– Handbok om förutseende körning – 1

FÖRUTSE Vad innebär att förutse?.............................................................................................. 4

Före du kör iväg........................................................................................................... 5

– LÄMNA Till situationen anpassad hastighet................................................................................7

Bilda dig en helhetsuppfattning................................................................................... 10
Förarens förmåga att identifiera och undvika risker
i samband med den egna körningen kallas att förutse.
SPELRUM Hur du själv agerar påverkar andra............................................................................... 12
Håll säkerhetsavstånd.................................................................................................14
En förutseende förare skaffar sig själv spelrum d.v.s.
tid och rum att agera för att undvika risker som kan
Spara energi och miljö................................................................................................. 17 bero på bl.a. eget agerande, fordonet, trafikmiljön,
Se och syns................................................................................................................18 omständigheterna eller andra trafikanter.
Beakta föret.............................................................................................................. 20
Bilens däck.................................................................................................................22

OM SPEL- Bromsa kontrollerat................................................................................................... 24

Häva en sladd.............................................................................................................25 Varje förare gör fel i trafiken. När spelrummet minskar
RUMMET Väj för hinder............................................................................................................ 26
Tekniken kan vara till hjälp...........................................................................................27
med 2–3 sekunder, kan olyckan ännu undvikas ifall
föraren kan agera på rätt sätt.
MINSKAR Aktiv säkerhetsteknik................................................................................................ 28

OM SPELRUM Kollisionskrafterna överraskar.....................................................................................33

Transport av barn i bil................................................................................................ 34
En förutseende förare är alltid även förberedd på det
SAKNAS Lär dig agera i en nödsituation....................................................................................35
värsta och på så sätt kan man lindra följderna av en olycka.

2 3

Vad innebär
att förutse?
En förutseende förare kan undvika risksitua-
tioner genom att se till att det alltid finns tid
och rum d.v.s. spelrum att agera. Förmågan
att förutse behövs både före man kör iväg
och under färden. En förutseende förare kan
fram för allt identifiera risker beträffande
egen och andras körning och har på förhand
tänkt ut hur dessa kan undvikas.
Att känna sig själv som förare är nyckeln
till ett förutseende körsätt. Det är viktigt att
kunna identifiera trötthet, känslolägen och
de egna reaktionernas inverkan på körningen.
Att behärska dem skapar grunden för förutse-
ende körning.
ler i din hand innehåller olika tips för ett förutseende
körsätt.
FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Före du
kör iväg
Det är viktigt att känna till hur fordonets in-
strument och säkerhetsanordningar fungerar
innan man kör iväg. Här kan bilens handbok
vara till hjälp. Information om krocksäkerhet
och säkerhetsanordningars funktion framgår
av olika tester.
Regelbundet underhåll av fordonet och
snabbt åtgärdade brister främjar en säker kör-
ning. Kontrollera regelbundet däckens slitage
och byt ut dem i tid.
Genom att planera körrutten på förhand
och hålla tidtabellen undviker man onödig
stress. Färden spjälks upp och blir behagligare
om man håller regelbundna pauser. Följ med
väderlekstjänsten och gör dina körbeslut utgå-
ende från den när du planerar rutten och tidtabel-
len för färden.
Handboken om förutseende körning som du hål-

4 5

FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Till situationen anpassad hastighet
Den högsta tillåtna hastigheten garanterar inte alltid en
trygg färd. Många faktorer inverkar på valet av hastighet.
Ifall omständigheterna, trafikmiljön eller trafiksituatio-
nen försvårar körningen är det bäst att sänka hastigheten.
På så sätt
• får du mer tid att göra iakttagelser
• förkortas stoppsträckan och stopptiden
• förbättras möjligheterna att behärska fordonet
• blir följderna av en eventuell kollision lindrigare
• har man mer nytta av bilens säkerhetsteknik
FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Bilen stannar inte direkt
I en nödsituation tar det i allmänhet en sekund från det
att föraren varseblir faran tills det att bromspedalen trycks
ner (reaktionstid). En bil som färdas i 100 km/h hinner
på en sekund färdas 28 m (reaktionssträcka). Broms-
sträckan är i nämnda exempel vid goda förhållanden ca
43 m. För att få stopp på fordonet behövs en sträcka på ca
70 m (stoppsträcka).

a
st räck
stopp 43 m ka
s s träc
br om

För att stanna en personbil från en hastighet på 100 km/h behövs även under
goda förhållanden en förvånansvärt lång sträcka – ca 70 m. Tidsåtgången är
över 4 sekunder. För lastbilar och bussar är stoppsträckorna ännu längre.
28 m
(Meterangivelserna utgår från reaktionstid 1 sekund och retardation 9 m/s2.
ka
st räc Dessa kan variera beroende på situation.)

