Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • Modus Novus

    Uploaded by

    Jorge Care
    24 views111 pages

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    24 views111 pages

    Modus Novus

    Uploaded by

    Jorge Care

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 111
    MODUS NOVUS Larobok i Lehrbuch in Studies in fritonal melodilasning freitonaler Melodielesung reading atonal melodies Lars Edlund AB Nordiska Musikférlaget / Edition Wilhelm Hansen Stockholm Lars Edlund MODUS NOVUS Larobok i Lehrbuch in Studies in ritonal melodilésning — freitonaler Melodielesung —_reading atonal melodies AB NORDISKA MUSIKFORLAGET/ EDITION WILHELM HANSEN STOCKHOLM Wilhelm Hansen, Musi-Forlag J. W, Chester Lid ‘Kabenhsvn ‘Loadon [Norsk Musikforiag A/S ‘Edition Wiel Hansen ‘Oslo rankfurt a. M. fur 2. Edition Wilhelm Hansen/Chester Music New York lc Distribution; Magnamusic Baton Ine FORORD. Denna lirobok ar ett forsdk att angripa notlisningsproblem i somband med 1900-talets icke dur/molltonala musik. Den har vuxit fram direkt ur {orfattarens praktiska erfarenheter som lirare i gehrsutbildning vid Kungl. Musikhigskolan, Stockholm, En god not- Jasningskunskap inom dur/moll-tonaiteten ar Gnskvird, innan arbetet med filjande material pabiras. Férfattaren har i skriften 90m gehdrsutbildning» (Nr 3i serien Publikationer utgivna av Kungl. Musikaliska Akademien med Musikhdgskolan, Stockholm 1963) kort- fattat edogjort for det studium, som helst bir foregi det fritonala gehérs-studiet. I viss utstrickning och med vissaelever torde dock liroboken kunna studeras parallell' med dur/moll-tonalt gehérsarbete. Denna bok tillignas mina elever. Sédertilje 1 maj 1068. Lars Edlund. voRWoRT. Dieses Lehrbuch ist ein Versuch, das Problem des Notenlesens im Zusammenhang mit der nicht dur/moll-tonalen Musik des 20, Jahrhunderts in Angriff zu nehmen. Es ist direkt aus den praktischen Erfahrungen des .Autors als Lehrer fir Gehdrausbildung an der Kéniglichen Musikhochschule in Stockholm hervorgegangen. Eine gute Kenntnis des Notenlesens innerhalb der Dur/Moll-To- nalitt it wiinschenswert,ehe die Arbeit mit dem folgenden Material begonnen wird. Der Autor hat in der Schrift »Om gehdrsutbild- ‘inge*) (Nr. 3 in der Serie Publikationer utgivna av Kungl. Musikaliska Akademien med Musikhgskolan, Stockholm 1963) kurz iber das Studium berichtet, das dem freitonalen Gehérstudium am besten vorausgehen soll. In gewissem Ausmass und mit bestimmten Schiller diirfte jedoch das Lehrbuch parallel mit der dur/tonalen Gehirarbeit studiert werden. kinnen, Dieses Buch ist meinen Schiller gewidmet. Ober obi ee od Lars Edlund. FOREWORD. This text-book is an attempt to tackle the problems connected with the reading of 20th-century music that is not major/minor-tonal. It has been evolved out of the author's practical experience as a teacher in aural training at the Royal Academy of Music in Stock- holm.ttis desirable that the student should be proficient in reading major/minor-tonal music before he starts working with the follow {ng material. In my booklet “Om gehirsutbildning”™) (No. 3 in the sere Publikationer uigivna av Kungl. Musialiska Akademien med Musikhdgskolan, Stockholm, 1968), I gave a brief account of the studies which should preferably precede the aural training for atonal msc, To some tents however, and by ome students, the book canbe studied atthe sme time as aural traning for msjr/ninor tonal musi. T dedicate this book to my pupils. 7 zi Sédentilje, May, 196. ) Conesing Aol Trin ee INNEHALLSFORTECKNING INHALT REGISTER Page Tledning inleitung Introduction 1s Studieanvisningar 7. Studienanweisungen. Directions for Study « 4 Absolut gehir 8 Absolutes Gehor . Absolute Pitch . 15 Kapitel: Kapiteln: Chapters: 1 Stor och liten sekund, renkvart. 17 I Grosse und kleine Sekunde ..... 17 [Major and minor second . 7 TH Ren kvint ..