FANUC Series 0+-MODEL F: Användarhandbok

FANUC Series 0+-MODEL F
För svarvsystem
ANVÄNDARHANDBOK
B-64604SW-1/01
• Ingen del av denna handbok får återges på något sätt.
• Alla specifikationer och konstruktioner kan ändras utan föregående meddelande.
Produkterna i denna handbok följer Japans “Foreign Exchange and Foreign Trade Law”.
Vid export från Japan krävs en exportlicens utfärdad av Japans regering. Övriga modeller i
handboken kan också vara underställda exportkontroller.
Vidareexport till tredje land kan kräva ett tillstånd från regeringen i landet som exporten
ska ske från. Dessutom kan produkten regleras av USA:s statliga bestämmelser om
vidareexport till tredje land.
Vid export eller vidareexport av dessa produkter, kontakta FANUC för rådgivning.
Produkterna i handboken tillverkas under strikt kvalitetskontroll. Om en allvarlig olycka

eller förlust emellertid kan förutses på grund av ett fel hos produkten, ska säkerheten
beaktas noggrannt.
I denna handbok har vi försökt att beskriva alla olika frågor i så stor utsträckning som
möjligt.
Vi kan dock inte beskriva allt som inte får göras och inte kan göras.
Det som inte specifikt beskrivs som möjligt i denna handbok ska därför anses vara
"omöjligt".
B-64604SW-1/01 SÄKERHETSÅTGÄRDER
SÄKERHETSÅTGÄRDER
s
Detta avsnitt beskriver säkerhetsåtgärderna som gäller vid handhavandet av CNC-maskiner.
För att CNC-utrustade maskiner ska fungera på ett säkert sätt är det viktigt att dessa föreskrifter följs noga
(beskrivningarna i detta avsnitt förutsätter denna maskinkonfiguration). Märk att vissa säkerhetsåtgärder
endast gäller specifika funktioner som inte finns på alla CNC-maskiner.
Användaren måste också följa de maskinspecifika säkerhetsföreskrifterna i den relevanta handbok som
tillhandahålls av maskintillverkaren. Innan maskinen tas i drift eller programmering av styrprogram sker,
är det operatörens skyldighet att göra sig förtrogen med innehållet i denna handbok och den relevanta
handbok som tillhandahålls av maskintillverkaren.
INNEHÅLL
DEFINITION AV VARNINGSTEXTER OCH OBS!-INFORMATION .................................................s-1

ALLMÄNNA SÄKERHETSREGLER......................................................................................................s-1
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR PROGRAMMERING...................................................................s-3
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR HANTERING...............................................................................s-5
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR DAGLIGT UNDERHÅLL ...........................................................s-7
DEFINITION AV VARNINGSTEXTER OCH OBS!-INFORMATION

Denna maskinhandbok innehåller säkerhetsåtgärder för att förhindra person- och maskinskador.
Säkerhetsåtgärderna är uppdelade i Varning och Var försiktig, beroende på vilka risker som föreligger.
Under OBS! sammanfattas kompletterande information. Läs alltid varningstexterna och den
kompletterande informationen innan maskinen tas i drift.
VARNING
Anger att risk för personskada och/eller maskinskada föreligger om man inte
följer de givna anvisningarna.
VAR FÖRSIKTIG
Anger risk för maskinskada om man inte följer de givna anvisningarna.
OBS!
Här ges kompletterande information.
• Läs denna handbok noga och förvara den på en säker plats.
ALLMÄNNA SÄKERHETSREGLER
VARNING
1 Kontrollera alltid först maskinens funktion innan du börjar bearbeta ett
arbetsstycke. Börja därför med att provköra t.ex. ett enkelt block,
matningsövermanning eller maskinspärr innan du startar en produktion eller kör
maskinen utan verktyg och arbetsstycke. Om man inte kontrollerar att maskinen
fungerar på rätt sätt kan maskinen bete sig på ett oväntat sätt, vilket kan skada
arbetsstycket och/eller maskinen eller användaren.
s-1
SÄKERHETSÅTGÄRDER B-64604SW-1/01
VARNING
2 Innan maskinen tas i drift, kontrollera noga alla inmatade data.
Om maskinen körs med felaktigt specificerade data finns det risk för att
maskinen beter sig oväntat, eventuellt med skador på arbetsstycket och/eller
själva maskinen eller personskador.
3 Kontrollera att matningshastigheten är anpassad till den avsedda operationen.
Varje maskin har generellt en maximalt tillåten matningshastighet.
Matningshastigheten varierar med respektive bearbetning. I den handbok som
medföljer maskinen anges den maximalt tillåtna matningshastigheten.
Om maskinen arbetar med en annan hastighet än den tillåtna finns det risk för
att maskinen beter sig oväntat, eventuellt med skador på arbetsstycket och/eller
4 Kontrollera noga kompenseringsriktningen och kompenseringsvärdet när
verktygskompenseringsfunktionen används.
Om maskinen körs med felaktigt specificerade data finns det risk för att
maskinen beter sig oväntat, eventuellt med skador på arbetsstycket och/eller
5 CNC- och PMC-parametrarna har ställts in i fabriken. Normalt behöver de inte
ändras. Om en parameter dock måste ändras, säkerställ att du är helt insatt i
parameterns funktion innan den ändras.
En felinställd parameter kan medföra att maskinen beter sig oväntat, eventuellt
med skador på arbetsstycket och/eller själva maskinen eller personskador.
VAR FÖRSIKTIG
1 Omedelbart efter strömtillslaget får inga knappar på MDI-panelen tryckas ned
förrän positionsdisplayen eller larmskärmen visas på CNC-maskinen.
Vissa av knapparna på MDI-panelen används för underhåll eller andra särskilda
manövrar. Om man trycker på någon av dessa knappar kan CNC-maskinen
försättas i ett annat tillstånd än det normala. Om maskinen startas i detta
tillstånd kan den bete sig på ett oväntat sätt.
2 CNC-maskinen levereras tillsammans med en instruktionsbok och en
programmeringshandbok som ger en heltäckande beskrivning av
maskinfunktioner, inklusive eventuella tillvalsfunktioner. Observera att
tillvalsfunktionerna kan variera mellan olika maskinmodeller. Det kan därför
hända att vissa av de funktioner som beskrivs i handböckerna inte gäller för en
viss modell. Kontrollera maskinspecifikationen vid tveksamheter.
3 Vissa funktioner kan ha införts på önskemål av maskintillverkaren. Hur dessa
funktioner används och vilka säkerhetsföreskrifter som gäller framgår av
instruktionsboken från maskintillverkaren.
4 LCD-skärmen tillverkas med en väldigt exakt tillverkningsteknik. En del pixlar
kanske inte aktiveras eller förblir aktiverade. Detta fenomen är en vanlig
egenskap på LCD-displayer och är inte någon defekt.
OBS!
1 Program, parametrar och makrovariabler lagras i ett permanentminne i
CNC-maskinen. Dessa data bibehålls normalt även när strömmen stängts av.
Dessa data kan dock raderas av misstag eller så kan man tvingas att radera alla
data i permanentminnet under en felsökning.
Av praktiska skäl bör man därför göra en säkerhetskopia av alla viktiga data och
spara säkerhetskopian på säker plats.
s-2
OBS!
2 Man kan bara skriva över maskinprogram till permanentminnet ett begränsat
antal gånger.
"Höghastighets programförvaltning" måste användas när registrering och
radering av maskinprogram ofta upprepas på sådant vis att maskinprogrammen
automatiskt hämtas från en PC för varje bearbetning.
I läget "Höghastighets programförvaltning" sparas inte programmet till
permanentminnet vid registrering, modifiering eller radering av program.
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR PROGRAMMERING

I detta avsnitt behandlas de viktigaste säkerhetsåtgärderna rörande programmering. Läs igenom
ANVÄNDARHANDBOKEN noga så att du är väl förtrogen med dess innehåll innan du börjar
programmera.
VARNING
1 Inställning av ett koordinatsystem
Om ett koordinatsystem ställs in felaktigt kan maskinen bete sig oväntat då
programmet utför ett annars giltigt rörelsekommando. En sådan oväntad
operation kan skada verktyget, maskinen och arbetsstycket, med risk för
personskador.
2 Positionering med icke-linjär interpolation
När positionering sker med icke-linjär interpolation (positionering med icke-linjär
rörelse mellan start- och slutpunkterna) måste verktygsbanan kontrolleras
noggrant före programmeringen. Positioneringen sker med snabbtransport. Om
verktyget kolliderar med arbetsstycket kan det skada verktyget, maskinen och
arbetsstycket, med risk för personskador.
3 Funktion som involverar en rotationsaxel
Vid programmering av en polär koordinatinterpolation eller
normal-riktningsstyrning (vinkelrät) måste man vara noga med rotationsaxelns
hastighet. Felaktig programmering kan göra att rotationsaxelns hastighet blir
alldeles för hög. På grund av centrifugalkraften kan chucken då tappa greppet
om arbetsstycket om detta inte har monterats på rätt sätt. Ett sådant missöde
kan skada verktyget, maskinen och arbetsstycket, med risk för personskador.
4 Omvandling mellan tum- och metersystemet
Omställning mellan tum och metriska enheter påverkar inte mätdata för
arbetsstyckets origooffset, parameter eller aktuella position. Bestäm därför vilket
måttsystem som ska användas innan maskinen startas. Att starta en operation
med felaktigt specificerade data kan skada verktyget, maskinen och
5 Styrning av konstant ythastighet
När en axel som styrs med en konstant skärhastighet närmar sig origo för
arbetsstyckets koordinatsystem, kan spindelvarvtalet bli för högt. Därför måste
en maximalt tillåten hastighet specificeras. Om fel maximalt tillåtna hastighet
specificeras kan detta skada verktyget, maskinen och arbetsstycket, med risk för
personskador.
s-3
VARNING
6 Slaglängdskontroll
Efter strömtillslaget, genomför vid behov en manuell referenspunktsuppsökning.
Slaglängdskontrollen kan inte utföras förrän efter en manuell
referenspunktsuppsökning. Observera att när slaglängdskontrollen är inaktiverad
utlöses inget larm även om en rörelsebegränsning överskrids. Detta kan skada
verktyget, maskinen och arbetsstycket, med risk för personskador.
7 Interferenskontroll för varje kanal
En interferenskontroll för varje kanal utförs baserat på verktygsdata som
specificerats under automatisk drift. Om verktygsspecifikationen inte motsvarar
det verktyg som används kan interferenskontrollen inte utföras på rätt sätt. Detta
kan skada verktyget, maskinen och arbetsstycket, med risk för personskador.
Efter strömtillslaget, eller när man valt en verktygsbärare manuellt, ska alltid den
automatiska driften startas och numret på det verktyg som ska användas
specificeras.
8 Samma adresskommando i samma block
G-kod eller M-kod som inkluderar samma adress kan inte programmeras i
samma block. Om du använder samma adress finns det risk för att maskinen
beter sig oväntat, eventuellt med skador på arbetsstycket och/eller själva
maskinen eller personskador. Kommando i separat block. (Om adress P, se
bilagan ”Lista över funktioner omfattande adress P i programkommandot”)
VAR FÖRSIKTIG
1 Absolut/inkrementalt läge
Om ett program som skapats med absoluta värden körs i det inkrementella
driftläget eller vice versa, kan maskinen bete sig på ett oväntat sätt.
2 Val av plan
Om ett felaktigt plan specificeras för cirkulär interpolation, spiralinterpolation eller
för en fast cykel, kan maskinen bete sig på ett oväntat sätt. För mer information,
se motsvarande funktionsbeskrivning.
3 Skippa momentbegränsning
Innan man skippar momentbegränsningen måste momentbegränsningen
tillämpas. Om ett kommando för att skippa momentbegränsning specificeras
utan att faktiskt tillämpas, utförs ett rörelsekommando utan att något skip utförs.
4 Programmerbar spegling
Observera att programmerade arbetsoperationer kan ändras väsentligt när en
programmerbar spegling aktiveras.
5 Kompenseringsfunktion
Om ett kommando baserat på maskinkoordinatsystemet eller ett
referenspunktuppsökningskommando ges i kompenseringsfunktionsläget,
avbryts kompenseringen tillfälligt vilket får maskinen att bete sig på ett oväntat
sätt.
Innan något av dessa kommandon körs ska därför kompenseringsfunktionsläget
alltid avbrytas.
s-4
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR HANTERING

Detta avsnitt behandlar säkerhetsåtgärder rörande maskinens betjäning. Läs igenom den bifogade
ANVÄNDARHANDBOKEN noga så att du blir väl förtrogen med vad som står i den innan du börjar
använda maskinen.
VARNING
1 Manuell drift
Bestäm verktygets och arbetsstyckets aktuella position när maskinen körs
manuellt och kontrollera också att rörelseaxeln, riktningen och
matningshastigheten är rätt specificerad. Om maskinen handhas på ett felaktigt
sätt kan det skada verktyget, maskinen och arbetsstycket, med risk för
personskador.
2 Manuell referenspunktsuppsökning
Efter strömtillslaget utförs en manuell referenspunktsuppsökning vid behov.
Om maskinen körs utan föregående manuell referenspunktsuppsökning kan den
bete sig på ett oväntat sätt. Slaglängdskontrollen kan inte utföras innan den
manuella referenspunktsuppsökningen har gjorts.
En oväntad manöver i maskinen kan skada verktyget, maskinen, arbetsstycket
eller orsaka personskada på användaren.
3 Manuellt sifferkommando
När du ger ett manuellt sifferkommando ska den aktuella placeringen av
verktyget och arbetsstycket fastställas, och se till att rörelseaxeln, riktningen och
kommandot har angetts korrekt, och att de angivna värdena stämmer.
Om maskinen används med ett felaktigt angivet kommando kan det skada
4 Handrattsmatning
Vid handrattsmatning med stor skalfaktor, t.ex. 100, förflyttas verktyg och bord
med hög hastighet. Vårdslöst handhavande kan skada verktyget och/eller
maskinen, med risk för personskador.
5 Urkopplad övermanning
Om övermanningsfunktionen är inaktiverad (enligt specifikationen i en
makrovariabel) under gängskärning, fast gängning eller annan gängskärning, är
hastigheten inte förutsägbar. Detta kan skada verktyget, maskinen och
6 Origo-/förinställningsoperation
En origo-/förinställningsoperation får aldrig utföras när maskinen är
programstyrd. Annars kan maskinen bete sig på ett oväntat sätt vilket kan skada
7 Förskjutning av arbetsstyckets koordinatsystem
Manuella ingrepp, maskinspärr och spegling kan orsaka en förskjutning av
arbetsstyckets koordinatsystem. Innan maskinen körs med programkontroll ska
du bekräfta koordinatsystemet noga.
Om maskinen körs med programkontroll utan att det finns utrymme för ändringar
i arbetsstyckets koordinatsystem, så kan maskinen uppföra sig oväntat, vilket
kan skada verktyget, maskinen, arbetsstycket eller orsaka personskada.
s-5
VARNING
8 Programpanel och menyomkopplare
Med hjälp av programpanelen, menyomkopplare och MDI-panelen kan man
specificera manövrar som inte stöds av maskinens manöverpanel, t.ex.
kommandon för byte av driftläge, ändring av övermanningsvärde och
joggmatning.
Märk dock att om MDI-knapparna används av misstag kan maskinen bete sig på
ett oväntat sätt, vilket kan skada verktyget, maskinen och arbetsstycket, med
risk för personskador.
9 Knappen ÅTERSTÄLL
Om du trycker på knappen ÅTERSTÄLL stoppar det aktuella programmet. Som
en följd av detta stoppas servoaxlarna. Knappen ÅTERSTÄLL kan ibland sluta
fungera på grund av t.ex. problem med MDI-panelen. Om motorerna måste
stoppas ska du därför använda nödstoppsknappen i stället för knappen
ÅTERSTÄLL för att garantera säkerheten.
VAR FÖRSIKTIG
1 Manuellt ingrepp
Om manuella ingrepp utförs under programkörningen kan verktygsbanan ändras
vid omstart av maskinen. Innan maskinen startas om efter ett manuellt ingrepp
är det därför viktigt att kontrollera inställningarna för omkopplarna för manuell
absolutprogrammering, parametrarna och det absoluta/inkrementella
kommandoläget.
2 Matningsstopp, övermanning och enkelblock
Funktionerna matningsstopp, matningsövermanning och enkelblock kan
inaktiveras med systemvariabel #3004 för anpassat makro. Var därför försiktig
när du använder maskinen i detta fall.
3 Testkörning
En testkörning används vanligtvis för att kontrollera maskinfunktionen. Under
testkörningen går maskinen med en testkörningshastighet som avviker från den
motsvarande programmerade matningshastigheten. Testkörningshastigheten
kan ibland vara högre än den programmerade matningshastigheten.
4 Kompensering i MDI-läget för verktygsradie och kutter
Verktygsbanor som programmerats i MDI-läget skall kontrolleras extra noggrant
eftersom kutter- eller verktygsradiekompenseringen i detta fall inte används. När
ett kommando har matats in med MDI-knapparna för att avbryta den
automatiska driften i läget kutter- eller verktygsradiekompensering, bör man vara
extra noga med att kontrollera verktygsbanan när den automatiska driften
återupptas. För närmare information, se motsvarande funktionsbeskrivning.
5 Programredigering
Om maskinen stoppas för redigering av bearbetningsprogrammet (ändra, infoga
eller radera) kan maskinen bete sig på ett oväntat sätt när bearbetningen
återupptas i samma program igen. I princip får man inte ändra, infoga eller
radera kommandon i ett bearbetningsprogram medan det körs.
s-6
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR DAGLIGT UNDERHÅLL

VARNING
1 Byte av minnesbackupbatteri
När man byter batterier i backupminnet ska strömmen till maskinen (CNC) vara
på och nödstoppet utlösas på maskinen. Eftersom detta arbete utförs med
tillslagen spänning och öppet kopplingsskåp får detta arbete endast utföras av
personal som utbildats i maskinens säkerhet och underhåll.
Högspänningskretsarna (markerade med och försedda med ett
isoleringsskydd) får absolut inte vidröras vid byte av batterierna.
Vid kontakt med de oisolerade högspänningskretsarna föreligger extremt hög
risk för elektrisk stöt.
OBS!
CNC-maskinen är försedd med batterier för att bevara minnet så att program-,
offset- och parameterdata kan bibehållas även när nätspänningen är frånslagen.
Om batterispänningen faller visas ett varningsmeddelande om låg
batterispänning på maskinens programpanel eller skärm.
När detta varningsmeddelande visas ska batterierna bytas ut inom en vecka. I
annat fall försvinner informationen i CNC-minnet.
Se "METOD FÖR BYTE AV BATTERI" i kapitel "RUTINUNDERHÅLL" i
ANVÄNDARHANDBOKEN (gemensam för centreringssystemet för
svarv/maskinprogram) för information om hur man går tillväga vid byte av batteri.
VARNING
2 Byte av batteri till absolutpulsgivaren
När man byter batterier i backupminnet ska strömmen till maskinen (CNC) vara
på och nödstoppet utlösas på maskinen. Eftersom detta arbete utförs med
tillslagen spänning och öppet kopplingsskåp får detta arbete endast utföras av
personal som utbildats i maskinens säkerhet och underhåll.
Högspänningskretsarna (markerade med och försedda med ett
isoleringsskydd) får absolut inte vidröras vid byte av batterierna.
Vid kontakt med de oisolerade högspänningskretsarna föreligger extremt hög
risk för elektrisk stöt.
OBS!
Absolutpulskodarna är försedda med batterier för att bibehålla sina absoluta
positioner.
Om batterispänningen faller visas ett varningsmeddelande om låg
batterispänning på maskinens programpanel eller skärm.
När detta varningsmeddelande visas ska batterierna bytas ut inom en vecka. I
annat fall försvinner alla absoluta positionsdata i pulskodaren.
Se underhållshandboken för FANUC SERVOMOTOR αi-serien för anvisningar
om batteribytet.
s-7
VARNING
3 Säkringsbyte
Innan en en trasig säkring byts ut måste du emellertid lokalisera och ta bort
orsaken till att den utlösts.
Av den orsaken ska endast personal som gått igenom lämplig säkerhets- och
underhållsutbildning göra detta.
Högspänningskretsarna får absolut inte vidröras när kopplingsskåpet är öppet för
byte av säkringar (markerade med och försedda med ett isoleringsskydd).
Om en oisolerad högspänningskrets vidrörs föreligger extremt hög risk för
elektrisk stöt.
s-8
B-64604SW-1/01 INNEHÅLL
INNEHÅLL
SÄKERHETSÅTGÄRDER...........................................................................s-1
DEFINITION AV VARNINGSTEXTER OCH OBS!-INFORMATION........................ s-1
ALLMÄNNA SÄKERHETSREGLER........................................................................ s-1
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR PROGRAMMERING..................................... s-3
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR HANTERING................................................. s-5
SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR DAGLIGT UNDERHÅLL ............................... s-7
I. ALLMÄNT
1 ALLMÄNT ............................................................................................... 3
1.1 GENERELLT ARBETSFLÖDE FÖR CNC-VERKTYGSMASKIN................... 5
1.2 OBSERVERA NÄR DU LÄSER HANDBOKEN ............................................. 6
1.3 OBSERVERA VID OLIKA DATATYPER........................................................ 7
II. PROGRAMMERING
1 ALLMÄNT ............................................................................................. 11
1.1 OFFSET ...................................................................................................... 11
2 FÖRBEREDANDE FUNKTION (G-FUNKTION) ................................... 12
3 INTERPOLATIONSFUNKTION............................................................. 16
3.1 POLÄR KOORDINATINTERPOLATION (G12.1,G13.1).............................. 16
3.2 GÄNGSKÄRNING MED KONSTANT STIGNING (G32).............................. 23
3.3 GÄNGSKÄRNING MED VARIABEL STIGNING (G34)................................ 26
3.4 CIRKULÄR GÄNGSKÄRNING (G35, G36) ................................................. 27
3.5 KONTINUERLIG GÄNGSKÄRNING............................................................ 30
3.6 MULTIPELGÄNGSKÄRNING ...................................................................... 31
4 FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR PROGRAMMERINGEN................ 33
4.1 FAST CYKEL (G90, G92, G94) ................................................................... 33
4.1.1 Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90) ..................................................33
4.1.1.1 Rak skärcykel .................................................................................................... 33
4.1.1.2 Konisk skärcykel ............................................................................................... 34
4.1.2 Gängskärningscykel (G92).....................................................................................36
4.1.2.1 Rak gängningscykel........................................................................................... 36
4.1.2.2 Konisk gängningscykel...................................................................................... 39
4.1.3 Cykel för ändplanssvarvning (G94) .......................................................................42
4.1.3.1 Planskärningscykel ............................................................................................ 42
4.1.3.2 Konisk skärcykel ............................................................................................... 43
4.1.4 Att använda fasta cykler (G90, G92, G94).............................................................44
4.1.5 Fast cykel och nosradiekompensering....................................................................46
4.1.6 Restriktioner på fasta cykler...................................................................................47
4.2 FAST MULTIPELREPETERCYKEL (G70-G76) .......................................... 50
4.2.1 Spånskärning vid svarvning (G71).........................................................................51
4.2.2 Spånskärning vid plansvarvning (G72) ..................................................................65
4.2.3 Mallrepetering (G73)..............................................................................................69
4.2.4 Finbearbetningscykel (G70) ...................................................................................73
c-1
INNEHÅLL B-64604SW-1/01
4.2.5 Cykel för ändplansstegborrning (G74)...................................................................77

4.2.6 Borrcykel för ytter-/innerdiameter (G75)...............................................................79
4.2.7 Cykel för multipel gängskärning (G76) .................................................................81
4.2.8 Begränsningar för fast multirepetercykel (G70-G76) ............................................86
4.3 FAST CYKEL FÖR BORRNING .................................................................. 89
4.3.1 Frontborrningscykel (G83)/sidborrningscykel (G87).............................................92
4.3.2 Frontgängningscykel (G84) / sidgängningscykel (G88) ........................................95
4.3.3 Frontborrningscykel (G85)/sidarborrningscykel (G89) .........................................99
4.3.4 Avbryta fast cykel för borrning (G80) .................................................................100
4.3.5 Tillägg av M-kod för fastspänning/lossning i fast cykel för borrning med..........100
4.3.6 Minskning av väntetid för att spindelvarvtalet ska uppnås i fast cykel för
borrning ................................................................................................................101
4.3.7 Skyddsåtgärder som ska vidtas av operatören......................................................103
4.4 GÄNGNING MED FAST TAPP.................................................................. 104
4.4.1 Frontgängningscykel med fast tapp(G84)/sidgängningscykel med fast
tapp (G88) ............................................................................................................105
4.4.2 Cykel för fast steggängning (G84 eller G88) .......................................................110
4.4.3 Avbryta fast cykel (G80)......................................................................................114
4.4.4 Övermanning vid gängning med fast tapp............................................................114
4.4.4.1 Övermanning vid extrahering .......................................................................... 114
4.4.4.2 Övermanningssignal ........................................................................................ 115
4.5 FAST SLIPNINGSCYKEL (FÖR SLIPMASKIN) ........................................ 117
4.5.1 Längdslipningscykel (G71) ..................................................................................118
4.5.2 Längsgående slipningscykel med direkt konstantdimension (G72) .....................120
4.5.3 Oscillerande slipningscykel (G73) .......................................................................122
4.5.4 Oscillerande slipningscykel med direkt konstantdimension (G74) ......................124
4.6 FASNING OCH HÖRN R........................................................................... 126
4.7 SPEGLING FÖR DUBBELREVOLVER (G68, G69) .................................. 132
4.8 DIREKT RITNINGSMÅTTPROGRAMMERING ......................................... 133
5 KOMPENSERINGSFUNKTIONER ..................................................... 139
5.1 VERKTYGSOFFSET ................................................................................. 139
5.1.1 Kompensering för verktygsgeometri samt för verktygsförslitning ......................139
5.1.2 T-kod för verktygskompensation .........................................................................140
5.1.3 Verktygsval ..........................................................................................................141
5.1.4 Kompenseringsnummer........................................................................................141
5.1.5 Kompensering/offset ............................................................................................141
5.1.6 Y-axeloffset ..........................................................................................................144
5.1.6.1 Stöd- eller fristående axlar för Y-axelkompensering....................................... 144
5.1.7 2:a geometri verktygskompensering.....................................................................145
5.1.8 Kompensering av 4:/5:e axeln ..............................................................................147
5.2 ÖVERSIKT ÖVER NOSRADIEKOMPENSERING (G40-G42)................... 150
5.2.1 Imaginär verktygsnos ...........................................................................................150
5.2.2 Riktning för den imaginära verktygsnosen...........................................................152
5.2.3 Offsetnummer och offsetvärde .............................................................................153
5.2.4 Positions- och rörelsekommando för arbetsstycket ..............................................154
5.2.5 Anmärkningar om nosradiekompensering............................................................159
5.3 ÖVERSIKT AV KUTTERKOMPENSERING (G40-G42) ............................ 162
5.4 DETALJER OM KUTTER- ELLER RADIEKOMPENSERING FÖR
VERKTYGSNOS ....................................................................................... 168
5.4.1 Översikt ................................................................................................................168
5.4.2 Verktygsrörelse vid uppstart ................................................................................172
5.4.3 Verktygsrörelse i offsetläget.................................................................................178
c-2
B-64604SW-1/01 INNEHÅLL
5.4.4 Avbrott av verktygsrörelse i offsetläge ................................................................197
5.4.5 Förhindra överskärning på grund av kutter- eller nosradiekompensering............203
5.4.6 Interferenskontroll ................................................................................................207
5.4.6.1 Operation som ska utföras om interferens bedöms föreligga .......................... 210
5.4.6.2 Larmfunktion för interferenskontroll............................................................... 210
5.4.6.3 Funktionen kontroll för undvikande av interferens ......................................... 212
5.4.7 Kutter- eller nosradiekompensering för inmatning från MDI ..............................217
5.5 VEKTORINDRAGNING (G38) ................................................................... 219
5.6 CIRKULÄR HÖRNINTERPOLATION (G39) .............................................. 220
5.7 UTVIDGAT VERKTYGSURVAL ................................................................ 222
5.8 AUTOMATISKT VERKTYGSOFFSET (G36, G37).................................... 225
6 MINNESOPERATION MED serie 10/11-FORMAT............................. 228
6.1 ADRESSER OCH SPECIFICERBARA VÄRDEOMRÅDEN FÖR serie
10/11-PROGRAMFORMAT ....................................................................... 228
6.2 ANROP AV UNDERPROGRAM ................................................................ 228
6.3 FAST CYKEL............................................................................................. 229
6.3.1 Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90) ................................................229
6.3.1.1 Rak skärcykel .................................................................................................. 229
6.3.1.2 Konisk skärcykel ............................................................................................. 231
6.3.2 Gängskärningscykel (G92)...................................................................................232
6.3.2.1 Rak gängningscykel......................................................................................... 232
6.3.2.2 Konisk gängningscykel.................................................................................... 235
6.3.3 Cykel för ändplanssvarvning (G94) .....................................................................238
6.3.3.1 Planskärningscykel .......................................................................................... 238
6.3.3.2 Konisk skärcykel ............................................................................................. 239
6.3.4 Hur man använder fasta cykler.............................................................................241
6.3.5 Fast cykel och nosradiekompensering..................................................................242
6.3.6 Restriktioner på fasta cykler.................................................................................243
6.4 FAST MULTIREPETERCYKEL ................................................................. 246
6.4.1 Spånskärning vid svarvning (G71).......................................................................246
6.4.2 Spånskärning vid plansvarvning (G72) ................................................................257
6.4.3 Mallrepetering (G73)............................................................................................261
6.4.4 Finbearbetningscykel (G70) .................................................................................264
6.4.5 Cykel för ändplansstegborrning (G74).................................................................268
6.4.6 Borrcykel för ytter-/innerdiameter (G75).............................................................270
6.4.7 Cykel för multipel gängskärning (G76) ...............................................................272
6.4.8 Begränsningar för den fasta multirepetercykeln för borrning ..............................278
6.5 FAST CYKEL FÖR BORRNING ................................................................ 280
6.5.1 Höghastighetscykel för stegborrning (G83.1) ......................................................284
6.5.2 Borrcykel, punktborrcykel (G81) .........................................................................285
6.5.3 Borrcykel, försänkning (G82) ..............................................................................286
6.5.4 Stegborrningscykel (G83) ....................................................................................287
6.5.5 Gängningscykel (G84) .........................................................................................288
6.5.6 Gängningscykel (G84.2) ......................................................................................290
6.5.7 Borrningscykel (G85)...........................................................................................291
6.5.8 Borrningscykel (G89)...........................................................................................292
6.5.9 Avbryta fast cykel för borrning (G80) .................................................................293
6.5.10 Skyddsåtgärder som ska vidtas av operatören......................................................293
7 AXELSTYRFUNKTIONER .................................................................. 294

7.1 POLYGON SVARVNING (G50.2, G51.2) .................................................. 294
8 STYRNINGSFUNKTION VID FLERA KANALER ............................... 299
c-3
INNEHÅLL B-64604SW-1/01
8.1 BALANSSKÄR (G68, G69) ........................................................................ 299
III. DRIFT
1 IN- OCH UTMATNING AV DATA........................................................ 303
1.1 INMATNING/UTMATNING PÅ VARJE SKÄRM ........................................ 303
1.1.1 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata .................................................................303
1.1.1.1 Inmatning av Y-axeloffsetdata......................................................................... 303
1.1.1.2 Utmatning av Y-axeloffsetdata........................................................................ 304
1.1.2 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a geometridata................305
1.1.2.1 Inmatning av verktygskompensering/2:a geometridata ................................... 305
1.1.2.2 Utmatning av verktygskompensering/2:a geometridata .................................. 306
1.1.3 In- och utmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata.....................................................307
1.1.3.1 Inmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln ........................................... 307
1.1.3.2 Utmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln .......................................... 308
1.2 IN-/UTMATNING AV DATA PÅ SKÄRMEN ALL IO................................... 311
1.2.1 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata .................................................................311
1.2.2 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a geometri
verktygskompensering..........................................................................................313
2 STÄLLA IN OCH VISA DATA............................................................. 315

2.1 SKÄRMAR SOM VISAS MED FUNKTIONSKNAPP ......................... 315
2.1.1 Inställning och visning av verktygsoffsetvärdet...................................................315
2.1.2 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde ..............................................................320
2.1.3 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde B ..........................................................323
2.1.4 Inmatning av offsetvärde med verktygsräknaren .................................................325
2.1.5 Inställning av förskjutningsvärdet för arbetsstyckets koordinatsystem................326
2.1.6 Inställning av värden för verktygskompensering/andra kompenseringen av
verktygsgeometri ..................................................................................................330
2.1.7 Inställning av Y-axeloffsetet ................................................................................333
2.1.8 Inställning av kompensering av 4:/5:e axeln ........................................................341
2.1.9 Chuck- och dubbdocksbarriärer ...........................................................................348
BILAGA
A PARAMETRAR ................................................................................... 361
A.1 BESKRIVNING AV PARAMETRAR........................................................... 361
A.2 DATATYP .................................................................................................. 411
A.3 INSTÄLLNINGSTABELLER FÖR STANDARDPARAMETRAR................. 412
B LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE ADRESS P I
PROGRAMKOMMANDOT .................................................................. 413
B.1 LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE ADRESS P I G-KODENS
ARGUMENT .............................................................................................. 413
B.2 LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE ADRESS P I M- OCH
S-KODENS ARGUMENT .......................................................................... 417
c-4
I. ALLMÄNT
B-64604SW-1/01 ALLMÄNT 1. ALLMÄNT
1 ALLMÄNT
Denna handbok omfattar följande delar:
Om denna handbok
I. ALLMÄNT
I detta kapitel beskrivs handbokens uppbyggnad, tillämpliga modeller och relaterade handböcker
samt hur denna handbok ska läsas.
II. PROGRAMMERING
Beskrivning av varje funktion: Format för programmering på NC-språket, av egenskaper och
restriktioner.
III. DRIFT
Beskriver manuell och automatisk maskindrift, rutiner för inmatning och utmatning av data och
rutiner för redigering av ett program.
BILAGA
Med parameterlista.
OBS!
1 I denna handbok beskrivs de funktioner som kan användas i CNC-modellen för
svarvsystemets banstyrningstyp. För andra funktioner som inte är specifika för
T-serien hänvisas till handboken för operatörer (gemensam för
svarvsystem/fleroperationsmaskin) (B-64604SW).
2 I denna handbok redogörs inte för de parametrar som inte nämns i texten. För
information om dessa parametrar hänvisas till parameterhandboken
(B-64610EN).
Parametrar används för att ställa in funktioner och drifttillstånd för en
CNC-verktygsmaskin och värden som används ofta i förväg. Maskintillverkaren
brukar ställa in parametrarna i fabriken så att användaren kan använda
maskinen på ett enkelt sätt.
3 I denna handbok beskrivs inte bara grundläggande funktioner utan även
tillvalsfunktioner. Tillvalsfunktionerna för det aktuella systemet framgår av
handboken från maskintillverkaren.
Tillämpliga modeller
Den här handboken beskriver modellerna i tabellen nedan.
Förkortningarna nedan kan förekomma i texten.
Modellnamn Förkortning
FANUC Series 0i-TF 0i-TF Series 0i-F Series 0i
OBS!
1 I förklarande syfte kan följande beskrivningar användas utifrån CNC-modell :
- 0i-TF : Svarvsystem (T-serien)
2 För FANUC Serie 0i-MODEL F måste parametrar ställas för att aktivera eller
inaktivera vissa grundfunktioner. För dessa parametrar, se "PARAMETRAR
FÖR GRUNDLÄGGANDE FUNKTIONER FÖR 0i-F" i
PARAMETERHANDBOKEN (B-64610EN).
-3-
1. ALLMÄNT ALLMÄNT B-64604SW-1/01
Särskilda symboler
I denna handbok används följande symboler:
- IP
Anger en kombination av axlar som X_ Y_ Z_
På den understrukna positionen efter varje adress placeras ett numeriskt värde, t.ex. ett koordinatvärde
(används i PROGRAMMERING).
- ;
Betecknar ett blockslut. Motsvarar ISO-koden LF eller EIA-koden CR.
Referenshandböcker till Serie 0i- MODELL F

I följande tabell visas de relaterade handböckerna för serie 0i-F. Denna handbok markeras med en asterisk
(*).
Tabell 1 referenshandböcker
Handbokens titel Nummer
DESCRIPTIONS B-64602EN
CONNECTION MANUAL (HARDWARE) B-64603EN
CONNECTION MANUAL (FUNCTION) B-64603EN-1
ANVÄNDARHANDBOK (gemensam för svarvsystem/fleroperationsmaskin) B-64604SW
ANVÄNDARHANDBOK (för svarvsystem) B-64604SW-1 *
ANVÄNDARHANDBOK (till fleroperationsmaskiner) B-64604SW-2
MAINTENANCE MANUAL B-64605EN
PARAMETER MANUAL B-64610EN
Programmering
Macro Executor PROGRAMMING MANUAL B-63943EN-2
Macro Compiler PROGRAMMING MANUAL B-66263EN
C Language Executor PROGRAMMING MANUAL B-63943EN-3
PMC
PMC PROGRAMMING MANUAL B-64513EN
Nätverk
PROFIBUS-DP Board CONNECTION MANUAL B-63993EN
Fast Ethernet / Fast Data Server OPERATOR’S MANUAL B-64014EN
DeviceNet Board CONNECTION MANUAL B-64043EN
CC-Link Board CONNECTION MANUAL B-64463EN
Driftmanövreringsfunktion
MANUAL GUIDE i (Common to Lathe System/Machining Center System) B-63874EN
OPERATOR’S MANUAL
MANUAL GUIDE i (For Machining Center System) OPERATOR’S MANUAL B-63874EN-2
MANUAL GUIDE i (Set-up Guidance Functions) OPERATOR’S MANUAL B-63874EN-1
MANUAL GUIDE 0i OPERATOR’S MANUAL B-64434EN
TURN MATE i OPERATOR’S MANUAL B-64254EN
Dubbelkontroll säkerhet
Dual Check Safety CONNECTION MANUAL B-64483EN-2
Referenshandböcker för SERVOMOTOR serie αi/βi

I följande tabell listas handböckerna relaterade till SERVOMOTOR serie αi/βi
Tabell 2 referenshandböcker
FANUC AC SERVO MOTOR αi series DESCRIPTIONS B-65262EN
FANUC AC SPINDLE MOTOR αi series DESCRIPTIONS B-65272EN
FANUC AC SERVO MOTOR βi series DESCRIPTIONS B-65302EN
-4-

FANUC AC SPINDLE MOTOR βi series DESCRIPTIONS B-65312EN
FANUC SERVO AMPLIFIER αi series DESCRIPTIONS B-65282EN
FANUC SERVO AMPLIFIER βi series DESCRIPTIONS B-65322EN
FANUC SERVO MOTOR αis series
FANUC SERVO MOTOR αi series
FANUC AC SPINDLE MOTOR αi series B-65285EN
FANUC SERVO AMPLIFIER αi series
MAINTENANCE MANUAL
FANUC SERVO MOTOR βis series
FANUC AC SPINDLE MOTOR βi series
B-65325EN
FANUC SERVO AMPLIFIER βi series
MAINTENANCE MANUAL
FANUC AC SERVO MOTOR αi series
FANUC AC SERVO MOTOR βi series
FANUC LINEAR MOTOR LiS series B-65270EN
FANUC SYNCHRONOUS BUILT-IN SERVO MOTOR DiS series PARAMETER
MANUAL
FANUC AC SPINDLE MOTOR αi/βi series,
BUILT-IN SPINDLE MOTOR Bi series B-65280EN
PARAMETER MANUAL
Ovanstående servomotorer och motsvarande spindlar kan anslutas till den CNC som denna handbok
gäller. I serierna αi SV, αi SP, αi PS och βi SV, kan de emellertid bara anslutas till versioner som är
kompatibla med 30 i-B. I serien βi SVSP kan de inte anslutas.
Denna handbok bygger främst på att kunden använder FANUC SERVOMOTOR serie αi. För
servomotor- och spindelinformation, se handböckerna för ansluten servomotor och spindel.
1.1 GENERELLT ARBETSFLÖDE FÖR

CNC-VERKTYGSMASKIN
Vid bearbetning av en detalj med CNC-verktygsmaskinen, skapa först ett program och styr sedan
CNC-maskinen med hjälp av programmet.
(1) Skapas först programmet med hjälp av en detaljritning för styrning av CNC-verktygsmaskinen.
Hur man skapar programmet beskrivs i del II, "PROGRAMMERING".
(2) Programmet ska sedan läsas in i CNC-systemet. Montera sedan arbetsstyckena och verktygen i
maskinen och styr verktygen enligt programmet. Utför till sist själva bearbetningen.
I del III, "DRIFT", beskrivs hur CNC-systemet används.
Detaljritn Delprogram
ing
CNC Bearbetningsverktyg
DEL II "PROGRAMMERING" DEL III, "DRIFT"
Innan man påbörjar den egentliga programmeringen, utarbeta en plan för bearbetningen av detaljen.
Bearbetningsplan)
1. Bestämning av arbetsstyckets bearbetningsområde
2. Metod för att montera arbetsstycken på verktygsmaskinen
3. Bearbetningssekvens i varje skärprocess
4. Skärverktyg och skärvillkor
Besluta om skärmetoden för varje skärprocess.
-5-
1. ALLMÄNT ALLMÄNT B-64604SW-1/01
Skärprocess 1 2 3
Skärrutin Ändplanskärning Ytterdiameterskärning Notning
1. Skärmetod:
Grov
Medium
Fin
2. Skärstål
3. Skärvillkor:
Matningshastighet
Skärdjup
4. Verktygsbana
Ytterdia
meterskä
Notning rning Ändplanskärning
Arbetsstycke
För varje bearbetning, skapa ett program för verktygsbanan och skärvillkoren i enlighet med
arbetsstyckets kontur.
1.2 OBSERVERA NÄR DU LÄSER HANDBOKEN

VAR FÖRSIKTIG
1 Funktionen för ett CNC-system för verktygsmaskiner beror inte bara på
CNC-maskinen utan på kombinationen av verktygsmaskin, dess magnetbord,
servosystemet, CNC-maskinen, manöverpanelerna etc. Det är för svårt att
beskriva funktion, programmering och drift för alla kombinationer. I denna handbok
utgår vi därför generellt från CNC-maskinen. För närmare information om en
specifik CNC-maskin hänvisar vi till handboken från maskintillverkaren, vilken
också ska prioriteras i tveksamma fall.
2 För att läsaren lätt ska hitta önskad information finns det en kapitelrubrik på
överst på varje sida.
Genom att leta upp önskad rubrik först kan läsaren referera till enbart de delar
som behövs.
3 I denna handbok beskrivs så många vanliga tillämpningsvarianter som möjligt. Den
kan dock inte behandla alla kombinationer av funktioner, alternativ och kommandon
som inte bör användas.
Om en specifik kombination av olika operationer inte är beskriven, bör den inte
användas.
-6-
1.3 OBSERVERA VID OLIKA DATATYPER

VAR FÖRSIKTIG
1 Bearbetningsprogram, parametrar, offsetdata osv. finns lagrade i
CNC-maskinens interna permanenta minne. Generellt sett bibehålls innehållet
även efter att strömmen bryts. Däremot kan det förekomma att viktiga data i det
permanenta minnet måste raderas på grund av en felmanövrering eller en
felåterställning. För att snabbt komma igång igen om detta skulle hända bör man
först göra säkerhetskopior av de olika typerna av data.
2 Man kan bara skriva över maskinprogram till permanentminnet ett begränsat
antal gånger.
"Höghastighets programförvaltning" måste användas när registrering och
radering av maskinprogram ofta upprepas på sådant vis att maskinprogrammen
automatiskt hämtas från en PC för varje bearbetning.
I läget "Höghastighets programförvaltning" sparas inte programmet till
permanentminnet vid registrering, modifiering eller radering av program.
-7-
II. PROGRAMMERING
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING 1. ALLMÄNT
1 ALLMÄNT
Kapitel 1, "ALLMÄNT", består av följande avsnitt:
1.1 OFFSET ..............................................................................................................................................11
1.1 OFFSET
Förklaring
- Verktygsoffset
I regel används flera verktyg för att bearbeta ett arbetsstycke. Dessa verktyg har olika längd. Det är
mycket svårt att hela tiden anpassa ett program till nya verktygslängder.
Därför är det bäst att mäta längden på varje verktyg innan de används. Om man ställer in skillnaden
mellan standardverktygets längd och längden på varje verktyg i CNC-styrningen (Se kapitlet "Inställning
och visning av data" i ANVÄNDARHANDBOKEN (gemensam för svarvsystem/fleroperationsmaskin)),
kan bearbetning ske efter verktygsväxling utan att programmet behöver ändras. Denna funktion kallas
verktygsoffset.
Standardv Verktyg för Finbearb Fårningsv Gängning
erktyg råskärning etningsv erktyg sverktyg
erktyg
Arbetsstycke
Fig. 1.1 (a) Verktygsoffset
- 11 -
2. FÖRBEREDANDE FUNKTION
(G-FUNKTION) PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
2 FÖRBEREDANDE FUNKTION
(G-FUNKTION)
En siffra efter adressen G anger kommandofunktionen för det aktuella blocket.
G-koder indelas i följande två typer.
Typ Betydelse
Engångs G-kod G-koden är endast verksam i blocket där den specificeras.
Modal G-kod G-koden är verksam tills en annan G-kod i samma grupp specificeras.
Exempel)
G01 och G00 är modala G-koder i grupp 01.
G01 X_ ;
Z_ ; G01 är verksamt i detta område.
X_ ;
G00 Z_ ; G00 är verksamt i detta område.
X_ ;
G01 X_ ;
:
Det finns tre G-kodsystem i svarvsystemet: A,B, och C (Tabell 2 (a)). Välj ett G-kodsystem med hjälp av
bit 6 (GSB) och 7 (GSC) i parameter nr 3401. Generellt beskriver ANVÄNDARHANDBOKEN
användning av G-kodsystem A, förutom när det beskrivna objektet endast kan använda G-kodsystem B
eller C. I så fall beskrivs användningen av G-kodsystem B eller C.
Förklaring
1. När rensningsstatus (bit 6 (CLR) i parameter nr 3402) ställs in vid strömtillslag eller återställning,
försätts de modala G-koderna i de tillstånd som beskrivs nedan.
(1) De modala G-koderna försätts i de tillstånd som är markerade med såsom visas i tabellen.
(2) G20 och G21 förblir oförändrade när rensningstillståndet ställs in vid strömtillslag eller
återställning.
(3) Vilken status G22 eller G23 har vid påslagning anges av bit 7 (G23) i parameter nr 3402. Dock
förblir G22 och G23 oförändrade när rensningsstatus anges vid återställning.
(4) Användaren kan välja G00 eller G01 genom att ställa in bit 0 (G01) med parameter nr. 3402.
(5) Användaren kan välja G90 eller G91 genom att ställa in bit 3 (G91) med parameter nr. 3402.
När G-kodsystem B eller C används i svarvsystemet, bestämmer inställningen av bit 3 (G91) i
parameter nr. 3402 vilken kod, antingen G90 eller G91, som skall användas.
2. Alla G-koder utom G10 och G11 är engångskoder.
3. När en G-kod som inte finns i G-kodlistan specificeras, eller en G-kod som inte har något
motsvarande alternativ specificeras, utlöses larm PS0010 "OGILTIG G-KOD".
4. Flera G-koder kan specificeras i samma block om samtliga G-koder tillhör olika grupper. Om flera
G-koder i samma grupp specificeras i samma block är endast den senast specificerade G-koden
giltig.
5. Om en G-kod i grupp 01 specificeras i en cykel för borrning avbryts den fasta cykeln för borrning.
Detta betyder att tillståndet blir detsamma som när man specificerar G80. Observera att G-koderna i
grupp 01 inte påverkas av en G-kod som specificerar en fast cykel.
6. När G-kodsystem A används specificeras inte absolut eller inkrementell programmering av en G-kod
(G90/G91) utan av ett adressord (X/U, Z/W, C/H, Y/V). Endast den inledande nivån tillhandahålls
vid returpunkten för den fasta cykeln för borrning.
7. G-koder visas gruppvis.
- 12 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING (G-FUNKTION)
Tabell 2 (a) G-kodlista
G-kodsystem
Grupp Funktion
A B C
G00 G00 G00 Positionering (snabbtransport)
G01 G01 G01 Linjär interpolation (skärhastighet)
01
G02 G02 G02 Cirkulär interpolation CW eller spiralinterpolation CW
G03 G03 G03 Cirkulär interpolation CCW eller spiralinterpolation CCW
G04 G04 G04 Fördröjning
G04.1 G04.1 G04.1 G-kod förhindrar buffring
G05.1 G05.1 G05.1 AI-konturstyrning
G05.4 G05.4 G05.4 HRV3 på/av
G07.1 G07.1 G07.1
Cylindrisk interpolation
(G107) (G107) (G107)
00
AI kontur kontroll (avancerad förhandsgranskning kompatibla
G08 G08 G08
med kommandon)
G09 G09 G09 Exakt stopp
G10 G10 G10 Programmerbar datainmatning
G10.6 G10.6 G10.6 Indragning och återställning av verktyg
G11 G11 G11 Avbryt programmerbar datainmatning
G12.1 G12.1 G12.1
Polär koordinatinterpolation
(G112) (G112) (G112)
21
G13.1 G13.1 G13.1
Avbryt polärt koordinatinterpolationsläge
(G113) (G113) (G113)
G17 G17 G17 Val av plan XpYp
G18 G18 G18 16 Val av plan ZpXp
G19 G19 G19 Val av plan YpZp
G20 G20 G70 Inmatning i tum
06
G21 G21 G71 Inmatning i mm
G22 G22 G22 Funktionen lagrad slaglängdskontroll på
09
G23 G23 G23 Funktionen lagrad slaglängdskontroll av
G25 G25 G25 Spindelvarvtalskontroll av
08
G26 G26 G26 Spindelvarvtalskontroll på
G27 G27 G27 Kontroll av referenspunktsuppsökningen
G28 G28 G28 Referenspunktsuppsökning
G28.2 G28.2 G28.2 Positionskontroll inaktiverar återgång till referensposition
G29 G29 G29 Rörelse från referenspunkten
00
G30 G30 G30 2:a, 3:e och 4:e referenspunktsuppsökningen
Positionskontroll inaktiverar återgången till 2:a, 3:e eller 4:e
G30.2 G30.2 G30.2
referenspunkten
G31 G31 G31 Skippfunktion
G32 G33 G33 Gängskärning
G34 G34 G34 Gängskärning med variabel stigning
G35 G35 G35 Cirkulär gängning CW
Cirkulär gängning CCW (när bit 3 (G36) med parameter nr. 3405 är
G36 G36 G36 inställd till 1) eller Automatisk vektygskompensering (X-axeln) (när bit
3 (G36) med parameter nr. 3405 är inställd till 0)
Automatisk verktygskompensering (Z-axel) (när bit 3 (G36)
G37 G37 G37
01 med parameter nr.3405 är inställd till 0)
Automatisk verktygskompensering (X-axel) (när bit 3 (G36)
G37.1 G37.1 G37.1
med parameter nr.3405 är inställd till 1)
Automatisk verktygskompensering (Z-axel) (när bit 3 (G36)
G37.2 G37.2 G37.2
med parameter nr.3405 är inställd till 1)
G38 G38 G38 Radiekompensering av verktyg/verktygsnos: med bibevarad vektor
Radiekompensering av verktyg/verktygsnos:
G39 G39 G39
hörnrundningsinterpolation
- 13 -
(G-FUNKTION) PROGRAMMERING B-64604SW-1/01

G-kodsystem
Grupp Funktion
A B C
G40 G40 G40 Radiekompensering av verktyg/verktygsnos: avbryt
G41 G41 G41 Radiekompensering av verktyg/verktygsnos: vänster
G42 G42 G42 Radiekompensering av verktyg/verktygsnos: höger
G43.7 G43.7 G43.7 07 Kompensering för verktyg
(G44.7) (G44.7) (G44.7) (Bit 3 (TCT) med parameter nr. 5040 måste vara "1".)
G49 G49 G49 Ångra Kompensering för verktygslängd
(G49.1) (G49.1) (G49.1) (Bit 3 (TCT) med parameter nr. 5040 måste vara "1".)
Inställning av koordinatsystem eller låsning av maximalt
G50 G92 G92
00 spindelvarvtal
G50.3 G92.1 G92.1 Förinställning av arbetsstyckets koordinatsystem
G50.1 G50.1 G50.1 Avbryter programmerbar spegling
22
G51.1 G51.1 G51.1 Programmerbar spegling
G50.2 G50.2 G50.2
Avbryt polygon svarvning
(G250) (G250) (G250)
20
G51.2 G51.2 G51.2
Polygon svarvning
(G251) (G251) (G251)
G50.4 G50.4 G50.4 Avbryt synkroniseringsstyrning
G50.5 G50.5 G50.5 Avbryt sammansatt styrning
G50.6 G50.6 G50.6 Avbryt överlagrad styrning
G51.4 G51.4 G51.4 Starta synkroniseringsstyrning
00
G51.5 G51.5 G51.5 Starta sammansatt styrning
G51.6 G51.6 G51.6 Starta överlagrad styrning
G52 G52 G52 Inställning av lokalt koordinatsystem
G53 G53 G53 Inställning av maskinens koordinatsystem
G54 G54 G54
Val av arbetsstyckets koordinatsystem 1
(G54.1) (G54.1) (G54.1)
G55 G55 G55 Val av arbetsstyckets koordinatsystem 2
G56 G56 G56 14 Val av arbetsstyckets koordinatsystem 3
G61 G61 G61 Exakt stopp-läge
G62 G62 G62 Läge för automatisk hörnövermanning
15
G63 G63 G63 Gängningsläge
G64 G64 G64 Bearbetningsläge
G65 G65 G65 00 Makroanrop
G66 G66 G66 Modalt makroanrop A
G66.1 G66.1 G66.1 12 Modalt makroanrop B
G67 G67 G67 Ångra modalt makroanrop A/B
G68 G68 G68 04 Spegling på för dubbelrevolver eller balansskärningsläge
Läge med rotationsstart av koordinatsystemet eller
G68.1 G68.1 G68.1 17
3-dimensionell systemkonvertering på
04 Spegling av för dubbelrevolver eller avbryt
G69 G69 G69
balansskärningsläge
Ångra rotationsstart av koordinatsystemet eller läge med
G69.1 G69.1 G69.1 17
3-dimensionell systemkonvertering av
- 14 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING (G-FUNKTION)
G-kodsystem
Grupp Funktion
A B C
G70 G70 G72 Finbearbetningscykel
G71 G71 G73 Spånskärning vid svarvning
G72 G72 G74 Spånskärning vid plansvarvning
G73 G73 G75 00 Mallrepetercykel
G74 G74 G76 Ändplansdjuphålsborrcykel
G75 G75 G77 Ytterdiameter/innerdiameter borrcykel
G76 G76 G78 Multipelgängskärningscykel
G71 G71 G72 Tvärgående slipningscykel
G72 G72 G73 Tvärgående direktdimensionering/slipningscykel
01
G73 G73 G74 Slipningscykel med oscillering
G74 G74 G75 Direktdimensionering/slipningscykel med oscillering
G80 G80 G80 10 Avbryt fast cykel för borrning
G81.1 G81.1 G81.1 00 Högprecis oscillationsfunktion
G81 G81 G81 Punktborrning (FS10/11-T format)
G82 G82 G82 Försänkning (FS10/11-T-format)
G83 G83 G83 Planborrningscykel
G83.1 G83.1 G83.1 Höghastighetscykel för stegborrning (FS10/11-T-format)
G83.5 G83.5 G83.5 Höghastighetscykel för stegborrning
G83.6 G83.6 G83.6 Stegborrningscykel
G84 G84 G84 Plangängningscykel
10
G84.2 G84.2 G84.2 Cykel för gängning med fast tapp (FS10/11-T-format)
G85 G85 G85 Planarborrningscykel
G87 G87 G87 Sidborrningscykel
G87.5 G87.5 G87.5 Höghastighetscykel för stegborrning
G87.6 G87.6 G87.6 Stegborrningscykel
G88 G88 G88 Sidgängskärningscykel
G89 G89 G89 Sidarborrcykel
G90 G77 G20 Skärcykel för ytter-/innerdiameter
G92 G78 G21 01 Gängskärningscykel
G94 G79 G24 Ändplanssvarvcykel
G91.1 G91.1 G91.1 00 Kontroll av det maximala, specificerade inkrementella värdet
G96 G96 G96 Styrning av konstant ythastighet
02
G97 G97 G97 Avbryt styrning av konstant skärhastighet
G96.1 G96.1 G96.1 Spindelindexeringsexekvering (väntar på slutförande)
G96.2 G96.2 G96.2 Spindelindexeringsexekvering (väntar inte på slutförande)
00
G96.3 G96.3 G96.3 Spindelindexering, slutförandekontroll
G96.4 G96.4 G96.4 SV-hastighetsregleringsläge PÅ
G98 G94 G94 Matning per minut
05
G99 G95 G95 Matning per varv
- G90 G90 Absolut programmering
03
- G91 G91 Inkrementell programmering
- G98 G98 Fast cykel: återgång till initialplanet
11
- G99 G99 Fast cykel: återgång till R-punktsplanet
- 15 -
3. INTERPOLATIONSFUNKTION PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
3 INTERPOLATIONSFUNKTION
Kapitel 3, "INTERPOLATIONSFUNKTION", består av följande avsnitt:
3.1 POLÄR KOORDINATINTERPOLATION (G12.1,G13.1) ...............................................................16

3.2 GÄNGSKÄRNING MED KONSTANT STIGNING (G32) ..............................................................23
3.3 GÄNGSKÄRNING MED VARIABEL STIGNING (G34) ...............................................................26
3.4 CIRKULÄR GÄNGSKÄRNING (G35, G36)....................................................................................27
3.5 KONTINUERLIG GÄNGSKÄRNING..............................................................................................30
3.6 MULTIPELGÄNGSKÄRNING.........................................................................................................31
3.1 POLÄR KOORDINATINTERPOLATION (G12.1,G13.1)

Översikt
Polär koordinatinterpolation är en funktion där konturstyrning sker med hjälp av ett kommando
programmerat i ett kartesiskt koordinatsystem i rörelsen för en linjär axel (verktygsrörelse) och i rörelsen
för en roterande axel (arbetsstyckets rotation). Denna funktion är användbar när man vill slipa en
kamaxel.
OBS!
När bit 5 (NPI) i parameter nr 8137 är 0 kan denna funktion användas.
Format
G12.1 ; Startar den polära koordinatinterpolationen (aktiverar polär
koordinatinterpolation)
Specificera linjär eller cirkulär interpolation med hjälp av koordinaterna i ett
kartesiskt koordinatsystem bestående av en linjär och en roterande axel
(hypotetisk axel).
G13.1 ; Avbryter den polära koordinatinterpolationen (ingen polär
koordinatinterpolation)
Specificera G12.1 och G13.1 i separata block.
Förklaring
- Polärt koordinatinterpolationsläge (G12.1)
Den polära koordinatinterpolationens axlar (linjär och roterande axel) ska specificeras i förväg med
motsvarande parametrar. Vid specificering av G12.1 placeras systemet i det polära
koordinatinterpolationsläget och ett plan (kallat det polära koordinatinterpolationsplanet), som skapas av
en linjär axel och en hypotetisk axel som skär den linjära axeln i räta vinklar, väljs. Den linjära axeln
kallas planets första axel och den hypotetiska axeln kallas planets andra axel. Polär koordinatinterpolation
sker i detta plan.
I det polära koordinatinterpolationsläget kan både den linjära och den cirkulära interpolationen
specificeras med absolut eller inkrementell programmering.
Verktygsradiekompensering kan också utföras. Den polära koordinatinterpolationen utförs för en kanal
som erhållits efter verktygsradiekompensering.
Den tangentiella hastigheten i det polära koordinatinterpolationsplanet (kartesiskt koordinatsystem)
specificeras som matningshastigheten, med hjälp av F.
- 16 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING 3. INTERPOLATIONSFUNKTION
- Avbryt polärt koordinatinterpolationsläge (G13.1)

Specificering av G13.1 avbryter det polära koordinatinterpolationsläget.
- Plan för polär koordinatinterpolation

G12.1 startar det polära koordinatinterpolationsläget och väljer ett plan för polär koordinatinterpolation
(fig. 3.1 (a)). Polär koordinatinterpolation sker i detta plan.
Roterande axel (hypotetisk axel)

(enhet: mm eller tum)
Linjär axel
(enhet: mm eller
tum)
Origo i ett lokalt koordinatsystem (G52-kommandot)

(Eller origo i arbetsstyckets koordinatsystem)
Fig. 3.1 (a) Plan för polär koordinatinterpolation
Vid strömtillslag eller när systemet återställ avbryts den polära koordinatinterpolationen (G13.1).
De linjära axlarna och rotationsaxlarna för polär koordinatinterpolation måste först ställas in med
parameter nr 5460 och 5461.
VAR FÖRSIKTIG
Det plan som används innan G12.1 specificeras (plan valt med G17, G18 eller
G19) avbryts. Det kan återskapas igen med G13.1 (den polära
koordinatinterpolationen avbryts).
När systemet har återställts avbryts den polära koordinatinterpolationen och det
plan som specificerats med G17, G18 eller G19 används.
- Rörelsebana och matningshastighet för polär koordinatinterpolation

• Enheten för koordinaterna på den hypotetiska axeln är samma som enheten för den linjära axeln
(mm/tum).
I det polära koordinatinterpolationsläget specificeras programkommandona med kartesiska
koordinater i det polära koordinatinterpolationsplanet. Axeladressen för den roterande axeln används
som axeladress för den andra axeln (hypotetisk axel) i planet. Om en diameter eller en radie ska
specificeras för den första axeln i planet är samma som för den roterande axeln oavsett
specificeringen av den första axeln i planet.
Den hypotetiska axeln befinner sig vid koordinat 0 omedelbart efter att G12.1 specificeras. Den
polära interpolationen startas under antagandet att rotationsvinkeln är 0 för verktygspositionen när
G12.1 specificeras.
Exempel)
När ett värde på X-axeln (linjär axel) anges i millimeter
G12.1 ;
G01 X10.0 F1000. ; ...... En rörelse på 10.0 mm görs i det kartesiska koordinatsystemet.
C20.0 ;........................... En rörelse på 20.0 mm görs i det kartesiska koordinatsystemet.
G13.1 ;
När ett värde på X-axeln (linjär axel) anges i tum

G12.1 ;
- 17 -
G01 X10.0 F1000. ; .... En rörelse på 10.0 tum görs i det kartesiska koordinatsystemet.
C20.0 ;........................... En rörelse på 20.0 tum görs i det kartesiska koordinatsystemet.
G13.1 ;
• Enheten för matningshastigheten är mm/min eller tum/min.

Specificera matningshastigheten med F som en hastighet (relativ hastighet mellan arbetsstycke och
verktyg) tangentiellt mot det polära koordinatinterpolationsplanet (kartesiskt koordinatsystem).
- G-koder som kan specificeras i det polära koordinatinterpolationsläget

G01.......................Linjär interpolation
G02, G03..............Cirkulär interpolation
G04.......................Paus, exakt stopp
G40, G41, G42 .....Verktygsradiekompensering (polär koordinatinterpolation tillämpas på kanalen
efter verktygsradiekompensering).
G65, G66, G67 .....Kundmakrokommando
G90, G91..............Absolut programmering, inkrementell programmering (för G-kodsystem B eller
C)
G94, G95..............Matning per minut, matning per varv
- Cirkulär interpolation i det polära koordinatplanet

Adresserna för specificering av bågradien för cirkulär interpolation (G02 eller G03) i det polära
koordinatinterpolationsplanet är beroende av den första axeln i planet (linjär axel).
• I och J i Xp-Yp-planet när den linjära axeln är X-axeln eller en parallellaxel till X-axeln.
• J och K i Yp-Zp-planet när den linjära axeln är Y-axeln eller en parallellaxel till Y-axeln.
• K och I i Zp-Xp-planet när den linjära axeln är Z-axeln eller en parallellaxel till Z-axeln.
Bågradien kan också specificeras med ett R-kommando.
OBS!
De parallella axlarna U, V och W kan användas i G-kodsystem B eller C.
- Rörelse utmed axlar utanför det polära koordinatinterpolationsplanet i det

polära koordinatinterpolationsläget
Verktyget flyttar sig normalt längs dessa axlar oberoende av den polära koordinatinterpolationen.
- Visa aktuell position i det polära koordinatinterpolationsläget

De faktiska koordinaterna visas. Den resterande sträckan i ett block visas dock baserat på koordinaterna i
det polära koordinatinterpolationsplanet (kartesiska koordinater).
- Koordinatsystem för den polära koordinatinterpolationen

Innan G12.1 specificeras måste i princip ett lokalt koordinatsystem (eller arbetsstyckets koordinatsystem)
skapas där origo i koordinatsystemet är mittpunkten på den roterande axeln.
I G12.1-läget får koordinatsystemet inte ändras (G50, G52, G53, relativ koordinatåterställning, G54 t.o.m.
G59 osv.).
- Kompensering i den hypotetiska axelns riktning i polär koordinatinterpolation

Om planets första axel har ett fel från den roterande axelns centrum i den hypotetiska axelns riktning, dvs.
om den roterande axelns centrum inte ligger på X-axeln, används den hypotetiska axelns
riktningskompenseringsfunktion i det polära koordinatinterpolationsläget. Med denna funktion beaktas
felet i polär koordinatinterpolation. Antalet fel som specificerats i parameter nr 5464.
- 18 -
Hypotetisk axel (C-axel)
Roterande axel
(X, C)
X-axel
Fel i den hypotetiska axelns
riktning (P)
Den roterande axelns
(X, C) : Punkt på X-C-planet (den roterande axelns centrum anses vara origo för X-C-planet).
X : X-koordinat på X-C-planet
C : Den hypotetiska axelns koordinat på X-C-planet
p , Fel i den hypotetiska axelns riktning (programmerad i parameter nr 5464)
- Förskjutning av koordinatsystemet i polär koordinatinterpolation

I det polära koordinatinterpolationsläget kan arbetsstyckets koordinatsystem förskjutas. Funktionen
aktuell positionsvisning visar positionen sedd från arbetsstyckets koordinatsystem innan förskjutningen.
Funktionen för förskjutning av koordinatsystemet aktiveras när bit 2 (PLS) i parameter nr 5450
specificeras i enlighet med detta.
Förskjutningen kan specificeras i det polära koordinatinterpolationsläget genom specificering av
mittpunkten i interpolationsplanet för den roterande axeln C (A, B) i X-C (Y-A, Z-B)-relativt origo i
arbetsstyckets koordinatsystem, i följande format.
G12.1 X_ C_ ; (polär koordinatinterpolation för X-axeln och C-axeln)

G12.1 Y_ A_ ; (polär koordinatinterpolation för Y-axeln och A-axeln)
G12.1 Z_ B_ ; (polär koordinatinterpolation för Z-axeln och B-axeln)
C
G12.1 Xx Cc ;
C-axelns centrum
Ursprung för X
arbetsstyckets
koordinatsystem x
Begränsning
- Byta koordinatsystem under polär koordinatinterpolation
I G12.1-läget får koordinatsystemet inte ändras (G92, G52, G53, relativ koordinatåterställning, G54 t.o.m.
G59 osv.).
- 19 -
- Verktygsradie-/nosradiekompensering
Det polära koordinatinterpolationsläget (G12.1 eller G13.1) kan inte startas eller avbrytas i
verktygsradie-/nosradiekompenseringsläget (G41 eller G42). G12.1 eller G13.1 måste specificeras i
avbrott av verktygsradie-/nosradiekompenseringsläget (G40).
För avbrott av verktygsradie-/nosradiekompenseringsläget (G40), se till att programmera den polära
koordinataxeln för att avbryta offsetvektorn.
Om det polära koordinatinterpolationsläget (G12.1 eller G13.1) växlas utan att offsetvektorn annulleras,
utlöses alarmet PS0037, "KAN INTE ÄNDRA PLAN I G41/G42".
- Verktygsoffsetkommando
Ett verktygsoffset måste specificeras innan G12.1-läget ställs in. Inget offset kan ändras i G12.1-läget.
- Programomstart
Vid ett block i G12.1-läget kan programmet och blocket inte startas om.
- Matningshastighet för roterande axel

I det polära koordinatinterpolationsläget ändras verktygsrörelsen för en kontur programmerad i ett
kartesiskt koordinatsystem till verktygsrörelsen i den roterande axeln (C-axeln) och den linjära axeln
(X-axeln). När verktyget kommer nära arbetsstyckets centrum ökar C-axelns hastighetskomponent. Om
den maximala bearbetningshastigheten för C-axeln (parameter nr 1430) överskrids aktiveras den
automatiska matningsövermanningsfunktionen och den automatiska hastighetslåsningsfunktionen.
Om den maximala bearbetningshastigheten för X-axeln överskrids aktiveras den automatiska
matningsövermanningsfunktionen och den automatiska hastighetslåsningsfunktionen.
VARNING
1 Låt oss titta på linjerna L1, L2 och L3. ΔX är det avstånd verktyget förflyttar sig
per tidsenhet med den matningshastighet som specificerats med F-adressen i
det kartesiska koordinatsystemet. Medan verktyget flyttar sig från L1 till L2 och
från L2 till L3 ökar vinkeln som verktyget flyttar sig per tidsenhet motsvarande
ΔX i det kartesiska koordinatsystemet från θ1 till θ2 till θ3. Dvs. att
C-axelkomponenten i matningshastigheten blir större när verktyget närmar sig
arbetsstyckets centrum. C-komponenten i matningshastigheten kan överskrida
den maximala matningshastigheten för C-axeln eftersom verktygsrörelsen i det
kartesiska koordinatsystemet har omvandlats till en verktygsrörelse för C-axeln
och X-axeln.
ΔX
θ1 L1
θ2
L2
θ3
L3
L: Avstånd (i mm) mellan verktygets centrum och arbetsstyckets centrum när

verktygets centrum ligger närmast arbetsstyckets centrum
R : Maximal skärmatningshastighet (grd/min) för C-axeln
En hastighet som kan specificeras med adress F i den polära
koordinatinterpolationen kan sedan ges med hjälp av formeln nedan. Om den
maximala skärmatningshastigheten för C-axeln överskrids kontrollerar den
automatiska hastighetskontrollfunktionen för polär koordinatinterpolation
automatiskt skärmatningshastigheten.
π
F<L×R× (mm/min)
180
- 20 -
- Automatisk hastighetskontroll för polär koordinatinterpolation

Om den roterande axelns hastighetskomponent överstiger den maximala skärmatningshastigheten i det
polära koordinatinterpolationsläget, kontrolleras hastigheten automatiskt.
- Automatisk övermanning
Om den roterande axelns hastighetskomponent överstiger den tillåtna hastigheten (maximalt tillåten
skärmatningshastighet multiplicerad med den tillåtelsefaktor som specificerats i parameter nr 5463)
övermannas matningshastigheten automatiskt på det sätt som visas nedan.
Övermanning = (tillåten hastighet) ÷ (den roterande axelns hastighetskomponent) × 100(%)
- Automatisk hastighetslåsning
Om den roterande axelns hastighetskomponent fortfarande överstiger den maximala
skärmatningshastigheten efter den automatiska övermanningen, låses den roterande axelns hastighet
automatiskt. Detta leder till att den roterande axelns hastighetskomponent inte överstiger den maximalt
tillåtna skärmatningshastigheten.
Den automatiska hastighetslåsningsfunktionen fungerar endast om verktygets centrum är väldigt nära den
roterande axelns centrum.
C-axel
[Exempel]
G90 G00 X10.0 C0. ; DC B A
G12.1 ;
G01 C0.1 F1000 ; X-axel
X-10.0 : -10. +10.
G13.1 ;
Automatisk hastighetskontroll för polär koordinatinterpolation
Anta att den roterande axelns maximala skärmatningshastighet är 360 (3600 grader/min) och att
tillåtelsefaktorn för automatisk övermanning för polär koordinatinterpolation (parameter nr 5463) är 0
(90 %). Om det program som angetts ovan körs börjar den automatiska övermanningsfunktionen arbeta
när X-koordinaten blir 2,273 (punkt A). Den automatiska hastighetslåsningsfunktionen börjar arbeta när
X-koordinaten blir 0,524 (punkt B).
Minimivärdet för automatisk övermanning i detta exempel är 3 %. Den automatiska
hastighetslåsningsfunktionen fortsätter att arbeta tills X-koordinaten blir -0,524 (punkt C). Sedan
fortsätter den automatiska övermanningsfunktionen arbeta tills X-koordinaten blir -2,273 (punkt D).
(De koordinater som anges ovan är värdena i det kartesiska koordinatsystemet.)
OBS!
1 Medan den automatiska hastighetslåsningsfunktionen är aktiv får maskinens
låsnings- eller förreglingsfunktion inte aktiveras omedelbart.
2 Om ett matningsstopp sker medan den automatiska
hastighetslåsningsfunktionen är aktiv matas den automatiska driftstoppsignalen
*SP ut. Driften behöver dock inte stoppa omedelbart.
3 Den låsta hastigheten kan överstiga låsningsvärdet med några procent.
- 21 -
Exempel
Exempelprogram för polär koordinatinterpolation i ett kartesiskt koordinatsystem bestående av en X-axel
(en linjär axel) och en hypotetisk axel
Hypotetisk axel
C-axel Kanal efter verktygskompensering.
Kanal före verktygskompensering.
N204 N203
N205
N202 N201 N200
X-axel
Tool
N208
N206
N207
Z-axel
O0001;
.
N010 T0101
.
N0100 G90 G00 X60.0 C0 Z ; Positionering till startpunkt
N0200 G12.1 ; Start av polär koordinatinterpolering
N0201 G42 G01 X20.0F ;
N0202 C10.0 ;
N0203 G03 X10.0 C20.0 R10.0;
N0204 G01 X-20.0 ; Geometriprogram
N0205 C-10.0 ; (program baserat på kartesiska koordinater för
N0206 G03 X-10.0 C-20.0 I10.0 J0; X-axel-hypotetiskt axelplan)
N0207 G01 X20.0;
N0208 C0 ;
N0209 G40 X60.0;
N0210 G13.1 ; Avbryt polär koordinatinterpolering
N0300 Z ;
N0400 X C ;
.
N0900M30;
- 22 -
3.2 GÄNGSKÄRNING MED KONSTANT STIGNING (G32)

Med kommando G32 kan man skära både koniska gängor, spiralgängor och cylindriska gängor med
konstant stigning.
Spindelvarvtalet läses in i realtid genom positionsgivaren på spindeln och omvandlas till en
skärmatningshastighet (matning per minut) som används för att förflytta verktyget.
L
L L
Rak gängning Konisk skruv Rullgängning
Fig. 3.2 (a) Gängtyper
Format
G32IP_F_; X-axel
Slutpunkt
IP_: Slutpunkt
F _: Ledning för den långa axeln
(alltid radieprogrammering) δ2
X
Z α Startpunkt
δ1
Z-axel
0
Fig. 3.2 (b) Exempel på gängskärning
Förklaring
I regel upprepas gängskärningen längs samma verktygsbana, från grovbearbetning till finbearbetning av
en skruv. Eftersom gängskärningen startar när positionsgivaren på spindeln avger en signal för ett
spindelvarv, startas gängskärningen vid en fast punkt och verktygsbanan på arbetsstycket förblir
oförändrad vid upprepad gängskärning. Märk att spindelvarvtalet måste förbli konstant för både grov- och
finbearbetningen. Annars blir gängstigningen felaktig.
- 23 -
Konisk gängning
LX
α
Z
LZ
α≤45°-stigning är LZ
α≥45°-stigning är LX
Fig. 3.2 (c) LZ och LX för en konisk gänga
Fördröjningen i servosystemet osv. orsakar generellt smärre fel i stigningen vid start- och slutpunkten för
en gängskärning. För att kompensera för detta bör en gängningslängd specificeras som är något längre än
vad som behövs.
Tabell 3.2 (a) anger intervallerna för specificering av gängstigningar.
Tabell 3.2 (a) Intervaller för gängstigningar som kan specificeras

Minsta kommandoinkrement
Metrisk inmatning 0,0001 till 500,0000 mm
Tuminmatning 0.000001 till 9.999999 tums
- Kontinuerlig gängskärning
"Kontinuerlig gängskärning" är aktivt för G32.
- 24 -
Exempel
1. Rak gängning
Följande värden används vid programmering:

X-axel Gängstigning: 4 mm
30mm δ1= 3mm
δ2= 1,5mm
Skärdjup: 1 mm (skär två gånger)
δ2 δ1 (Metriskt invärde, diameterprogrammering)
G00 U-62.0 ;
Z-axel G32 W-74.5 F4.0 ;
G00 U62.0 ;
W74.5 ;
U-64.0 ;
70 (Vid andra skärningen skärs ytterligare 1 mm)
G32 W-74.5 ;
G00 U64.0 ;
W74.5 ;
2. Konisk gängning
Följande värden används vid programmering:

Gängstigning: 3,5 mm i samma riktning som Z-axeln
X-axel δ1= 2mm
δ2= 1mm
δ2 Sk ärdjup i X-axelns riktning är 1 mm (skär två gånger)
φ50 (Metriskt invärde, diameterprogrammering)
φ43 G00 X 12.0 Z72.0 ;
δ1 G32 X 41.0 Z29.0 F3.5 ;
G00 X 50.0 ;
0 Z-axe Z 72.0 ;
φ14 X10,0 ;
(Skär 1 mm till vid andra skärningen)
G32 X 39.0 Z29.0 ;
G00 X 50.0 ;
Z 72.0 ;
30 40
VARNING
1 Matningsövermanning är aktiv (låst vid 100 %) under gängskärning.
2 Det är mycket farligt att stoppa matningen av gängskäraren utan att stoppa
spindeln. Detta ökar plötsligt skärdjupet. Därför fungerar inte
matningsstoppfunktionen under gängskärning. Om man trycker på knappen för
matningsstopp under gängskärning stannar verktyget efter att ett block utan
gängskärning exekveras, som om ENKELBLOCK-knappen hade tryckts ned.
Dock tänds lampan för matningsstopp (SPL-lampa) när
MATNINGSSTOPP-knappen trycks ned på maskinens manöverpanel. När
verktyget stannar släcks lampan igen (status "stopp enkelt block").
3 När MATNINGSSTOPP-knappen hålls nedtryckt igen i det första blocket efter
gängskärningsläget som inte specificerar gängning (eller om knappen har hållts
nedtryckt), stannar verktyget omedelbart vid blocket som inte specificerar
gängskärning.
4 Vid gängskärning i enkelblockstillståndet stannar verktyget när det första blocket
som inte specificerar gängskärning har körts.
- 25 -
VARNING
5 När läget växlades från automatisk drift till manuell drift under gängskärningen
stannar verktyget vid det första blocket som inte specificerar gängskärning,
precis som när matningsstoppknappen trycks ned på det sätt som nämns i
varning 3.
När läget dock växlas från ett automatiskt driftläge till ett annat stannar verktyget
efter att blocket som inte specificerar gängskärning har utförts, precis som för
enkelblocksläget i anmärkning 4.
6 När det föregående blocket var ett gängskärningsblock startar bearbetningen
omedelbart utan att vänta på detektering av signalen för ett spindelvarv, även
om det aktuella blocket är ett gängskärningsblock.
(Exempel)
G00 Z0.0 X50.0 ; Signalen för ett varv är
G32 Z10.0 F_ ; : Detekterad
Z20.0 ; : Inte detekterad
G32 Z30.0 ; : Inte detekterad
7 Då styrningen av den konstanta skärhastigheten är aktiv under spiralgängning
eller konisk gängskärning och spindelvarvtalet ändras, kan det hända
gängstigningen inte utförs på rätt sätt. Därför ska styrningen av skärning med
konstant ythastighet inte användas under gängskärning. Använd i stället G97.
8 Ett rörelseblock före ett gängskärningsblocket får inte specificera fasning eller
hörnradie R.
9 Ett gängskärningsblock får inte specificera fasning eller hörnradie R.
10 Spindelvarvtalsövermanningsfunktionen är inaktiverad under gängskärningen.
Spindelvarvtalet är låst till 100 %.
11 Återgångsfunktionen kan inte köras till G32 i gängcykeln.
12 Om verktygskompensering (med T-kod eller G43.7) specificeras i läge för
gängskärning, eller i ett block for gängskärning, utlöses larm
PS0509, ”KOMMANDO för VERKTYGSKOMPENSERING ÄR INTE
TILLGÄNGLIGT”.
3.3 GÄNGSKÄRNING MED VARIABEL STIGNING (G34)

Genom att specificera ett inkrement eller dekrement för en stigning per skruvvarv kan gängskärning med
variabel stigning ske.
Fig. 3.3 (a) Skruv med variabel stigning
OBS!
När bit 1 (NVL) i parameter nr 8137 är 0 kan denna funktion användas.
- 26 -
Format
G34 IP_ F_ K_ Q_ ;
IP_ : Slutpunkt
F_ : Stigning i längdaxelriktningen vid startpunkten
K_ : Inkrement och dekrement för stigningen per spindelvarv
Q_ : Förskjut startvinkel för gängskärning
Förklaring
Alla adresser utom K är samma som vid rak/konisk gängskärning med G32.
K-värdet beror på referensaxelns inkrementsystem enligt tabellen 3.3 (a).
Om det specificerade K-värdet överskrider intervallet som indikeras på tabell 3.3 (a), om den maximala
stigningen överskrids efter en ändring p.g.a. K-värdet, eller om stigningsvärdet är negativt, så ges larm
PS0313, "ILLEGALT STIGNINGSKOMMANDO".
Tabell 3.3 (a) Område med giltiga K-värden

Referensaxelns
Metrisk inmatning (mm/varv) Tuminmatning (tum/varv)
inkrementsystem
IS-A ± 0.001 till ±500.000 ± 0.00001 till ±50.00000
IS-B ± 0.0001 till ±500.0000 ± 0.000001 till ±50.000000
IS-C ± 0.00001 till ±50.00000 ± 0.0000001 till ±5.0000000
Tabell3.3 (b) Giltigt intervall för stigningsvärden

Metrisk inmatning (mm) Tuminmatning (tum)
0.0001 till 500.0000 0.000001 till 50.000000
"Kontinuerlig gängskärning" är aktivt för G34.
VAR FÖRSIKTIG
"Gängskärningscykelåtergång" är inte verksamt för G34.
Exempel
Stigning vid startpunkten: 8.0 mm
Stigningsinkrement: 0.3 mm/varv
G34 Z-72.0 F8.0 K0.3 ;
3.4 CIRKULÄR GÄNGSKÄRNING (G35, G36)

Med kommandona G35 och G36 kan en cirkulär gänga, med den programmerade stigningen i
huvudaxelns riktning, bearbetas.
L
L : Stigning
Fig. 3.4 (a) Cirkulär gängskärning
- 27 -
OBS!
Denna funktion är en tillvalsfunktion.
Format
Ett exempelformat för G18-planet (Z-X-planet) visas nedan. När man använder formatet för G17-planet
(X-Y-planet) ska man ändra Z-, X-, K- och I-adresserna till X, Y, I resp. J. När man använder formatet för
G19-planet (Y-Z-planet) ska man ändra Z-, X-, K- och I-adresserna till Y, Z, J resp. K.
G35 I_ K_
X(U)_ Z(W)_ F_ Q_ ;
G36 R_
G35 : Kommando för medurs cirkulär gängskärning

G36 : Kommando för moturs cirkulär gängskärning
X(U), Z(W) : Programmera bågens slutpunkt (på samma sätt som för G02, G03).
I, K : Programmera bågens centrum i relation till startpunkten med relativa koordinater (på
samma sätt som för G02, G03).
R : Programmera bågens radie.
F : Programmera stigningen i huvudaxelns riktning.
Q : Programmera ändringen av gängskärningens startvinkel
(0° till 360°, med ett minsta inmatningsinkrement på 0.001)
(Värdet kan inte programmeras med en decimalpunkt.)
X F
Startpunkt
Slutpunkt (Z, X)
I R
Z
K
Bågens centrum
Förklaring
- Programmera bågens radie
Om R programmeras med I och K så är endast R effektiv.
- Förskjut vinkel
Om en vinkel högre än 360° programmeras så ställs den in på 360°.
"Kontinuerlig gängskärning" är aktivt för G35, G36.
- Gängskärningscykel tillbakadragning
"Gängskärningscykelåtergång" är inte verksamt för G35, G36.
- 28 -
- Automatisk verktygskompensering
Kommandot G36 används för att programmera följande två funktioner: Automatisk
verktygskompensering X och moturs cirkulär gängskärning. Funktionen som G36 används för beror på
bit 3 (G36) i parameter nr 3405.
• När parameter G36 är inställd på 0 så används kommandot G36 för automatisk
verktygskompensering X.
• När parameter G36 är inställd på 1 så används kommandot G36 för moturs cirkulär gängskärning.
G37.1 kan användas för att programmer automatisk verktygskompensering X och G37.2 kan användas för
att programmera automatisk verktygskompensering Z.
(Specifikationsmetod)
G37.1 X_
G37.2 Z_
• G-kod när bit 3 (G36) i parameter nr 3405 ställs in på 1.