BROMSNIN
ons

BÖ
kti
rea

RJ
AR
6 7

G
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Minska hastigheten med en fjärdedel och bromssträckan halveras Farten minskar långsamt
g i 40 km/h.
Körhastigheten har en direkt inverkan på bromssträckans minska hastigheten med en fjärdedel kan man halvera Farten har en bety- Du närmar dig en skyddsvä
tsligt ut på vägen
längd. När hastigheten fördubblas ökar bromssträckan bromssträckan. Detta motiverar hastighetsbegränsning- dande inverkan också En fotgängare stiger plö
d nöd och näppe
fyrfaldigt. Det fungerar på samma sätt omvänt: genom att arna och vikten av att följa dem. då det är fråga om låga framför dig. Du lyckas me
hastigheter. I tätort få stopp på ditt fordon.
kan en minskning av
hastigheten med 5–10
km/h vara livsavgö-
rande för en fotgängare
eller cyklist.

Sit uat
Ford ion
ons
traf h asti sha
blan i k s äker g het stig
d he
sikte annat a ten krä ll anpas
ska het
art s n , ford v v ägen v e r med s a s till
o s v
skal amt tra nets be skick, beakta ad
l var fikfö l a v ä d n d
väld a så rhål s tnin
g
r et, f e
e d la ö
stan t över f an att f ndena. och last ret,
nas ordo örar H a st e ns
körb p n en
anan å den d et. Ford behåll igheten
e e
alla som fö l av den onet sk r herra
situ r a -
atio aren ka framfö ll kunn
ner n ö v r v a r a
som e a
kan rblicka nde
föru och
tses i
Om din h .
astighet
på fotgä hade var
ngaren, it 50 km
hade du /h när du
med en h k o lliderat fick syn
astighet med fot
av 37 km gängare (Väg
/h. n traf
iklag
23§
)

ande kollisions-
Skillnaden beträff
t stor jämfört
hastighet är verklig
stighet (10 km/h).
med skillnaden i ha

8 9
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Bilda dig en helhetsuppfattning
kel…
förarens synvin
Situationen ur

Håll koll på de blinda vinklarna

Du kan inte alltid se i bilens speg-
lar vad som händer snett bakom
till höger eller vänster. Därför är
det synnerligen viktigt att försäkra
sig om att sikten är fri genom att
också vända på huvudet och titta
efter innan man svänger eller
byter körfält.

Rör blicken
Håll inte kvar blicken på en punkt
fastän du kan se på långt håll. Rör
blicken och bilda dig en helhets-
Rör uppfattning över situationen. Kon-
b
upp licken trollera hur vägen svänger, dess
tiga märksa aktivt o yta, korsningar, andra trafikanter
ste m
sake het vid ch fäst
r
erhe na ur de v och situationen bakom dig.
tssy t ik-
npu rafiksä
nkt. k-
Håll koll på möjligheterna
att undvika en olycka
En förutseende förare skapar olika
sätt att agera för att undvika en
olycka. Tänk på förhand ut vad
som är bäst att göra i olika situa-
…och situa
tioner. tionen i öv
ersikt.

10 11
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Hur du själv agerar !??!!
påverkar andra
Som bilist samverkar du ständigt med andra trafikanter.
Ditt agerande påverkar andra och vice versa. Att på för-
hand, i god tid visa sina avsikter förbättrar allas möjlighet
att förutse och agera säkert.

