan och bérjade gnosa i mammas famn, Jasmin strékx henne ver haret och lat henne vakna innan hon frégade: »Sov du gott gurmman? Har du drémt? ‘Adrienne tittade frgade pa henne, Hon hade annu inte riktigt forstdtt vad det betydde nar Jasmin fragade henne om hon drémt nagot pé natten. Men nu klarnade Adriennes blick. Jae svarade hon med sin Ijusa rst. »jag drémde att man fick ta klubbor i en affair. Och jag tog en ride. yet val, upp, yao feriyck kr batning pos se sag ig “9a och Stet ok se BE Ske DI TePAVAG'KeM 67 LASFRAGOR 1. Varfor gillade inte Jasmin glass pa vintern? ‘Hur kande Jasmin fér Iran dar hon var fédd? Hur kinde Jasmins bror fir Iran? Vad far vi veta om Adriennes pappa? Varfér log kvinnan mot Jasmin? Vad drémde Adrienne om? oe eRe N BESKRIV BERATTELSEN Skriy ner tre ord som du tycker beskriver berattelsen. DISKUTERA ‘Teman - ensamstiende mamma, etablera sig i ett nytt land, sjdlvstiindighet 1, Hur tror du att det ar att vara ensamstéende mamma/pappa i Sverige? 2, Vad ar det som gér att man Kanner att ett land ar ens hemland tror du? i 3, Varfdr var Jasmin glad dver att pappan inte ville vara involverad i Adriennes uppfostran? eFienmneccn Suerte