G-kod G-kodgrupp Funktion
G35 Medurs cirkulär gängskärning
01
G36 Moturs cirkulär gängskärning
G37 Automatisk verktygskompensering Z
G37.1 00 Automatisk verktygskompensering X
G37.2 Automatisk verktygskompensering Z
Begränsning
- Område för programmerbar båge
En båge måste programmeras så att den faller inom ett område där bågens huvudaxel alltid är Z-axeln
eller alltid X-axeln, såsom visas i Fig. 3.4 (b) och Fig. 3.4 (c). Om bågen inkluderar en punkt där den
större axeln ändras från X-axeln till Z-axeln eller vice versa, såsom visas på Fig. 3.4 (d), så ges larm
PS5058, "G35/G36 FORMAT FEL".
X
Startpunkt Slutpunkt
Z
45°
Fig. 3.4 (b) Område där Z-axeln är huvudaxeln
Startpunkt
45°
Slutpunkt
Fig. 3.4 (c) Område där X-axeln är huvudaxeln
- 29 -
Startpunkt Huvudaxeln ändras vid denna punkt.
Slutpunkt
Z
45°
Fig. 3.4 (d) Exempel på programmering av båge som resulterar i larm
- Slutpunkt som inte är på en båge

Om slutpunkten inte är på en båge så utförs en rörelse på en axel till en position där koordinaterna
stämmer överens med motsvarande koordinater för slutpunkten. Sedan görs en rörelse på en annan axel så
att slutpunkten nås.
Slutpunkt
Slutpunkt
r
r
Mittpunkt
Mittpunkt
Startpunkt
Startpunkt
Fig. 3.4 (e) Rörelse när slutpunkten inte är på en båge
3.5 KONTINUERLIG GÄNGSKÄRNING

Gängskärningsblock kan programmeras successivt för att eliminera en diskontinuitet beroende på
diskontinuerliga rörelser vid bearbetningen med intilliggande block.
Förklaring
Eftersom systemet styrs på ett sådant sätt att synkroniseringen med spindeln helst inte kan rubbas vid
övergången mellan olika block, kan man köra särskilda gängskärningsoperationer där stigningen och
konturen ändras på halva vägen.
G32 G32
G32
Fig. 3.5 (a) Kontinuerlig gängskärning (exempel på G32 i G-kodsystem A)
Även vid upprepning av samma avsnitt under ändring av skärdjupet medger det här systemet en korrekt
bearbetning utan att gängan försämras.
- Tillgängliga gängskärningskommandon
G32: Gängskärning med konstant stigning (G-kod system A)
G33: Gängskärning med konstant stigning (G-kod system B/C)
G34: Gängskärning med variabel stigning
- 30 -
G35, G36 : Cirkulär gängning
- Startvinkel
Adressen Q (vinkel för förskjutning av startvinkeln för gängskärning) är endast aktiv under första
kommandoblocket vid kontinuerlig gängskärning.
Vid kontinuerlig gängskärning ignoreras Q-adresserna i blocken som följer på det första.
3.6 MULTIPELGÄNGSKÄRNING
Med Q-adressen kan man specificera en vinkel mellan signalen för ett spindelvarv och gängskärningens
start och flytta gängskärningens startvinkel. På så sätt kan multipelgängade skruvar enkelt tillverkas.
L : Stigning
Fig. 3.6 (a) Multipla gängningsskruvar.
Format
(Gängskärning med konstant stigning)
G32 IP _ F_ Q_ ;
IP : Slutpunkt
F_ : Stigning i längdriktningen
G32 IP _ Q_ ;
Q_ : Vinkel för förskjutning av startvinkeln för gängskärning
(Inkrement: 0,001 grader, giltigt inställningsområde: 0 till 360 grader)
Förklaring
- Tillgängliga gängskärningskommandon
G32: Gängskärning med konstant stigning
G34: Gängskärning med variabel stigning
G35, G36 : Cirkulär gängning
G76 / G78: Multipel gängskärningscykel (endast när remsformat FS10/11 används).
G92: Gängskärningscykel
Begränsning
- Startvinkel
Startvinkeln är inget kontinuerligt tillståndsvärde (modalt värde). Den måste alltid specificeras varje gång
den används. Om inget värde specificeras antas 0.
- Startvinkelinkrement
Startvinkelns (Q) inkrement är 0.001 grader. Märk att decimalpunkt inte kan specificeras.
Exempel:
För en förskjutningsvinkel på 180 grader, specificera Q180000.
Q180.000 kan inte specificeras eftersom värdet innehåller en decimalpunkt.
OBS: Q1 är kommandot för 0,001 graders förskjutning av startvinkeln vid gängskärning, oberoende av de
inställningar som följer.
- Inkrementellt system IS-A/B/C(parameter nr 1013#1,#0)
- 31 -
- Decimalpunktsprogrammering med fickkalkylator (bit 0 (DPI) i parameter nr 3401)

- Det minsta inmatningsinkrementet är 10 gånger större än det minsta kommandoinkrementet (bit
7 (IPR) i parameter nr 1004)
- Specificerbart startvinkelområde
Man kan specificera en startvinkel (Q) mellan 0 och 360000 (i steg om 0.001 grader). Om man
specificerar ett värde som är större än 360000 (360 grader) avrundas det nedåt till 360000 (360 grader).
Om ett negativt värde specificeras fungerar det som ett positivt värde.
Exempel:
Om Q-90000 (-90 grader) anges, fungerar det som Q90000 (90 grader).
- Multipel gängningscykel (G76(G-kodsystem A/B)) (G78 (G-kodsystem C))

Q-adressen i kommando G76/G78 multipel gängskärningscykel används för minsta skärdjup eller djupet
på 1:a skäret. Av detta skäl kan inte kommando ges för förskjutning av startvinkeln för gängskärning.
Om emellertid FS10/11 remsformat används, kan Q-adressen användas för att ange hur mycket
startvinkeln för gängskärningen ska förskjutas i G76/G78 multipel gängskärningscykel.
Exempel
Program för att skapa en dubbelgängad skruv (med startvinkel 0 och 180
grader)
X40.0 ;
W-38.0 F4.0 Q0 ;
X72.0 ;
W38.0 ;
X40.0 ;
W-38.0 F4.0Q180000 ;
X72.0 ;
W38.0 ;
- 32 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING PROGRAMMERINGEN
4 FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR

PROGRAMMERINGEN
Kapitel 4, "FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR PROGRAMMERINGEN", består av följande avsnitt:
4.1 FAST CYKEL (G90, G92, G94) ........................................................................................................33

4.2 FAST MULTIPELREPETERCYKEL (G70-G76) .............................................................................50
4.3 FAST CYKEL FÖR BORRNING ......................................................................................................89
4.4 GÄNGNING MED FAST TAPP......................................................................................................104
4.5 FAST SLIPNINGSCYKEL (FÖR SLIPMASKIN) ..........................................................................117
4.6 FASNING OCH HÖRN R ................................................................................................................126
4.7 SPEGLING FÖR DUBBELREVOLVER (G68, G69) .....................................................................132
4.8 DIREKT RITNINGSMÅTTPROGRAMMERING..........................................................................133
4.1 FAST CYKEL (G90, G92, G94)

Det finns tre fasta cykler: fast cykel för ytter-/innerdiameterbearbetning (G90), fast cykel för
gängskärning (G92) och fast cykel för ändplanssvarvning (G94).
OBS!
1 Förklarande funktioner i detta avsnitt använder ZX-planet som valt plan,
diameterprogrammering för X-axeln och radieprogrammering för Z-axeln. När
radieprogrammering används för Z-axeln ska U/2 ändras till U och X/2 till X.
2 En fast cykel kan utföras på vilket plan som helst (inklusive parallella axlar för
plandefinition). När G-kodsystem A används kan dock inte U, V och W ställas in
som parallella axlar.
3 Längdriktningen innebär den första axelns riktning i planet på följande sätt:
ZX-plan: Z-axelriktning
YZ-plan: Y-axelriktning
XY-plan: X-axelriktning
4 Ändplanets riktning innebär den andra axelns riktning i planet på följande sätt:
ZX-plan: X-axelriktning
YZ-plan: Z-axelriktning
XY-plan: Y-axelriktning
4.1.1 Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90)

Med denna cykel utförs rak eller konisk skärning i längdriktningen.
4.1.1.1 Rak skärcykel

Format
G90X(U)_Z(W)_F_;
X_,Z_ : Koordinater för skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 4.1.1.1 (a)) i längdriktningen
U_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 4.1.1.1 (a)) i längdriktningen
F_ : Matningshastighet
- 33 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
X-axel
(R) ....Snabbtransport
(F) ....Matarhastighet
Z W
4(R)
A
3(F) 2(F) 1(R) U/2
A’
X/2
Z-axel
Fig. 4.1.1.1 (a) Rak skärcykel
Förklaring
- Operationer
En rak skärcykel utför fyra operationer:
(1) Operation 1 flyttar verktyget från startpunkten (A) till den andra axelns specificerade koordinat i
planet (specificerad X-koordinat för ZX-planet) med snabbtransport.
(2) Operation 2 flyttar verktyget till den första axelns specificerade koordinat i planet (specificerad
Z-koordinat för ZX-planet) med skärmatning. (Verktyget flyttas till skärningsslutpunkten (A') i
längdriktningen.)
(3) Operation 3 flyttar verktyget till den andra axelns startkoordinat i planet (start-X-koordinat för
ZX-planet) med skärmatning.
(4) Operation 4 flyttar verktyget till den första axelns startkoordinat i planet (start-Z-koordinat för
ZX-planet) med snabbtransport. (Verktyget återgår till startpunkten (A).)
OBS!
I enkelblocksläget utförs operation 1, 2, 3 och 4 med ett enda tryck på
cykelstartknappen.
- Avbryta läget
För att avbryta det fasta cykelläget, specificera en annan G-kod i grupp 01 än G90, G92 eller G94.
4.1.1.2 Konisk skärcykel

Format
G90 X(U)_Z(W)_R_F_;
R_ : Konvärde (R i Fig. 4.1.1.2 (a))
- 34 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
X-axel
(R) ... Snabbtransport
(F).... Matarhastighet
4( R)
A
3(F)
U /2 1(R )
A’
2(F )
R
X/2 W
Z
Z-axel
Fig. 4.1.1.2 (a) Konisk skärcykel
Förklaring
En konas kontur bestäms av koordinaterna för skärningsslutpunkten (A') i längdriktningen och konvärdets
tecken (adress R). För cykeln i Fig. 4.1.1.2 (a) har ett minustecken lagts till konvärdet.
OBS!
Inkrementsystemet för adress R för specificering av en kona beror på
referensaxelns inkrementsystem. Specificera ett radievärde vid R.
- Operationer
En cykel för konisk skärning utför samma fyra operationer som en cykel för rak skärning.
Operation 1 flyttar dock verktyget från startpunkten (A) till den position som erhålls genom tillägg av
konvärdet för den andra axelns specificerade koordinat i planet (specificerad X-koordinat för ZX-planet)
med snabbtransport.
Operation 2, 3 och 4 efter operation 1 är samma som vid en cykel för rak skärning.
OBS!
cykelstartknappen.
- Förhållande mellan konvärdets tecken och verktygsbanan

Verktygsbanan bestäms i enlighet med förhållandet mellan tecknet för konvärdet (adress R) och
skärningsslutpunkten i längdriktningen i den absoluta eller inkrementella programmering som Tabell
4.1.1.2 (a).
- 35 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Tabell 4.1.1.2 (a)

Ytterdiameterbearbetning Innerdiameterbearbetning
1. U < 0, W < 0, R < 0 2. U > 0, W < 0, R > 0
X X
Z W
Z
4(R)
2(F)
R
U/2 3(F) 1(R)
X U/2 3(F) 1(R)

R
X 2(F)
W 4(R)
3. U < 0, W < 0, R > 0 4. U > 0, W < 0, R < 0

vid |R|≤|U/2| vid |R|≤|U/2|
X X
Z Z W
4(R)
1(R) R
2(F)
U/2 X U/2 3(F)
3(F)
2(F) 1(R)
R
4(R)
X W
- Avbryta läget
4.1.2 Gängskärningscykel (G92)

4.1.2.1 Rak gängningscykel
Format
G92 X(U)_Z(W)_F_Q_;
F_ : Gängstigning (L i Fig. 4.1.2.1 (a))
- 36 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
X-axel
Z W
3(R) 4(R) A
2(F) 1(R) U/2
A’
X/2
Z-axel

Cirka (Den avfasade vinkeln i vänster figur är 45

45° grader eller mindre på grund av fördröjningen
r i servosystemet.)
Detaljerad bild av avfasad gängning
Fig. 4.1.2.1 (a) Rak gängning
Förklaring
Intervallerna för gängstigningar och restriktioner relaterade till spindelvarvtalet är samma som för
gängskärning med G32.
- Operationer
En rak gängningscykel utför fyra operationer:
Z-koordinat för ZX-planet) med skärmatning. Nu utförs gängfasning.
ZX-planet) med snabbtransport. (Återgång efter fasning)
VAR FÖRSIKTIG
Anmärkningarna för denna gängskärning är samma som för gängskärning med
G32. Ett stopp med matningsstopp går dock till på följande sätt: Stopp efter
slutförande av kanal 3 i gängskärningscykeln.
OBS!
cykelstartknappen.
- Avbryta läget
- Acceleration/inbromsning efter interpolation för gängskärning

Acceleration/inbromsning efter interpolation för gängskärning är acceleration/inbromsning av typen
exponentiell interpolation. Genom att ställa bit 5 (THLx) i parameter nr 1610 kan samma
acceleration/inbromsning som för skärmatning väljas. (Inställningarna för bit 1 (CTBx) och 0 (CTLx) i
parameter nr 1610 följs.) Som tidskonstanten och FL-matningshastigheten används dock inställningarna
för parameter nr 1626 och 1627 för gängskärningscyklerna.
- 37 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Tidskonstant och FL-matningshastighet för gängskärning

Tidskonstanten för acceleration/inbromsning efter interpolation för gängskärning som specificeras i
parameter nr 1626 och FL-matningshastigheten som specificeras i parameter nr 1627 används.
Matarhastigheten för FL är endast giltig för exponentiell acceleration/inbromsning efter interpolation.
- Gängfasning
Gängfasning kan utföras. Gängfasning startar med en signal från maskinen. Fasningsavståndet r
specificeras i området 0.1L till 12.7L i 0.1L inkrement med parameter nr 5130. (I ovanstående uttryck
är L stigningen.)
En gängfasningsvinkel mellan 1 och 89 grader kan specificeras i parameter nr 5131. När värdet 0
specificeras i parametern antas en vinkel på 45 grader.
För gängfasning används samma typ av acceleration/inbromsning efter interpolation, tidskonstant för
acceleration/inbromsning efter interpolation och FL-matningshastighet som för gängskärning.
OBS!
Gemensamma parametrar för specificering av gängfasningens värde och vinkel
används i denna cykel och gängskärningscykel med G76.
- Återgång efter fasning

I Tabell 4.1.2.1 (a) listas matningshastighet, typ av acceleration/inbromsning efter interpolation och
tidskonstant för återgång efter fasning.
Tabell 4.1.2.1 (a)

Bit 0 (CFR) i Parameter nr.
Beskrivning
parameter nr 1611 1466
Använder den typ av acceleration/inbromsning efter interpolation för
gängskärning, den tidskonstant för gängskärning (parameter nr 1626),
0 Annat än 0
FL-matningshastighet (parameter nr 1627) och den återgångshastighet
som specificeras i parameter nr 1466.
0 0
FL-matningshastigheten (parameter nr 1627) och den
snabbtransporthastighet som specificeras i parameter nr 1420.
Innan återgången utförs en kontroll för att se om den specificerade
matningshastigheten har blivit 0 (fördröjningen i acceleration/inbromsning
1 är 0), och and att typen av acceleration/inbromsning efter interpolation för
snabbtransport används tillsammans med snabbtransporttidskonstanten
och snabbtransporthastigheten (parameter nr 1420).
Genom inställning av bit 4 (ROC) i parameter nr 1403 till 1 kan snabbtransportövermanning inaktiveras
för matningshastigheten för återgång efter fasning.
OBS!
Under återgång stoppar inte maskinen med en övermanning på 0% för
skärmatningshastigheten oberoende av inställningen i bit 4 (RF0) i parameter nr
1401.
- Förskjutning av startvinkeln
Adress Q kan användas för att förskjuta gängningsstartvinkeln.
Startvinkelns (Q) inkrement är 0,001 grader och det giltiga inställningsområdet är 0 till 360 grader. Ingen
decimalpunkt kan specificeras.
- 38 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Matningsstopp i en gängskärningscykel (gängskärningscykelåtergång)

När matningsstopp aktiveras under gängskärning (operation 2), dras verktyget omedelbart tillbaka med
fasning och återgår till startpunkten på den andra axeln (X-axeln) och sedan den första axeln (Z-axeln) i
planet.
X-axel Reguljär cykel
Rörelse vid matarstopp
Z-axel Startpunkt
Snabbtransport
Skärmatning
Matarstoppet tas i bruk här.
Den fasade vinkeln är samma som vid slutpunkten.
VAR FÖRSIKTIG
Något annat matningsstopp kan inte utföras under återgången.
- Gängskärning i tum
Gängskärning i tum som specificerats med adress E är inte tillåten.
4.1.2.2 Konisk gängningscykel

Format
G92 X(U)_Z(W)_R_F_Q_;
- 39 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
X-axel
Z W
A
4(R)
U/2 (R).... Snabbtransport
3(R) 1(R)
A’ (F) .... Matarhastighet
2(F)
R
X/2
Z-axel
(Den avfasade vinkeln i vänster figur är

Cirka 45° 45 grader eller mindre på grund av
fördröjningen i servosystemet.)
Fig. 4.1.2.2 (a) Konisk gängningscykel
Förklaring
tecken (adress R). För cykeln i Fig. 4.1.2.2 (a) har ett minustecken lagts till konvärdet.
OBS!
- Operationer
En cykel för konisk gängning utför samma fyra operationer som en cykel för rak gängning.
med snabbtransport.
Operation 2, 3 och 4 efter operation 1 är samma som vid en cykel för rak gängning.
VAR FÖRSIKTIG
G32. Ett stopp med matningsstopp går dock till på följande sätt: Stopp efter
- 40 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
cykelstartknappen.

4.1.2.2 (a).
Tabell 4.1.2.2 (a)

1. U < 0, W < 0, R < 0 2. U > 0, W < 0, R > 0
X X
Z W
Z
4(R)
2(F)
R
U/2 3(F) 1(R)
X U/2 3(F) 1(R)

R
X 2(F)
W 4(R)
3. U < 0, W < 0, R > 0 4. U > 0, W < 0, R < 0

vid |R|≤|U/2| vid |R|≤|U/2|
X X
Z Z W
4(R)
1(R) R
2(F)
U/2 X U/2 3(F)
3(F)
2(F) 1(R)
R
4(R)
W
X
- Avbryta läget

- Gängfasning
- Gängskärningscykelåtergång
Se sidorna där en rak gängskärningscykel förklaras.
- 41 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.1.3 Cykel för ändplanssvarvning (G94)
4.1.3.1 Planskärningscykel
Format
G94 X(U)_Z(W)_F_;
X_,Z_ : Koordinater för skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 4.1.3.1 (a)) i samma riktning
som ändplanet
U_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 4.1.3.1 (a)) i samma riktning
som ändplanet
X-axel
1 (R )
(R).... Snabbtransport
A
(F) .... Matarhastighet
2 (F) 4( R)
U /2
A’ 3 (F )
X/2 W
Z-axel
Z
Fig. 4.1.3.1 (a) Ändskärcykel
Förklaring
- Operationer
En planskärningscykel utför fyra operationer:
(1) Operation 1 flyttar verktyget från startpunkten (A) till den första axelns specificerade koordinat i
planet (specificerad Z-koordinat för ZX-planet) med snabbtransport.
(2) Operation 2 flyttar verktyget till den andra axelns specificerade koordinat i planet (specificerad
X-koordinat för ZX-planet) med skärmatning. (Verktyget flyttas till skärningsslutpunkten (A') i
ändplanets riktning.)
OBS!
cykelstartknappen.
- Avbryta läget
- 42 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR

Format
G94 X(U)_Z(W)_R_F_;
som ändplanet
U_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 4.1.3.2 (a)) i samma riktning
som ändplanet
X-axel
1(R)
A
(R)....Snabbtransport
2(F) 4(R) (F) ....Matarhastighet
U/2
A’ 3(F)
X/2 R W
Z-axel
Z
Förklaring
En konas kontur bestäms av koordinaterna för skärningsslutpunkten (A') i längdriktningen för ändplanet
och konvärdets tecken (adress R). För cykeln i Fig. 4.1.3.2 (a) har ett minustecken lagts till konvärdet.
OBS!
- Operationer
En cykel för konisk skärning utför samma fyra operationer som en planskärningscykel.
konvärdet för den första axelns specificerade koordinat i planet (specificerad Z-koordinat för ZX-planet)
med snabbtransport.
Operation 2, 3 och 4 efter operation 1 är samma som vid en planskärningscykel.
OBS!
cykelstartknappen.
- 43 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR

skärningsslutpunkten i längdriktningen för ändplanet i den absoluta eller inkrementella programmering
som följer.Tabell 4.1.3.2 (a)
Tabell 4.1.3.2 (a)

1. U < 0, W < 0, R < 0 2. U > 0, W < 0, R < 0
X X Z
1(R)
Z R W
Z
3(F)
U/2 2(F) 4(R)
U/2 2(F) 4(R)
3(F)
1(R)
R W
Z
3. U < 0, W < 0, R > 0 4. U > 0, W < 0, R > 0

vid |R|≤|W| vid |R|≤|W|
X X W
R
Z Z
3(F)
1(R)
2(F) 4(R)
U/2 4(R) U/2
2(F)
1(R)
3(F)
Z Z R
W
- Avbryta läget
4.1.4 Att använda fasta cykler (G90, G92, G94)

En lämplig fast cykel väljs beroende dels på konturen på materialet, dels på konturen på produkten.
- Rak skärcykel (G90)

Materialform
Produktform
- 44 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Konisk skärcykel (G90)
Materialform
Produktform
- Planskärningscykel (G94)
Materialform
Produktform
- Konisk planskärningscykel (G94)
Materialform
Produktform
- 45 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.1.5 Fast cykel och nosradiekompensering

Vid tillämpning av nosradiekompensering ser verktygsnosens centerbana och offsetriktning ut på det sätt
som visas nedan. Vid en cykels startpunkt avbryts offsetvektorn. Offsetstart utförs för rörelsen från
cykelns startpunkt. Offsetvektorn avbryts tillfälligt igen vid återgången till cykelstartpunkten och offset
tillämpas igen i enlighet med nästa rörelsekommando. Offsetriktningen bestäms beroende på skärmönstret,
oavsett G41- eller G42-läget.
Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90)

Nosradiecenterkanal Offsetriktning
0
Nosradiecenterkanal
8 3
Hela verktygsnosen 4
5 7
1 2
6
Hela
Hela verktygsnosen
verktygsno-
sen
Programmerad kanal
Ändplanskärningscykel (G94)
Nosradiecenterkanal 0
8
Hela verktygsnosen 4 3
5 7
1 6 2
Hela
verktygsnosen Hela
verktygsno-
sen
Programmerad kanal
Gängskärningscykel (G92)
Nosradiekompensering kan inte användas.
- 46 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Skillnader mellan denna CNC-maskin och FANUC serie 0i-C

OBS!
Denna CNC-maskin är samma som FANUC serie 0i-C i offsetriktningen men
skiljer sig från serien när det gäller nosradiecenterbanan.
- För denna CNC-maskin
Cykeloperationer för en fast cykel ersätts med G00 eller G01. I det första
blocket för förflyttning av verktyget till startpunkten utförs uppstart. I det sista
blocket för återgång av verktyget till startpunkten avbryts offset.
- För FANUC Serie 0i-C
Denna serie skiljer sig från denna CNC-maskin när det gäller operationer i det
block för förflyttning av verktyget från startpunkten och det sista blocket för
återgång av verktyget till startpunkten. För detaljinformation hänvisas till
användarhandboken för FANUC serie 0i-C.
Hur kompensering tillämpas på FANUC serie 0i-C

G90 G94
Nosradiecenterkanal Nosradiecenterkanal
4,8,3 0 4,8,3 0
8 8
5,0,7 3 5,0,7 4 3
4
5 7 5 7
2 1 2
1,6,2 1 6 1,6,2 6
Hela Hela
4,5,1 8,0,6 4,5,1 8,0,6
verktygsnosen verktygsnosen
3,7,2 3,7,2
Programmerad kanal Programmerad kanal
4.1.6 Restriktioner på fasta cykler

Begränsning
- Modal
Eftersom dataobjekten X (U), Z (W) och R i en fast cykel är modala värden som är gemensamma för G90,
G92 och G94. Av denna anledning är det tidigare specificerade värdet verksamt om ett nytt X- (U), Z-
(W) eller R-värde inte specificeras.
När rörelseavståndet längs Z-axeln inte varierar på det sätt som visas i programexemplet nedan kan
således en fast cykel upprepas endast genom specificering av rörelseavståndet längs X-axeln.
- 47 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Exempel
X-axel 66
4
8
12
16
Arbetsstycke
0
Cykeln i ovanstående bild utförs med följande program:

N030 G90 U-8.0 W-66.0 F0.4;
N031 U-16.0;
N032 U-24.0;
N033 U-32.0;
De modala värden som är gemensamma för fasta cykler raderas när en annan engångs-G-kod än G04
specificeras.
Eftersom det fasta cykelläget inte avbryts genom specificering av en engångs-G-kod kan en fast cykel
utföras igen genom specificering av modala värden. Om inga modala värden specificeras utförs inga
cykeloperationer.
När G04 specificeras exekveras G04 och ingen fast cykel utförs.
- Block där inget rörelsekommando specificeras

I ett block där inget rörelsekommando specificeras i det fasta cykelläget utförs även en fast cykel.
Exempelvis ett block som endast innehåller EOB eller ett block där ingen av M-, S- och T-koderna
specificeras är ett block av denna typ. När en M-, S- eller T-kod specificeras i det fasta cykelläget
exekveras motsvarande M-, S- eller T-funktion tillsammans med den fasta cykeln. Om detta inte är
lämpligt ska en annan G-kod i grupp 01 (G00 eller G01) än G90, G92 eller G94 specificeras för att
avbryta det fasta cykelläget och en M-, S- eller T-kod specificeras som i programexemplet nedan. När
motsvarande M-, S- eller T-funktion har exekverats ska den fasta cykeln specificeras igen.
Exempel
N003 T0101;
:
:
N010 G90 X20.0 Z10.0 F0.2;
N011 G00 T0202; ←Ångrar läget med den fasta cykeln.
N012 G90 X20.5 Z10.0;
- Kommando för val av plan

Specificera ett kommando för val av plan (G17, G18 eller G19) innan en fast cykel ställs in eller
specificera det i det block där den första fasta cykeln specificeras.
Om ett kommando för val av plan specificeras i det fasta cykelläget exekveras kommandot, men de
modala värden som är gemensamma för fasta cykler raderas.
Om en axel som inte befinner sig på det valda planet har angetts, visas alarm PS0330, "OGILTIGT
AXELKOMMANDO I DEN FASTA SVARVCYKELN".
- Parallell axel
När G-kodsystem A används kan inte U, V och W specificeras som parallella axlar.
- 48 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Återställning
Om en återställningsoperation utförs under exekveringen av en fast cykel när något av följande tillstånd
för att hålla en modal G-kod i grupp 01 är inställda, ersätts den modala G koden i grupp 01 med
G01-läget:
• Återställt tillstånd (bit 6 (CLR) i parameter nr 3402 = 0)
• Rensat tillstånd (bit 6 (CLR) i parameter nr 3402 = 1) och tillstånd där den modala G-koden i grupp
01 hålls vid återställningstiden (bit 1 (C01) i parameter nr 3406 = 1)
Exempel på operation)
Om en återställning sker under exekveringen av en fast cykel (X0-block) och X20.Z1.-kommandot
exekveras, utförs linjär interpolation (G01) i stället för den fasta cykeln.
- Manuellt ingrepp
När ett manuellt ingrepp har utförts med den manuella absoluta punkten på kommando före utförandet av
en fast cykel eller efter toppet av ett uförande, så ångras det manuella ingreppet när en cykelmanöver
startas, även om kommando ges om att starta en inkrementell cykel
Exempel på G94
Annullering
Manuellt ingrepp
1(R)
2(F) 4(R)
3(F)
- 49 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2 FAST MULTIPELREPETERCYKEL (G70-G76)

Den fasta multirepetercykeln är fasta cykler som är till för att underlätta CNC-programmeringen. Värdena
för det färdiga arbetsstyckets kontur beskriver t.ex. verktygsbanan för grovbearbetning. Det finns också
fasta cykler för gängskärning.
OBS!
1 När bit 3 (NMR) i parameter nr 8137 är 0, kan "fast multirepetercykel" användas.
Men en fast slipningscykel och fast multirepetercykel kan inte användas
samtidigt. När den fasta slipningscykeln (tillvalet "Slipning funktion A" eller
"Slipning funktion B") är aktiverad, är den fasta multirepetercykeln inaktiverad.
3 En fast multirepetercykel kan utföras i vilket plan som helst (inklusive parallella
axlar för plandefinition). När G-kodsystem A används kan dock inte U, V och W
ställas in som parallella axlar.
- 50 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.1 Spånskärning vid svarvning (G71)

Det finns två typer av spånskärning vid svarvning: Typ I och II.
Format
ZpXp-plan
G71 U(Δd) R(e) ;
G71 P(ns) Q(nf) U(Δu) W(Δw) F(f ) S(s ) T(t ) ;
N (ns) ; Rörelsekommandona för målfiguren från A till
... A’ till B specificeras i blocken med
sekvensnumren ns till nf.
N (nf) ;
YpZp-plan
G71 W(Δd) R(e) ;
G71 P(ns) Q(nf) V(Δw) W(Δu) F(f ) S(s ) T(t ) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
XpYp-plan
G71 V(Δd) R(e) ;
G71 P(ns) Q(nf) U(Δw) V(Δu) F(f ) S(s ) T(t ) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
Δd : Skärdjup
Skärriktningen beror på riktning AA'. Denna beteckning är modal och ändras inte
förrän ett annat värde betecknas. Detta värde kan även specificeras med parameter
nr 5132. Parametern kan ändras med programkommandot.
e : Undanflyttningsvärde
Denna beteckning är modal och ändras inte förrän ett annat värde betecknas. Detta
värde kan även specificeras med parameter nr 5133. Parametern kan ändras med
programkommandot.
ns : Sekvensnummer för det första blocket för programmet för den färdiga konturen.
nf : Sekvensnummer för det sista blocket för programmet för den färdiga konturen.
Δu : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den andra axelns riktning i planet (X-axel för
ZX-planet)
Δw : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den första axelns riktning i planet (Z-axel för
ZX-planet)
f,s,t : Varje F-, S- eller T-funktion i block ns till nf i cykeln ignoreras och F-, S- eller
T-funktionen i detta G71-block är verksamt.
Decimalpunkt
Enhet Diameter-/ radieprogrammering Tecken
sinmatning
Beror på inkrementsystemet
Δd Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
för referensaxeln.
e Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
för referensaxeln.
- 51 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Decimalpunkt
sinmatning
Beror på inkrementsystemet Beror på diameter-/radieprogrammeringen
Δu Obligatoriskt Tillåtet
för referensaxeln. för den andra axeln i planet.
Δw Obligatoriskt Tillåtet
för referensaxeln. för den första axeln i planet.
(R) C
B
A
(R) Δd
(F)
45° e
(F)
Målkontur
Δu/2
+X A’
(F): Matarhastighet
(R): Snabbtransport
ΔW
+Z
e: Undanflyttningsvärde
Fig. 4.2.1 (a) Skärkanal vid spånskärning vid svarvning (typ I)
Förklaring
- Operationer
När en målkontur som går genom A, A' och B i denna ordning ges av ett program, tas det specificerade
området bort av Δd (skärdjup) med finbearbetningstoleransen som specificeras av Δu/2 och Δw vänster.
När den sista skärningen är utförd i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet) utförs
grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen. Efter grovbearbetning som finbearbetning
exekveras blocket vid det sekvensblock som specificeras vid Q.
OBS!
1 Medan både Δd och Δu specificeras med samma adress bestäms deras
innebörd av närvaron av adresserna P och Q.
2 Cykelbearbetningen utförs med ett G71-kommando genom specificering av P
och Q.
3 F-, S- och T-funktioner som specificeras i rörelsekommandot mellan punkt A och
B är inte verksamma medan de som specificerats i G71-blocket eller i det
föregående blocket är verksamma. M- och sekundära hjälpfunktioner behandlas
på samma sätt som F-, S- och T-funktioner.
4 När styrfunktionen för konstant ythastighet är aktiverad (bit 0 (SSC) i parameter
nr 8133 är inställd på 1), är G96- eller G97-kommandot specificerat i
rörelsekommandot mellan punkt A och B inaktiverat och det som är specificerat i
G71-blocket i tidigare block är aktivt.
- Målkontur
Mallar
Följande fyra skärmallar beaktas. Alla dessa skärcykler skär arbetsstycket genom att verktyget rör sig
parallellt med den första axeln i planet (Z-axel för ZX-planet). Tecknen för finbearbetningstoleranserna
för Δu och Δw är nu som följer:
- 52 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
B A A B
U(+)…W(+ ) U(+)…W(-)
A' A' Både linjär och

A' A' cirkulär interpolation
är möjliga
U(-)…W(+) U(-)…W(-)
B A A B
+X
+Z
Fig. 4.2.1 (b) Fyra målfigurmönster
Begränsning
(1) För U (+) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är högre än cykelstartpunkten
specificeras.
För U (-) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är lägre än cykelstartpunkten
specificeras.
(2) För typ I måste konturen visa en monoton ökning eller minskning längs den första och andra axeln i
planet.
(3) För typ II måste konturen visa en monoton ökning eller minskning längs den första axeln i planet.
- Startblock
I startblocket i programmet för en målkontur (block med sekvensnumret ns där kanalen mellan A och A'
specificeras) måste G00 eller G01 specificeras. Om det inte har angetts visas alarm PS0065, "G00/G01
FINNS INTE I FORMPROGRAMMETS FÖRSTA BLOCK".
När G00 specificeras utförs positionering längs A-A’. När G01 specificeras utförs linjär interpolation med
skärmatning längs A-A’.
I detta startblock väljer du även typ I eller II.
Om X-axeln inte förflyttas i startblocket, utlöses larm PS0325 ”OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I
KONTURPROGRAM”.
- Kontrollfunktioner
Under en cykeloperation kontrolleras alltid om målkonturen visar monoton ökning eller minskning.
OBS!
När nosradiekompensering tillämpas kontrolleras den målkontur på vilken
nosradiekompenseringen tillämpas.
Följande kontroller kan också utföras.
Kontroll Relaterad parameter

Kontrollerar att ett block med sekvensnumret specificerat vid adress Aktiverad när bit 2 (QSR) i parameter nr 5102
Q ingår i programmet före cykeloperationen. är ställd till 1.
Kontrollerar målkonturen före cykeloperationen. Aktiverad när bit 2 (FCK) i parameter nr 5104
(Kontrollerar även att ett block med sekvensnumret specificerat vid är ställd till 1.
adress Q ingår.)
- 53 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Typ I och II
Val av typ I eller II
För G71 finns typerna I och II.
Om målkonturen har fickor ska typ II användas.
Undanflyttningen efter grovbearbetning i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för ZX-planet)
skiljer sig åt mellan typ I och II. Med typ I flyttas verktyget undan till riktningen 45 grader. Med typ II
skär verktyget arbetsstycket längs målkonturen. När målkonturen inte har några fickor bestämmer du den
önskade undanflyttningen och väljer typ I eller II.
OBS!
För att använda typ II behövs alternativet "multipel repetitiv fast cykel 2".

I startblocket för målkonturen (sekvensnummer ns) väljer du typ I eller II.
(1) När typ I väljs
Specificera den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet). Specificera inte den första axeln i
planet (X-axeln för ZX-planet).
(2) När typ II väljs
Specificera den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) och den första axeln i planet (Z-axeln
för ZX-planet).
När du vill använda typ II utan att flytta verktyget längs den första axeln i planet (Z-axeln för
ZX-planet) specificerar du den inkrementella programmeringen med rörelseavståndet 0 (W0 för
ZX-planet).
- Typ I
(1) I blocket med sekvensnummer ns får endast den andra axeln i planet (X-axeln (U-axeln) för
ZX-planet) specificeras.
Exempel
ZX-plan
G71 U10.0 R5.0 ;
G71 P100 Q200....;
N100 X(U)_ ; (Specificerar endast den andra axeln i planet.)
: ;
: ;
N200…………;
(2) Konturen längs kanal A'-B måste uppvisa en monoton ökning eller minskning i båda de axlars
riktning som utgör planet (Z- och X-axlar för ZX-planet) Den får inte ha någon ficka på det sätt som
visas i Fig. 4.2.1 (c).
B
A
A’
Z Inga fickor är tillåtna.
Fig. 4.2.1 (c) Kontur som inte uppvisar en monoton ökning eller minskning (typ I)
- 54 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
VAR FÖRSIKTIG
Om en figur inte uppvisar monoton förändring längs den första eller andra axeln
på planet visas alarm PS0064, "DEN AVSLUTANDE FORMEN ÄR INTE EN
MONOTON FÖRÄNDRING(FÖRSTA AXELN)" eller PS0329, "DEN
AVSLUTANDE FORMEN ÄR INTE EN MONOTON FÖRÄNDRING(ANDRA
AXELN)". Om rörelsen inte uppvisar någon monoton ändring utan är väldigt liten,
och det går att bestämma att rörelsen inte är farlig, kan dock det tillåtna värdet
specificeras i parameter nr 5145 och 5146 för att ange att larmet inte utlöses i
detta fall.
(3) Verktyget flyttas undan till riktningen 45 grader med skärmatning efter grovbearbetning.
Mängd undanflyttning e (anges i

45° kommandot eller parameter nr. 5133)
Fig. 4.2.1 (d) Skärning i riktningen 45 grader (typ I)
(4) Omedelbart efter den sista skärningen utförs grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen.
Bit 1 (RF1) i parameter nr 5105 kan ställas till 1 så att grovbearbetning inte utförs som
finbearbetning.
- Typ II
(R)
(F) C
(R)
B A Δd
(R)
(F)
Δd
(F)
Målkontur Δu/2
A’
+X
(F): Matarhastighet ΔW
+Z (R): Snabbtransport
Fig. 4.2.1 (e) Skärkanal vid spånskärning vid svarvning (typ II)
När en målkontur som passerar genom A, A' och B i denna ordning ges av programmet för en målkontur
på det sätt som visas i Fig. 4.2.1 (e), tas det specificerade området bort med Δd (skärdjup) med
finbearbetningstoleransen som specificeras med Δu/2 och Δw vänster. Typ II skiljer sig från typ I när det
gäller skärning av arbetsstycket längs konturen efter grovbearbetning i den första axelns riktning i planet
(Z-axeln för ZX-planet).
- 55 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Efter den sista skärningen återgår verktyget till den startpunkt som specificeras i G71 och
grovbearbetning utförs som finbearbetning längs målkonturen med finbearbetningstoleransen som
specificeras av Δu/2 och Δw vänster.
Typ II skiljer sig från typ I på följande punkter:

(1) I blocket med sekvensnummer ns måste de två axlar som bildar planet (X-axeln (U-axeln) och
Z-axeln (W-axeln) för ZX-planet) specificeras. När du vill använda typ II utan att flytta verktyget
längs Z-axeln i ZX-planet i det första blocket, specificera W0.
Exempel
ZX-plan
G71 U10.0 R5.0 ;
G71 P100 Q200.......;
N100 X(U)_ Z(W)_ ; (Anger de två axlar som utgör planet.)
: ;
: ;
N200…………;
(2) Konturen behöver inte uppvisa någon monoton ökning eller minskning i den andra axelns riktning i
planet (X-axeln för ZX-planet) och den kan ha konkava ytor (fickor).
+X
+Z 10 ... 3 2 1
Fig. 4.2.1 (f) Figur med fickor (typ II)
Konturen måste dock uppvisa en monoton ändring i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för
ZX-planet). The Fig. 4.2.1 (g) kan inte bearbetas.
Monoton förändring har

inte observerats längs
Z-axeln.
+X
+Z
Fig. 4.2.1 (g) Kontur som inte kan bearbetas (typ II)
- 56 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
VAR FÖRSIKTIG
För en kontur längs vilken verktyget flyttar sig bakåt längs den första axeln i
planet under bearbetningen (inklusive en toppunkt i ett bågkommando), kan
skärstålet komma i kontakt med arbetsstycket. Av denna anledning om en kontur
inte visar monoton förändring, utlöses larmet PS0064,
"FINBEARBETNINGSFORMEN ÄR INTE EN MONOTON FÖRÄNDRING
(FÖRSTA AXELN)". Om rörelsen inte uppvisar någon monoton ändring utan är
väldigt liten, och det går att bestämma att rörelsen inte är farlig, kan dock det
tillåtna värdet specificeras i parameter nr 5145 för att ange att larmet inte utlöses
i detta fall.
Den första skurna delen behöver inte vara vertikal. Alla konturer är tillåtna om monoton ändring
uppvisas i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för ZX-planet).
+X
+Z
Fig. 4.2.1 (h) Kontur som kan bearbetas (typ II)
(3) Efter svarvning bearbetar verktyget arbetsstycket längs dess kontur och flyttas undan med
skärmatning.
Mängd undanflyttning e (anges i kommandot

eller parameter nr. 5133)
Undanflyttning efter
skärning
Skärdjup Δd (har angetts i kommandot
Fig. 4.2.1 (i) Bearbetning längs arbetsstyckets kontur (typ II)
Undanflyttningsvärdet efter bearbetning (e) kan specificeras vid adress R eller ställas in i parameter
nr 5133.
Vid undanflyttning från botten flyttar sig verktyget dock till riktningen 45 grader.
e (anges i kommandot eller

45°
parameter nr. 5133)
Botten
Fig. 4.2.1 (j) Undanflyttning från botten till riktningen 45 grader
- 57 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
(4) När en position som är parallell med den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet) specificeras i
ett block i programmet för målkonturen, antas den vara bottnen på en ficka.
(5) När all grovbearbetning avslutas längs den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet) återgår
verktyget tillfälligt till cykelstartpunkten. Vid detta tillfälle när det finns en position vars höjd är lika
med höjden vid startpunkten, passerar verktyget genom punkten i den position som uppnåtts genom
att skärdjupet Δd lagts till konturens position och återgår till startpunkten.
Sedan utförs grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen. Vid detta tillfälle passerar
verktyget genom punkten i den uppnådda positionen (till vilken skärdjupet Δd läggs) när den återgår
till startpunkten.
finbearbetning.
Undanflyttningsmanöver efter att
Undanflyttningsmanöver
råskärningen är klar
efter råskärning
Startpunkt
{ {
Skärdjup Δd
Fig. 4.2.1 (k) Undanflyttning när verktyget återgår till startpunkten (typ II)
(6) Ordning och kanal för grovbearbetning av fickor

Grovbearbetning utförs i följande ordning.
(a) När konturen uppvisar en monoton minskning längs den första axeln i planet (Z-axeln för
ZX-planet)
Råskärning utförs i ordningen <1>, <2> och <3> från fickan
längst till höger.
<3> <2> <1>
+X
+Z
Fig. 4.2.1 (l) Grovbearbetningsordning vid monoton minskning (typ II)
(b) När konturen uppvisar en monoton ökning längs den första axeln i planet (Z-axeln för
ZX-planet)
längst till vänster.
<1> <2> <3>
+X
+Z
Fig. 4.2.1 (m) Grovbearbetningsordning vid monoton ökning (typ II)
- 58 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Kanalen vid grovbearbetning ser ut på det sätt som visas Fig. 4.2.1 (n).
35
4
3 34 1
5
24
9 10
25 2
23 29 22 21
28 11 6
30 26 8
15
27
7
33 31 20 16 12
14
32
13
19 18 17
Fig. 4.2.1 (n) Skärkanal för flera fickor (typ II)
Följande figur visar hur verktyget rör sig efter grovbearbetning för en ficka i detalj.
g Snabbtransport
22 21
•
D
20
Undanflyttning
från botten
Skärmatning 19
Fig. 4.2.1 (o) Rörelsedetaljer efter skärning för en ficka (typ II)
Bearbetar arbetsstycket med skärmatningshastigheten och flyttar undan till riktningen 45 grader.
(Operation 19)
Flyttar sedan till höjden för punkt D med snabbtransport. (Operation 20)
Flyttar sedan till positionen för värdet g före punkt D. (Operation 21)
Flyttar slutligen till punkt D med skärmatning.
Säkerhetsavståndet g till skärmatningens startposition ställs in i parameter nr 5134.
För den sista fickan, efter bearbetningen av bottnen, flyttas verktyget undan till riktningen 45 grader och
återgår till startpunkten med snabbtransport. (Operation 34 och 35)
VAR FÖRSIKTIG
1 Denna CNC-maskin skiljer sig från FANUC serie 0i-C vid bearbetningen av en
ficka.
Verktyget bearbetar den ficka som är närmast startpunkten först. När
bearbetningen av fickorna avslutas flyttas verktyget till den näst närmaste fickan
och börjar bearbetningen.
2 När konturen har en ficka ska generellt värdet 0 specificeras för Δw
(finbearbetningstolerans). Annars kan verktyget skära in i väggen på ena sidan.
Denna CNC-maskin skiljer sig från FANUC-serierna 0i-C i skärkanalen efter svarvning beroende på
arbetsstyckets kontur. När verktyget endast flyttar sig längs den första axeln på planet (Z-axeln for
ZX-planet) enligt figuren på arbetsstycket under skärningen, börjar den dras tillbaka längs den andra
axeln på planet (X-axeln för ZX-planet).
När bit 0 (R16) i parameter nr 5108 är inställd på 1, kan gängskärningen fortsättas längs första axeln på
planet.
- 59 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Skärkanalen som målkonturprogrammet i fig. 4.2.1 (n) exekverar genom inställningen av bit 0 (R16) i
parameter nr 5108, visas i fig. 4.2.1 (p).
Fig. 4.2.1 (p) Skärkanal (nr 5108#0 är inställd på 1)
- Verktygets nosradiekompensering
När nosradiekompensering används, specificera ett nosradiekompenseringskommando (G41, G42) innan
ett kommando för fast multirepetercykel (G70, G71, G72, G73) och specificera avbrottskommandot
(G40) utanför programmen (från blocket specificerat med P till blocket specificerat med Q) som
specificerar en målkontur för finbearbetning.
Om verktygsradiekompenseringen angetts i programmet med en specificerad målkontur för
finbearbetning, visas alarm "OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I FORMPROGRAMMET".
Programexempel
G42 ;.............................Ange det här kommandot före ett kommando om en multipel, repetitiv fast cykel.
G71U1.0R0.5;
G71P10Q20;
N10G00X0;
:
N20X50.0;
G40 ;.............................Ange det här kommandot efter att programmet har angett en målkontur för
finbearbetning.
När denna cykel specificeras i nosradiekompenseringsläget avbryts offset tillfälligt under rörelsen till
startpunkten. Uppstart sker i det första blocket. Offset avbryts tillfälligt igen vid återgången till
cykelstartpunkten när cykeloperationen är avslutad. Uppstart sker igen i enlighet med nästa
rörelsekommando. Denna operation visas i Fig. 4.2.1 (q).
- 60 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Uppstart
Offsetslut
Cykelns
startpunkt z
Offsetslut
Uppstart
Fig. 4.2.1 (q)
Denna cykeloperation utförs i enlighet med den kontur som bestäms av nosradiekompenseringskanalen
när offsetvektorn är 0 vid startpunkten A och uppstart sker i ett block mellan kanalen A-A'.
B A
Placera mellan A-A' i

vilken uppstarten
Program för målkontur för vilken utförs.
verktygsradiekompensering inte
används.
+X
A’
+Z Centerbana för verktygsnosen när

verktygsradiekompenseringen används med G42.
Fig. 4.2.1 (r) Kanal när nosradiekompensering tillämpas
A
B
A’
Placera mellan
A-A' i vilken
uppstarten utförs.
+X
Program för målkontur för
vilken Centerbana för verktygsnosen
när
+Z verktygsradiekompenserin verktygsradiekompenseringen
g inte används.
används med G42.
Fig. 4.2.1 (s)
- 61 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
För att utföra fickfräsning i nosradiekompenseringsläget specificerar du det
linjära blocket A-A' på arbetsstyckets utsida och specificerar en faktisk fickas
kontur. Detta förhindrar att en ficka grävs.
När bit 2 (NT1) i parameter nr 5106 är inställd på 1, ignoreras nosradiekompenseringen G40/G41/G42

som programmerats i målkonturprogrammet i den multipla repetercykeln G71/G72/G73 och inget larm
utlöses.
När bit 3 (NT2) i parameter nr 5106 är inställd på 1, är nosradiekompenseringen som programmerats i

målkonturprogrammet i den multipla repetercykeln G70 giltig. Emellertid gäller följande begränsningar.
(1) Annulleringen av verktygets nosradiekompensering G40 välj modalt när finbearbetningscykeln G70
programmeras.
Om nosradiekompenseringen programmeras i målkonturprogrammet när G41/G42 har valts modalt i
kommandot för finbearbetningscykel G70, utlösas larmet PS0325 "OTILLGÄNGLIGT
KOMMANDO I FORMPROGRAMMET".
(2) Ge inte kommando G41/G42 så att det utesluter slutblocket i programmet för målkontur.
Om G41 eller G42 specificeras vid sista blocket i programmet för målkonturen, utlöses alarmet
PS0325 (OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I FORMPROGRAMMET).
(3) Kommando G40 vid sista blocket i målkonturprogrammet (programmerat med Q-adress)
Om inte G40 programmeras i sista blocket i målkonturprogrammet när G41 eller G42 har
programerats i första blocket, utlöses larmet PS0538 ”FÖRSKJUTNING HAR INTE
ANNULLERATS”.
Programexempel av verktygets nosradiekompensering i målkonturen för G70)

G40 ;
G70 P10 Q20 ... ;
N10 G41 ... ;
:
N20 G40 ... ;
- Att minska cykeltiden

I multirepetercykeln G71/G72 av typ II, om bit 1 (DTP) i parameter nr 5108 är inställd på 1, är verktygets
återgång till cykelns startpunkt direkt från slutpunkten av finbearbetningsprogrammet efter
grovbearbetningen av finbearbetningsformens program avslutad.
Cykelns startpunkt
＋
Sträcka för
finbearbetningens
Kanal för DTP = 0 arbetsmån
Kanal för DTP = 1

Cykelns startpunkt
Slutpunkt för
finbearbetningsform
Fig. 4.2.1 (t) Återgång till cykelns startpunkt
I multirepetercykel G71/G72 av typ II, när bit 3 (NSP) i parameter nr 5108 är inställd på 1, exekveras
skärningen så att den inte upprepar samma skärkanal. (När bit 3 (NSP) i parameter nr 5108 är inställd på
1, väljs alltid operationen av bit 0 (R16) i parameter nr 5108 = 1.)
- Fall med målkontur utan ficka.
- 62 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Vid konventionell metod, skärs bana AB två gånger enligt fig. 4.2.1 (w).
När bit 3 (NSP) i parameter nr 5108 är inställd på 1, undviks överlappning enligt fig. 4.2.1(x).
B A
Fig. 4.2.1 (u) Målkontur utan ficka (nr 5108#3=0)
B A
Fig. 4.2.1 (v) Målkontur utan ficka (nr 5108#3=1)
- Fall med målkontur med ficka.

Vid konventionell metod, skärs bana AB och CD två gånger enligt fig. 4.2.1 (y).
Skärkanalen när bit 3 (NSP) i parameter nr 5108 är inställd på 1 visas i fig. 4.2.1(z). Banan AB
överlappas på samma sätt som i fig. 4.2.1 (y), men banan AB exekveras med snabbtransport en andra
gång. Överlappningskanalen CD undviks.
(3)
(2)
D C (4) B A
(1)
Fig. 4.2.1 (w) Målkontur med ficka (nr 5108#3=0)
(3)
(2)
D C (4) B A
(1)
Fig. 4.2.1 (x) Målkontur med ficka (nr 5108#3=1)
- 63 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Fall med flera fickor i följd

Med den konventionella metoden, flyttas verktyget till punkt I efter att skärningen av en ficka har
avslutats och positionering har skett till startpunkten för nästa ficka enligt fig. 4.2.1 (aa). På detta sätt
överlappas kanalen vid BI, DI, FI och HI.
Skärkanalen när bit 3 (NSP) i parameter nr 5108 är inställd på 1 visas i fig. 4.2.1(bb). Förflyttningen
till punkt I exekveras bara första gången och sedan exekveras skärningen av fickor efter varandra.
I H G F E D C B A
Fig. 4.2.1 (y) Efter varandra följande fickor (nr 5108#3=0)
I H G F E D C B A
Fig. 4.2.1 (z) Efter varandra följande fickor (nr 5108#3=1)
- 64 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.2 Spånskärning vid plansvarvning (G72)

Denna cykel är samma som G71 förutom att bearbetningen utförs av en operation som är parallell med
den andra axeln i planet (X-axel för ZX-planet).
Format
ZpXp-plan
G72 W(Δd) R(e) ;
N (ns) ; Rörelsekommandona för målfiguren från A till A’
... till B specificeras i blocken med sekvensnumren
ns till nf.
N (nf) ;
YpZp-plan
G72 V(Δd) R(e) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
XpYp-plan
G72 U(Δd) R(e) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
Δd : Skärdjup
Skärriktningen beror på riktning AA'. Denna beteckning är modal och ändras inte förrän
ett annat värde betecknas. Detta värde kan även specificeras med parameter nr 5132.
Parametern kan ändras med programkommandot.
e : Undanflyttningsvärde
programkommandot.
ZX-planet)
ZX-planet)
Decimalpunkt
sinmatning
Beror på inkrementsystemet för
Δd Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
referensaxeln.
referensaxeln.
- 65 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Decimalpunkt
sinmatning
Beror på inkrementsystemet för Beror på diameter-/radieprogrammeringen
referensaxeln. för den andra axeln i planet.
Beror på inkrementsystemet för Beror på diameter-/radieprogrammeringen
referensaxeln. för den första axeln i planet.
Δd
(F): Matarhastighet
(R): Snabbtransport
C
A'
A
Verktygsbana
(F)
e (R)
(R) 45°
Målkontur
(F)
+X
Δu/2
B
+Z
Δw
Fig. 4.2.2 (a) Skärkanal vid spånskärning vid planskärning (typ I)
Förklaring
- Operationer
OBS!
1 Medan både Δd och Δu specificeras med samma adress bestäms deras
innebörd av närvaron av adresserna P och Q.
och Q.
4 När styrfunktionen för konstant ythastighet är aktiverad (bit 0 (SSC) i parameter
nr 8133 är inställd på 1), är G96- eller G97-kommandot specificerat i
- Målkontur
Mallar
parallellt med den andra axeln i planet (X-axel för ZX-planet). Tecknen för finbearbetningstoleranserna
- 66 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
+X
B B
U(-)...W(+)... U(-)...W(-)... +Z
A A
A' A' Både linjär och cirkulär
interpolation är möjliga
A' A'
A A
U(+)...W(+)... U(+)...W(-)...
B B
Fig. 4.2.2 (b) Tecken för de värden som specificeras vid U och W vid spånskärning vid planskärning
Begränsning
(1) För W(+) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är högre än cykelstartpunkten
specificeras.
För W(-) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är lägre än cykelstartpunkten
specificeras.
planet.
(3) För typ II måste konturen visa en monoton ökning eller minskning längs den andra axeln i planet.
- Startblock
Om Z-axeln inte förflyttas i startblocket, utlöses larm PS0325 "OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I
KONTURPROGRAM".
- Kontrollfunktioner
OBS!

Kontrollerar att ett block med sekvensnumret specificerat vid adress Aktiverad när bit 2 (QSR) i parameter nr
Q ingår i programmet före cykeloperationen. 5102 är ställd till 1.
Kontrollerar målkonturen före cykeloperationen. Aktiverad när bit 2 (FCK) i parameter nr
(Kontrollerar även att ett block med sekvensnumret specificerat vid 5104 är ställd till 1.
adress Q ingår.)
- Typ I och II
- 67 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR

Undanflyttningen efter grovbearbetning i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet)

Specificera den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet). Specificera inte den andra axeln i
för ZX-planet).
När du vill använda typ II utan att flytta verktyget längs den andra axeln i planet (X-axeln för
ZX-planet) specificerar du den inkrementella programmeringen med rörelseavståndet 0 (U0 för
ZX-planet).
- Typ I
G72 skiljer sig från G71 på följande punkter:
(1) G72 skär arbetsstycket genom att verktyget rör sig parallellt med den andra axeln i planet (X-axeln i
ZX-planet).
(2) I startblocket i programmet för en målkontur (block med sekvensnummer ns) måste endast den första
axeln i planet (Z-axeln (W-axeln) för ZX-planet) specificeras.
- Typ II
ZX-planet).
(2) Konturen behöver inte uppvisa någon monoton ökning eller minskning i den första axelns riktning i
planet (Z-axeln för ZX-planet) och den kan ha konkava ytor (fickor). Konturen måste dock uppvisa
en monoton ändring i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet).
(3) När en position som är parallell med den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) specificeras i
(4) När all grovbearbetning avslutas längs den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) återgår
verktyget tillfälligt till startpunkten. Sedan utförs grovbearbetning som finbearbetning.
Se de sidor där G71 förklaras.

- 68 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.3 Mallrepetering (G73)

Med denna funktion kan man upprepa skära en fast mall som då flyttas bit för bit. Med denna skärcykel
kan man bearbeta grovbearbetade, smidda eller gjutna arbetsstycken på ett effektivt sätt.
Format
ZpXp-plan
G73 W(Δk) U(Δi) R(d) ;
N (ns) ; Rörelsekommandona för målfiguren från A till A’
... till B specificeras i blocken med sekvensnumren
N (nf) ; ns till nf.
YpZp-plan
G73 V(Δk) W(Δi) R(d) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
XpYp-plan
G73 U(Δk) V(Δi) R(d) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
Δi : Avståndet för undanflyttning i den andra axelns riktning i planet (X-axel för ZX-planet)
programkommandot.
Δk : Avståndet för undanflyttning i den första axelns riktning i planet (Z-axel för ZX-planet)
programkommandot.
d : Delningstal
Detta värde är samma som antalet upprepningar för grovskärning. Denna beteckning
är modal och ändras inte förrän ett annat värde betecknas. Detta värde kan även
specificeras med parameter nr 5137. Parametern kan ändras med
programkommandot.
ZX-planet)
ZX-planet)
f, s, t : Varje F-, S- och T-funktion i block mellan sekvensnummer "ns" och "nf" ignoreras och
F-, S- och T-funktionen i detta G73-block är verksamt.
Decimalpunkt
sinmatning
Δi Radieprogrammering Obligatoriskt Tillåtet
för referensaxeln.
- 69 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Decimalpunkt
sinmatning
Δk Radieprogrammering Obligatoriskt Tillåtet
för referensaxeln.
Beror på inkrementsystemet Beror på diameter-/radieprogrammeringen för
för referensaxeln. den andra axeln i planet.
för referensaxeln. den första axeln i planet.
OBS!
Decimalpunktsinmatning tillåts med d. Ett värde avrundat till ett heltal används
dock som delningstal, oavsett inställningen av bit 0 (DPI) i parameter nr 3401.
När ett heltal har matats in används det inmatade heltalet som delningstal.
Δk+Δw
D
Δw
Δi+Δu/2
Δu/2
C
A
(R)
B (R)
(F)
Δu/2
A'
+X Δw
Målkontur (F): Matarhastighet
(R): Snabbtransport
+Z
Fig. 4.2.3 (a) Skärkanal vid mallrepetering
Förklaring
- Operationer
När en målkontur som går genom A, A' och B i denna ordning ges av ett program, utförs grovbearbetning
det specificerade antalet gånger med finbearbetningstoleransen som specificeras av Δu/2 och Δw vänster.
OBS!
1 Medan värdena Δi och Δk, or Δu och Δw specificeras med samma adress
bestäms deras innebörd av närvaron av adresserna P och Q.
och Q.
3 När cykeloperationen är klar återgår verktyget till punkt A.
- Målkontur
Mallar
Som för G71 finns det fyra målkonturmallar. Var noggrann med tecknen Δu, Δw, Δi, and Δk vid
programmering av denna cykel.
- 70 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Startblock
I startblocket i programmet för målkonturen (block med sekvensnumret ns där kanalen mellan A och A'
- Kontrollfunktion
Följande kontroll kan utföras.

Liksom G71 utförs denna cykeloperation i enlighet med den kontur som bestäms av
nosradiekompenseringskanalen när offsetvektorn är 0 vid startpunkten A och uppstart sker i ett block
mellan kanalen A-A'
- Enkelblockoperation
Positionen för enkelt blockstopp kan väljas genom att ange bit 2 (PRS) i parameter nr 5125.
När bit 2 (PRS) i parameter nr 5125 är inställd på 0, är stoppositionen för enkelblocksdrift slutpunkten för
varje cykel och slutpunkten för varje block i finbearbetningskonturen.
När bit 2 (PRS) i parameter nr 5125 är inställd på 1, är stoppositionen för enkelblocksdrift slutpunkten för
varje cykel och slutpunkten för undanflyttning från cykelns startpunkt. (FS16i kompatibel specifikation)
Den förklarar förflyttningen när O0001, som visas i fig. 4.2.3 (b), exekveras med enkelblocksdriften.
Finbearbetningsformen som specificeras av N10-N30 i O0001 visas i fig. 4.2.3 (c).
O0001;
G00X100.0Z0.0;
G73U6.0W6.0R3.0;
N30
G73P10Q30U6.0W3.0F1.0S500; N10
N10G00X60.0W0.0;
N15G01Z-10.0;
N20G02X80.0Z-20.0R10.0;
N30G01X100.0; N20
M30; N15
Fig. 4.2.3 (b) Exempelprogram Fig. 4.2.3 (c) Finbearbetningsform hos O0001
När bit 2 (PRS) i parameter nr 5125 är inställd på 0, och om O0001 exekveras med enkelblocksdriften, är
stoppositionen för enkelblocksdrift slutpunkten för varje cykel och slutpunkten för varje block i
finbearbetningskonturen, så som visas i fig. 4.2.3 (d). Det enkla blockstoppet exekveras inte vid
slutpunkten för undanflyttning från cykelns startpunkt.
När bit 2 (PRS) i parameter nr 5125 är inställd på 1, och om O0001 exekveras med enkelblocksdriften, är
stoppositionen för enkelblocksdrift slutpunkten för varje cykel och slutpunkten för undanflyttning från
cykelns startpunkt, så som visas i fig. 4.2.3 (e).
"S" i följande figurer indikerar positionen för enkelt stopp.
- 71 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
S S
S S S
S S S
S S
S
S
S
S S
S S
S S
Fig. 4.2.3 (d) PRS (nr 5125#2)=0 Fig. 4.2.3 (e) PRS (nr 5125#2)=1
- 72 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.4 Finbearbetningscykel (G70)

Efter grovskärning med G71, G72 eller G73 medger följande kommando finbearbetning:
Format
G70 P(ns) Q(nf) ;
ns : Sekvensnummer för det första blocket för programmet för den färdiga
konturen.
Förklaring
- Operationer
Blocken med sekvensnumren ns till nf i programmet för målkonturen exekveras för finbearbetning. F-, S-,
T-, M- och sekundära hjälpfunktioner som specificeras i block G71, G72 eller G73 ignoreras och F-, S-,
T-, M- och sekundära hjälpfunktioner som specificeras i blocken med sekvensnumren ns till nf är
verksamma.
När cykeloperationen avslutas återgår verktyget till startpunkten med snabbtransport och nästa G70
cykelblock läses.
- Målkontur
Kontrollfunktion

- Lagring av P- och Q-block

När grovbearbetning exekveras med G71, G72 eller G73 lagras upp till tre minnesadresser för P- och
Q-block. Tack vare detta hittas block som betecknas med P och Q omedelbart vid exekveringen av G70
utan att minnet behöver sökas igenom från början. Efter att några G71-, G72- och
G73-grovbearbetningscykler har utförts kan finbearbetningscykler utföras med G70 på en gång. Vid den
fjärde och de följande grovbearbetningscyklerna är cykeltiden längre eftersom minnet söks igenom efter
P- och Q-block.
Exempel
G71 P100 Q200 ...;
N100 ...;
...;
...;
N200 ...;
G71 P300 Q400 ...;
N300 ...;
...;
...;
N400 ...;
...;
...;
G70 P100 Q200 ; (Exekveras utan sökning efter den första till tredje cykeln)
G70 P300 Q400 ; (Exekveras efter en sökning efter den fjärde och följande
cykler)
- 73 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
Minnesadresserna för P- och Q-block som lagrats under grovbearbetningscykler
med G71, G72 och G73 raderas efter exekveringen av G70.
Alla lagrade minnesadresser för P- och Q-block raderas även vid en
återställning.
- Återgång till cykelstartpunkten

Vid en finbearbetningscykel återgår verktyget till cykelstartpunkten med snabbtransport när verktyget har
bearbetat arbetsstycket till målkonturens slutpunkt.
OBS!
Verktyget återgår alltid till cykelstartpunkten i funktionen icke-linjär positionering
oberoende av inställningen av bit 1 (LRP) i parameter nr 1401.
Före exekvering av en finbearbetningscykel med en ficka som skurits av G71
eller G72, kontrollera att verktyget inte är i vägen för arbetsstycket när det
återgår från målkonturens slutpunkt till cykelstartpunkten.
När verktygsradiekompensering används ska ett kommando för radiekompensering av verktygsnosen
anges (G41 eller G42) före ett kommando om en multipel, repetitiv fast cykel (G70) och ange även
ånger-kommandot (G40) efter kommandot för den multipla, repetitiva fasta cykeln (G70).
Programexempel
G70P10Q20;
G40 ;.............................Ange det här kommandot efter ett kommando om en multipel, repetitiv fast cykel.
mellan kanalen A-A'
- 74 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Exempel
Spånskärning vid plansvarvning (G72)
X-axel 2
Startpunkt
7
2
88
φ160
φ120
φ80
φ40
Z-axel
60 10 10 10 20 20 2
190
(Diameterbestämmelse för X-axeln, metrisk inmatning)
N010 G50 X220.0 Z190.0 ;

N011 G00 X176.0 Z132.0 ;
N012 G72 W7.0 R1.0 ;
N013 G72 P014 Q019 U4.0 W2.0 F0.3 S550 ;
N014 G00 Z56.0 S700 ;
N015 G01 X120.0 W14.0 F0.15 ;
N016 W10.0 ;
N017 X80.0 W10.0 ;
N018 W20.0 ;
N019 X36.0 W22.0 ;
N020 G70 P014 Q019 ;
Undanflyttningsvärde: 1.0
Utrymme vid finbearbetning (4.0 i diameter i X-riktningen, 2.0 i Z-riktningen)
- 75 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Mallrepetering (G73)
16
16
B
X-axel
110
130
14
2
φ 180
φ160
φ120
φ80
Z-axel
0
2 14
20
40 10 40 10 20 40
220
(Diameterbestämning, metrisk inmatning)
N010 G50 X260.0 Z220.0 ;

N011 G00 X220.0 Z160.0 ;
N012 G73 U14.0 W14.0 R3 ;
N013 G73 P014 Q019 U4.0 W2.0 F0.3 S0180 ;
N014 G00 X80.0 W-40.0 ;
N015 G01 W-20.0 F0.15 S0600 ;
N016 X120.0 W-10.0;
N017 W-20.0 S0400 ;
N018 G02 X160.0 W-20.0 R20.0 ;
N019 G01 X180.0 W-10.0 S0280 ;
N020 G70 P014 Q019 ;
- 76 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.5 Cykel för ändplansstegborrning (G74)

Denna cykel möjliggör spånbrytning vid ytterdiameterskärning. Om den andra axeln i planet (X-axeln
(U-axeln) för ZX-planet) och adress P utelämnas, utförs operationen endast längs den första axeln i planet
(Z-axeln för ZX-planet) vilket innebär att en stegborrningscykel utförs.
Format
G74R (e) ;
G74X(U)_ Z(W)_ P(Δi) Q(Δk) R(Δd) F (f ) ;
e : Returvärde
programkommandot.
X_,Z_ : Koordinat för den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) vid punkt B och
Koordinat för den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet) vid punkt C
U_,W_ : Rörelseavstånd längs den andra axeln i planet (U för ZX-planet) från punkt A till B
Rörelseavstånd längs den första axeln i planet (W för ZX-planet) från punkt A till C
(När G-kodsystem A används. I andra fall används X_,Z_ som specificering.)
Δi : Rörelseavstånd i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet)
Δk : Skärdjup i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för ZX-planet)
Δd : Släppningsmått för verktyg vid skärbottnen
f : Matningshastighet
Diameter-/ Decimalpunktsi
Enhet Tecken
radieprogrammering nmatning
referensaxeln.
Δi Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
Δk Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
Δd Radieprogrammering OBS! Tillåtet
referensaxeln.
OBS!
Normalt ska ett positivt värde specificeras för Δd. När X (U) och Δi utelämnas
ska ett värde specificeras med ett tecken som anger riktningen som verktyget
ska flyttas undan i.
- 77 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Δk' Δk Δk Δk Δk [0 < Δk’ ≤ Δk]
Δd A
Δi
C
(R) (R)
(F) (F) (F)
(F) (F) U/2
(R) (R) (R) (R) Δi
[0 < Δi’ ≤ Δi]

Δi’
X
Z W B
+X
e (F) ... Matarhastighet
+Z
Fig. 4.2.5 (a) Skärkanal vid cykel för ändplansstegborrning
Förklaring
- Operationer
En skärcykeloperation med Δk och återgång med e upprepas.
När skärningen når punkt C flyttas verktyget undan med Δd. Sedan återgår verktyget med
snabbtransport och flyttar mot punkt B med Δi och utför skärning igen.
OBS!
1 Medan både e och Δd specificeras med samma adress bestäms deras innebörd
genom specificering av X-, Y- eller Z-axeln. När axeln specificeras används Δd.
2 Cykelbearbetningen utförs med ett G74-kommando genom specificering av
axeln.
- 78 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.6 Borrcykel för ytter-/innerdiameter (G75)

Denna cykel är likvärdig med G74 förutom att den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) byter
plats med den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet). Denna cykel aktiverar spånbrytning vid
ändplansskärning. Den möjliggör även notning under ytterdiameterskärning och kapning (när Z-axeln
(W-axeln) och Q utelämnas för den första axeln i planet).
Format
G75R (e) ;
G75X(U)_ Z(W)_ P(Δi) Q(Δk) R(Δd) F (f ) ;
e : Returvärde
Denna beteckning är modal och ändras inte förrän ett annat värde betecknas.
Detta värde kan även specificeras med parameter nr 5139. Parametern kan ändras
med programkommandot.
X_, Z_ : Koordinat för den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) vid punkt B och
U_, W_ : Rörelseavstånd längs den andra axeln i planet (U för ZX-planet) från punkt A till B
Rörelseavstånd längs den första axeln i planet (W för ZX-planet) från punkt A till C
Δi : Skärdjup i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet)
Δk : Rörelseavstånd i den första axelns riktning i planet (Z-axel för ZX-planet)
Diameter-/ Decimalpunkt
Enhet Tecken
radieprogrammering sinmatning
referensaxeln.
Δi Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
Δk Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
Δd Radieprogrammering OBS! Tillåtet
referensaxeln.
OBS!
Normalt ska ett positivt värde specificeras för Δd. När Z (W) och Δk utelämnas
ska ett värde specificeras med ett tecken som anger den riktning med vilket
verktyget ska flyttas undan.
- 79 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
C (R) A
(R)
(F) Δi
(R) e
(F)
Δi
(R)
U/2
(F) Δi
(R)
(F)
Δi
(R)
(F) Δi’
B
Δd
Δk
X
Z W
+X
(F) ... Matarhastighet
+Z
Fig. 4.2.6 (b) Ytter-/innerdiameter för borrningscykel
Förklaring
- Operationer
En skärcykeloperation med Δi och återgång med e upprepas.
När skärningen når punkt B flyttas verktyget undan med Δd. Sedan återgår verktyget med
snabbtransport och flyttar mot punkt C med Δk och utför skärning igen.
Både G74 och G75 används för notning och borrning och tillåter automatisk släppning. Fyra symmetriska
mallar beaktas för varje operation.
- 80 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.2.7 Cykel för multipel gängskärning (G76)

Denna gängskärningscykel utför enkantsskärning med konstant skärmängd.
Format
G76 P(m) (r) (a) Q(Δdmin) R(d ) ;
G76 X(U)_ Z(W)_ R(i ) P(k ) Q(Δd) F (L ) ;
m : Repeterfrekvens vid finbearbetning (1 till 99)
Detta värde kan specificeras med parameter nr 5142. Parametern ändras med
programkommandot.
r : Fasningsstorlek (0 till 99)
När gängstigningen uttrycks med L kan värdet för L ställas från 0.0L till 9.9L i
0.1L-inkrement (2-siffrigt tal). Detta värde kan specificeras med parameter nr 5130.
Parametern ändras med programkommandot.
a : Verktygets nosvinkel
Man kan välja sex olika vinklar, 80°, 60°, 55°, 30°, 29°, and 0°som kan väljas och
specificeras med ett tvåsiffrigt nummer. Detta värde kan specificeras med parameter nr
5143. Parametern ändras med programkommandot.
m, r och a specificeras med adress P samtidigt.
(Exempel) När m=2, r=1.2L, a=60°, specificera enligt följande (L är gängans stigning).
P 02 12 60
a
r
m
Δdmin : Minsta skärdjup
När skärdjupet för en cykeloperation blir mindre än denna gräns låses skärdjupet
vid detta värde. Detta värde kan specificeras med parameter nr 5140.
Parametern ändras med programkommandot.
d : Finbearbetningstolerans
Detta värde kan specificeras med parameter nr 5141. Parametern ändras med
programkommandot.
X_, Z_ : Koordinater för skärningsslutpunkten (punkt D i Fig. 4.2.7 (a)) i längdriktningen
U_, W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt D i Fig. 4.2.7 (a)) i längdriktningen
i : Konvärde
Om i = 0 kan vanlig rak gängskärning utföras.
k : Gänghöjd
Δd : Skärdjup i det första snittet
L : Gängstigning
Enhet Tecken
Δdmin Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
d Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
referensaxeln.
i Radieprogrammering Obligatoriskt Tillåtet
referensaxeln.
k Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
Δd Radieprogrammering Krävs ej Ej tillåtet
referensaxeln.
- 81 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
E (R) A
(R) (R)
U/2
B
(F)
Δd
D
X i k
r C
Z W
+X
+Z
Fig. 4.2.7 (a) Skärkanal i multipelgängskärningscykel
Verktygsnos
a Δd
Δd√n
1:a
2:a k
3:e
n:e
Fig. 4.2.7 (b) Skärningsdetalj
- Repeterfrekvens vid finbearbetning

Den sista finbearbetningscykeln (cykel där finbearbetningstoleransen tas bort genom skärning) upprepas.
+X k
+Z Sista finbearbetningscykeln d (utrymme för finbearbetning)
Fig. 4.2.7 (c)
- 82 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Förklaring
- Operationer
Med denna cykel utförs gängskärning så att stigningens längd endast utförs enligt specifikationen i
F-koden mellan C och D. I andra sektioner flyttas verktyget med snabbtransport.
Tidskonstanten för acceleration/inbromsning efter interpolation och FL-matningshastigheten för
gängfasning och matningshastigheten för återgång efter fasning, är samma som för gängfasning med G92
(fast cykel).
OBS!
1 Betydelsen av värdena specificerade i adress P, Q och R är beroende av att X
(U) och Z (W) finns.
2 Cykelbearbetningen utförs med ett G76-kommando genom specificering av X
(U) och Z (W).
3 De värden som specificeras vid adresserna P, Q och R är modala och de ändras
inte förrän ett annat värde specificeras.
4 Ange ett värde som är mindre än höjden på gängningen som utrymme för
finbearbetningen. (d < k)
VAR FÖRSIKTIG
Anmärkningarna för gängskärning är samma som för gängskärning med G32.
För matningsstopp i en gängskärningscykel hänvisas dock till "Matningsstopp i
en gängskärningscykel" som beskrivs nedan.