Vis
Att väja i sista a a
Kö r v s i k t n d e av
Föra nin a
midig och
ge plats stund kan ge re
väjn som en g i n t t vä
A tt v a ra s
hast ingsplik ligt tra i ko j a .
gör alla p
å gott hu
mör
upphov till ighe tig s fikre rsn
ter
nar t k g
iakt en eller all, gen lerna e ing
Avslöja d
ina avsik
ri ktnings-
ödesdigra följder. färd
en
t aga
de
stan o
n
l m at
t
ler v
äg
• genom
att v is a ford endas nna sky a, tydlig i god t märke
o n s t om l d i g t v i id m är
dera l h s i
tecken sljusen s ha äge på han, me et. Han a att ha nska
d h jä lp av brom När stig väg db få nä
• Jag visar vad jag tänker • m e
att anpas
sa skal förare n het, ej f en, avst eaktand r fortsä m-
• genom l han ärm öran ånde e av tta
göra genom att blinka. upp a
n
hastighete körlinje står anpassa r sig ell leder fa t till dem andra
• Jag följer med i speglarna att o m v a l av han för tra sitt k er kör ra eller och
• g e n kontakt nöd ö i
gas fiken på rsätt så n i vägk hinder.
den som kör bakom mig har e d h jä lp av ögon stan o
• m na s den kor att stör rsning,
uppfattat vad jag tänker göra. itt f s a n n ing
ordo d
n i k e vägen inte
orsn ,
• Jag grupperar och bromsar in. inge om
n.
• Ifall jag måste stanna håller
jag framhjulen riktade framåt.
• Jag väntar tills jag kan
(Väg
svänga säkert. traf
iklag
15 §
)

12 13
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Kör du p
å den fram
förvaran
des villk
or...

d ina egna?
...eller på

hå Gen
l i g ll a o m
t s t i ll at t
• s s a ä k e r r äc
fra du v v s t
er
he k-
för mför ad so å n
• s uts oc
e h
mh d t-
er si ka än
Håll längre avstånd om bilarna framför dig kör för nära Om någon kör för nära bakom dig, låt personen köra om dig. Om detta fö r a n d r t u a t i n b ä t d e r
uts a d o t
varandra. På så sätt får du mer tid att reagera ifall det inte lyckas, lämna ett större säkerhetsavstånd till framförvarande. • f
år e d ig o ner re
d ut i n aa hk c
inträffar någonting överraskande. På så sätt undviker du själv att plötsligt tvingas bromsa och överraskar ag vsi an
• b era i id oc kte

Håll säkerhetsavstånd inte den som kör bakom. lir e n h r r

jäm din nö um
dsi
nar körn tua att
e o ing tio
ch n
me lugna
re r e
kon ,
De flesta bilister håller ett avstånd på ca en sekund. I en reagerar långsammare eller att en bil har sämre däck för att Om du kör för nära framförvarande fordon måste om
isk
hastighet av 100 km/h innebär detta ca 30 meter. I prak- en kedjekollision ska vara ett faktum. du hela tiden passa på vad föraren tänker göra. Du kör
tiken räcker inte ett så här pass kort säkerhetsavstånd, Att hålla ett för kort avstånd till framförvarande leder alltså på hans/hennes villkor. Din körning blir ryckig och
då alla människor inte förmår reagera på överraskande ofta till påkörning bakifrån. Också många ödesdigra besvärlig.
moment lika snabbt. möteskollisioner beror på situationer där föraren har kört I en ojämn körhastighet ökar också bränsleförbruk-
Det är också skillnad på bilarnas däck och bromsar. för nära framförvarande fordon. ningen och utsläppen.
Detta betyder att det inte behövs mer än att en person

14 15
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Spara energi och miljö
Ett förutseende körsätt är ekonomiskt, säkert och smi- Närma dig trafikljus och korsningar med växeln inkopp-
digt. Genom att välja rätt rutt undviker du rusningstrafik, lad och kopplingen uppe. Att hålla ner kopplingen eller
minskar förbrukning och sparar. att rulla framåt med växeln i friläge förbrukar bränsle. Du
sparar också genom att använda motorvärmare vid tem-
Gör så här: peraturer under +5 °C, underhålla bilen regelbundet samt
• Accelerera till önskad hastighet. kontrollera lufttrycket i däcken.
• Kör jämnt på den högre växeln så att motorn går lätt.
• Anpassa hastigheten till den övriga trafikens rytm.
• Titta långt fram och försök undvika onödiga stopp
genom att förutse.