-+.+++ ++ 25 IL Reine Quint . 25 I Perlect fifth .... 2% IL Stor och liten ters ....¢.2.0++2 $1 TIT Grosse und kleine Terz «2.2... 31 II Major and minor thirds 31 IV Melodiexempelfrin literaturen, VI. Melodienbeispiele aus der IV _ Examples of melodies from the {(Tillimpningsovningar pi kap. ratur. (Obungsstiicke 2u Kaj repertoire. (Application exercises II)... Im : for Chapters IID) .......... 40 V_Tritonus Tritonus The Tritone .....++ 9 VI_Liten sext Kleine Sext Minor sith « 56 VIL Stor sext « Grosse Sext Major sixth « 6 VIII Melodiexempel frin littraturen, VIII. Melodienbeispiele aus der Lite- Examples of melodies from the (Tillampningsévningar pa kap. tatu, (Obungsticke 20 Kapitel repertoire. (Application exercises v—vD) . 6 v—v. 6 for Chapter VIED). 6 IK _Liten septima .. 81 IX Kleine Septime Sie 81 IX Minor seventh . 81 X_— Stor septima ... 87 X Grosse Septime 87 X Major seventh . 81 XI Melodiexempel frin literaturen. XI Melodienbeispicle aus der Lite- XI Examples of melodies from the (Tillimpningsévningar pi kap. ratur. (Obungsstcke zu Kapitel repertoire. (Application exercises TKN) eetesssersssesseesee 2 IX-X) 2 for Chapter IX—X) .. Cy XML Intervall strre in oktaven. XII Intervalle grésser als die Oktave. XI Compound intervals. -Weit Vidmélodik .....-.. 105 Weitmelodik melodik” 105, INLEDNING Gehorsutbildningens huvudmal bir vara att utveckla musika- lisk receptivitet. De olika dvningsmomenten. lasning (avista- sing), diktat mm, bor inte betraktas som mal i sig sjlva, utan som medel i strivan mot denna musikaliska receptivitet. Det ror sig om ett konkret studium: att utveckla formagan tll medveten ‘och Klar uppfattning av musikaliska strukturer. Denna uppfatt- nings{ormaga ar visserligen primiet beroende av snabb och exakt listeknik och av de fardigheter som ovas i det exakta diktatet, ‘men den inkluderar ven musikaliskt-emotionella moment. Det 4 viktgt att dessa moment ej gir forlorade i gehirsstudiet. Den musilaliske yrkesmannen bor visserligen mera detaljerat an mu- siklyssnaren kunna redogira fr det konstruktica i den musi- Kaliska gestalten, den musikaliska gestiken, men viktigast for bia dr det at dig kinsla for nyanserna i uttrycket. For de flesta rmiinniskor betyder val ocksé kanslan for det musikalska sprakets nyanser mera in behirskningen av dess grammati, Denna bok vinder sig fins till musikstuderande och den be- hhandlar i forsta hand melodilésningen i samband med 1900-taets musik. Den traditionella gehirsutbildningen har haft sin férut- sattning i dur/moll-tonaliteten och har hait som mal gehorsmas- sig behirskning av dur/moll-tonal musik. Gehérsmetodiken har allt bestimis av det musikaliska stoffet och den har under denna cepok grundats pt den tonala kadensens lagar. Men med dur/moll- {onalitetens »sammanbrotty stir vi inom gehérsutildningen i en helt ny situation. Den traditionella gehirsmetodiken ticker inte 1900-talets musik. I och fir sig ir det maturligt, att fa, om ens nigra, férsik har gjorts pa det gehiirsmetodologiska planet i sam- band med musik efter dur/moll-epoken. Om vi niimligen forut- sitter sanningen i att metodiken i stor utstrickning bestims av studiestolfets art, si fljer hirav, att vi maste ha ett visst pers- pektiv pi detta stoff, innan vi kan finna gods metodolodiska for- slag. Vi miste ha perspektivet {or at uppticka de stoffets struk- turer, pi vilka var metodik skall byggas. Nu frigar vi: finns det inom den musik, som hitills kompo- nerats under 1900talet, nagra sidana logiska struktureringsprin- ciper. som kan tjina som underlag for en gehorsmetodik? Tidigare var metodiken grundad pi dur/moll-tonalitet med treklangen som Klangligt fundament, Finns det i 1900-talets musik liks War onalitetpinip och niga ks set uppfattbar ang lig fundamental-gestalt? — Vi miste givetvis besvara denna fraga med nej! Det studiematerial, om har dverlimnas, har emel- utformats