Tecknen för inkrementella mått för den cykel som visas i Fig. 4.2.7 (a) är följande:
Skärningsslutpunkt i längdriktningen för U och W:
Minus (bestäms i enlighet med banriktningarna för A-C och C-D)
Konvärde (i): Minus (bestäms i enlighet med banriktningen för A-C)
Gängans höjd (k): Plus (specificeras alltid med plustecken)
Första snittets skärdjup (Δd): Plus (specificeras alltid med plustecken)
De fyra mönster som visas i Tabell 4.2.7 (a) beaktas i enlighet med tecknet för varje adress. En
innergänga kan också bearbetas.
Tabell 4.2.7 (a)

1. U < 0, W < 0, i < 0 2. U > 0, W < 0, i > 0
X X
Z W
Z
4(R)
2(F)
i
U/2 3(R) 1(R)
X U/2 3(R) 1(R)

i
X 2(F)
W 4(R)
- 83 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
3. U < 0, W < 0, i > 0 4. U > 0, W < 0, i < 0
vid |i|≤|U/2| vid |i|≤|U/2|
X X
Z Z W
4(R)
1(R) i
2(F)
U/2 X U/2 3(R)
3(R)
2(F) 1(R)
i
4(R)
W
X


- Gängfasning
I denna gängskärningscykel kan gängfasning utföras. Gängfasning startar med en signal från maskinen.
Det maximala värdet för gängfasning (r) som kan specificeras i ett kommando är 99 (9.9L). Värdet kan
specificeras i ett intervall från 0.1L till 12.7L i 0.1L inkrement i parameter nr 5130.
OBS!
används i denna cykel och G92-gängskärningscykel.

I Tabell 4.2.7 (b) listas matningshastighet, typ av acceleration/inbromsning efter interpolation och
Tabell 4.2.7 (b)

Beskrivning
0 Annat än 0
FL-matningshastighet (parameter nr 1627) och den återgångshastighet som
specificeras i parameter nr 1466.
0 0
- 84 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR

Beskrivning
matningshastigheten har blivit 0 (fördröjningen i acceleration/inbromsning är
1 0), och and att typen av acceleration/inbromsning efter interpolation för
snabbtransport används tillsammans med snabbtransporttidskonstanten och
snabbtransporthastigheten (parameter nr 1420).
OBS!
1401.
Startvinkeln för gängskärning kan inte förskjutas.
Om emellertid formatet för serie 10/11-formatet, kan gängskärningens startvinkel växlas.
Se även "MINNESOPERATION MED serie 10/11-FORMATET".

När matningsstopp aktiveras under gängskärning i en kombinerad gängskärningscykel (G76) dras
verktyget tillbaka snabbt på samma sätt som vid den senaste fasningen i en gängningscykel och återgår
till startpunkten i den aktuella cykeln.
När cykelstart utlöses återupptas multipelgängskärningscykeln.

Z-axel
Startpunkt i den aktuella cykeln
Snabbtransport
Skärmatning
Matarstoppet används vid den här punkten
Fig. 4.2.7 (d)
Vinkeln för fasning under återgång är samma som för fasning vid slutpunkten.
VAR FÖRSIKTIG
Något annat matningsstopp kan inte utföras under återgången.
- 85 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Exempel
1.8
3.68
X-axel
1.8
ϕ60.64
ϕ68
Z-axel
0
25 105
G80 X80.0 Z130.0;

G76 P011060 Q100 R200 ;
G76 X60.64 Z25.0 P3680 Q1800 F6.0 ;
Fig. 4.2.7 (e)
4.2.8 Begränsningar för fast multirepetercykel (G70-G76)

Programmerade kommandon
- Programminne
Program som använder G70, G71, G72 eller G73 måste lagras i programminnet. Användningen av läget
där program som lagras i programminnet anropas för användning, gör att dessa program kan exekveras i
ett annat läge än MEM. Program som använder G74, G75 eller G76 behöver inte lagras i programminnet.
- Block i vilka data som är relaterade till en fast multirepetercykel specificeras

Adresserna P, Q, X, Z, U, W och R ska specificeras på rätt sätt för varje block.
I ett block i vilket G70, G71, G72 eller G73 specificeras kan följande funktioner inte specificeras:
- Anpassad makroanrop (enkelt anrop, modalt anrop och underprogramanrop)
- Block i vilka data som är relaterade till en målkontur specificeras

I blocket som specificeras med adress P i ett G71, G72 eller G73, ska G00- eller G01-kod i grupp 01
kommenderas. Om det inte har kommenderats visas alarm PS0065, "G00/G01 FINNS INTE I
FORMPROGRAMMETS FÖRSTA BLOCK".
I block med sekvensnummer mellan de som specificeras vid P och Q i G70, G71, G72 och G73, kan
följande kommandon specificeras:
(1) Paus (G04)
(2) G00, G01, G02 och G03
- 86 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
När ett kommando för cirkulär interpolation (G02, G03) används får det inte vara någon skillnad i
radierna
mellan startpunkten och slutpunkten på bågen. Om det finns en radieskillnad känns kanske inte
målkonturen för finbearbetning igen korrekt, vilket ger ett skärfel som t.ex. överskjutande
skärning.
(3) Kundmakrohopp- och upprepningskommando
Målet för hoppet måste dock ligga mellan de sekvensnummer som specificeras vid P och Q.
Höghastighetshopp som specificeras av bit 1 och 4 i parameter nr 6000 är ogiltiga. Inget reguljärt
makroanrop
(enkelt, modalt eller underprogramsanrop) kan inte anges.
(4) Direkt ritningsmåttsprogrammeringskommando samt fasnings- och hörn R-kommando
Direkt ritningsmåttsprogrammering samt fasning och hörn R kräver att flera block specificeras.
Blocket med det sista sekvensnumret som specificeras vid Q får inte vara ett block som ligger
mellan dessa block.
När G70, G71, G72 eller G73 körs får det sekvensnummer som specificeras med adress P och Q inte
specificeras två eller fler gånger i samma program.
När #1 = 2500 exekveras med ett kundmakro, tilldelas 2500.000 #1. I ett sådant fall är P#1 likvärdigt
med P2500.
Koppling till andra funktioner

- Manuellt ingrepp
en fast multirepetercykel (G70 till G76) eller efter stoppet av ett uförande, så ångras det manuella
ingreppet när en cykelmanöver startas, även om kommando ges om att starta en inkrementell cykel När
bara den första planaxeln har angetts i G74 eller endast den andra planaxeln har angetts i G74, så ångras
värdet i det manuall ingreppet endast längs den angivna axeln.
Exempel på G72
Annullering
Manuellt ingrepp
Fig. 4.2.8 (a)
- Makro av avbrottstyp
Ett makroprogram av avbrottstyp kan inte exekveras under exekvering av en fast multirepetercykel.
- Programomstart och återgång samt återställning av verktyg

Dessa funktioner kan inte exekveras i ett block i en fast multirepetercykel.
- Axelnamn och sekundära hjälpfunktioner

Även om adresserna U, V eller W används som axelnamn eller sekundär hjälpfunktion, antas data som
specificerats vid adressen U, V eller W i ett G71- till G73-block vara detta för den fasta
multirepetercykeln.
- 87 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
specificerar en målkontur för finbearbetning. Om verktygsradiekompenseringen angetts i programmet
med en specificerad målkontur för finbearbetning, visas alarm "OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I
FORMPROGRAMMET".
- Multispindelkontroll
När ett spindelval med adress P i multispindelkontroll eller kommandot i det utvidgade spindelnamnet
används, kan inte S-koden specificeras vid blocket med kommando för fast multirepetercykel (G71-G73).
(Alarmet PS5305 "OGILTIGT SPINDELANTAL" visas.)
I det här fallet, istället för att ange S-kod vid blocket med kommandot för multipel, repetitiv fast cykel
(G71-G73), ska S-koden anges före blocket med kommandot för multipel, repetitiv fast cykel (G71-G73).
- 88 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.3 FAST CYKEL FÖR BORRNING

Fasta cykler för borrning gör det enklare för programmeraren att skapa program. Med en fast cykel kan en
ofta använd bearbetningsoperation specificeras i ett enskilt block med en G-funktion; utan fasta cykler
krävs mer än ett block. Dessutom kan fasta cykler förkorta programmet och spara plats i minnet.
Tabell 4.3 (a) listar fasta cykler för borrning.
Tabell 4.3 (a) Fasta cykler för borrning

Hålbearbetningsoperati Operation vid Återgångs-
G-kod Borraxel hålbottenposition Tillämpningar
on operation
G80 - - - - Avbryt
Skärmatning/
G83 Z-axel Fördröjning Snabbtransport Frontborrningscykel
intermittent
Fördröjning →
G84 Z-axel Skärmatning Skärmatning Frontgängningscykel
spindel CCW
G85 Z-axel Skärmatning Fördröjning Skärmatning Frontarborrningscykel
Skärmatning/
G87 X-axel Fördröjning Snabbtransport Sidborrningscykel
intermittent
Fördröjning →
G88 X-axel Skärmatning Skärmatning Sidgängskärningscykel
spindel CCW
G89 X-axel Skärmatning Fördröjning Skärmatning Sidarborrningscykel
OBS!
När bit 4 (NCD) i parameter nr 8137 är 0 kan denna funktion användas.
Förklaring
Den fasta cykeln för borrning består av följande sex operationer.
Operation 1 Positionering av X- (Z) och C-axeln
Operation 2 Snabbtransport upp till punkt-R-planet
Operation 3 Hålbearbetning
Operation 4 Bearbetning vid hålbotten
Operation 5 Återgång till punkt-R-planet
Operation 6 Snabbtransport upp till initialplanet
Operation 1
Startnivå
Operation 2 Operation 6
Punkt R-nivå
Operation 5
Operation 3
Snabbtransport
Operation 4
Matning
Fig. 4.3 (a) Operationsföljd för fast cykel för borrning
- 89 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Positioneringsaxel och borraxel

C-axeln och X- eller Z-axeln används som positioneringsaxlar. Den X- eller Z-axel som inte används som
positioneringsaxel, används som en borraxel. Med en G-kod för borrning bestäms positioneringsaxlar och
en borraxel som visat nedan.
Även om fasta cykler inkluderar både cykler för gängning och arborrning och borrcykler, används i detta
kapitel endast termen borrning för operationer som utförs med fasta cykler.
Tabell 4.3 (b) Positioneringsaxel och borraxel

G-kod Positioneringsaxel Borraxel
G83, G84, G85 X-axel, C-axel Z-axel
G87, G88, G89 Z-axel, C-axel X-axel
G83 och G87, G84 och G88 och G85 och G89 har samma funktion med undantag för axlar som
specificeras som positioneringsaxlar och borraxel.
- Borrläge
G83 till G85/G87 till G89 är modala G-koder och de förblir verksamma tills de avbryts. När dessa koder
är verksamma är borrläget det aktuella tillståndet.
Borrdata som specificeras i borrfunktionen bibehålls tills de ändras eller raderas.
Specificera alla nödvändiga borrdata i början av de fasta cyklerna; när fasta cykler håller på att utföras,
specificera bara datamodifieringar.
Den matningshastighet som specificeras vid F bibehålls även när borrcykeln avbryts. När Q-data krävs
måste detta specificeras i varje block. När den är specificerad fungerar M-koden för
låsnings-/upplåsningsfunktion för C-axeln som en modal kod. Den avbryts genom specificering av G80.
- Punktnivå för återgång

I G-kodssystem A återgår verktyget till initialplanet från hålbotten. I G-kodsystem B eller C återgår
verktyget till initialplanet från hålbotten med G98. Med G99 återgår verktyget till planet med punkt R
från hålbotten.
Nedan visas hur verktyget flyttas när G98 eller G99 specificeras (Fig. 4.3 (b)). G99 brukar användas för
den första och G98 för den sista borroperationen.
Initialplanet ändras inte även när borrning sker i G99-läget.
G98 (återgång till initialplan) G99 (återgång till R-plan)
Startnivå
Punkt R-nivå
Fig. 4.3 (b)
- Antal upprepningar
För upprepad borrning av jämnt utspridda hål, specificera antalet upprepningar i K_.
K är endast verksamt i det block där det specificerats.
Specificera positionen för det första hålet i inkrementell programmering.
Om specificeringen skett i absolut programmering upprepas borrningen på samma ställe.
Antal upprepningar K Maximalt kommandovärde = 9999
- 90 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
När K0 specificeras sparas endast borrningsdata utan att någon borrning sker.
OBS!
För K, specificera 0 eller ett heltal mellan 1 och 9999.
- M-kod för att låsa/låsa upp C-axeln

När en M-kod som specificeras i parameter nr 5110 för att låsa/låsa upp C-axeln kodas i ett program,
utförs följande operationer.
(1) CNC-maskinen matar ut M-koden för C-axellåsning när verktyget har positionerats och medan
verktyget matas med snabbtransport till punkt-R-planet.
(2) CNC-maskinen matar ut M-koden för C-axelupplåsning (M-koden för att låsa C-axeln +1) när
verktyget återgår till punkt-R-nivån.
(3) När CNC-maskinen matar ut M-koden för att låsa upp C-axeln pausar verktyget under den tid som
specificerats i parameter nr 5111.
- Avbryt
En fast cykel kan avbrytas med G80 eller med en G-kod i grupp 01.
G-koder i grupp 01 (exempel)

G00 : Positionering (snabbtransport)
G01 : Linjär interpolation
G02 : Cirkulär interpolation (CW)
G03 : Cirkulär interpolation (CCW)
- Symboler i figurer
I följande underavsnitt förklaras de olika fasta cyklerna. I figurerna till dessa avsnitt förekommer följande
symboler:
Positionering (snabbtransport G00)

Skärmatning (linjär interpolation G01)
P1 Fördröjning specificerad i programmet
P2 Fördröjning specificerad i parameter nr 5111
Mα Utmatning av M-koden för C-axellåsning
(Värdet för α specificeras med parameter nr 5110.)
M (α + 1) Utmatning av M-koden för C-axelupplåsning
VAR FÖRSIKTIG
1 I varje fast cykel hanteras adresserna R, Z och X på följande sätt:
R_ : Hanteras alltid som en radie.
Z_ eller X_ : Beror på diameter-/radieprogrammering.
2 För G-kodsystem B eller C kan G90 eller G91 användas för att välja en
inkrementell eller absolut programmering för hålpositionsdata (X, C eller Z, C),
avståndet från punkt R till hålbotten (Z eller X) och avståndet från initialplanet till
planet för punkt R (R).
3 För fasta cykler för borrning som angetts i serie 10/11-formatet (genom att ställa
in bit 1 (FCV) med parameter nr. 0001 till 1 och bit 3 (F16) med parameter nr.
5102 till 0, så används inkrementell programmering för punkt R-data när bit 6
(RAB) med parameter nr. 5102 är inställd till 0.
När bit 6 (RAB) med parameter nr. 5102 är inställd till 1, i G-kodsystem A,
används absolut programmering, och i G-kodsystem B eller C, används absolut
eller inkrementell programmering enligt G90 eller G91.
För fasta borrcykler i serie 0i-C-formatet används inkrementell programmering
för punkt R-data.
- 91 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.3.1 Frontborrningscykel (G83)/sidborrningscykel (G87)

Stegborrningscykeln eller höghastighetscykeln för stegborrning används beroende på inställningen i RTR,
bit 2 i parameter nr 5101. Om skärdjupet inte specificeras för varje borrning används den normala
borrcykeln. När inte RTR-parametern används kan höghastighetscykeln för stegborrning anges med
G83.5 eller G87.5 och stegborrningscykeln kan anges med G83.6 eller G87.6.
- Höghastighetscykel för stegborrning (G83, G87) (bit 2 (RTR) med parameter

nr 5101 =0)
Denna cykel utför stegborrning med hög hastighet. Borren upprepar borrcykeln med
skärmatningshastighet och går intermittent tillbaka det specificerade återgångsavståndet till hålbotten.
Borren drar ur skärspån ur hålet när den går tillbaka.
Format
G83 X(U)_ C(H)_ Z(W)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
eller
G87 Z(W)_ C(H)_ X(U)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
X_ C_ eller Z_ C_ : Hålpositionsdata
Z_ eller X_ : Avståndet mellan punkt R och hålbotten
R_ : Avståndet mellan initialplanet och punkt R-planet
P_ : Fördröjning vid hålbotten
Q_ : Skärdjup för varje skärmatning
K_ : Antal upprepningar (vid behov)
M_ : M-kod för C-axellåsning (vid behov)
G83 eller G87 (G98-läge) G83 eller G87 (G99-läge)
Mα Startnivå Mα
M (α + 1),
Punkt R M (α + 1), P2 Punkt R Punkt R-nivå
q q
d d
q q d
d
q q
Punkt Z Punkt Z
P1 P1
Mα : M-kod för C-axellåsning

M (α + 1) : M-kod för C-axelupplåsning
P1 : Fördröjning specificerad i programmet
P2 : Fördröjning specificerad i parameter nr 5111
d : Återgångsavstånd specificerat i parameter 5114.
- 92 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Cykel för stegborrning (G83, G87) (bit 2 (RTR) med parameter nr 5101 =1)
Format
G83 X(U)_ C(H)_ Z(W)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
eller
G87 Z(W)_ C(H)_ X(U)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
Mα Startnivå Mα
M (α + 1), P2
Punkt R Punkt R Punkt R-nivå
M (α + 1), P2
q q
d d
q q
d d
q q
Punkt Z Punkt Z
P1 P1

d : Återgångsavstånd specificerat i parameter 5115.
Exempel
M51 ; Inställning C-axelindexläge PÅ
M3 S2000 ; Vridning av borren
G00 X50.0 C0.0 ; Positionering av borren längs X- och C-axlarna
G83 Z-40.0 R-5.0 Q5000 F5.0 M31 ; Borrning av hål 1
C90.0 Q5000 M31 ; Borrning av hål 2
C180.0 Q5000 M31 ; Borrning av hål 3
C270,0 Q5000 M31 ; Borrning av hål 4
G80 M05 ; Avbryta borrcykeln och stoppa borrens rotation
M50 ; Inställning C-axelindexläge av
OBS!
Om skärdjupet för varje skärmatning (Q) inte kommenderas utförs normal
borrning. (Se beskrivningen av borrcykeln.)
- 93 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Borrcykel (G83 eller G87)

Om skärdjupet (Q) inte specificeras för varje borrning används den normala borrcykeln. Verktyget
matas tillbaka från hålbotten med snabbtransport.
Format
G83 X(U)_ C(H)_ Z(W)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
eller
G87 Z(W)_ C(H)_ X(U)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
Mα Startnivå Mα
Punkt R-nivå
Punkt R Punkt R-nivå
Punkt R
M (α + 1), P2 M (α + 1), P2
Punkt Z Punkt Z
P1 P1

Exempel
G83 Z-40.0 R-5.0 P500 F5.0 M31 ; Borrning av hål 1
C90.0 M31 ; Borrning av hål 2
C270,0 M31 ; Borrning av hål 4
- 94 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.3.2 Frontgängningscykel (G84) / sidgängningscykel (G88)

Denna cykel utför gängning.
I gängningscykeln roterar spindeln i motsatt riktning när verktyget har nått hålbotten.
Format
G84 X(U)_ C(H)_ Z(W)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
eller
G88 Z(W)_ C(H)_ X(U)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
Mα Mα
Startnivå
Spindel CW Spindel CW
M (α + 1), P2 M (α + 1), P2
Punkt R Punkt R
Punkt R-nivå
P1 Punkt Z P1 Punkt Z
Spindel CCW Spindel CCW

Förklaring
Gängning utförs genom att vrida spindeln medurs. När verktyget har nått hålbotten börjar spindeln rotera
i motsatt riktning för återgång. Denna operation skapar gängor.
Matningsövermanningen ignoreras under gängning. Ett matningsstopp kan inte stoppa maskinen förrän
återgångsoperationen är slutförd.
OBS!
Bit 3 (M5T) i parameter nr 5105 specificerar om spindelstoppskommandot (M05)
ska ges innan spindelns rotationsriktning specificeras med M03 eller M04. Mer
information finns i handboken från maskintillverkaren.
- Q-kommando
Efter inställning av bit 6 (PCT) i parameter nr 5104 till 1, lägg till adress Q till det ordinarie
kommandoformatet för gängskärningscykeln och specificera skärdjupet för varje gängning.
- 95 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
I steggängningscykeln förs verktyget tillbaka till punkt R för varje gängning. I höghastighetscykeln för
steggängning förs verktyget tillbaka med återgångsavståndet specificerat för parameter nr 5213 i förväg.
Vilken operation som ska utföras kan väljas genom inställning av bit 5 (PCP) i parameter nr 5200.
Operation
Först förklaras vanlig gängskärningscykeldrift som grundläggande operation.
Innan en gängskärningscykel specificeras, rotera spindeln med hjälp av en blandad funktion.

1. När ett kommando ges för att positionera verktyget till en hålposition utförs positionering.
2. När punkt R specificeras utförs positionering till punkt R.
3. Gängning utförs till botten av hålet med skärmatning.
4. När en fördröjningstid (P) specificeras pausar verktyget.
5. Den blandade funktionen M05 (spindelstopp) matas ut och maskinen går in i FIN-väntetillståndet.
6. När FIN returneras matas den blandade funktionen M04 (spindelrotation bakåt) ut och maskinen går
in i FIN-väntetillstånd.
7. När FIN returneras tas gängtappen bort tills punkt R nås med skärmatning.
8. När en fördröjningstid (P) specificeras pausar verktyget.
9. Den blandade funktionen M05 (spindelstopp) matas ut och maskinen går in i FIN-väntetillståndet.
10. När FIN returneras matas den blandade funktionen M03 (spindelrotation framåt) ut och maskinen
går in i FIN-väntetillståndet.
11. När FIN returneras återgår verktyget till initialpunkten med snabbtransport när återgång till
initialnivån specificeras.
När repeterfrekvensen specificeras upprepas operationen från steg 1.
Gängni
ng
<1> Positionering till ett hål <1> Positionering till nästa hål
<11> Positionering till utgångspunkten

<2> Positionering till punkt R
Punkt R-nivå
<8> Fördröjning
<3> Gängning till botten av hålet <9> Utmatning av blandad funktion M05
<10> Utmatning av blandad funktion M03
<7> Återgå till punkt R
<4> Fördröjning Hålets bottennivå

Arbetsstycke
Steggängningscykel
När bit 6 (PCT) i parameter nr 5104 ställs till 1 och bit 5 (PCP) i parameter nr 5200 ställs till 1, används
steggängningscykeln.
Steg 3 i gängskärningscykeloperationen som beskrivs ovan ändras enligt följande:
3-1. Verktyget skär arbetsstycket med skärdjupet q specificerat med adress Q.

3-2. Den blandade funktionen M05 (spindelstopp) matas ut och maskinen går in i FIN-väntetillståndet.
3-3. När FIN returneras matas den blandade funktionen M04 (spindelrotation bakåt) ut och maskinen går
in i FIN-väntetillståndet.
- 96 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
3-4. När FIN returneras dras verktyget bort till punkt R med skärmatning.
3-6. När FIN returneras matas den blandade funktionen M03 (spindelrotation framåt) ut och maskinen
3-7. När FIN returneras flyttar verktyget till positionen med frigångsavstånd d (parameter nr 5213)
förutom den tidigare skärpunkten med skärmatning (framkörning).
3-1. Verktyget bearbetar arbetsstycket med frigångsavstånd d (parameter nr 5213) + skärdjupet q

(specificerat av adress Q).
Gängning utförs till botten av hålet genom att upprepa ovanstående steg.
När en fördröjningstid (P) specificeras pausar verktyget endast när det når botten av hålet och når punkt R
sist.
q: Skärdjup <5> Utmatning av blandad funktion M05
d: Spelrum <6> Utmatning av blandad funktion M03
<7> Framkörning Punkt R-nivå
<1> Gängning
q <4> Återgång
d
<4> Återgång <7> Framkörning
<1> Gängning
q
<1> Gängning q
Upprepas tills du har nått botten av hålet.

Arbetsstycke
Hålets bottennivå
Höghastighetscykel för steggängning

När bit 6 (PCT) i parameter nr 5104 ställs till 1 och bit 5 (PCP) i parameter nr 5200 ställs till 0, används
höghastighetscykeln för steggängning.
Steg 3 i gängskärningscykeloperationen som beskrivs ovan ändras enligt följande:
3-1. Verktyget skär arbetsstycket med skärdjupet q specificerat med adress Q.

3-3. När FIN returneras matas den blandade funktionen M04 (spindelrotation bakåt) ut och maskinen går
in i FIN-väntetillståndet.
3-4. När FIN returneras förs verktyget tillbaka med återgångsavståndet d som specificeras i parameter nr
5213 med skärmatning.
3-6. När FIN returneras matas den blandade funktionen M03 (spindelrotation framåt) ut och maskinen
- 97 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
3-1. När FIN returneras bearbetar verktyget arbetsstycket med återgångsavståndet d (parameter nr 5213)
+ skärdjupet q (specificerat av adress Q).
Gängning utförs till botten av hålet genom att upprepa ovanstående steg.
När en fördröjningstid (P) specificeras pausar verktyget endast när det når botten av hålet och når punkt
R.
q: Skärdjup
d: Indragningsavstånd
Punkt R-nivå
<1> Gängning q <5> Utmatning av blandad funktion M05

d <4> Återgång
<1> Gängning q
d <4> Återgång
<1> Gängning
q
Upprepas tills du har nått botten av hålet.

Arbetsstycke
Hålets bottennivå
Anmärkningar
1. Skärdjupet som specificeras av adress Q lagras som ett modalt värde tills det fasta cykelläget avbryts.
I både exempel 1 och 2 nedan specificeras adress Q inte i N20-blocket, men steggängningscykeln
utförs eftersom värdet som specificeras av adress Q är giltigt som ett modalt värde. Om denna
operation inte är lämplig, specificera G80 för att avbryta det fasta cykelläget som visas i N15 i
exempel 3, eller specificera Q0 i gängningsblocket som visas i N20 i exempel 4.
Exempel 1
N10 G84 X100.0 C0.0 Z-100.0 Q20.0 ;
N20 X150.0 C90.0 ; ← Steggängningscykeln utförs också i detta block.
N30 G80 ;
Exempel 2
N10 G83 X100.0 C0.0 Z-100.0 Q20.0 ;
N20 G84 Z-100.0 ; ← Steggängningscykeln utförs också i detta block.
N30 G80 ;
Exempel 3
N10 G83 X100.0 C0.0 Z-100.0 Q20.0 ;
N15 G80 ; ← Det fasta cykelläget avbryts.
N20 G84 Z-100.0 ;
N30 G80 ;
- 98 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Exempel 4
N10 G83 X100.0 C0.0 Z-100.0 Q20.0 ;
N20 G84 Z-100.0 Q0 ; ← Q0 är tillagt.
N30 G80 ;
2. Enheten för borrningsaxeln används som enheten av Q. Varje tecken ignoreras.
3. Specificera ett radievärde vid adress Q även när en diameteraxel används.
4. Genomför operationen i steggängningscykeln inom punkt R. Dvs, ställ in ett värde som inte
överstiger punkt R för d (parameter nr 5213).
Exempel
4.3.3 Frontborrningscykel (G85)/sidarborrningscykel (G89)

I denna cykel arborras ett hål.
Format
G85 X(U)_ C(H)_ Z(W)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
eller
G89 Z(W)_ C(H)_ X(U)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
Mα Startnivå Mα
Punkt R-nivå
Punkt R M (α + 1), P2 Punkt R M (α + 1), P2
Punkt Z Punkt Z
P1 P1

- 99 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Förklaring
Efter positionering sker snabbtransport till punkt R.
Borrning sker från punkt R till punkt Z.
När verktyget har nått fram till punkt Z går det tillbaka till punkt R med dubbla skärmatningshastigheten.
Exempel
4.3.4 Avbryta fast cykel för borrning (G80)

G80 avbryter fast cykel för borrning.
Format
G80 ;
Förklaring
Den fasta cykeln avbryts så att normal drift kan ske. Punkt R och punkt Z raderas.
Andra borrningsdata avbryts också (raderas).
Exempel
4.3.5 Tillägg av M-kod för fastspänning/lossning i fast cykel för

borrning med
Översikt
Upp till två par M-koder som ska användas för C-axelns ihoptagning/isärtagning i fasta borrningscykler
kan ställas in för varje kanal.
Detaljer
Ställ in M-koderna för C-axelns ihoptagning/isärtagning med följande parametrar.
- 100 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Bit 4 med parameter nr. 5161=1

Bit 4 med parameter nr. 5161=0
Par 1 Par 2
M-kod för ihoptagning Nr. 5110 Nr. 13544 Nr. 5110
M-kod för isärtagning Nr. 13543 Nr. 13545 (Inställning för parameter nr. 5110+1)
När M-koden för ihoptagningen ställs in i parameter nr. 5110 eller 13544 (giltig när bit 4 (CME) med
parameter nr. 5161 ställs in till 1) anges i blocket för en fast borrningscykel, så är den angivna M-koden
uteffekten innan verktyget matas i snabb tvärgång till punkt R-nivån efter att ha positionerats. M-koden
för isärtagning parad med den angivna M-koden är uteffekten efter att verktyget återgått till punkt
R-nivån.
Exempel 1:
När bit 4 med parameter nr. 5161 är inställd till 1, och 68, 78, 168 har angetts i parametrarna Nos.
För 5110, 13543, 13544 och 13545, respektive, är följande M-koder uteffekten.
Kommando Ihoptagning Isärtagning
G83X_C_...M68 M68 M78
G83X_C_...M168 M168 M178
Exempel 2:
När bit 4 med parameter nr. 5161 är inställd till 0, och 68 har angetts för parameter nr. 5110, är
följande respektive M-koder uteffekten.
Kommando Ihoptagning Isärtagning
G83X_C_...M68 M68 M69
OBS!
1 Både M-koderna för ihoptagning och isärtagning är inställda till 0, inställningen
av paret är ogiltigt.
2 Om samma M-kod för ihoptagning är inställd för par 1 och 2, så används
inställningen för par 1 som anges i parameter nr. 13543 som M-kod för
isärtagning.
4.3.6 Minskning av väntetid för att spindelvarvtalet ska uppnås i

fast cykel för borrning
Översikt
När bit 7 (SAC) i parameter nr 11507 är inställd på 1, kontrollerar denna funktion spindelvarvtalets
ankomstsignal SAR utan den väntetid som är inställd i parameter nr 3740 när borrningen påbörjas efter
andra gången i fast cykel för borrning.
Denna funktion är också tillgänglig för snabbtransport till den första spak- och blocköverlappningen vid
snabbtransport för positionering till nästa hålposition i fast cykel för borrning. Dessa förbättringar
minskar cykeltiden.
Förklaring
En fast cykel för borrning består av en sekvens av sex operationer.
Operation 1 Positionering av axlarna X (Z) och C(innefattar även en annan axel)
Operation 2 Snabbtransport upp till punkt R-nivån
Operation 3 Hål med maskinbearbetning
Operation 4 Operation vid botten av ett hål
Operation 5 Indragning till punkt R-nivån
Operation 6 Snabbtransport upp till utgångspunkten
- 101 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Operation 1
Startnivå
Punkt R-nivå
Operation 5
Operation 3
Snabbtransport
Operation 4 Matning
Fig. 4.3.6 (a) Operationsföljd för fast cykel för borrning
När bit 7 (SAC) i parameter nr 11507 är inställd på 0, kontrolleras spindelvarvtalets ankomstsignal SAR
efter att ha väntat på att tiden gått ut som är inställd i parameter nr 3740 för varje borrning.
När bit 7 (SAC) i parameter nr 11507 är inställd på 1, vid borrning efter andra gången, kontrolleras
omedelbart spindelvarvtalets ankomstsignal SAR, som är inställd i nr 3740, om den inte stämmer överens.
Om emellertid kommando och status uppfyller följande villkor, väntar CNC på att tiden ska gå ut som är
inställd i parameter nr 3740 innan den kontrollerar spindelvarvtalets ankomstsignal SAR.
- Fast cykel för borrning har annullerats med G80 eller G-kod i grupp 01.
- S-kod har kommenderats.
- G-kod i fast cykel för borrning har programmerats som skiljer sig från modal G-kod.
- Spindelvarvtalets ankomstsignal SAR blir ”0”.
- CNC får återställningsstatus.
Tillämpad för att skynda på varje kommando

Tabell med fast cykel för borrning (serie 0i -F-format)
Minskar väntetiden för Överlappning av block vid
G-kod Funktion
SAR snabbtransport
G83 Frontborrningscykel tillgänglig tillgänglig
Frontgängningscykel
G84 - tillgänglig
Gängningscykel på frontyta med fast tapp
G85 Frontarborrningscykel tillgänglig tillgänglig
G87 Sidborrningscykel tillgänglig tillgänglig
Sidgängskärningscykel
G88 - tillgänglig
Gängningcykel på sidoyta med fast tapp
G89 Sidarborrningscykel tillgänglig tillgänglig
Tabell med fast cykel för borrning (serie 10/11-format)

Minskar väntetiden för Överlappning av block vid
G-kod Funktion
SAR snabbtransport
G81 Borrcykel, punktborrcykel tillgänglig tillgänglig
G82 Borrcykel, försänkning tillgänglig tillgänglig
G83 Stegborrningscykel tillgänglig tillgänglig
G83.1 Höghastighetscykel för stegborrning tillgänglig tillgänglig
G84 Gängskärningscykel - tillgänglig
G84.2 Gängning med fast tapp - tillgänglig
G85 Arborrcykel tillgänglig tillgänglig
G89 Arborrcykel tillgänglig tillgänglig
- 102 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Handhjulretur
Denna funktion är tillgänglig i handhjulreturens kontrolläge.
Vid annullering av fast cykel för borrning
Framåt Bakåt Åter framåt
G00 X_ Z_ ;
G83 Z_ C_ F_ ; Parameter nr 3740 är Ej väntetid. Parameter nr 3740 är
tillgänglig. tillgänglig.
C_ ; Ej väntetid. Ej väntetid. Ej väntetid.
C_ ; Ej väntetid. Parameter nr 3740 är Ej väntetid.
tillgänglig.
G80 ;
Om ingen annullering görs av fast cykel för borrning

Framåt Bakåt Åter framåt
G00 X_ Z_ ;
G83 Z_ C_ F_ ; Parameter nr 3740 är Ej väntetid. Ej väntetid.
tillgänglig.
G80 ;
4.3.7 Skyddsåtgärder som ska vidtas av operatören

- Återställning och nödstopp
Om styrenheten stoppas genom återställning eller nödstopp under en borrcykel sparas borrläget och
borrdata. Starta därför om operationen med detta i åtanke.
- Enkelblock
Om borrcykeln utförs med ett enkelblock avslutas bearbetningen vid slutpunkterna i operation 1, 2, 6 i
Fig. 4.3 (a).
Det betyder alltså att operationen startas upp till 3 gånger för att borra ett hål. Operationen stoppas vid
slutpunkterna i operation 1, 2 med matningsstoppslampan PÅ. Om det återstår ett antal upprepningar i
slutet av operation 6 stoppas operationen med matningsstopp. Om inga upprepningar återstår stoppas
operationen i enkelblockstopptillståndet.
- Matningsstopp
Om "matningsstopp" tillämpas mellan operation 3 och 5 med G84/G88 tänds matningsstoppslampan
omedelbart om matningsstoppet tillämpas igen på operation 6.
- Övermanning
Under bearbetning med G84 och G88 är matningsövermanningen 100 %.
- 103 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.4 GÄNGNING MED FAST TAPP

Cykler för gängning med tapp på frontytan (G84) och cykler för gängning med tapp på sidytan (G88) kan
utföras antingen i konventionellt läge eller fast läge.
I det konventionella läget roterar eller stannar spindeln synkroniserat med rörelsen utmed gängningsaxeln
enligt den blandade funktionen M03 (spindelrotation CW), M04 (spindelrotation CCW) och M05
(spindelstopp).
I det fasta läget styrs spindelmotorn på samma sätt som en styrmotor, genom kompensering av båda
rörelserna utmed gängningsaxeln och spindeln.
Vid gängning med fast tapp motsvarar varje spindelvarv ett visst matningsvärde (gängstigning) utmed
spindelaxeln. Detta gäller även för acceleration/inbromsning. Vid gängning med fast tapp krävs, i motsats
till konventionell gängning, därför inget pendlande gängmaskin, vilket gör att man får en mycket snabb
och exakt gängning.
När flerspindelstyrningen är aktiverad (bit 3 (MSP) i parameter nr 8133 är inställd till 1) kan den andra
eller tredje spindeln användas för fast gängning.
OBS!
När bit 3 (NRG) i parameter nr 8135 är 0 kan denna funktion användas.
- 104 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.4.1 Frontgängningscykel med fast tapp(G84)/sidgängningscykel

med fast tapp (G88)
Styrning av spindelmotorn på samma sätt som en servomotor vid gängning med fast tapp möjliggör
höghastighetsgängning.
Format
G84 X (U)_ C (H)_ Z (W)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
or
G88 Z (W)_ C (H)_ X (U)_ R_ P_ F_ K_ M_ ;
Antalet upprepningar anges via adress L_, om bit 1 (FCV)
med parameter nr. 0001 = 1.
Spindelstopp Spindelstopp
Startnivå
Operation 1
Operation 6
Operation 2 Spindelstopp
Spindelstopp Spindel CW
Spindel CW P2 P2
Punkt R Punkt R-nivå Punkt R Punkt R-nivå
Punkt Z Punkt Z
P P
Spindelstopp Spindel CCW
Spindelstopp Operation 4 Spindel CCW
P2 utför fördröjning för C-axelupplåsning. (Fördröjningstiden ställs in i parameter nr 5111.)
Vid gängning med fast tapp på frontytan (G84) används planets första axel som borraxel och de övriga
axlarna används som positioneringsaxlar.
Bit 0 (RTX) i parameter nr 5209 Val av plan Borraxel
G17: Xp-Yp-plan Xp
0 G18: Zp-Xp-plan Zp
G19: Yp-Zp-plan Yp
1 Zp
Xp: X-axeln eller dess parallellaxel

Yp: Y-axeln eller dess parallellaxel
Zp: Z-axeln eller dess parallellaxel
- 105 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Vid gängning med fast tapp på sidytan (G88) används planets första axel som borraxel och de övriga
axlarna används som positioneringsaxlar.
Bit 0 (RTX) i parameter nr 5209 Val av plan Borraxel
G17: Xp-Yp-plan Spindelstop
0 Yp
G18: Zp-Xp-plan Xp
G19: Yp-Zp-plan Zp
1 Xp

(Serie 10/11-format)
G84.2 X (U)_ C (H)_ Z (W)_ R_ P_ F_ L_ S_ ;
P_ : Fördröjningstid vid hålbotten
F_ : Skärmatningshastighet
L_ : Antal upprepningar (vid behov).
S_ : Spindelvarvtal
C-axellåset kan inte utföras under specifikationen av serie 10/11-formatet.
G84.2 (G98-läge) G84.2 (G99-läge)
Spindelstopp Spindelstopp
Startnivå
Operation 1
Operation 6
Operation 2 Spindelstopp
Spindelstopp Spindel CW
Spindel CW
Punkt R Punkt R-nivå Punkt R Punkt R-nivå
Punkt Z Punkt Z
P P
Spindelstopp Operation 4 Spindelstopp
En G-kod kan inte skilja mellan en cykel för gängning med tapp på frontytan och en cykel för gängning
med tapp på sidytan med hjälp av serie 10/11-formatkommandon (G84.2). Borraxeln bestäms av
planvalet (G17/G18/G19). Specificera det planval som blir likvärdigt med cykel för gängning med fast
tapp på frontytan och cykel för gängning med fast tapp på sidytan på det sätt som är lämpligt. (När FXY
(bit 0 i parameter nr 5101) är 0 används Z-axeln som borraxel. När FXY är 1 ser planvalet ut som Tabell
4.4.1 (a).)
Tabell 4.4.1 (a)

Val av plan Borraxel
G17: Xp-Yp-plan Zp
G18: Zp-Xp-plan Yp
G19: Yp-Zp-plan Xp
- 106 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR

På så vis kan läget med fasta tappar anges i två format: G84/G88 (FS0i-F-format) och G84.2
(FS10/11-format). Ett användbart format kan väljas genom inställningen av parametrar.
Parameter
Bit 1 (FCV) i Bit 3 (F16) i Utförbart kommandoformat
parameter nr. 0001 parameter nr 5102
Endast FS0i-F-format (antalet upprepningar anges med hjälp av adress
0 -
K.)
FS10/11-format eller
1 0
FS0i-F-format (antalet upprepningar anges med hjälp av adress L)
Endast FS0i-F-format (antalet upprepningar anges med hjälp av adress
1 1
L.)
Förklaring
När positioneringen för X-axeln (G84) eller Z-axeln (G88) har slutförts flyttas spindeln med
snabbtransport till punkt R. Gängning sker från punkt R till punkt Z. När bearbetningen är klar stannar
spindeln och väntar. Därefter börjar spindel rotera i motsatt riktning, återgår till punkt R, slutar rotera för
att sedan gå till initialplanet med snabbtransport.
Under gängningen antas matningshastighets- och spindelövermanningen vara 100 %. För återgång
(operation 5) kan dock en fast övermanning på upp till 2000 % tillämpas genom inställning av bit 4
(DOV) i parameter nr 5200, bit 3 (OVU) i parameter nr 5201 och parameter nr 5211.
- Fast läge
Fast läge kan specificeras på något av följande sätt:
(1) Med M29S***** före ett gängningsblock
(2) Med M29S***** i ett gängningsblock
(3) Hantering av G84 eller G88 som en G-kod för gängning med fast tapp (ställ bit 0 (G84) med
parameter nr. 5200 till 1.)
- Gängstigning
I läget matning per minut är matningshastigheten dividerad med spindelvarvtalet lika med gängstigningen.
I läget matning per varv är matningshastigheten lika med gängstigningen.
- Serie 10/11-formatkommando
Fast gängtappning kan utföras med hjälp av kommandon för serie 10/11-formatet.
- Acceleration/retardation efter interpolering

Linjär eller klockformad acceleration/inbromsning kan tillämpas.
Detaljerad information ges senare.
- Framförhållning av acceleration/inbromsning före interpolering

Look-ahead-acceleration/inbromsning före interpolation är ogiltig.
- Övermanning
Olika typer av övermanningsfunktioner är ogiltiga. Följande övermanningsfunktioner kan aktiveras
genom inställning av motsvarande parametrar:
(1) Utdragningsövermanning
(2) Övermanningssignal
- 107 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Testkörning
Testkörning kan exekveras även i G84 (G88). När testkörning exekveras med matningshastigheten för
borraxeln i G84 (G88) utförs gängningen i enlighet med matningshastigheten. Observera att
spindelvarvtalet ökar vid högre testkörningshastighet.
- Maskinspärr
Maskinspärren kan exekveras även i G84 (G88).
När G84 (G88) exekveras när maskinspärren är aktiverad flyttas verktyget inte längs borraxeln. Därför
roterar inte heller spindeln.
- Återställning
När en återställning utförs under gängning med fast tapp avbryts läget gängning med fast tapp och
spindelmotorn går in i det normala läget. Observera att läget G84 (G88) inte avbryts i detta fall när bit 6
(CLR) i parameter nr 3402 är ställd
- Spärr
Spärren kan även tillämpas i G84 (G88).
- Matningsstopp och enkelblock

När bit 6 (FHD) med parameter nr. 5200 är ställd till 0 är matningsstopp och enkelblock ogiltiga i läget
G84 (G88). När denna bit är ställd till 1 är de giltiga.
- Manuell matning
För gängning med fast tapp med manuell matning hänvisas till avsnittet "Gängning med fast tapp med
handratt."
Gängning med fast tapp kan inte utföras med andra manuella operationer.
- Dödgångskompensering
I läget gängning med fast tapp tillämpas dödgångskompensering för att kompensera den rörelse som
förloras när spindeln roterar medurs eller moturs. Ställ värdet för dödgångskompensering i parameter nr
5321 till 5324.
Dödgångskompensering har tillämpats längs borraxeln.
- C-axellåsning , C-axelupplåsning
Det går att specificera en M-kod för att låsa eller låsa upp C-axeln mekaniskt under gängning med fast
tapp. Tillägg av en M-kod för låsning i blocket G84 (G88) får båda M-koderna att matas ut.
Beskrivningar av tidsinställningar ges senare.
En M-kod för låsning ställs i parameter nr 5110. En M-kod för upplåsning antas enligt Tabell 4.4.1 (b)
beroende på inställningen av parameter nr 5110.
Tabell 4.4.1 (b)

Parameter nr 5110
0 Icke-0
Inga M-koder matas ut. Inställningen i parameter nr 5110 + 1 antas.
Begränsning
- Axelväxling
Innan borraxeln kan ändras måste den fasta cykeln avbrytas. Om borraxeln ändras i det fasta läget utlöses
larm PS0206, "KAN INTE ÄNDRA PLAN (FAST TAPP)".
- S-kommandon
När ett värde specificeras som överskrider den maximala rotationshastigheten för växeln som används,
utlöses larm PS0200, "OGILTIGT S-KODKOMMANDO". Om ett sådant kommando specificeras så att
- 108 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
antalet pulser för 8 ms är 32768 eller mer på detektionsenhetsnivån, eller antalet pulser för 8 ms är 32768
eller mer för en seriell spindel, utlöses larm PS0202 "POSITION LSI ÖVERFLÖDE".
<Exempel>
För en inbyggd motor utrustad med en detektor med en upplösning på 4095 pulser per varv, är det
maximala spindelvarvtalet under gängning med fast tapp som följer:
(4095×1 000÷8×60)÷4095=7 500 (min-1)
För en seriell spindel
(32767×1000÷8×60)÷4095=60012(min-1) [Obs: Idealiskt värde]
- F-kommandon
Om det specificerade värdet för skärmatningen överskrider det övre gränsvärdet för skärmatning utlöses
larm PS0201, "MATARHASTIGHET HITTAS EJ I FAST TAPP".
- Enhet för F-kommando

Metrisk inmatning Tuminmatning Anmärkningar
G98 1mm/min 0.01 tum/min Decimalpunktsprogrammering tillåts
G99 0.01mm/varv 0.0001 tum/varv Decimalpunktsprogrammering tillåts
- M29
Om ett S-kommando och en axelrörelse specificeras mellan M29 och G84 utlöses larm PS0203,
"PROGRAMMET MISSAR VID GÄNGNING MED FAST TAPP". Om M29 specificeras i en
gängningscykel utlöses larm PS0204, "OGILTIG AXELMANÖVER".
- P
Specificera P i ett block som utför borrning. Om P specificeras i ett block utan borrning kan det inte
lagras som modala data.
- Avbryt
Specificera inte en G-kod i 01-gruppen (G00 till G03) och G84 i ett enkelblock. Annars avbryts G84.
- Verktygsoffset
Verktygsoffset ignoreras i det fasta cykelläget.
- Programomstart
Ett program kan inte startas om under gängning med fast tapp.
- R
R-värdet måste specificeras i ett block med borrning. Om värdet specificeras i ett block utan borrning kan
det inte lagras som modala data.
- Underprogramanrop
Specificera underprogramanropskommandot M98P_ i ett separat block i det fasta cykelläget.
- Styrning av konstant ythastighet

Om kommando för gängning med fast tapp ges under styrning med konstant skärhastighet, utlöses larmet
(PS0200), ”OGILTIG S-KODKOMMANDO”. Programmera gängning med fast tapp efter att styrning
med konstant skärhastighet har annullerats.
Exempel
Gängningsaxelns matningshastighet: 1000 mm/min
Spindelvarvtal: 1000 min-1
Skruvens stigning: 1.0 mm
- 109 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
<Programmering för matning per minut>

G98 ; ...................................... Kommando för matning per minut
G00 X100.0 ;................................. Positionering
M29 S1000;................................... Kommando för specificering av fast läge
G84 Z-100.0 R-20.0 F1000 ;......... Gängning med fast tapp
<Programmering för matning per varv>
G99 ; ...................................... Kommando för matning per varv
G00 X100.0 ;................................. Positionering
M29 S1000;................................... Kommando för specificering av fast läge
G84 Z-100.0 R-20.0 F1,0 ;............ Gängning med fast tapp
4.4.2 Cykel för fast steggängning (G84 eller G88)

Att gänga ett djupt hål i läget gängning med fast tapp kan vara svårt på grund av spån som kan fastna i
verktyget eller på grund av ökat skärmotstånd. I sådana fall kan det vara praktiskt att använda cykeln för
fast steggängning.
I denna cykel utförs skärning i flera omgångar tills verktyget når hålbotten. Det finns två olika cykler för
steggängning: En cykel för steggängning med hög hastighet och en för standardsteggängning. Dessa
cykler väljs med bit 5 (PCP) i parameter nr 5200.
Format
När gängning med fast tapp specificeras med G84 (G88) om bit 5 (PCP) i parameter nr 5200 = 0, antas
höghastighetssteggängning med fast tapp.
G84 X(U)_ C(H)_Z(W)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
eller
G88 Z(W)_ C(H)_X(U)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
- Höghastighetscykel för steggängning med F_ : Hastighet på skärmatning
fast tapp K_ : Antal upprepningar (vid behov).
I den första skärpunkten från punkt R ska M_ : M-kod för C-axellåsning (vid behov)
du utföra skärning på djupet "q" genom att
hänvisa till Q medan du roterar spindeln i
riktning framåt (manöver <1>).
Sedan ska du genomföra en återgång med
det värde som anges av parameter nr. Spindelstopp d = Returvärde Spindelstopp
5213 medan spindeln roteras i motsatt Startnivå
riktning (manöver <2>)l Spindelstopp
Spindelstopp
Sedan ska du utföra tappgängning genom Mα Mα Spindel CW
Spindelstopp Punkt M(α+1)
(d + q) medan du roterar spindeln i riktning Spindel CW Spindel CW R-nivå P2 Spindel CW Punkt
Spindelstopp
framåt (manöver <3>). Punkt R
Punkt R
R-nivå
Punkt
R-nivå M(α+1)
P2
Upprepa manövrarna <2> och <3> tills du
nått botten av hålet. q (1)
d
q (1)
d
(2) (2)
Skärhastigheten och tidskonstanten för den (3)

q q (3)
fasta gängtappningen används för d d
manövrarna <1> och <3>.
För manöver <2> och förflyttning från q Spindelstopp
q Spindelstopp
botten av hålet (punkt Z) till punkt R, är Spindel CCW Spindel CCW
extraherad övermanning av den fasta
gängtappningen aktiverad och den
extraherade tidskonstanten för fast
gängtappning används. Punkt Z
Punkt Z
Spindelstopp P1 Spindel CCW Spindelstopp Spindel CCW
- 110 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
När gängning med fast tapp specificeras med G84 (G88) om bit 5 (PCP) i parameter nr 5200 = 1 antas
steggängning med fast tapp.
G84 X(U)_ C(H)_Z(W)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
eller
G88 Z(W)_ C(H)_X(U)_ R_ P_ Q_ F_ K_ M_ ;
- Cykel för steggängning av fast tapp R_ : Avståndet mellan initialplanet och punkt R-planet
I den första skärpunkten från punkt R ska P_ : Fördröjning vid hålbotten
du utföra skärning på djupet "q" genom att Q_ : Skärdjup för varje skärmatning
hänvisa till Q medan du roterar spindeln i F_ : Hastighet på skärmatning
riktning framåt (manöver <1>). K_ : Antal upprepningar (vid behov).
Sedan återgår du till punkt R genom att M_ : M-kod för C-axellåsning (vid behov)
rotera spindeln i motsatt riktning (manöver
<2>).
Sedan roterar du spindeln i riktning framåt
och utför skärningen till den position som d = Skärstartavstånd
anges av [(position till vilken skärning Spindelstop Spindelstopp Spindelstopp Spindelstopp
nyligen utförts) - (Skärstartsavstånd inställd
Mα Mα
i parameter nr. 5213)] som rörelse till Startnivå
skärstartsavstånd (manöver <3>). Spindel CW Spindel CW
Spindelstopp Punkt R Spindelstopp
Punkt R
Fortsätt skära med (d+q) (manöver <4>). M(α+1) Punkt R-nivå M(α+1)
Punkt R-nivå
(3) P2 (3) P2
Upprepa manövrarna <2> till <4> tills du q (1) q (1)
(2) d (2) d
nått botten av hålet.
(4) (4)
q q
Skärhastigheten och tidskonstanten för den d d
fasta gängtappningen används för
manövrarna <1> och <4>. q Spindelstopp q Spindelstopp
Spindel CCW d Spindel CCW d
För manövrarna <2>, <3> och förflyttning
från botten av hålet (punkt Z) till punkt R, är
extraherad övermanning av den fasta
gängtappningen aktiverad och den
extraherade tidskonstanten för fast Punkt Z
Punkt Z
gängtappning används.
Spindelstopp P1 Spindelstopp P1
Symbolerna i figuren ovan har följande betydelser.

: Positionering (snabbtransport G00)
: Skärmatning (linjär interpolation G01)
P1 : Fördröjning programmerad via adress P-kommando
Mα : Utmatning av M-koden för C-axellåsning (Värdet för α specificeras med parameter nr 5110.)
M(α+1) : Utmatning av M-koden för C-axelupplåsning
P2 : Fördröjning inställd via parameter nr.5111
Observera P1, Mα, M(α+1), och P2 utförs inte och matas inte ut utan att ha angetts eller ställts in.
Förklaring
- Skärstartavstånd
Skärstartavståndet ställs in med parameter nr 5213.
- Returvärde
Returvärde för varje gång d ställs in med parameter nr 5213.
- Returhastighet
För hastigheten vid returoperationer kan maximalt 2 000 % övermanning aktiveras genom inställning av
bit 4 (DOV) i parameter nr 5200), bit 3 (OVU) i parameter nr 5201 och parameter nr 5211, som vid
förflyttning från hålets botten (punkt Z) till punkt R.
- 111 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Hastighet under inskärning i skärstartpunkten

För hastigheten under inskärning i skärstartpunkten kan maximalt 2 000 % övermanning aktiveras genom
inställning av bit 4 (DOV) i parameter nr 5200), bit 3 (OVU) i parameter nr 5201) och parameter nr 5211,
som vid förflyttning från hålets botten (punkt Z) till punkt R.
- Acceleration/retardation efter interpolering

Linjär eller klockformad acceleration/inbromsning kan tillämpas.
- Framförhållning av acceleration/inbromsning före interpolering

Look-ahead-acceleration/inbromsning före interpolation är ogiltig.
- Övermanning
- Utdragningsövermanning
- Övermanningssignal
Detaljerad information ges senare.
- Testkörning
Testkörning kan exekveras även i G84 (G88). När testkörning exekveras med matningshastigheten för
borraxeln i G84 (G88) utförs gängningen i enlighet med matningshastigheten. Observera att
spindelvarvtalet ökar vid högre testkörningshastighet.
- Maskinspärr
Maskinspärren kan exekveras även i G84 (G88).
När G84 (G88) exekveras när maskinspärren är aktiverad flyttas verktyget inte längs borraxeln. Därför
roterar inte heller spindeln.
- Återställning
När en återställning utförs under gängning med fast tapp avbryts läget gängning med fast tapp och
spindelmotorn går in i det normala läget. Observera att läget G84 (G88) inte avbryts i detta fall när bit 6
(CLR) i parameter nr 3402 är ställd
- Spärr
Spärren kan även tillämpas i G84 (G88).
- Matningsstopp och enkelblock

När bit 6 (FHD) med parameter nr. 5200 är ställd till 0 är matningsstopp och enkelblock ogiltiga i läget
G84 (G88). När denna bit är ställd till 1 är de giltiga.
- Manuell matning
För gängning med fast tapp med manuell matning hänvisas till avsnittet "Gängning med fast tapp med
handratt."
Gängning med fast tapp kan inte utföras med andra manuella operationer.
- Dödgångskompensering
I läget gängning med fast tapp tillämpas dödgångskompensering för att kompensera den rörelse som
förloras när spindeln roterar medurs eller moturs. Ställ värdet för dödgångskompensering i parameter nr
5321 till 5324.
Dödgångskompensering har tillämpats längs borraxeln.
- 112 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Serie 10/11-format
När bit 1 (FCV) i parameter nr 0001 är ställd till 1 aktiveras exekveringen med G84.2. Samma operation
som med G84 utförs. Kommandoformatet för repeterfrekvensen är dock L.
Begränsning
- Axelväxling
Innan borraxeln kan ändras måste den fasta cykeln avbrytas. Om borraxeln ändras i det fasta läget utlöses
larm PS0206, "KAN INTE ÄNDRA PLAN (FAST TAPP)".
- S-kommandon
- Om en hastighet som är högre än den tillåtna hastigheten för växeln specificeras, utlöses larm
PS0200, "OGILTIGT S-KODKOMMANDO".
.
- När den fasta gängningscykeln med fast tapp avbryts nollställs S-kommandot för gängning med fast
tapp till S0.
- Fördelningsvärde för spindeln

Maximal distributionsmängd är som följer (visas på diagnostiska data nr. 451):
- För en seriell spindel: 32767 pulsar per 4 ms
Detta värde ändras beroende på inställningen av utväxlingsförhållandet för positionskodaren eller
kommandot för gängning med fast tapp. Om en inställning görs som överskrider den övre gränsen
utlöses larm PS0202, "POSITION LSI ÖVERFLÖDE".
- F-kommando
Om det specificerade värdet för skärmatningen överskrider det övre gränsvärdet för skärmatning utlöses
larm PS0011, "MATNING NOLL (KOMMANDO)".
- Enhet för F-kommando

Metrisk inmatning Tuminmatning Anmärkningar
G98 1mm/min 0.01 tum/min Decimalpunktsprogrammering tillåts
G99 0.01mm/varv 0.0001 tum/varv Decimalpunktsprogrammering tillåts
- M29
Om ett S-kommando och en axelrörelse specificeras mellan M29 och G84 utlöses larm PS0203. Om M29
specificeras i en gängningscykel utlöses larm PS0204.
- P/Q
Specificera P och Q i ett block som utför borrning. Om de specificeras i ett block utan borrning lagras de
inte som modala data.
När Q0 specificeras utförs inte cykeln för fast steggängning.
- Avbryt
Specificera inte en G-kod i 01-gruppen (G00 till G03) och G84 i ett enkelblock. Annars avbryts G84.
- Verktygsoffset
- Underprogramanrop
Specificera underprogramanropskommandot M98P_ i ett separat block i det fasta cykelläget.
- Återgångsvärde och skärstartsavstånd

Ställ in återgångsvärdet och skärstartsavståndet (parameter nr. 5213) så att verktyget inte skjuter över
punkt R.
- 113 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Styrning av konstant ythastighet

Om kommando för gängning med fast tapp ges under styrning med konstant skärhastighet, utlöses larmet
(PS0200), ”OGILTIG S-KODKOMMANDO”. Programmera gängning med fast tapp efter att styrning
med konstant skärhastighet har annullerats.
4.4.3 Avbryta fast cykel (G80)

Den fasta cykeln för gängning med fast tapp avbryts. Hur cykeln avbryts framgår av II-4.3.4.
OBS!
När den fasta cykeln för gängning med fast tapp avbryts nollställs även S-värdet
för gängning med fast tapp (som om S0 specificeras).
Därför kan S-kommandot som specificeras för gängning med fast tapp inte
användas i de efterföljande delarna av programmet, efter att den fasta cykeln för
gängning med fast tapp har avbrutits.
När den fasta cykeln för gängning med fast tapp har avbrutits måste ett nytt
S-kommando specificeras vid behov.
4.4.4 Övermanning vid gängning med fast tapp

- Utdragningsövermanning
- Övermanningssignal
4.4.4.1 Övermanning vid extrahering

För utdragningsövermanning kan den fasta övermanning som ställts in i parametern eller den
övermanning som specificeras i ett program aktiveras vid utdragning (inklusive återgång under
stegborrning/höghastighetsstegborrning).
Förklaring
- Specificering av övermanningen i parametern
Ställ bit 4 (DOV) i parameter nr 5200 till 1 och ställ in övermanningen i parameter nr 5211.
En övermanning från 0 till 200 % i steg om 1 % kan ställas in. Bit 3 (OVU) i parameter nr 5201 kan
ställas till 1 för att ställa in en övermanning från 0 till 2000 % i steg om 10 %.
- Specificering av övermanningen i ett program

Ställ in bit 4 (DOV) i parameter nr 5200 och bit 4 (OV3) i parameter nr 5201 till 1. Spindelvarvtalet vid
utdragning kan specificeras i programmet.
Specificera spindelvarvtalet vid utdragning med hjälp av adressen "J" i det block där gängning med fast
tapp specificeras.
Exempel)
För att specificera 1000 min-1 för S vid bearbetning och 2 000 min-1 för S vid utdragning.
.
M29 S1000;
G84 Z-100.0 F1000.0 J2000 ;
.
Skillnaden i spindelvarvtal omvandlas till den faktiska övermanningen med hjälp av följande beräkning.
Därför får spindelvarvtalet vid utdragning inte vara samma som den som specificerats vid adress "J". Om
övermanningen inte hamnar inom området mellan 100 och 200 % antas den vara 100 %.
- 114 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Spindelvarvtal vid utdragning (specificerad vid J)

Övermanning (%) = × 100
Spindelvarvtal (specificerad vid S)
Den övermanning som ska tillämpas bestäms enligt inställningen av parametrarna och inställningen av
kommandot på det sätt som framgår av Tabell 4.4.4.1 (a).
Tabell 4.4.4.1 (a)

Parameterinställning DOV = 1
DOV = 0
Kommando OV3 = 1 OV3 = 0
Inom området mellan 100 % till Kommando i
Spindelvarvtal vid
200 % programmet
utdragning specificerad vid Parameter nr.
Utanför området mellan 100 % 100%
adress "J" 100% 5211
till 200 %
Inget spindelvarvtal vid utdragning specificerad vid adress "J" Parameter nr. 5211
OBS!
1 Använd inte decimalpunkt i det värde som specificeras vid adress "J".
Om decimalpunkt används antas värdet på följande sätt:
Exempel)
När inkrementsystemet för referensaxeln är IS-B
- När inmatningsformat med decimalpunkt inte används
Det specificerade värdet omvandlas till det värde för vilket det minsta
inmatningsinkrementet beaktas.
"J200." antas vara 200 000 min-1.
- När inmatningsformat med decimalpunkt används
Det specificerade värdet omvandlas till värdet som erhålls genom
avrundning nedåt till närmaste heltal.
"J200." antas vara 200 min-1.
2 Använd inte minustecken i det värde som specificeras vid adress "J".
Om minustecken används antas att ett värde utanför intervallet 100 % till 200 %
har specificerats.
3 Den maximala övermanningen erhålls med hjälp av följande ekvation så att det
spindelvarvtal för vilket övermanning vid utdragning tillämpas, inte överstiger den
maximala växelhastighet som används (specificerad i parameter nr 5241 till
5244). Av denna anledning är det erhållna värdet inte samma som det maximala
spindelvarvtalet beroende på övermanningen.
Högsta spindelhastigheten (specificerad i parameter)
Maximala övermanningen (%) = × 100
4 När ett värde specificeras vid adress "J" för specificering av spindelvarvtalet vid
utdragning i läget gängning med fast tapp, är det giltigt tills den fasta cykeln
avbryts.
4.4.4.2 Övermanningssignal
Genom inställning av bit 4 (OVS) i parameter nr 5203 till 1 kan övermanning tillämpas för
skärning/utdragning under gängning med fast tapp på följande sätt:
(1) Tillämpning av övermanning med hjälp av signalen för matningsövermanning
(När den andra övermanningssignalen för matarhastighet aktiveras, tillämpas den andra
övermanningen av matarhastighet på matarhastigheten till vilken övermanningen av matarhastighet
används.)
(2) Avbryta övermanning med hjälp av signalen för matningsövermanning
- 115 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Följande förhållanden finns mellan denna funktion och övermanningen för varje operation:
(1) Vid skärning
När signalen för ångrad matningsövermanning är ställd till 0:
Värde som specificeras av övermanningssignalen
När signalen för ångrad matningsövermanning är ställd till 1: 100%
(2) Vid utdragning
- När signalen för ångrad matningsövermanning är ställd till 0:
Värde som specificeras av övermanningssignalen
- När signalen för ångrad övermanning är ställd till 1 och övermanning av utdragning är
inaktiverad:
100%
- När signalen för ångrad övermanning är ställd till 1 och utdragningsövermanning är aktiverad:
Värde specificerat för utdragningsövermanning
OBS!
1 Den maximala övermanningen erhålls med hjälp av följande ekvation så att det
spindelvarvtal för vilket övermanning tillämpas, inte överstiger den maximala
växelhastighet som används (specificerad i parameter nr 5241 till 5244). Av
denna anledning är det erhållna värdet inte samma som det maximala
spindelvarvtalet beroende på övermanningen.
Högsta spindelhastigheten (specificerad i parameter)
Maximala övermanningen (%) = × 100
2 Eftersom övermanningsoperationen varierar beroende på vilken maskin som
används, hänvisar vi till handboken från maskintillverkaren.
- 116 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.5 FAST SLIPNINGSCYKEL (FÖR SLIPMASKIN)

Med den fasta slipningscykeln kan upprepade bearbetningsoperationer specifika för slipning, och som
vanligen specificeras genom att använda flera block, specificeras genom att använda ett block som
innehåller en G-funktion. På så vis kan ett program enkelt skapas. Samtidigt kan storleken på ett program
reduceras och minnet kan användas mer effektivt. Fyra typer av fasta slipningscykler finns:
- Längdslipningscykel (G71) (G72 när G-kodsystem C används)

- Längsgående slipningscykel med direkt konstantdimension (G72) (G73 när G-kodsystem C används)
- Oscillerande slipningscykel (G73) (G74 när G-kodsystem C används)
- Oscillerande slipningscykel med direkt konstantdimension (G74) (G75 när G-kodsystem C används)
I beskrivningarna nedan kallas en axel som används för skärning med en slipskiva och en axel som
används för slipning med en slipskiva för följande:
Axel som används för skärning med en slipskiva: Skäraxel

Axel som används för slipning med en slipskiva: Slipaxel
Under utförandet av en fast slipningscykel kan inte följande funktioner användas:
- Programmerbar spegling
- Koordinatrotation
- Konvertering av 3-dimensionellt koordinatsystem
För ett skärdjup på en skäraxel och ett slipningsavstånd på en slipaxel används det inkrementella systemet
(parameter nr 1013) för referensaxeln (parameter nr 1031). Om 0 är ställt i parameter nr 1031
(referensaxel), används det inkrementella systemet för den första axeln.
VARNING
G-koderna för fasta slipningscykler G71, G72, G73 och G74 (G72, G73, G74
och G75 när G-kodsystem C används) är G-koder i grupp 01. En avbrytande
G-kod som G80 som används för en fast borrcykel är inte tillgänglig. Genom att
specificera en G-kod i grupp 00 förutom G04, rensas modal information såsom
skärdjup, men ingen fast slipningscykel kan avbrytas. För att avbryta en fast
slipningscykel behöver en G-kod i grupp 01 förutom G71, G72, G73 och G74
specificeras. Vid växling till ett annat axelrörelsekommando från G71, G72, G73
och G74, exempelvis, säkerställ därför att en G-kod i grupp 01 såsom G00 eller
G01 specificeras för att avbryta den fasta slipningscykeln. Om ett annat
axelrörelsekommando specificeras utan att avbryta den fasta slipningscykeln,
kan det leda till att driften blir oförutsägbar till följd av fortsatt cykeldrift.
OBS!
1 För att använda denna funktion krävs tillvalet ”Slipningsfunktion A”
eller ”Slipningsfunktion B”.
2 En fast slipningscykel och multirepetercykel kan inte användas samtidigt.
När den fasta slipningscykeln är aktiverad, är den fasta multirepetercykeln
inaktiverad.
- 117 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
3 Om G-koden för en fast slipningscykel (G71, G72, G73 och G74) specificeras,
utförs den fasta slipningscykeln enligt värdena för A, B, W, U, I och K bevarade
som modala data medan cykeln är giltig, även om ett block som specificeras
senare inte specificerar någon av G71, G72, G73 eller G74.
Exempel:
G71 A_ B_ W_ U_ I_ K_ H_ ;
; ← Den fasta slipningscykeln utförs även om ett tomt block specificeras.
%
4 Vid växling från en fast borrningscykel till en fast slipningscykel, specificera G80
för att avbryta den fasta borrningscykeln.
5 Vid växling från en fast slipningscykel till ett annat axelrörelsekommando, avbryt
den fasta cykeln enligt varningen ovan.
4.5.1 Längdslipningscykel (G71)

En längdslipningscykel kan utföras.
Format
G71 A_ B_ W_ U_ I_ K_ H_ ;
A_ : Första skärdjupet (skärriktningen beror på tecknet)
B_ : Andra skärdjupet (skärriktningen beror på tecknet)
W_ : Slipningsintervall (slipningsriktningen beror på tecknet)
U_ : Fördröjningstid
I_ : Matningshastighet för A och B
K_ : Matningshastighet för W
H_ : Repeterfrekvens (mellan 1 och 9999)
G71
X
W
A <1>(I) <3>(K)
<2>U <4>(I)
B
<6>(K) <5>U
Förklaring
Längdslipningscykeln består av sex operationer.
Operationerna från <1> till <6> upprepas tills repeterfrekvensen specificerad i adress H har uppnåtts. Vid
enkelblocksoperation exekveras operationerna från <1> till <6> med en cykelstartoperation.
- Operationssekvens i en cykel
<1> Bearbetning med en slipskiva
Vid det första skärdjupet specificerat i A sker skärning med skärmatning i
X-axelriktningen. Skärmatningshastigheten specificerad i I används.
- 118 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
<2> Fördröjning
En fördröjningsoperation utförs under tidslängden specificerad i U.
<3> Slipning
En rörelse utförs med avståndet specificerat i W med skärmatning. Ställ in en slipaxel i
parameter nr 5176. Matningshastigheten specificerad i K används.
<4> Bearbetning med en slipskiva
Vid det andra skärdjupet specificerat i B sker skärning med skärmatning i
X-axelriktningen. Skärmatningshastigheten specificerad i I används.
<5> Fördröjning
<6> Slipning (returriktning)
En rörelse utförs med matningshastigheten specificerad i K i motsatt riktning med
avståndet specificerat i W.
Begränsning
- Skäraxel
Som skäraxel används den första styrda axeln. Genom att ställa bit 0 (FXY) i parameter nr 5101 till 1, kan
axeln växlas med ett kommando för val av plan (G17, G18 eller G19).
- Slipaxel
Specificera en slipaxel genom att ställa in ett axelnummer för annan är skäraxeln i parameter nr 5176.
Specificera ett slipkommando i W utan att använda ett axelnamn. Axelnamnet motsvarande det inställda
axelnumret kan också användas för specificering.
- A, B, W
Kommandona för A, B och W är alla inkrementella kommandon.
När varken A eller B specificeras eller A=B=0, utförs en fördröjningsoperation (exekvering av enbart
rörelse i slipriktningen).
- H
När H inte specificeras eller H=0 så antas specificeringen H=1.
Specificeringen av H är giltig bara i blocket där H är specificerat.
- Rensa
Data A, B, W, U, I och K i den fasta cykeln är modal information gemensam för G71, G72, G73 och G74.
Dessa data förblir därför giltiga tills nya data specificeras. Dessa data rensas när en G-kod i grupp 00
förutom G04 eller en G-kod i grupp 01 förutom G71, G72, G73 och G74 specificeras. Specificeringen av
H är giltig bara i blocket där H är specificerat.
- B-kod
Under den fasta cykeln kan ingen B-kod (sekundär hjälpfunktion) specificeras.
OBS!
1 Om ingen slipaxel specificeras då G71 specificeras utlöses larm PS0455,
"OGILTIGT KOMMANDO I SLIPNING".
2 Om det specificerade skäraxelnumret och slipaxelnumret är samma utlöses larm
PS0456, "OGILTIG PARAMETER I SLIPNING".
3 Även om G90 (absolut kommando) specificeras medan denna cykel är giltig, är
vart och ett av A-, B- och W-kommandona ett inkrementellt kommando.
- 119 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.5.2 Längsgående slipningscykel med direkt konstantdimension