Avs
Rätt säkerhetsavstånd? m ell ånde t
Avst an
anpa
ånde
t
ssas till fra
for t
ligge så, at m fö
don Genom att
Säkerhetsavståndet är lämpligt om du kan justera r, äv t ris rköran håll
På en o k de ghet spara a en jämn hasti-
hastigheten och avståndet endast med hjälp av ford väg uta m de för påk fordon r du energ
tta f örni s pengar oc i, miljö,
gaspedalen. Om du ständigt behöver bromsa är den
on s
o
nför
t ordo ng ej kall h dig själv
övri m fram ätort sk n st
an
före
- .
nt a g f
det ett tecken på att du håller för kort avstånd vstå a trafik örs klar all moto nas.
ford nd en tl rd
till fordonet framför. on u sinsem framfö ångsam rivna
tan e l l a r a s m are
fara n p
kan , att ett å ett så än
När är säkerhetsavståndet tillräckligt? köra o d
in m mköran a- Ofta hör man bilis-
• I tätort behöver det vara minst två ellan de ter säga att man inte
dem
.
sekunder. I meter är det hälften av kan hålla ett tillräckligt
hastigheten (40 km/h=20 m). långt säkerhetsavstånd
• På landsväg behöver säkerhetsavståndet vara därför att någon alltid i så
minst fyra sekunder. I meter är det samma (Väg fall tränger sig emellan. Om
traf
iklag
som hastigheten 80 km/h=80 m). 10 §
) det känns så här är det ett
De här rekommendationerna håller endast tecken på att det egna säker-
vid goda förhållanden. Om sikten eller väg- hetsavståndet inte är tillräckligt.
greppet är sämre behöver avstånden vara Genom att öka avståndet till
ordentligt tilltagna. framförvarande, underlättar du för
andra att köra om.

16 17
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Om
byta du har
löna ut kör svårt a
r lj tt
rege det sig usens l själv
lbun att amp
den de by or
tids t i sam ta ut de ,
bun b a nd m
dna
serv med
icen
.

Se och syns
På en mörk väg finns samma faror som på dagen. För att
du ska upptäcka dem i tid behövs så mycket ljus som möj-
ligt. Även om du använder körljusen på det mest effektiva
sättet så motsvarar det inte sikten i dagsljus. Därför är det
viktigt att sänka hastigheten. Även en liten sänkning ökar
spelrummet.
Använd körljusen effektivt
Rätt varseblivning är av största vikt vid förutseende kör-
ning i mörker. Kör alltid med fjärrljus när det är möjligt
utan att blända andra. Rikta blicken så långt ljusen räcker.
Vid mötestillfällen ska du rikta blicken långt fram till hö-
ger vid vägens kant så att du undviker att bli bländad.
Se till att alla körljus på din bil är i skick, även parke-
ringsljusen. Om något av närljusen slocknar under färden
är det viktigt att åtminstone parkeringsljuset lyser. Då
syns du.
Rengör fram- och bakljusen regelbundet, i synnerhet
när det är regnigt eller snöigt före. Håll också vindrutan
ren både ut- och invändigt.
Ha alltid en reflex med i bilen
Som bilist vet du hur dåligt en fotgängare utan reflex syns
fastän vägen är upplyst. Många tror att man inte behöver
reflex när man kör bil. Bilisterna blir fotgängare genast när
de stiger ut ur bilen. Reflexer behövs om bilen går sönder
eller om man behöver hjälpa till på en mörk olycksplats.

18 19
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Beakta föret Vissa bilister anser att vinterhastighetsbegränsningarna
försenar framkomligheten oskäligt mycket. Nedanstående
bild visar att den verkliga tidsinbesparingen är mindre än
man har trott.
I början av vintern skriver tidningarna ofta
att bilisterna har överraskats av halkan.
Detta vittnar om att förändringar i föret
knappt alls inverkar på förarnas körhastig-
heter och säkerhetsavstånd.
70 m Under vintertiden förbereder man sig
på förändringar i föret med hjälp av vin-
terhastighetsbegränsningar. De baserar sig
på att bromssträckorna är mycket längre i
vinterhalkan än under sommaren. Därtill
behövs lägre hastigheter på grund av den
mörka årstiden.