kring ett antal Klangliga och melodiska gestalter, som, enligt férfattarens uppfattning, har spelat en viss roll vid undvikandet av dur/moll-ionala bindningar inom 1900ctalets mu- sik, (Nar har talas om 1900-talet,s&.underforstas ungefirnférsta halften av 1900-talet!» Gehirsmetodologiska problem i samband med den nyaste sk. radikala musiken behandlas icke.) Dessa gestalter ar, med hansyn till vilka intervall de innehiller, grup- perade i kapitel med stigandle svarighetsgrad. Varje kapitel kan Aven siges behandla ett eller Nera sarskilda interall. Men en av forfattarens huvudteser r, att stor sikerhet i avlasandet och av- sjungandet av ensklda intervall ine alltid air en garanti for s3- erhet i fritonal melodilésning, Detta beror pa. att de flesta lever fortfarande upplever intervallen med dur/moll-tonala tydningar, vilket givetvs i sin tur sammanhinger med att den faktor. som sedan barndomen mest verksamt utformar vart gehir, var kinsla {Br tonsammanhengen, annu altjimt ar den durimoll-tonala mu- siken, Den gehirsmetodiskt viktigaste uppgifien blir alltsi mu, att ‘va sidana kombinationer av interval, som stir den dur/mnll: tonala tydningen av varje enskit interval. Det stir Klart att det enskilda intervallet som sjlvstindig, »atonal» gestalt har stor betydelse i detta arbete. Men elevens behirskning (med dga och rai) av interval-iran i absolut mening ar har bara en_forut- sittning for det fortsatta studiet, som forfattaren skulle vila be- teckna med ord som »gehirsmissigt gestaltstudium eller dy tik Notlisningen ar en svr konst och dess mekanik dic en mycket komplicerad process. Tank, som en jimférels, pa barnets mida att sna festa kisivningar fora samman bokstaver och stavelser till gestalter, som ar sprikliga symboler inte bara for konkreta ting tutan ven for abstrakta begrepp. kinda eller okinda fir amet. Notskriften stir i énnu oklarare férhéllande till det som den ir symbol for: den Klingande musiken, den mest abstrakta ‘och begreppslésa av konstarter! Fardighet i nothisning kraver mycket arbote, sirsklt efter de vildiga omvandlingar var mu- 7 sikaliska samtid har bevitinat, bl.a. pi tonalitetens omrade. Denna bok ar ett forsok att samla ett studiemateral for detta bete. Det ar forfattarens férhoppning att andra skall stimuleras att komplettera materialet med nya idéer och nya utgivor! STUDIEANVISNINGAR Tnnehillet i bokens kapitel ar principiellt uppbyggt Kring {oljande rubsiker: 1. Presentation av intervall materiale. 2. Férdvningar. 8. Meledien 4. Ackord-serier Dessutom finns kapitel med »Melodiexempel fran Iiteraturen> Inlagda pi fyra ola stadier i hapiteliden, Hii ges nigra anvisningar pi materialets pedagogiska anvinnd- ing Fordvningar. Desa bestir av ett 30-tal kota fraser uppbygeda pa det aktuella intervallmaterialet, Fraserna kan anvindas pi foljande sit (a) Frasen sjunges efter noterna. (b) Eftersjungning, Eleven ser ej notbilden. Liraren namnger forsta tonen, spelarfrasen. Eleven upprepar den med sing pi tonnamn utan instrumentat stid. (©) Elterspelning, Samma som (b), men eleven upprepar frasen pi sitt instrument, (2) Lokalisera avvikelser frin notbilden, Eleven ser noterna. Liraren spelar eller sjunger frasen med nagon eller nigra toner fel. Eleven analyserar »felspelningen>.. (e) Diktat. Liraren uppgerforsta tonens namn (och event. ven taktar), spelar igenom frasen (vid behov flera ginger). Eleven sjunger frasen (ej pi tonnamn!), varefter den. no- teras. (, Efterspelning eller eftersjungning i transponerat lige. Detta ar ett moment som ar sarskit skit for clever med olka former av absolut gebir. Se sirskild rubrik sid. 8 ‘Nu gir man givetvis inte si, att man férst arbetar med fér- ‘uning nr 1 enligt momenten (a)—(f). Di bleve exempelvis dik- tatet en nog si val férberedd uppgilt. Prineipen bir i stillet vara den, att man gir igenom alla (eller et flertal av) frdvningama cenligt ndgot av