(G72)
En längsgående slipningscykel med direkt konstantdimension kan utföras.
Format
G72 P_ A_ B_ W_ U_ I_ K_ H_ ;
P_ : Storleksnummer (1 till 4)
I_ : Matningshastighet för A och B
G72
X
W
A <1>(I) <3>(K)
<2>U <4>(I)
B
<6>(K) <5>U
Förklaring
Om multistegsskipalternativet specificeras kan ett storleksnummer specificeras. Metoden för specificering
av storleksnummer är samma som för multistegsskipalternativet. Om multistegsskipalternativet inte
specificeras används den konventionella skipsignalen.
Kommandona och operationerna förutom specificering av storleksnummer är samma som för G71.
- Operation som utförs när en skipsignal matas in

En G72-cykel kan avslutas efter att den aktuella operationen avbryts (eller efter att den aktuella
operationen avslutas) genom inmatning av skipsignalen under exekveringen av cykeln.
Varje operation i sekvensen som utförs när skipsignalen matas in beskrivs nedan.
- Om skipsignalen matas in under operation <1> eller <4> (rörelse med A eller B), stoppas skärningen
omedelbart för att återgå till koordinat α som valts som cykelstartpunkt.
Hoppa över Hoppa över signal

signal
(Sluta)
(Sluta)
- Om skipsignalen matas in under operation <2> eller <5> (fördröjning), stoppas

fördröjningsoperationen omedelbart för att återgå till koordinat α som valts som cykelstartpunkt.
- 120 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Om skipsignalen matas in under operation <3> eller <6> (slipmatning), återgår verktyget till
koordinat α som valts som cykelstartpunkt efter slutet på rörelsen över W.
Hoppa över signal
(Sluta) Hoppa över signal
(Sluta)
Begränsning
- Skäraxel
- Slipaxel
- P
Om ett värde annat än P1 till P4 specificeras så inaktiveras skipfunktionen.
Specificeringen av P är giltig bara i blocket där P är specificerat.
- A, B, W
- H
- Rensa
Data A, B, W, U, I och K i den fasta cykeln är modal information gemensam för G71, G72, G73 och G74.
P eller H är giltig bara i blocket där P eller H är specificerat.
- B-kod
OBS!
- 121 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
4 Om ett värde från P1 till P4 specificeras utan att multistegsskipalternativet
specificeras, utlöses larm PS0370, "FEL G31P/G04Q".
4.5.3 Oscillerande slipningscykel (G73)

En oscillerande slipningscykel kan utföras.
Format
G73 A_ (B_) W_ U_ K_ H_ ;
G73
X
W
<1>U
<2>(K)
A
A(B) <3>U
<4>(K)
Förklaring
Den oscillerande slipningscykeln består av fyra operationer.
Operationerna från <1> till <4> upprepas tills repeterfrekvensen specificerad i adress H har uppnåtts. Vid
enkelblocksoperation exekveras operationerna från <1> till <4> med en cykelstartoperation.
- Operationssekvens i en cykel
<1> Fördröjning
<2> Bearbetning + slipning med en slipskiva
Skärmatning utförs på skäraxeln (X-axeln) och en slipaxel samtidigt. Rörelsen på skäraxeln
(skärdjup) är det första skärdjupet specificerat i A och rörelsen på slipaxeln är avståndet
specificerat i W. Ställ in en slipaxel i parameter nr 5178. Matningshastigheten specificerad i K
används.
<3> Fördröjning
<4> Bearbetning + slipning med en slipskiva (returriktning)
Skärmatning utförs på skäraxeln (X-axeln) och en slipaxel samtidigt. Rörelsen på skäraxeln
(skärdjup) är det andra skärdjupet specificerat i B och rörelsen på slipaxeln är avståndet
specificerat i W. Matarhastigheten specificerad i K används.
- 122 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Begränsning
- Skäraxel
Som skäraxel används den första styrda axeln. Genom att ställa bit 0 (FXY) i parameter nr 5101 till
1, kan axeln växlas med ett kommando för val av plan (G17, G18 eller G19).
- Slipaxel
- B
Om B inte är specificerat antas att B=A.
Specificeringen av B är giltig bara i blocket där B är specificerat.
- A, B, W
- H
- Rensa
Data A, W, U och K i den fasta cykeln är modal information gemensam för G71, G72, G73 och G74.
B eller H är giltig bara i blocket där B eller H är specificerat.
- B-kod
OBS!
- 123 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.5.4 Oscillerande slipningscykel med direkt konstantdimension

(G74)
En oscillerande slipningscykel med direkt konstantdimension kan utföras.
Format
G74 P_ A_ (B_) W_ U_ K_ H_ ;
P_ : Storleksnummer (1 till 4)
G74
X
W
<1>U
<2>(K)
A
A(B) <3>U
<4>(K)
Förklaring
Om multistegsskipalternativet specificeras kan ett storleksnummer specificeras. Metoden för specificering
av storleksnummer är samma som för multistegsskipalternativet. Om multistegsskipalternativet inte
specificeras används den konventionella skipsignalen.
Kommandona och operationerna förutom specificering av storleksnummer är samma som för G73.
- Operation som utförs när en skipsignal matas in

En G74-cykel kan avslutas efter att den aktuella operationen avbryts (eller efter att den aktuella
operationen avslutas) genom inmatning av skipsignalen under exekveringen av cykeln.
Varje operation i sekvensen som utförs när skipsignalen matas in beskrivs nedan.
- Om skipsignalen matas in under operation <1> eller <3> (fördröjning), stoppas

fördröjningsoperationen omedelbart för att återgå till koordinat α som valts som cykelstartpunkt.
- Om skipsignalen matas in under operation <2> eller <4> (A, B, slipmatning), återgår verktyget till
koordinat α som valts som cykelstartpunkt efter slutet på rörelsen över W.
Hoppa över signal Hoppa över signal
(Sluta)
(Sluta)
- 124 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Begränsning
- Skäraxel
- Slipaxel
- P
Om ett värde annat än P1 till P4 specificeras så inaktiveras skipfunktionen.
Specificeringen av P är giltig bara i blocket där P är specificerat.
- B
Om B inte är specificerat antas att B=A.
Specificeringen av B är giltig bara i blocket där B är specificerat.
- A, B, W
- H
- Rensa
Data A, W, U och K i den fasta cykeln är modal information gemensam för G71, G72, G73 och G74.
P, B eller H är giltig bara i blocket där P, B eller H är specificerat.
- B-kod
OBS!
4 Om ett värde från P1 till P4 specificeras utan att multistegsskipalternativet
specificeras, utlöses larm PS0370, "FEL G31P/G04Q".
- 125 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.6 FASNING OCH HÖRN R

Översikt
Ett fasnings- eller hörn R-block kan infogas automatiskt mellan linjär interpolation (G01) längs en enkel
axel och längs en axel som är normal mot den enkla axeln.
Fasning eller hörn R infogas för ett kommando för rörelse av verktyget längs två axlar i det plan som
bestäms av planvalskommandot (G17, G18 eller G19).
OBS!
När bit 2 (CCR) i parameter nr 8134 är 1 kan denna funktion användas.
Format
- Fasning
Den första axeln i det valda planet → den andra axeln i det valda planet
(G17-plan: XP → YP, G18-plan: XP → YP, G19-plan: YP → ZP)
Format
G17-plan: G01 XP(U)_ J(C)±j ;
G18-plan: G01 ZP(W)_ I(C)±i ;
G19-plan: G01 YP(V)_ K(C)±k ;
Förklaring Verktygsrörelse
XP(U)__ Specificerar rörelse från punkt a till Positiv riktning längs
YP(V)__ punkt b med en absolut eller den andra axeln på det
valda planet c
ZP(W)__ inkrementell programmering i figuren till
höger. i, j, k
a d
XP är adressen för X-axeln för de tre 45°
45° b
grundaxlarna eller en axel parallell med Startpunkt i, j, k
X-axeln. YP är adressen för Y-axeln för
Negativ riktning längs c
de tre grundaxlarna eller en axel parallell
den andra axeln på det
med Y-axeln. ZP är adressen för Z-axeln valda planet
för de tre grundaxlarna eller en axel
parallell med Z-axeln. Flyttar från a till d och c.
I(C)±i Specificera avståndet mellan punkt b (Positiv riktning längs den andra axeln i det valda
J(C)±j och c i figuren som visas till höger med planet när ett plustecken specificeras vid I, J, K eller C,
K(C)±k ett tecken efter adress I, J, K eller C. eller negativ riktning när ett minustecken specificeras
(Använd I, J eller K när bit 4 (CCR) i vid I, J, K eller C)
parameter nr 3405 är ställd till 0 eller C
när biten är ställd till 1.)
- 126 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Fasning
Den andra axeln i det valda planet → den första axeln i det valda planet
(G17-plan: YP → XP, G18-plan: XP → YZP, G19-plan: ZP → YP)
Format
G17-plan: G01 YP(V)_ I(C)±i ;
G18-plan: G01 XP(U)_ K(C)±k ;
G19-plan: G01 ZP(W)_ J(C)±j ;
XP(U)__ Specificerar rörelse från punkt a till Flyttar från a till d och c.
YP(V)__ punkt b med en absolut eller (Positiv riktning längs den första axeln i det valda
ZP(W)__ inkrementell programmering i figuren till planet när ett plustecken specificeras vid I, J, K eller C,
höger. eller negativ riktning när ett minustecken specificeras
XP är adressen för X-axeln för de tre vid I, J, K eller C)
grundaxlarna eller en axel parallell med
X-axeln. YP är adressen för Y-axeln för a Startpunkt
med Y-axeln. ZP är adressen för Z-axeln
för de tre grundaxlarna eller en axel
parallell med Z-axeln.
d
I(C)±i Specificera avståndet mellan punkt b
J(C)±j och c i figuren som visas till höger med 45° 45°
K(C)±k ett tecken efter adress I, J, K eller C.
(Använd I, J eller K när bit 4 (CCR) i Negativ riktning längs c b cPositiv riktning längs
den första axeln på i, j, k i, j, k den första axeln på
parameter nr 3405 är ställd till 0 eller C
det valda planet det valda planet
när biten är ställd till 1.)
- Hörn R
Den första axeln i det valda planet → den andra axeln i det valda planet
(G17-plan: XP → YP, G18-plan: XP → YP, G19-plan: YP → ZP)
Format
G17-plan: G01 XP(U)_ R±r ;
G18-plan: G01 ZP(W)_ R±r ;
G19-plan: G01 YP(V)_ R±r ;
XP(U)__ Specificerar rörelse från punkt a till Positiv riktning längs
YP(V)__ punkt b med en absolut eller den andra axeln på det
valda planet c
ZP(W)__ inkrementell programmering i figuren till r
höger.
a d
XP är adressen för X-axeln för de tre
b
grundaxlarna eller en axel parallell med Startpunkt
de tre grundaxlarna eller en axel parallell r
c
Negativ riktning längs
med Y-axeln. ZP är adressen för Z-axeln den andra axeln på det
för de tre grundaxlarna eller en axel valda planet
Flyttar från a till d och c.
R±r Specificerar radien för den båge som
(Positiv riktning längs den andra axeln i det valda
kopplar ihop punkterna d och c i figuren
planet när +r specificeras vid R eller negativ riktning
som visas till höger med ett tecken efter
när -r specificeras vid R)
adress R.
- 127 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Hörn R
Den andra axeln i det valda planet → den första axeln i det valda planet
(G17-plan: YP → XP, G18-plan: XP → YZP, G19-plan: ZP → YP)
Format
G17-plan: G01 YP(V)_ R±r ;
G18-plan: G01 XP(U)_ R±r ;
G19-plan: G01 ZP(W)_ R±r ;
XP(U)__ Specificerar rörelse från punkt a till Flyttar från a till d och c.
YP(V)__ punkt b med en absolut eller (Positiv riktning längs den första axeln i det valda
ZP(W)__ inkrementell programmering i figuren till planet när +r specificeras vid R eller negativ riktning
höger. när -r specificeras vid R)
XP är adressen för X-axeln för de tre a Startpunkt
grundaxlarna eller en axel parallell med
med Y-axeln. ZP är adressen för Z-axeln
för de tre grundaxlarna eller en axel d
r r
R±r Specificerar radien för den båge som
kopplar ihop punkterna d och c i figuren Negativ riktning längs c b c
Positiv riktning längs
som visas till höger med ett tecken efter den första axeln på det den första axeln på
valda planet det valda planet
adress R.
Förklaring
Vid G01 som specificeras för fasning eller hörn R får verktyget endast flyttas längs en av de två axlarna i
det valda planet. Kommandot i nästa block måste flytta verktyget bara längs den andra axeln i det valda
planet.
Exempel:
När A-axeln är inställd som en axel parallell med den grundläggande X-axeln (genom inställning av
parameter nr 1022 till 5), utför följande program fasning mellan skärmatning längs A-axeln och
längs Z-axeln:
G18 A0 Z0
G00 A100.0 Z100.0
G01 A200.0 F100 K30.0
Z200.0
Följande program utlöser ett larm. (Eftersom fasning specificeras i blocket för att flytta verktyget
längs X-axeln som inte ligger i det valda planet.)
G18 A0 Z0
G00 A100.0 Z100.0
G01 X200.0 F100 K30.0
Z200.0
Följande program utlöser också ett larm. (Eftersom blocket bredvid fasningskommandot flyttar
verktyget längs X-axeln som inte ligger i det valda planet.)
G18 A0 Z0
G00 A100.0 Z100.0
G01 Z200.0 F100 I30.0
X200.0
Ett radievärde specificeras vid I, J, K, R och C.
Vid inkrementell programmering ska punkt b i figuren i "Format" användas som startpunkten i blocket
bredvid ett fasnings- eller hörn R-block. Dvs., specificera avståndet från punkt b. Specificera inte
avståndet från punkt c.
- 128 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Exempel
X
N001 G18 ;
N002 G00 X268.0 Z530.0 ;
530.0 N003 G01 Z270.0 R6.0 ;
N004 X860.0 K-3.0 ;
270.0 N005 Z0 ;
Slutpunkt N004
K3.0
N003
R6
N002
Skärstartpunkt
Z
φ860
φ268
Begränsning
- Larm
I följande fall utlöses ett larm:
1) Fasning eller hörn R specificeras i ett block för gängskärning (larm PS0050, "FAS/HRN EJ
TILLÅTEN I TRDJ BLK)",
2) G01 är inte specificerat i blocket vid G01-blocket där fasning eller hörn R specificeras (larm PS0051.
"SAKNAD RÖRELSE EFTER HRN/FAS" eller PS0052. "KOD ÄR INTE G01 EFTER
FAS/HRN").
3) En axel som inte ligger i det valda planet specificeras som en rörelseaxel i det block där fasning eller
hörn R specificeras eller nästa block (larm PS0051 eller PS0052).
4) Ett planvalskommando (G17, G18 eller G19) specificeras i blocket bredvid det block där fasning
eller hörn R specificeras (larm PS0051).
5) När bit 4 (CCR) i parameter nr 3405 är ställd till 0 (för specificering av fasning vid I, J eller K)
specificeras två eller flera av I, J, K och R i G01 (larm PS0053, "FÖR MÅNGA
ADRESSKOMMANDON").
6) Fasning eller hörn R specificeras i G01-blocket för att flytta verktyget längs mer än en axel (larm
PS0054, "KONING EJ TILLÅTEN EFTER FAS/HRN").
7) Rörelseavståndet längs en axel som specificeras i det block där fasning eller hörn R specificeras är
mindre än värdet för fasning eller hörn R (larm PS0055, "SAKNAT RÖRELSEVÄRDE I
FAS/HRN"). (Se Fig. 4.6 (a).)
G18 Den fasta linjen påvisar
G01 W30.0 F100.0 I50.0 ; verktygsbanan när
G01 U100.0 ; fasning inte utförs.
Fasningsblock ska
sättas in
50.0
x
30,0 (mindre än 50,0)
z
50.0
Fig. 4.6 (a) Exempel på bearbetning som orsakar larm PS0055
- 129 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
8) En ogiltig kombination av rörelseaxel och I, J eller K specificeras för fasning (larm PS0306,
"FELMATCHAD AXEL MED HRN/FAS").
9) Ett ogiltigt tecken specificeras vid I, J, K, R eller C (fasning eller hörnradie R i motsatt riktning
jämfört med rörelsen i nästa block specificeras) (larm PS0051). (Se Fig. 4.6 (b).)
G18 Fasningsblock ska sättas

in (positiv X-riktning)
G01 W100.0 F100.0 I50.0 ;
G01 U-100.0 ;
Den fasta linjen påvisar verktygsbanan

x
när fasning inte utförs. (negativ
X-riktning)
z
Fig. 4.6 (b) Exempel på bearbetning som orsakar larm PS0051
- Enkelblockoperation
När det block där fasning eller hörn R specificeras exekveras i läget för enkelblock, fortsätter operationen
till slutpunkten för det infogade fasnings- eller hörn R-blocket och maskinen stoppar i matningsstoppläget
vid slutpunkten. När bit 0 (SBC) i parameter nr 5105 är ställd till 1 stoppar maskinen i
matningsstoppläget även vid startpunkten för det infogade fasnings- eller hörn R-blocket.
- Skärstålskompensering eller nosradiekompensering

Vid tillämpning av kutter- eller nosradiekompensering, observera följande punkter:
1. Om värdet för invändig fasning eller hörn R är för litet i jämförelse med kompensering och skärning
genereras, utlöses larm PS0041, (STÖRNING I KUTTERKOMPENSERING". (Se Fig. 4.6 (c).)
Exempel på bearbetning som inte Exempel på bearbetning som

orsakar alarm PS0041 orsakar alarm PS0041
(Den fasta linjen påvisar det programmerade kanalen efter fasning. Den prickade
linjen påvisar verktygscenterbanan eller verktygsnosradiens centerbana.)
Fig. 4.6 (c)
2. Det finns en funktion som avsiktligt ändrar kompenseringsriktningen genom specificering av I-, J-
eller K-kommandot i G01-blocket i kutter- eller nosradiekompenseringsläget (se förklaringarna av
kutter- eller nosradiekompensering). För att använda denna funktion när fasnings- och hörn
R-funktionen är aktiverad (bit 2 (CCR) i parameter nr 8134 är ställd till 1), ställ bit 4 (CCR) i
parameter nr 3405 till 1 så att I-, J- och K-kommandona inte används som fasningskommandon. Den
operation som ska utföras under varje villkor förklaras nedan.
(1) När fasnings- och hörn R-funktionen inte används (bit 2 (CCR) i parameter nr 8134 = 0).
I G01-blocket i kutter- eller nosradiekompenseringsläget kan kutter- eller
nosradiekompenseringsriktningen specificeras vid adress I, J eller K.
Ingen fasning utförs.
- 130 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
(2) När fasnings- och hörn R-funktionen används (bit 2 (CCR) i parameter nr 8134 = 1).
(2-1) När bit 4 (CCR) i parameter nr 3405 är ställd till 0
I G01-blocket i kutter- eller nosradiekompenseringsläget kan fasning specificeras vid
adress I, J eller K. Hörn R kan även specificeras vid adress R.
Kutter- eller nosradiekompenseringsriktningen kan inte specificeras.
(2-2) När bit 4 (CCR) i parameter nr 3405 är ställd till 1
I G01-blocket i kutter- eller nosradiekompenseringsläget kan kutter- eller
nosradiekompenseringsriktningen specificeras vid adress I, J eller K.
Fasning eller hörn R kan även specificeras vid adress C eller R.
- 131 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
4.7 SPEGLING FÖR DUBBELREVOLVER (G68, G69)

Översikt
När en enhet har en dubbelrevolver som består av två verktygsbärare som är vända mot varandra på
samma styrda axel, kan spegling tillämpas på X-axeln med ett G-kodskommando. Symmetrisk
bearbetning kan utföras genom att man skapar ett bearbetningsprogram för verktygsbärarna som står mitt
emot varandra som om de vore i koordinatsystemet på samma sida.
Format
G68: Spegling för dubbelrevolver på
G69: Avbryt spegling
Förklaring
Spegling kan tillämpas på X-axeln för de tre grundaxlarna som är inställd med parameter nr 1022 med
G-kodskommandot.
När G68 anges förskjuts koordinatsystemet till dubbelrevolversidan och X-axelns tecken kastas om från
programkommandot för att utföra symmetrisk skärning. Denna funktion kallas spegling för
dubbelrevolver.
För att använda denna funktion ska avståndet mellan de två verktygsbärarna ställas i parameter nr 1290.
Använd detta kommando i det oberoende blocket, använd inte andra kommandon på samma rad.
Exempel
- För svarvning
Kompenseringsvärde
för verktygspost A
<3> Verktygspost A
60
120
<1> Z
φ80 φ40
180
φ120
<2> 120
Kompenseringsvärde
för verktygspost B
Verktygspost B
X40.0 Z180.0 T0101 ; Placera verktygsbärare A vid <1>

G68 ; Förskjut koordinatsystemet med avståndet A till B (120 mm) och aktivera
speglingen.
X80.0 Z120.0 T0202 ; Placera verktygsbärare B vid <2>
G69 ; Förskjut koordinatsystemet med avståndet B till A och avbryt speglingen.
X120.0 Z60.0 T0101 ; Placera verktygsbärare A vid <3>
- 132 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
Ett diametervärde specificeras för X-axeln.
Begränsning
OBS!
1 När G68-kommandot baserat på denna funktion är aktiverat är
X-axelkoordinatvärdet som kan läsas av med kundmakrosystemvariabel #5041
och framåt eller #100101 och framåt (aktuell specificerad position (i
arbetsstycketkoordinatsystemet)) en position med spegling tillämpat.
2 Den här funktionen kan inte användas tillsammans med balansskärfunktionen.
Operationen beror på kombinationen av systemen enligt följande:
System där denna funktion används
- Enspårssystem
System där denna funktion inte är verksam
- System med två kanaler
4.8 DIREKT RITNINGSMÅTTPROGRAMMERING

Översikt
Räta vinklar, fasningsvärden, värden för hörn R och andra mått på bearbetningsritningar kan
programmeras genom att man matar in dessa värden direkt. Fasning och hörn R kan dessutom infogas
mellan raka linjer med en valbar vinkel.
Denna programmering gäller endast i minnesoperationen.
OBS!
När bit 2 (NDD) i parameter nr 8137 är 0 kan denna funktion användas.
Format
Exempel på kommandoformat för G18-planet (ZX-planet) visas. Denna funktion kan specificeras i
följande format även för G17-planet (XY-planet) och G19-planet (YZ-planet).
Följande format ändras på följande sätt:
För G17-planet: Z → X, X → Y
För G19-planet: Z → Y, X → Z
Tabell 4.8 (a) Kommandotabell

Kommandon Verktygsrörelse
X
(X2 , Z2)
1 X2_ (Z2_), A_ ; A
(X1 , Z1)
Z
- 133 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
X
(X3 , Z3)
A2
,A1_ ;
2 A1
X3_ Z3_, A2_ ; (X2 , Z2)
(X1 , Z1)
Z
X
(X3 , Z3)
X2_ Z2_, R1_ ;
A2
X3_ Z3_ ; R1
3 eller
,A1_, R1_ ; A1
(X2 , Z2)
X3_ Z3_, A2_ ;
(X1 , Z1)
Z
X
(X3 , Z3)
X2_ Z2_, C1_ ; A2
X3_ Z3_ ;
4 eller
,A1_, C1_ ; C1 A1
X3_ Z3_, A2_ ; (X2 , Z2)
(X1 , Z1)
Z
X
(X4 , Z4)
(X3 , Z3)
X2_ Z2_, R1_ ;
X3_ Z3_ , R2_ ; A2
R2
X4_ Z4_ ;
5 eller R1
,A1_, R1_ ;
A1
X3_ Z3_, A2_, R2_ ; (X2 , Z2)
X4_ Z4_ ;
(X1 , Z1)
Z
X
C2
X2_ Z2_, C1_ ;
X3_ Z3_ , C2_ ; (X4 , Z4) (X3 , Z3)
X4_ Z4_ ; A2
6 eller
,A1_, R1_ ;
(X2 , Z2)
X3_ Z3_, A2_, C2_ ;
C1 A1
X4_ Z4_ ;
(X1 , Z1)
Z
- 134 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
X
C2
X2_ Z2_, R1_ ; (X3 , Z3)
X3_ Z3_ , C2_ ; (X4 , Z4)
X4_ Z4_ ; A2
7 eller
,A1_, R1_ ; R1
X3_ Z3_, A2_, C2_ ; A1
X4_ Z4_ ; (X2 , Z2)
(X1 , Z1)
Z
X
(X4 , Z4)
X2_ Z2_, C1_ ; (X3 , Z3)
X3_ Z3_ , R2_ ;
X4_ Z4_ ; A2
8 eller R2
,A1_, C1_ ;
(X2 , Z2)
X3_ Z3_, A2_, R2_ ;
C1 A1
X4_ Z4_ ;
(X1 , Z1)
Z
Förklaring
Ett bearbetningsprogram längs kurvan som visas i fig. 4.8 (a) ser ut på följande sätt:
+X
X (x2) Z (z 2) , C (c1) ; a3
X (x3) Z (z 3) , R (r2) ;
X (x4) Z (z 4) ; (x3, z3) +Z
(x4, z4)
eller r2 a2
,A (a1) , C (c 1) ;
X (x3) Z (z 3) , A (a2) , R (r2) ;
X (x4) Z (z 4) ; (x 2, z 2)
c1 a1
(x1, z1)
Startpunkt
Fig. 4.8 (a) Bearbetningsritning (exempel)
För kommendering av en rak linje, specificera en eller två av X, Z och A.

Om endast en av dessa specificeras måste den raka linjen primärt definieras av ett kommando i nästa
block.
För att kommendera en rak linjes grader, värdet för fasning eller hörn R kommendera med ett
kommatecken (,) på följande sätt:
,A_
,C_
,R_
Genom att specificera 1 i bit 4 (CCR) i parameter nr 3405 i det system som inte använder A eller C som
ett axelnamn, kan en rak linjes grader, värdet för fasning eller hörn R kommenderas utan ett
kommatecken (,) på följande sätt:
A_
C_
R_
- 135 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
- Kommando med hjälp av ett tillägg

När bit 5 (DDP) i parameter nr 3405 ställs till 1 kan en vinkel specificeras med hjälp av ett tillägg.
Följande förhållande råder om man antar att tillägget är A' och den faktiska specificerade vinkeln är A:
A = 180 – A'
+X
A
A’
+Z
Fig. 4.8 (b) Tillägg
Begränsning
OBS!
1 Kommandon för direkt ritningsmåttprogrammering är endast giltiga under
minnesdrift.
2 Följande G-koder kan inte stå i samma block som kommenderat av direkta
ritningsmåttprogrammeringsvärden eller mellan block med direkta
ritningsmåttprogrammeringsvärden som definierar på varandra följande konturer.
(a) G-koder förutom G04 i grupp 00
(b) G-koder förutom G00, G01 och G33 i grupp 01
(c) G-koder i grupp 10 (fast cykel för borrning)
(d) G-koder i grupp 16 (planval)
(e) G22 och G23
3 Hörn R kan inte infogas i ett gängskärningsblock.
4 När fasnings- och hörn R-funktionen är aktiverad (bit 2 (CCR) i parameter nr
8134 är ställd till 1), kan båda funktionerna inte användas samtidigt. När bit 0
(CRD) i parameter nr 3453 är ställd till 1 aktiveras direkt
ritningsmåttprogrammering. (Nu inaktiveras fasning och hörn R.)
5 När föregående blocks slutpunkt bestäms i nästa block i enlighet med
sekventiella kommandon för direkt ritningsmåttprogrammering under
enkelblocksdrift, stoppar maskinen inte i enkelblockstoppsläget utan i
matningsstoppläget vid det föregående blockets slutpunkt.
6 Vinkeltoleransen vid beräkningen av skärningspunkten i programmet nedan är
±1°.
(Eftersom rörelseavståndet som ska beräknas är för stort.)
(a) X_ ,A_ ; (Om ett värde mellan °±1° eller 180°±1° specificeras för
vinkelinstruktion A, utlöses larm PS0057., "INGEN LÖSNING PÅ
BLOCKSLUT").
(b) Z_ ,A_ ; (Om ett värde mellan 90°±1° eller 270°±1° specificeras för
vinkelinstruktion A, utlöses larm PS0057.)
7 Larm PS0058, "SLUTPUNKT HITTAS EJ" utlöses om vinkeln mellan de två
linjerna ligger inom ±1° vid beräkningen av skärningspunkten.
8 Fasning eller hörn R ignoreras om vinkeln mellan de två linjerna ligger inom ±1°.
- 136 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
OBS!
9 Både ett måttkommando (absolut programmering) och en vinkelinstruktion
måste specificeras i det block som följer ett block där bara vinkelinstruktionen
specificeras.
(Exempel)
N1 X_ ,A_ ,R_ ;
N2 ,A_ ;
N3 X_ Z_ ,A_ ;
Utöver måttkommandot måste ett vinkelkommando specificeras i block N3. Om
vinkelkommandot inte specificeras utlöses larm PS0056, "INGEN SLUTPUNKT
& VINKEL I FAS/HRN". Om koordinaterna inte specificeras med absolut
programmering utlöses larm PS0312, "OGILTIGT KOMMANDO I
DIMENSIONSPROGRAMMERING AV DIREKTRITNING".
10 I nosradiekompenseringsläget antas ett block där endast vinkelkommandot
specificeras i direkt ritningsmåttprogrammering vara ett block utan
rörelsekommando. För detaljerad information om kompensering när sekventiella
block utan rörelsekommando specificeras, se förklaringen av
nosradiekompensering.
11 Om två eller flera block utan rörelsekommando specificeras mellan sekventiella
kommandon för direkt ritningsmåttprogrammering, utlöses larm PS0312.
12 När bit 4 (CCR) i parameter nr 3405 är ställd till 1 specificerar adress A i
G76-blocket (kombinerad gängskärningscykel) verktygsnosvinkeln.
När A eller C används som axelnamn kan det inte användas i vinkel- eller
fasningskommandot i direkt ritningsmåttprogrammering. Använd ,A_ eller ,C_
(när bit 4 (CCR) i parameter nr 3405 är ställd till 0).
13 I en fast multirepetercykel i block med sekvensnummer mellan de nummer som
specificeras vid P och Q kan ett program som använder direkt
ritningsmåttprogrammering användas. Blocket med det sista sekvensnumret som
specificeras vid Q får inte vara ett block som ligger mellan dessa block.
14 Om ett minusvärde programmeras som ett fasvärde / R-värde för hörn, utlöses
larm PS0055, "SAKNAT RÖRELSEVÄRDE I FAS/HRN". När bit 7 (CRC) i
parameter nr 3458 är inställd på 1, utlöses inget larm även om ett minusvärde
programmeras som fasvärde / R-värde för hörn; i stället konverteras minusvärdet
till ett plusvärde.
- 137 -
4. FUNKTIONER SOM
FÖRENKLAR
Exempel
X
R20
R15 R6
φ300
φ60
φ100
10°
1 × 45°
30
180
22°
N001 G50 X0.0 Z0.0 ;

N002 G01 X60.0 ,A90.0 ,C1.0 F80 ;
N003 Z-30.0 ,A180.0 ,R6.0 ;
N004 X100.0 ,A90.0 ;
N005 ,A170.0 ,R20.0 ;
N006 X300.0 Z-180.0 ,A112.0 ,R15.0 ;
N007 Z-230.0 ,A180.0 ;
:
:
- 138 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING 5. KOMPENSERINGSFUNKTIONER
5 KOMPENSERINGSFUNKTIONER
Kapitel 5, "KOMPENSERINGSFUNKTIONER", består av följande avsnitt:
5.1 VERKTYGSOFFSET .......................................................................................................................139

5.2 ÖVERSIKT ÖVER NOSRADIEKOMPENSERING (G40-G42) ....................................................150
5.3 ÖVERSIKT AV KUTTERKOMPENSERING (G40-G42)..............................................................162
5.4 DETALJER OM KUTTER- ELLER RADIEKOMPENSERING FÖR VERKTYGSNOS.............168
5.5 VEKTORINDRAGNING (G38).......................................................................................................219
5.6 CIRKULÄR HÖRNINTERPOLATION (G39)................................................................................220
5.7 UTVIDGAT VERKTYGSURVAL ..................................................................................................222
5.8 AUTOMATISKT VERKTYGSOFFSET (G36, G37)......................................................................225
5.1 VERKTYGSOFFSET
Verktygsoffset används för att kompensera den skillnad som uppstår när det verktyg som verkligen
används skiljer sig från det imaginära verktyg som används för programmeringen (vanligtvis ett
standardverktyg). Verktygsnosen flyttas längs den programmerade banan av denna kompensering.
Standardverktyg
Faktiskt verktyg
Kompenserings
värde på X-axel
Kompenserings
värde på Z-axel
Fig. 5.1 (a) Verktygsoffset
5.1.1 Kompensering för verktygsgeometri samt för

verktygsförslitning
I denna funktion kan verktygsoffset delas upp antingen i verktygsgeometrioffsetet för kompensering av
verktygsformen eller i verktygsmonteringsposition och verktygsslitageoffsetet för kompensering av
nosslitaget. Värdet för verktygsgeometrioffset och verktygsslitageoffset kan ställas in individuellt. När
dessa värden inte kan skiljas från varandra ställs det sammanlagda värdet av dessa värden som
verktygsoffsetvärde.
OBS!
Verktygsgeometrins offset och verktygsförslitningens offset är giltiga, när bit 6
(NGW) i parameter nr 8136 är inställd på 0.
- 139 -
5. KOMPENSERINGSFUNKTIONER PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
Punkt i programmet. Punkt i programmet.

X
X-axelns
offsetvärde för
geometri Kompensering
Faktiskt verktyg svärde på
X-axel
X-axelns offsetvärde för
förslitning Avbildningsverktyg
Z-axelns offsetvärde för Kompenseringsvärde på

förslitning Z-axelns offsetvärde för Z-axel
geometri
Fig. 5.1.1 (a) Om kompensation för verktygsgeometri och för verktygsförslitning kan skiljas
från varandra (vänster) och om de inte kan skiljas från varandra (höger)
Ställ in avståndet från verktygsnosen till punkten på programmet (verktygsnos för standardverktyg eller
verktygets monteringsposition) till ett värde för verktygsgeometrioffset.
Generellt gäller att tecknet för verktygsslitagets kompenseringsvärde är motsatt tecknet för värdet på
verktygsgeometrioffset. I exemplet i figuren ovan, är geometrioffsetvärdet positivt och
slitagekompenseringens värde är negativt.
5.1.2 T-kod för verktygskompensation

Format
Välj ett verktyg med ett numeriskt värde efter en T-kod. En del av det numeriska värdet används som ett
verktygsoffsetnummer för specificering av data, t.ex. ett verktygsoffsetvärde. Följande val kan göras
enligt specifikationsmetod och parameterinställning:
T-kodens betydelse (*1) Parameterinställning för

Bit 1 (LGN) i parameter nr 5002 = 0 Bit 1 (LGN) i parameter nr 5002 = 1 specificering av offsetnummer (*2)
Txxxxxxx y Txxxxxxx y Ett offsetnummer för verktygsslitage
xxxxxxx : Verktygsval xxxxxxx : Verktygsval och specificeras med hjälp av den lägsta
y : Verktygsslitage- och verktygsgeometrioffset siffran i en T-kod.
verktygsgeometrioffset y : Verktygsslitageoffset När parameter nr 5028 ställs till 1
Txxxxxx yy Txxxxxx yy Ett offsetnummer för verktygsslitage
xxxxxx : Verktygsval xxxxxx : Verktygsval och specificeras med hjälp av de lägsta två
yy : Verktygsslitage- och verktygsgeometrioffset siffrorna i en T-kod.
verktygsgeometrioffset yy : Verktygsslitageoffset När parameter nr 5028 ställs till 2
Txxxxx yyy Txxxxx yyy Ett offsetnummer för verktygsslitage
xxxxx : Verktygsval xxxxx : Verktygsval och specificeras med hjälp av de lägsta tre
yyy : Verktygsslitage- och verktygsgeometrioffset siffrorna i en T-kod.
verktygsgeometrioffset yyy : Verktygsslitageoffset När parameter nr 5028 ställs till 3
*1 En T-kods maximala antal siffror kan specificeras med hjälp av parameter nr 3032. (1 till 8 siffror)
*2 När parameter nr 5028 ställs till 0 beror antalet siffror som används för att specificera offsetnumret i
en T-kod på antalet verktygsoffset.
Exempel)
När verktygsoffsetets nummer är 1 till 9: Lägsta siffran
När verktygsoffsetets nummer är 10 till 99: Lägsta två siffrorna
När verktygsoffsetets nummer är 100 till 999: Lägsta tre siffrorna
- 140 -
5.1.3 Verktygsval
Verktyget väljs genom specificering av T-koden som motsvarar verktygsnumret. För närmare information
om hur förhållandet mellan verktygsvalsnummer och verktyget, se handboken från maskintillverkaren.
5.1.4 Kompenseringsnummer
Verktygets offsetnummer har två betydelser. Det definierar offsetavståndet som motsvarar det nummer
som valts för att starta offsetfunktionen. Ett verktygsoffsetnummer på 0 anger att offsetvärdet är 0 och att
offsetet har avbrutits.
5.1.5 Kompensering/offset
Förklaring
- Offsetmetoder
Det finns två metoder för kompensering av geometri och för förslitning, kompensering med
verktygsrörelse och med koordinatbyte. Vilken kompenseringsmetod som ska väljas kan anges med bit 2
(LWT) och bit 4 (LGT) med parameter nr. 5002. När verktygsgeometri- och slitagekompensering
inaktiveras (bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 är ställd till 1), antas kompensering med verktygsrörelse
ovillkorligen.
Parameter
Bit 6 (NGW) i nr
Kompenserings- element LWT=0 LWT=1 LWT=0 LWT=1
8136
LGT=0 LGT=0 LGT=1 LGT=1
Slitage och geometri hålls
1 Verktygsrörelse
inte isär
Slitagekompensering Verktygsrörelse Koordinat- Verktygsrörelse Koordinat-
förskjutning förskjutning
0
Geometrikompensering Koordinat- Koordinat- Verktygsrörelse Verktygsrörelse
förskjutning förskjutning
- Offset med verktygsrörelse

Verktygsbanan förskjuts med X-, Y- och Z-verktygsoffsetvärdena för den programmerade kanalen. Det
verktygsoffsetavstånd som motsvarar det nummer som specificerats med T-koden, läggs till eller dras
ifrån slutpositionen för varje programmerat block.
Vektorn med verktygsoffset X, Y och Z kallas för offsetvektorn. Offset är samma som offsetvektorn.
Verktygsbana efter kompensering
Detta kommandoblock för

förflyttning innehåller
kompenseringskommandot
med T-kod
Programmerad kanal
Kompensering av verktyg offset X, Z

(kompenseringsvektor)
Offsetoperation med verktygsrörelse
OBS!
1 När G50 X_Z_T_ ; specificeras flyttas verktyget inte.
Koordinatsystemet där koordinatvärdet för verktygspositionen är (X,Z) ställs in.
Verktygspositionen erhålls genom att subtrahera offsetvärdena som motsvaras
verktygsoffsetnumret som specificerats i T-koden.
- 141 -
OBS!
2 Andra G-koder i grupp 00 än G50 får inte specificeras i samma block som det
som innehåller en T-kod. Om en av G28, G29, G30, och G53 anges i samma
block som det som innehåller en T-kod, utlöses alarm PS0245, "T-KOD EJ
TILLÅTEN I DETTA BLOCK".
- Offset med koordinatförskjutning

Arbetsstyckets koordinatsystem förskjuts med X-, Y- och Z-verktygsoffsetvärdet. Dvs. offsetvärdet som
motsvarar det nummer som betecknas med T-koden läggs till eller dras ifrån de absoluta koordinaterna.
Rörelsen till denna punkt sker
via ett absolut kommando.
Programmerad kanal efter byte av
arbetsstyckets koordinatsystem
Verktygsbana efter kompensering

Kompenseringsvärde av
offset X-, Z-axeln
(kompenseringsvektor)
Programmerad kanal före byte av
arbetsstyckets koordinatsystem
Offsetoperation med koordinatförskjutning
- Starta och avbryta offset genom specifikation av en T-kod

Specificering av ett verktygsoffsetnummer med en T-kod innebär val av det verktygsoffsetvärde som
motsvarar koden och att starta offset. När man specificerar 0 som verktygsoffsetnummer innebär det att
offset avbryts.
För kompensering med verktygsrörelse, vare sig det är för att starta eller avbryta kompenseringen, kan
anges med bit 6 (LWN) med parameter nr. 5002. För kompensering med koordinatbyte, startas och
avbryts kompenseringen när en T-kod anges. För att avbryta geometrikompensering kan dess operation
väljas med bit 5 (LGC) med parameter nr 5002.
Offsetmetod Bit 6 (LWM) med parameter nr 5002 = 0 Bit 6 (LWM) med parameter nr 5002 = 1
Verktygsrörelse När en T-kod specificeras När en axial rörelse specificeras
Koordinat- När en T-kod specificeras
förskjutning (Observera att geometrioffset endast kan avbrytas om bit 5 (LGC) med parameter nr 5002 = 1.)
- Avbryta offset med återställning

Verktygsoffset avbryts under något av följande förhållanden:
<1> Strömmen till CNC-maskinen stängs av och aktiveras sedan igen

<2> Återställningsknappen på MDI-enheten trycks ned
<3> En återställningssignal skickas från maskinen till CNC-systemet.
I fall <2> och <3> ovan går det att välja en avbrottsoperation med hjälp av bit 3 (LVC) med parametrarna
nr 5006 och bit 7 (TGC) med parameter nr 5003.
Parameter
Offsetmetod LVC=0 LVC=1 LVC=0 LVC=1
TGC=0 TGC=0 TGC=1 TGC=1
Slitageoffset Avbrutet. Avbrutet.
Verktygsröre
Inte avbrutet. (När axiell rörelse Inte avbrutet. (När axiell rörelse
lse Geometrioffset
specificeras) specificeras)
Koordinat- Slitageoffset Inte avbrutet. Avbrutet. Inte avbrutet. Avbrutet.
förskjutning Geometrioffset Inte avbrutet. Inte avbrutet. Avbrutet. Avbrutet.
- 142 -
Exempel
N1 X60.0 Z50.0 T0202 ; Skapar offsetvektorn som motsvarar verktygsoffsetnummer 02.
N2 Z100.0 ;
N3 X200.0 Z150.0 T0200 ; Avbryter offsetvektorn med offsetnummer 0.
Verktygsbana efter
kompensering
N3
N2
Programmerad verktygsbana
N1
Begränsning
- Spiralinterpolation (G02, G03)
Verktygsoffset kan inte specificeras i ett block där spiralinterpolation används.
- Gängskärning (G32, G34, G35, G36)

Verktygsoffset kan inte specificeras i ett block där gängskärning är angiven. Om verktygskompensering
har angivits utfärdas alarm PS0509, "KOMMANDO FÖR VERKTYGSKOMPENSERING ÄR INTE
TILLGÄNGLIGT".
- Rotation av koordinatsystem (G68.1)

Rotation av koordinatsystemet utfärdas i kommandoprogrammet först, följt av verktygskompenseringen.
- 3-dimensionell koordinatkonvertering (G68.1)

Om verktygskompensering används kan inte verktygskompensering med koordinatbyte användas.
Kompensering med verktygsrörelse måste anges i ett näste av 3-dimensionell koordinatkonvertering. Vid
startblocket för 3-dimensionellt koordinatkonvertering, flyttas inte verktyget för ett konverterat värde på
verktygsoffset.
Exempel) G68.1 ... ;

T0101;
:
T0100;
G69,1 ... ;
- Förinställning av arbetsstyckets koordinatsystem (G50.3)

När bit 7(WTC) i parameter nr 1205 är 0, och arbetsstyckets koordinatsystem förinställs, orsakar detta att
verktygskompensering med verktygsrörelse upphävs; detta orsakar inte att verktygskompensering med
koordinatförskjutning annulleras.
När bit 7(WTC) i parameter nr 1205 är 1, och arbetsstyckets koordinatsystem förinställs, medför detta
ingen annullering av vare sig verktygspositionskompensering med verktygsrörelse eller
verktygspositionskompensering med koordinatförskjutning.
- 143 -
- Inställning av maskinkoordinatsystem (G53), referenspunktsuppsökning (G28),

andra, tredje och fjärde referenspunktsuppsökningen (G30) och manuell
referenspunktsuppsökning
Principiellt gäller att verktygsoffset ska avbrytas innan dessa kommandon eller operationer utförs.
Verktygsoffset avbryts dock inte av dessa operationer. Följande sker:
När kommandot eller operation När nästa axiella rörelsekommando

specificeras specificeras
Verktygsrörelse Verktygsoffsetvärdet avbryts tillfälligt. Verktygsoffsetvärdet reflekteras.
Koordinat- Koordinater med reflekterat Koordinater med reflekterat
förskjutning verktygsoffsetvärde antas. verktygsoffsetvärde antas.
- Kompenseringskommandot i koordinatsystemrotationen, eller läget

programmerbar spegling
Om verktygskompenseringen anges när kompenseringen med koordinatsystembytet aktiveras (när bit 2
(LWT) med parameter nr. 5002 är inställd till 1 eller bit 4 (LGT) med parameter nr. 5002 är inställd till 0
i koordinatsystemrotationen, eller läget för programmerbar spegling, så utfärdas alarm PS0509. Samma
alarm utfärdas när bit 6 (EVO) med parameter nr. 5001 är inställd till 1 och kompenseringsvärdet byts.
- Utmatning av extrafunktion i rörlig axel (G50.9)

Larmet PS5330, "G50.9 FORMATFEL" utlöses när en T-kod och utmatning av extrafunktion i rörliga
axlar (G50.9) specificeras i samma block.
- Programmerbar parameterinmatning (G10)

Larmet PS1144, "G10 FORMATFEL" utlösas om en T-kod specificeras under programmerbar
parameterinmatning.
5.1.6 Y-axeloffset
Översikt
När Y-axeln, en av de tre grundaxlarna, används i ett svarvsystem utför denna funktion Y-axeloffset.
Om verktygsgeometrins offset och verktygsförslitningens offset är giltiga, (bit 6 (NGW) i parameter nr
8136 är inställd på 0) inverkar både verktygsgeometrins offset och verktygsförslitningens offset effektiva
på Y-axelns offset.
OBS!
När bit 1 (YOF) i parameter nr 8132 är 1 kan denna funktion användas.
Förklaring
Y-axeloffset resulterar i samma operation som verktygsoffset. För en förklaring av operationen, relaterade
parametrar och liknande hänvisas till punkten "Verktygsoffset".
5.1.6.1 Stöd- eller fristående axlar för Y-axelkompensering

Översikt
I ett svarvsystem har Y-axeloffset kunnat användas enbart med de tre grundaxlarna. Den här funktionen
gör att Y-axeloffset kan användas med andra, godtyckliga axlar än Y-axeln, vilken är en utav de tre
grundaxlarna.
- 144 -
5.1.7 2:a geometri verktygskompensering

Översikt
För att kompensera för en skillnad i placeringen av ett verktygstillbehör eller urvalsplaceringen lägger
den här funktionen till en andra kompensering för verktygsgeometrin till X-axeln, Y-axeln och Z-axeln
med alla kanaler.
I kontrast till denna kompensering kallas den vanliga kompenseringen för verktygsgeometri för den första
kompenseringen för verktygsgeometri.
Det är möjligt att tillämpa ett värde på verktygskompenseringen (kompensering för verktygsförslitning +
kompensering för verktygsgeometri) i motsatt riktning, med hjälp av en lämplig signal.
Den här funktionen kan användas om kompensationsvärdet skiljer sig med ett enda verktyg av något
mekaniskt skäl beroende på monteringspositionen (inuti/utanpå) eller den valda positionen
(vänster/höger).
OBS!
1 Denna funktion är en tillvalsfunktion.
För att använda denna funktion, krävs detta tillval och ”Kompensering av
verktygsgeometri och verktygsförslitning”. ”Kompensering av verktygsgeometri
och verktygsförslitning” kan användas, när bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 är 0.
2 När ”Y-axeloffset” är aktiverad (bit 1 (YOF) i parameter nr 8132 är 1), kan "2:a
kompenseringen av verktygsgeometrin” användas för Y-axeln.
Format
• Om bit 1 (LGN) i parameter nr 5002 = 1:
M (M-kod som aktiverar den andra kompenseringen av verktygsgeometri);
T ;
Nummer för kompensering av verktygsförslitning
Nummer för första kompenseringen av verktygsgeometri eller

numren för första + andra kompenseringen av verktygsgeometri
• Om bit 1 (LGN) i parameter nr 5002 = 0:
M (M-kod som aktiverar den andra kompenseringen av verktygsgeometri);
T ;
Nummer för kompensering av verktygsförslitning + nummer för
första kompensering av verktygsgeometri eller förslitning +
nummer för första + andra kompensering av verktygsgeometri
Förklaring
- Specifikationsmetod
Kompensering via den andra kompenseringen för verktygsgeometri utförs med ett programkommando.
Ange den andra kompenseringen för verktygsgeometri med ett T-kodkommando, och med hjälp av
signalen G2SLC för den andra kompenseringen av verktygsgeometri ska du ange om
kompenseringensvärdet enbart ska ställas in för det angivna numret på kompenseringen av
verktygsgeometrin eller för den första kompenseringen av verktygsgeometri plus den andra
kompenseringen av verktygsgeometri. Om du använder den första kompenseringen av verktygsgeometri
plus kompenseringen av den andra verktygsgeometrin, ska du ange den axel på vilken den andra
kompenseringen av verktygsgeometri ska tillämpas, med hjälp av lämpligt val mellan signalerna G2X,
G2Z och G2Y för den andra kompenseringsaxeln för verktygsgeometri.
Vanligen ska M-koden anges före ett T-kodkommando för att aktivera den andra kompenseringen av
verktygsgeometri. Mer information finns i motsvarande maskinhandbok. Samma nummer som numret för
den första kompenseringen av verktygsgeometri väljs alltid som numret för den andra kompenseringen av
verktygsgeometri.
- 145 -
Under utförandet är värdet på verktygskompenseringen för varje axel något av följande:

• Verktygsgeometrioffsetvärde och verktygsslitageoffsetvärde
• Första kompenseringsvärde för verktygsgeometri + andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri
+ kompenseringsvärde för verktygsförslitning
Exempel)
• Koden är en 4-siffrig kod.. (Antalet siffror i en T-kod anges med parameter nr. 3032.)
• Typen av kompensering är verktygsrörelse (bit 4 (LGT) med parameter nr. 5002 = 1).
• De nedre två siffrorna i T-koden är numret på kompenseringen av verktygsgeometri (parameter nr. 5028 = 2).
• Kompenseringen utförs när T-kodblocket utförs (bit 6 (LWM) med parameter nr. 5002 = 0).
• X-axelns data för nummer 1 på den första kompenseringen för verktygsgeometrin är 1.000.
• X-axelns data för nummer 1 på den andra kompenseringen för verktygsgeometrin är 10.000.
• Numret för kompenseringen av verktygsgeometri anges med verktygets urvalsnummer (bit 1 (LGN)
med parameter nr. 5002 = 1).
• Signalerna G2SLC = '1', G2X = '1', och G2Z = G2Y = '0'
Om T0102 anges under ovanstående villkor, orsakara T-kodens första två siffror 01 att nummer 1 för
den första och andra kompenseringen av verktygsgeometri väljs, så att de absoluta och
maskin-koordinaterna blir 11.000 enbart på X-axeln.
- Offsetdata
Datan för den andra kompenseringen av verktygsvärdet kan ställas in för varje kanal. Antalet poster i
datan kan ställas in med parameter nr. 5024. Datan förblir lagrad även om strömmen stängs av.
Om data ska göras gemensamma för kanaler, använd gemensamt minne mellan varje kanal.
Exempel
X
X Första kanalen (standardrevolver)

T01/X (första) : 20
Z
O (ursprung för arbetsstycket)
T01
T11 till T16/X
(andra) 120
T01/Z (första) : 5
Z
O
T13
T11 - T16
T12
Andra kanalen
(linjärt torn) - - -
T11/Z (andra) : 10
T12/Z (andra) : - 30
T13/Z (andra) : - 70
T16/Z (andra) : - 190
Fig. 5.1.7 (a) Exempel på användning av kompenseringen av den andra verktygsgeometrin

- 146 -
I maskinkonfigurationen som visas i Fig. 5.1.7 (a), så ska - för kompenseringsdatan för det monterade
verktyget till den första kanalen (standardtorn) - ska du ställa in kompenseringsdatan för själva verktyget
som data för den första kompenseringen av verktygsgeometrin. (Datan för den andra kompenseringen av
verktygsgeometri är 0.) För kompenseringsdatan för det monterade verktyget till den andra kanalen
(linjärt torn), ska du ställa in kompenseringsdatan för själva verktyget som datan för den första
kompenseringen av verktygsgeometri och kompenseringsdatan från arbetsstyckets ursprung vid
monteringspositionen som datan för den andra kompenseringen av verktygsgeometri. Vanligen mäts
kompenseringsdatan för själva verktyget separat från kompenseringsdatan vid monteringspositionen, men
dessa datan kan ställas in separat via den andra kompenseringen av verktygsgeometri.
Första kompenseringen av verktygsgeometri Andra offsetvärdet för verktygsgeometri
N° X-axel Z-axel N° X-axel Z-axel
01 20.000 5.000 01 0.000 0.000
: : : : : :
10 25.000 8.000 10 0.000 0.000
11 -20.000 5.000 11 120.000 10.000
12 -10.000 3.000 12 120.000 -30.000
13 -15.000 0.000 13 120.000 -70.000
: : : : : :
16 -18.000 7.000 16 120.000 -190.000
5.1.8 Kompensering av 4:/5:e axeln

Översikt
Den här funktionen möjliggör verktygskompensering för den 4:e axeln och den 5:e axeln genom att följa
de tre basaxlarna (X, Y och Z-axlar). Precis som med verktygskompenseringar som bygger på de tre
basaxlarna (X, Y och Z-axlarna) så finns 128 set med verktygskompenseringar av 4:e/5:e axeln
tillgängliga. Genom att ställa in bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 på 0, aktiveras kompenseringen för
verktygsgeometri och verktygsförslitning. Vidare kan antalet inställningar ökas från 128 till 200 genom
att ett alternativ anges.
Ett värde för verktygskompensering kan tillämpas på fristående axlar genom att ställa in ett axelnummer
(1 till maximalt antal kontrollerade axlar) för att användas för den 4:e axelkompenseringen i parameter nr.
5044 och ställa in ett axelnummer (1 till maximalt antal kontrollerade axlar) för att användas för den 5:e
axelkompenseringen i parameter nr. 5045. Genom att ställa in bit 1 (N05) med parameter nr 11400 till 1,
aktiveras kompenseringen av den 5:e axeln.
Om samma axeln som används med funktionen för kompensering av Y-axeln anges, tillämpas emellertid
ett kompenseringsvärde för Y-axeln till den angivna axeln, och ett kompenseringsvärde för den 4:e axeln
eller för den 5:e axeln blir ogiltigt.
Värden för verktygskompensering kan matas in genom en I/O-enhet.
OBS!
Denna funktion är en tillvalsfunktion.
Förklaring
Driften av kompenseringen för 4:e/5:e axeln är densamma som driften av verktygskompenseringen. For
manövern se kapitel 5.1, "VERKTYGSKOMPENSERING".
Inställning av värden för verktygskompensering med G10-kommandot

Genom programmering kan värden för 4:e/5:e axeln matas in.
- 147 -
Format
G10 P_ X_ Y_ Z_ R_ Q_ E_ F_ ;
eller
G10 P_ U_ V_ W_ C_ Q_ E_ F_;
P : Offsetnummer
0 : Anger förskjutningsvärdet för arbetsstyckets koordinatsystem.
1 till 200 : Anger ett kompenseringsvärde för verktygsförslitning.
10 000+(1 till 200) : Anger ett kompenseringsvärde för verktygsgeometrin, med ett
nummer (1 till 200) som representerar ett kompenseringsnummer.
representerande ett kompenseringsnummer.
X : X-axelns kompenseringsvärde (absolut)
Y : Y-axelns kompenseringsvärde (absolut)
Z : Z-axelns kompenseringsvärde (absolut)
U : X-axelns kompenseringsvärde (inkrementalt)
V : Y-axelns kompenseringsvärde (inkrementalt)
W : Z-axelns kompenseringsvärde (inkrementalt)
R : Värde för nosradiekompensering (absolut)
C : Värde för nosradiekompensering (inkrementalt)
Q : Virtuellt verktygsnosnummer
E : 4:e axelns kompenseringsvärde (absolut)
F : 5:e axelns kompenseringsvärde (absolut)
- Förklaring
Som i G10-formatet ovan tillåter adress E för inmatning av ett kompensationsvärde för 4:e axeln och
adress F för inmatning av ett kompensationsvärde för 5:e axeln endast att absoluta värden matas in.
OBS!
1 När man jämför med det konventionella G10-formatet för byte av värden för
verktygskompensering, har adress E för att ange ett kompensationsvärde för en
4:e axeln och adress F för att ange ett kompensationsvärde för en 5:e axel
nyligen lagts till i formatet ovan.
2 När ett program baserat på G10-formatet ovan utförs skrivs endast de
kompenseringsvärden som motsvarar de programmerade axeladresserna och
kompensationsnumren om.
- Adressnamn som ändrar format

När bit 2 (OFS) i parameter nr 11403 är inställd på 1, kan specifikationsadressen i "Y-axels offset och
4:e/5:e axelns offset" använda adressnamnet 'A' eller 'B' i stället för standard specifikationsadresserna 'Y',
'E' och 'F'.
Exempel) När parameterar är inställda på följande, används kommandoadresserna 'A' och 'B' för att ställa
in en verktygskompensering.
- Parameter nr 5044 är inställd på 4 (4:e axelns offset är 4:e axeln)
- Parameter nr 5045 är inställd på 5 (5axelns offset är 5:e axeln)
- Parameter nr 1020 (4:e axeln, 5:e axeln) = 65, 66 (adressnamnet för 4:e/5:e axelns offset är 'A'
och 'B')
- Bit 2 (OFN) i nr 11403 är inställd på 1 (adressen beror på parameter nr 1020)
- 148 -
%
G10 P01 X_ Z_ A_ B_
G10 P02 X_ Z_ A_ B_
...
G10 P__ X_ Z_ A_ B_
%
A_ : Verktygskompenseringsdata (4:e axelns offsetvärde i exemplet).
B_ : Verktygskompenseringsdata (5:e axelns offsetvärde i exemplet).
De övriga adresserna är de samma som för verktygskompenseringsmåttet.
OBS!
1 Axelnamnet som kan användas som en specifikationsadress är endast 'A’ och
'B'.
Om specifikationsadressen A' eller 'B' används, kan inte adressen ’V’
(inkrementellt kommando av Y-axelns offset) användas.
2 Har någon av följande ställts in, används standardspecifikationens adresser 'Y',
'E’ och 'F'.
- Parameter nr 1020 är inställd på annat axelnamn än 'A(65)' eller 'B(66)'.
- Ett utvidgat axelnamn används.
3 När bit 2 (OFN) i parameter nr 11403 är inställd på 1, kan inte konventionella
offsetdata läsas. Om konventionella offsetdata läses, till in 0 i bit 2 (OFN) i
parameter nr 11403.
Begränsning
1. Denna funktion är ett programvarualternativ.
2. Denna funktion stöder det gemensamma minnet mellan varje kanal.
3. Den här funktionen stödjer inte direkt inmatning/motinmatning av värden för verktygskompensation.
4. Den här funktionen stödjer inte inskrivning av kompenseringsvärden med hjälp av en reguljär
makrovariabel.
5. Den här funktionen stödjer inte funktionen PMC-fönster.
Den här funktionen stödjer emellertid inskrivning/avläsning av kompenseringsvärden för 4:e/5:e
axeln och från C Language Executor.
6. Den här funktionen stödjer inte extern datainmatning. Så man kan inte modifiera något
kompenseringsvärde för 4:e/5:e axel med en PMC-stege.
7. Den här funktionen stödjer inte funktionen med en andra kompensering av verktygsgeometri.
8. Den här funktionen stödjer inte funktionen verktygshantering.
9. Den här funktionen stödjer inte funktionen som förhindrar fel manöver.
- 149 -
5.2 ÖVERSIKT ÖVER NOSRADIEKOMPENSERING (G40-G42)

Vid konisk skärning eller cirkulär skärning är det svårt att få till stånd den kompensering som krävs för att
kunna forma delarna exakt bara med verktygsoffsetfunktionen på grund av verktygsnosens runda karaktär.
Nosradiekompenseringsfunktionen kompenserar automatiskt för sådana fel.
OBS!
När bit 7 (NCR) i parameter nr 8136 är 0 kan "Verktygets
nosradiekompensering" användas.
Arbetsstycke Verktygsbana utan kompensering

Verktygsbana med kompensering
Verktygsnos
Otillräckligt
skärdjup
Form bearbetad utan

radiekompensering av
verktygsnos
Fig. 5.2 (a) Verktygsbana vid nosradiekompensering
5.2.1 Imaginär verktygsnos

Verktygsnosen vid position A i Fig. 5.2.1 (a) existerar egentligen inte.
Den imaginära verktygsnosen krävs för att det brukar vara svårare att ställa in det verkliga
nosradiecentrumet med startpunkten än med den imaginära verktygsnosen.
Dessutom behöver man inte ta hänsyn till nosradien vid programmeringen när man använder den
imaginära verktygsnosen.
Positionsförhållandet när verktygets ställs till startpositionen visas i Fig. 5.2.1 (a).
A
Startpunkt
Startpunkt
Vid programmering med hjälp av Vid programmering med hjälp av
verktygsnosens mittpunkt den imaginära verktygsnosen
Fig. 5.2.1 (a) Nosradiecentrum och imaginär verktygsnos
- 150 -
VAR FÖRSIKTIG
På en maskin med referenspunkter kan en standardposition, t.ex.
revolvercentrum, placeras över startpunkten. Avståndet från denna
standardposition till nosradiecentrum eller till den imaginära verktygsnosen ställs
in som verktygsoffsetvärdet.
När man ställer in avståndet mellan standardpositionen och nosradiecentrum
som ett offsetvärde placeras nosradiecentrum över startpunkten. Om man
däremot ställer in avståndet mellan standardpositionen och den imaginära
verktygsnosen placeras den imaginära verktygsnosen över standardpositionen.
Det enklaste sättet att ställa in offsetvärdet är normalt att mäta avståndet mellan
standardposition och den imaginära verktygsnosen och inte avståndet mellan
standardpositionen och nosradiecentrum.
OFX OFX
(Verktygskompensering i (Verktygskompensering
X-axel) i X-axel)
OFZ
(Verktygskompenseri OFZ (Verktygskompensering
ng i Z-axel) i Z-axel)
Att ställa in avståndet från standardpositionen till mittpunkten för Att ställa in avståndet från standardpositionen till den
verktygsnosen som värde för verktygskompenseringen. imaginära mittpunkten för verktygsnosen som värde för
verktygskompenseringen.
Startpositionen placeras över verktygsnosens mittpunkt Startpositionen placeras över den imaginära
verktygsnosen
Fig. 5.2.1 (b) Värde för verktygskompensering när revolvercentrum ligger över startpunkten
Såvida inte en radiekompensation av Om radiekompensering av verktygsnosen används

verktygsnosen utförs förblir verktygsnosens utförs en korrekt skärning.
centerbana densamma som den
programmerade banan.
Centerbana för Centerbana för

verktygsnosen verktygsnosen Uppstart
Uppstart
Fig. 5.2.1 (c) Verktygsbana vid programmering med verktygsnoscentrum
Utan en radiekompensation av Med radiekompensering av verktygsnosen utförs

verktygsnosen förblir verktygsnosens en korrekt skärning.
mittkanal densamma som den
programmerade kanalen.
Imaginär
Imaginär verktygsnoskanal
Uppstart
verktygsnoskanal Uppstart
Fig. 5.2.1 (d) Verktygsbana vid programmering med imaginär verktygsnos
- 151 -
5.2.2 Riktning för den imaginära verktygsnosen

Riktningen för den imaginära verktygsnosen sett från verktygsnoscentrum bestäms med verktygets
riktning under bearbetning och måste alltså därför ställas in i förväg precis som offsetvärdena.
Riktningen för den imaginära verktygsnosen kan väljas från de åtta specifikationer som visas i Fig. 5.2.2
(a) nedan tillsammans med sina motsvarande koder. Fig. 5.2.2 (a) illustrerar förhållandet mellan verktyget
och startpunkten. Följande gäller när alternativet verktygsgeometrioffset och verktygsslitageoffset väljs.
X
G18
Z
Y
G17
X
Z
Imaginär
G19 verktygsnos
Y nummer 1 Imaginär verktygsnos nummer 2
Imaginär verktygsnos Imaginär verktygsnos

nummer 3 nummer 4
Imaginär verktygsnos nummer 5 Imaginär verktygsnos nummer 6
Imaginär verktygsnos nummer 7 Imaginär verktygsnos nummer 8
Fig. 5.2.2 (a) Riktning för imaginär verktygsnos
Den imaginära verktygsnosen nr 0 och 9 används när verktygsnoscentrum sammanfaller med startpunkten.
Ställ den imaginära verktygsnosens nummer till adress OFT för varje offsetnummer.
Bit 7 (WNP) i parameter nr 5002 används för att bestämma om verktygsgeometri- eller
verktygsslitageoffsetnumret specificerar riktningen för den virtuella verktygsnosen för
nosradiekompensering.
Imaginär verktygsnos nummer 0 eller 9
- 152 -
5.2.3 Offsetnummer och offsetvärde

Förklaring
- Offsetnummer och offsetvärde
Värdet för radiekompensering av

verktygsnos (Verktygsnosens
radievärde)
När verktygets geometrikompensering och verktygsslitagekompensering är inaktiverade (bit 6 (NGW) i

parameter nr 8136 är inställd på 1), blir innehållet som visas på verktygets offsetskärm Tabell 5.2.3 (a):
Tabell 5.2.3 (a) Offsetnummer och offsetvärde (exempel)

Offsetnummer OFX OFZ (offsetvärde OFR (nosradie- OFT (riktning för OFY
Upp till 200 (offsetvärde på Z-axeln) kompenseringsvär imaginär (offsetvärde på
uppsättningar på X-axeln) de) verktygsnos) Y-axeln)
001 0.040 0.020 0.200 1 0.030
002 0.060 0.030 0.250 2 0.040
003 0.050 0.015 0.120 6 0.025
004 : : : : :
005 : : : : :
: : : : : :
När verktygets geometrikompensering och verktygsslitagekompensering är aktiverade (bit 6 (NGW) i

parameter nr 8136 är inställd på 0), blir innehållet som visas på verktygets offsetskärm Tabell 5.2.3 (b)
och Tabell 5.2.3 (c):
Tabell 5.2.3 (b) Verktygsgeometrioffset (exempel)

OFGX OFGZ OFGR OFGY
OFT (riktning för
Geometri- (geometri-offs (geometri-offse (geometri-offsetvär (geometri-offset
imaginär
offsetnummer etvärde för tvärde för de för nosradie) värde för
verktygsnos)
X-axel) Z-axel) Y-axel)
G001 10.040 50.020 0 1 70.020
G002 20.060 30.030 0 2 90.030
G003 0 0 0.200 6 0
G004 : : : : :
G005 : : : : :
: : : : : :
Tabell 5.2.3 (c) Verktygsgeometrioffset (exempel)

OFWX OFWZ OFWR OFWY
OFT (riktning för
Slitageoffset-n (slitageoffset- (slitageoffset-vär (slitage- (slitage-
imaginär
ummer värde för de för Z-axel) offsetvärde för offsetvärde för
verktygsnos)
X-axel) nosradie) Y-axel)
W001 0.040 0.020 0 1 0.010
W002 0.060 0.030 0 2 0.020
W003 0 0 0.200 6 0
W004 : : : : :
W005 : : : : :
: : : : : :
- 153 -
När verktygsgeometri- och slitagekompensering är aktiverade (bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 är ställd
till 0), används summan av geometri- och slitageoffsetvärdena som nosradiekompenseringsvärdet under
exekveringen.
OFR=OFGR+OFWR
- Tänkt verktygsnosriktning
Den imaginära verktygsnosriktningen är gemensam för geometri- och slitageoffset.
- Kommando för offsetvärde

Ett offsetnummer specificeras med samma T-kod som används för verktygsoffset.
OBS!
När geometrioffsetnumret görs gemensam för verktygsvalet med parameter bit 1
(LGN) med parameter nr. 5002 och man anger en T-kod där geometri- och
slitageoffsetnumret är olika, gäller den specificerade riktningen för den imaginära
verktygsnosen specificerad med geometrioffsetnumret.
Exempel) T0102
OFR=OFGR01+OFWR02
OFT=OFT01
Genom inställning av bit 7 (WNP) med parameter nr. 5002 på lämpligt sätt kan
riktningen för den imaginära verktygsnosen som specificerades tillsammans med
slitageoffsetnumret göras giltig.
- Inställningsområde för offsetvärde

Värdeområdet som kan ställas in som kompenseringsvärde är antingen av Tabell 5.2.3 (d) och Tabell
5.2.3 (e), beroende på bit 1 (OFC) och 0 (OFA) i parameter nr 5042.
Tabell 5.2.3 (d) Giltigt kompenseringsområde (metrisk inmatning)

OFC OFA Område
0 1 ±9999.99 mm
0 0 ±9999.999 mm
1 0 ±9999.9999 mm
Tabell 5.2.3 (e) Giltigt kompenseringsområde (tum-inmatning)

OFC OFA Område
0 1 ±999.999 tums
0 0 ±999.9999 tums
1 0 ±999.99999 tums
Det offsetvärde som motsvarar offsetnummer 0 är alltid 0.

Ett offsetvärde kan aldrig ha offsetnummer 0.
5.2.4 Positions- och rörelsekommando för arbetsstycket

Vid nosradiekompensering måste arbetsstyckets position specificeras i förhållande till verktyget.
G-kod Arbetsstyckets position Verktygsbana

G40 (Avbryt) Rörelse utmed den programmerade banan
G41 Höger sida Rörelse till vänster om den programmerade banan
G42 Vänster sida Rörelse till höger om den programmerade banan
- 154 -
Verktyget förskjuts till motsatta sidan av arbetsstycket.
G42 X-axel
Z-axel
Arbetsstycke
G41
Den imaginära verktygsnosen är på

den programmerade kanalen.
G40
G40
Imaginär verktygsnos Imaginär verktygsnos

nummer 1 till 8 nummer 0
Fig. 5.2.4 (a) Arbetsstyckets position
Arbetsstyckets position kan ändras genom att koordinatsystemet ställs in enligt nedan.
Z-axel
G41 (arbetsstycket är på
vänster sida)
X-axel
Arbetsstycke
G42 (arbetsstycket är på
OBS! höger sida)
Om värdet för verktygsnosens
radiekompensering är negativt
ändras arbetsstyckets position.
Fig. 5.2.4 (b) När arbetsstyckets position ändras
G40, G41 och G42 är modala.