10 km Om du kör tio kilometer i

100 km/h i stället för 80 km/h
sparar du endast 1,5 minuter.
160 m

100 m
Bromssträckan Inte bara på vintern är det halt
förkortas genom att
Det behöver inte alltid finnas snö eller is på vägen för att
sänka hastigheten den ska vara hal. Redan en regnvåt väg är mycket halare
än en torr. Lera eller våta löv på körbanan gör den också
hal. Detta utgör en risk i synnerhet för motorcykel- och
mopedförare.
Risk för vattenplaning kan inträffa när det samlas vat-
ten i fårorna på körbanan. Om bilens hastighet är för hög,
räcker däckens egenskaper inte till för att tränga undan
vatten och bilen glider ovanpå vattenytan. För att undvika
vattenplaning ska man köra bredvid fårorna och sänka
hastigheten. Vid vattenplaning ska man trycka ner kopp-
lingen och låta farten avta. Man bör undvika att göra några
häftiga styrmanövrar.

20 21
 FÖRUTSE – LÄMNA SPELRUM
Bilens däck
Se till att bilens däck är av samma kvalitet runt om. Februari När får man använda dubbdäck?
November
Däcken slits jämnt och håller ett jämnt grepp om man • Kontrollera lufttrycket i Man får använda dubbdäck från och med början av
ATORISKT ATT ANVÄ
• Byt till vinterdäck och
regelbundet växlar däcken på fram- och bakaxel. Man IG däcken innan sportlovsresan. november fram till slutet av mars eller fram till den
O BL
kontrollera lufttrycket i däcken. ND
ska inte byta rotationsriktning. AV första helgfria måndagen efter annandag påsk. Enligt
IN det datum som infaller senare. När föret kräver är det
TE
Däckens lufttryck RD tillåtet att använda dubbdäck också utöver ovan-
För lite lufttryck i däcken gör det svårare att styra
ILLÅTET ATT ANVÄND nämnda tidsperiod.
T A

ÄC
bilen i extremsituationer. Därtill ökar bränsleförbruk- Friktionsdäck kan användas året om. Det är dock
DU

K
ningen och däcken slits snabbare än normalt. Det
Oktober mber janua B inte lika säkra och hållbara som sommardäck.
lönar sig att kontrollera lufttrycket i däcken en gång d e ce ri

BD
• Boka tid för däcksbyte. r fe Mars
i månaden. De korrekta trycken för olika belastning be br

ÄC
• Kontrollera skicket på vinterdäcken. m • Boka tid för däcksbyte.
står angivna i bilens handbok.
Dä

K
ua
ve
• Kontrollera sommardäckens
ck

no

ri
skick och skaffa nya vid behov. p
När ska man använda vinterdäck? Dju
p s läpvå b i l
däc et på
ag o c h

r
Vinterdäck ska användas under december, januari k fö s

m ar
r en litbana n

oktob
och februari. Förutom personbilar och pa- På p bil o ns h
c uvu

s
min en b h
ketbilar ska specialbilar med en totalvikt men- hög erson st ils spår
d
det rekom da s b
cial t 3,5 t ilar me 1,6 mm släpva skall p
på högst 3,5 ton samt släpvagnar vars Trafikskyd v än gn v å
man ska a n 3,5 bilar m on och d en t .

er
totalvikt överstiger 750 kg, men väger derar att kv a rs m ön- ton ed e p a ota ara
mmardäc som och sl n tot ketbila lmassa

temb

april
s o mm.
högst 3,5 ton använda vinterdäck. Om r minst 4 a
3,5 är stö äpvagn lmass r samt som ä
sterdjup ä k kom-
re ton r a a r
fordonskombinationens dragbil har dubb- vinterdäc r e än 0 r med som ä på spe

sep
och ska
Gällande rdjup f l n to r hög -
däck ska släpvagnen också ha dubbdäck. e n d e ra s ett mö ste
n slit e bru
ban ari a er d
l und , 75 t
o
e
t s
m .
6 mm ans n ec n me alma t
på minst huv vända embe n hög ssa

ti
u s r s
min dspår vinter , janua t

us

m
aj
Dubb- eller friktionsdäck? au
g
st 3 har däc ri
,0 m e k
Dubbdäck är bäst vid isigt före. Fördelarna m. tt djup där
juli
juni på
med friktionsdäck är att de är tystare och April
(Fö
har bra egenskaper vid mildare före. När • Byt till sommardäck och ro
nin rdning
g av om
man väljer däck bör man utgå från sina se till att kontrollera 16 § ford an
, sa on vänd-
egna användningsbehov. Om man kör i alla lufttrycket samtidigt. mm på v
and ä
rag g
väder är det bättre med dubbdäck. Det är )
Augusti
skäl att minnas att väderleken ibland kan • Kontrollera sommardäckens
växla otroligt snabbt – till och med under skick innan höstregnen och Juni
färden. En bra säkerhetsanordning fungerar byt vid behov. • Kontrollera lufttrycket i däcken
i alla förhållanden och kompenserar för de fel innan semesterresan.
som föraren gör.