momenten, exempelvis enligt (a), varefter man bérjarfrin birjan och utfor dem som (2), () eller dylikt.Frasemna fr Ullickligt manga och oftatillréckligt lika varandra for att ‘man inte skall lira dem utantil efter ett ovningsmoment. En del av forévningara ar noterade med enbart svarta not- hhuvuden. Meningen ar att de skallsjungas pi tonnamnn frin olka utgangspunkter och med olika rytmiseringar, exempelvis enligt foljande formle: A Af FAIA 111 Melodier, Melodierna skall sjungas av eleven pa limplig sta- yelse, ej pi tonnamn, De skall av liraren ges som lixor, som ontrollerast Instuderingen far sjlvfallet inte ske med stad av piano ed., men diremot bir man ibland kontrllera sig vid ett tdlstmt piano. Stor vikt ligges vid avlisandet och upplevandet av de melodiska gestaltema och deras organiska sammanhang i det melodiska skeendet. Se kommentaren tll melodi nr 1, Kap. I, (sid. 22). Vid kontrollen av elevernas sing bér liraren Klart “aja emellan sidana felsjungningar som beror pi osikerhet pi intervallet som sidant och sidana som har med intonationen att ra. Bida felen skallgivetvis angripas Betiffande intonationen: ‘Om man énskar att melodiemas slutton skall jverensstimmma med motsvarande ton pa ett valstimt Klaver, sii miste man sjunga, valtempererats! metodologiskt hinseende finns ingen anledning att hysa dver- driven ridsla for elevens eventuella beniigenhet att avlasa och uppleva dur/moll-tonala celler i melodiema. Om eleven bara vnjer sig vid de téta ymutationemap dessa celler emellan, si framjas notlisnings-rtinen, trots denna dur/moll-tondla intolk- ning. Med store erfarenhet forsvinner behovet av den. Melodierna har komponerats av forfattaren, Ackordserier. Kinslan for klang spelar en mycket stor roll { vir tids musik. Detta gillersival harmoniken som den Klangliga, Koloriten. Sarsklt den allra senasie, pi klangen starkt koncen- trerade musiken, kriver nya initiativ inom gehérsutbildningen. De hair meddelade ackord-seriema kan bl, anviindas pa féjande sit: (@) Ackord-diktat, Eleven ser ej notema, Liraren uppger forsia tonen, spelar sedan varje ackord, (orslagsvis wa ginger med c:a\5 sek. mellanrum. Eleven noterar. Det noterade genomgis och kontrolleras. (&) Eleven ser notema. Eleven anslir ackorden ett och ett, liter varje Klang Ijuda medan han sjunger ackordtonema pi tna nediin och upp. = (6) Eleven ser noterna, Han anslir ackorden ett och ett. Medan ackord Iiuder forutsitter han sig sjunga pa tonnamn en vss ton ur det dande ackordet. Han kontrollerar sig. Melodiexempel frén litteraturen. Litteratur-exemplen kan an- vvandas pi samma sitt som férvningarna och melodiema. Manga av dem ar pi grund av omfing och lige inte méjliga at sjunga. ‘Abetsoomenten under >Férdvningarn sd 7, ger frag pa ur dessa citat kan anviindas. Liraren bér om méjligt ge eleven en {restillning om den fullstindiga kompositoriska situation, vari citaten ursprungligen {6rekommer. Av denna anledning inleds dessa kapitel med citat av en killforeckning med exakta sidhan- visningar tl tillgingliga utgivor. — Citaten ar himtade frin ett Degrinsat urval av 1900-talets klassiker och frin nigra svenska tonsittar. ABSOLUT GEHOR OCH MELODILASNING Sirsklda problem moter i samband med absolut gehir. Blever ‘med ett perfekt sk. aktict absolut gehor har i rege fa svarigheter Thirties dt ger mele ochhamenk Den ar sik. passot absolut gehar, dvs. de, som kan héra vilka toner som sjungs eller ansls pa piano eller annat instrument, men som inte Tika sikert kan sjunga noterad eller begird ton, dessa elever be- finner sig ofta i en besvirlig mellanstillning intr fritonala not- lisningsuppgifter. S4 linge uppgiftema giller dur/moll-funktio- nell melodik kan detta passiva gehér fungera utmirkt, Det ab- soluta gehiret ar ju till storsta delen en form av minne, och hir ltgir minnesobjekten férmodligen bide absoluta tonhijder och

    You might also like