G41 får inte specificeras i G41-läget. I annat fall fungerar inte kompenseringen på rätt sätt.
Av samma skäl får G42 inte specificeras i G42-läget.
G41- eller G42-lägesblock där G41 eller G42 inte specificeras uttrycks med (G41) respektive (G42).
- 155 -
VAR FÖRSIKTIG
Om tecknet för kompenseringsvärdet ändras från plus till minus och vice versa
kastas offsetvektorn för nosradiekompensering om, men riktningen för den
imaginära verktygsnosen ändras inte. Vid användning där den imaginära
verktygsnosen justeras mot startpunkten ska tecknet för kompenseringsvärdet
för det antagna programmet inte ändras.
Förklaring
- Verktygsrörelse utan förändring av arbetsstyckets position
När verktyget förflyttar sig är verktygsnosen fortfarande i beröring med arbetsstycket.
(G42) (G42)
(G42) (G42)
(G42) (G42)
Förstorat diagram
Fig. 5.2.4 (c) Verktygsrörelse utan förändring av arbetsstyckets position

- Verktygsrörelse med förändring av arbetsstyckets position
Arbetsstyckets position i relation till verktyget ändras i hörnet på den programmerade kanalen på det sätt
som visas i Fig. 5.2.4 (d).
A
C Arbetsstyckets
G41
position
G42
Arbetsstyckets B
position
A B C
G41 G42
Fig. 5.2.4 (d) Verktygsrörelse med förändring av arbetsstyckets position
Trots att arbetsstycket inte finns på den högra sidan av den programmerade banan i fallet ovan antas
arbetsstycket finnas vid rörelsen från A till B. Arbetsstyckets position får inte ändras i blocket bredvid
uppstartsblocket. Om blocket som specificerar rörelse från A till B i ovanstående exempel vore
uppstartsblocket, skulle verktygsbanan se ut på ett annat sätt.
- Uppstart
Blocket där lägesbytet sker från G40 till G41 eller G42 kallas för uppstartsblocket.
G40 _ ;
G41 _ ; (Uppstartsblock)
- 156 -
Utjämnande verktygsrörelser för offset utförs vid uppstartsblocket. I blocket efter uppstartsblocket
positioneras verktygsnoscentrum vertikalt mot den programmerade banan i blocket vid startpunkten.
G40
(G42)
G42 (uppstart)
Fig. 5.2.4 (e) Uppstart
- Offsetslut
Blocket där lägesbyte sker från G41 eller G42 till G40 kallas offsetslutblock.
G41 _ ;
G40 _ ; (Offsetslutblock)
Verktygsnoscentrum flyttas till en position som är vertikal mot den programmerade banan i blocket före
slutblocket.
Verktyget positioneras vid slutpositionen i offsetslutblocket (G40) så som visas nedan.
Slutposition
G40
(G42)
Fig. 5.2.4 (f) Ångra kompensering
- Ändring av kompenseringsvärdet
I allmänhet ska kompenseringsvärdet ändras när verktyget ändras i offsetslutläget. Om
kompenseringsvärdet ändras i offsetläget beräknas emellertid vektorn vid blockets slutpunkt med hjälp av
det kompenseringsvärde som specificerats i samma block.
Samma gäller om den imaginära verktygsnosens riktning och verktygsoffsetvärdet ändras.
Beräknat utifrån
Beräknat utifrån kompenseringsvärdet som angetts
kompenseringsvärdet som angetts i i block N7.
block N6.
N7
N6 N8
Programmerad kanal
Fig. 5.2.4 (g) Ändring av kompenseringsvärdet
- 157 -
- Specificering av G41/G42 i G41/G42-läget

När en G41- eller G42-kod specificeras igen i G41/G42-läget positioneras verktygsnoscentrum vertikalt
mot den programmerade banan vid slutpositionen i det föregående blocket.
(G42)
(G42)
G42
G42 W-500.0 U-500.0 ;
Fig. 5.2.4 (h) Specificering av G41/G42 i G41/G42-läget
I blocket som först ändras från G40 till G41/G42 sker positioneringen ovan av verktygsnoscentrum inte.
- Verktygsrörelse när verktygets rörelseriktning i ett block med G40-kommando

(offsetslut) är en annan än arbetsstyckets riktning
När verktyget ska föras tillbaka i den riktning som specificerats med X(U) och Z(W) som avslutar
nosradiekompenseringen i slutet av bearbetningen av det första blocket i Fig. 5.2.4 (i), ska följande specificeras:
G40 X(U) _ Z(W) _ I _ K _ ;
där I och K är arbetsstyckets riktning i nästa block, vilket specificeras i det inkrementella läget.
I, K
Verktygets rörelseriktning
U, W
G40
(G42)
G40 U_ W_ I_ K_ ;
Fig. 5.2.4 (i) Om I och K specificeras i samma block som G40
Detta förhindrar således att verktyget överskär på det sätt som visas i Fig. 5.2.4 (j).
U,W Faktiskt rörelsekommando
G40
(G42)
G40 U_ W_ ;
Fig. 5.2.4 (j) Ett fall där överskärning sker i samma block som G40
Arbetsstyckets position specificerad med adress I och K är samma som i föregående block.
Specificera I_K_; i samma block som G40. Om det specificeras i samma block som G02 eller G03 antas
det vara bågens centrum.
G40 X_ Z_ I_ K_ ; Verktygets nosradiekompensering

G02 X_ Z_ I_ K_ ; Cirkulär interpolation
Om I och/eller K specificeras med G40 i offsetslutläget ignoreras I och/eller K. Siffrorna efter I och K ska
alltid anges som radievärden.
G40 G01 X_ Z_ ;
- 158 -
G40 G01 X_ Z_ I_ K_ ; Läge för upphävande av offset (I och K är inte verksamma)
Exempel
X
<3>
φ300
<1>
<2>
200
φ60 Z
120
0
30 150
(G40-läge)
<1> G42 G00 X60.0 ;
<2> G01 X120.0 W-150.0 F10 ;
<3> G40 G00 X300.0 W150.0 I40.0 K-30.0 ;
5.2.5 Anmärkningar om nosradiekompensering

Förklaring
- Block utan ett rörelsekommando som specificeras i offsetläget
<1> M05 ; M-kodutmatning
<2> S210 ; S-kodutmatning
<3> G04 X10.0 ; Fördröjning
<4> G22 X100000 ; Bearbetningsområdesinställning
<5> G01 U0 ; Matningsavstånd noll
<6> G98 ; Endast G-kod
<7> G10 P01 X10.0 Z20.0 R0.5 Q2 ; Offsetändring
Om antalet sådana block som specificerats i följd är fler än N-2-blocken (där N är antalet block som ska
läsas i offsetläget (parameter nr 19625)), anländer verktyget till den position som är vertikal mot detta
block vid föregående blocks slutpunkt.
Om matningssträckan är 0 (<5>) gäller detta även om endast ett block specificeras.
Programmerad kanal (G42-läge)
N6 W100.0 ;
N6 N7 N8 N7 S21 ;
N8 M04 ;
U9 U-100.0 W100.0 ;
N9 (Antal block som ska läsas i
Centerbana för kompenseringsläget = 3)
verktygsnosen
Fig. 5.2.5 (a) Ett fall där överskärning sker
- 159 -
Överskärning kan därför förekomma i Fig. 5.2.5 (a).
- Nosradiekompensering med G90 eller G94

Vid tillämpning av nosradiekompensering ser verktygsnoscenterbanan och offsetriktningen ut på det sätt
som visas nedan. Vid cykelstartpunkten försvinner offsetvektorn och offset börjar med verktygsrörelse
från cykelstartpunkten. Under en återgång till cykelstartpunkten försvinner dessutom vektorn tillfälligt
och offset tillämpas igen vid nästa rörelsekommando. Offsetriktningen bestäms av skärningsmallen,
oberoende av G41 eller G42.
- Cykel för ut-/invändig svarvning (G90)

8 3
Hela verktygsnosen 4
5 7
1 2
6
Hela verktygsnosen Hela

verktygsnosen
Programmerad kanal
- Ändskärningscykel (G94)
8
4 3
Hela verktygsnosen
5 7
1 6 2
Hela
Hela
verktygsnosen
verktygsnosen
Programmerad kanal
- 160 -
- Skillnad från serie 16i/18i/21i

OBS!
Kompenseringsriktningen är densamma som för serie 16i/18i/21i, men
nosradiecenterbanan är annorlunda.
• För denna CNC-maskin
Operationen är samma som den som utförs om den fasta cykeloperation
ersätts med G00 eller G01, starten utförs i det första blocket för rörelse från
startpunkten och offsetslut utförs i det sista blocket för återgång till
startpunkten.
• För serie 16i/18i/21i
Operationen med blocket för rörelse från startpunkten och det sista blocket för
återgång till startpunkten skiljer sig från denna CNC-maskin. För mer
information se serie 16i/18i/21i Operatörshandbok.
- Nosradiekompensering med G71 till G73

Nosradiekompensering som utförs med G71 (grovbearbetningscykel av ytteryta eller längsgående
slipcykel), G72 (grovbearbetningscykel av ändyta eller längsgående slipcykel med direkt
konstantdimension) och G73 (skärcykel för sluten slinga eller oscillerande slipningscykel med direkt
fastdimension). Se förklaringarna av respektive cykel.
- Nosradiekompensering med G74 till G76 och G92

Med G74 (ändkapningscykel), G75 (kapningscykel ytter-/inneryta), G76 (multipelgängskärningscykel)
och G92 (gängskärningscykel) kan nosradiekompensering inte tillämpas.
- Nosradiekompensering under pågående fasning

Rörelse efter kompensering visas Fig. 5.2.5 (b).
(G42-läge)
G01 W-20.0 I10.0;
U20.0;
(G42)
Programmerad kanal
(G41)
Fig. 5.2.5 (b) Nosradiekompensering under pågående fasning
- Nosradiekompensering när en hörnbåge infogas

Rörelse efter kompensering visas Fig. 5.2.5 (c).
(G42-läge)
G01 W-20.0 R10.0;
U20.0;
(G42)
Programmerad kanal
(G41)
Fig. 5.2.5 (c) Nosradiekompensering när en hörnbåge infogas
- 161 -
5.3 ÖVERSIKT AV KUTTERKOMPENSERING (G40-G42)

När verktyget flyttas kan verktygsbanan bytas via verktygsradien (Fig. 5.3 (a)).
För att göra en kompensering som är lika stor som verktygsradien skapar CNC först en
kompenseringsvektor med en längd som är lika med verktygets radie (uppstart). Kompenseringsvektorn
är vinkelrät mot verktygsbanan. Svansen på vektorn är på arbetsstyckets sida och huvudet positioneras
mot verktygets mittpunkt.
Om ett kommando för linjär interpolation eller cirkulär interpolation anges efter uppstart, kan
verktygsbanan bytas visa längden på kompenseringsvektorn under bearbetningen.
För att återföra verktyget tull startpunkten vid slutet av bearbetningen, ska ni avbryta läget för
kutterkompensering.
Avbryt
kutterkompen
sering
Uppstart
Fig. 5.3 (a) Kontur på kutterkompensering
Format
- Uppstart (start av verktygskompensering)
G00(or G01)G41(or G42) IP_T_;
G41 : Kutterkompensering vänster (grupp 07)
G42 : Kutterkompensering höger (grupp 07)
IP_ : Kommando för axelrörelse
T_ : Samma T-kod som den för verktygskompenseringen
- Avbryt kutterkompensering (avbryt kompenseringsläget)

G40 IP_ ;
G40 : Avbryt kutterkompensering (grupp 07) (Avbryt kompenseringsläget)
IP_ : Kommando för axelrörelse
- 162 -
- Val av kompenseringsplan
Kompenseringsplan Kommando för planval IP_
XpYp G17 ; Xp_Yp_
ZpXp G18 ; Xp_Zp_
YpZp G19 ; Yp_Zp_
Förklaring
- Avbryt kompenseringsläget
I början när strömmen sätts på står kontrollen i läget avbryt kompensering. I läget avbryt kompensering är
vektorn alltid 0, och verktygets mittkanal sammanstrålar med den programmerade kanalen.
- Uppstart
När ett kommando om kutterkompensering (G41 eller G42) anges i läget avbryt kompensering, går CNC
in i läget för kompensering.
När verktyget flyttas med det här kommandot kallas det uppstart.
Ange positionering (G01) eller linjär interpolation (G01) för uppstart.
Om en cirkulär interpolation (G02, G03) anges, utfärdas alarm PS0034, "INGEN CIRK TILLÅTEN I
STUP/EXT BLK".
För uppstart och påföljande block läser CNC-maskinen i förväg så många block som det antal förinlästa
block som ställts in i parameter nr. 19625.
- Kompenseringsläge
I kompenseringsläget genomförs kompensering genom positionering (G00), linjär interpolation (G01)
eller cirkulär interpolation (G02, G03).
Om tre eller fler block som flyttar verktyget inte kan läsas i kompenseringsläget, kan verktyget göra
antingen en överskjutande eller otillräcklig skärning.
Om kompenseringsplanet växlas i kompenseringsläget utfärdasa alarm PS0037, "KAN INTE ÄNDRA
PLAN I G41/G42" och verktyget stannar.
- Avbryt kompenseringsläget
I kompenseringsläget, när ett block som uppfyller något av följande villkor utförs, så går CNC-maskinen
in i läget avbryt kompensering, och det här blocket handling åberopas som kompenseringsavbrottet.
1. G40 har kommenderats.
2. 0 har kommenderats som kompenseringsnummer för kutterkompensering (T-kod).
När en offset annulleras, är inte längre bågkommandona (G02 och G03) tillgängliga. Om dessa
kommandon anges genereras alarm PS0034 och verktyget stannar. I avbrottet av kompenseringen utför
kontrollen instruktionerna i det blocket och blocket i kutterkompenseringens buffert.
Under tiden, om läget är enkelt block, så utför kontrollen detta efter att ha läst ett block och stannar sedan.
Genom att trycka på cykelns startknapp en gång till utförs blocket utan att läsa nästa block.
Sedan befinner sig kontrollen i läget avbryt kompensering, och vanligen lagras det block som ska utföras
härnäst i buffertregistret och nästa block blir inte inläst i bufferten för kutterkompensering.
Uppstart
(G41/G42)
Avbryt Kompenseringsläge
kompenseringsläget Avbryt kompenseringsläget
(G40/T0)
Fig. 5.3 (b) Ändra kompenseringsläget
- Att ändra värdet för kutterkompenseringen

I allmänet ska kutterkompenseringen ändras i läget avbryt kompensering, när verktyget byts. Om
kutterkompenseringsvärdet ändras i kompenseringsläget, beräknas vektorn vid blockets slutpunkt för det
nya kutterkompenseringsvärdet.
- 163 -
Beräknat utifrån Beräknat utifrån

kutterkompenseringsvärdet som kutterkompenseringsvärdet som angetts
angetts i block N6. i block N7.
N7
N6 N8
Programmerad kanal
Fig. 5.3 (c) Ändring av kutterkompenseringsvärdet
- Positivt/negativt kutterkompenseringsvärde och verktygscenterbana

Om kompensationsvärdet är negativt (-) görs en distribution för en figur där alla G41:or och G42:or byts
ut mot varandra i programmet. Följdaktligen kommer verktygscentret passera runt på insidan om det förut
passerade runt på utsidan av arbetsstycket, och tvärtom.
Fig. 5.3 (d) visar ett exempel.
I allmänhet programmeras kompenseringsvärdet som positivt (+).
När en verktygsbana programmeras som i <1>, om kompensationsvärdet görs negativt (-), så rör sig
verktygscentret som i <2> och tvärtom. Följdaktligen tillåter programmet att man skär både han- och
honformer, och alla luckor emellan dem kan justeras genom valet av kompenseringsvärde.
Gäller om uppstart och avbrott är av typ A. (Se beskrivningarna om uppstart av kutterkompensering.)
<1> <2>
Verktygets centerbana
Programmerad kanal
Fig. 5.3 (d) Verktygscenterbanor när positiva och negativa kutterkompenseringsvärden anges
- Inställning av kutterkompenseringsvärde
Tilldela kutterkompenseringsvärden till T-koderna på MDI-enheten.
OBS!
Kutterkompenseringsvärdet för vilket T-koden motsvarar 0 betyder alltid 0.
Det är inte möjligt att ställa in ett kutterkompenseringsvärde som motsvarar T0.
- Giltigt värdeområde för kompensering

Värdeområdet som kan ställas in som kompenseringsvärde är något av följande, beroende på bit 1 (OFC)
och 0 (OFA) i parameter nr 5042.
Giltigt kompenseringsområde (metrisk inmatning)

OFC OFA Område
0 1 ±9999.99 mm
0 0 ±9999.999 mm
1 0 ±9999.9999 mm
- 164 -
Giltigt kompenseringsområde (tuminmatning)
OFC OFA Område
0 1 ±999.999 tums
0 0 ±999.9999 tums
1 0 ±999.99999 tums
Kompenseringsvärdet som motsvarar kompensering nr. 0 betyder alltid 0.

Det är inte möjligt att ställa in ett kompenseringsvärde som motsvarar kompensering nr. 0.
- Offsetvektor
Kompenseringsvektorn är den tvådimensionella vektor som är lika med kutterkompenseringsvärdet som
tilldelats med T-kod. Den beräknas inuti kontrollenheten och dess riktning är uppdaterad enligt hur
verktyget framskrider i varje block.
Kompenseringsvektorn raderas vid återställning.
- Att ange ett kutterkompenseringsvärde

Du anger ett kutterkompenseringsvärde genom att ange ett kompenseringsnummer, med hjälp av samma
T-kod som den vid angivandet av verktygskompensering.
- Planval och vektor

Kompenseringsberäkning utförs i planet som bestämts av G17, G18 och G19 (G-koder för planval). Det
här planet kallas för kompenseringsplanet.
Kompensering utförs inte för koordinaten för en position som inte finns på det angivna planet. De
programmerade värdena används som de är. I samtidig 3-axelstyrning kompenseras den verktygsbana
som projiceras på kompenseringsplanet.
Kompenseringsplanet ändras under läget avbryt kompensering.
Om det utförs under kompenseringsläget visas alarm PS0037 och maskinen stannar.
- 165 -
Exempel
250R
N5
C1(700,1300)
P4(500,1150) P5(900,1150)
C3 (-150,1150) C2 (1550,1150)
650R 650R
N4 N6
N3 N7
P2 P3(450,900) P6(950,900) P7
(250,900) (1150,900)
N8
N2
P9(700,650)
P1 P8
(250,550) (1150,550)
N10 N9
Y-axel
N1
N11
X-axel Enhet: mm
Startpunkt
G50 X0 Y0 Z0 ;............................................Anger absoluta koordinater.

Verktyget positioneras vid startpunkten (X0, Y0, Z0).
N1 G17 G00 G41 T0707 X250.0 Y550.0 ; ....Startar kutterkompensering (uppstart).
Verktyget flyttas till vänster om den programmerade
kanalen med avståndet som angetts i T07.
Med andra ord flyttas verktygsbanan med verktygsraden
(kompenseringsläget) eftersom T07 är inställt till 15 i
förväg (verktygsradien är 15 mm).
N2 G01 Y900.0 F150 ; .....................................Anger bearbetning från P1 till P2.
N3 X450.0 ; ........................................................Anger bearbetning från P2 till P3.
N4 G03 X500.0 Y1150.0 R650.0 ;..................Anger bearbetning från P3 till P4.
N5 G02 X900.0 R-250.0 ; ................................Anger bearbetning från P4 till P5.
N6 G03 X950.0 Y900.0 R650.0 ;....................Anger bearbetning från P5 till P6.
N7 G01 X1150.0 ; .............................................Anger bearbetning från P6 till P7.
N8 Y550.0 ; ........................................................ Anger bearbetning från P7 till P8.
N9 X700.0 Y650.0 ; ..........................................Anger bearbetning från P8 till P9.
- 166 -
N10 X250.0 Y550.0 ; ..........................................Anger bearbetning från P9 till P1.
N11 G00 G40 X0 Y0 ;.........................................Avbryter kompenseringsläget.
Verktyget återgår till startpunkten (X0, Y0, Z0).
- 167 -
5.4 DETALJER OM KUTTER- ELLER RADIEKOMPENSERING

FÖR VERKTYGSNOS
5.4.1 Översikt
Följande förklaring fokuserar på radiekompensering av verktygsnosen, men gäller även
kutterkompensering. Exemplen där XY-plan används gäller emellertid endast kutterkompensering.
- Offsetvektor för nosradiecentrum

Offsetvektorn för nosradiecentrum är en tvådimensionell vektor som motsvarar offsetvärdet i en T-kod.
Vektorn beräknas i CNC-systemet. Dess mått ändras block för block i enlighet med verktygsrörelsen.
Denna offsetvektor (kallas hädanefter endast för vektor) skapas internt av styrenheten för korrekt
förskjutning och beräkning av en verktygsbana med exakt offset (med nosradien) från den
programmerade verktygsbanan.
Denna vektor raderas vid återställning.
Vektorn följer alltid verktygets rörelse.
För att kunna programmera rätt måste man förstå hur vektorn fungerar.
Läs noga igenom beskrivningen nedan om hur vektorer skapas.
- G40, G41, G42

G40, G41 eller G42 används för att ta bort eller skapa vektorer.
Dessa koder används tillsammans med G00, G01, G02 eller G32 för att specificera ett läge för
verktygsrörelse (offset).
G-kod Arbetsstyckets position Funktion

G40 Ingen Avbryt nosradiekompensering
G41 Höger Vänster offset längs verktygsbana
G42 Vänster Höger offset längs verktygsbana
Med G41 och G42 anges ett offsetläge, med G40 avbryts offsetet.
- Innersida och yttersida

När en skärningsvinkel mellan verktygsbanorna som specificeras med rörelsekommandon för två block på
arbetsstyckets sida är över 180° kallas detta för "innersida". När vinkeln är mellan 0° och 180° kallas det
"yttersida".
Innersida Yttersida
Programmerad kanal
Arbetsstycke α α
Arbetsstycke
Programmerad kanal
180°≤a 0°≤α<180°
- Metod för anslutning av ytterhörn

Om verktyget flyttar sig runt ett ytterhörn i nosradiekompenseringsläget är det möjligt att specificera om
kompenseringsvektorerna ska anslutas med linjär interpolation eller cirkulär interpolation med bit 2
(CCC) med parameter nr. 19607.
- 168 -
Vektorer är kopplade med linjär Vektorer är kopplade med cirkulär

interpolation. interpolation.
Fig. 5.4.1 (a) Linjär anslutningstyp Fig.5.4.1 (b) Cirkulär anslutningstyp

[Bit 2 (CCC) med parameter nr. 19607 = 0] [Bit 2 (CCC) med parameter nr. 19607 = 1]
- Slutläge
Nosradiekompenseringen går in i slutläget under följande förhållanden. (Detta är inte obligatoriskt utan
beror på verktygsmaskinen.)
(1) Omedelbart efter strömtillslag
(2) När knappen på MDI-panelen trycks ned
(3) När ett program tvingas avsluta genom exekvering av M02 eller M30
(4) När kommandot avsluta nosradiekompensering (G40) ges
I avbrottsläget är kompenseringsvektorns magnitud alltid 0 och kanalen för den virtuella verktygsnosen är
identisk med den programmerade kanalen. Ett program måste avslutas i avbrottsläget. Om det avslutas i
nosradiekompenseringsläget kan verktyget inte positioneras vid slutpunkten, utan stannar en
kompenseringsvektorlängd bort från slutpunkten.
OBS!
Operationen som utförs när en återställningsoperation utförs under
nosradiekompensering varierar beroende på bit 6 (CLR) i parameter nr 3402.
• När CLR=0
ställs återställningstillståndet in. Den modala informationen för G41/G42 i
grupp 07 bibehålls. För att utföra nosradiekompensering måste dock ett
offsetnummer (T-kod) specificeras igen.
• När CLR=1
ställs det rensade tillståndet in. Den modala informationen för G40 i grupp 07
bibehålls. För att utföra nosradiekompensering måste G41/G42 och ett
offsetnummer (T-kod) specificeras.
- Uppstart
När man kör ett block som uppfyller alla följande villkor i avbrottsläget växlar CNC-maskinen till
offsetläget. Styrningen under denna operation kallas uppstart.
(1) G41 eller G42 finns i blocket eller har specificerats för att försätta CNC-maskinen i offsetläget.
(2) 0 < kompenseringsnummer för nosradiekompensering ≤ maximalt kompenseringsnummer
(3) Positionerings- (G00) eller linjärt interpolationsläge (G01)
(4) Ett axelkommando för kompenseringsplanet med ett rörelseavstånd på 0 (förutom starttyp C)
specificeras.
Om uppstart specificeras i cirkulär interpolation (G02, G03) utlöses larm PS0034, "INGEN CIRK
TILLÅTEN I STUP/EXT BLK".
Växlingen av arbetsstyckets koordinatsystem (G54 till G59) kan inte anges i uppstartsblocket.
- 169 -
Som en uppstartsoperation kan en av de tre typerna A, B och C väljas genom inställning av bit 0 (SUP)
och 1 (SUV) i parameter nr 5003 på lämpligt sätt. Den operation som ska utföras om verktyget flyttas runt
en innersida är endast av enkeltyp.
Tabell 5.4.1 (a) Start-/avbrottsoperation

SUV SUP Typ Operation
0 0 Typ A En kompenseringsvektor matas ut som är vertikal mot blocket som
följer efter startblocket och blocket som föregår slutblocket.
Nosradiecenterkanal
G41
Programmerad kanal
N2
N1
0 1 Typ B En kompenseringsvektor matas ut som är vertikal mot startblocket

och slutblocket. En skärningsvektor matas också ut.
Skärningspunkt
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
G41
N2
N1
1 0 Typ C När startblocket och slutblocket är block utan verktygsrörelse flyttas

1 verktyget med kutter- eller nosradiekompenseringsvärdet i en riktning
som är vertikal mot blocket som följer efter startblocket och blocket
som föregår slutblocket.
Skärningspunkt Nosradiecenterkanal
Programmerad N3 Programmerad kanal

kanal
G41 N2
N1
För ett block med verktygsrörelse följer verktyget SUP-inställningen:

Om det är 0 antas typ A och om det är 1 antas typ B.
- Läsning av inmatningskommandon i nosradiekompenseringsläget

I nosradiekompenseringsläget läses inmatningskommandon vanligtvis från tre block upp till åtta block
beroende på inställningen av parameter nr. 19625 för att utföra beräkning av skärningspunkten eller en
interferenskontroll, som beskrivs senare, oberoende av om blocken är med eller utan verktygsrörelse tills
ett stoppkommando tas emot.
För att utföra beräkning av skärningspunkt är det nödvändigt att läsa minst två block med verktygsrörelse.
För att utföra interferenskontroll är det nödvändigt att läsa minst tre block med verktygsrörelse.
När inställningen i parameter nr. 19625, det vill säga antalet block att läsa, ökar är det möjligt att
förutsäga överskärning (interferens) för flera efterföljande kommandon. Ökning av antalet block att läsa
och analysera gör dock att läsningen och analysen tar längre tid.
- 170 -
- Bit 0 (SBK) i parameter nr 5000

När bit 0 (SBK) i parameter nr 5000 är ställd till 1, kan ett enkelt blockstopp utföras i ett block skapat
internt för nosradiekompensering.
Använd denna parameter för att kontrollera ett program inklusive verktygskompensering.
Slutpunkt i ett block som skapats internt.
Stoppunkt för enkelt block
N1
S
N1
N2
N2
N1 Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
OBS!
När en hjälpfunktion (M-kod), spindelvarvtalsfunktion (S-kod), verktygsfunktion
(T-kod) eller sekundär hjälpfunktion (B-kod) specificeras i N1-blocket i figuren
ovan, accepteras FIN inte om verktyget stannar vid stoppunkten i ett block som
är skapat internt (förutom enkelblockstoppspunkten).
- Symbolernas innebörd
Följande symboler används i figurerna som följer:
• S anger en position där ett enkelt block exekveras en gång.
• SS anger en position där ett enkelt block exekveras två gånger.
• SSS anger en position där ett enkelt block exekveras tre gånger.
• L anger att verktyget flyttas längs en rak linje.
• C anger att verktyget flyttas längs en båge.
• r anger värdet för kutter- eller nosradiekompenseringen.
• En skärningspunkt är en position vid vilken de programmerade kanalerna för två block skär varandra
efter det att de skiftas av r.
• anger nosradiens centrum.
- 171 -
5.4.2 Verktygsrörelse vid uppstart

När offsetslutläget ändras till offsetläget flyttas verktyget som på bilden nedan (uppstart):
Förklaring
- Verktygsrörelse runt ett innerhörn (180°≤ α)
Linjär→Linjär
α Arbetsstycke
Programmerad kanal
r
G42
S L
Nosradiecenterkanal
L
Startpunkt
Linjär→Cirkulär
α
r Arbetsstycke
G42
S
C
L
Startpunkt Nosradiecenterkanal Programmerad kanal
- 172 -
- Fall där startblocket är ett block med verktygsrörelse och verktyget rör sig
runt utsidan i en trubbig vinkel (90°≤ α<180°)
Verktygsbanan vid uppstart har två typer, A och B, som bestäms med bit 0 (SUP) med parameter nr.
5003.
Linjär→Linjär Startpunkt
G42
α Arbetsstycke
L
Programmerad kanal
r
S L
Nosradiecenterkanal
Typ A
Linjär→Cirkulär Startpunkt
G42
α
r Work
Arbetsstycke
piece
S
C
Programmerad
kanal
Nosradiecenterkanal
Linjär→Linjär
(Linjär anslutningstyp) Startpunkt
G42
α
Arbetsstycke
L
Programmerad
r kanal
r
L
S
Nosradiecenterkanal
Skärningspunkt L
Typ B Linjär→Cirkulär
G42
α
r Arbets
r stycke
S
C
L L
Skärningspunkt Nosradiecenterkanal Programmerad kanal
- 173 -
(Cirkulär
anslutningstyp) G42
α Arbetsstycke
L
Programmerad kanal
r
r
C L Nosradiecenterkanal
S
Typ B
(Cirkulär
anslutningstyp) G42
α
r Arbetsstycke
r
C S
C
Nosradiecenterkanal Programmerad kanal
- 174 -
- Fall där startblocket är ett block med verktygsrörelse och verktyget rör sig
runt utsidan i en spetsig vinkel (α<90°)
Verktygsbanan vid uppstart har två typer, A och B, som bestäms med bit 0 (SUP) med parameter nr.
5003.
G42
L Arbetsstycke
α
Programmerad kanal
S L Nosradiecenterkanal
Typ A
G42
α L
r Arbetsstycke
S C
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
Linjär→Linjär
L
G42
Arbetsstycke
r α
L
Programmerad kanal
r
L
S L L Nosradiecenterkanal
Typ B
Linjär→Cirkulär
L
G42
r α
L
r
L Arbetsstycke
S L C
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
- 175 -
(Cirkulär L
anslutningstyp)
G42 Arbetsstycke
r α
Programmerad kanal
r
C
Typ
B Linjär→Cirkulär Startpunkt
(Cirkulär L
anslutningstyp)
G42
r α
r Arbets-
C stycke
S C
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
- Verktygsrörelse runt utsidan linjär → linjär vid en spetsig vinkel mindre än 1

grad (α<1°)
S Nosradiecenterkanal
L
r L
Programmerad kanal
(G41)
G41 Startpunkt
Mindre än 1 grad
- Ett block utan verktygsrörelse specificerad vid uppstart

För typ A och B
Om detta kommando specificeras vid uppstart skapas ingen offsetvektor. Verktyget arbetar inte i ett
uppstartsblock.
SS
N7
N6 N8
S
G40 … ; Nosradiecenterkanal
N6 U100.0 W100.0 ; N9
N7 G41 U0 ;
N8 U-100.0 ;
N9 U-100.0 W100.0 ;
Programmerad kanal
- 176 -
För typ C
Verktyget förskjuts med kompenseringsvärdet i vertikal riktning mot blocket med verktygsrörelse
som följer efter uppstartsblocket.
Utan verktygsrörelse
L
α
S Programmerad kanal
L
Nosradiecenterkanal
S
Skärningspunkt
- 177 -
5.4.3 Verktygsrörelse i offsetläget

I offsetläget utförs kompenseringen även för positioneringskommandon, för att inte tala om linjär och
cirkulär interpolation. För att utföra beräkning av skärningspunkt är det nödvändigt att läsa minst två
block med verktygsrörelse. Om två eller flera block med verktygsrörelse därför inte kan läsas i offsetläget
på grund av att block utan rörelse, t.ex. oberoende kommandon och paus i hjälpfunktionen, specificeras i
följd, kan för mycket eller för lite bearbetning förekomma på grund av fel vid beräkningen av
skärningspunkter. Under antagande att antalet block att läsa i offsetläget, vilket bestäms i parameter (nr
19625), är N och att antalet kommandon i dessa N-block utan verktygsrörelse som har lästs är M, är
villkoret under vilket skärningspunktberäkning är möjlig (N - 2) ≥ M. Exempelvis, om det maximala
antalet block att läsa i offsetläget är 5, är skärningspunktberäkning möjlig även om upp till tre block utan
verktygsrörelse specificeras.
OBS!
Villkoret som är nödvändigt för en interferenskontroll, som beskrivs senare,
skiljer sig från detta villkor. För närmare information, se förklaringen av
interferenskontroll.
Om en G- eller M-kod där buffring undertrycks specificeras kan inga efterföljande kommandon läsas
innan det blocket exekveras, oberoende av inställningen i parameter nr. 19625. Överksjutande eller
otillräcklig skärning kan därför uppstå på grund av ett fel i beräkningen av skärningspunkten.
- 178 -
- Verktygsrörelse runt innerhörn (180°≤ α)

Linjär→Linjär
α
Arbetsstycke
Programmerad kanal
Skärningspunkt
L
Linjär→Cirkulär
α
Arbetsstycke
Skärnings-
S C
punkt
L
Nosradiecenter- Programmerad
kanal kanal
Cirkulär→Linjär
α Arbetsstycke
Programmerad
kanal
L
S
Nosradiecenterkanal
C Skärningspunkt
Cirkulär→Cirkulär α
Skärnings-
punkt Arbetsstycke
S
C C
Nosradiecenter- Programmerad
kanal kanal
- 179 -
- Verktygsrörelse runt insidan (α<1°) med en extremt lång vektor, linjärt →

linjärt
Skärningspunkt
S
r Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
r
Skärningspunkt
Denna rutin bör även följas vid båge till rak linje, rak linje till båge och båge till båge.
- 180 -
- Verktygsrörelse runt ytterhörn i trubbig vinkel (<90°≤α<180°)

Linjär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp)
α Arbetsstycke
L Programmerad kanal
S
Skärningspunkt L Nosradiecenterkanal
Linjär→Cirkulär
(Linjär
anslutningstyp)
L r Arbetsstycke
S L C
Skärningspunkt
Nosradiecenterkanal Programmerad
kanal
Cirkulär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp)
α Arbetsstycke
r Programmerad kanal
C
L
Skärningspunkt S L Nosradiecenterkanal
Cirkulär→Cirkulär
(Linjär
anslutningstyp)
α
Programmerad r
r Arbetsst
k l
C ycke
Nosradiecent L
erkanal S L
C
Skärningspu
- 181 -
Linjär→Linjär
(Cirkulär
anslutningstyp)
α
Arbetsstycke
L
r
Programmerad kanal
r
C L
S
Nosradiecenterkanal
Linjär→Cirkulär
(Cirkulär
anslutningstyp)
α
r
L r Arbetsstycke
C
S C
Cirkulär→Linjär
(Cirkulär
anslutningstyp)
α
Arbetsstycke
r Programmerad kanal
r
C
C L
S
Nosradiecenterkanal
(Cirkulär
anslutningstyp)
α
Programmerad r Arbetsstycke
kanal r
C
Nosradiecenterkanal C
S C
- 182 -
- Verktygsrörelse runt ytterhörn i spetsig vinkel (α<90°)

Linjär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp) L
Arbetsstycke
r α
L
Programmerad
r kanal
L
S L L Nosradiecenterkanal
Linjär→Cirkulär
(Linjär
anslutningstyp) L
r α
L
Arbetsstycke
r
L
S L
C
Programmerad
Nosradiecenterkanal kanal
Cirkulär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp)
Arbetsstycke
r α
L
Programmerad kanal
r
L
S L L
Nosradiecenterkanal
(Linjär
anslutningstyp)
r α
L
r Arbetsstycke
L
S L C Programmerad
- 183 -
Linjär→Linjär
(Cirkulär L
anslutningstyp)
Arbetsstycke
r α
Programmerad
r kanal
C
Linjär→Cirkulär
(Cirkulär
anslutningstyp) L
r α
r Arbetsstycke
C
S
C
Nosradiecenterkanal Programmerad
kanal
Cirkulär→Linjär
(Cirkulär
anslutningstyp)
r α Arbetsstycke
Programmerad
r kanal
C
S L
Nosradiecenterkanal
(Cirkulär
anslutningstyp)
r α
r Arbetsstycke
C
S
C
Programmerad
- 184 -
- Undantag
Båge vars slutpunkt inte ligger på bågen
Om slutet på en linje till en båge inte ligger på bågen på det sätt som visas nedan (Fig. 5.4.3 (a)), antar
systemet att nosradiekompenseringen har exekverats med hänsyn till en imaginär cirkel med samma
centrum som bågen och som passerar den specificerade slutpunkten. Med utgångspunkt från detta
antagande skapar systemet en vektor och utför kompensering. Samma beskrivning gäller för
verktygsrörelse mellan två cirkulära banor.
Arbetsstycke
Avsluta bågen
Imaginär cirkel
Programmerad
kanal
r r
Nosradiecenterkanal
r C L
L
Bågens mittpunkt L S
Fig. 5.4.3 (a)
Ingen inre skärningspunkt

Om kutter- eller nosradiekompenseringens värde är tillräckligt litet möts de båda cirkulära
verktygscentrumkanalerna efter kompensering i skärningspunkt vid en position (P). Skärningspunkten P
finns eventuellt inte om ett ovanligt högt värde specificeras för kutter- eller nosradiekompensering. När
detta förutses utlöses larm PS0033, "INGEN SKÄRNINGSPUNKT VID KUTTERKOMPENSERING"
vid slutet av föregående block varpå verktyget stoppas.
I exemplet Fig. 5.4.3 (b) sammanfaller verktygscenterbanorna för båge A och B i P när det specificerade
värdet för lkutter- eller nosradiekompensering är tillräckligt lågt. Om värdet är för stort bildas ingen
skärningspunkt.
När kutter- eller Alarmet utfärdas och verktyget
nosradiekompenseringsvärdet är stannar
stort
När kutter- eller

nosradiekompenseringsvärdet är
litet
Mittpunkt för bågen B Mittpunkt för bågen A

Programmerad kanal
r r
Båge A P Båge B
Fig. 5.4.3 (b)
- 185 -
- När bågcentrum är identiskt med startpunkten eller slutpunkten

När bågcentrum är identiskt med start- eller slutpunkten visas larm PS0041, "INTERFERENS I
KUTTERKOMPENSERING" och verktyget stannar vid startpunkten i föregående bågblock.
(G41)
N5 G01 W50.0 ;
Nosradiecenterkanal N6 W50.0 ;
N7 G02 W100.0 I0 K0 ;
Alarmet utfärdas och N8 G01 U-100.0 ;
verktyget stannar
N5 N6 N7
Programmerad kanal
N8
- Ändring i offsetriktningen i offsetläget

Offsetriktningen bestäms av G-koderna (G41 och G42) för kutter- eller nosradiekompenseringen och
kompenseringsvärdets tecken enligt följande.
Kompenseringstecken
+ -
G-kod
G41 Offset vänster sida Offset höger sida
G42 Offset höger sida Offset vänster sida
Offsetriktningen kan ändras i offsetläget. Om offsetriktningen ändras i ett block bildas en vektor i
nosradiecentrumbanornas skärningspunkt i detta och föregående block.
Ändringen är dock inte tillgänglig i uppstartsblocket och det efterföljande blocket.
- 186 -
- Nosradiecenterbana med skärningspunkt

Linjär→Linjär
Arbetsstycke S
Programmerad G42 L
kanal Skärnings-
punkt
r
Programmerad r
kanal
L G41
Nosradiecenterkanal Arbetsstycke
Linjär→Cirkulär
r
Arbetsstycke
G41
G42
Programmerad
kanal
r Arbetsstycke
Skärningspunkt
Nosradiecenterkanal L S
Cirkulär→Linjär
Arbetsstycke
G42
Programmerad
kanal
r
Nosradiecenterkanal
C L
S
Skärningspunkt r
G41
Arbetsstycke
Arbetsstycke C
G42
r
Programmerad
r
kanal
G41
C
Nosradiecenterkanal S Arbetsstycke
Skärningspunkt
- 187 -
- Nosradiecenterbana utan skärningspunkt

När offsetriktningen ändras i block A till block B med G41 och G42, om offsetkanalen inte behöver
skäras, bildas vektorn normalt mot block B vid startpunkten för block B.
Linjär→Linjär
S L
Arbetsstycke r
Programmerad G42 (G42)
kanal G41
A B
L Arbetsstycke
r
Nosradiecenter-
kanal L S
G42
Programmerad
kanal
G41
r
Nosradiecenterkanal
L S
Linjär→Cirkulär
Skärningspunkt
S
L
L
Nosradiecenter- A
kanal (G41) G42 B
(G41) r
Programmerad
kanal
S
C
Båge vars slutpunkt inte

r
ligger på bågen
C
G41
Programmerad (G42)
kanal
(G42)
r r
C L S L
Mittpunkt Mittpunkt
Nosradiecenterkanal
- 188 -
Verktygscenterbanans längd längre än cirkelns omkrets

Normalt finns nästan ingen möjlighet för att denna situation ska kunna uppstå. Men när G41 och G42
ändras eller när G40 kommenderas med adress I, J eller K kan denna situation uppstå.
I det här fallet med Fig. 5.4.3 (c) utförs inte kutterkompenseringen med mer än en cirkelomkrets: en båge
formas från P1 till P2 enligt bilden. Beroende på omständigheterna utlöses ett larm med hänsyn till den
"interferenskontroll" som beskrivs senare. För att kunna skapa en cirkel med mer än en omkrets måste
cirkeln specificeras i segment.
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
N5 N7
P1 P2
(G42)
N5 G01 U-700.0 W500.0 ;
N6
N6 G41 G02 I-500.0 ;
N7 G42 G01 U700.0 W500.0 ;
Fig. 5.4.3 (c)
- Nosradiekompensering med G-kod i offsetläget

Offsetvektorn kan ställas in så att den bildar en rät vinkel mot rörelseriktningen i det föregående blocket,
oberoende av bearbetning av inner- eller yttersida. Detta sker med en separat G-kod för
nosradiekompensering (G41, G42) i offsetläget. Om denna kod specificeras i ett cirkulärt kommando får
man inte rätt cirkulär rörelse.
När offsetriktningen förväntas ändras med ett G-kodkommando för nosradiekompensering (G41, G42), se
"Ändra offsetriktningen i offsetläget".
Linjär→Linjär
G42 läge Ett block angivet av G42
r L
L
Nosradiecenterkanal Skärningspunkt
S
Cirkulär→Linjär
Ett block angivet av G42
r
G42 läge L
C
S Skärningspunkt
Programmerad kanal
- 189 -
- Kommando som tillfälligt avbryter offsetvektorn

Under offsetläget avbryts offsetvektorn tillfälligt om G50 (inställning av arbetsstyckets koordinatsystem)
eller G52 (inställning av lokalt koordinatsystem) kommenderas, och sedan återställs offsetläget
automatiskt.
I detta fall förflyttas verktyget direkt från skärningspunkten till den kommenderade punkten, utan att
offsetrörelsen avbryts, där offsetvektorn avbryts.
Verktyget flyttas direkt till skärningspunkten även om offsetläget återställs.
S S
L L
L L
Nosradiecenter-
kanal N6 S
N5 N8
N7
Programmerad kanal
(G41) G50-block
N5 G01 U300.0 W700.0 ;
N6 U-300.0 W600.0 ;
N7 G50 X100.0 Z200.0 ;
N8 G01 X400.0 Z800.0 ;
Innan kommandona G28 (referenspunktsuppsökning), G29 (återgång från referensposition), G30 (andra,
tredje och fjärde referenspunktsuppsökning) och G53 (val av maskinkoordinatsystem) anges, ska
offsetläget avbrytas med G40. Om ett försök görs att specificera något av dessa kommandon i offsetläget
försvinner offsetvektorn tillfälligt.
- Fasta cykler (G90, G92, G94) och fasta multirepetercykler (G71 till G76)
Se varningarna för den nosradiekompensering som är kopplad till fasta cykler.
N9
N8 S S
r Nosradiecenterkanal
S N6(G42)
N7
N5
Programmerad kanal
(G42)
N5 G01 U50.0 W-60.0 ;
N6 W-80.0 ;
N7 G90 U-60.0 W-80.0 R-30.0 ;
N8 G01 U120.0 W50.0 ;
N9 W50.0 ;
- Om I, J och K specificeras i ett G00/G01-lägesblock

Vid starten av nosradiekompenseringen eller i det läget är det möjligt att ställa in kompenseringsvektorn
vid det blockets slutpunkt i vertikal riktning mot den som specificeras av I, J och K genom att man
specificerar I, J och K i ett positioneringsläge (G00) eller linjärt interpolationsläge (G01). Det gör det
möjligt att ändra kompenseringsriktningen avsiktligt.
Vektor av typen IJ (XY-plan)

I det följande förklaras den kompenseringsvektor (vektor av typen IJ) som ska skapas i
XY-kompenseringsplanet (G17-läge). (Samma förklaring gäller för vektorn av typen KI i G18-planet och
- 190 -
vektorn av typen JK i G19-planet.) Som framgår av Fig. 5.4.3 (d) och Fig. 5.4.3 (e) antar vi att
kompenseringsvektorn (vektor av typen IJ) är den vektor som är lika stor som kompenseringsvärdet och
är vertikal mot den riktning som specificeras av I och J, utan att utföra beräkning av skärningspunkten på
den programmerade kanalen. I och J kan specificeras både vid starten av nosradiekompenseringen och i
det läget. Om de specificeras vid starten av kompenseringen är alla starttyper som ställts in lämplig
parameter ogiltiga och en vektor av typen IJ antas.
Offsetvektorriktning
I funktionen G41 antas den riktning som specificeras av I, J och K vara en riktning för en imaginär
verktygsrörelse och en offsetvektor skapas vertikalt mot den riktningen och på vänster sida.
Kompensationsvektor
I, J, K
Fig. 5.4.3 (d)
I funktionen G42 antas den riktning som specificeras av I, J och K vara en riktning för en imaginär
verktygsrörelse och en offsetvektor skapas vertikalt mot den riktningen och på höger sida.
I, J, K
Kompensationsvektor
Fig. 5.4.3 (e)
Exempel
Om I och J anges vid början av kompenseringen (med
verktygsrörelse)
N50
N40
(G40) N30
N10 G41 U100.0 W100.0 N20 N60
K1 T0101 ;
N20 G04 X1000 ; T1 Nosradiecenterkanal
N30 G01 F1000 ;
N10
N40 S300 ;
N50 M50 ;
Programmerad
N60 W150.0 ;
kanal
OBS!) I N10 anges en vektor med en storlek
på T1 i en riktning som är vertikal mot
Z-axeln, med hjälp av K1.
- 191 -
Om I och J anges vid början av kompenseringen (utan verktygsrörelse)
(G40) N30
N10 G41 K1 T0101 ;
N20 U100.0 W100.0 ; Nosradiecenterkanal
N30 W150.0 ; N20
OBS!) I N10 anges en vektor med Programmerad
en storlek på T1 i en kanal
riktning som är vertikal mot N10
Z-axeln, med hjälp av K1.
T1
Om I och J anges vid början av kompenseringen (med

verktygsrörelse)
(G17 G41 T0101)

N10 G00 U150.0 J50.0 ;
N20 G02 I50.0 ;
(I,J)
N30 G00 U-150.0 ;
<2>
OBS!) I N10 anges en vektor med en N10

storlek på T1 i en riktning som N30 N20
är vertikal mot Y-axeln, med <1>
hjälp av J50.0. <2>
<1> Vektor av IJ-typ

<2> Vektor som bestämts med
beräkning av skärningspunkt
Programmerad kanal
Kanal som bestäms med

beräkning av
Om I och J anges i ett block utan verktygsrörelse i

kompenseringsläge
N30 Nosradiecenter
N40 kanal
S S
Uppstart/avbryt typ C
N20
N10 G41 T0101 G01 F1000 ; N50
(I, J)
N20 U100.0 W100.0 ;
N30 K10.0 ; Programmerad
N40 W150.0 ; kanal
N50 G40 ;
N10
T1
Begränsning
Om en vektor av typen IJ specificeras kan verktygsinterferens förekomma enbart på grund av den vektorn,
beroende på riktningen. Om detta inträffar utlöses inget interferenslarm och inget undvikande av
interferens utförs. Överskärning kan därför förekomma.
- 192 -
Överskärning
(I, J)
Uppstart/avbryt
Typ C N40
N30
Programmerad
N10 G42 T0101 F1000 ; N20
kanal
N20 W100.0;
N30 U100.0 W100.0 K10.0 ; N10 N50
N40 U-100.0 W100.0 ;
N50 G40 ;
Nosradiecenterkanal
- Block utan verktygsrörelse

Följande block har ingen verktygsrörelse. I dessa block står verktyget stilla även under
skärstålskompensering.
M05 ; : M-kodutmatning
S21 ; : S-kodutmatning
G04 X10.0 ; : Fördröjning
G22 X100000 ; : Bearbetningsområdesinställning
G10 P01 X10 Z20 R10.0 ; : :Inställning/ändring av värde för nosradiekompensering
(G18) Y200.0 ; : Rörelsekommando inte inkluderat i offsetplanet.
G98 ;, O10 ;, N20 ; : Endast G-, O- och N-koder
U0 ; : Rörelsesträckan är noll.
- Ett block utan verktygsrörelse i offsetläget

Om inte antalet block utan rörelse som specificeras i följd är fler än antalet N-2-block (där N är det antal
block som ska läsas i offsetläget (parameter nr 19625)) i offsetläget, blir vektorn och nosradiecenterbanan
som vanligt. Detta block exekveras vid enkelblockstoppunkten.
N6 U100.0 W100.0 ; N7 N8
N7 G04 X10.0 ; Programmerad
N8 W100.0 ; kanal
N6
L Nosradiecenter-
kanal
SS
L Här utförs block N7.
I offsetläget får antalet block utan rörelse som specificeras i följd inte överstiga N-2 (där N är antalet
block som ska läsas i offsetläget (parameter nr 19625). Om man gör det får man en vektor med en längd
som är lika med offsetvärdet i en normal riktning mot verktygsrörelsen i ett tidigare block, vilket kan leda
till överskärning.
N6 U100.0 W100.0 ; N7,N8 N9
N7 S21 ; Programmerad
N8 G04 X10.0 ; kanal
N9 W100.0 ;
(Antal block som ska läsas i N6
kompenseringsläget = 3) L Nosradiecenter-
kanal
SSS
L Block N7 och N8 utförs här.
- Om en M/G-kod som undertrycker buffring specificeras

Om en M/G-kod som undertrycker buffring specificeras i offsetläget är det inte längre möjligt att läsa och
analysera efterföljande block oavsett antalet block som ska läsas i offsetläget, vilket bestäms i parameter
nr 19625.
- 193 -
Då är beräkning av skärningspunkten och en interferenskontroll, som beskrivs senare, inte längre möjlig.
Om detta inträffar kan överskärning förekomma på grund av att en vertikal vektor matas ut i det direkt
föregående blocket.
Om en M-kod (M50) som undertrycker buffring inte specificeras
(G42) N6
N5 G01 U40.0 W40.0 ; Programmerad
N6 W40.0 ; kanal
:
: N5
L
Nosradiecenter-
S kanal
L Skärningspunkt
Om en M-kod (M50) som undertrycker buffring specificeras
(G42) N6 N7
Programmerad
N5 G01 U40.0 W40.0 ;
kanal
N6 M50 ;
N7 W40.0 ;
: N5
: L
Nosradiecenter-
SS kanal
L
Här utförs block N6.
- Arbetsstyckkoordinatsystem- eller lokalt koordinatsystemkommando i

offsetläget
Om det lokala koordinatsystemet (G52) eller arbetsstyckets koordinatsystem (G50) specificeras i
nosradiekompenseringsläget (G41 eller G42), antas G52 eller G50 vara en buffrande, maskerad G-kod.
De påföljande blocken körs inte förrän G52- eller G50-blocket körs.
- Hörnrörelse
När två eller flera offsetvektorer bildas i slutet av ett block flyttas verktyget linjärt från en vektor till en
annan. Denna rörelse kallas för hörnrörelse.
Om dessa vektorer nästan sammanfaller med varandra (hörnrörelsens avstånd mellan vektorerna bedöms
vara kort på grund av inställningen i parameter nr. 5010) utförs inte hörnrörelsen. I detta fall har vektorn
för enkelblockstoppet prioritet och blir kvar medan de övriga vektorerna ignoreras. Detta gör det möjligt
att ignorera de väldigt små rörelser som uppstår när nosradiekompenseringen utförs, vilket på så sätt
förhindrar hastighetsändringar på grund av buffringsavbrott.
- 194 -
Denna vektor ΔVZ
ignoreras, om ΔVZ ≤
ΔVgräns och ΔVX ≤
ΔVgräns
ΔVX
r S
r
Vektorn till enkelblockets
N1 stoppunkt förblir samma
Nosradiecenter- N1 även om ΔVZ ≤ ΔVlimit och
kanal ΔVX ≤ Vlimit.
N2
Programmerad kanal
ΔVlimit fastställs med inställningen av parameter (nr. 5010).
Om vektorerna inte bedöms sammanfalla (och därför inte raderas) utförs rörelsen runt hörnet. Den
hörnrörelse som föregår enkelblockstoppunkten tillhör det föregående blocket medan den hörnrörelse som
följer efter enkelblockstoppunkten tillhör det senare blocket.
Den här rörelsen tillhör block N6, och därför är
matarhastigheten densamma som den i block N6.
S
Den här rörelsen tillhör block N7, och därför
är matarhastigheten densamma som den i
block N7.
N6 N7
Om verktygsbanan i nästa block dock bildar en halvcirkel eller mer, exekveras inte ovanstående funktion.
Det beror på följande:
(G17) P2 P 3 P4 P5
N4 G41 G01 U150.0 V200.0 ;
N5 U150.0 V200.0 ;
N6 G02 J-600.0 ;
N7 G01 U150.0 V-200.0 ; P1 P6
N8 G40 U150.0 V-200.0 ;
N5 N7
N4 N8
Programmerad N6
kanal
Verktygets
centerbana
Om vektorn inte ignoreras bildas följande verktygsbana:

- 195 -
P1 → P2 → P3 → (cirkel) → P4 → P5 → P6
Men om avståndet mellan P2 och P3 är försumbart, ignoreras punkten P3. Verktygsbanan är då som följer:
P2 → P 4
Dvs. cirkulär skärning med block N6 ignoreras.
- Avbrott av manuell drift

För manuell drift i offsetläget hänvisas till "Manuellt absolutprogrammering PÅ och AV."
- 196 -
5.4.4 Avbrott av verktygsrörelse i offsetläge

Förklaring
- Om avbrottsblocket är ett block med verktygsrörelse och verktyget rör sig
runt insidan (180° ≤ α)
Linjär→Linjär
Arbetsstycke α
Programmerad kanal
r
G40
L
Cirkulär→Linjär
α
Arbetsstycke
r
G40
S
C
L
Programmerad kanal Nosradiecenterkanal

Fig. 5.4.4 (a)
- 197 -
- Om avbrottsblocket är ett block med verktygsrörelse och verktyget rör sig

runt utsidan i en trubbig vinkel (90° ≤ α < 180°)
Linjär→Linjär
G40
Arbetsstycke α
Programmerad kanal L
Typ A
Cirkulär→Linjär
G40
α
Arbetss
tycke r
S
C
Linjär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp) G40
Arbetsstycke α
L
Programmerad kanal
r
Nosradiecenterkanal Skärningspunkt L
S
Typ B
Cirkulär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp) G40
α
Arbetss r
tycke r
S
C SkärningL
L spunkt
- 198 -
Linjär→Linjär
(Cirkulär
anslutningstyp) G40
Arbetsstycke α
L
Programmerad kanal
r
C S
Nosradiecenterkanal
Typ B
Cirkulär→Linjär
(Cirkulär
anslutningstyp) G40
α
Arbetss r
tycke r
C S
Fig. 5.4.4 (b)
- 199 -
- Om slutblocket är ett block med verktygsrörelse och verktyget rör sig runt
utsidan i en spetsig vinkel (α<90°)
Linjär→Linjär
G40
Arbetsstycke L α
Programmerad G42
kanal
r
Typ A
Cirkulär→Linjär
G40
L α
Arbets r
stycke
G42
C S
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
Linjär→Linjär
(Linjär
anslutningstyp) L
Arbetsstycke G40
α r
L
Programmerad kanal S
r
L
Nosradiecenterkanal L L
Typ B
Cirkulär→Linjär L
(Linjär
anslutningstyp)
α r
L
S
Arbets r
stycke L
C L
Nosradiecenterkanal
Programmerad
kanal
- 200 -
Linjär→Linjär
(Cirkulär
anslutningstyp) L
S
Arbetsstycke G40
α r
Programmerad kanal
r C
Nosradiecenterkanal L
Typ B
Cirkulär→Linjär L
(Cirkulär
anslutningstyp) S
α r
r C
Arbets
stycke
C S
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
Fig. 5.4.4 (c)
- Om slutblocket är ett block med verktygsrörelse och verktyget rör sig runt
utsidan i en spetsig vinkel på 1 grad eller mindre på ett linjärt → linjärt sätt
(α≤1°)
r L
(G42) Programmerad kanal
1° eller
G40 mindre
Fig. 5.4.4 (d)
- Ett block utan verktygsrörelse specificerat tillsammans med offsetslut

För typ A och B
I blocket som föregår slutblocket skapas en vektor som är lika stor som kutter- eller
nosradiekompenseringsvärdet i den vertikala riktningen. Verktyget arbetar inte i slutblocket. De
återstående vektorerna avbryts med nästa rörelsekommando.
Kompenseringsplanet kan inte växlas utan att den återstående vektorn annulleras.
Om kompensationsplanet (G17, G18, G19) växlas utan att den återstående vektorn annulleras,
utlöses alarmet PS0037, “KAN INTE ÄNDRA PLAN I G41/G42”.
N6 U100.0 W100.0 ; N7 N8
N7 G40 ;
N8 U0 W130.0 ;
N6
L
Programmerad SS
kanal L
Nosradiecenterkanal
Fig. 5.4.4 (e)
- 201 -
För typ C
Verktyget förskjuts med kompenseringsvärdet i vertikal riktning mot blocket som föregår
slutblocket.
Programmerad kanal
Nosradiecenterkanal
S
G40 (utan
rörelse)
L
L
S
Fig. 5.4.4 (f)
- Block innehållande G40 och I_J_K_

Det föregående blocket innehåller G41 eller G42
Om ett G41- eller G42-block föregår ett block där G40 och I_, J_, K_ specificeras antar systemet att
kanalen programmeras som en kanal från slutpunkten i det förra blocket till en vektor som bestäms med
(I,J), (I,K) eller (J,K). Kompenseringsriktningen i det förra blocket ärvs.
I N1-blocket rör sig mittpunkten i verktygsraden mot P.
N1 (G42-läge) ; I N2-blocket rör sig mittpunkten i verktygsraden mot E.
N2 G40 Xb Za I_ K_ ;
E(a, b)
(I, K)
N2 G40
P Nosradiecenterkanal
r S N1
r
Arbetsstycke
Fig. 5.4.4 (g)
I detta fall beräknar CNC-systemet en skärningspunkt för verktygsbanan oberoende av om inner- eller
ytterbearbetning specificeras.
E
G40
P Nosradiecenter-
kanal
S
r
Programmerad kanal
(G42)
r
(I, K)
Fig. 5.4.4 (h)
- 202 -
När systemet inte har beräknat någon skärningspunkt ännu går verktyget till en vinkelrät position mot
kanalen i slutet av förra blocket.
E
Nosradiecenter-
P G40 kanal
S
r
(I, K)
r
Fig. 5.4.4 (i)
- Verktygscenterbanan är längre än en cirkels omkrets

I exemplet nedan sveper inte verktygscenterbanan över cirkeln mer än en gång. Den rör sig tillsammans
med båden från P1 till P2. Interferenskontrollfunktionen som beskrivs nedan kan utlösa ett larm.
För att få verktyget att svepa över en cirkel mer än en gång, programmera två eller fler bågar.
P1
Nosradiecenterkanal
P2
Programmerad kanal N7
N5
(I, J) N6
(G17 G41)
N5 G01 U100.0 ;
N6 G02 J-60.0 ;
N7 G40 G01 U50.0 V50.0 I-10.0 J-10.0 ;
Fig. 5.4.4 (j)
5.4.5 Förhindra överskärning på grund av kutter- eller

nosradiekompensering
Förklaring
- Bearbetning av ett spår som är mindre än verktygsnosens diameter
Eftersom nosradiekompenseringen tvingar nosradiecenterbanan att gå i motsatt riktning mot den
programmerade sker överskärning. I detta fall utlöses ett larm och CNC-maskinen stannar i början av
blocket.
- 203 -
Nosradiecenterkanal Ett alarm visas och

manövern stannar.
Programmerad kanal
Arbetsstycke
Överskärning om manövern inte skulle stanna
Fig. 5.4.5 (a) Bearbetning av ett spår som är mindre än verktygsnosens diameter
- Bearbetning av ett steg som är mindre än nosradien

För en kontur där ett arbetsstyckssteg specificeras med en båge ser nosradiecenterbanan ut som i Fig.
5.4.5 (b). Om steget är mindre än nosradien kan nosradiecentrumkanalen som vanligtvis kompenseras på
det sätt som framgår av Fig. 5.4.5 (c) vara i motsatt riktning mot den programmerade kanalen. I detta fall
ignoreras den första vektorn och verktyget flyttas linjärt till den andra vektorns position. Vid
enkelblockoperation stoppas bearbetningen här. Om bearbetningen inte sker i enkelblocksläget fortsätter
cykeloperationen.
Om steget skapas med linjär interpolation utlöses inget larm. Däremot får man en materialrest.
S
Nosradiecenterkanal
Programmerad kanal
Arbetsstycke Bågens
centrum
Fig. 5.4.5 (b) Bearbetning av ett steg som är större än nosradien
- 204 -
Linjär rörelse Nosradiecenterkanal

S
Kanal som ska tas om Programmerad kanal

vektorn inte ignoreras
Den första vektorn ignoreras
Bågens centrum
Arbetsstycke Båge
En överskärning blir resultatet om den första vektorn inte ignoreras.

Verktyget rör sig emellertid linjärt.
Fig. 5.4.5 (c) Bearbetning av ett steg som är mindre än nosradien
- Starta kompensering och skärning längs Z-axeln

Denna metod brukar användas för att flytta verktyget längs Z-axeln efter att kutterradiekompenseringen
(normalt XY-planet) aktiverats på ett visst avstånd från arbetsstycket i början av bearbetningen. I fallet
ovan, om uppdelning av arbetsrörelserna längs Z-axeln i snabbtransport och skärmatning önskas, följ
rutinen nedan.
Låt oss se på följande program och anta att antalet block som ska läsas i kutterradiekompenseringsläget
(parameter nr 19625) är 3.
N1 G00 G41 U500.0 V500.0 T0101 ;
N3 G01 W-300.0 F100 ;
N6 V1000.0 F200 ;
Efter kompensering
N6
N3: Flyttkommando på Z-axeln (ett block)
N1
Fig. 5.4.5 (d)
I programexemplet ovan (Fig. 5.4.5 (d)) när block N1 exekveras, matas även block N3 och N6 in i
buffertminnet. Av blockens relation till varandra får man då den rätta kompenseringen som i Fig. 5.4.5
(d).
Anta sedan att blocket N3 (rörelsekommando på Z-axeln) delas in i N3 och N5.
- 205 -
N1 G00 G41 U500.0 V500.0 T0101 ;

N3 G01 W-250.0 ;
N5 G01 W-50.0 F100 ;
N6 V1000.0 F200 ;
Efter kompensering
Arbetsstycke
N6
N3, N5: Flyttkommando för Z-axeln (två block)
N1
Fig. 5.4.5 (e)
Då kan block upp till N5 läsas vid starten av N1-kompensering i och med att antalet block som ska läsas
är 3, men block N6 kan inte läsas. Som en följd av detta utförs kompenseringen endast på grundval av
informationen i block N1, och en vertikal vektor skapas i slutet av kompenseringsstartblocket. Följden
blir vanligtvis överskärning som visas i Fig. 5.4.5 (e).
I så fall är det möjligt att förhindra överskärning genom att i förväg specificera ett kommando med exakt
samma riktning som matningsriktningen, omedelbart före rörelsen längs Z-axeln efter att verktyget flyttas
längs Z-axeln, med hjälp av regeln ovan.
N1 G00 G41 U500.0 V400.0 T0101 ;
N2 V100.0 ;
N3 W-250.0 ;
N5 G01 W-50.0 F100 ;
N6 V1000.0 F200 ;
Efter kompensering N6
Arbetsstycke
N3, N5 : Flyttkommando för Z-axeln (2 block)

N2
N1
Fig. 5.4.5 (f)
Då block N2 har rörelsekommandot i samma riktning som för block N6, utförs korrekt kompensering.
Alternativt är det möjligt att förhindra överbearbetning på samma sätt genom att specificera en vektor av
typen IJ med samma riktning som matningsriktningen i startblocket, som i N1 G00 G41 U500.0 V500.0
I0 J1 T0101;, efter att verktyget har flyttats längs Z-axeln.
- 206 -
5.4.6 Interferenskontroll
Överskärning kallas för interferens. Interferenskontrollfunktionen kontrollerar i förväg om överskärning
förekommer. Funktionen kan dock inte kontrollera all interferens. Interferenskontrollen utförs även om
ingen överskärning förekommer.
Förklaring
- Villkor när en interferenskontroll är möjlig
För att utföra interferenskontroll är det nödvändigt att läsa minst tre block med verktygsrörelse. Om tre
eller fler block med verktygsrörelse därför inte kan läsas i offsetläget på grund av att block utan
verktygsrörelse, t.ex. oberoende kommandon och paus i hjälpfunktionen, specificeras i följd, kan för
mycket eller för lite bearbetning förekomma på grund av att en interferenskontroll saknas. Anta att antalet
block som ska läsas i offsetläget, vilket bestäms i parameter nr 19625, är N och antalet kommandon i
dessa N-block utan verktygsrörelse som har lästs är M, är det villkor då en interferenskontroll är möjlig
(N - 3) ≥ M.
Om exempelvis det maximala antalet block som ska läsas i offsetläget är 8 är en interferenskontroll
möjlig även om upp till fem block utan verktygsrörelse specificeras. I så fall kan tre närliggande block
kontrolleras avseende interferens men eventuellt efterföljande interferens kan inte upptäckas.
- Metod för interferenskontroll

Det finns två metoder för interferenskontroll, riktningskontroll och cirkulär vinkelkontroll. Bit 1 (CNC)
med parameter nr. 5008 och bit 3 (CNV) med parameter nr. 5008 används för att ange om dessa metoder
ska aktiveras eller inte.
Tabell 5.4.6 (a)

CNV CNC Operation
En interferenskontroll aktiveras och en riktningskontroll samt en cirkulär
0 0
vinkelkontroll kan utföras.
0 1 En interferenskontroll aktiveras och endast en cirkulär vinkelkontroll kan utföras.
1 – En interferenskontroll inaktiveras.
OBS!
Det finns inga inställningar för att enbart utföra en riktningskontroll.
- Interferensreferens <1> (riktningskontroll)

Om vi antar att antalet block som ska läsas under nosradiekompensering är N, utförs en kontroll först på
den kompenseringsvektorgrupp som beräknas i (block 1 - block 2) som ska matas ut vid denna tidpunkt,
och kompenseringsvektorgruppen beräknad i (block N-1 - block N); om de korsar varandra bedöms de
interferera med varandra. Om ingen interferens hittas utförs en kontroll sekventiellt i riktning mot den
kompenseringsvektorgrupp som ska matas ut vid denna tidpunkt enligt följande:
(Block 1 - block 2) och (block N-2 - block N-1)

(Block 1 - block 2) och (block N-3 - block N-2)
:
:
(Block 1 - block 2) och (block 2 - block 3)
Även om ett antal kompenseringsvektorgrupper genereras utförs en kontroll på alla par.

Bedömningsmetoden ser ut på följande sätt: För en kontroll av kompenseringsvektorgruppen i (block 1 -
block 2) och de i (block N-1 - block N) jämförs riktningsvektorn från den specificerade (slutpunkten i
block 1) till (slutpunkten i block N-1) med riktningsvektorn från (den punkt som är resultatet av att den
kompensationsvektor som ska kontrolleras lades till slutet av block 1) till (den punkt som är resultatet av
att den kompenseringsvektor som ska kontrolleras lades till slutet av block N-1), och om riktningen är 90o
- 207 -
eller större eller 270o eller mindre, bedöms de korsa varandra och leda till interferens. Detta kallas för en
riktningskontroll.
Exempel på interferensstandard <1>

(Om slutpunktsvektorn i block 1 skär slutpunktsvektorn i block 7.)
Riktningen skiljer sig
med 180°.
Verktygets
centerbana
Programmerad
kanal
Block 2 Block 7
Block 1 Block 8
Block 3
Block 6
Block 4 Block 5
Fig. 5.4.6 (a)
Exempel på interferensstandard <1>

(Om slutpunktsvektorn i block 1 skär slutpunktsvektorn i block 2.)
Block 1
Riktningarna för
dessa två kanaler
skiljer sig åt (180°).
Block 2
Fig. 5.4.6 (b)
- Interferensreferens <2> (cirkulär vinkelkontroll)

I en kontroll av tre närliggande block, det vill säga en kontroll av den kompenseringsvektorgrupp som
beräknats på (block 1 - block 2) och den kompenseringsvektorgrupp som beräknats på (block 2 - block 3),
om block 2 är cirkulärt, utförs en kontroll på den cirkulära vinkeln mellan start- och slutpunkterna på den
programmerade banan och den cirkulära vinkeln för start- och slutpunkten på efterkompenseringsbanan,
utöver riktningskontroll <1>. Om differensen är 180o eller större bedöms blocken skapa interferens. Detta
kallas för en cirkulär vinkelkontroll.
- 208 -
Exempel på <2> (om block 2 är cirkulärt och startpunkten på efterkompenseringsbågen sammanfaller
med slutpunkten)
Block 3
Block 1
Programmerad
kanal
Block 2
Fig. 5.4.6 (c)
- När man kan anta interferens trots att ingen faktisk interferens förekommer
<1> Fördjupning som är mindre än kutter- och nosradiekompenseringsvärdet
Programmerad
kanal Nosradiecenterkanal
Stoppad
A C
B
Fig. 5.4.6 (d)
Här föreligger ingen faktisk interferens men eftersom riktningen som specificerats i block B är motsatt
banans riktning efter nosradiekompenseringen, stoppas verktyget och ett larm visas.
- 209 -
<2> Fåra som är mindre än kutter- eller nosradiekompenseringsvärdet

Programmerad
kanal Nosradiecenterkanal
Stoppad
A
B C
Fig. 5.4.6 (e)

Precis som i <1> utlöses här ett larm på grund av interferens då riktningen är motsatt i block B.
5.4.6.1 Operation som ska utföras om interferens bedöms föreligga

Förklaring
Den operation som ska utföras om en interferenskontroll bedömer att interferens (på grund av
överskärning) förekommer kan vara en av följande två, beroende på inställningen av bit 5 (CAV) med
parameter nr 19607.
Tabell 5.4.6.1 (a)

CAV Funktion Operation
Ett larmstopp inträffar före exekveringen av det block där
0 Larmfunktion för interferenskontroll
överskärning (interferens) förekommer.
Funktionen kontroll för undvikande Verktygsbanan ändras så att överskärning (interferens) inte
1
av interferens förekommer och behandlingen fortsätter.
5.4.6.2 Larmfunktion för interferenskontroll

Förklaring
- Annan interferens än mellan tre närliggande block
Om slutpunktsvektorn i block 1 och slutpunktsvektorn i block 7 bedöms skapa interferens på det sätt som
visas i Fig. 5.4.6.2 (a), utlöses ett larm innan exekveringen av block 1 så att verktyget stoppar. I detta fall
raderas inte vektorerna.
- 210 -
Stoppad
Nosradiecenter-
kanal
Block 1
Programmerad Block 8
kanal
Block 2 Block 7
Block 3
Block 6
Block 4 Block 5
Fig. 5.4.6.2 (a)
- Interferens mellan tre närliggande block

Om en interferens bedöms förekomma mellan tre närliggande block raderas den vektor som skapar
interferens, och eventuella vektorer som finns inuti den, och en kanal skapas för anslutning av de
återstående vektorerna. I exemplet som visas i Fig. 5.4.6.2 (b), korsas V2 och V5, så att V2 och V5 raderas,
så är V3 och V4, vilka är inuti dem, och V1 ansluts till V6. Operationen under denna tid är linjär
interpolation.
V6
V1
V2
V5
V4
V3
Verktygets
centerbana
Programmerad
kanal
Fig. 5.4.6.2 (b)
Om den sista vektorn fortfarande skapar interferens, efter raderingen av vektorer, eller om det endast
finns en vektor i början och den skapar interferens, utlöses ett larm omedelbart efter starten av det
föregående blocket (slutpunkt för ett enkelblock) och verktyget stoppar. I exemplet som visas i Fig.
5.4.6.2 (c), korsas V2 och V3, men även efter raderingen kommer ett larm utlösas eftersom slutvektorerna
V1 och V4 korsas.
- 211 -
Stoppad
Verktygets
centerbana
Programmerad kanal
V4 V1
V3 V2
Fig. 5.4.6.2 (c)
5.4.6.3 Funktionen kontroll för undvikande av interferens

Översikt
Om ett kommando specificeras som uppfyller det villkor vid vilket larmfunktionen för interferenskontroll
genererar ett larm, undertrycker denna funktion ner genereringen av interferenslarmet men gör att en ny
kompenseringsvektor beräknas som en kanal för att undvika interferens, och därigenom fortsätter
bearbetningen. För kanalen för undvikande av interferens sker otillräcklig bearbetning jämfört med den
programmerade kanalen. Dessutom kan, beroende på den specificerade konturen, ingen kanal för
undvikande av interferens bestämmas eller också kan kanalen för undvikande av interferens bedömas vara
farlig. I så fall inträffar ett larmstopp. Av denna anledning är det inte alltid möjligt att undvika interferens
för alla kommandon.
Förklaring
- Metod för undvikande av interferens
Låt oss se på ett fall där interferens förekommer mellan kompenseringsvektorn mellan (block 1 - block 2)
och kompenseringsvektorn mellan (block N-1 - block N). Riktningsvektorn från slutpunkten i block 1 till
slutpunkten i block N-1 kallas en avståndsvektor. Vid denna tidpunkt bestäms en skärningspunktsvektor
för efterkompensering mellan (block 1 - avståndsvektor) och en skärningspunktsvektor för
efterkompensering mellan (avståndsvektor - block N), och en kanal som ansluter dem skapas.
- 212 -
Efterkompensering av skärningspunktvektor Efterkompensering av skärningspunktvektor

mellan block 1 och luckvektor mellan luckvektor och block 8
Rörelse hos block 7
Kanal vid
efterkompensering Luckvektor
Block 1
Block 8
Block 2
Block 7
Programmerad
kanal
Block 3 Block 6
Block 4 Block 5
I det här fallet sammanfaller slutpunkterna i efterkompenseringen hos block 2 till 6

med slutpunkten hos block 1. Därför kommer block 2 till 6 vara block utan
verktygsrörelse efter kompenseringen.
Fig. 5.4.6.3 (a)
Om skärningspunktsvektorn för efterkompensering för (block 1 - avståndsvektor) och

skärningspunktsvektorn för efterkompensering för (avståndsvektor - block N) skär varandra ytterligare,
utförs raderingen av vektorer först på samma sätt som vid "Interferens mellan tre närliggande block". Om
de sista vektorerna som är kvar fortfarande skär varandra görs en ny beräkning av skärningspunktsvektorn
för efterkompensering i (block 1 - block N).
Kanal vid efterkompensering
Omberäkning
Programmerad
kanal
Block 1 Block 8
Block 1 Block 8
Efterkompen-
Efterkompensering av sering av
Efterkompensering av skärningspunktv
skärningspunktvektor
skärningspunktvektor mellan ektor mellan
mellan block 1 och
luckvektor och block 8 block 1 och
luckvektor
block 8
Block 2 Luckvektor
Block 7 Block 2 Block 7

Block 6

Block 5
I det här fallet sammanfaller slutpunkterna i efterkompenseringen hos

block 2 till 7 med slutpunkten hos block 1. Därför kommer block 2 till
7 vara block utan verktygsrörelse efter kompenseringen.
Fig. 5.4.6.3 (b)
- 213 -
Om nosradiekompenseringsvärdet är större än radien för den specificerade bågen som visas i Fig. 5.4.6.3
(c), och ett kommando specificeras som leder till kompensering när det gäller insidan av bågen, undviks
interferens genom att en beräkning av skärningspunkten utförs med ett bågkommando som antas vara
linjärt. I detta fall ansluts vektorer som undvikits med linjär interpolation.
Kanal vid
efterkompensering
Programmerad kanal
Fig. 5.4.6.3 (c)
- Om det inte finns någon vektor för undvikande av interferens

Om den parallella ficka som visas i Fig. 5.4.6.3 (d) ska bearbetas bedöms slutpunkten i vektorn i block 1
och slutpunkten i vektorn i block 2 skapa interferens och ett försök görs att kalkylera skärningspunkten i
vektorn med kanal för efterkompenseringskanalen för block 1 och 3 som en vektor för undvikande av
interferens. I detta fall utlöses ett larm omedelbart före block 1 och verktyget stoppar.
Stoppad
Programmerad kanal
Block 1
Block 3
Fig. 5.4.6.3 (d)
Om den cirkulära ficka som visas i Fig. 5.4.6.3 (e) ska bearbetas bedöms slutpunktsvektorn i block 1 och
slutpunktsvektorn i block 2 skapa interferens och ett försök görs att beräkna skärningspunktsvektorn i
efterkompenseringsbanan för block 1 och 3 som en vektor för undvikande av interferens.
I detta fall finns det ingen efterkompenseringsskärningspunkt eftersom block 1 och 3 är cirkulära. I detta
fall utlöses ett larm omedelbart före block 1 och verktyget stannar som i det föregående exemplet.
- 214 -
Programmerad Verktygets
kanal centerbana
Stoppad
Block 1
Block 3
Block 2
Fig. 5.4.6.3 (e)
- Om det bedöms vara farligt att undvika interferens

Om den spetsvinklade ficka som visas i Fig. 5.4.6.3 (f) ska bearbetas bedöms slutpunktsvektorn i block 1
och slutpunktsvektorn i block 2 skapa interferens och ett försök görs att beräkna skärningspunktsvektorn i
efterkompenseringskanalen för block 1 och 3 som en vektor för undvikande av interferens. I det här fallet
skiljer sig rörelseriktningen åt från kanalen för efterundvikande åt extremt mycket fån den tidigare
angivna riktningen. Om kanalen efter undvikandet skiljer sig extremt från den för det ursprungliga
kommandot (90° eller större eller 270° eller mindre), bedöms en interferensundvikande operation vara
farlig; ett larm utlöses omedelbart före block 1 och verktyget stoppar.
Efterkompensering av
skärningspunkt hos block 1 och 3
Stoppad
Programmerad
kanal
Block 3
Block 1
Block 2
Fig. 5.4.6.3 (f)
Om en ficka där bottnen är bredare än toppen, som den som visas i Fig. 5.4.6.3 (g), ska bearbetas bedöms
slutpunktsvektorn i block 1 och slutpunktsvektorn i block 2 skapa interferens och ett försök görs att
beräkna, som en vektor för undvikande av interferens, skärningspunktsvektorn i
efterkompenseringskanalen för block 1 och 3. I det här fallet, förhållandet mellan block 1 och 3 bedöms
vara ett yttre, resulterar kanalen för undvikande av interferens i överskärning jämfört med det
ursprungliga kommandot. I ett sådant fall bedöms en interferensundvikande operation vara farlig; ett larm
utlöses omedelbart före block 1 och verktyget stannar.
- 215 -
Stoppad
Verktygets
centerbana
Programmerad
kanal
Block 1 Block 3
Block 2
Efterkompensering av
skärningspunkt hos block 1
och 3
Fig. 5.4.6.3 (g)
- Om det uppstår ytterligare interferens med en vektor för undvikande av

interferens
Om fickan som visas i Fig. 5.4.6.3 (h) ska bearbetas, om antalet block som ska läsas är 3, bedöms
slutpunktsvektorn i block 1 och slutpunktsvektorn i block 2 skapa interferens och ett försök görs att
beräkna skärningspunktsvektorn i efterkompenseringskanalen för block 1 och 3 som en vektor för
undvikande av interferens. I det här fallet korsar emellertid slutpunktsvektorn i block 3 som ska beräknas
härnäst med den tidigare vektorn för undvikande av interferens. Om ytterligare interferens uppstår för
vektorn för undvikande av interferens när den har skapats och matats ut, kommer rörelsen i blocket inte
att utföras; ett larm utlöses omedelbart före blocket och verktyget stoppar.
Skärningspunktvektorerna hos
Verktygets block 3 och 4 korsas vidare.
centerbana
Programmerad Stoppad
kanal
Block 5
Block 4
Block 1
Block 3
Block 2
Fig. 5.4.6.3 (h)
- 216 -
OBS!
1 För "Om det bedöms vara farligt att undvika interferens" och "Om det uppstår
ytterligare interferens med en vektor för undvikande av interferens" är det möjligt
att undertrycka ett larm för att fortsätta bearbetningen genom inställning i bit 6
(NAA) parameter nr 19607 på rätt sätt. För "Om det inte finns någon vektor för
undvikande av interferens" är det dock inte möjligt att undvika ett larm
oberoende av inställningen av denna parameter.
2 Om ett enkelblockstopp uppstår under en operation för undvikande av
interferens, och en operation utförs som skiljer sig från den ursprungliga
rörelsen, till exempel ett manuellt ingrepp, MDI-ingrepp, ändring av kutter- eller
nosradiekompenseringsvärde, utförs beräkningen av skärningspunkten med en
ny kanal. Om en sådan operation utförs kan därför interferens uppstå igen även
om undvikande av interferens har utförts en gång.
5.4.7 Kutter- eller nosradiekompensering för inmatning från MDI

Förklaring
- MDI-drift
Under MDI-drift, det vill säga om ett programkommando specificeras i MDI-funktionen i
återställningstillståndet för att utföra en cykelstart, utförs beräkning av skärningspunkten för
kompensering på samma sätt som i minnesdrift/DNC-drift. Kompensering utförs på samma sätt om ett
underprogram anropas från programminnet på grund av MDI-drift.
Underprogram i programminnet N3
MDI-kommando
O9000 ;
G00 X0 Y0 ; N1 G41 G17 G01 U10.0 V10.0
M98 P9000 ; T0101 ;
M02 ; N2 V15.0 ;
N3 U15.0 ;
N4 V-15.0 ;
N5 U-15.0 ; N2 N4
N6 G40 U-10.0 V-10.0 ;
M99 ;
N1
N5
N6
Fig. 5.4.7 (a)
- MDI-ingrepp
Om ett MDI-ingrepp utförs, det vill säga om ett enkelblockstopp utförs för att komma in i det automatiska
driftstoppstillståndet mitt i minnesdrift, DNC-drift osv., och ett programkommando specificeras i
MDI-läget för att utföra en cykelstart, utför kutterkompenseringen inte någon beräkning av
skärningspunkten för att behålla den sista kompenseringsvektorn före ingreppet.
- 217 -
MEM-läge MDI-ingrepp
(G41) W30.0 ;
N2 U30.0 W10.0 ; U20.0 W20.0 ;
N3 U-30.0 W10.0 ; U-20.0 W20.0 ;
N4 W40.0 ;
Sista kompenseringsvektorn
MDI-ingrepp Tillbakahållen
kompenseringsvektor
N2 N3
N4
Programkommando
Fig. 5.4.7 (b)
- 218 -
5.5 VEKTORINDRAGNING (G38)

I kutter- eller verktygsradiekompenseringen är det möjligt att hålla tillbaka kompenseringsvektorn i
slutpositionen hos det föregående blocket, genom att ange G38 i kompenseringsläget, utan att utföra
beräkning av skärningspunkt.
Format
(I offsetläge)
G38 IP_ ;
IP :Värde angivet för axiell rörelse
Förklaring
- Vektorbevarande
Genom att ange det ovanstående kommandot skapas en vektor i slutpunkten av det block som omedelbart
föregår G38-blocket, vertikalt mot det blocket. I G38-blocket hålls utmatningen av den vertikala vektorn i
det föregående blocket tillbaka. G38 är en engångs-G-kod. Med nästa rörelsekommando utan ett
G38-kommando återskapas kompenseringsvektorn.
Begränsning
- Driftsätt
Ange G38 i antingen G00- eller G01-läget. Om det anges i läget G02 eller G03 (cirkulär interpolation),
kan ett radialfel inträffa vid start- och slutpunkterna.
- Uppstart/avbryt
I uppstart/avbryt sker manövern enligt beskrivning i underkapitel 5.4.2 och 5.4.4. Därmed kan inte G38
anges i följande block.
1) Uppstartskommando (G41 eller G42) för block
2) Avbryt kommando (G40 för block
3) Block som omedelbart föregår avbryt-kommandot (G40) för block
Exempel
:
: (i offsetläge)
N1 G38 X0.0 Z10.0 ;
N2 G38 X5.0 Z15.0 ; X-axel
N3 G38 X0.0 Z10.0 ;
N4 Z20.0 ;
:
:
Z-axel
Block N2 Offsetvektor
Block N1
Nosradiecenterkanal
Programkommando
(15.0, 5.0)
(10.0, 0.0) Block N3
Fig. 5.5 (a)
- 219 -
5.6 CIRKULÄR HÖRNINTERPOLATION (G39)

Genom att specificera G39 i offsetläget under kutter- eller nosradiekompensering kan cirkulär
hörninterpolation utföras. Radien för cirkulär hörninterpolation är lika med kompenseringsvärdet.
Format
I offsetläge
G39 ;
eller
I_J_
G39 I_K_ ;
J_K_
Förklaring
- Cirkulär hörninterpolation
Med kommandot ovan kan man utföra cirkulär hörninterpolation där radien är densamma som
kompenseringsvärdet. G41 eller G42 före kommandot avgör om bågen är riktad medurs eller moturs. G39
är en engångs-G-kod.
- G39 utan I, J eller K

När G39 är programmerat formas bågen vid hörnet så att vektorn vid bågens slutpunkt är vinkelrät mot
nästa blocks startpunkt.
- G39 med I, J och K

När G39 specificeras med I, J och K formas bågen i hörnet så att vektorn i bågens slutpunkt blir vinkelrät
mot vektorn definierad av I-, J- och K-värdena.
Begränsning
- Rörelsekommando
I ett block med G39 kan inget rörelsekommando specificeras. Annars utlöses ett larm.
- Innerhörn
I ett innerhörnblock kan G39 inte specificeras. Annars kommer överskärning att ske.
- Hörnbågshastighet
Om ett hörn specificeras med G39 i G00-läget kommer hörnbågens blockhastighet att vara den som
specificerades tidigare med F-kommandot.
- 220 -
Exempel
- G39 utan I, J eller K
:
: (I offsetläge)
N1 Z10.0 ; X-axel
N2 G39 ;
N3 X-10.0 ;
:
: Z-axel
Offsetvektor
Block N1
Block N2 (hörnbåge)
(10.0, 0.0) Block N3
Programmerad kanal
Nosradiecenterkanal
(10.0, -10.0)
Fig. 5.6 (a)
- G39 med I, J och K

:
: (I offsetläge)
N1 Z10.0 ; X-axel
N2 G39 I-1.0 K2.0 ;
N3 X-10.0 Z20.0 ;
:
:
Z-axel
Block N2 (hörnbåge)
Block N1
Offsetvektor
Block N3
Programmerad
(10.0, 0.0) kanal
(I=-1.0, K=2.0)
Nosradiecenterkanal
(20.0, -10.0)
Fig. 5.6 (b)
- 221 -
5.7 UTVIDGAT VERKTYGSURVAL

Översikt
I maskiner med svarvsystem byts verktygen huvudsakligen med följande två metoder:
(1) Med revolver som håller flera verktyg ändras verktygen genom att vrida på revolvern
(T-kommando).
(2) Med en automatiskt verktygsbytare (ATC) byts verktygen med hjälp av kommandon för både
behållarindexering (T-kommando) och verktygsbyte (som M06).
För att stödja metoden för verktygsbyte som förklaras i (2) ovan, gäller följande urvalsspecifikationer för
verktyg för denna funktion:
<1> Verktygskompensering via ett T-kommando är inaktiverat. Det innebär att T-kommandot enbart
utför stödfunktioner.
<2> Verktygskompensering aktiveras med hjälp av en G-kod istället för T-kommandot. I det här fallet
aktiveras följande typer av verktygskompensering:
• Verktygskompensering (kompensering likvärdig den från ett T-kommando vid roterande
revolvertyp)
Format
M06 T_ ; Byt verktyg
:
Gxx D_ ; Start verktygskompensering
:
:
G49 ; Avbryt verktygskompensering
Gxx : Typ av verktygskompensering

G43.7 : Verktygsoffset
D_ : Verktygskompenseringsnummer
Förklaring
- Att välja metod för verktygsbyte
Bit 3 (TCT) med parameter nr. 5040 väljer en metod för verktygsbyte.
Detta ändrar sättet för att ange verktygskompensering.
Den här parameterns inställning har inflytande över följande område (Tabell 5.7 (a)):
Tabell 5.7 (a)

Bit 3 (TCT) i parameter nr 5040 = 0 Bit 3 (TCT) i parameter nr 5040 = 1
(revolvertyp) (ATC-typ)
Stödfunktion (verktygsbyte) och Endast stödfunktion
Verkställande av T-kommando
verktygskompensering (verktygsindexering)
Verktygskompensering Anges med T-kod Anges med G43.7 D_
Kompenseringsnr. för
Anges med T-kod Anges med D-kod
verktygskompensering
Kompenseringsnr. på
Anges med T-kod Anges med D-kod
nosradiekompensering
Kommando som G43 Inaktiverad (alarm) Aktiverad
Kompenseringsnr. för G43,
- Anges med D-kod
m.m.
- 222 -
- Manöver med T-kommando

(1) När bit 3 (TCT) med parameter nr. 5040 är 0
T-kommandot utför en stödfunktion och en verktygskompensering.
Kodsignalen som utfärdas till maskinen är T-kommandovärdet förutom de sista 1 till 3 sifforna.
Anta exempelvis att följande kommando utfärdas när 2 är inställt i parameter nr. 5028 (antalet siffror
som utgör kompenseringsnumret i T-kodskommandot):
T0313;
T-kodsignalen som skickats till maskinen indikerar 03.
Numret för verktygskompensering som indikeras av de lägsta två siffrorna är 13.
(2) När bit 3 (TCT med parameter nr. 5040 är 1

T-kommandot utför bara en stödfunktion.
I det här fallet är kodsignalen som utfärdas till maskinen T-kommandovärdet.
Anta till exempel att följande anges:
T0313;
T-kodsignalen som skickas till maskinen är 0313. T-kodsignalen påverkas inte av inställningen av
parameter nr. 5028 (antalet siffror som utför kompenseringsnumret i T-kodskommandot).
Verktygskompenseringsnumret påverkas inte av det här kommandot.
- Verktygsoffset
(1) När bit 3 (TCT) i parameter nr.5040 är 0
T-kommandot utför verktygskompensering.
(2) När bit 3 (TCT) i parameter nr. 5040 är 1

T-kommandot utför inte verktygskompensering.
För att få verktygskompensering ska G43.7 D_ anges.
Verktygskompensering utförs på samma sätt som med T-kommandot när bit 3 med parameter nr.
5040 är 0.
- Kompenseringsnummer för verktygskompensering

(1) När bit 3 (TCT) i parameter nr 5040 är 0
De lägsta 1 till 3 siffrorna i T-kommandot används. Antalet siffror ställs in i parameter nr. 5028.
Om kompensering av verktygsgeometri/förslitning aktiveras (bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 är 0),
kan också kompensering av verktygsgeometri/förslitning tilldelas olika kompensingsvärden genom
att bit 1 (LGN) i parameter nr 5002 ställs in.
För detaljer, se beskrivning av verktygsvalfunktionen i operatörshandboken (gemensam för
svarvsystem/fleroperationsmaskiner).