22 23

OM SPELRUMMET MINSKAR
Bromsa
kontrollerat
Tekniken i en bil som är utrustad
med låsningsfria bromsar (ABS) ser
till att bilen kan styras under tiden
nödinbromsning pågår.
• Tryck ner broms- och kopplings-
pedalen i botten (endast bromspe-
dalen i en automatväxlad bil) och
styr i önskad riktning.
OM SPELRUMMET MINSKAR
Häva en sladd
Om din bil får en sladd, försök återfå väg-
greppet och kontrollen över bilen så fort
som möjligt.
Om du får en sidosladd gör så här
oberoende av hurudan bil du har:
• Styr omedelbart i sladdens riktning.
• Tryck ner kopplingspedalen i botten,
men bromsa inte.
• Styr tillbaka på vägen i takt med att
sladden ger sig.

En behärskad inbroms- Vil

Varje förare gör fel i trafiken ibland.
När spelrummet minskar till 2–3
sekunder kan en olycka ännu undvi-
kas. Att stanna kontrollerat, häva en
sladd eller att väja för ett hinder kan
ge möjlighet att klara situationen.
Fordonen är numera utrustade
med teknik som ska hjälpa föraren
vid en nödsituation. Det är viktigt
att man som förare ingående bekan-
tar sig med de system som finns till
hands.
din ka s
ning med en bil som bil yst
ut em
saknar ABS-bromsar Ta r
låsn eda
m r ä
e d u s ta r
ant i på ? d
is ngs f om
Vid en kraftig inbromsning låser sig bili ladd- ria (A din b
tet e B
sko ller e S) br il har
hjulen och bilen kan inte styras. ntr lek o Bilarnas olika antisladd- och stabi- • Vid behov sväng ytterligare, varvid
olls tron msar,
yst i
• Tryck ner kopplings- och broms- em sk sta litetssystem hjälper föraren. Antis- systemet med hjälp av bromsarna
(ES -
pedalen i botten (endast broms- C). laddsystemet förhindrar endast de försöker minska farten och svänga
pedalen i en automatväxlad bil) drivande hjulens sladd och stabili- bilen i önskad riktning.
och styr i önskad riktning. seringssystemet hjälper till när man
• Släpp bromsen alltid när du ska häva en sladd. De är två separata Om din bil saknar ett elektroniskt
vill styra. system. En lägre hastighet ökar möj- stabilitetssystem och den börjar
• Upprepa effektiv inbromsning ligheterna för att tekniken ska hjälpa. sladda eller understyra, gör så här:
först när bilen styr åt önskat håll. Om din bil har ett elektroniskt • Tryck kopplingspedalen i botten,
stabilitetssystem och den börjar men bromsa inte.
sladda eller understyra, gör så här: • Undvik att svänga.
• Tryck kopplingspedalen i botten,
men bromsa inte.

24 25
 OM SPELRUMMET MINSKAR
Väj för Tekniken kan vara till hjälp
hinder Elektronisk stabilitetskontroll (ESC)
förbättrar kontrollen över fordonet i
Ibland kan det uppstå en situation situationer när däcken har släppt greppet
där endast en kontrollerad undan- i sidled. Systemet strävar till att korrigera
manöver kan undvika en olycka. bilens färdriktning i enlighet med föra-
• Försök alltid väja i den tryggaste rens önskemål.
riktningen. Man kan förlora kontrollen över bilen
• När du märker att en farlig situa- exempelvis
tion håller på att uppstå fundera ut • genom att köra med för hög hastighet
hur du skulle väja. i en kurva
• genom att köra för fort i förhållandet
Om du måste väja, välj riktning och till föret
gör så här: • genom att vrida för kraftigt på ratten