Förutom att ett kompenseringsnummer anges med ett D-kommando utförs samma manöver som (1)
ovan.
- Kompenseringsnummer för verktygsradiekompensering

Samma som för verktygskompenseringen som beskrivs ovan.
- Specifikation av G43, m.m.

G-koder i grupp 23 såsom G43 kan inte anges.
Om en sådan G-kod anges blir följden alarm PS0366.
- 223 -
(2) När bit 3 (TCT) i parameter nr 5040 är 1

G-koder i grupp 23 såsom G43 kan anges. Följande G-koder kan anges:
G43.7: Verktygskompensering
Ange ett kompenseringsnummer med D_. D-koden anges på samma vis som för
verktygskompensering och verktygsradiekompensering.
Omvänd betydelse kan ställas in för G43/G44 och G43.7 genom att ställa in bit 4 (TLG) i parameter
nr. 5040.
- Verktygskompenseringsminne
Som med kompenseringsvärdet som används av funktionerna i listan nedan, används enbart det värde
som ställts in i Z på minnesskärmen för verktygskompensering. Värden såsom de värden som ställs in för
X, R och Y-axelns kompenseringar ignoreras.
Som med kompenseringsvärdet som används i följande funktion, används värderna som ställs in för X, Z
och Y-axelns kompenseringar på minnesskärmen för verktygskompensering:
G43.7: Verktygsoffset
Begränsning
- Fast multipelrepetercykel
När en fast multirepetercykel utförs med bit 3 (TCT) i parameter nr. 5040 inställd till 1, ska följande
observeras:
VAR FÖRSIKTIG
1 När ett G71- till G76-kommando anges i serie 10/11 programformat anges ett
värde såsom skärdjupet med en D-kod. I det här fallet antas ett D-kommando
efter G71 till G76 vara skärdjupet. Anta till exempel att kommandot som visas
nedan anges. I det här fallet antas D-kommandot <1> vara
verktygskompenseringsnumret, och D-kommandot <2> antas vara skärdjupet.
Exempel:
D10 G71 P_Q_ U_ W_ D7000 F_ S_;
<1> <2>
2 I genomförandet av G71 till G73 ignoreras en angiven G-kod såsom G43 och ett
D-kommando i blocken för finbearbetning av kontur (andelen som omges av
nummersekvensen anges med P_ och Q_), och kompenseringsvärdet som ställs
in när G71- till G73-blocket anges blir giltigt.
- Modifiera inställningen av bit 3 (TCT) med parameter nr. 5040
VARNING
Innan inställningen av den här parametern modifieras ska du se till att
kompenseringen har avbrutits. Om inställningen modifieras med
kompenseringen igång, kan kompenseringsmanövern utföras felaktigt därefter,
eller så kan alarm PS0368 utfärdas.
- 224 -
5.8 AUTOMATISKT VERKTYGSOFFSET (G36, G37)

När ett verktyg flyttas till mätpositionen med ett kommando som skickas till CNC-enheten, mäter
CNC-enheten automatiskt differensen mellan det aktuella koordinatvärdet och koordinatvärdet för den
programmerade mätpositionen och använder detta värde som offsetvärdet för verktyget. När verktyget
redan har förskjutits flyttas det till mätpositionen med detta offsetvärde. Om CNC-systemet bedömer att
ytterligare offset behövs, efter att ha räknat ut differensen mellan koordinatvärdet för mätpunkten och det
kommenderade koordinatvärdet, förskjuts det aktuella offsetvärdet ytterligare.
För närmare detaljer, se handböckerna från maskintillverkaren.
OBS!
När bit 7 (IGA) i parameter nr 6240 är 0 kan denna funktion användas.
Format
Txx ; Anger ett offsetnummer förverktygslägeskompensering.
G36 X_ ; eller G37 Z_ ;
Automatiskt verktygsoffset. Absolut programmering.
G36 och G37 är endast giltiga i det block i vilka de är specificerade.
Förklaring
- Koordinatsystem
Innan verktyget flyttas till en position för mätning måste koordinatsystemet ställas in. (Arbetsstyckets
koordinatsystem för programmering används i normala fall.)
- Rörelse till mätposition

En rörelse till en mätpunkt utförs genom specificering i MDI- eller MEM-läget enligt följande:
G36 Xxa ; or G37 Zza ;
(Om bit 7 (Y03) i parameter nr 5004 är inställd på 1, G37.1 Xxa ; eller G37.2 Zza ;)
I detta fall ska mätpositionen vara xa eller za (absolut programmering).
Med detta kommando flyttas verktyget med snabbtransporthastighet mot mätpositionen för att sedan
halvvägs fortsätta med reducerad hastighet, tills det kommer en signal från mätenheten som säger att det
nått fram till mätpositionen.
När verktygsnosen når mätpositionen skickar mätenheten en signal om att mätpositionen har uppnåtts till
CNC-systemet som stoppar verktyget.
- Offset
Det aktuella verktygsoffsetvärdet förskjuts med differensen mellan koordinatvärdet (α eller β) när
verktyget har nått mätpositionen och värdet xa eller za specificerat i G36Xxa eller G37Zza.
Offsetvärde x = aktuellt offsetvärde x+(α-xa)
Offsetvärde z = aktuellt offsetvärde z+(β-za)
xa : Programmerad mätposition på X-axeln
za : Programmerad mätposition på Z-axeln
Dessa offsetvärden kan även ändras på MDI-tangentbordet.
- Matningshastighet mot mätningspositionen och larm

Verktyget går med snabbtransporthastighet från startpunkten till den mätposition som beräknats med xa
eller za i G36 eller G37 genom område A. Därefter stannar verktyget vid punkt T (xa-γ eller za-γ) och går
sedan med den mäthastighet som ställts in med parameter nr 6241 genom område B, C och D. Om
signalen "mätpositionen uppnådd" avges under rörelsen genom område B utlöses ett larm. Om signalen
inte avges före punkt V, och verktyget stannar vid punkt V, utlöses larm PS0080.
- 225 -
Förutsedd mätningsposition
FR FP
U V
X, Z
A B C D
S (xs, zs) T
ε ε
Start-
position γ
|xa-xs|. |za-zs|
U (xa, za)
FR : Snabbtransporthastighet
FP : Matarhastighet på mätning (inställd med parameter (nr. 6241)
γ : Parameter nr..6251, nr.6252
ε : Parameter nr.6254, nr.6255
Fig. 5.8 (a) Matarhastighet och alarm
- G-kod
Om bit 3 (G36 med parameter nr. 3405 har ställts in till 1, används G37.1 och G37.2 som G-koderna för
automatisk verktygskompensering för respektive X- och Z-axlar.
Exempel
Verktygsnummer T01
50
300
Mätningsposition
Programmerad nollpunkt för X-axeln
380
Mätningsposition för Z-axeln
100
800
Offsetvärde Offsetvärde
(Före mätning) (FEfter mätning)
X 100.0 98.0
Z 0 4.0
Fig. 5.8 (b)
G50 X760.0 Z1100.0 ; Programmering av absolut nollpunkt (koordinatsysteminställning)

S01 M03 T0101 ; Specificerar verktyg T1, offsetnummer 1 och spindelvarv
G36 X200.0 ; Går till X-axelmätpositionen.
När verktyget har nått mätpositionen vid X198.0; eftersom den rätta
mätpositionen är 200.0 mm ändras offsetvärdet med 198.0-200.0 = -2.0 mm.
G00 X204.0 ; Går tillbaka en bit längs X-axeln.
G37 Z800.0 ; Går till Z-axelmätpositionen.
När verktyget har nått mätpositionen vid Z804.0; eftersom den rätta
mätpositionen är 800.0mm ändras offsetvärdet med 804.0-800.0 = 4.0 mm.
T0101; Det nya offsetvärdet blir giltigt nästa gång en T-kod specificeras.
- 226 -
VARNING
1 Mäthastighet (Fp), γ, och ε ställs in som parametrar (Fp: Nr.6241, γ: Nr.6251, ε:
Nr 6254) av verktygsmaskintillverkaren. ε måste vara positivt så att γ>ε.
2 Avbryt nosradiekompenseringen innan G36, G37.
3 En fördröjning eller variation i detekteringen av mätpositionens ankomstsignal är
0 till 2 ms på CNC-sidan exklusive PMC-sidan. Därför är mätfelet summan av 2
ms och en fördröjning eller variation (inklusive en fördröjning eller variation på
mottagarsidan) av spridningen av signalen för ankomst till mätpositionen på
PMC-sidan, multiplicerat med matningshastigheten som ställts in i parameter nr
6241.
4 En fördröjning eller variation i tiden efter detektering av signalen för ankomst till
mätpositionen fram till ett matningsstopp är 0 till 8 ms. För att beräkna värdet för
förbikörning ska en fördröjning av acceleration/inbromsning, servofördröjning
och, fördröjning på PMC-sidan övervägas.
5 När en manuell rörelse infogas i en rörelse med mäthastighet, går verktyget
tillbaka till positionen före den infogade manuella rörelsen för omstart.
6 När nosradiekompensering är aktiverad (bit 7 (NCR) i parameter nr 8136 är
inställd till 0), bestäms verktygsoffsetvärdet med hänsyn till värdet R för
verktygets nosradie. Kontrollera att du har ställt in rätt nosradievärde.
(Villkor när nosradiekompensering övervägs)
För X-axeln (första axeln av de tre grundaxlarna): TIP=0/5/7
För Z-axeln (tredje axeln av de tre grundaxlarna): TIP=0/6/8
För Y-axeln (andra axeln av de tre grundaxlarna): TIP=0
A
verktygsnosradievärdet
Rörelse med hänsyn
Faktisk rörelse
B
Värde för
till
verktygsnosradie
C Mätningsposition
I verkligheten förflyttar sig verktyget från punkt A till punkt B, men

verktygsoffsetvärdet bestäms utifrån antagandet att verktyget flyttar till punkt C
med hänsyn till nosradievärdet.
OBS!
1 Om ingen T-kod finns före G36 eller G37 utlöses larm PS0081 "G37 EJ TILLD.
OFFSET-NR".
2 När en T-kod specificeras i samma block som G36 eller G37 utlöses larm
PS0082 "G37 ANGAVS MED T KODE".
- 227 -
6. MINNESOPERATION MED
serie 10/11-FORMAT PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
6 MINNESOPERATION MED serie

10/11-FORMAT
Genom inställning av den inställningsrelaterade parametern (bit 1 i parameter nr 0001) kan ett program
som skapats i serie 10/11-format registreras i minnet för minnesdrift. Minnesoperation och registrering till
minnet är möjligt dels i funktioner som använder samma programformat som serie 10/11 dels i följande
funktioner med annat programformat:
• Anrop av underprogram
• Fast cykel
• Fast multirepetercykel
• Fast cykel för borrning
Denna funktion är valfri.
OBS!
1 Minnesoperation och registrering till minnet är endast möjligt för de funktioner
som finns i serie 0i.
2 Ändra inte inställningen av den här parametern (bit 1 i parameter nr 0001) under
minnesdriften. Ändra inställningen av den här parametern i återställningsläget.
Kapitel 6, "MINNESOPERATION MED serie 10/11-FORMAT", består av följande avsnitt:
6.1 ADRESSER OCH SPECIFICERBART OMRÅDE FÖR SERIE 10/11-PROGRAMFORMAT ....228

6.2 ANROP AV UNDERPROGRAM ....................................................................................................228
6.3 FAST CYKEL...................................................................................................................................229
6.4 FAST MULTIREPETERCYKEL.....................................................................................................246
6.5 FAST CYKEL FÖR BORRNING ....................................................................................................280
6.1 ADRESSER OCH SPECIFICERBARA VÄRDEOMRÅDEN

FÖR serie 10/11-PROGRAMFORMAT
Vissa adresser som inte kan användas för serie 0i kan användas i serie 10/11-programformatet. Det
specificerbara värdeintervallet för serie-10/11 programformat är principiellt samma som för serie 0i.
Adresserna med ett annat specificerbart värdeintervall beskrivs nedan. Om ett värde som ligger utanför
det specificerade intervallet specificeras, utlöses ett larm.
6.2 ANROP AV UNDERPROGRAM

Format
M98 Pxxxx Lyyyy ;
P : Underprogramnummer
L : Repeterfrekvens
Förklaring
- Adress
Adress L kan inte användas i serie-30i programformat men kan användas i serie-10/11 format.
- 228 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING
serie 10/11-FORMAT
(När kundmakrot är aktiverat (bit 6 (NCV) i parameter nr 8135 är 0), kan adressen L användas oberoende
av om formatet är serie 10/11 eller inte.)
- Underprogramnummer
Det specificerbara värdeintervallet är det samma som för serie-0i (1 till 9999).
Om ett värde med mer än fem siffror specificeras, amtas de sista fyra siffrorna vara
underprogramnumret.
- Repeterfrekvens
Repeterfrekvensen L som kan specificeras i intervallet 1 till 9999. Om ingen repeterfrekvens anges gäller
värdet 1.
6.3 FAST CYKEL

Förklaring
Det finns tre fasta cykler: fast cykel för ytter-/innerdiameterbearbetning (G90), fast cykel för
gängskärning (G92) och fast cykel för ändplanssvarvning (G94).
OBS!
2 En fast cykel kan utföras på vilket plan som helst (inklusive parallella axlar för
plandefinition). När G-kodsystem A används kan dock inte U, V och W ställas in
som parallella axlar.
3 Längdriktningen innebär den första axelns riktning i planet på följande sätt:
ZX-plan: Z-axelriktning
YZ-plan: Y-axelriktning
XY-plan: X-axelriktning
4 Ändplanets riktning innebär den andra axelns riktning i planet på följande sätt:
ZX-plan: X-axelriktning
YZ-plan: Z-axelriktning
XY-plan: Y-axelriktning
6.3.1 Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90)

Med denna cykel utförs rak eller konisk skärning i längdriktningen.
6.3.1.1 Rak skärcykel

Format
G90X(U)_Z(W)_F_;
U_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.1.1 (a)) i
längdriktningen
- 229 -
X-axel (R) ....Snabbtransport

Z W
4(R)
A
3(F) 2(F) 1(R) U/2
A’
X/2
Z-axel
Fig. 6.3.1.1 (a) Rak skärcykel
Förklaring
- Operationer
En rak skärcykel utför fyra operationer:
Z-koordinat för ZX-planet) med skärmatning. (Verktyget flyttas till skärningsslutpunkten (A') i
längdriktningen.)
OBS!
cykelstartknappen.
- Avbryta läget
- 230 -
serie 10/11-FORMAT

Format
ZpXp-plan
G90 X(U)_ Z(W)_ I_ F_ ;
YpZp-plan
G90 Y(V)_ Z(W)_ K_ F_ ;
XpYp-plan
G90 X(U)_ Y(V)_ J_ F_ ;
X_,Y_,Z_ : Koordinater för skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.1.2 (a)) i
längdriktningen
U_,V_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.1.2 (a)) i
längdriktningen
I_,J_,K_ : Konvärde (I i figuren nedan)
X-axel
(R)....Snabbtransport
4(R)
A
3(F)
U /2 1(R )
A’
2(F )
X/2 I
W
Z
Z-axel
Förklaring
Adress I, J eller K för specificering av en kon varierar beroende på valt plan.
tecken (adress I, J eller K). För cykeln i figuren ovan har ett minustecken lagts till konvärdet.
OBS!
Inkrementsystemet för adress I, J eller K för specificering av en kona beror på
referensaxelns inkrementsystem. Specificera ett radievärde vid I, J eller K.
- Operationer
En cykel för konisk skärning utför samma fyra operationer som en cykel för rak skärning.
med snabbtransport.
Operation 2, 3 och 4 efter operation 1 är samma som vid en cykel för rak skärning.
- 231 -
OBS!
cykelstartknappen.

Verktygsbanan bestäms i enlighet med förhållandet mellan tecknet för konvärdet (adress I, J eller K) och
6.3.1.2 (a).
Tabell 6.3.1.2 (a)

1. U < 0, W < 0, I < 0 2. U > 0, W < 0, I > 0
X X
Z W
Z
4(R)
2(F)
I
U/2 3(F) 1(R)
X U/2 3(F) 1(R)

I
X 2(F)
W 4(R)
3. U < 0, W < 0, I > 0 4. U > 0, W < 0, I < 0

vid |I|≤|U/2| vid |I|≤|U/2|
X X
Z Z W
4(R)
1(R) I
2(F)
U/2 X U/2 3(F)
3(F)
2(F) 1(R)
I
4(R)
X W
- Avbryta läget
6.3.2 Gängskärningscykel (G92)

6.3.2.1 Rak gängningscykel
Format
G92 X(U)_Z(W)_F_Q_;
U_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.2.1 (a)) i
längdriktningen
- 232 -
serie 10/11-FORMAT
X-axel
Z W
4(R) A
3(R) U/2
2(F) 1(R)
A’
X/2
Z-axel
(R) ....Snabbtransport
Cirka (Den avfasade vinkeln i vänster figur är 45

45° grader eller mindre på grund av fördröjningen
i servosystemet.)
r

Fig. 6.3.2.1 (a) Rak gängningscykel
Förklaring
- Operationer
En rak gängningscykel utför fyra operationer:
Z-koordinat för ZX-planet) med skärmatning. Nu utförs gängfasning.
ZX-planet) med snabbtransport. (Återgång efter fasning)
VAR FÖRSIKTIG
G32.
Ett stopp med matningsstopp går dock till på följande sätt: Stopp efter
OBS!
cykelstartknappen.
- Avbryta läget
- Acceleration/inbromsning för gängskärning efter interpolation

Acceleration/inbromsning för gängskärning efter interpolation är acceleration/inbromsning av typen
- 233 -

- Gängfasning
Gängfasning kan utföras. Gängfasning startar med en signal från maskinen. Fasningsavståndet r
specificeras i området 0.1L till 12.7L i 0.1L inkrement med parameter nr 5130. (I ovanstående uttryck
är L stigningen.)
OBS!
används i denna cykel och gängskärningscykel med G76.

I Tabell 6.3.2.1 (a) listas matningshastighet, typ av acceleration/inbromsning efter interpolation och
Tabell 6.3.2.1 (a)

Beskrivning
0 Annat än 0
0 0
1 är 0), och and att typen av acceleration/inbromsning efter interpolation för
OBS!
1401.
Adress Q kan användas för att förskjuta gängningsstartvinkeln.
Startvinkelns (Q) inkrement är 0,001 grader och det giltiga inställningsområdet är 0 till 360 grader. Ingen
decimalpunkt kan specificeras.
- 234 -
serie 10/11-FORMAT

När matningsstopp aktiveras under gängskärning (operation 2), dras verktyget omedelbart tillbaka med
fasning och återgår till startpunkten på den andra axeln (X-axeln) och sedan den första axeln (Z-axeln) i
planet.
Z-axel Startpunkt
Snabbtransport
Skärmatning
Matarstoppet tas i bruk här.
Den fasade vinkeln är samma som vid slutpunkten.
VAR FÖRSIKTIG
Något annat matningsstopp kan inte utföras under återgång.
6.3.2.2 Konisk gängningscykel

Format
ZpXp-plan
G92 X(U)_ Z(W)_ I_ F_ Q_ ;
YpZp-plan
G92 Y(V)_ Z(W)_ K_ F_ Q_ ;
XpYp-plan
G92 X(U)_ Y(V)_ J_ F_ Q_ ;
X_,Y_,Z_ : Koordinater för skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.2.2 (a)) i
längdriktningen
U_,V_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.2.2 (a)) i
längdriktningen
I_,J_,K : Konvärde (I i figuren nedan)
- 235 -
X-axel
Z W
4(R) A
U/2 (R) ... Snabbtransport
A’ 3(R) 1(R)
2(F)
I
X/2
Z-axel
(Den avfasade vinkeln i vänster figur är

Cirka 45° 45 grader eller mindre på grund av
fördröjningen i servosystemet.)
Fig. 6.3.2.2 (a) Konisk gängningscykel
Förklaring
OBS!
- Operationer
En cykel för konisk gängning utför samma fyra operationer som en cykel för rak gängning.
med snabbtransport.
Operation 2, 3 och 4 efter operation 1 är samma som vid en cykel för rak gängning.
VAR FÖRSIKTIG
G32.
Ett stopp med matningsstopp går dock till på följande sätt: Stopp efter
- 236 -
serie 10/11-FORMAT
OBS!
cykelstartknappen.

6.3.2.2 (a).
Tabell 6.3.2.2 (a)

1. U < 0, W < 0, I < 0 2. U > 0, W < 0, I > 0
X X
Z W
Z
4(R)
2(F)
I
U/2 3(F) 1(R)
X U/2 3(F) 1(R)

I
X 2(F)
W 4(R)
3. U < 0, W < 0, I > 0 4. U > 0, W < 0, I < 0

vid |I|≤|U/2| vid |I|≤|U/2|
X X
Z Z W
4(R)
1(R) I
2(F)
U/2 X U/2 3(F)
3(F)
2(F) 1(R)
I
4(R)
W
X
- Avbryta läget
- Acceleration/inbromsning för gängskärning efter interpolation

- Gängfasning
- Gängskärningscykelåtergång
Se sidorna där en rak gängskärningscykel förklaras.
- 237 -
6.3.3 Cykel för ändplanssvarvning (G94)
6.3.3.1 Planskärningscykel
Format
G94 X(U)_Z(W)_F_;
som ändplanet
U_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.3.1 (a)) i samma
riktning som ändplanet
X-axel
1 (R )
A (R) ... Snabbtransport
2 ( F) 4 ( R)
U /2
A’ 3 (F )
X /2 W Z-axel
Fig. 6.3.3.1 (a) Ändskärcykel
Förklaring
- Operationer
En planskärningscykel utför fyra operationer:
(1) Operation 1 flyttar verktyget från startpunkten (A) till den första axelns specificerade koordinat i
planet (specificerad Z-koordinat för ZX-planet) med snabbtransport.
(2) Operation 2 flyttar verktyget till den andra axelns specificerade koordinat i planet (specificerad
X-koordinat för ZX-planet) med skärmatning. (Verktyget flyttas till skärningsslutpunkten (A') i
ändplanets riktning.)
OBS!
cykelstartknappen.
- Avbryta läget
- 238 -
serie 10/11-FORMAT

Format
ZpXp-plan
G94 X(U)_ Z(W)_ K _ F_ ;
YpZp-plan
G94 Y(V)_ Z(W)_ J _ F_ ;
XpYp-plan
G94 X(U)_ Y(V)_ I _ F_ ;
X_,Y_,Z_ : Koordinater för skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.3.2 (a)) i samma
U_,V_,W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt A' i Fig. 6.3.3.2 (a)) i samma
I_,J_,K_ : Konvärde (R i Fig. 6.3.3.2 (a))
X-axel
1(R)
A
2(F) 4(R) (R).... Snabbtransport

U/2
A’ 3(F)
X/2 K W
Z-axel
Z
Förklaring
En konas kontur bestäms av koordinaterna för skärningsslutpunkten (A') i ändplanet och konvärdets
OBS!
- Operationer
En cykel för konisk skärning utför samma fyra operationer som en planskärningscykel.
konvärdet för den första axelns specificerade koordinat i planet (specificerad Z-koordinat för ZX-planet)
med snabbtransport.
Operation 2, 3 och 4 efter operation 1 är samma som vid en planskärningscykel.
- 239 -
OBS!
cykelstartknappen.

6.3.3.2 (a).
Tabell 6.3.3.2 (a)

1. U < 0, W < 0, K < 0 2. U > 0, W < 0, K > 0
X X Z
1(R)
Z K W
Z
3(F)
U/2 2(F) 4(R)
U/2 2(F) 4(R)
3(F)
1(R)
K W
Z
3. U < 0, W < 0, K > 0 4. U > 0, W < 0, K < 0

vid |K|≤|W| vid |K|≤|W|
X X W
K
Z Z
3(F)
1(R)
2(F) 4(R)
U/2 4(R) U/2
2(F)
1(R)
3(F)
Z Z K
W
- Avbryta läget
- 240 -
serie 10/11-FORMAT
6.3.4 Hur man använder fasta cykler

En lämplig fast cykel väljs beroende dels på konturen på materialet, dels på konturen på produkten.
- Rak skärcykel (G90)

Materialform
Produktform
- Konisk skärcykel (G90)

Materialform
Produktform
- Planskärningscykel (G94)
Materialform
Produktform
- 241 -
- Konisk planskärningscykel (G94)
Materialform
Produktform
6.3.5 Fast cykel och nosradiekompensering

Vid tillämpning av nosradiekompensering ser verktygsnosens centerbana och offsetriktning ut på det sätt
som visas nedan. Vid en cykels startpunkt avbryts offsetvektorn. Offsetstart utförs för rörelsen från
cykelns startpunkt. Offsetvektorn avbryts tillfälligt igen vid återgången till cykelstartpunkten och offset
tillämpas igen i enlighet med nästa rörelsekommando. Offsetriktningen bestäms beroende på skärmönstret,
oavsett G41- eller G42-läget.
Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90)

Nosradiecenterkanal
0
Hel verktygsnos
8 3
4
5 7
1 6 2
Hel verktygsnos
Hel
verktygsnos
Programmerad kanal
Ändplanskärningscykel (G94)
Hel verktygsnos 8
4 3
5 7
1 2
6
Hel verktygsnos Hel

verktygsnos
Programmerad kanal
- 242 -
serie 10/11-FORMAT
Gängskärningscykel (G92)
Skillnaderna mellan serie 0i-F och serie 0i-C

OBS!
Serie 0i-F är den samma som serie 0i-C i offsetriktningen, men skiljer sig från
serierna beträffande banan för verktygsnosradiens centrum.
- För serie 0i-F
Cykeloperationer för en fast cykel ersätts med G00 eller G01. I det första
blocket för förflyttning av verktyget till startpunkten utförs uppstart. I det sista
blocket för återgång av verktyget till startpunkten avbryts offset.
- För serie 0i-C
Denna serie skiljer sig från serie 0i-F när det gäller operationer i det block för
förflyttning av verktyget från startpunkten och det sista blocket för att
returnera verktyget till startpunkten. För mer information se "Serie 0i-C
Operatörshandbok.."
Hur kompensering tillämpas på serie 0i-C

G90 G94
Nosradiecenterkanal Nosradiecenterkanal
4,8,3 0 4,8,3 0
8 8
5,0,7 3 5,0,7 4 3
4
5 7 5 7
2 1 2
1,6,2 1 1,6,2 6
6 Hel verktygsnos
Hel verktygsnos
4,5,1 8,0,6 4,5,1 8,0,6
3,7,2 3,7,2
6.3.6 Restriktioner på fasta cykler

Begränsning
- Modal
Eftersom dataobjekten X (U), Z (W) och R i en fast cykel är modala värden som är gemensamma för G90,
G92 och G94. Av denna anledning är det tidigare specificerade värdet verksamt om ett nytt X- (U), Z-
(W) eller R-värde inte specificeras.
När rörelseavståndet längs Z-axeln inte varierar på det sätt som visas i programexemplet nedan kan
således en fast cykel upprepas endast genom specificering av rörelseavståndet längs X-axeln.
- 243 -
Exempel
X-axel
66
4
8
12
16
Arbetsstycke
Cykeln i ovanstående bild utförs med följande program:

N030 G90 U-8.0 W-66.0 F0.4;
N031 U-16.0;
N032 U-24.0;
N033 U-32.0;
De modala värden som är gemensamma för fasta cykler raderas när en annan engångs-G-kod än G04
specificeras.
Eftersom det fasta cykelläget inte avbryts genom specificering av en engångs-G-kod kan en fast cykel
utföras igen genom specificering av modala värden. Om inga modala värden specificeras utförs inga
cykeloperationer.
När G04 specificeras exekveras G04 och ingen fast cykel utförs.
- Block där inget rörelsekommando specificeras

I ett block där inget rörelsekommando specificeras i det fasta cykelläget utförs även en fast cykel.
Exempelvis ett block som endast innehåller EOB eller ett block där ingen av M-, S- och T-koderna
specificeras är ett block av denna typ. När en M-, S- eller T-kod specificeras i det fasta cykelläget
exekveras motsvarande M-, S- eller T-funktion tillsammans med den fasta cykeln. Om detta inte är
lämpligt ska en annan G-kod i grupp 01 (G00 eller G01) än G90, G92 eller G94 specificeras för att
avbryta det fasta cykelläget och en M-, S- eller T-kod specificeras som i programexemplet nedan. När
motsvarande M-, S- eller T-funktion har exekverats ska den fasta cykeln specificeras igen.
Exempel
N003 T0101;
:
:
N010 G90 X20.0 Z10.0 F0.2;
N011 G00 T0202; ←Avbryter det fasta cykelläget.
N012 G90 X20.5 Z10.0;
- Kommando för val av plan

Specificera ett kommando för val av plan (G17, G18 eller G19) innan en fast cykel ställs in eller
specificera det i det block där den första fasta cykeln specificeras.
Om ett kommando för val av plan specificeras i det fasta cykelläget exekveras kommandot, men de
modala värden som är gemensamma för fasta cykler raderas.
Om en axel som inte är i det valda planet specificeras utlöses larm PS0330.
- Parallell axel
När G-kodsystem A används kan inte U, V och W specificeras som parallella axlar.
- 244 -
serie 10/11-FORMAT
- Återställning
Om en återställningsoperation utförs under exekveringen av en fast cykel när något av följande tillstånd
för att hålla en modal G-kod i grupp 01 är inställda, ersätts den modala G koden i grupp 01 med
G01-läget:
- Återställt tillstånd (bit 6 (CLR) i parameter nr 3402 = 0)
- Rensat tillstånd (bit 6 (CLR) i parameter nr 3402 = 1) och tillstånd där den modala G-koden i grupp
01 hålls vid återställningstiden (bit 1 (C01) i parameter nr 3406 = 1)
Exempel på operation)
Om en återställning sker under exekveringen av en fast cykel (X0-block) och X20.Z1.-kommandot
exekveras, utförs linjär interpolation (G01) i stället för den fasta cykeln.
- Manuellt ingrepp
en fast cykel eller efter toppet av ett uförande, så ångras det manuella ingreppet när en cykelmanöver
startas, även om kommando ges om att starta en inkrementell cykel
Exempel på G94
Annullering
Manuellt ingrepp
1(R)
2(F) 4(R)
3(F)
- 245 -
6.4 FAST MULTIREPETERCYKEL

Den fasta multirepetercykeln är fasta cykler som är till för att underlätta CNC-programmeringen. Värdena
för det färdiga arbetsstyckets kontur beskriver t.ex. verktygsbanan för grovbearbetning. Det finns också
fasta cykler för gängskärning.
OBS!
1 När bit 3 (NMR) i parameter nr 8137 är 0, kan "fast multirepetercykel" användas.
Men en fast slipningscykel och fast multirepetercykel kan inte användas
samtidigt. När den fasta slipningscykeln (tillvalet "Slipning funktion A" eller
"Slipning funktion B") är aktiverad, är den fasta multirepetercykeln inaktiverad.
diameterprogrammering för X-axeln och radiens programmering för Z-axeln. När
3 En fast multirepetercykel kan utföras i vilket plan som helst (inklusive parallella
axlar för plandefinition). När G-kodsystem A används kan dock inte U, V och W
ställas in som parallella axlar.
6.4.1 Spånskärning vid svarvning (G71)

Det finns två typer av spånskärning vid svarvning: Typ I och II.
Format
ZpXp-plan
G71 P(ns) Q(nf) U(Δu) W(Δw) I(Δi) K(Δk) D(Δd) F(f ) S(s ) T(t );
N (ns) ;
... Rörelsekommandot mellan A och B specificeras i blocken från
sekvensnummer ns till nf.
N (nf) ;
YpZp-plan
G71 P(ns) Q(nf) V(Δw) W(Δu) J(Δk) K(Δi) D(Δd) F(f ) S(s ) T(t );
N (ns) ;
...
N (nf) ;
XpYp-plan
G71 P(ns) Q(nf) U(Δw) V(Δu) I(Δk) J(Δi) D(Δd) F(f ) S(s ) T(t );
N (ns) ;
...
N (nf) ;
- 246 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING serie 10/11-FORMAT
Δd : Skärdjup
Skärriktningen beror på riktning AA'.
Δu : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den andra axelns riktning i planet (X-axel
för ZX-planet)
Δw : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den första axelns riktning i planet (Z-axel
för ZX-planet)
Δi : Avståndet för finbearbetningstoleransen för grovbearbetningen i den andra axelns
riktning i planet (X-axel för ZX-planet)
Δk : Avståndet för finbearbetningstoleransen för grovbearbetningen i den första axelns
riktning i planet (Z-axel för ZX-planet)
OBS!
Även om programmering med decimalpunkt för fickberäkning specificeras (bit 0
(DPI) i parameter nr 3401) = 1) är enheten för adress D det minsta
inmatningsinkrementet. Dessutom utlöses larm PS0007 när en decimalpunkt
matas in i adress D.
Decimalpunkt
sinmatning
för referensaxeln.
för referensaxeln. den andra axeln i planet.
för referensaxeln. den första axeln i planet.
Δi Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
för referensaxeln.
Δk Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
för referensaxeln.
(R) C
B
A
(R) Δd
(F)
45° e
(F)
Målkontur
Δu/2
A’
+X
(F): Matarhastighet
ΔW
+Z (R): Snabbtransport e: Undanflyttningsvärde (parameter nr. 5133)
Fig. 6.4.1 (a) Skärkanal i en ytterytas råskärningscykel

utan finbearbetningsutrymme i råskärningen (typ I)
- 247 -
B (R) A
(R) (R) Δd
(F)
45° e
(F)
Målkontur
Δi
Δu/2
+X A’
(F): Skärmatning ΔK
(R): Snabbtransport
+Z ΔW
e: Undanflyttningsvärde (parameter nr. 5133)
Fig. 6.4.1 (b) Skärkanal i en ytterytas råskärningscykel

med finbearbetningsutrymme i råskärningen (typ I)
Förklaring
- Operationer
Om en målkontur som passerar genom A, A’ och B i denna ordning ges av programmet, bearbetas ett
arbetsstycke med skärdjupet Δd åt gången. Bearbetningskanalen varierar på följande sätt beroende på om
finbearbetningstoleransen för grovbearbetning är specificerad.
(1) När finbearbetningstoleransen för grovbearbetning inte specificeras
Bearbetning utförs med skärdjupet Δd med finbearbetningstoleranserna Δu/2 och Δw kvar och
grovbearbetning som finbearbetning utförs i enlighet med målkonturprogrammet efter den senaste
bearbetningen.
(2) När finbearbetningstoleransen för grovbearbetning specificeras
Bearbetning utförs med skärdjupet Δd med finbearbetningstoleranserna Δu/2+Δi och Δw+Δk kvar
och verktyget återgår till startpunkten (A) när den sista bearbetningen har utförts. Sedan utförs
grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen för att ta bort bearbetningstoleranserna Δi
och Δk.
När grovbearbetning som finbearbetning har slutförts exekveras blocket vid det sekvensblock som
specificeras av Q.
OBS!
2 När en styrfunktion för konstant ythastighet är aktiverad (bit 0 (SSC) i parameter
nr 8133 är inställd på 1), är G96- eller G97-kommandot som är specificerat i
- Undanflyttningsvärde (e)
Undanflyttningsvärdet (e) specificeras i kommandot eller i parameter nr 5133.
N° Enhet Diameter-/ radieprogrammering Tecken

5133 Beror på inkrementsystemet för referensaxeln. Radieprogrammering Krävs ej
- 248 -
- Målkontur
Mallar
parallellt med den första axeln i planet (Z-axel för ZX-planet). Tecknen för finbearbetningstoleranserna
B A A B
U(+)…W(+ ) U(+)…W(-)

A' A' cirkulär interpolation
är möjliga
U(-)…W(+) U(-)…W(-)
B A A B
+X
+Z
Fig. 6.4.1 (c) Fyra målkonturmallar
Begränsning
(1) För U (+) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är högre än cykelstartpunkten
specificeras.
För U (-) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är lägre än cykelstartpunkten
specificeras.
planet.
(3) För typ II måste konturen visa en monoton ökning eller minskning längs den första axeln i planet.
Startblock
specificeras) måste G00 eller G01 specificeras. Om den inte specificeras utlöses larm PS0065.
Om X-axeln inte förflyttas i startblocket, utlöses larm PS0325 ”OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I
KONTURPROGRAM”.
Kontrollfunktioner
OBS!

Kontrollerar att ett block med sekvensnumret specificerat vid adress Aktiverad när bit 2 (QSR) i parameter nr 5102
Q ingår i programmet före cykeloperationen. är ställd till 1.
Kontrollerar målkonturen före cykeloperationen. Aktiverad när bit 2 (FCK) i parameter nr 5104
- 249 -

(Kontrollerar även att ett block med sekvensnumret specificerat vid är ställd till 1.
adress Q ingår.)
- Typ I och II
Undanflyttningen efter grovbearbetning i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för ZX-planet)

Specificera den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet). Specificera inte den första axeln i
för ZX-planet).
När du vill använda typ II utan att flytta verktyget längs den första axeln i planet (Z-axeln för
ZX-planet) specificerar du den inkrementella programmeringen med rörelseavståndet 0 (W0 för
ZX-planet).
- Typ I
(1) I blocket med sekvensnummer ns får endast den andra axeln i planet (X-axeln (U-axeln) för
ZX-planet) specificeras.
Exempel
ZX-plan
G71 V10.0 R5.0 ;
G71 P100 Q200....;
N100 X(U)_ ; (Specificerar endast den andra axeln i planet.)
: ;
: ;
N200…………;
(2) Konturen längs kanal A'-B måste uppvisa en monoton ökning eller minskning i båda de axlars
riktning som utgör planet (Z- och X-axlar för ZX-planet) Den får inte ha någon ficka på det sätt som
visas i Fig. 6.4.1 (d).
B
A
A’
Z Inga fickor är tillåtna.

Fig. 6.4.1 (d) Kontur som inte uppvisar en monoton ökning eller minskning (typ I)
- 250 -
VAR FÖRSIKTIG
Om en kontur inte uppvisar någon monoton ändring längs den första eller andra
axeln i planet utlöses larm PS0064 eller 0329. Om rörelsen inte uppvisar någon
monoton ändring utan är väldigt liten, och det går att bestämma att rörelsen inte
är farlig, kan dock det tillåtna värdet specificeras i parameter nr 5145 och 5146
för att ange att larmet inte utlöses i detta fall.
(3) Verktyget flyttas undan till riktningen 45 grader med skärmatning efter grovbearbetning.
Mängd undanflyttning e (anges i
45° kommandot eller parameter nr. 5133)
Fig. 6.4.1 (e) Skärning i riktningen 45 grader (typ I)
(4) Omedelbart efter den sista skärningen utförs grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen.
finbearbetning. När finbearbetningstoleransen för grovbearbetning specificeras utförs dock
grovbearbetning som finbearbetning.
- Typ II
(R)
(F) C
(R)
B A Δd
(R)
(F)
Δd
(F)
Målkontur Δu/2
A’
+X
(F): Matarhastighet ΔW
+Z (R): Snabbtransport
Fig. 6.4.1 (f) Skärkanal vid spånskärning vid svarvning (typ II)
När konturprogrammet för instruering av en målkontur som går genom A, A' och B i denna ordning
specificeras, bearbetas ett arbetsstycke med ett skärdjup på Δd åt gången. I typ II utförs skärning längs
konturen efter råskärningen i samma riktning som planets första axel (Z-axeln för ZX-planet).
Bearbetningskanalen varierar enligt följande beroende på om man har angett finbearbetningsutrymme för
råbearbetningen.
(1) När grovbearbetningens finbearbetningstolerans inte specificeras
Bearbetning utförs med skärdjupet Δd med finbearbetningstoleranserna Δu/2 och Δw kvar och
verktyget återgår till startpunkten (A) när den sista bearbetningen har utförts (en ficka antas eftersom
Pn→Pm är parallell med z-axeln i Fig. 6.4.1 (f) och zonen har bearbetats). Sedan utförs
grovbearbetningen i enlighet med programmet för finbearbetningskontur med
finbearbetningstoleranserna Δu/2 och Δw kvar.
(2) När finbearbetningstoleransen för grovbearbetning specificeras
Bearbetning utförs med skärdjupet Δd med finbearbetningstoleranserna Δu/2+Δi och Δw+Δk kvar
och verktyget återgår till startpunkten (A) när den sista bearbetningen har utförts. Sedan utförs
- 251 -
grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen för att ta bort bearbetningstoleranserna Δi

och Δk.
När grovbearbetning som finbearbetning har slutförts exekveras blocket vid det sekvensblock som
specificeras av Q.
Typ II skiljer sig från typ I på följande punkter:

(1) I blocket med sekvensnummer ns måste de två axlar som bildar planet (X-axeln (U-axeln) och
Z-axeln (W-axeln) för ZX-planet) specificeras. När du vill använda typ II utan att flytta verktyget
längs Z-axeln i ZX-planet i det första blocket, specificera W0.
Exempel
ZX-plan
G71 V10.0 R5.0 ;
G71 P100 Q200.......;
N100 X(U)_ Z(W)_ ; (Anger de två axlar som utgör planet.)
: ;
: ;
N200…………;
(2) Konturen behöver inte uppvisa någon monoton ökning eller minskning i den andra axelns riktning i
planet (X-axeln för ZX-planet) och den kan ha konkava ytor (fickor).
+X
+Z 10 ... 3 2 1
Fig. 6.4.1 (g) Figur med fickor (typ II)
Konturen måste dock uppvisa en monoton ändring i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för
ZX-planet). Följande kontur kan inte bearbetas:
Monoton förändring har

inte observerats längs
Z-axeln.
+X
+Z
Fig. 6.4.1 (h) Kontur som inte kan bearbetas (typ II)
VAR FÖRSIKTIG
För en kontur längs vilken verktyget flyttar sig bakåt längs den första axeln i
planet under bearbetningen (inklusive en toppunkt i ett bågkommando), kan
skärstålet komma i kontakt med arbetsstycket. Därför utlöses larm PS0064 eller
PS0329 för en kontur som inte uppvisar någon monoton ändring. Om rörelsen
inte uppvisar någon monoton ändring utan är väldigt liten, och det går att
bestämma att rörelsen inte är farlig, kan dock det tillåtna värdet specificeras i
parameter nr 5145 för att ange att larmet inte utlöses i detta fall.
Den första skurna delen behöver inte vara vertikal. Alla konturer är tillåtna om monoton ändring
uppvisas i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för ZX-planet).
- 252 -
+X
+Z
Fig. 6.4.1 (i) Kontur som kan bearbetas (typ II)
(3) Efter svarvning bearbetar verktyget arbetsstycket längs dess kontur och flyttas undan med
skärmatning.
Mängd undanflyttning e (anges i kommandot eller parameter nr. 5133)
Undanflyttning efter
skärning
Skärdjup Δd (har angetts i kommandot
Fig. 6.4.1 (j) Bearbetning längs arbetsstyckets kontur (typ II)
Undanflyttningsvärdet e efter bearbetning ställs in i parameter nr 5133.

Vid undanflyttning från botten flyttar sig verktyget dock till riktningen 45 grader.
e (anges i kommandot eller parameter nr.

45° 5133)
Botten
Fig. 6.4.1 (k) Undanflyttning från botten till riktningen 45 grader
(4) När en position som är parallell med den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet) specificeras i
(5) När all grovbearbetning avslutas längs den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet) återgår
verktyget tillfälligt till cykelstartpunkten. Vid detta tillfälle när det finns en position vars höjd är lika
med höjden vid startpunkten, passerar verktyget genom punkten i den position som uppnåtts genom
att skärdjupet Δd lagts till konturens position och återgår till startpunkten.
Sedan utförs grovbearbetning som finbearbetning längs målkonturen. Vid detta tillfälle passerar
verktyget genom punkten i den uppnådda positionen (till vilken skärdjupet Δd läggs) när den återgår
till startpunkten.
finbearbetning.
- 253 -
Undanflyttningsmanöver efter att

råskärningen är klar Undanflyttningsmanöver
efter råskärning
Startpunkt
{ {
Skärdjup Δd
Fig. 6.4.1 (l) Undanflyttning när verktyget återgår till startpunkten (typ II)
(6) Ordning och kanal för grovbearbetning av fickor

Grovbearbetning utförs i följande ordning.
(a) När konturen uppvisar en monoton minskning längs den första axeln i planet (Z-axeln för
ZX-planet)
längst till höger.
<3> <2> <1>
+X
+Z
Fig. 6.4.1 (m) Grovbearbetningsordning vid monoton minskning (typ II)
(b) När konturen uppvisar en monoton ökning längs den första axeln i planet (Z-axeln för
ZX-planet)
längst till vänster.
<1> <2> <3>
+X
+Z
Fig. 6.4.1 (n) Grovbearbetningsordning vid monoton ökning (typ II)
Kanalen vid grovbearbetning ser ut på det sätt som visas Fig. 6.4.1 (o).
- 254 -
35
4
3 34 1
5
24
9 10
25 2
23 29 22 21
28 11 6
30 26 8
15
27
7
33 31 20 16 12
14
32
13
19 18 17
Fig. 6.4.1 (o) Skärkanal för flera fickor (typ II)
Fig. 6.4.1 (p) visar hur verktyget rör sig efter grovbearbetning för en ficka i detalj.
g Snabbtransport
22 21
•
D
20
Undanflyttning
19 från botten
Skärmatning
Fig. 6.4.1 (p) Rörelsedetaljer efter skärning för en ficka (typ II)
Bearbetar arbetsstycket med skärmatningshastigheten och flyttar undan till riktningen 45 grader.
(Operation 19)
Flyttar sedan till höjden för punkt D med snabbtransport. (Operation 20)
Flyttar sedan till positionen för värdet g före punkt D. (Operation 21)
Flyttar slutligen till punkt D med skärmatning.
Säkerhetsavståndet g till skärmatningens startposition ställs in i parameter nr 5134.
För den sista fickan, efter bearbetningen av bottnen, flyttas verktyget undan till riktningen 45 grader och
återgår till startpunkten med snabbtransport. (Operation 34 och 35)
VAR FÖRSIKTIG
1 Denna CNC-maskin skiljer sig från serie 0i-C vid bearbetningen av en ficka.
Verktyget bearbetar den ficka som är närmast startpunkten först. När
bearbetningen av fickorna avslutas flyttas verktyget till den näst närmaste fickan
och börjar bearbetningen.
2 När konturen har en ficka ska generellt värdet 0 specificeras för Δw
(finbearbetningstolerans). Annars kan verktyget skära in i väggen på ena sidan.
3 Denna CNC-maskin skiljer sig från serierna 0i-C i skärkanalen efter svarvning
beroende på arbetsstyckets kontur. När verktyget endast flyttar sig längs den
första axeln på planet (Z-axeln for ZX-planet) enligt figuren på arbetsstycket
under skärningen, börjar den dras tillbaka längs den andra axeln på planet
(X-axeln för ZX-planet).
Beträffande bit 0 (R16) i parameter nr 5108, var god se förklaringarna för spånskärning vid svarvning
(G71) i [FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR PROGRAMMERINGEN].
- 255 -
Var god se förklaringarna för spånskärning vid svarvning (G71) i [FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN].

Var god se förklaringarna för spånskärning vid svarvning (G71) i [FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN].
- 256 -
6.4.2 Spånskärning vid plansvarvning (G72)

Denna cykel är samma som G71 förutom att bearbetningen utförs av en operation som är parallell med
den andra axeln i planet (X-axel för ZX-planet).
Format
ZpXp plane
G72 P(ns) Q(nf) U(Du) W(Dw) I(Di) K(Dk) D(Dd) F(f ) S(s ) T(t );
N (ns) ;
... Rörelsekommandot mellan A och B specificeras i blocken från
sekvensnummer ns till nf.
N (nf) ;
YpZp-plan
G72 P(ns) Q(nf) V(Δw) W(Δu) J(Δk) K(Δi) D(Δd) F(f ) S(s ) T(t );
N (ns) ;
...
N (nf) ;
XpYp-plan
G72 P(ns) Q(nf) U(Δw) V(Δu) I(Δk) J(Δi) D(Δd) F(f ) S(s ) T(t );
N (ns) ;
...
N (nf) ;
Δd : Skärdjup
Skärriktningen beror på riktning AA'.
Δu : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den andra axelns riktning i planet (X-axel
för ZX-planet)
Δw : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den första axelns riktning i planet (Z-axel
för ZX-planet)
Δi : Avståndet för finbearbetningstoleransen för grovbearbetningen i den andra axelns
riktning i planet (X-axel för ZX-planet)
Δk : Avståndet för finbearbetningstoleransen för grovbearbetningen i den första axelns
riktning i planet (Z-axel för ZX-planet)
OBS!
Även om programmering med decimalpunkt för fickberäkning specificeras bit 0
(DPI) i parameter nr 3401 = 1 är enheten för adress D det minsta
inmatningsinkrementet. Dessutom utlöses larm PS0007, "OGILTIGT BRUK AV
DECIMALPUNKT" när en decimalpunkt matas in i adress D.
- 257 -
Decimalpunkt
sinmatning
för referensaxeln.
för referensaxeln.
för referensaxeln.
Δd
(F): Matarhastighet
(R): Snabbtransport
A' C
A
Verktygsbana
(F)
e (R)
(R) 45°
Målkontur
(F)
+X Δu/2
B
+Z Δw
e: Undanflyttningsvärde (parameter nr. 5133)
Fig. 6.4.2 (a) Skärkanal vid spånskärning vid planskärning (typ I)
Förklaring
- Operationer
OBS!
2 När en styrfunktion för konstant ythastighet är aktiverad (bit 0 (SSC) i parameter
nr 8133 är inställd på 1), är G96- eller G97-kommandot som är specificerat i
- 258 -
- Undanflyttningsvärde (e)
Undanflyttningsvärdet (e) specificeras i kommandot eller i parameter nr 5133.

5133 Radieprogrammering Krävs ej
referensaxeln.
- Målkontur
Mallar
parallellt med den andra axeln i planet (X-axel för ZX-planet). Tecknen för finbearbetningstoleranserna
+X
B B
U(-)...W(+)... U(-)...W(-)... +Z
A A
cirkulär interpolation
A' A'
A A är möjliga
U(+)...W(+)... U(+)...W(-)...
B B
Fig. 6.4.2 (b) Tecken för de värden som specificeras vid U och W vid spånskärning vid planskärning
Begränsning
(1) För W(+) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är högre än cykelstartpunkten
specificeras.
För W(-) går det inte att bearbeta en kontur för vilken en position som är lägre än cykelstartpunkten
specificeras.
planet.
(3) För typ II måste konturen visa en monoton ökning eller minskning längs den andra axeln i planet.
Startblock
Om Z-axeln inte förflyttas i startblocket, utlöses larm PS0325 ”OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I
KONTURPROGRAM”.
Kontrollfunktioner
OBS!
- 259 -

Kontrollerar att ett block med sekvensnumret specificerat vid adress Q ingår i Aktiverad när bit 2 (QSR) i
programmet före cykeloperationen. parameter nr 5102 är ställd till 1.
Kontrollerar målkonturen före cykeloperationen. Aktiverad när bit 2 (FCK) i
(Kontrollerar även att ett block med sekvensnumret specificerat vid adress Q parameter nr 5104 är ställd till 1.
ingår.)
- Typ I och II
Undanflyttningen efter grovbearbetning i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet)

Specificera den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet). Specificera inte den andra axeln i
för ZX-planet).
När du vill använda typ II utan att flytta verktyget längs den andra axeln i planet (X-axeln för
ZX-planet) specificerar du den inkrementella programmeringen med rörelseavståndet 0 (U0 för
ZX-planet).
- Typ I
ZX-planet).
(2) I startblocket i programmet för en målkontur (block med sekvensnummer ns) måste endast den första
axeln i planet (Z-axeln (W-axeln) för ZX-planet) specificeras.
- Typ II
ZX-planet).
(2) Konturen behöver inte uppvisa någon monoton ökning eller minskning i den första axelns riktning i
planet (Z-axeln för ZX-planet) och den kan ha konkava ytor (fickor). Konturen måste dock uppvisa
en monoton ändring i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet).
(3) När en position som är parallell med den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) specificeras i
(4) När all grovbearbetning avslutas längs den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) återgår
verktyget tillfälligt till startpunkten. Sedan utförs grovbearbetning som finbearbetning.

- 260 -
6.4.3 Mallrepetering (G73)

Med denna funktion kan man upprepa skära en fast mall som då flyttas bit för bit. Med denna skärcykel
kan man bearbeta arbetsstycken vars grova konturer redan har skapats med grovbearbetnings-, smides-
eller gjutmetoder osv. på ett effektivt sätt.
Format
ZpXp-plan
G73 P(ns) Q(nf) U(Du) W(Dw) I(Di) K(Dk) D(d) F(f ) S(s ) T(t ) ;
N (ns) ;
... Rörelsekommandot mellan A och B specificeras i blocken från sekvensnummer
ns till nf.
N (nf) ;
YpZp-plan
G73 P(ns) Q(nf) V(Δw) W(Δu) J(Δk) K(Δi) D(d) F(f ) S(s ) T(t ) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
XpYp-plan
G73 P(ns) Q(nf) U(Δw) V(Δu) I(Δk) J(Δi) D(d) F(f ) S(s ) T(t ) ;
N (ns) ;
...
N (nf) ;
Δi : Avståndet för undanflyttning i den andra axelns riktning i planet (X-axel för
ZX-planet)
Δk : Avståndet för undanflyttning i den första axelns riktning i planet (Z-axel för
ZX-planet)
d : Delningstal
Detta värde är samma som antalet upprepningar för grovskärning.
Δu : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den andra axelns riktning i planet
(X-axel för ZX-planet)
Δw : Avståndet för finbearbetningstoleransen i den första axelns riktning i planet
(Z-axel för ZX-planet)
f, s, t : Varje F-, S- och T-funktion i block mellan sekvensnummer "ns" och "nf" ignoreras
och F-, S- och T-funktionen i detta G73-block är verksamt.
OBS!
Även om inmatningsformatet med decimalpunkt specificeras (bit 0 (DPI) i
parameter nr 3401) = 1) är enheten för adress D det minsta
inmatningsinkrementet. Dessutom utlöses larm PS0007 när en decimalpunkt
matas in i adress D.
- 261 -
Decimalpunkt
sinmatning
Δi Radieprogrammering Obligatoriskt Tillåtet
för referensaxeln.
Δk Radieprogrammering Obligatoriskt Tillåtet
för referensaxeln.
Δk+Δw
D
Δw
Δi+Δu/2
Δu/2
C
A
(R)
(R)
B (F)
Δu/2
A'
+X Δw
Målkontur (F): Matarhastighet
(R): Snabbtransport
+Z
Fig. 6.4.3 (c) Skärkanal vid mallrepetering
Förklaring
- Operationer
När en målkontur som går genom A, A' och B i denna ordning ges av ett program, utförs grovbearbetning
det specificerade antalet gånger med finbearbetningstoleransen som specificeras av Δu/2 och Δw vänster.
OBS!
1 När cykeloperationen är klar återgår verktyget till punkt A.
- Målkontur
Mallar
Som för G71 finns det fyra målkonturmallar. Var noggrann med tecknen Δu, Δw, Δi, and Δk vid
programmering av denna cykel.
Startblock
I startblocket i programmet för målkonturen (block med sekvensnumret ns där kanalen mellan A och A'
specificeras) måste G00 eller G01 specificeras. Om den inte specificeras utlöses larm PS0065.
Kontrollfunktion
- 262 -
mellan kanalen A-A'
- 263 -
6.4.4 Finbearbetningscykel (G70)

Efter grovskärning med G71, G72 eller G73 medger följande kommando finbearbetning:
Format
G70 P(ns) Q(nf) ;
Förklaring
- Operationer
Blocken med sekvensnumren ns till nf i programmet för målkonturen exekveras för finbearbetning. F-, S-,
T-, M- och sekundära hjälpfunktioner som specificeras i block G71, G72 eller G73 ignoreras och F-, S-,
T-, M- och sekundära hjälpfunktioner som specificeras i blocken med sekvensnumren ns till nf är
verksamma.
När cykeloperationen avslutas återgår verktyget till startpunkten med snabbtransport och nästa G70
cykelblock läses.
- Målkontur
Kontrollfunktion

- Lagring av P- och Q-block

När grovbearbetning exekveras med G71, G72 eller G73 lagras upp till tre minnesadresser för P- och
Q-block. Tack vare detta hittas block som betecknas med P och Q omedelbart vid exekveringen av G70
utan att minnet behöver sökas igenom från början. Efter att några G71-, G72- och
G73-grovbearbetningscykler har utförts kan finbearbetningscykler utföras med G70 på en gång. Vid den
fjärde och de följande grovbearbetningscyklerna är cykeltiden längre eftersom minnet söks igenom efter
P- och Q-block.
Exempel
G71 P100 Q200 ...;
N100 ...;
...;
...;
N200 ...;
G71 P300 Q400 ...;
N300 ...;
...;
...;
N400 ...;
...;
...;
G70 P100 Q200 ; (Exekveras utan sökning efter den första till tredje cykeln)
G70 P300 Q400 ; (Exekveras efter en sökning efter den fjärde och följande
cykler)
- 264 -
OBS!
Minnesadresserna för P- och Q-block som lagrats under grovbearbetningscykler
med G71, G72 och G73 raderas efter exekveringen av G70.
Alla lagrade minnesadresser för P- och Q-block raderas även vid en
återställning.
- Återgång till cykelstartpunkten

Vid en finbearbetningscykel återgår verktyget till cykelstartpunkten med snabbtransport när verktyget har
bearbetat arbetsstycket till målkonturens slutpunkt.
OBS!
Verktyget återgår alltid till cykelstartpunkten i funktionen icke-linjär positionering
oberoende av inställningen av bit 1 (LRP) i parameter nr 1401.
Före exekvering av en finbearbetningscykel med en ficka som skurits av G71
eller G72, kontrollera att verktyget inte är i vägen för arbetsstycket när det
återgår från målkonturens slutpunkt till cykelstartpunkten.
När verktygsradiekompensering används ska ett kommando för radiekompensering av verktygsnosen
anges (G41 eller G42) före ett kommando om en multipel, repetitiv fast cykel (G70) och ange även
ånger-kommandot (G40) efter kommandot för den multipla, repetitiva fasta cykeln (G70).
Programexempel
G70P10Q20;
G40 ;.............................Ange det här kommandot efter ett kommando om en multipel, repetitiv fast cykel.
mellan kanalen A-A'
- 265 -
Exempel
Spånskärning vid plansvarvning (G72)
X-axel
2
Startpunkt
7
2
88
110
φ160
φ120
φ40
φ80
Z-axel
60 10 10 10 20 20 2
190
(Diameterbestämmelse för X-axeln, metrisk inmatning)
N011 G50 X220.0 Z190.0 ;

N012 G00 X176.0 Z132.0 ;
N013 G72 P014 Q019 U4.0 W2.0 D7000 F0.3 S550 ;
N014 G00 Z56.0 S700 ;
N015 G01 X120.0 W14.0 F0.15 ;
N016 W10.0 ;
N017 X80.0 W10.0 ;
N018 W20.0 ;
N019 X36.0 W22.0 ;
N020 G70 P014 Q019 ;
Parameter nr. 5133 = 1.0 (undanflyttningsvärde)

Utrymme vid finbearbetning (4.0 i diameter i X-riktningen, 2.0 i Z-riktningen)
- 266 -
Mallrepetering (G73)
16
16
B
X-axel
130
110
14
2
φ180
φ160
φ120
φ80
Z-axel
0
2 14
20
40 10 40 10 20 40
220
N011 G50 X260.0 Z220.0 ;

N012 G00 X220.0 Z160.0 ;
N013 G73 P014 Q019 U4.0 W2.0 I14.0 K14.0 D3 F0.3 S0180
N014 G00 X80.0 W-40.0 ;
N015 G01 W-20.0 F0.15 S0600 ;
N016 X120.0 W-10.0;
N017 W-20.0 S0400 ;
N018 G02 X160.0 W-20.0 R20.0 ;
N019 G01 X180.0 W-10.0 S0280 ;
N020 G70 P014 Q019 ;
- 267 -
6.4.5 Cykel för ändplansstegborrning (G74)

Denna cykel möjliggör spånbrytning vid ytterdiameterskärning. Om den andra axeln i planet (X-axeln
(U-axeln) för ZX-planet) och adress P utelämnas, utförs operationen endast längs den första axeln i planet
(Z-axeln för ZX-planet) vilket innebär att en stegborrningscykel utförs.
Format
ZpXp-plan
G74X(U)_ Z(W)_ I(Δi) K(Δk) D(Δd) F(f ) ;
YpZp-plan
G74Y(V)_ Z(W)_ J(Δk) K(Δi) D(Δd) F(f ) ;
XpYp-plan
G74X(U)_ Y(V)_ I(Δk) J(Δi) D(Δd) F(f ) ;
X_,Z_ : Koordinat för den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) vid punkt B och
U_,W_ : Rörelseavstånd längs den andra axeln i planet (U för ZX-planet) från punkt A till
B
Förflyttningsavstånd längs den första axeln i planet (W för ZX-planet) från punkt
A till C
Δi : Rörelseavstånd i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet)
Δk : Skärdjup i den första axelns riktning i planet (Z-axeln för ZX-planet)
Enhet Tecken
referensaxeln.
referensaxeln.
Δd Radieprogrammering OBS! 1 Ej tillåtet
referensaxeln.
OBS!
1 Normalt ska ett positivt värde specificeras för Δd. När X (U) och Δi utelämnas
ska ett värde specificeras med ett tecken som anger riktningen som verktyget
ska flyttas undan i.
2 Även om programmering med decimalpunkt för fickberäkning specificeras (bit 0
- 268 -
Δk' Δk Δk Δk Δk [0 < Δk’ ≤ Δk]
Δd A
Δi
C
(R) (R)
(F) (F) (F)
(F) (F) U/2
(R) (R) (R) (R) Δi
[0 < Δi’ ≤ Δi]

Δi’
X
Z W B
+X
e (R) ... Snabbtransport
+Z e: Återgångsvärde (parameter nr. 5139)
Fig. 6.4.5 (a) Skärkanal vid cykel för ändplansstegborrning
Förklaring
- Operationer
En skärcykeloperation med Δk och återgång med e upprepas.
När skärningen når punkt C flyttas verktyget undan med Δd. Sedan återgår verktyget med
snabbtransport och flyttar mot punkt B med Δi och utför skärning igen.
- Returvärde (e)
Returvärdet (e) specificeras i parameter nr 5139.

referensaxeln.
- 269 -
6.4.6 Borrcykel för ytter-/innerdiameter (G75)

Denna cykel är likvärdig med G74 förutom att den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) byter
plats med den första axeln i planet (Z-axeln för ZX-planet). Denna cykel aktiverar spånbrytning vid
ändplansskärning. Den möjliggör även notning under ytterdiameterskärning och kapning (när Z-axeln
(W-axeln) och Q utelämnas för den första axeln i planet).
Format
ZpXp-plan
G75 X(U)_ Z(W)_ I(Δi) K(Δk) D(Δd) F (f ) ;
YpZp-plan
G75 Y(V)_ Z(W)_ J(Δk) K(Δi) D(Δd) F(f ) ;
XpYp-plan
G75 X(U)_ Y(V)_ I(Δk) J(Δi) D(Δd) F(f ) ;
X_, Z_ : Koordinat för den andra axeln i planet (X-axeln för ZX-planet) vid punkt B och
U_, W_ : Rörelseavstånd längs den andra axeln i planet (U för ZX-planet) från punkt A
till B
Rörelseavstånd längs den första axeln i planet (W för ZX-planet) från punkt A
till C
Δi : Skärdjup i den andra axelns riktning i planet (X-axeln för ZX-planet)
Δk : Rörelseavstånd i den första axelns riktning i planet (Z-axel för ZX-planet)
Enhet Tecken
referensaxeln.
referensaxeln.
Δd Radieprogrammering OBS! 1 Ej tillåtet
referensaxeln.
OBS!
1 Normalt ska ett positivt värde specificeras för Δd. När Z (W) och Δk utelämnas
ska ett värde specificeras med ett tecken som anger den riktning med vilket
verktyget ska flyttas undan.
- 270 -
C (R) A
(R)
(F) Δi
(R) e
(F)
Δi
(R)
U/2
(F) Δi
(R)
(F)
Δi
(R)
(F) Δi’
B
Δd
Δk
X
Z W
+X (R) ... Snabbtransport
e: Återgångsvärde (parameter nr. 5139)
+Z
Fig. 6.4.6 (a) Ytter-/innerdiameter för borrningscykel
Förklaring
- Operationer
En skärcykeloperation med Δi och återgång med e upprepas.
När skärningen når punkt B flyttas verktyget undan med Δd. Sedan återgår verktyget med
snabbtransport och flyttar mot punkt C med Δk och utför skärning igen.
Både G74 och G75 används för notning och borrning och tillåter automatisk släppning. Fyra symmetriska
mallar beaktas för varje operation.
- Returvärde (e)
Returvärdet (e) specificeras i parameter nr 5133.

referensaxeln.
- 271 -
6.4.7 Cykel för multipel gängskärning (G76)

Multipelgängskärningscykeln kan välja fyra olika skärmetoder.
Format
ZpXp-plan
G76 X(U)_ Z(W)_ I(i) K(k) D(Δd) A(a) F(L) P(p) Q(q) ;
YpZp-plan
G76 Y(V)_ Z(W)_ J(k) K(i) D(Δd) A(a) F(L) P(p) Q(q) ;
XpYp-plan
G76 X(U)_ Y(V)_ I(k) J(i) D(Δd) A(a) F(L) P(p) Q(q) ;
X_, Z_ : Koordinerar skärningsslutpunkten (punkt D i figuren) i längdriktningen
U_, W_ : Rörelseavstånd till skärningsslutpunkten (punkt D i figuren) i längdriktningen
a : Verktygets nosvinkel
Från 0 till 120 i steg om 1 grad (Standard är 0.)
i : Konvärde
Om i = 0 kan vanlig rak gängskärning utföras.
k : Gänghöjd
Δd : Skärdjup i det första snittet
L : Gängstigning
p : Skärmetod (ensidig gängskärning med konstant skärmängd enligt standard eller för
P0)
P1 : Ensidig gängskärning med konstant skärmängd
P2 : Dubbelsidig gängskärning i sicksack med konstant skärmängd
P3 : Ensidig gängskärning med konstant skärdjup
P4 : Dubbelsidig gängskärning i sicksack med konstant skärdjup
q : Byte av gängningsstartvinkel (Från 0 till 360 grader i steg om 0,001 grader)
OBS!
2 En decimalpunkt som ingår i adress A har ingen innebörd. Det vill säga ‘A120. är
lika med ‘A120 när det gäller specificering av 120 grader.
3 Adress Q tillåter inte inmatning av decimalpunkt.
Enhet Tecken
i Radieprogrammering Obligatoriskt Tillåtet
referensaxeln.
k Radieprogrammering Krävs ej Tillåtet
referensaxeln.
referensaxeln.
- 272 -
E (R) A
(R) (R)
U/2
B
(F)
Δd
D
X i k
r C
Z W
+X
r: Värde på gängfasning (parameter nr. 5130)

+Z
Fig. 6.4.7 (a) Skärkanal i multipelgängskärningscykel
Förklaring
- Operationer
Med denna cykel utförs gängskärning så att stigningens längd endast utförs enligt specifikationen i
F-koden mellan C och D. I andra sektioner flyttas verktyget med snabbtransport.
Tidskonstanten för acceleration/inbromsning efter interpolation och FL-matningshastigheten för
gängfasning och bearbetningshastigheten för återgång efter fasning, är samma som för gängfasning med
fast cykel.
VAR FÖRSIKTIG
Anmärkningarna för gängskärning är samma som för gängskärning med G32.
För matningsstopp i en gängskärningscykel hänvisas dock till "Matningsstopp i
en gängskärningscykel" som beskrivs nedan.
- Skärmetod
Det finns fyra skärmetoder.
Verktygsände
Verktygsände
√2⋅Δd / 2
a
B
1:a
a Δd
Δd√n 2:a
1:a k 3:e k
2:a 4:e
3:e 5:e
n:e 6:e
d (utrymme för finbearbetning)

d (utrymme för finbearbetning)
Ensidig gängskärning med konstant skärmängd (P1) Tvåsidig sicksackad gängskärning med konstant skärmängd (P2)
Fig. 6.4.7 (b) Ensidig gängskärning med konstant skärmängd,

dubbelsidig gängskärning i sicksack med konstant skärmängd (P1/2)
- 273 -
Verktygsände Verktygsände
a
a
Δd
Δd
Δd
Δd
Δd k
k Δd
Δd
Δd
Δd
d (utrymme för finbearbetning) d (utrymme för finbearbetning)
Ensidig gängskärning med konstant skärdjup (P3) Dubbelsidig gängskärning i sicksack med konstant skärdjup (P4)
Fig. 6.4.7 (c) Ensidig gängskärning med konstant skärdjup,

dubbelsidig gängskärning i sicksack med konstant skärdjup (P3/4)
- Repeterfrekvens vid finbearbetning

Den sista finbearbetningscykeln (cykel där finbearbetningstoleransen tas bort genom skärning) upprepas.
Repeterfrekvensen ställs i parameter nr 5142.
Om inställningen är 0 utförs operationen en gång.
+X k
+Z Sista finbearbetningscykeln d (utrymme för finbearbetning)
- Minsta skärdjup
När en skärmetod med konstant skärmängd väljs (P1 eller P2) kan låsning utföras med det minsta
skärdjupet för att förhindra att det blir för litet.
Det minsta skärdjupet ställs in i parameter nr 5140.

referensaxeln.
- Finbearbetningstolerans
Finbearbetningstoleransen ställs in i parameter nr 5141.

referensaxeln.
OBS!
Ange ett värde som är mindre än höjden på gängningen som utrymme för
finbearbetningen. (nr. 5141 < k)
- 274 -

Tecknen för inkrementella mått för den cykel som visas i Fig. 6.4.7 (a) är följande:
Skärningsslutpunkt i längdriktningen för U och W:
Minus (bestäms i enlighet med banriktningarna för A-C och C-D)
Konvärde (i) : Minus (bestäms i enlighet med banriktningen för A-C)
Gänghöjd (k) : Plus (specificeras alltid med plustecken)
Första snittets skärdjup (Δd) : Plus (specificeras alltid med plustecken)
De fyra mönster som visas i Tabell 6.4.7 (a) beaktas i enlighet med tecknet för varje adress. En
innergänga kan också bearbetas.
Tabell 6.4.7 (a)

1. U < 0, W < 0, i < 0 2. U > 0, W < 0, i > 0
X X
Z W
Z
4(R)
2(F)
i
U/2 3(R) 1(R)
X U/2 3(R) 1(R)

i
X 2(F)
4(R)
W
3. U < 0, W < 0, i > 0 4. U > 0, W < 0, i < 0

vid |i|≤|U/2| vid |i|≤|U/2|
X X
Z Z W
4(R)
1(R) i
2(F)
U/2 X U/2 3(R)
3(R)
2(F) 1(R)
i
4(R)
W
X


- Gängfasning
I denna gängskärningscykel kan gängfasning utföras. Gängfasning startar med en signal från maskinen.
Det maximala värdet för gängfasning (r) kan specificeras i ett intervall från 0.1L till 12.7L i 0.1L
inkrement i parameter nr 5130.
- 275 -
OBS!
används i denna cykel och G92-gängskärningscykel.

I Tabell 6.4.7 (b) listas matningshastighet, typ av acceleration/inbromsning efter interpolation och
Tabell 6.4.7 (b)

Beskrivning
0 Annat än 0 Använder den typ av acceleration/inbromsning efter interpolation för
0 0 Använder den typ av acceleration/inbromsning efter interpolation för
1 Innan återgången utförs en kontroll för att se om den specificerade
är 0), och and att typen av acceleration/inbromsning efter interpolation för
OBS!
1401.
Adress Q kan användas för att byta startvinkeln på gängningen.
Startvinkelns (Q) inkrement är 0,001 grader och det giltiga inställningsområdet är mellan 0 och 360
grader. Ingen decimalpunkt kan specificeras.
- Matningsstopp när funktionen gängskärningscykel återgång används

När matningsstopp aktiveras under gängskärning i en multipel gängskärningscykel (G76) dras verktyget
tillbaka snabbt på samma sätt som vid den senaste fasningen i en gängningscykel och återgår till
startpunkten i den aktuella cykeln.
När cykelstart utlöses återupptas multipelgängskärningscykeln.
- 276 -

Z-axel
Startpunkt i den aktuella
cykeln
Snabbtransport
Skärmatning
Matarstoppet används vid den här punkten
Vinkeln för fasning under återgång är samma som för fasning vid slutpunkten.
VAR FÖRSIKTIG
Matningsstoppsoperation under återgång är inaktiverad.
Exempel
1.8
3.68
X-axel
0
1.8
ϕ60.64
ϕ68
Z-axel
25 105
G00 X80.0 Z130.0;

G76 X60.64 Z25.0 K3680 D1800 A60 P1 F6.0 ;
Parameter nr.5130 = 10(1.0L)
- 277 -
6.4.8 Begränsningar för den fasta multirepetercykeln för borrning

Programmerade kommandon
- Programminne
Program som använder G70, G71, G72 eller G73 måste lagras i programminnet. Användningen av läget
där program som lagras i programminnet anropas för användning, gör att dessa program kan exekveras i
ett annat läge än MEM. Program som använder G74, G75 eller G76 behöver inte lagras i programminnet.
- Block i vilka data som är relaterade till en fast multirepetercykel specificeras

Adresserna P, Q, X, Z, U, W och R ska specificeras på rätt sätt för varje block.
I ett block i vilket G70, G71, G72 eller G73 specificeras kan följande funktioner inte specificeras:
• Reguljära makroanrop (enkelt anrop, modalt anrop och underprogramanrop)
- Block i vilka data som är relaterade till en målkontur specificeras

I blocket som specificeras med adress P i ett G71, G72 eller G73, ska G00- eller G01-kod i grupp 01
kommenderas. Om det inte har kommenderats visas alarm PS0065, "G00/G01 FINNS INTE I
FORMPROGRAMMETS FÖRSTA BLOCK".
I block med sekvensnummer mellan de som specificeras vid P och Q i G70, G71, G72 och G73, kan
följande kommandon specificeras:
• Fördröjning (G04)
• G00, G01, G02, och G03
När ett cirkulärt interpolationskommando (G02, G03) används, får det inte förekomma någon
radiedifferens mellan bågens start- och slutpunkt. Om det förekommer en radiedifferens kan det
hända att målfinbearbetningskonturen inte känns igen på rätt sätt, vilket leder till ett skärfel,
exempelvis överskärning.
• Reguljärt makrohopp- och upprepningskommando
Målet för hoppet måste dock ligga mellan de sekvensnummer som specificeras vid P och Q.
Höghastighetshopp som specificeras av bit 1 och 4 i parameter nr 6000 är ogiltiga. Det går inte att
specificera några kundmakroanrop (enkla, modala eller underprogramanrop).
• Direkt ritningsmåttsprogrammeringskommando samt fasnings- och hörn R-kommando
Direkt ritningsmåttsprogrammering samt fasning och hörn R kräver att flera block specificeras.
Blocket med det sista sekvensnumret som specificeras vid Q får inte vara ett block som ligger mellan
dessa block.
När G70, G71, G72 eller G73 körs får det sekvensnummer som specificeras med adress P och Q inte
specificeras två eller fler gånger i samma program.
När #1 = 2500 exekveras med ett kundmakro, tilldelas 2500.000 #1. I ett sådant fall är P#1 likvärdigt
med P2500.
- 278 -
Koppling till andra funktioner

- Manuellt ingrepp
en fast multirepetercykel (G70 till G76) eller efter stoppet av ett uförande, så ångras det manuella
ingreppet när en cykelmanöver startas, även om kommando ges om att starta en inkrementell cykel När
bara den första planaxeln har angetts i G74 eller endast den andra planaxeln har angetts i G74, så ångras
värdet i det manuall ingreppet endast längs den angivna axeln.
Exempel på G72
Annullering
Manuellt ingrepp
- Makro av avbrottstyp
Ett makroprogram av avbrottstyp kan inte exekveras under exekvering av en fast multirepetercykel.
- Programomstart och återgång samt återställning av verktyg

Dessa funktioner kan inte exekveras i ett block i en fast multirepetercykel.
- Axelnamn och sekundära hjälpfunktioner

Även om adresserna U, V, W eller A används som axelnamn eller sekundär hjälpfunktion, antas data som
specificerats vid adressen U, V, W eller A i ett G71- till G73- eller G76-block vara detta för den fasta
multirepetercykeln.
specificerar en målkontur för finbearbetning. Om verktygsradiekompenseringen angetts i programmet
med en specificerad målkontur för finbearbetning, visas alarm "OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I
FORMPROGRAMMET".
- 279 -
6.5 FAST CYKEL FÖR BORRNING

Fasta cykler för borrning gör det enklare för programmeraren att skapa program. Med en fast cykel kan en
ofta använd bearbetningsoperation specificeras i ett enskilt block med en G-funktion; utan fasta cykler
krävs mer än ett block. Dessutom kan fasta cykler förkorta programmet och spara plats i minnet.
Tabell 6.5 (a) listar fasta cykler för borrning.
OBS!
När bit 4 (NCD) i parameter nr 8137 är 0 kan denna funktion användas.
Tabell 6.5 (a) Fasta cykler för borrning

Indragnings-
Borroperation Operation vid
G-kod manöver Tillämpningar
(-Z-riktning) hålbottenposition
(-Z-riktning)
G80 ------ ------ ------ Avbryta
G81 Skärmatning ------ Snabbtransport Borrning, punktborrning
G82 Skärmatning Fördröjning Snabbtransport Borrning, försänkning
G83 Skärmatning/intermittent ------ Snabbtransport Stegborrningscykel
Höghastighetscykel för
G83.1 Skärmatning/intermittent ------ Snabbtransport
stegborrning
Fördröjning →
G84 Skärmatning Skärmatning Gängning
Spindel CCW
Fördröjning →
G84.2 Skärmatning Skärmatning Gängning med fast tapp
Spindel CCW
G85 Skärmatning ------ Skärmatning Arborrning
G89 Skärmatning Fördröjning Skärmatning Arborrning
Förklaring
Den fasta cykeln för borrning består av följande sex operationer.
Operation 1 Positionering av X- och Z-axeln (en annan axel kan ställas in.)
Operation 2 Snabbtransport upp till punkt-R-planet
Operation 3 Hålbearbetning
Operation 4 Bearbetning vid hålbotten
Operation 5 Återgång till punkt-R-planet
Operation 6 Snabbtransport upp till initialplanet
Operation 1
Startnivå
Punkt R-nivå
Operation 5
Operation 3
Snabbtransport
Operation 4
Matning
Fig. 6.5 (a) Operationsföljd för fast cykel för borrning
- 280 -
- Positioneringsplan
Ett positioneringsplan bestäms genom planval med kod G17, G18 och G19.
Andra axlar än borraxlarna används som positioneringsaxlar.
- Borraxel
Även om fasta cykler inkluderar både cykler för gängning och arborrning och borrcykler, används i detta
kapitel endast termen borrning för operationer som utförs med fasta cykler.
Grundaxeln (X, Y eller Z) som inte finns i positioneringsplanet eller dess parallellaxel används som
borraxel.
Axeladressen för borraxeln som specificeras i samma block som G-koderna (G81 till G89) bestämmer om
en grundaxel eller en av de parallella axlarna används som borraxel.
Om borraxelns axeladress inte specificeras används grundaxeln som borraxel.
Tabell 6.5 (b) Positioneringsplan och borraxel

G-kod Positioneringsplan Borraxel
G17 Xp-Yp-plan Zp
G18 Zp-Xp-plan Yp
G19 Yp Zp-plan Xp
- Exempel
Anta att parameter nr 1022 är ställd så att U, V och W är de parallella axlarna till X, Y respektive Z.
G17 G81 Z _ _: Borraxeln är Z-axeln.
G17 G81 W _ _: Borraxeln är W-axeln.
G18 G81 Y _ _: Borraxeln är Y-axeln.
G18 G81 V _ _: Borraxeln är V-axeln.
G19 G81 X _ _: Borraxeln är X-axeln.
G19 G81 U _ _: Borraxeln är U-axeln.
G17, G18 och G19 får inte specificeras i ett block där G73 till G89 inte finns.
VAR FÖRSIKTIG
Innan man växlar mellan borraxlarna ska de fasta cyklerna avbrytas.
OBS!
Z-axeln kan alltid användas som borraxel genom inställning av FXY (bit 0 i
parameter nr 5101). När FXY är 0 används Z-axeln alltid som borraxel.
- Specificering av punkt R
I serie 0i-kommandoformatet specificeras avståndet från initialplanet till punkt R med hjälp av ett
inkrementalt värde under specificeringen av punkt R.
I kommandoformatet Serie 10/11 beror specifikationsmetoden på bit 6 (RAB) i parameter nr. 5102. När
RAB = 0 används alltid ett inkrementalt värde för specificeringen. När RAB = 1 för G-kodsystem A
används ett absolut värde för specificering. När RAB = 1 för G-kodsystem B eller C används ett absolut
värde i G90-läget och ett inkrementellt värde i G91-läget.
Serie 10/11-kommandoformat Kommandoformat för serie 0i

Bit 6 (RAB) i parameter nr 5102 = 1 RAB=0
G-kodsystem A G-kodsystem B, C
Inkrementell
G90 G91 Inkrementell
Absolut
Absolut Inkrementell
- 281 -
- Diameter-/ radieprogrammering
Diameter-/radiespecificering av R-kommando för fasta cykler för borrning i serie 10/11-kommandoformat
kan matchas med diameter-/radiespecificering av borraxeln genom inställning av bit 7 (RDI) i parameter
nr 5102 till 1.
- P
I följande G-koder skiljer sig fördröjningsoperationen åt mellan serie 10/11.
Drift av serie 10/11-formatet

I G83, G83.1, G84 och G84.2 utförs fördröjning endast om adress P är specificerad i ett block.
Serie 10/11-formatets funktion
I G83 och G83.1 utförs ingen fördröjning.
I G84 och G84.2 kan fördröjning med adress P utföras genom inställning av bit 1 (DWL) i parameter nr
6200. Adress P är modala data.
- Q
Adress Q specificeras alltid med hjälp av ett inkrementellt värde under specificering av en radie.
- Matningshastighet för G85 och G89

I G85 och G89 är matningshastigheten från punkt Z till punkt R dubbla skärmatningshastigheten. För
serie 10/11-formatet är den samma som skärmatningshastigheten.
- Borrläge
G81 till G89 är modala G-koder och är verksamma tills de avbryts. När dessa koder är verksamma är
borrläget det aktuella tillståndet.
Borrdata som specificeras i borrfunktionen bibehålls tills de ändras eller raderas.
Specificera alla nödvändiga borrdata i början av de fasta cyklerna; när fasta cykler håller på att utföras,
specificera bara datamodifieringar.
- Återgångsplan G98/G99
I G-kodssystem A återgår verktyget till initialplanet från hålbotten. I G-kodssystem B eller C återgår
verktyget till initialplanet från hålbotten med G98. Med G99 återgår verktyget till punkt-R-planet från
hålbotten.
Nedan visas hur verktyget flyttas när G98 eller G99 specificeras. G99 brukar användas för den första och
G98 för den sista borroperationen.
Initialplanet ändras inte även när borrning sker i G99-läget.
G98 (återgång till initialplan) G99 (återgång till R-plan)
Startnivå
Punkt R-nivå
Fig. Fig. 6.5 (b) Initialplan och punkt-R-plan
- Antal upprepningar
För upprepad borrning av jämnt utspridda hål, specificera antalet upprepningar i L_.
L är endast verksamt i det block där det specificerats.
Specificera positionen för det första hålet i inkrementellt läge.
- 282 -
Om det specificeras i absolut läge utförs borrning alltid på samma ställe.
Antal upprepningar L Maximalt kommandovärde = 9999
Om L0 specificeras sparas enbart borrningsdata utan att någon borrning sker.
OBS!
För L, specificera 0 eller ett heltal mellan 1 och 9999.
- C-axellåsning
M-koden för C-axellåsning kan specificeras i serie 0i-kommandoformatet men kan inte specificeras i serie
10/11-kommandoformatet.
- Inaktivering av serie 10/11-format

Serie 10/11-kommandoformatet kan endast inaktiveras under en fast cykel för borrning genom inställning
av bit 3 (F16) i parameter nr 5102 till 1. Antalet upprepningar måste dock specificeras med adress L.
VAR FÖRSIKTIG
Om bit 3 (F16) i parameter nr 5102 ställs till 1 inaktiveras inställningarna av bit 6
(RAB) i nr 5102 och 7 (RDI) i parameter nr 5102 och operation utförs när RAB=0
och RDI=0.
- Avbryt
En fast cykel kan avbrytas med G80 eller med en G-kod i grupp 01.
G-koder i grupp 01 (exempel)

G00 : Positionering (snabbtransport)
G01 : Linjär interpolation
G02 : Cirkulär interpolation (CW) eller spiralinterpolation (CW)
G03 : Cirkulär interpolation (CCW) eller spiralinterpolation (CCW)
- Symboler i figurer
I följande underavsnitt förklaras de olika fasta cyklerna. I figurerna till dessa avsnitt förekommer följande
symboler:
Positionering (snabbtransport G00)

Skärmatning (linjär interpolation G01)
P Fördröjning
- 283 -
6.5.1 Höghastighetscykel för stegborrning (G83.1)

Denna cykel utför stegborrning med hög hastighet. Den utför skärmatning intermittent under
spånavskiljning.
Format
G83,1 X_ Y_ Z_ R_ P_ Q_ F_ L_ ;
X_ Y_ : Hålpositionsdata
Z_ : Avståndet mellan punkt R och hålbotten
P_ : Fördröjningstid
L_ : Antal upprepningar (vid behov)
G83,1 (G98-läge) G83,1 (G99-läge)
Startnivå
q
d q
d
q d q d
q
q
Punkt Z
P Punkt Z
P
Förklaring
- Operationer
Eftersom intermittent matning i Z-axelns riktning gör spånavskiljningen enklare och möjliggör
fininställning av undandflyttningsvärdet, kan en effektiv bearbetning utföras.
Undanflyttningsvärdet d ställs in i parameter nr 5114.
Undanflyttningsrörelser med snabbtransport.
- Spindelrotation
Innan G83,1 specificeras måste spindeln roteras med hjälp av en hjälpfunktion (M-kod).
- Hjälpfunktion
Om kommandot G83,1 och en M-kod specificeras i samma block exekveras M-koden vid första
positioneringen. När repeterfrekvensen L specificeras utförs operationen ovan för första gången och
M-koden utförs inte vid ett andra eller senare tillfällen.
Begränsning
- Axelväxling
Innan man växlar mellan borraxlar ska de fasta cyklerna för borrning avbrytas.
- 284 -
- Borrning
I ett block utan X, Y, Z, R eller en annan axel utförs ingen borrning.
- P
Fördröjning utförs endast när adress P specificeras i ett block.
- Q
Q måste vara specificerad i ett block där borrning anvisas. Annars lagras data inte som modala data.
- Avbryt
G-koderna (G00 till G03) i grupp 01 får inte specificeras i det block där G83,1 specificeras. Detta
avbryter G83,1.
6.5.2 Borrcykel, punktborrcykel (G81)

Den normala borrcykeln används. Verktyget matas tillbaka från hålbotten med snabbtransport.
Format
G81 X_ Y_ Z_ R_ F_ L_ ;
G81 (G98-läge) G81 (G99-läge)
Startnivå
Punkt Z Punkt Z
Förklaring
- Operationer
Efter positionering längs X- och Y-axlarna sker snabbtransport till punkt R-planet.
Sedan sker borrning från punkt R-planet till punkt Z.
Undanflyttningsrörelser med snabbtransport.
- Spindelrotation
Innan G81 specificeras måste spindeln roteras med hjälp av en hjälpfunktion (M-kod).
- Hjälpfunktion
Om kommandot G81 och en M-kod specificeras i samma block exekveras M-koden vid första
- 285 -
Begränsning
- Axelväxling
- Borrning
- Avbryt
G-koderna (G00 till G03) i grupp 01 får inte specificeras i det block där G81 specificeras. Detta avbryter
G81.
6.5.3 Borrcykel, försänkning (G82)

Den normala borrcykeln används. Skärmatning utförs till hålets botten, fördröjning utförs i botten och
sedan utförs undanflyttning från botten med snabbtransport.
Håldjupets noggrannhet förbättras.
Format
G82 X_ Y_ Z_ R_ P_ F_ L_ ;
Startnivå
Punkt R-nivå
Punkt R Punkt R
P Punkt Z P Punkt Z
Förklaring
- Operationer
Fördröjning utförs vid hålets botten och sedan utförs undanflyttning med snabbtransport.
- Spindelrotation
- Hjälpfunktion
- 286 -
Begränsning
- Axelväxling
- Borrning
- P
P måste specificeras i ett block där borrning anvisas. Annars lagras data inte som modala data.
- Avbryt
G82.
6.5.4 Stegborrningscykel (G83)

Stegborrning utförs.
Skärmatning används intermittent till hålets botten under tiden som spånavskiljning pågår.
Format
G83 X_ Y_ Z_ R_ P_ Q_ F_ L_ ;
Startnivå
Punkt R-nivå
Punkt R Punkt R
q q
d d
q q
d d
q q
Punkt Z Punkt Z
P P
Förklaring
- Operationer
Q indikerar skärdjupet för varje operation och specificeras av ett inkrementellt värde.
I den andra och senare skäroperationer ändras snabbtransport till skärmatning vid punktavståndet "d"
tillbaka från den tidigare borrade positionen. "d" ställs in med parameter nr 5115.
Ett positivt värde måste specificeras för Q. Ett negativt värde ignoreras.
- 287 -
- Spindelrotation
- Hjälpfunktion
Begränsning
- Axelväxling
- Borrning
- P
- Q
Q måste vara specificerad i ett block där borrning anvisas. Annars lagras data inte som modala data.
- Avbryt
G83.
6.5.5 Gängningscykel (G84)

Denna cykel utför gängning.
I gängningscykeln roterar spindeln i motsatt riktning när verktyget har nått hålbotten.
Format
G84 X_ Y_ Z_ R_ P_ F_ L_ ;
Startnivå
Punkt R
Punkt R Punkt R-nivå
P Punkt Z P Punkt Z
- 288 -
Förklaring
- Operationer
Gängning utförs genom att vrida spindeln medurs.
VAR FÖRSIKTIG
Matningsövermanningen ignoreras under gängning. Dessutom kan
matningsstopp inte stoppa maskinen förrän återgångsoperationen är slutförd.
- Spindelrotation
När borrning där avståndet från hålpositionen och initialplanet till punkt R-planet är kort utförs
kontinuerligt, uppnår spindeln eventuellt inte den normala hastigheten när bearbetningsoperationen för
hålet kan inledas. Reservera i så fall en tidpunkt genom att infoga fördröjning med G04 innan respektive
borrningsoperation påbörjas utan att specificera repeterfrekvensen L.
I och med att detta övervägande kanske inte är nödvändigt beroende på maskintypen hänvisas till
handboken från maskintillverkaren.
- Hjälpfunktion
Begränsning
- Axelväxling
- Borrning
- P
- Avbryt
G84.
OBS!
Ställ in M5T (bit 6 i parameter nr 5101) för att specificera om
spindelstoppkommandot (M05) ska specificeras innan kommandot för rotation av
spindeln framåt eller bakåt (M03 eller M04) specificeras.
Mer information finns i handboken från maskintillverkaren.
- 289 -
6.5.6 Gängningscykel (G84.2)

Styrning av spindelmotorn på samma sätt som en servomotor exekverar höghastighetsgängningscykeln.
Format
G84.2 X (U)_ C (H)_ Z (W)_ R_ P_ F_ L_ S_ ;
X_ C_ eller Z_C_ : Hålpositionsdata
F_ : Skärmatningshastighet
L_ : Antal upprepningar (vid behov).
S_ : Spindelvarvtal
G84.2 (G98-läge) G84.2 (G99-läge)
Spindelstopp
Spindelstopp
Startnivå
Spindelstopp
Spindel CW Spindelstopp Spindel CW
P P
Punkt R Punkt R
Punkt R-nivå
P Punkt Z P Punkt Z
Spindelstopp Spindel CCW Spindelstopp Spindel CCW
En G-kod kan inte skilja mellan en cykel för gängning med tapp på frontytan och en cykel för gängning
med tapp på sidytan med hjälp av serie 10/11-formatkommandon. Borraxeln bestäms av planvalet (G17,
G18 eller G19). Specificera det planval som blir likvärdigt med cykel för gängning med tapp på
frontytan eller cykel för gängning med tapp på sidytan på det sätt som är lämpligt. (När bit 0 (FXY) i
parameter nr 5101 är ställd till 0 används Z-axeln som borraxeln. När biten är ställd till 1 sker valet av
plan på följande sätt:
Val av plan Borraxel
G17 Xp-Yp-plan Zp
G18 Zp-Xp-plan Yp
G19 Yp-Zp-plan Xp
Xp: X-axeln eller en parallell axel
Yp: Y-axeln eller en parallell axel
Zp: Z-axeln eller en parallell axel
Förklaring
- Operationer
Verktyget är placerat längs X- och Y-axlarna och flyttas sedan till punkt-R-planet med snabbtransport.
Gängning sker från punkt-R-planet till punkt Z. Spindeln stannar sedan och verktyget väntar. Spindeln
börjar sedan rotera i motsatt riktning, verktyget återförs till punkt-R-planet och spindeln stannar. Efter
detta, när G98 specificeras, flyttas verktyget till initialplanet med snabbtransport.
Under gängningen antas matningshastighets- och spindelövermanningen vara 100 %. För återgång
(operation 5) kan dock en fast övermanning på upp till 2000 % tillämpas genom inställning av bit 4
(DOV) i parameter nr 5200, bit 3 (OVU) i parameter nr 5201 och parameter nr 5211.
- 290 -
- Gängstigning
I läget matning per minut är matningshastigheten ÷ spindelvarvtalet = gängstigningen.
I läget matning per varv är matningshastigheten = gängstigningen.
Begränsning
- Axelväxling
Innan man växlar mellan borraxlar ska de fasta cyklerna för borrning avbrytas. Om borraxeln ändras
under det fasta läget utlöses larm PS0206
- Borrning
- P
- Avbryt
G-koderna (G00 till G03) i grupp 01 får inte specificeras i det block där G84.2 specificeras. Detta
avbryter G84.2.
- Verktygsoffset
6.5.7 Borrningscykel (G85)

Format
G85 X_ Y_ Z_ R_ F_ L_ ;
Startnivå
Punkt R-nivå
Punkt R Punkt R
Punkt Z Punkt Z
Förklaring
- Operationer
Återgå till punkt R med skärmatning när punkt Z-har nåtts.
- 291 -
- Spindelrotation
- Hjälpfunktion
Begränsning
- Axelväxling
- Borrning
- Avbryt
G85.
6.5.8 Borrningscykel (G89)

Format
G89 X_ Y_ Z_ R_ P_ F_ L_ ;
Startnivå
Punkt R-nivå
Punkt R Punkt R
Punkt Z Punkt Z
P P
Förklaring
- Operationer
Detta är samma som G85 men fördröjning utförs i hålets botten.
- Spindelrotation
- 292 -
- Hjälpfunktion
Begränsning
- Axelväxling
- Borrning
- P
P måste specificeras i ett block där borrning anvisas. Annars lagras data inte som modala data.
- Avbryt
G89.
6.5.9 Avbryta fast cykel för borrning (G80)

G80 avbryter fast cykel för borrning.
Format
G80 ;
Förklaring
Den fasta cykeln avbryts så att normal drift kan ske. Punkt R och punkt Z raderas.
Andra borrningsdata avbryts också (raderas).
6.5.10 Skyddsåtgärder som ska vidtas av operatören

- Återställning och nödstopp
Om styrenheten stoppas genom återställning eller nödstopp under en borrcykel sparas borrläget och
borrdata. Starta därför om operationen med detta i åtanke.
- Enkelblock
Om borrcykeln utförs med ett enkelblock avslutas bearbetningen vid slutpunkterna i operation 1, 2, 6 i
Fig. 6.5 (a).
Det betyder alltså att operationen startas upp till 3 gånger för att borra ett hål. Operationen stoppas vid
slutpunkterna i operation 1, 2 med matningsstoppslampan PÅ. Om det återstår ett antal upprepningar i
slutet av operation 6 stoppas operationen med matningsstopp. Om inga upprepningar återstår stoppas
operationen i enkelblockstopptillståndet.
- Matningsstopp
Om "matningsstopp" tillämpas mellan operation 3 och 5 med G84/G88 tänds matningsstoppslampan
omedelbart om matningsstoppet tillämpas igen på operation 6.
- Övermanning
Under bearbetning med G84 och G88 är matningsövermanningen 100 %.
- 293 -
7. AXELSTYRFUNKTIONER PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
7 AXELSTYRFUNKTIONER
Kapitel 7, "AXELSTYRFUNKTIONER", består av följande avsnitt:
7.1 POLYGON SVARVNING (G50.2, G51.2)....................................................................................294
7.1 POLYGON SVARVNING (G50.2, G51.2)

Med polygon svarvning menas bearbetning av ett arbetsstycke till en polygon kontur genom att rotera
arbetsstycket och verktyget i ett bestämt förhållande.
Arbetsstycke
Arbetsstycke Verktyg
Fig. 7.1 (a) Polygon svarvning
Om man ändrar villkoren rotationsförhållande för arbetsstycke och verktyg och antalet skärstål, kan
arbetsstycket bearbetas till en fyrkantig eller sexkantig figur. Bearbetningstiden kan minskas jämfört med
bearbetningen av en polygon kontur genom att använda polär koordinatinterpolation. Den bearbetade
figuren är dock inte exakt polygon. I vanliga fall används polygon svarvning för huvudena på fyr-
och/eller sexkantbultar eller sexkantmuttrar.
Som roterande verktygsaxel kan en av följande användas:
- CNC-styrd axel (servoaxel)
- Spindel två (Två seriella spindlar kopplas.)
Polygon bearbetning som utförs med hjälp av en servoaxel som roterande verktygsaxel kallas polygon
svarvning. Polygon bearbetning som utförs med hjälp av spindel två som roterande verktygsaxel kallas
polygon svarvning med två spindlar.
Funktionsnamn Arbetsstyckets axel Roterande verktygsaxel

Spindel
(Antingen kan en analog spindel eller en
Polygon svarvning seriell spindel användas. En detektor Servoaxel
likvärdig med en positionskodare krävs
dock.)
Polygon svarvning med två Spindel Spindel
spindlar (Seriell spindel) (Seriell spindel)
Förklaring
En CNC-styrd axel (servoaxel) tilldelas den roterande verktygsaxeln.
I följande beskrivning kallas denna rotationsaxel för verktyget för Y-axel. Som arbetsstycksaxel (spindel)
kan antingen en seriell spindel eller en analog spindel användas.
Y-axeln styrs med G51.2-kommandot så att förhållandet mellan varvtalen för spindeln (har tidigare
specificerats med ett S-kommando) och verktygets hastighet blir det specificerade.
När samtidig start specificeras med G51.2 detekteras enkelrotationssignalen från positionskodaren på
spindeln. Efter detektering av enkelrotationssignal styrs Y-axeln med hjälp av spindelns och Y-axelns
rotationshastighet specificerad med P och Q. En positionskodare måste alltså monteras på spindeln.
- 294 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING 7. AXELSTYRFUNKTIONER
Denna styrning upprätthålls tills avbrottskommandot för den polygona svarvningen exekveras (G50.2).
Polygon svarvning avbryts av något av följande tillsammans med kommandot G50.2:
(1) Strömavstängning
(2) Nödstopp
(3) Servolarm
(4) Återställning (extern återställningssignal ERS, återställning/återspolningssignal RRW och knappen
ÅTERSTÄLL på MDI-enheten)
Vid polygon svarvning med två spindlar går det att förhindra att polygonsynkronläget frigörs med
återställning genom att bit 0 (PRL) i parameter nr 7603 ställs in till 1.
(5) Förekomst av larm PS0217 till PS0221, PS0314 och PS05018
OBS!
1 Före polygon svarvning måste referenspunktsuppsökningen på Y-axeln
specificeras för att bestämma startpunkten för verktygets rotation. Denna
referenspunktsuppsökning utförs genom detektering av en inbromsningsgräns,
som vid manuell referenspunktsuppsökning. (Genom inställning av bit 7 (PLZ) i
parameter nr 7600 kan referenspunktsuppsökningen utföras utan att någon
inbromsningsgräns detekteras.)
2 Rotationsriktningen på Y-axeln bestäms av förtecknet för Q och påverkas inte av
positionskodarens rotationsriktning.
3 Bland visningen av Y-axelns aktuella position ändras visningen av
maskinkoordinatvärdet (MACHINE) från 0 till rörelsen per varv i takt med att
Y-axeln rör sig. Absoluta och relativa koordinatvärden uppdateras inte. Vid
specificeringen av en absolut programmering för Y-axeln efter avbrott av polygon
svarvning, ställ in ett koordinatsystem för arbetsstycket efter
referenspunktsuppsökningen.
4 För en Y-axel som arbetar med polygon svarvning är joggmatning och
handrattsmatning inaktiverade.
5 För en Y-axel som inte arbetar med polygon svarvning kan ett rörelsekommando
specificeras på samma sätt som för andra styrda axlar.
6 En Y-axel som arbetar med polygon svarvning räknas inte med i antalet
samtidigt styrda axlar.
7 Ett arbetsstycke måste bearbetas med ett konstant spindelvarvtal tills
arbetsstycket är klart.
8 G50.2 är G-koden för förhindrande av buffring.
9 Följande funktioner måste kommenderas med avbrottsläge för polygon
svarvning.
- Omvandling mellan tum- och metersystemet
- AI-utvidgad förhandskontroll (M-serien)/AI kontur kontroll I/AI kontur kontroll II
- Indexering vid lutning av bearbetningsplan (M-serien)
- Nano utjämning (M-serien)
- Tilldelning av flexibel banaxel
- 295 -
VAR FÖRSIKTIG
1 Under polygon svarvning kan gängskärning inte utföras.
2 För en Y-axel som arbetar i polygon svarvning är signalerna nedan giltiga eller
ogiltiga:
Signaler som är giltiga för Y-axeln
- Maskinspärr
- Servo-av
Signaler som är ogiltiga för Y-axeln
- Matningsstopp
- Spärr
- Övermanning
- Testkörning
(Under torrkörning bearbetas kanske inte arbetsstycket till förväntad form
eftersom signalen för en rotation inte inväntas, även om hastigheten för en
torrkörning är ogiltig.)
Format
G50.2 Avbryt polygon svarvning
G51.2 P_ Q_ [R_] ; Start av polygon svarvning

P,Q: Rotationsförhållande mellan spindel och Y-axel
R : Relativ fasskillnad mellan spindel och Y-axel (*1)
Specificera område:
P: Heltal från 1 till 999
Q: Heltal från -999 till -1 eller från 1 till 999
Om Q är ett positivt värde roterar Y-axeln i positiv riktning.
Om Q är ett negativt värde roterar Y-axeln i negativ riktning.
R : 0 till 360 grader
Dataenheten beror på referensaxelns inkrementsystem.
Decimalpunkten kan användas.
Om ett värde utanför intervallet specificeras avrundas det till 0 till 360 grader.
(*1) R kan specificeras i polygon svarvning med två spindlar.

Det minsta kommandoinkrementet för R är 360/4096 grader, och värdet som är
mindre än det minsta kommandoinkrementet avrundas.
R kan utelämnas. Om R inte är specificerat efter start av polygon svarvning med
två spindlar antas fasskillnaden vara 0. Fasjustering krävs även om R inte är
specificerat.
Om bit 5 (COF) i parameter nr 7602 är 1 för att inaktivera fasstyrning ignoreras R.
OBS!
Specificera G50.2 och G51.2 i ett enkelt block.
- 296 -
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING 7. AXELSTYRFUNKTIONER
Exempel
G00 X100. 0 Z20.0 S1000.0 M03 ; (Arbetsstyckets varvtal 1000 (min-1))
G51.2 P1 Q2 ; (Verktygsrotationsstart (verktygsvarvtal 2000 (min-1))
G01 X80.0 F10.0 ; (X-axelinmatning)
G04 X2.0 ; (Väntar 2 sekunder)
G00 X100.0 ; (X-axelundanflyttning)
G50.2 ; (Verktygsrotationsstopp)
M05 S0 ; (Spindelstopp)
- Principen för polygon svarvning

Principen för polygon svarvning förklaras nedan. I figuren (Fig. 7.1 (b)) nedan är radien för verktyg och
arbetsstycke A och B och vinkelhastigheten för verktyg och arbetsstycke är α och β. Origo för de
kartesiska koordinaterna XY antas vara arbetsstyckets centrum.
För att förenkla förklaringen kan man tänka sig att verktygets centrum är vid positionen
Po (A, 0) på arbetsstyckets periferi och verktygsnosen börjar vid position Ptill(A-B, 0).
A: Arbetsstyckets radie
Y
B: Verktygsradie
α : Arbetsstyckets
vinkelhastighet
X
Vinkelhastighet α
B
Pto
(0,0) Verkty
Po
Vinkelhast
Arbetsstycke ighet β
Po (A, 0)
Pto (A-B, 0)
Fig. 7.1 (b) Principen för polygon svarvning
Pt (Xt, Yt)
βt P
αt
Startpunkt
(0, 0)
Fig. 7.1 (c) Verktygsnosens position
I detta fall uttrycks verktygsnosens position Pt (Xt, Yt) efter tiden t med ekvationerna 1 och 2:
Xt=Acosαt-Bcos(β-α)t (Ekvation 1)
Yt=Asinαt+Bsin(β-α)t (Ekvation 2)
Om man antar att rotationsförhållandet mellan arbetsstycke och verktyg är 1:2, nämligen, β=2α, ändras
ekvation 1 och 2 på följande sätt:
Xt=Acosαt-Bcosαt=(A-B)cosαt (Ekvation 1)'
Xt=Asinαt+Bsinαt=(A+B)sinαt (Ekvation 2)'
Dessa ekvationer indikerar att verktygsnosens kanal ritar en ellips med längre diameter A+B och kortare
diameter A-B.
Betänk sedan fallet med ett verktyg placerat symmetriskt i 180° vinkel, för totalt två verktyg. Med dessa
två verktyg kan man bearbeta en fyrkant, som visat nedan.
- 297 -
Med tre verktyg i 120° vinkel får man en sexkantig bearbetad kontur, som visat nedan.
VARNING
För verktygets maximala varvtal, se handboken som medföljer maskinen. Undvik
att specificera ett spindelvarvtal som är högre än det maximala verktygsvarvtalet
eller ett procentvärde av spindelvarvtalet som ger en högre hastighet än det
maximala verktygsvarvtalet.
- 298 -
8. STYRNINGSFUNKTION VID
B-64604SW-1/01 PROGRAMMERING FLERA KANALER
8 STYRNINGSFUNKTION VID FLERA

KANALER
Kapitel 8, "STYRNINGSFUNKTION VID FLERA KANALER", består av följande avsnitt:
8.1 BALANSSKÄR (G68, G69).............................................................................................................299
8.1 BALANSSKÄR (G68, G69)

Översikt
När ett tunt arbetsstycke ska bearbetas som visat nedan, kan precisionsbearbetning uppnås genom att
samtidigt bearbeta varje sida av arbetsstycket med ett verktyg. Denna funktion kan förhindra att
arbetsstycket blir skevt, vilket kan ske om endast en sida bearbetas åt gången (se Fig. 8.1 (a)). När båda
sidorna bearbetas samtidigt måste rörelserna hos det ena verktyget vara i fas med det andra. Annars kan
arbetstycket börja vibrera med följden att man får ett dåligt bearbetningsresultat. Med denna funktion kan
rörelsen hos en verktygsbärare enkelt synkroniseras med den andra verktygsbäraren.
Verktygshål
lare 2
Verktygshål
lare 1
Fig. 8.1 (a)
OBS!
1 Denna funktion är en tillvalsfunktion.
2 Balansskärningen är tillgänglig när bit 0 (NVC) i parameter nr 8137 is 0.
Men när speglingen för dubbelrevolver har valts, kan inte balansskärningen
användas. För att använda spegling för dubbelrevolver, ställ in 0 i bit 0 (NVC) i
parameter nr 8137 för att inaktivera balansskärningen.
Format
G68 ; Balansskärningsläget på
G69 ; Avbryt balansskärningsläget
Förklaring
När G68 specificeras i programmet för verktygsbärare 1 och 2 aktiveras balansskärningsläget. När G69
specificeras avbryts balansskärningsläget.
När G68 eller G69 specificeras för en verktygsbärare väntar verktygsbäraren tills G68 eller G69
specificeras för den andra verktygsbäraren.
- 299 -
8. STYRNINGSFUNKTION VID
FLERA KANALER PROGRAMMERING B-64604SW-1/01
I balansskärningsläget utförs balansskärning endast om ett rörelsekommando med skärmatning har

specificerats för båda verktygsbärarna.
I balansskärningsläget börjar verktygsbärarna röra sig samtidigt i varje block där ett rörelsekommando
med skärmatning har specificerats.
Specificera G68 eller G69 i ett enkelt block.
Om G68 eller G69 anges felaktigt, utlöses alarm PS0163.
OBS!
1 Balansskärning utförs inte vid testkörning eller i maskinspärrstatus. G68 eller
G69 som specificerats för en verktygsbärare synkroniseras dock med G68 eller
G69 som specificerats för den andra verktygsbäraren.
2 I balansskärningsläget synkroniseras inte G68 som specificerats för en
verktygsbärare med G68 som specificerats för den andra verktygsbäraren. I
avbryt balansskärningsläget synkroniseras inte G69 som specificerats för en
verktygsbärare med G69 som specificerats för den andra verktygsbäraren.
3 Balansskärning utförs inte i ett block där 0 specificeras för rörelsebanan.
4 Balansskärning utförs inte när snabbtransport specificeras.
VAR FÖRSIKTIG
1 Balansskärning startar endast skärmatning på båda verktygshållarna samtidigt;
den bibehåller inte synkroniseringen därefter. För att kunna synkronisera alla
rörelserna för båda verktygsbärarna måste inställningarna för båda
verktygsbärarna vara identiska, t.ex. rörelsebanan och matningshastigheten.
Övermanning och spärr kan tillämpas på båda verktygsbärarna oberoende av
varandra. Inställningarna för båda verktygsbärarna avseende övermanning och
spärr måste också vara desamma för att utföra balansskärning.
2 Efter att matningsstopp tillämpas under balansskärning för båda verktygsbärarna
utförs inte balansskärning vid omstarten. Balansskärning utförs när nästa
rörelsekommando exekveras för båda verktygsbärarna.
OBS!
1 Tidsfördröjningen före pulsfördelningen för båda verktygsbärarna startar inom
max. 2 ms.
2 Överlappning är ogiltig. I balansskärningsläget fastställs synkronisering i början
av varje rörelseblock där bearbetning specificeras så att rörelsen kan avbrytas
momentant.
3 I balansskärningsläget är även kontinuerlig gängskärningsöverlappning ogiltig.
Kontinuerlig gängskärning ska utföras i avbryt balansskärningsläget.
4 För att fastställa synkronisering av pulsfördelningsstarten i ett block där
gängskärning specificeras måste samma positionskodare väljas.
5 Avbrottsläget (G69) ställs ovillkorligt in vid en återställning.
- 300 -
III. DRIFT
B-64604SW-1/01 DRIFT 1. IN- OCH UTMATNING AV DATA
1 IN- OCH UTMATNING AV DATA

Genom minneskortgränssnittet på skärmens vänstra sida och USB-minnets gränssnitt läses information
som skrivits i ett minneskort och USB-minne in i CNC-maskinen och information skrivs från
CNC-maskinen till ett minneskort och ett USB-minne.
Följande datatyper kan matas in och ut:
1. Y-axeloffsetdata
2. Verktygskompensering/2:a geometridata
3. Kompenseringsdata för 4:/5:e axeln
Data ovan kan matas in och ut på skärmar som används för visning och inställning av data och på
skärmen ALLA I/O.
Kapitel 1, "IN- OCH UTMATNING AV DATA", består av följande avsnitt:
1.1 INMATNING/UTMATNING PÅ VARJE SKÄRM........................................................................303

1.1.1 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata .................................................................................303
1.1.1.1 Inmatning av Y-axeloffsetdata ..............................................................................303
1.1.1.2 Utmatning av Y-axeloffsetdata..............................................................................304
1.1.2 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a geometridata ................................305
1.1.2.1 Inmatning av verktygskompensering/2:a geometridata.........................................305
1.1.2.2 Utmatning av verktygskompensering/2:a geometridata ........................................306
1.1.3 In- och utmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata .....................................................................307
1.1.3.1 Inmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln.................................................307
1.1.3.2 Utmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln ................................................308
1.2 IN-/UTMATNING AV DATA PÅ SKÄRMEN ALL IO.................................................................311
1.2.1 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata .................................................................................311
1.2.2 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a kompensering av verktygsgeometri ...............313
1.1 INMATNING/UTMATNING PÅ VARJE SKÄRM

Data kan matas in och matas ut från manöverskärmarna med Y-axelns kompensering och
verktygskompensering/andra geometri.
1.1.1 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata

OBS!
När bit 1 (YOF) i parameter nr 8132 är 1 kan ”Y-axelns offset" användas.
1.1.1.1 Inmatning av Y-axeloffsetdata

Y-axelns offsetdata laddas in i CNC-minnet från exempelvis ett minneskort. Inmatningsformatet är
detsamma som utmatningsformatet. Y-axeloffsetdata som är registrerat i minnet och har ett motsvarande
datanummer ersätts med data som matas in med denna operation.
Inmatning av Y-axeloffsetdata (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
1 Kontrollera att inmataren är redo för inmatning.
2 Tryck på omkopplaren REDIGERA på manöverpanelen.
- 303 -
1. IN- OCH UTMATNING AV DATA DRIFT B-64604SW-1/01
3 Tryck på funktionsknappen .
4 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [OFST.Y] visas.
5 Tryck på softkey-knappen [OFST.Y] för att visa Y-axeloffsetdataskärmen.
6 Tryck på softkey-knappen [(OPER)].
7 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [LÄS] visas.
8 Tryck på softkey-knappen [LÄS].
9 Ange namnet på den fil du vill mata in.
Om namnet på inmatningsfilen utelämnas antas standardfilnamnet "TOOLOFST.TXT".
10 Tryck på soft key-knappen [EXEK].
Detta startar läsningen av Y-axelns offsetdata och "INMAT" blinkar på skärmens nedre, högra del.
När inmatningen är klar försvinner markeringen "INMAT".
För att avbryta inmatningen trycker du på soft key-knappen [AVBRYT].
Inmatning av Y-axeloffsetdata (för 15-tums skärm)

Rutin
4 Tryck på den vertikala soft key-knappen [NÄSTA SIDA] flera gånger tills soft key-knappen
[OFST.Y] visas.
5 Tryck på den vertikala softkey-knappen [OFST.Y] för att visa Y-axelns offsetdata.
6 Tryck på den horisontella softkey-knappen [LÄS].
8 Tryck på den horisontella soft key-knappen [EXEK].
För att avbryta inmatningen trycker du på den horisontella soft key-knappen [AVBRYT].
1.1.1.2 Utmatning av Y-axeloffsetdata

Y-axelns offsetdata matas ut i ett visst utmatningsformat från CNC-minnet till exempelvis ett minneskort.
Utmatning av Y-axeloffsetdata (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
1 Säkerställ att utmatningsenheten är klar för utmatning.
4 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [OFST.Y] visas.
5 Tryck på softkey-knappen [OFST.Y] för att visa Y-axeloffsetdataskärmen.
7 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [STANS] visas.
8 Tryck på softkey-knappen [STANS].
Detta startar utmatningen av Y-axelns offsetdata och "UTMATN" blinkar på skärmens nedre, högra
del. När utmatningen är klar försvinner markeringen "UTMATN".
För att avbryta utmatningen trycker du på soft key-knappen [AVBRYT].
- 304 -
Utmatning av Y-axeloffsetdata (för 15-tums skärm)

Rutin
[OFST.Y] visas.
5 Tryck på den vertikala softkey-knappen [OFST.Y] för att visa Y-axelns offsetdata.
6 Tryck på den horisontella softkey-knappen [STANS].
8 Tryck på horisontella soft key-knappen [EXEK].
1.1.2 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a

geometridata
OBS!
"2:a kompenseringen av verktygsgeometrin" är en tillvalsfunktion.
För att använda ”2:a kompenseringen av verktygsgeometrin”, krävs detta tillval
och ”Kompensering av verktygsgeometri och verktygsförslitning”. ”Kompensering
av verktygsgeometri och verktygsförslitning” kan användas, när bit 6 (NGW) i
parameter nr 8136 är 0.
1.1.2.1 Inmatning av verktygskompensering/2:a geometridata

Verktygskompenserings-/2:a geometridatan laddas in i CNC-minnet från exempelvis ett minneskort.
Inmatningsformatet är detsamma som utmatningsformatet. Verktygskompenserings-/2:a geometridatan
som är registrerad i minnet och har ett motsvarande datanummer ersätts med data som matas in med
denna operation.
Inmatning av verktygskompenserings-/2:a geometridatan (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
4 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [GEOM. 2] visas.
5 Tryck på soft key-knappen [GEOM. 2] för att visa skärmen med kompenserings-/2:a geometridatan.
7 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [LÄS] visas.
Om namnet på inmatningsfilen utelämnas antas standardfilnamnet "SEC_GEOM.TXT".
Detta startar läsningen av den 2:a geometridatan och "INMAT" blinkar på skärmens nedre, högra del.
- 305 -

Inmatning av verktygskompenserings-/2:a geometridatan (för 15-tums skärm)

Rutin
[GEOM. 2] visas.
5 Tryck på den vertikala softkey-knappen [GEOM. 2] för att visa Y-axelns offsetdata.
Detta startar läsningen av den 2:a geometridatan och "INMAT" blinkar på skärmens nedre, högra del.
1.1.2.2 Utmatning av verktygskompensering/2:a geometridata

Verktygskompenserings-/2:a geometridatan matas ut i ett visst utmatningsformat från CNC-minnet till
exempelvis ett minneskort.
Utmatning av verktygskompenserings-/2:a geometridatan (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
4 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [GEOM. 2] visas.
5 Tryck på soft key-knappen [GEOM. 2] för att visa skärmen med kompenserings-/2:a geometridatan.
7 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [STANS] visas.
Detta startar läsningen av den 2:a geometridatan och "UTMATN" blinkar på skärmens nedre, högra
Utmatning av verktygskompenserings-/2:a geometridatan (för 15-tums skärm)

Rutin
[GEOM. 2] visas.
5 Tryck på den vertikala softkey-knappen [GEOM. 2] för att visa Y-axelns offsetdata.
- 306 -
Detta startar läsningen av den 2:a geometridatan och "UTMATN" blinkar på skärmens nedre, högra
1.1.3 In- och utmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata

OBS!
"4:e/5:e axelns offset" är en tillvalsfunktion.
1.1.3.1 Inmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln

Värden för verktygskompensering kan matas in genom en I/O-enhet. Verktygskompenseringsvärdena
kan också matas in med funktionen ALLA IO.
Inmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
4 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [OFFSET] eller
[ÖKAOFFSET] visas.
5 Tryck på soft key-knappen [OFFSET] eller [ÖKAOFFSET] för att visa offset-skärmen eller 4:e/5:e
axelns offsetskärm.
8 Tryck på softkey-knappen [EXEK].
Inmatningsformatet för verktygskompenseringsvärdena baserade på G10-kommandot används.
OBS!
När ett program som är skrivet i inmatningsformatet för
verktygskompenseringsvärden baserade på G10-kommandot matas in, skrivs
alla offsetvärden som motsvarar axel-adresserna och offsetnumren som angetts
i programmet om.
Datan för en funktion utan specificerat alternativ ignoreras emellertid.
Inmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata (för 15-tums skärm)

Rutin
[OFFSET] eller [ÖKAOFFSET] visas.
5 Tryck på den vertikala soft key-knappen [OFFSET] eller [ÖKAOFFSET] för att visa offset-skärmen
eller 4:e/5:e axelns offsetskärm.
- 307 -

7 Tryck på den horisontella softkey-knappen [EXEK].
Inmatningsformatet för verktygskompenseringsvärdena baserade på G10-kommandot används.
OBS!
När ett program som är skrivet i inmatningsformatet för
verktygskompenseringsvärden baserade på G10-kommandot matas in, skrivs
alla offsetvärden som motsvarar axel-adresserna och offsetnumren som angetts
i programmet om.
Datan för en funktion utan specificerat alternativ ignoreras emellertid.
1.1.3.2 Utmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln

Värden för verktygskompensering kan matas ut till en I/O-enhet.
Utmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
4 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [OFFSET] eller
[ÖKAOFFSET] visas.
5 Tryck på soft key-knappen [OFFSET] eller [ÖKAOFFSET] för att visa offset-skärmen eller 4:e/5:e
axelns offsetskärm.
8 Tryck på softkey-knappen [EXEK].
Utmatningsformatet som används är det absoluta verktygskompenseringsvärde-formatet baserat på

G10-kommandot.
• Exempel på utmatningsdata
När 4:e/5:e axeln kompenseringsfunktion anges, och 32 inställningar av verktygskompensering
används
%
G10 P01 X1.250 Z1.750 R12.254 Y2.250 E2.750 F12.600 ;
⋮
G10 P32 X0.840 Z1.240 R11.435 Y1.640 E2.040 F7.675 ;
G10 P10001 X9.680 Z9.280 R12.224 Y8.880 E8.480 F24.345 ;
⋮
G10 P10032 X9.450 Z9.000 R13.017 Y8.550 E8.100 F10.123 ;
%
Lika många kompenseringsvärden för verktygsgeometri/förslitning som för antalet inställningar av
verktygskompensering matas ut.
OBS!
När man jämför med G10-formatet som används för utmatning av värden för
verktygskompensering, har adress E för att ange ett kompensationsvärde för
den 4:e axeln och adress F för att ange ett kompensationsvärde för en 5:e axel
lagts till i utmatningsformatet.
- 308 -

När bit 2 (OFN) i parameter nr 11403 är inställd på 1, kan specifikationsadressen i ”Y-axels offset och
4:e/5:e axelns offset” använda adressnamnet 'A' eller 'B' i stället för standard specifikationsadresser 'Y', 'E'
och 'F'.
Exempel) Om parametern är inställd på följande, ändras adressen.

- Parameter nr 5044 är inställd på 4 (4:e axelns offset är 4:e axeln)
- Parameter nr 5045 är inställd på 5 (5axelns offset är 5:e axeln)
- Parameter nr 1020 (4:e axeln, 5:e axeln) = 65, 66 (adressnamnet för 4:e/5:e axelns offset är 'A'
och 'B')
- Bit 2 (OFN) i parameter nr 11403 är inställd på 1 (adressen beror på parameter nr 1020)
%
G10 P01 X_ Z_ A_ B_
G10 P02 X_ Z_ A_ B_
...
G10 P__ X_ Z_ A_ B_
%
A_ : Verktygskompenseringsdata (4:e axelns offsetvärde i exemplet).
B_ : Verktygskompenseringsdata (5:e axelns offsetvärde i exemplet).
OBS!
'B'.
2 När inställningen har följande villkor, används standardspecifikationens adresser
'Y', 'E’ och 'F'.
3 När bit 2 i parameter nr 11403 är inställd på 1, kan inte konventionella offsetdata
läsas. Om konventionella offsetdata läses, ställ in 0 i bit 2 (OFN) i parameter nr
11403.
Utmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata (för 15-tums skärm)

Rutin
[OFFSET] eller [ÖKAOFFSET] visas.
5 Tryck på den vertikala soft key-knappen [OFFSET] eller [ÖKAOFFSET] för att visa offset-skärmen
eller 4:e/5:e axelns offsetskärm.
7 Tryck på den horisontella softkey-knappen [EXEK].
Utmatningsformatet som används är det absoluta verktygskompenseringsvärde-formatet baserat på

G10-kommandot.
- 309 -
• Exempel på utmatningsdata
När 4:e/5:e axeln kompenseringsfunktion anges, och 32 inställningar av verktygskompensering
används
%
G10 P01 X1.250 Z1.750 R12.254 Y2.250 E2.750 F12.600 ;
⋮
G10 P32 X0.840 Z1.240 R11.435 Y1.640 E2.040 F7.675 ;
G10 P10001 X9.680 Z9.280 R12.224 Y8.880 E8.480 F24.345 ;
⋮
G10 P10032 X9.450 Z9.000 R13.017 Y8.550 E8.100 F10.123 ;
%
Lika många kompenseringsvärden för verktygsgeometri/förslitning som för antalet inställningar av
verktygskompensering matas ut.
OBS!
När man jämför med G10-formatet som används för utmatning av värden för
verktygskompensering, har adress E för att ange ett kompensationsvärde för
den 4:e axeln och adress F för att ange ett kompensationsvärde för en 5:e axel
lagts till i utmatningsformatet.

När bit 2 i parameter nr 11403 är inställd på 1, kan specifikationsadressen i ”Y-axels offset och 4:e/5:e
axelns offset” använda adressnamnet 'A' eller 'B' i stället för standard specifikationsadresserna 'Y', 'E' och
'F'.
Exempel) Om parametern är inställd på följande, ändras adressen.

- Nr 5044 är inställd på 4 (4:e axelns offset är 4:e axeln)
- Nr 5045 är inställd på 5 (5:eaxelns offset är 5:e axeln)
- Nr 1020 (4:e axeln, 5:e axeln) = 65, 66 (adressnamnet för 4:e/5:e axelns offset är 'A' och 'B')
- Bit 2 i nr 11403 är inställd på 1 (adressen beror på parameter nr 1020)
%
G10 P01 X_ Z_ A_ B_
G10 P02 X_ Z_ A_ B_
...
G10 P__ X_ Z_ A_ B_
%
A_ : Verktygskompenseringsdata (4:e axelns offset).
B_ : Verktygskompenseringsdata (5:e axelns offset).
- 310 -
OBS!
'B'.
2 När inställningen har följande villkor, används standardspecifikationens adresser
'Y', 'E’ och 'F'.
3 När bit 2 i parameter nr 11403 är inställd på 1, kan inte konventionella offsetdata
läsas. Om konventionella offsetdata läses, ställ in 0 i bit 2 i parameter nr 11403.
1.2 IN-/UTMATNING AV DATA PÅ SKÄRMEN ALL IO

Bara genom att använda skärmen ALLA IO kan Y-axeloffset- och verktygsoffset/2:a geometridata matas
in och ut.
Nedan förklaras hur man visar skärmen ALL IO:

Rutin
2 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [ALLA IO] visas.
3 Tryck på softkey-knappen [ALLA IO] för att visa ALLA IO-skärmen.
Följande steg för val av data från skärmen ALL IO kommer att förklaras för varje typ av data.

Rutin
2 Tryck på den vertikala soft key-knappen [NÄSTA SIDA] flera gånger tills den vertikala soft
key-knappen [ALLA IO] visas.
3 Tryck på den vertikala softkey-knappen [ALLA IO] för att visa ALLA IO-skärmen.
Följande steg för val av data från skärmen ALL IO kommer att förklaras för varje typ av data.
1.2.1 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata

Med svarvsystemet kan Y-axeloffsetdata matas in och ut med hjälp av skärmen ALLA IO.
OBS!
När bit 1 (YOF) i parameter nr 8132 är 1 kan ”Y-axelns offset" användas.
Inmatning av Y-axeloffsetdata (för 8,4-/10,4-tums skärm)

Rutin
1 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger på ALLA IO-skärmen tills softkey-knappen
[OFST.Y] visas.
- 311 -
2 Tryck på softkey-knappen [OFST.Y].

3 Välj läget REDIGERING.
5 Tryck på softkey-knappen [N INPUT].
6 Ställ in namnet på den fil du vill mata in.
Skriv in ett filnamn och tryck på soft key-knappen [F-NAMN].
Inmatning av Y-axeloffsetdata (för 15-tums skärm)

Rutin
1 Tryck på den vertikala soft key-knappen [NÄSTA SIDA] på ALLA IO-skärmen flera gånger tills
den vertikala soft key-knappen [OFST.Y] visas.
2 Tryck på den vertikala softkey-knappen [OFST.Y].
4 Tryck på denhorisontella softkey-knappen [N INPUT].

Rutin
[OFST.Y] visas.
2 Tryck på softkey-knappen [OFST.Y].
6 Ställ in namnet på den fil du vill mata ut.
Om filnamnet utelämnas antas standardfilnamnet "TOOLOFST.TXT".

Rutin
den vertikala soft key-knappen [OFST.Y] visas.
2 Tryck på den vertikala softkey-knappen [OFST.Y].
- 312 -
Om filnamnet utelämnas antas standardfilnamnet "TOOLOFST.TXT".
6 Tryck på horisontella soft key-knappen [EXEK].
1.2.2 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a

geometri verktygskompensering
Med svarvsystemet kan verktygskompensering/2:a kompensering av verktygsgeometri matas in och ut
med hjälp av skärmen ALLA IO.
OBS!
Inmatning av verktygskompenserings-/2:a kompensering av verktygsgeometri (för

8,4-/10,4-tums skärm)
Rutin
[GEOM.2] visas.
2 Tryck på softkey-knappen [GEOM.2].
5 Tryck på softkey-knappen [N INPUT].
Detta startar inmatningen av den 2:a kompenseringen av verktygsgeometrin och "INMAT" blinkar
på skärmens nedre, högra del. När inmatningen är klar försvinner markeringen "INMAT".
Inmatning av verktygskompenserings-/2:a kompensering av verktygsgeometri (för

15-tums skärm)
Rutin
den vertikala soft key-knappen [GEOM. 2] visas.
2 Tryck på den vertikala softkey-knappen [GEOM. 2].
4 Tryck på denhorisontella softkey-knappen [N INPUT].
Detta startar inmatningen av den 2:a kompenseringen av verktygsgeometrin och "INMAT" blinkar
- 313 -
på skärmens nedre, högra del. När inmatningen är klar försvinner markeringen "INMAT".
Utmatning av verktygskompenserings-/2:a kompensering av verktygsgeometri (för

8,4-/10,4-tums skärm)
Rutin
[GEOM.2] visas.
2 Tryck på softkey-knappen [GEOM.2].
Om filnamnet utelämnas antas standardfilnamnet "SEC_GEOM.TXT".
Detta startar utmatningen av den 2:a kompenseringen av verktygsgeometrin och "UTMATN" blinkar
på skärmens nedre, högra del. När utmatningen är klar försvinner markeringen "UTMATN".
Utmatning av verktygskompenserings-/2:a kompensering av verktygsgeometri (för

15-tums skärm)
Rutin
den vertikala soft key-knappen [GEOM. 2] visas.
2 Tryck på den vertikala softkey-knappen [GEOM. 2].
Om filnamnet utelämnas antas standardfilnamnet "SEC_GEOM.TXT".
Detta startar utmatningen av den 2:a kompenseringen av verktygsgeometrin och "UTMATN" blinkar
på skärmens nedre, högra del. När utmatningen är klar försvinner markeringen "UTMATN".
- 314 -
B-64604SW-1/01 DRIFT 2. STÄLLA IN OCH VISA DATA
2 STÄLLA IN OCH VISA DATA

Kapitel 2, "STÄLLA IN OCH VISA DATA", består av följande avsnitt:
2.1 SKÄRMAR SOM VISAS MED FUNKTIONSKNAPP ......................................................315

2.1.1 Inställning och visning av verktygsoffsetvärdet......................................................................315
2.1.2 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde .................................................................................320
2.1.3 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde B .............................................................................323
2.1.4 Inmatning av offsetvärde med verktygsräknaren ....................................................................325
2.1.5 Inställning av förskjutningsvärdet för arbetsstyckets koordinatsystem...................................326
2.1.6 Inställning av värden för verktygskompensering/andra kompenseringen av verktygsgeometri ................330
2.1.7 Inställning av Y-axeloffsetet ...................................................................................................333
2.1.8 Inställning av kompensering av 4:/5:e axeln ...........................................................................341
2.1.9 Chuck- och dubbdocksbarriärer ..............................................................................................348
2.1 SKÄRMAR SOM VISAS MED FUNKTIONSKNAPP
Tryck på funktionsknappen för att visa eller ställa in värden för verktygskompenseringsvärden och
andra data.
I detta avsnitt beskrivs hur man kan visa och ställa in följande data:
1. Verktygets förskjutningsvärde
2. Förskjutningsvärde för arbetsstyckets koordinatsystem
3. Verktygskompensering/2:a kompensering för verktygsgeometri
4. Y-axeloffsetvärde
5. Kompenseringsvärde för 4:/5:e axeln
6. Chuck- och dubbdocksbarriärer
2.1.1 Inställning och visning av verktygsoffsetvärdet

Det finns särskilda skärmar för att visa och ställa in verktygsoffsetvärden och
nosradiekompenseringsvärden.
Inställning och visning av verktygsoffsetvärdet och nosradiekompenseringsvärdet

(för 8,4/10,4-tums displayenhet)
Rutin
Vid användning av ett flerkanalsystem väljer du en kanal i förväg för vilken ett verktygsoffsetvärde
ska ställas in med hjälp av omkopplaren för val av kanal.
2 Tryck på softkey-knappen [OFFSET] för val av kapitel eller tryck på funktionsknappen flera
gånger tills skärmen verktygskompensering visas.
Olika skärmar visas beroende på om verktygsgeometrioffset, slitageoffset eller ingetdera tillämpas.
- 315 -
2. STÄLLA IN OCH VISA DATA DRIFT B-64604SW-1/01
Fig. 2.1.1 (a) Utan kompensering för verktygsgeometri/förslitning (10,4-tums displayenhet)
Fig. 2.1.1 (b) Med kompensering för verktygsgeometri/förslitning (10,4-tums displayenhet)
- 316 -
Fig. 2.1.1 (c) Med kompensering för verktygsförslitning (10,4-tums displayenhet)
3 Flytta markören till det kompenseringsvärde som ska ställas in/ändras med sidknapparna och
markörknapparna eller mata in kompenseringsnumret för det kompenseringsvärde som ska ställas
in/ändras och tryck på softkey-knappen [NR SOK].
4 Du kan ställa in ett kompenseringsvärde genom att mata in ett värde och trycka på softkey-knappen
[INPUT]. Ändra kompenseringsvärdet genom att mata in ett värde som adderas till det aktuella
värdet (ett negativt värde som minskar det aktuella värdet) och trycka på softkey-knappen
[+INMAT],
T är den imaginära verktygsnosens nummer.
T kan specificeras på skärmen för geometrikompensering eller på skärmen för slitagekompensering.
Inställning och visning av verktygsoffsetvärdet och nosradiekompenseringsvärdet

(för 15-tums displayenhet)
Rutin
Vid användning av ett flerkanalsystem väljer du en kanal i förväg för vilken ett verktygsoffsetvärde
ska ställas in med hjälp av omkopplaren för val av kanal.
2 Tryck på den vertikala soft key-knappen [OFFSET] eller tryck på funktionsknappen flera
gånger tills skärmen för verktygskompensering visas.
Olika skärmar visas beroende på om kompensering för verktygsgeometri, förslitning eller ingendera
tillämpas.
- 317 -
Fig. 2.1.1 (d) Utan kompensering för verktygsgeometri/förslitning (15-tums displayenhet)
Fig. 2.1.1 (e) Med kompensering för verktygsgeometri/förslitning (15-tums displayenhet)
- 318 -
Fig. 2.1.1 (f) Med kompensering för verktygsförslitning (15-tums displayenhet)
3 Flytta markören till det kompenseringsvärde som ska ställas in/ändras med sidknapparna och
markörknapparna eller mata in kompenseringsnumret för det kompenseringsvärde som ska ställas
in/ändras och tryck på den horisontella softkey-knappen [NR SOK].
4 Du kan ställa in ett kompenseringsvärde genom att mata in ett värde och trycka på den horisontella
softkey-knappen [INPUT]. Ändra kompenseringsvärdet genom att mata in ett värde som adderas till
det aktuella värdet (ett negativt värde som minskar det aktuella värdet) och trycka på den
horistonella softkey-knappen [+INMAT],
T är den imaginära verktygsnosens nummer.
T kan specificeras på skärmen för geometrikompensering eller på skärmen för slitagekompensering.
Förklaring
- Decimalpunktsinmatning
En decimalpunkt kan användas när ett kompenseringsvärde matas in.
- Alternativ metod
För in- eller utmatning av ett verktygskompenseringsvärde kan en extern in-/utmatningsenhet
användas. Se kapitel III-8 "In- och utmatning av data" i ANVÄNDARHANDBOKEN (gemensam
för svarvsystem/fleroperationsmaskin) (B-64604SW).
Verktygslängdkompenseringsvärden kan ställas in med följande funktioner som beskrivs i de
efterföljande underavsnitten: direktinmatning av uppmätt verktygsoffsetvärde, direktinmatning av
verktygsoffsetvärde B och inmatning av offsetvärde med verktygsräknaren.
- Antal verktygskompenseringsvärden
128 par finns för verktygskompensering. Antalet grupper kan förlängas som alternativ till 200. För
flerkanalstyrning kan ovanstående antal grupper användas för varje kanal. Kompensering av
verktygsgeometri eller förslitning kan väljas för varje par.
- Inaktivera inmatning av offsetvärden

I vissa fall kan verktygsslitage- eller verktygsgeometrikompenseringsvärden inte matas in på grund
av inställningarna i bit 0 (WOF) och 1 (GOF) i parameter nr 3290. Inmatningen av
- 319 -
verktygskompenseringsvärden från MDI kan krympas till ett angivet område av

kompenseringsnumren. Det första kompenseringsnumret för vilket inmatningen av ett värde hämmas
ställs in i parameter nr. 3294. Antalet kompenseringsnummer, med början från det första angivna
numret, för vilket inmatningen av ett värde hämmas ställs in i parameter nr. 3295.
Inmatningsvärden som följer efter varandra ställs in på följande sätt:
1) En varning visas om värden matas in för offsetnummer med början med ett som inmatningen
inte är spärrad för och till ett med spärrad inmatning. I detta fall ställs värdena endast in för de
offsetnummer som inmatning inte är spärrad för.
2) När värden matas in för offsetnummer med början med ett som inmatningen är spärrad för och
till ett där inmatningen inte är spärrad, visas en varning och inga värden ställs in.
- Visa radie och T

Radien och T visas inte om verktyget nosradiekompensering inte är tillgänglig (bit 7 (NCR) i
parameter nr 8136 är 1).
- Ändra offsetvärden under automatisk drift

När du har ändrat offsetvärden under automatisk drift kan bit 4 (LGT) och bit 6 (LWM) i parameter
5002 användas för att specificera om nya offsetvärden ska börja gälla i nästa rörelsekommando eller
i nästa T-kodkommando.
Tabell 2.1.1 (a)

När geometrikompenseringsvärden och När geometrikompenseringsvärden och
LGT LWM slitagekompenseringsvärden specificeras slitagekompenseringsvärden inte
separat specificeras separat
0 0 Ska börja gälla i nästa T-kodblock Ska börja gälla i nästa T-kodblock
1 0 Ska börja gälla i nästa T-kodblock Ska börja gälla i nästa T-kodblock
0 1 Ska börja gälla i nästa T-kodblock Ska börja gälla i nästa rörelsekommando
1 1 Ska börja gälla i nästa rörelsekommando Ska börja gälla i nästa rörelsekommando
2.1.2 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde

För att ställa in skillnaden mellan den verktygsreferensposition som används i programmering
(standardverktygets nos, revolvercentrum osv.) och verktygsnosens position på ett verktyg som faktiskt
används som ett offsetvärde.
Direktinmatning av verktygskompenseringsvärde (för 8,4-10,4-tums displayenhet)

Rutin
- Inställning av Z-axeloffsetvärde
1 Skär yta A manuellt med ett verktyg som faktiskt används.
Anta att ett arbetsstyckskoordinatsystem har ställts in.
Yta B
Yta A
Fig. 2.1.2 (a)

- 320 -
2 Frigör verktyget endast i X-axelriktningen utan att flytta Z-axeln och stoppa spindeln.
3 Mät avståndet β från origo i arbetsstyckets koordinatsystem till yta A.
Ställ in detta värde som det uppmätta värdet utmed Z-axeln för önskat offsetnummer med följande
rutin:
Fig. 2.1.2 (b) Verktygsoffsetskärm (10.4-tums skärm)
3-1 Tryck på funktionsknappen eller softkey-knappen [OFFSET] för att visa

verktygsoffsetskärmen. Om värdena för geometrikompensering och slitagekompensering
specificeras separat, visa skärmen för någon av dessa.
3-2 Flytta markören till det inställda offsetnumret med markörknapparna.
3-3 Tryck på adressknappen som ska ställas in.
3-4 Mata in det uppmätta värdet (β).
3-5 Tryck på soft key-knappen [MÄT].
Differensen mellan det uppmätta värdet β och koordinaten ställs in som offsetvärdet.
- Inställning av X-axeloffsetvärde
4 Skär yta B manuellt.
5 Frigör verktyget endast i Z-axelriktningen utan att flytta X-axeln och stoppa spindeln.
6 Mät diametern α på yta B.
Ställ in detta värde som det uppmätta värdet utmed X-axeln för önskat offsetnummer på samma sätt
som när värdet ställdes in utmed Z-axeln.
7 Upprepa rutinen ovan för samtliga verktyg som ska användas.
Offsetvärdet beräknas och ställs in automatiskt.
Till exempel i fallet α= 69.0 och koordinatvärdet på ytan B är> 70.0 i Fig 2.1.2(a). Om du ställer in 69.0
[MÄT] vid kommpensering nr. 2, 1.0 är inställt som X-axelns kompenseringsvärde till offset nr. 2.
- 321 -
Direktinmatning av verktygskompenseringsvärde (för 15-tums displayenhet)

Rutin
- Inställning av Z-axeloffsetvärde
1 Skär yta A manuellt med ett verktyg som faktiskt används.
Anta att ett arbetsstyckskoordinatsystem har ställts in.
Yta B
Yta A
Fig. 2.1.2 (c)
2 Frigör verktyget endast i X-axelriktningen utan att flytta Z-axeln och stoppa spindeln.
3 Mät avståndet β från origo i arbetsstyckets koordinatsystem till yta A.
Ställ in detta värde som det uppmätta värdet utmed Z-axeln för önskat offsetnummer med följande
rutin:
Fig. 2.1.2 (d) Verktygsoffsetskärm (15-tums skärm)
3-1 Tryck på funktionsknappen eller den vertikala softkey-knappen [OFFSET] för att visa
verktygsoffsetskärmen. Om värdena för geometrikompensering och slitagekompensering
specificeras separat, visa skärmen för någon av dessa.
3-2 Flytta markören till det inställda offsetnumret med markörknapparna.
3-3 Tryck på adressknappen som ska ställas in.
- 322 -
3-4 Mata in det uppmätta värdet (β).

3-5 Tryck på den horisontella soft key-knappen [MÄT].
Differensen mellan det uppmätta värdet β och koordinaten ställs in som offsetvärdet.
- Inställning av X-axeloffsetvärde
4 Skär yta B manuellt.
5 Frigör verktyget endast i Z-axelriktningen utan att flytta X-axeln och stoppa spindeln.
6 Mät diametern α på yta B.
Ställ in detta värde som det uppmätta värdet utmed X-axeln för önskat offsetnummer på samma sätt
som när värdet ställdes in utmed Z-axeln.
7 Upprepa rutinen ovan för samtliga verktyg som ska användas.
Offsetvärdet beräknas och ställs in automatiskt.
Till exempel i fallet α= 69.0 och koordinatvärdet på ytan B är> 70.0 i Fig 2.1.2(c). Om du ställer in 69.0
[MÄT] vid kommpensering nr. 2, 1.0 är inställt som X-axelns kompenseringsvärde till offset nr. 2.
Förklaring
- Offsetvärden för ett program som skapats i diameterprogrammering
Ange diametervärden för offsetvärdena för de axlar som diameterprogrammering används för.
- Verktygsgeometrioffsetvärde och verktygsslitageoffsetvärde

Om uppmätta värden ställs in på verktygsgeometrioffsetskärmen blir samtliga offsetvärden
geometrioffsetvärden och samtliga slitageoffsetvärden ställs till 0. Om uppmätta värden ställs in på
verktygsslitageoffsetskärmen blir skillnaderna mellan de uppmätta offsetvärdena och de aktuella
slitageoffsetvärdena de nya offsetvärdena.
- Frigörande av båda axlarna

När registreringsknappen finns på maskinens sida kan verktyget friges i de två axlarnas riktningar
genom inställning av bit 2 (PRC) i parameter nr 5005, eller med hjälp av
positionsregistreringssignalen PRC. För närmare information om positionsregistreringssignalen PRC,
se handboken från maskintillverkaren.
2.1.3 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde B

Förklaring
- Grundläggande rutin för inställning av verktygsoffsetvärde
För att använda direktinmatningen av kompenseringsvärdet som uppmätts för B för spindelsvarven,
ska du först ange den spindel som ska mätas, med hjälp av signalen S2TLS för spindelmätningsvalet.
(1) Kör manuell referenspunktsuppsökning.
Genom att köra manuell referenspunktsuppsökning fastställs ett maskinkoordinatsystem.
Verktygsoffsetvärdena beräknas på maskinkoordinatsystemet.
(2) Välj manuellt hanteringsläge eller manuellt kontinuerligt matarläge och ställ in signalen
GOQSM för läget med verktygskompenseringskrivning till "1". Skärmen växlar automatiskt till
skärmen för verktygsoffset (geometri) och "OFST"-lampan börjar blinka i statusfältet längst ner
på skärmen, vilket anger att läget för val av skrivning av verktygskompenseringsvärdet är redo.
När den direkta inmatningen av kompenseringsvärdet mätt upp B för 2 spindelsvarv används,
blir signal S1MES eller S2MES för valet av spindelmätning, vilket som än gäller, "1".
VAR FÖRSIKTIG
Efter detta är det omöjligt att växla signalen S2TLS (spindelmätningsval) förrän
signalen GOQSM (offsetskrivningsläge) blir "0".
(3) Välj ett verktyg som ska mätas.
- 323 -
(4) När markören inte fokuserar på verktygsoffsetnumret som ska ställas in, flytta markören till
önskat offsetnummer med sid- och markörknappen.
Markören kan också fokuseras på numret för verktygskompensering som ska ställas in
automatiskt via signalerna OFN0 till OFN5 ett OFN6 till OFN9 för val av nummer för
verktygskompensering (när bit 5 (QNI) med parameter nr. 5005=1).
I detta fall kan markörens position inte ändras på skärmen för verktygskompensering med sid-
eller markörknapparna.
(5) Kör fram verktyget manuellt till givaren.
(6) Placera verktygets kant mot en kontaktyta på givaren med handrattsmatning.
Se till att verktygskanten vidrör givaren. Detta gör att skrivsignalerna för
verktygskompenseringsvärdet matas in i CNC-maskinen.
Följande skrivsignaler för verktygskompenseringsvärdet ställs in i enlighet med inställningen
av bit 3 (TS1) i parameter nr 5004.
När parametern är 0: +MIT1, –MIT1, +MIT2, –MIT2
När parametern är 1: endast +MIT1
Om skrivsignalen för verktygskompenseringsvärdet är ställd till "1":
i) Axeln är spärrad i denna riktning och matningen avbryts.
ii) Verktygsoffsetvärdet som extraherats av verktygsoffsetminnet
(verktygsgeometrioffsetvärde) som motsvarar offsetnumret visat av markören, ställs in.
(7) För både X- och Z-axeln ställs offsetvärdena in med operation (5) och (6).
(8) Upprepa operation (3) till (7) för alla nödvändiga verktyg.
(9) Ställ signalen GOQSM för skrivläget för verktygskompenseringsvärdet till "0".
Skrivläget avbryts och den blinkande "OFST"-lampan slocknar.
När den direkta inmatningen av kompenseringsvärdet som uppmätts till B för 2 spindelsvarv
används, blir signalen S1MES eller S2MES för valet av spindeln som mäts "0".
- Grundläggande rutin för inställning av arbetsstyckets

koordinatförskjutningsvärde
För att använda direktinmatningen av kompenseringsvärdet som uppmätts för B för spindelsvarven, ska
du först ange den spindel som ska mätas, med hjälp av signalen S2TLS för spindelmätningsvalet.
(1) Ställ in verkygsgeometrioffsetvärdena för varje verktyg i förväg.
(2) Kör manuell referenspunktsuppsökning.
Genom att köra manuell referenspunktsuppsökning skapas maskinkoordinatsystemet.
Värdet på koordinatsystemförskjutningen beräknas baserat på verktygets maskinkoordinatsystem.
(3) Ställ signalen WOQSM för skrivläget för arbetsstyckets koordinatsystemförskjutningsvärde till "1".
Skärmen växlar automatiskt till skärmen för arbetsstycksförskjutning och "WFST"-lampan börjar
blinka i statusfältet längst ner på skärmen, vilket anger att läget för skrivning av förskjutning av
arbetsstyckets koordinatsystem är redo.
När den direkta inmatningen av kompenseringsvärdet som uppmätt B för 2 spindelsvarv används,
väljs skärmen för arbetsstyckets koordinatsystem och signalen S1MES eller S2MES (för valet av
spindelmätning), vilket som än gäller, blir "1".
VAR FÖRSIKTIG
Efter detta är det omöjligt att växla signalen S2TLS (spindelmätningsval) förrän
signalen WOQSM för val av skrivningsläge för byte av värdet för arbetsstyckets
koordinatsystem blir "0".
(4) Välj ett verktyg som ska mätas.