1. Tryck broms- och Funktion

kopplingspedalen i botten Den elektroniska stabilitetskontrollen
Farten måste direkt minskas. Bromsa jämför rattens position med färdriktning-
Om
så kraftigt som möjligt och tryck d en. Om bilens färdriktning avviker från
fun u har
kopplingspedalen i botten för att och d e ra råka förarens önskemål, bromsar systemet
mo över r ut fö
förhindra att motorn stannar. tpa sit r automatiskt upp ett hjul och minskar
det rtens uation en nöd
och syn en b situ motoreffekten. Detta hjälper till att återfå
vad vi å a
2. Styr förbi hindret kan nkel. V de ur e tion, kontrollen över bilen.
man arfö ge
Bromsa kraftigt och styr förbi lära r hän n Ett elektroniskt stabilitetskontrollsys-
sig? de
hindret. Försök att väja i så god tid tem minskar effektivt förlorad kontroll
som möjligt för att klara dig med en över fordonet och olyckor. Det kan dock
mindre styrkorrigering. En för kraftig inte åstadkomma några underverk.
undanmanöver leder lätt till sladd. Trots att bilen är utrustad med ESC
Låsningsfria bromsar gör det möj- kan man förlora kontrollen över den. En
ligt att styra bilen samtidigt som du bil med elektronisk stabilitetskontroll ska
bromsar. inte köras fortare och man ska inte lita på ESC
ESC
Kom ihåg att släppa bromsen att systemet alltid förmår rätta till de fel
innan du styr undan om din bil som föraren gör.
saknar låsningsfria (ABS) bromsar.
Håll kopplingen nertryckt under hela
undermanövern.

26 27

Aktiv säkerhetsteknik
Den nya säkerhetstekniken stöder
föraren och kan rädda föraren från
att råka ut för en olycka, bli förlamad
eller dö. Olika system blir allt vanli-
gare. En del är standardutrustning
och en del kan fås som extrautrust-
ning. Det varierar mellan märken i
vilken mån bilarna kan utrustas med
säkerhetsanordningar.
Alkolås mäter alkoholhalten i förarens
utandningsluft när föraren ska starta for-
donet. Det förhindrar att fordonet startas
om föraren har minst 0,1 milligram alkohol
per liter utandningsluft. Detta motsvarar
ca 0,2 promille alkohol i blodet. Alkolås kan
monteras som extrautrustning. Det blir allt
vanligare även som standardutrustning.
Sidokrockvarnare granskar de skymda
områdena på sidan av bilen som föraren inte
kan se med hjälp av speglarna. Den varnar
föraren om den upptäcker något inom
området. Varnaren för blinda fält upptäcker
nödvändigtvis inte allt. Till exempel kan
utrustningen lätt missa en cyklist.
Körfältsvarnare varnar föraren med ljud-
signal eller genom vibrationer i ratten om
fordonet ofrivilligt styrs bort från körfältet.
De mer utvecklade systemen kan vid behov
styra tillbaka bilen till det egna körfältet.
OM SPELRUMMET MINSKAR
Varnings- och nödbromssystem varnar
föraren när det finns risk för att krocka
med en fotgängare eller ett fordon framför.
Om föraren inte reagerar på varningen,
bromsar systemet automatiskt och akti-
verar bilbältessträckarna. Varnings- och
nödbromssystemen är bra, men fullständigt
tillförlitliga är de inte ännu. Exempelvis kan
inte alla system identifiera en älg som rusar
ut framför bilen.

VA L
S Ä KERT
är det bra
ä r m a n väljer bil itt på
N t
närmare
att ta en s t n in gen och
sut ru -
säkerhet rn as krock
k a b il m odelle s ig
de o li löna r
ltat. Det
testresu å s ä k erhet.
p
att satsa

28 29

Anpassningsbara körljus justerar automa-
tiskt belysningens intensitet och ljuskäglans
form till lämpligast möjliga för situationen.
Ljusen riktas och slås på vid behov, varvid
föraren får tid och möjlighet att upptäcka
risksituationer tidigare.
Adaptiv medelhastighetskontroll mäter
ständigt avstånd till framförvarande. Föra-
ren bestämmer maxhastigheten och önskat
säkerhetsavstånd och systemet anpassar
hastigheten enligt det.
Vakenhetssystem kontrollerar förarens
körsätt och identifierar förändringar som
orsakas av trötthet. Systemet varnar föra-
ren och föreslår en paus i körningen.
OM SPELRUMMET MINSKAR
Hastighetsvarnare meddelar hastighets-
begränsning och varnar om överhastighet.

BRA
HELH
Säke
fö r a r e r h e t s t e k n i k
ET
n i att en stö
men e vara f der
rsä öru
fullt a tter inte e tseende,
geran tt ans
d va
huvud e. Föraren rs-
ansva har
ret.

30 31
 OM SPELRUM SAKNAS
OM SPELRUM SAKNAS
Kollisions-
krafterna
överraskar
Att krocka med ett fast hinder i 50
km/h motsvarar att falla huvudstupa
från taket på ett trevåningshus. När
kollisionshastigheten fördubblas,
fyrdubblas kollisionskrafterna.
AN
BI L B VÄ ND Man kan inte hålla sig fast med
Ä LTE
I BAKS OCKSÅ enbart armar och ben vid en krock.
Om d
e som ÄTET Bilbälten och krockkuddar för-
in
te an åker hindrar att de som färdas i bilen slår
v
kollis änder bi i baksäte emot bilens inredning. En krock-
ion lbält t
som kraschar e vid en kudde fungerar som den ska endast
sitte de de
r fra
mför m tillsammans med bilbältet. Informa-
.
tion om bilens säkerhetsutrustning
finns i handboken.

En förutseende förare är alltid också beredd på

det värsta. Har du någon gång funderat över hur
du skulle kunna lindra följderna av en olycka? 50 km/h 100 km/h

32 33
 OM SPELRUM SAKNAS
Transport av barn i bil
Användning av säkerhetsanordning-
ar sparar människoliv och lindrar
Ett babyskydd som En bilbarnstol som monteras skador. Enligt lagen ska föraren och
placeras bakåtvänt
ger det bästa skyddet.
med ryggen i färdriktningen
skyddar bäst barnets huvud
passagerarna använda bilbälte i bil.
Ett barn under 135 cm ska använda Lär dig agera i
till sin vikt anpassad säkerhetsan-
en nödsituation
och hals vid en eventuell
kollision. ordning. Barnets vårdnadshavare
ansvarar för att säkerhetsanordning
används och om vårdnadshavaren Nödnumret är 112 Agera rätt utgående från situationen
inte är med är det föraren som är Uppdatera dina kunskaper i första hjälp • Förhindra ytterligare olyckor
ansvarig. genom att delta regelbundet i första genom att varna övrig trafik.
hjälp-kurser. En snabb och sakkunnig • Alarmera efter hjälp genom
Små barn 9–18 kg hjälp på olycksplatsen kan vara avgö- att ringa 112.
Baby 0–13 kg
rande för offren. Lagen förpliktar alla • Rädda dem som är i livsfara.
att hjälpa vid behov och att förhindra • Ge första hjälp vid behov.
ytterligare skador.
Gör en värdering av situationen
när du anländer till en olycksplats. Bli
SÄ KRAST inte kvar på olycksplatsen som publik
Låt b
Med hjälp av en bältesstol Ungefär när barnet åtmi arnet å om offren redan får hjälp. Om din hjälp
nsto k
ne ti a bakåtv behövs är du tvungen att hjälpa till,
eller en bälteskudde gör man är tio år kan det ll tre ä
års å nt
det möjligt för ett barn över använda enbart lder. även fastän du har bråttom.
18 kg att använda bilbältet. bilbältet utan
En bältesstol är att föredra bältesstol eller
framom en bälteskudde bälteskudde.
då den även ger sidoskydd.
Om man ändå använder en
bälteskudde ska man se till att
huvudstödet hamnar rätt.
Barn över 18 kg
Barn öve
r 135 cm

34 35
 Julkaisija: Liikenneturva • ISBN: 978-951-560-175-9
Utgivare: Trafikskyddet • ISBN: 978-951-560-175-9
km/h km/h km/h

Kom ihåg bilbältet.

Redan i tätortshastigheter kan en krock lätt motsvara ett hopp från
ett våningshus. Kom ihåg bilbältet – i trafiken uppstår situationer
som du inte klarar av ens med den bästa körskickligheten.