(5) Kontrollera verktygsoffsetnumren.
Det offsetnummer som motsvarar det verktyg som krävs för mätning ska ställas in i parameter nr
5020 i förväg.
Verktygskompenseringsnumret kan också ställas in automatiskt genom att ställa in signalerna för val
av verktygskompenseringsnummer, OFN0 till OFN5 och OFN6 till OFN9 (med bit 5 (QNI) med
parameter nr. 5005=1).
- 324 -
(6) Kör fram verktyget manuellt till ett ändplan på arbetsstycket.
(7) Placera verktygets kant mot ändplanet (givare) på arbetsstycket med handrattsmatning.
När verktygets kant vidrör arbetsstyckets ändplan ska signalen WOSET för värdet för arbetsstyckets
förskjutning av koordinatsystemet matas in.
Förskjutningsvärdet för arbetsstyckets koordinatsystem på Z-axeln ställs automatiskt in.
(8) Frigör verktyget.
(9) Ställ signalen WOQSM för skrivläget för arbetsstyckets koordinatsystemförskjutningsvärde till "0".
Skrivläget avbryts och den blinkande "WSFT"-lampan slocknar.
När den direkta inmatningen av kompenseringsvärdet mätts upp till B för 2 spindelsvarv används,
blir signal S1MES eller S2MES för valet av spindelmätning, vilket som än gäller, "0".
2.1.4 Inmatning av offsetvärde med verktygsräknaren

Det motsvarande verktygsoffsetvärdet kan ställas in genom att flytta verktyget tills det når önskad
referenspunkt.
Motinmatning av kompenseringsvärde (för 8,4-10,4-tums displayenhet)

Rutin
1 Flytta referensverktyget manuellt till referenspunkten.
2 Återställ de relativa koordinaterna längs axlarna till 0.
3 Flytta verktyget som offsetvärdena ska ställas in för till referenspunkten.
4 Välj verktygetsoffsetskärmen. Flytta markören till offsetvärdet som ska ställas in med
markörknapparna.
Fig. 2.1.4 (a) Verktygsoffsetskärm (10,4-tums displayenhet)
5 Tryck på adressknappen (eller ) och softkey-knappen [INM.KO].
- 325 -
Motinmatning av kompenseringsvärde (för 15-tums displayenhet)

Rutin
1 Flytta referensverktyget manuellt till referenspunkten.
2 Återställ de relativa koordinaterna längs axlarna till 0.
4 Välj verktygetsoffsetskärmen. Flytta markören till offsetvärdet som ska ställas in med
markörknapparna.
Fig. 2.1.4 (b) Verktygsoffsetskärm (15-tums skärm)
5 Tryck på adressknappen (eller ) och den horisontella softkey-knappen [INM.KO].
Förklaring
- Geometrioffset och slitageoffset
När ovanstående operationer utförs på skärmen för verktygsgeometrioffset matas
verktygsgeometrioffsetvärdena in medan verktygsslitageoffsetvärdena inte ändras.
När ovanstående operationer utförs på skärmen för verktygsslitageoffset matas
verktygsslitageoffsetvärdena in och verktygsgeometrioffsetvärdena ändras inte.
2.1.5 Inställning av förskjutningsvärdet för arbetsstyckets

koordinatsystem
Det inställda koordinatsystemet kan förskjutas när koordinatsystemet som ställts in med ett
G50-kommando (eller G92-kommando för G-kodsystem B eller C) eller med den automatiska
koordinatsystemsinställningen skiljer sig från arbetsstyckets koordinatsystem som man utgick ifrån vid
programmeringen.
När ett svarvsystem används visas skärmen för arbetsstyckets koordinatsystemförskjutning.
- 326 -
Inställning av förskjutningsvärdet för arbetsstyckets koordinatsystem (för

8,4/10,4-tums displayenhet)
Rutin
2 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills skärmen med softkey-knappen [A.SKFT]
visas.
Fig. 2.1.5 (a) Skärm för arbetsstyckets koordinatsystemförskjutning (10,4-tum)
3 Tryck på softkey-knappen [A.SKFT].

4 Flytta markören med markörknapparna till den axel utmed vilken koordinatsystemet ska förskjutas.
5 Mata in förskjutningsvärdet och tryck på softkey-knappen [INPUT].
X
X’
O’ Z’
Förskjutning Z
O
Fig. 2.1.5 (b)
Inställning av förskjutningsvärdet för arbetsstyckets koordinatsystem (för 15-tums

displayenhet)
- 327 -
key-knappen [A.SKFT] visas.
Fig. 2.1.5 (c) Skärm för arbetsstyckets koordinatsystemförskjutning (15-tum)
3 Tryck på softkey-knappen [A.SKFT].

4 Flytta markören med markörknapparna till den axel utmed vilken koordinatsystemet ska förskjutas.
5 Mata in förskjutningsvärdet och tryck på den horisontella softkey-knappen [INPUT].
X
X’
O’ Z’
Förskjutning Z
O
Fig. 2.1.5 (d)
Direkt inmatning av byte av koordinatsystem

Om verktygpositionen som antagits vid programmeringen matas in när det aktuellt inställda
koordinatsystemet skiljer sig från arbetsstyckets koordinatsystem som det antagits vid programmeringen,
ställs förskjutningslängden för det aktuellt inställda koordinatsystemet och arbetsstyckets
koordinatsystem som det antagits vid programmeringen, in i förskjutningsvärdet för arbetsstyckets
koordinatsystem.
Proceduren som leder upp till inmatning av koordinatsystemets position beror på den inställning som har
gjorts för bit 2 (PRC) i parameter nr 5005.
Rutinen i vilken koordinatsystemets position för arbetsstyckets ändplan specificeras på följande sätt.
- 328 -
Om bit 2 (PRC) i parameter nr 5005 ställs in till 0

1 Skär försöksvis arbetsstyckets ändplan.
2 Visa skärmen med förskjutningen av arbetsstyckets koordinatsystem när verktyget berör
arbetsstyckets ändplan.
3 Flytta markören till Z-axeln för MÄTNING.
4 Mata in positionen för arbetsstyckets ändplan i arbetsstyckets koordinatsystem som det antagits vid
programmeringen och tryck på skärmknappen [INPUT].
Om bit 2 (PRC) i parameter nr 5005 ställs in till 1

1 Skär försöksvis arbetsstyckets ändplan.
2 Ställ in positionsregistreringssignalen PRC till "1" när verktyget berör arbetsstyckets ändplan. (Mer
information om de verkliga operationerna återfinns i motsvarande handbok från maskintillverkaren.)
3 Avlägsna verktyget från arbetsstyckets ändplan.
4 Visa skärmen med förskjutningen av arbetsstyckets koordinatsystem.
5 Flytta markören till Z-axeln för MÄTNING.
6 Mata in positionen för arbetsstyckets ändplan i arbetsstyckets koordinatsystem som det antagits vid
programmeringen och tryck på skärmknappen [INPUT].
Fig.2.1.5 (e) Direkt inmatning av koordinatsystemets förskjutning
Förklaring
- När förskjutningsvärden börjar gälla
Förskjutningsvärden börjar gälla omedelbart efter att de har ställts in.
- Förskjutningsvärden och kommando för inställning av koordinatsystem

Vid inställning av ett kommando (G50 eller G92) för att ställa in ett koordinatsystem inaktiveras de
inställda förskjutningsvärdena.
Exempel)
När G50 X100.0 Z80.0; specificeras ställs ett koordinatsystem in med en aktuell referenspunkt för
verktyget vid X+100.0, Z+80.0, oavsett förskjutningsvärdena.
- Förskjutningsvärden och inställning av koordinatsystem

Om automatisk koordinatsysteminställning utförs med manuell referenspunktsuppsökning efter
inställning av förskjutningsvärde, förskjuts koordinatsystemet genast.
- 329 -
- Diameter- eller radievärde

Om förskjutningsvärdet på X-axeln är ett diameter- eller radievärde beror på vad som specificerats i
programmet.
- Positionsregistreringssignal
När bit 2 (PRC) i parameter nr 5005 är 1 registreras de absoluta koordinaterna för beräkning av
förskjutningsvärdet när positionsregistreringssignalen PRC är "1".
Exempel
När den faktiska positionen för referenspunkten är X=121.0 (diameter), Z=69.0 med hänsyn till
arbetsstyckets origo, men börvärdet är X=120.0, Z=70.0, ställ in följande förskjutningsvärden:
X=1.0, Z=-1.0
Startposition
(Standardposition)
Fig. 2.1.5 (f)
2.1.6 Inställning av värden för verktygskompensering/andra

kompenseringen av verktygsgeometri
För att kompensera för en skillnad i positionen för verktygsfästet eller verktygsvalet, kan det andra
kompenseringsvärdet för verktygsgeometri användas utöver verktygskompenseringen. Som andra
kompenseringsvärder för verktygsgeometrin kan kompenseringsvärdena för X-axeln, Y-axeln och
Z-axeln ställas in.
OBS!
Metod för visning och inställning av de andra kompenseringsvärdena för

verktygsgeometri (för 8,4/10,4-tums displayenhet)
Rutin
2 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills skärmen med softkey-knappen [GEOM. 2]
visas.
3 Tryck på softkey-knappen [GEOM. 2]. Skärmen för verktygskompensering/andra kompensering av
verktygsgeometri visas. När data visas för annat än den data över det andra kompenseringsnumret
- 330 -
för verktygsgeometri som visas för stunden, ska du trycka på sidknappen eller för att
visa skärmen för det önskade andra kompenseringsnumret för verktygsgeometri.
Fig. 2.1.6 (a) Verktygsoffsetskärm/skärm för andra kompensering av verktygsgeometri (10,4-tums

displayenhet)
3-1 Om en skärm inte kan visa de andra kompenseringsvärdena för verktygsgeometri helt för Y-axeln
ska du trycka på soft key-knappen [SWITCH] för att byta skärmdisplayen.
Fig. 2.1.6 (b) Verktygsoffsetskärm/skärm för andra kompensering av verktygsgeometri (efter växling)
(10,4-tums displayenhet)
- 331 -
4 Genom att använda en av de nedan beskrivna metoderna kan du flytta markören till det andra
kompenseringsvärdet för verktygsgeometri till ett önskat nummer för andra kompenseringen av
verktygsgeometri.
• Genom att använda sidknapparna och markörknapparna flyttar du markören till positionen för
önskat kompenseringsvärde.
• Knappa in det önskade kompenseringsnumret och tryck sedan på soft key-knappen [NR SOK].
5 Mata in ett önskat andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri och tryck sedan på
-knappen eller soft key-knappen [INPUT]. Det inmatade andra kompenseringsvärdet för
verktygsgeometri är inställt. När en ytterligare kompensering till det andra kompenseringsvärdet för
verktygsgeometri som visas för stunden matas in, ska du trycka på soft key-knappen [+INMAT]. I
det här fallet ställs resultatet av additionen in som det andra kompenseringsvärdet för
verktygsgeometri.
6 Upprepa steg 4 och 5 för att ställa in alla parametrar som ska modifieras.
Metod för visning och inställning av de andra kompenseringsvärdena för

verktygsgeometri (för 15-tums displayenhet)
key-knappen [GEOM. 2] visas.
3 Tryck på den vertikala softkey-knappen [GEOM. 2]. Skärmen för verktygskompensering/andra
kompensering av verktygsgeometri visas. När data visas för annat än den data över det andra
kompenseringsnumret för verktygsgeometri som visas för stunden, ska du trycka på sidknappen
eller för att visa skärmen för det önskade andra kompenseringsnumret för
verktygsgeometri.
Fig. 2.1.6 (c) Verktygsoffsetskärm/skärm för andra kompensering av verktygsgeometri (15-tums displayenhet)
4 Genom att använda en av de nedan beskrivna metoderna kan du flytta markören till det andra
kompenseringsvärdet för verktygsgeometri till ett önskat nummer för andra kompenseringen av
verktygsgeometri.
- 332 -
• Genom att använda sidknapparna och markörknapparna flyttar du markören till positionen för
önskat kompenseringsvärde.
• Knappa in det önskade kompenseringsnumret och tryck sedan på den horisontella soft
key-knappen [NR SOK].
5 Mata in ett önskat andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri och tryck sedan på
-knappen eller på den horisontella soft key-knappen [INPUT]. Det inmatade andra
kompenseringsvärdet för verktygsgeometri är inställt. När en ytterligare kompensering till det andra
kompenseringsvärdet för verktygsgeometri som visas för stunden matas in, ska du trycka på soft
key-knappen [+INMAT]. I det här fallet ställs resultatet av additionen in som det andra
kompenseringsvärdet för verktygsgeometri.
6 Upprepa steg 4 och 5 för att ställa in alla offsetvärden som ska modifieras.
Förklaring
- Inmatning av ett andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri
Värdet som matas in i knappens inmatningsbuffert ställs in som det andra kompenseringsvärdet för
verktygsgeometri där markören är placerad för närvarande.
- +Inmatning av ett andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri

Värdet som matas in i knappens inmatningsbuffert adderas till det andra kompenseringsvärdet för
verktygsgeometri där markören är placerad för närvarande.
- Nummersökning för ett andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri

Värdet som matas in i knappens inmatningsbuffert används som ett nummer för andra
kompenseringsvärde för verktygsgeometri för att flytta markören till motsvarande position.
Begränsning
- Inställning av ett andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri
Inställningen av ett andra kompenseringsvärde för verktygsgeometri är endast giltigt när bit 5 (GO2) med
parameter nr. 3290 är inställt till 1.
2.1.7 Inställning av Y-axeloffsetet

Y-axelns offset motsvarande varje verktygsoffsetnummer visas och kan ställas in.
När funktionerna för kompensering för verktygsgeometri och förslitning aktiveras och bit 4 (YGW) med
parameter nr. 11349 ställs in till 0 (manöver 1) så kan displayen växlas mellan skärmarna för
kompensering av verktygsgeometri och förslitning med hjälp av soft key-knappen [BYT]. När dessa
funktioner är aktiverade och bit 4 (YGW) med parameter nr. 11349 är inställt till 1 (manöver 2) kan
displayen växlas mellan skärmarna för kompensering av verktygsgeometri och förslitning med hjälp av
soft key-knapparna [WEAR] och [GEOM].
OBS!
Y-axelns offset är tillgängligt när bit 1 (YOF) i parameter nr 8132 är 1.
Operation 1
Metod för inställning av verktygskompenseringsvärdet för Y-axeln (för 8,4/10,4-tums

displayenhet)
2 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills skärmen med softkey-knappen [OFST.Y]
visas.
- 333 -
3 Tryck på softkey-knappen [OFST.Y]. Y-axeloffsetskärmen visas.
Fig. 2.1.7 (a) Y-axelns offsetskärm (10,4-tums displayenhet)
3-1 När funktionerna för kompensering av verktygsgeometri och förslitning är aktiverade ska du
trycka på soft key-knappen [OPRT] och menyknappen . Soft key-knappen [BYT] visas.
Tryck på softkey-knappen [BYT]. Datan för Y-axelns kompenseringsdata för verktygsgeometri
visas. Tryck på softkey-knappen [BYT] igen. Displayen ändras till skärmen för kompensering
av verktygsförslitning.
Fig. 2.1.7 (b) Y-axelns offsetskärm (verktygsgeometri) (10,4-tums displayenhet)
- 334 -
4 Flytta markören till det offsetnummer som ska ändras på något av följande sätt:
• Flytta markören till det offsetnummer som ska ändras med sid- och markörknapparna.
• Mata in offsetnumret och tryck på programknappen [NR SOK].
5 Mata in offsetvärdet.
6 Tryck på softkey-knappen [INPUT]. Offsetvärdet ställs in och visas.
Fig. 2.1.7 (c) Y-axelns offsetskärm (inmatning) (10,4-tums displayenhet)
Metod för inställning av verktygskompenseringsvärdet för Y-axeln (för 15-tums

displayenhet)
key-knappen [OFST.Y] visas.
3 Tryck på den vertikala softkey-knappen [OFST.Y]. Y-axeloffsetskärmen visas.
- 335 -
Fig. 2.1.7 (d) Y-axelns offsetskärm (15-tums displayenhet)
3-1 När den horisontella softkey-knappen [BYT] trycks ned visas

verktygsgeometrikompenseringsdata för Y-axeln. Tryck på den horisontella softkey-knappen
[BYT] för att växla skärmvisningen till visning av verktygsslitagekompenseringsdata.
Fig. 2.1.7 (e) Y-axelns offsetskärm (verktygsgeometri) (15-tums displayenhet)
• Mata in offsetnumret och tryck på den horisontella programknappen [NR SOK].
6 Tryck på den horisontella softkey-knappen [INPUT]. Offsetvärdet ställs in och visas.
- 336 -
Fig. 2.1.7 (f) Y-axelns offsetskärm (inmatning) (15-tums displayenhet)
Operation 2
När funktionerna för kompensering för verktygsgeometri och förslitning aktiveras och bit 4 (YGW) med
parameter nr. 11349 ställs in till 1 så kan displayen växlas mellan skärmarna för kompensering av
verktygsgeometri och förslitning med hjälp av soft key-knapparna [WEAR] och [GEOM]. De vertikala
soft key-knapparna [WEAR] och [GEOM] kan också användas för att växla display mellan dessa
skärmar.
Metod för inställning av verktygskompenseringsvärdet för Y-axeln (för 8,4/10,4-tums

displayenhet)
2 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills skärmen med softkey-knappen [OFST.Y]
visas.
3 Tryck på softkey-knappen [OFST.Y]. Y-axeloffsetskärmen visas.
- 337 -
Fig. 2.1.7 (g) Y-axelns offsetskärm (förslitning) (10,4-tums displayenhet)
3.1 Tryck på softkey-knappen [(OPRT)] och menyknappen . Programknappen [GEOM] visas.

Tryck på programknappen [GEOM] för att visa kompenseringsdatan för verktygsgeometri.
Tryck på programknappen [WEAR] för att visa kompenseringsdatan för verktygsförslitning.
Fig. 2.1.7 (h) Y-axelns offsetskärm (verktygsgeometri) (10,4-tums displayenhet)
- 338 -
• Mata in offsetnumret och tryck på programknappen [NR SOK].

6 Tryck på softkey-knappen [INPUT]. Offsetvärdet ställs in och visas.
Fig. 2.1.7 (i) Y-axelns offsetskärm (inmatning) (10,4-tums displayenhet)
Metod för inställning av verktygskompenseringsvärdet för Y-axeln (för 15-tums

displayenhet)
key-knappen [OFST.Y] visas.
3 Tryck på den vertikala softkey-knappen [OFST.Y]. Y-axeloffsetskärmen visas.
Tryck på den vertikala programknappen [WEAR] för att visa kompenseringsdatan för
verktygsförslitning. Tryck på den vertikala programknappen [GEOM] för att visa
kompenseringsdatan för verktygsgeometri.
- 339 -
Fig. 2.1.7 (j) Y-axelns offsetskärm (förslitning) (15-tums displayenhet)
Fig. 2.1.7 (k) Y-axelns offsetskärm (verktygsgeometri) (15-tums displayenhet)
• Mata in offsetnumret och tryck på den horisontella programknappen [NR SOK].
6 Tryck på den horisontella softkey-knappen [INPUT]. Offsetvärdet ställs in och visas.
- 340 -
Fig. 2.1.7 (l) Y-axelns offsetskärm (inmatning) (15-tums displayenhet)
Metod för motinmatning av kompenseringsvärde (för 8,4-10,4-tums displayenhet)

För att ställa in relativa koordinater utmed Y-axeln som offsetvärden:
1 Flytta referensverktyget till referenspunkten.
2 Återställ den relativa koordinaten Y till 0.
4 Flytta markören till värdet för offsetnumret som ska ställas in, tryck på knappen och tryck
sedan på softkey-knappen [INM.KO].
Den relativa koordinaten Y (eller V) har nu ställts in som offsetvärdet.
Metod för motinmatning av kompenseringsvärde (för 15-tums skärm)

För att ställa in relativa koordinater utmed Y-axeln som offsetvärden:
1 Flytta referensverktyget till referenspunkten.
2 Återställ den relativa koordinaten Y till 0.
4 Flytta markören till värdet för offsetnumret som ska ställas in, tryck på knappen och tryck
sedan på den horisontella softkey-knappen [INM.KO].
Den relativa koordinaten Y (eller V) har nu ställts in som offsetvärdet.
2.1.8 Inställning av kompensering av 4:/5:e axeln

OBS!
"4:e/5:e axelns offset" är en tillvalsfunktion.
Genom manövern som beskrivs nedan kan skärmen för 4:e/5:e axelns kompensering visas.
- 341 -
Metod för visning och inställning av 4:e/5:e axelns kompenseringsvärden för

verktygsgeometri (för 8,4/10,4-tums displayenhet)
Rutin
2 Tryck på knappen för nästa meny flera gånger tills softkey-knappen [ÖKAOFFSET] visas.
3 Tryck på softkey-knappen [ÖKAOFFSET] för att visa offsetdataskärmen för 4:e/5:e axeln. numret
på verktygskompenseringens värden beror på antalet tillagda verktygskompenseringspar. När
funktionerna för kompenserings av verktygsgeometri och förslitning används visas
programknapparna [GEOM] och [WEAR].
Fig. 2.1.8 (a) 4:/5:e axelns kompenseringsskärm (utan kompensering för verktygsgeometri/förslitning) (10.4
tum)
- 342 -
4 Tryck på programknappen [WEAR] för att visa kompenseringsvärdena för verktygsförslitning.
Tryck på programknappen [GEOM] för att visa kompenseringsvärdena för verktygsgeometri.
Fig. 2.1.8 (b) 4:e/5:e axelns kompenseringsskärm (med kompensering för verktygsgeometri/förslitning) (10.4
tum)
5 Trycker du ned programknappen [(OPRT)] visas programknapparna [NR SOK], [+INMAT],

[INPUT], [RADERA], [LÄS], och [STANS].
Fig. 2.1.8 (c) 4:e/5:e axelns kompenseringsskärm (drift) (10.4 tum)

- 343 -
Metod för visning och inställning av 4:e/5:e axelns kompenseringsvärden för

verktygsgeometri (för 15-tums displayenhet)
Rutin
key-knappen [ÖKAOFFSET] visas.
3 Tryck på den vertikala softkey-knappen [ÖKAOFFSET] för att visa offsetdataskärmen för 4:e/5:e
axeln. Numret på verktygskompenseringens värden beror på antalet tillagda
verktygskompenseringsinställningar. När funktionerna för kompensering av verktygsgeometri och
förslitning används visas de horisontella programknapparna [GEOM] och [WEAR].
Fig. 2.1.8 (d) 4:e/5:e axelns kompenseringsskärm (utan kompensering för verktygsgeometri/förslitning) (15
tums displayenhet)
4 Tryck på den horisontella programknappen [WEAR] för att visa kompenseringsvärdena för
verktygsförslitning. Trycker du ned den horisontella programknappen [GEOM] visas värdena för
kompensering av verktygsgeometri.
Programknapparna [NR SOK], [+INMAT], [INPUT], [RADERA], [LÄS], och [STANS].
- 344 -
Fig. 2.1.8 (e) 4:e/5:e axelns kompenseringsskärm (med kompensering för verktygsgeometri/förslitning) (15
tums displayenhet)
Visning av verktygskompenseringsvärden (för 8,4-10,4-tums skärm)

Ett verktygskompenseringsvärde kan visas genom metoden nedan.
Rutin
1 Genom att använda sidknapparna och markörknapparna flyttar du markören till önskat
kompenseringsvärde som ska visas.
2 Skriv in numret på verktygskompenseringsvärdet som ska visas och tryck sedan på programknappen
[NR SOK].
Inställning av verktygskompenseringsvärden (för 8,4-10,4-tums skärm)

Ett verktygskompenseringsvärde kan ställas in eller modifieras genom metoden nedan.
Rutin
1 För att ställa in ett verktygskompenseringsvärde ska du flytta markören till positionen för det
verktygskompenseringsvärde som ska bytas. Därefter skriver du in önskat kompenseringsvärde och
trycker sedan på MDI-knappen .
verktygskompenseringsvärde som ska bytas. Därefter skriver du in önskat kompenseringsvärde och
trycker sedan på programknappen [INPUT].
3 För att modifiera ett verktygskompenseringsvärde ska du skriva in önskat inkrementalt eller
dekrementalt värde och sedan trycka på programknappen [+INMAT].
- 345 -
Visning av verktygskompenseringsvärden (för 15-tums skärm)

Ett verktygskompenseringsvärde kan visas genom metoden nedan.
Rutin
1 Genom att använda sidknapparna och markörknapparna flyttar du markören till önskat
kompenseringsvärde som ska visas.
2 Skriv in numret på verktygskompenseringsvärdet som ska visas och tryck sedan på den horisontella
programknappen [NR SOK].
Inställning av verktygskompenseringsvärden (för 15-tums skärm)

Ett verktygskompenseringsvärde kan ställas in eller modifieras genom metoden nedan.
Rutin
verktygskompenseringsvärdet. Därefter skriver du in önskat kompenseringsvärde och trycker sedan
på MDI-knappen .
verktygskompenseringsvärdet. Därefter skriver du in önskat kompenseringsvärde och trycker sedan
på den horisontella programknappen [INPUT].
3 För att modifiera ett verktygskompenseringsvärde ska du skriva in önskat inkrementalt eller
dekrementalt värde och sedan trycka på den horisontella programknappen [+INMAT].
Radering av alla verktygskompenseringsvärden (för 8,4-10,4-tums displayenhet)

Genom att trycka på programknappen [RADERA] kan alla verktygskompenseringsvärden raderas på en
gång. Termen "radera" innebär att inställningen av verktygskompenseringsvärdena blir 0. Så när
verktygskompenseringsvärdena inte raderas tillsammans utan var för sig, ska ett enskilt
verktygskompenseringsvärde ställas in på 0 i inställningen av verktygskompenseringsvärden.
Rutin
1 Trycker du ned programknappen [(OPRT)] visas programknapparna [NR SOK], [+INMAT],
[INPUT], [RADERA], [LÄS], och [STANS].
2 Tryck på softkey-knappen [RAD.].
3 Programknappen [ALLA] visas.
Om kompenseringen av verktygsgeometri/slitage är aktiverad (bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 är
0), visas fönsterknapparna [GEOMETRI] och [SLITAGE] förutom fönsterknappen [ALLA].
- 346 -
Fig. 2.1.8 (f) 4:e/5:e axelns kompenseringsskärm (raderingsmanöver) (10.4 tum)
4 Tryck på programknappen [ALL] för att radera alla verktygskompenseringsvärden. Tryck på

programknappen [WEAR] för att radera alla förslitningskompenseringsvärden. Tryck på
programknappen [GEOM] för att radera kompenseringsvärdena för verktygsgeometri.
Radering av alla verktygskompenseringsvärden tillsammans (för 15-tums

displayenhet)
Genom att trycka på den horisontella programknappen [RADERA] kan alla
verktygskompenseringsvärden raderas på en gång. Termen "radera" innebär att inställningen av
verktygskompenseringsvärdena blir 0. Så när verktygskompenseringsvärdena inte raderas tillsammans
utan var för sig, ska ett enskilt verktygskompenseringsvärde ställas in på 0 i inställningen av
verktygskompenseringsvärden.
Rutin
1 Tryck på den horisontella programknappen [RADERA] på skärmen för den 4:e/5:e axelns
kompensering.
2 Den horisontella programknappen [ALLA] visas.
Om kompenseringen av verktygsgeometri/slitage är aktiverad (bit 6 (NGW) i parameter nr 8136 är
0), visas de horisontella fönsterknapparna [GEOMETRI] och [SLITAGE] förutom den horisontella
fönsterknappen [ALLA].
- 347 -
Fig. 2.1.8 (g) 4:e/5:e axelns kompenseringsskärm (raderingsmanöver) (15 tums displayenhet)
3 Tryck på den horisontella programknappen [ALL] och sedan på den horisontella programknappen
[EXEK] för att radera alla verktygskompenseringsvärden.
Tryck på den horisontella programknappen [WEAR] för att radera alla
förslitningskompenseringsvärden. Tryck på den horisontella programknappen [GEOM] för att radera
kompenseringsvärdena för verktygsgeometri.
2.1.9 Chuck- och dubbdocksbarriärer

Chuck- och dubbdocksbarriärfunktionen skyddar maskinen mot skador genom att kontrollera om
verktygsnosen stöter emot chucken eller dubbdockan. Specificera ett område som verktyget inte får gå in
i (spärrat område). Detta görs på en särskild inställningsskärm efter konturerna på chucken och
dubbdockan. Om verktygsnosen skulle gå in i det inställda området under en bearbetningsoperation
stoppas verktyget av denna funktion som då utlöser ett larmmeddelande. Verktyget kan bara köras bort
baklänges ur området i den motsatta riktningen.
OBS!
Funktionen "chuck- och dubbdocksbarriärer" är tillgängliga när bit 1 (BAR) i
Att ställa in chuck och dubbdocksbarriärerna (för 8,4/10,4-tums displayenhet).

- Inställning av chuckens och dubbdockans konturer
2 Tryck på knappen för nästa meny . Tryck sedan på softkey-knappen [CHUCK DUBB] för val
av kapitel.
- 348 -
3 Med sidknappen eller kan man växla mellan inställningsskärmen för chuckbarriär och
inställningsskärmen för dubbdocksbarriär.
Fig. 2.1.9 (a) Inställningsskärm för chuckbarriär (10,4-tums displayenhet)
Fig. 2.1.9 (b) Inställningsskärm för dubbdocksbarriär (10,4-tums displayenhet)
4 Placera markören på varje element som definierar konturen på chucken eller dubbdockan, mata in
motsvarande värde och tryck på [INPUT]. Värdet ställs in. Om du trycker på softkey-knappen
- 349 -
[+INMAT] efter att ett värde har matats in, så läggs detta till det aktuella värdet, dvs. det nya värdet
blir då summan av dessa två värden.
Element CX och CZ (båda på inställningsskärmen för chuckbarriär) och element TZ på
inställningsskärmen för dubbdocksbarriär kan också ställas in på ett annat sätt. Flytta verktyget
manuellt till önskad position och tryck på softkey-knappen [INSTÄL] för att ställa in
koordinaten(-erna) för verktyget i arbetsstyckets koordinatsystem. Om ett verktyg med ett annat
offsetvärde än 0 flyttas manuellt till den önskade positionen utan kompensering, kompensera för
verktygsoffsetet i det inställda koordinatsystemet. Andra element än CX, CZ och TZ kan inte ställas
in med softkey-knappen [INSTÄL].
Exempel
När ett larm utlöses stannar verktyget innan det går in i det spärrade området om bit 7 (BFA) i
parameter nr 1300 är ställd till 1. Om bit 7 (BFA) i parameter nr 1300 är ställd till 0 stannar
verktyget vid en position längre in än den specificerade konturen, eftersom CNC:n och
maskinsystemet stannar med en viss tidsfördröjning.
För säkerhets skull bör man ställa in området så att det är lite större än det fastställda området.
Avståndet mellan gränserna för dessa två områden, L, beräknas med följande ekvation med
utgångspunkt från snabbtransporthastigheten.
1
L= (snabbtransporthastighet) ×
7500
När snabbtransporthastigheten t.ex. är 15 m/min, ställ in ett område med en gräns 2 mm utanför
det fastställda området.
Konturerna för chucken och dubbdockan kan ställas in med parameter nr 1330 till 1336 och nr
1341 till 1348
OBS!
Innan du kan specificera konturerna för chucken och dubbdockan måste du
växla till G23-läget.
Att ställa in chuck och dubbdocksbarriärerna (för 15-tums displayenhet).

- Inställning av chuckens och dubbdockans konturer
[CHUCK DUBB] visas.
3 Tryck på den vertikala softkey-knappen [CHUCK DUBB].
4 Med sidknappen eller kan man växla mellan inställningsskärmen för chuckbarriär och
inställningsskärmen för dubbdocksbarriär.
- 350 -
Fig. 2.1.9 (c) Inställningsskärm för chuckbarriär (15-tums displayenhet)
Fig. 2.1.9 (d) Inställningsskärm för dubbdocksbarriär (15-tums displayenhet)
5 Placera markören på varje element som definierar konturen på chucken eller dubbdockan, mata in
motsvarande värde och tryck sedan på den horisontella programknappen [INPUT]. Värdet ställs in.
Om du trycker på den horisontella softkey-knappen [+INMAT] efter att ett värde har matats in, så
läggs detta till det aktuella värdet, dvs. det nya värdet blir då summan av dessa två värden.
- 351 -
Element CX och CZ (båda på inställningsskärmen för chuckbarriär) och element TZ på

inställningsskärmen för dubbdocksbarriär kan också ställas in på ett annat sätt. Flytta verktyget
manuellt till önskad position och tryck på den horisontella softkey-knappen [INSTÄL] för att ställa
in koordinaten(-erna) för verktyget i arbetsstyckets koordinatsystem. Om ett verktyg med ett annat
offsetvärde än 0 flyttas manuellt till den önskade positionen utan kompensering, kompensera för
verktygsoffsetet i det inställda koordinatsystemet. Andra element än CX, CZ och TZ kan inte ställas
in med den horisontella softkey-knappen [INSTÄL].
Exempel
När ett larm utlöses stannar verktyget innan det går in i det spärrade området om bit 7 (BFA) i
parameter nr 1300 är ställd till 1. Om bit 7 (BFA) i parameter nr 1300 är ställd till 0 stannar
verktyget vid en position längre in än den specificerade konturen, eftersom CNC:n och
maskinsystemet stannar med en viss tidsfördröjning.
För säkerhets skull bör man ställa in området så att det är lite större än det fastställda området.
Avståndet mellan gränserna för dessa två områden, L, beräknas med följande ekvation med
utgångspunkt från snabbtransporthastigheten.
1
L= (snabbtransporthastighet) ×
7500
När snabbtransporthastigheten t.ex. är 15 m/min, ställ in ett område med en gräns 2 mm utanför
det fastställda området.
Konturerna för chucken och dubbdockan kan ställas in med parameter nr 1330 till 1336 och nr
1341 till 1348
OBS!
Innan du kan specificera konturerna för chucken och dubbdockan måste du
växla till G23-läget.
- Referenspunktsuppsökning
Kör tillbaka verktyget till referenspunkten utmed X- och Z-axlarna.
Chuck- och dubbdocksbarriärfunktionen blir inte verksam förrän en referenspunktsuppsökning har utförts
efter strömtillslag.
När en absolutpositionsdetektor används behöver man inte alltid utföra referenspunktsuppsökningen.
Positionsförhållandet mellan maskinen och absolutpositionsdetektorn måste dock bestämmas.
- G22 / G23
När G22 (lagrad slaglängdsgräns på) specificeras blir chuck- och dubbdocksområdet ett spärrat område.
När G23 (lagrad slaglängdsgräns av) specificeras avbryts spärren av chuck- och dubbdocksområdet.
Varje G22 och G23 ska anges oberoende av andra kommandon i ett block.
Det spärrade området för dubbdockan kan inaktiveras med en signal *TSB för dubbdocksbarriär även om
G22 är specificerat. När dubbdockan skjuts emot ett arbetsstycke eller sperareras från arbetsstycket med
hjälpfunktionerna kan dubbdockans inställda område aktiveras eller inaktiveras med PMC-signaler.
Tabell 2.1.9 (a)

G-kod Signal för dubbdocksbarriär Chuckbarriär Dubbdocksbarriär
“0” Giltig Giltig
G22
“1” Giltig Ogiltig
G23 Orelaterad Ogiltig Ogiltig
G22 väljs vid strömtillslag. Med G23, bit 7 i parameter nr 3402, kan det emellertid ändras till G23.
- 352 -
Förklaring
- Inställning av chuckbarriärens kontur
• Chuck som håller • Chuck som håller innerytan
ytterytan på ett verktyg på ett verktyg
X X
L A L
A
L1
W1
W W
CX CX
W1 L1
Z Z
CZ
CZ
Ursprung för
arbetsstyckets
koordinatsystem
Ursprung för
arbetsstyckets
koordinatsystem
Obs) De schatterade områdena markerar spärrade områden.
Fig. 2.1.9 (e)
Tabell 2.1.9 (b)

Symbol Beskrivning
TY Val av chuckkontur (0: Håller innerytan på ett verktyg, 1: Håller ytterytan på ett verktyg)
CX Chuckposition (utmed X-axeln)
CZ Chuckposition (utmed Z-axeln)
L Längden på chuckbackarna
W Djupet på chuckbackarna (radie)
L1 Chuckbackarnas spännlängd
W1 Chuckbackarnas spänndjup (radie)
TY : Väljer en chucktyp baserat på dess kontur. Med 0 kan man välja en chuck som håller fast innerytan
på ett verktyg. Med 1 kan man välja en chuck som håller fast ytterytan på ett verktyg. Vi utgår ifrån
att en chuck är symmetrisk kring sin Z-axel.
CX, CZ :
Specificera koordinaterna för en chuckposition, punkt A, i arbetsstyckets koordinatsystem. Dessa
koordinater är inte samma som koordinaterna i maskinens koordinatsystem. Värdenas måttenheter
anges i Tabell 2.1.9 (c).
Riktningen av chucken och dubbdockan definieras av ett stort och litet förhållande mellan CZ och
TZ (Z-koordinat för en dubbdocka). Se även "Inställning av riktning för chuck och dubbdocka" för
närmare detaljer.
VAR FÖRSIKTIG
1 Om diameterprogrammering eller radieprogrammering används för axeln
bestämmer programmeringssystemet. När diameterprogrammering används för
axeln måste värdena för axeln matas in med diameterprogrammering.
2 CZ används till att definiera chuckens och dubbdockans riktning. Även om du
inte använder det förbjudna området för en chuck, var god ställ in på CZ.
- 353 -
Tabell 2.1.9 (c)

Dataenhet
Inkrementsystem Giltigt dataområde
IS-A IS-B
Metrisk inmatning 0.001 mm 0.0001 mm -99999999 till +99999999
Tuminmatning 0.0001 tums 0.00001 tums -99999999 till +99999999
L, L1, W, W1 : Definiera en chucks kontur. Dataenheten markeras i Tabell 2.1.9 (c).
VAR FÖRSIKTIG
1 W och W1 måste alltid specificeras i radie. När radieprogrammering används för
Z-axeln, specificera L och L1 i radie.
2 Om du inte använder det förbjudna området för en chuck, var god ställ in 0 i L,
L1, W och W1.
- Inställning av dubbdocksbarriärens kontur

X L
TZ L1
L2
Arbetsstycke B
D3 D2 D1 D Z
Arbetsstyckets
koordinatsystem
Fig. 2.1.9 (f)
Tabell 2.1.9 (d)

Symbol Beskrivning
TZ Dubbdockans position (längs Z-axeln)
L Dubbdockans längd
D Dubbdockans diameter
L1 Dubbdockans längd (1)
D1 Dubbdockans diameter (1)
L2 Dubbdockans längd (2)
D2 Dubbdockans diameter (2)
D3 Dubbdockans håldiameter (3)
TZ : Specificerar Z- koordinaten för chuckpositionen, punkt B, i arbetsstyckets koordinatsystem. Dessa

koordinater är inte samma som koordinaterna i maskinens koordinatsystem. Dataenheten markeras i
Tabell 2.1.9 (c). Vi utgår ifrån att en dubbdocka är symmetrisk kring sin Z-axel.
Chuckens och dubbdockans riktning definieras av ett stort och litet förhållande mellan CZ
(Z-koordinat för en dubbdocka) och TZ. Se även "Inställning av riktning för chuck och dubbdocka"
för närmare detaljer.
- 354 -
VAR FÖRSIKTIG
1 Om diameterprogrammering eller radieprogrammering används för Z-axeln
bestämmer programmeringssystemet.
2 TZ används till att definiera chuckens och dubbdockans riktning. Även om du
inte använder det förbjudna området för en dubbdocka, var god ställ in på TZ.
L, L1, L2, D, D1, D2, D3 :

Definiera en dubbdockas kontur. Det giltiga dataområdet markeras i Tabell 2.1.9 (c).
VAR FÖRSIKTIG
1 D, D1, D2 och D3 specificeras alltid i diameterprogrammering. När
radieprogrammering används för Z-axeln, specificera L, L1och L2 i radie.
2 Om du inte använder det förbjudna området för en dubbdocka, var god ställ in 0
L, L1, L2, D, D1, D2 och D3.
- Inställning av spärrat område för dubbdockans nos

Nosvinkeln på dubbdockan är 60 grader. Det spärrade området ställs in runt nosen, med utgångspunkt
från att vinkeln är 90 grader enligt nedan.
60°
90°
Fig. 2.1.9 (g)
- Inställning av riktning för chuck och dubbdocka

Inställning av det förbjudna områdets riktning för en chuck och förbjudet område för en dubbdocka
bestäms av ett stort och litet förhållande mellan parameter nr 1336 (CZ) och parameter nr 1348 (TZ). När
den är inställd som CZ<TZ, får chucken och dubbdockan den riktning som visas i Fig. 2.1.9 (h). När den
är inställd som CZ>TZ, får chucken och dubbdockan den riktning som visas i Fig. 2.1.9 (i).
Om du endast använder förbjudet område för en chuck, ställ in följande i parameter nr 1348 (TZ).
• När du ställer in chuckens riktning enligt Fig. 2.1.9 (h), ställ in TZ på ett värde som är större än CZ
• När du ställer in chuckens riktning enligt Fig. 2.1.9 (i), ställ in TZ på ett värde som är mindre än CZ
Om du endast använder förbjudet område för en dubbdocka, ställ in följande i parameter nr 1336 (CZ).
• När du ställer in dubbdockans riktning enligt Fig. 2.1.9 (h), ställ in CZ på ett värde som är mindre än
TZ
• När du ställer in dubbdockans riktning enligt Fig. 2.1.9 (i), ställ in CZ på ett värde som är större än
TZ
- 355 -
Chuck Dubbdocka
Arbetsstycke
Ursprung för Z
arbetsstyckets
koordinatsystem
CZ
TZ
Fig. 2.1.9 (h) För parameter nr 1336 (CZ) < parameter nr 1348 (TZ)
Dubbdocka Chuck
Arbetsstycke
Ursprung för Z Z
arbetsstyckets
koordinatsystem
TZ
CZ
Fig. 2.1.9 (i) För parameter nr 1336 (CZ) > parameter nr 1348 (TZ)
Begränsning
- Rätt inställning av ett spärrat område
Om ett spärrat område ställs in fel är det inte säkert att det kan aktiveras. Följande inställningar ska
undvikas:
• L ≤ L1 eller W ≤ W1 i chuckkonturens inställningar.
• D2 ≤ D3 i dubbdockskonturens inställningar.
• En chuckinställning som överlappar inställningen för dubbdockan.
- När du endast använder antingen chucken eller dubbdockan

Inställning av det förbjudna områdets riktning för en chuck och förbjudet område för en dubbdocka
bestäms av ett stort och litet förhållande mellan CZ och TZ. När du endast använder antingen chucken
eller dubbdockan ska du ställa in ett passande stort och litet förhållande mellan CZ och TZ. Se även
"Inställning av riktning för chuck och dubbdocka" för närmare detaljer.
Om du inte använder det förbjudna området för en chuck, var god ställ in 0 i L, L1, W och W1 för
chuckkonturens inställningar.
Om du inte använder det förbjudna området för en dubbdocka, var god ställ in 0 L, L1, L2, D, D1, D2 och
D3 för dubbdockskonturens inställningar.
- 356 -
- Återgång från det spärrade området

Om verktyget går in i det spärrade området och ett larm utlöses, växla till manuellt läge och för tillbaka
verktyget manuellt. Återställ sedan systemet så att larmet stängs av. I det manuella läget kan verktyget
endast flyttas i motsatt riktning mot riktningen som det kom in i området.
Verktyget kan inte köras i samma riktning (längre in i området) som det kom in i.
När de spärrade områdena för chucken och dubbdockan aktiveras, och verktyget redan befinner sig inuti
dessa områden, utlöses ett larm när verktyget rör sig.
När verktyget inte kan föras tillbaka, ändra inställningen för de spärrade områdena så att verktyget
hamnar utanför områdena. Återställ sedan systemet så att larmet stängs av och för sedan tillbaka verktyget.
Återställ slutligen de ursprungliga inställningarna.
- Koordinatsystem
Ett spärrat område definieras med arbetsstyckets koordinatsystem. Observera följande.
<1> När arbetsstyckets koordinatsystem förskjuts med ett kommando eller en operation förskjuts även
det spärrade området lika mycket.
Spärrat
område
Spärrat
Gamla koordinatsystemet område
för arbetsstycket
Nya koordinatsystemet för
arbetsstycket
Maskinens koordinatsystem
Fig. 2.1.9 (j)
Arbetsstyckets koordinatsystem kan förskjutas med följande kommandon och operationer:

Kommandon:
G54 till G59, G52, G50 (G92 i G-kodsystem B eller C)
Operationer:
Handrattsavbrott, ändring av offset i relation till arbetsstyckets origo, ändring av verktygsoffset
(verktygsgeometrioffset), drift med maskinspärr, manuell drift med manuell absolutsignal av.
<2> Om verktyget går in i ett spärrat område under automatisk drift, ställ den manuella
absolutsignalen, *ABSM, till "0" (på) och för sedan tillbaka verktyget manuellt från området.
Om denna signal är "1" räknas inte avståndet som verktyget förflyttar sig i manuell drift i
verktygskoordinaterna i arbetsstyckets koordinatsystem. Detta gör att verktyget inte längre kan
föras tillbaka från det spärrade området.
- Lagrad slaglängdskontroll 2/3

När både lagrad slaglängdskontroll 2/3 och chuck- och dubbdocksbarriärfunktionen är tillgängliga,
prioriteras barriären före den lagrade slaglängdskontrollen. Den lagrade slaglängdskontrollen 2/3
ignoreras.
- 357 -
BILAGA
B-64604SW-1/01 BILAGA A. PARAMETRAR
A PARAMETRAR
I denna handbok beskrivs alla parametrar som finns i denna handbok.
För dessa parametrar och för de parametrar som inte finns med i denna handbok hänvisas till
parameterhandboken.
Bilaga A, "PARAMETRAR", består av följande avsnitt:
A.1 BESKRIVNING AV PARAMETRAR.............................................................................................361

A.2 DATATYP ........................................................................................................................................411
A.3 INSTÄLLNINGSTABELLER FÖR STANDARDPARAMETRAR ...............................................412
A.1 BESKRIVNING AV PARAMETRAR

#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
0001 FCV
[Typ indata] Inställning av inmatning

[Datatyp] Bitkanal
#1 FCV Programformat
0: Serie 0i-standardforma
1: Serie 10/11-format
OBS!
1 Program som skapats i serie 10/11-programformatet kan användas
för tillämpning på följande funktioner:
1 Underprogramanrop M98
2 Gängskärning med lika stigning G32
3 Fast cykel G90, G92, G94
4 Fast multirepetercykel G71 till G76
5 Fast borrningscykel G83.1, G80 till G89
2 När programformatet som används i serie 10/11 används för
denna CNC-maskin kan vissa gränser tillkomma. Se
användarhandboken.
1022 Inställning av varje axel i det grundläggande koordinatsystemet
[Typ indata] Parameterinmatning

[Datatyp] Bytesaxel
[Giltigt dataområde] 0 till 7
För att bestämma ett plan för cirkulär interpolation, verktygskompensering och så vidare
(G17: Xp-Yp-plan, G18: Zp-Xp-plan, G19: Yp-Zp-plan), ange vilken av de tre
grundaxlarna (X, Y och Z) som används för varje styrd axel eller en parallell axel för
vilken grundaxeln används för varje styrd axel.
En grundaxel (X, Y eller Z) kan endast specificeras för en styrd axel.
Två eller flera styrda axlar kan ställas in som parallella axlar för samma grundaxel.
Inställning Betydelse
0 Roterande axel (varken de tre grundaxlarna eller en parallell axel)
1 X-axeln av de tre grundaxlarna
- 361 -
A. PARAMETRAR BILAGA B-64604SW-1/01
Inställning Betydelse
2 Y-axeln av de tre grundaxlarna
3 Z-axeln av de tre grundaxlarna
5 Axel parallell med X-axeln
6 Axel parallell med Y-axeln
7 Axel parallell med Z-axeln
I allmänhet ska inkrementsystemet och specifikationen av diameter/radie för en axel som

är inställd som parallell axel ställas in på samma sätt som för de tre grundaxlarna.
1290 Avstånd mellan två motsatta verktygsbärare vid spegling

[Datatyp] Verklig kanal
[Dataenhet] mm, tum (inmatningsenhet)
[Min. dataenhet] Beror på inkrementsystemet för referensaxeln
[Giltigt dataområde] 0 eller positiva 9 siffror av minsta dataenhet (se inställningstabellen för
standardparameter (B))
(När inkrementsystemet är IS-B, 0.0 till +999999.999)
Ställ in avståndet mellan två motsatta verktygsbärare vid spegling.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
1300 BFA

[Datatyp] Bitkanal
#7 BFA När det lagrade slaglängdskontrollarmet 1, 2 eller 3 utfärdas, utlöses ett interferenslarm
med funktionen interkanal-interferenskontroll (T-serien) eller också utlöses ett
chuck-/dubbdocksbarriärlarm (T-serien):
0: Verktyget stoppas när det har kommit in i det förbjudna området.
1: Verktyget stoppas innan det förbjudna området.
OBS!
1 Denna parameter är giltig endast i AI-konturstyrningsläget.
2 Denna parameter är ogiltig för slavaxeln under
axelsynkronstyrning.
1330 En chucks profil

[Datatyp] Bytekanal
Välj en chuckkontur.
0 : Chuck som håller fast ett arbetsstycke på innerytan
1 : Chuck som håller fast ett arbetsstycke på ytterytan
1331 Mått på en chucks klo (L)

[Min. dataenhet] Beror på inkrementsystemet för den tillämpade axeln
- 362 -
Ställ in längden (L) på chuckens klo.
OBS!
Om denna parameter ska specificeras med hjälp av ett
diametervärde eller ett radievärde beror på om motsvarande axel
är baserad på diameterspecifikation eller radiespecifikation.
1332 Mått på en chucks klo (W)

Ställ in bredden (W) på chuckens klo.
OBS!
Specificera alltid denna parameter med hjälp av ett radievärde.
1333 Mått på en chucks klo (L1)

Ställ in längden (L1) på chuckens klo.
OBS!
1334 Mått på en chucks klo (W1)

Ställ in bredden (W1) på chuckens klo.
- 363 -
OBS!
Specificera alltid denna parameter med hjälp av ett radievärde.
1335 En chucks X-koordinat (CX)

[Giltigt dataområde] 9 siffror av minsta dataenhet (se inställningstabellen för standardparameter (A))
(När inkrementsystemet är IS-B, -999999.999 till +999999.999)
Ställ in chuckpositionen (X-koordinat) i arbetsstyckets koordinatsystem.
OBS!
1336 En chucks Z-koordinat (CZ)

Ställ in chuckpositionen (Z-koordinat) i arbetsstyckets koordinatsystem.
OBS!
1341 En dubbdockas längd (L)

Ställ in längden (L) på dubbdockan.
OBS!
1342 En dubbdockas diameter (D)
- 364 -
Ställ in diametern (D) på dubbdockan.
OBS!
Specificera alltid denna parameter med hjälp av ett diametervärde.
1343 En dubbdockas längd (L1)

Ställ in längden (L1) på dubbdockan.
OBS!
1344 En dubbdockas diameter (D1)

Ställ in diametern (D1) på dubbdockan.
OBS!
1345 En dubbdockas längd (L2)

Ställ in längden (L2) på dubbdockan.
- 365 -
OBS!

OBS!

OBS!
1348 En dubbdockas Z-koordinat (TZ)

Ställ in dubbdockspositionen (Z-koordinat) i arbetsstyckets koordinatsystem.
OBS!
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
1401 RF0 LRP

[Datatyp] Bitkanal
- 366 -
#1 LRP Positionering (G00)

0: Positionering utförs med icke-linjär typ av positionering så att verktyget flyttas
oberoende med snabbtransport längs varje axel.
1: Positionering utförs med linjär interpolation så att verktyget flyttas i en rak linje.
När du använder konvertering av det 3-dimensionella koordinatsystemet ska den här
parametern ställas till 1.
#4 RF0 När övermanningen av skärmatningshastigheten är 0 % under snabbtransport,

0: Maskinverktyget slutar inte att röra sig.
1: Maskinverktyget slutar att röra sig.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
1403 RTV ROC

[Datatyp] Bitkanal
#4 ROC I gängskärningscyklerna G92 och G76 är snabbtransportövermanning för återgång efter

avslutad gängskärning:
0: Aktiv
1: Inte aktiv (övermanning på 100 %)
#7 RTV Snabbtransportövermanning medan verktyget dras tillbaka i gängningen

0: Snabbtransportövermanning är aktiv.
1: Snabbtransportövermanning är inte aktiv.
1420 Snabbtransporthastighet för varje axel

[Datatyp] Verklig axel
[Dataenhet] mm/min, tum/min, grad/min (maskinenhet)
[Giltigt dataområde] Se inställningstabellen för standardparameter (C)
Ställ in snabbtransporthastigheten när snabbtransportövermanningen är 100 % för varje
axel.
1466 Matarhastighet för återdragning i gängningscykeln G92 eller G76

[Dataenhet] mm/min., tum/min. (maskinenhet)
När gängskärningscykel G92, G76 specificeras utförs återgång efter gängskärningen.
Ställ in en matningshastighet för denna återgång.
VARNING
När handrattsavbrottet är aktivt, ställ in samma värde som i
parameter nr 1430 även i parameter nr 1466.
- 367 -
OBS!
När denna parameter är ställd till 0 eller bit 1 (CFR) i parameter nr
1611 är ställd till 1, används den inställda
snabbtransporthastigheten i parameter nr 1420.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
1610 CTBx CTLx

[Datatyp] Bitaxel
#0 CTLx Acceleration/fartminskning i skärmatning eller torrkörning under skärmatningen

0: Exponentiell acceleration/inbromsning tillämpas.
1: Linjär acceleration/inbromsning efter interpolation tillämpas.
#1 CTLx Acceleration/fartminskning i skärmatning eller torrkörning under skärmatningen

0: Exponentiell acceleration/inbromsning eller linjär acceleration/ inbromsning
tillämpas.
(beroende på inställningen i bit 0 (CTLx) i parameter nr. 1610)
1: Klockformad acceleration/inbromsning tillämpas.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
1611 CFR

[Datatyp] Bitkanal
#0 CFR För återgång efter gängskärning i gängningscyklerna G92 och G76:

0: Typen av acceleration/inbromsning efter interpolation för gängskärning används
tillsammans med gängningstidskonstanten (parameter nr 1626) och FL-hastigheten
(parameter nr 1627).
1: Typen av acceleration/inbromsning efter interpolation för snabbtransport används
tillsammans med tidskonstanten för snabbtransport.
OBS!
Om den här parametern är ställd till 1 utförs en kontroll före
återgång för att se att den specificerade matningshastigheten har
blivit 0 (fördröjningen i acceleration/inbromsning har blivit 0). För
återgång används snabbtransporthastigheten (parameter nr 1420)
oberoende av inställningen av parameter nr 1466. När denna
parameter är inställd på 0 används parameter nr 1466 som
matningshastighet för återgång. Som acceleration/inbromsning
som används för återgång används endast
acceleration/inbromsning efter interpolation. Snabbtransportens
acceleration/inbromsning före interpolering och optimalt
vridmoment vid acceleration/inbromsning är inaktiverad.
1626 Tidskonstant för acceleration/inbromsning vid gängskärningscykler för varje axel

[Datatyp] Ordaxel
[Dataenhet] ms
- 368 -
Ställ in en tidskonstant för acceleration/inbromsning efter interpolation i
gängskärningscyklerna G92 och G76 för varje axel.
1627 FL-matningshastighet för acceleration/inbromsning i gängskärningscykel för varje axel

[Datatyp] Verklig axel
Ställ in en FL-hastighet för acceleration/inbromsning efter interpolation i
gängningscyklerna G92 och G76 för varje axel. Ställ alltid in 0 förutom i ett specialfall.
3032 Tillåtet antal siffror för T-koden

[Datatyp] Bytekanal
Ställ in tillåtet antal siffror för T-koden.
När 0 är inställt antas det tillåtna antalet siffror vara 8.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3115 APLx

[Datatyp] Bitaxel
#5 APLx När det aktiva kompenseringsvärdets modifieringsläge baserat på manuell matning har
valts är den relativa positionsdisplayen automatiskt:
0: Inte förinställt
1: Förinställt
Använd den här parametern när du återför ett modifierat kompenseringsvärde till
originalvärdet före modifieringen i det aktiva modifieringsläget av kompenseringsvärdet
baserat på manuell matning. Kompenseringsvärdet kan återföras till originalvärdet genom
att göra en förflyttning längs axeln via manuell matning så att den relativa
positionsdisplayen (mot) indikerar position 0.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3290 GO2 GOF WOF

[Datatyp] Bitkanal
#0 WOF Inställning av verktygsoffsetvärde (verktygsslitageoffset) med MDI-knappinmatning:

0: Inte inaktiverat.
1: Inaktiverat. (Med parameter nr 3294 och nr 3295, ställ in området för
förskjutningsvärdet i vilket uppdateringen av inställningen ska inaktiveras.)
OBS!
Verktygsoffsetet ställt i parametern WOF följs även om
geometrikompensering och slitagekompensering inte är
specificerat.
#1 GOF Inställningen av verktygsgeometrioffsetvärdet med MDI-knappinmatning är:

- 369 -
1: Inaktiverat. (Med parameter nr 3294 och nr 3295, ställ in området för
förskjutningsvärdet i vilket uppdateringen av inställningen ska inaktiveras.)
#5 GO2 Inställningen av andra verktygsgeometrioffsetvärdet med MDI-knappinmatning är:

0: Inaktiverat.
3294 Startnummer för verktygsoffsetvärden vars inmatning med MDI är inaktiverade
3295 Antal verktygsoffsetvärden (från startnumret) vars inmatning med MDI är inaktiverade

[Datatyp] Ordkanal
När modifieringen av verktygets förskjutningsvärden med inmatning av MDI-knappen
ska avaktiveras genom att använda bit 0 (WOF) i parameter nr 3290 och bit 1 (GOF) i
parameter nr 3290, används parameter nr 3294 och 3295 för att ställa in intervallet där
sådan modifiering är avaktiverad. I parameter nr 3294, ställ in offsetnumret för start av
verktygsoffsetvärden vars modifiering är inaktiverad. I parameter nr 3295, ställer du in
numret för sådana värden. I följande fall får dock inga av verktygsoffsetvärdena
modifieras:
- När 0 eller ett negativt värde ställs in i parameter nr 3294
- När 0 eller ett negativt värde ställs in i parameter nr 3295
- När ett värde större än det maximala verktygsoffsetnumret ställs in i parameter nr
3294
I följande fall är en modifiering av de värden som sträcker sig från det värde som ställts in
i parameter nr 3294 till det maximala offsetnumret inaktiverad:
- När värdet på parameter nr 3294 adderat med värdet på parameter nr 3295 överstiger
det maximala verktygsoffsetnumret
När offsetvärdet för ett förbjudet nummer matas in på MDI-panelen visas varningen
"SKRIVSKYDD".
[Exempel] När följande parameterinställningar görs inaktiveras både värdena för
verktygsgeometrioffset och värdena för verktygsslitageoffset som motsvarar
offsetnummer 51 till 60:
- Bit 1 (GOF) i parameter nr 3290 = 1 (för inaktivering av modifieringen av
värden för verktygsgeometrioffset)
- Bit 0 (WOF) i parameter nr 3290 = 1 (för inaktivering av värdemodifiering för
verktygsslitageoffset)
- Parameter nr. 3294 = 51
- Parameter nr. 3295 = 10
Om inställningen av bit 0 (WOF) i parameter nr 3290 ställs till 0 utan modifiering av
den andra parameterinställningen ovan, inaktiveras endast modifieringen av värdena
för verktygsgeometrioffset och modifieringen av värdena för verktygsslitageoffset
aktiveras.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3401 GSC GSB DPI

[Datatyp] Bitkanal
#0 DPI När en decimalpunkt utelämnas i en adress som kan innehålla en decimalpunkt

0: Det minsta inmatningsinkrementet antas. (normal decimalpunktsinmatning)
1: Enheten mm, tum, grader eller sekund antas. (inmatningsformat med decimalpunkt)
- 370 -
#6 GSB G-kodsystemet ställs in.

#7 GSC
GSC GSB G-kod
0 0 G-kodsystem A
0 1 G-kodsystem B
1 0 G-kodsystem C
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3402 G23 CLR G91 G01

[Datatyp] Bitkanal
#0 G01 G01-läget beträds när strömmen slås på eller när styrningen rensas
0: G00-läge (positionering)
1: G01-läge (linjär interpolation)
#3 G91 När strömmen slås på eller när styrningen rensas

0: G90-läge (absolut programmering)
1: G91-läge (inkrementell programmering)
#6 CLR Återställningsknapp på MDI-enhet, extern återställningssignal, återställnings- och

återspolningssignal och nödstoppssignal
0: Leder till återställning av status.
1: Leder till rensningsstatus.
För återställnings- och rensningstillstånden, se bilagan "INSTÄLLNINGAR VID
STRÖMTILLSLAG, I RENSNINGSSTATUS ELLER I ÅTERSTÄLLNINGSSTATUS"
i OPERATÖRSHANDBOKEN (gemensam för svarvsystem/fleroperationsmaskin).
#7 G23 När strömmen slås på

0: G22-läge (lagrad slaglängdskontroll på)
1: G23-läge (lagrad slaglängdskontroll av)
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3405 DDP CCR G36

[Datatyp] Bitkanal
#3 G36 Som en G-kod som används med funktionen för automatisk verktygskompensering är:
0: G36/G37 används.
1: G37.1/G37.2/G37.3 används.
OBS!
Om det är nödvändigt att utföra cirkulär gängning (moturs) ska den
här parametern ställas till 1.
- 371 -
#4 CCR Addresser som används för fasning

0: Adress är “I”, “J”, eller “K”.
In direktritning av dimensionsprogrammering, används adresserna “,C”, “,R”, och
“,A” (med komma) används istället för “C”, “R”, och “A”.
1: Adress är “C”.
Adresser används för direktritning av dimensionsprogrammering är “C”, “R”, och
“A” utan komma.
OBS!
Om denna bit (CCR) ställs till 0 går det inte att använda funktionen
för ändring av kompenseringsriktning genom specifikation av I, J
eller K i ett G01-block i läget nosradiekompensering.
Om denna bit (CCR) ställs till 1 när adress C används som
axelnamn, kan inte fasningsfunktionen användas.
#5 DDP Vinkelkommandon med direkt ritningsmåttsprogrammering

0: Normal specifikation
1: En tilläggsvinkel ges.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3453 CRD

[Datatyp] Bitkanal
#0 CRD Om både funktionen fasning eller hörnradie R och direkt ritningsmåttsprogrammering är

aktiverade,
0: Fasning eller hörnradie R är aktiverad.
1: Direkt ritningsmåttprogrammering är aktiverad.
Specificera vilken funktion som används när både funktionen fasning/hörn R-och
ritningsmåttprogrammering är aktiverad.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
3458 CRC

[Datatyp] Bitkanal
#7 CRC Om ett minusvärde programmeras som ett fasvärde / R-värde för hörn i funktionen direkt
ritningsmåttprogrammering:
0: Utlöses larmet PS0055, "INGET RÖRELSEVÄRDE I FAS/HRN".
1: Inget larm utlöses. Ett minusvärde konverteras till ett plusvärde.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5001 EVO

[Datatyp] Bitkanal
#6 EVO Om en modifiering av verktygskompenseringsvärdet görs för

verktygslängdskompensering A eller verktygslängdskompensering B i
kompenseringsläget (G43 eller G44):
0: Det nya värdet blir giltigt i ett block där G43, G44 eller en H-kod anges härnäst.
- 372 -
1: Det nya värdet blir giltigt i ett block där buffring utförs härnäst.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5002 WNP LWM LGC LGT ETC LWT LGN

[Datatyp] Bitkanal
#1 LGN Geometrioffsetnummer för verktygsoffset

0: Är samma som slitageoffsetnumret
1: Specificerar geometrioffsetnumret med numret för val av verktyg
OBS!
Denna parameter är giltig när
verktygsgeometri-/slitagekompensering är aktiverat (bit 6 (NGW) i
#2 LWT Verktygsslitagekompensation utförs genom att:

0: Flytta verktyget.
1: Förskjut koordinatsystemet.
OBS!
#3 ETC När ett T-kommando består av två eller färre siffror är T-koden:
0: Ej förlängd.
1: Förlängd.
När parametern är 1, tvåsiffrig eller kortare förlängs T-kodskommandona. (Tresiffriga
eller längre T-kodskommandon förlängs inte.) Värdet efter förlängningen avgörs genom
att ställa in antalet siffror i kompenseringsnumret i T-kodskommandona (parameter nr.
5028).
Parameter nr. Antal siffror efter

Provförlängning
5028 förlängningen
1 Förlängd till två siffror Före förlängningen: T1 → Efter förlängingen:
T11
2 Förlängd till fyra siffror Före förlängningen: T1 → Efter förlängingen:
T0101
3 eller större Ej förlängd
[Exempel]
• Parameter nr 5028: 2
• Parameter nr 3032: 4 (Tillåtet antal siffror i T-kod)
Före → Efter förlängningen
förlängningen
T1 → T0101 (1-siffrigt kommando förlängs till 4 siffror.)
T12 → T1212 (2-siffrigt kommando förlängs till 4 siffror.)
T112 → T112 (inte förlängt)
T1122 → T1122 (inte förlängt)
- 373 -
OBS!
1 Inställningen av det tillåtna antalet siffror i T-koden (parameter nr.
3032) markerar antalet siffror i ett angivet kommando (innan det
förlängs). Om antalet siffror i kommandot överskrider det tillåtna
antalet siffror i T-koden utfärdas alarmet PS0003, "FÖR MÅNGA
SIFFROR".
2 Den här parametern utdelas till svarvsystemet. Verktygsbytet är
tillgängligt med inställningen revolvertyp (bit 3 (TCT) i parameter nr.
5040 = 0).
3 Om antalet siffror i kompenseringsnumret i ett T-kodskommando
(parameter nr. 5028) ställs in till 0, avgörs värdet efter
förlängningen av antalet siffro i numret för
verktygskompenseringsvärdena (parameter nr. 5024).
4 Gemensam variabel nr 149 för anrop av ett T-kodsmakro ställs in
mot för-förlängningsvärdet.
#4 LGT Kompensering av verktygsgeometri

0: Kompenseras av förskjutningen av koordinatsystemet
1: Kompenseras av verktygsrörelsen
OBS!
#5 LGC När verktygsgeometrikompensering baseras på en koordinatförskjutning är

verktygsgeometrioffsetet:
0: Inte avbrutet med ett kommando med offsetnummer 0.
1: Avbrutet med ett kommando med offsetnummer 0.
OBS!
#6 LWM Verktygsoffsetoperation baserad på verktygsrörelse utförs:

0: I ett block där en T-kod specificeras.
1: Tillsammans med ett kommando för rörelse längs en axel.
#7 WNP Nummer på imaginär verktygsände som används för verktygsnosradiekompensering, när

funktionen för kompensering av verktygsgeometri/förslitning finns, är numret som
specificeras av:
0: Geometri- offsetnummer
1: Slitageoffset-nummer
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5003 TGC SUV SUP

[Datatyp] Bitkanal
- 374 -
#0 SUP
#1 SUV Dessa bits används för att ange typ av verktygsradie för uppstart/avbrott - kompensering
av verktygsnosradie.
SUV SUP Typ Operation
0 0 Typ A En kompenseringsvektor som är vinkelrät mot blocket bredvid startblocket eller
det block som föregår avbrottsblocket matas ut.
G41 Nosradiecenterbana /
N2
N1 Programmerad kanal
0 1 Typ B En kompenseringsvektor som är vinkelrät mot startblocket eller avbrottsblocket

och en skärningspunktsvektor matas ut.
Skärningspunkt Nosradiecenterbana /
G41 N2 Programmerad kanal
N1
1 0 Typ C När startblocket eller avbrottsblocket inte specificerar någon rörelseoperation

1 förskjuts verktyget med skärstålskompenseringsvärdet i en riktning som är
vinkelrät mot blocket bredvid startblocket eller blocket före avbrottsblocket.
Skärningspunkt
Nosradiecenterbana /
Programmerad kanal
Förskjutning N3
G41 N2
När blocket specificerar rörelseoperationer anges typen enligt
SUP-inställningen; om SUP är 0 sätts typ A och om SUP är 1 sätts typ B.
OBS!
När SUV,SUP = 0,1 (typ B) utförs en operation som är likvärdig
med den för FS16i-T utförs.
#7 TGC Ett verktygsgeometrioffset baserat på en koordinatförskjutning är:

0: Avbryts inte med återställning.
1: Avbryts med återställning.
OBS!
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5004 TS1

[Datatyp] Bitkanal
- 375 -
#3 TS1 För kontaktdetektering med en rörelsesensor med funktionen för direkt inmatning av
uppmätt offsetvärde B:
0: Fyrkontaktinmatning används.
1: Enkelkontaktinmatning används.
OBS!
För systemet för bearbetningscentrum ska TS1 ställas in till 1.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5005 QNI PRC

[Datatyp] Bitkanal
#2 PRC För direkt inmatning av ett verktygsoffsetvärde eller ett förskjutningsvärde för
arbetsstyckets koordinatsystem:
0: Positionsregistreringssignalen PRC <Gn040.6> används inte.
1: Positionsregistreringssignalen PRC <Gn040.6> används.
#5 QNI Med funktionen för mätning av verktygslängd eller funktionen för direkt inmatning av
kompenseringsvärdet uppmätt till B, väljs ett verktygskompenseringsnummer genom:
0: Operation genom MDI-panelen genom operatören (val baserat på marköroperation).
1: Signalinmatning från PMC.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5006 LVC

[Datatyp] Bit
#3 LVC Ett verktygsoffset (geometri/slitage) baserat på en verktygsrörelse och slitageoffset

baserat på en koordinatförskjutning är:
0: Avbryts inte med återställning.
1: Avbryts med återställning.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5008 CNV CNC

[Datatyp] Bitkanal
#1 CNC
#3 CNV Dessa bits används för att välja en interferenskontrollmetod i verktygsradien - läget för
verktygsnosradiekompensering.
CNV CNC Operation
0 0 Interferenskontroll är aktiverad. En båges riktning och vinkel kontrolleras.
0 1 Interferenskontroll är aktiverad. Endast en båges vinkel kontrolleras.
1 - Interferenskontroll inaktiveras.
För åtgärder när interferenskontrollen visar att det finns en referens (överskärning), se
beskrivningen av bit 5 (CAV) i parameter nr 19607.
OBS!
Kontroll endast av riktningen kan inte ställas in.
- 376 -
5010 Gräns för att ignorera de små rörelser som blir följden av verktygsradie - nosradiekompensering

När verktyget rör sig runt en hörnradie i skärstålskompenserings- eller
nosradiekompenseringsläget ställs gränsen för ignorering av små rörelsevärden på grund
av kompensering in. Denna gräns eliminerar buffringsavbrott som orsakas av de små
rörelsevärden som genereras vid hörnet och en eventuell ändring av matningshastigheten
på grund av avbrottet.
If ΔVx ≤ ΔVlimit and ΔVY≤ ΔVlimit, ΔVx
ignoreras denna vektor.
denna vektor ignoreras.
ΔVY
S
r
Även om ΔVx ≤ ΔVlimit och
ΔVY ≤ ΔVlimit, vektor till ett
r enkelblocks stoppunkt
Verktygets kvarstår.
centerbana
N1
Programmerad kanal N2
ΔVlimit fastställs genom inställningen av parameter (nr. 5010).
5020 Verktygsoffsetnummer som används med funktionen för direkt inmatning av uppmätt offsetvärde B

[Datatyp] Ordkanal
[Giltigt dataområde] 0 till antalet verktygskompensationsvärden
Ställ in ett verktygsoffsetnummer som används med funktionen för inmatning av uppmätt
offsetvärde B (när ett förskjutningsvärde ställs in för ett arbetsstyckes koordinatsystem).
(Ställ in det verktygsoffsetnummer som motsvarar ett verktygs som mäts i förväg.) Denna
parameter är giltig när automatiskt val av verktygsoffsetnummer inte utförs (när bit 5
(QNI) i parameter nr 5005 ställs till 0).
5024 Antal verktygskompenseringsvärden
OBS!
När denna parameter är inställd måste strömmen stängas av innan
driften fortsätter.

[Datatyp] Ordkanal
Ställ in det maximalt tillåtna antalet verktygskompenseringsvärden som används för varje
kanal.
- 377 -
Säkerställ att det totala antalet värden som ställs in i parameter 5024 för de enskilda
kanalerna ligger inom antalet kompenseringsvärden som kan användas i hela systemet.
Antalet kompenseringsvärden som kan användas i hela systemet beror på konfigurationen
av alternativen.
Om det totala antalet värden som ställs in i parameter nr 5024 för de enskilda kanalerna
överstiger antalet kompenseringsvärden som kan användas i hela systemet, eller om 0
ställs in i parameter nr 5024 för alla kanaler, är antalet kompenseringsvärden som kan
användas för varje kanal ett värde som erhålls genom dividering av antalet
kompenseringsvärden som kan användas i hela systemet med antalet kanaler.
Lika många verktygskompenseringsvärden som antalet kompenseringsvärden som
används för varje kanal visas på skärmen. Om fler verktygskompenseringsnummer än
antalet kompenseringsvärden som kan användas för varje kanal specificeras, utlöses ett
larm.
Om exempelvis 200 verktygskompenseringsuppsättningar används kan 120 satser
tilldelas kanal 1, 80 satser kanal 2. Alla 200 uppsättningarna behöver inte användas.
5028 Antal siffror för ett offsetnummer som används med ett T-kodskommando

[Datatyp] Bytekanal
Specificera antalet siffror för ett T-kodsavsnitt som används för ett verktygsoffsetnummer
(slitageoffsetnummer när verktygsgeometri-/slitagekompenseringsfunktionen används).
När 0 ställs in bestäms antalet siffror av antalet verktygskompenseringsvärden.
När antalet verktygskompenseringsvärden är 1 till 9: De 1 lägsta siffrorna
[Exempel] När ett offsetnummer specificeras med hjälp av de nedre 2 siffrorna i en T-kod, ange 2 i
parameter nr 5028.
Txxxxxx yy
xxxxxx : Verktygsval
yy : Verktygsoffsetnummer
In funktionen för verktygsförvaltning, ange 4 i denna parameter för att ställa in ett
4-siffrigt nummer i parameter nr 13265.
OBS!
Ett värde som är längre än inställningen i parameter nr 3032 (tillåtet
antal siffror för en T-kod) kan inte ställas in.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5040 NO4 TLG TCT

[Datatyp] Bitkanal
#3 TCT Metoden för byte av verktyg baseras på:

0: Revolverrotation. (Verktygsbytet utförs med enbart ett T-kommando.)
Med ett T-kommando utförs en stödfunktion och manövern för
verktygskompensering.
1: Automatisk verktygsbytare (ATC).
(Byte av verktyg utförs med en M-kommando (såsom M06)).
Med ett T-kommando utförs bara en stödfunktion.
Den här parametern är endast med ett svarvsystem.
- 378 -
VARNING
Innan du ändrar inställningen för den här parametern ska
kompenseringen avbrytas. Om inställningen ändras medan
kompenseringen tillämpas kanske inte påföljande
kompenseringsmanöver korrekt eller så utfärdas alarmet PS0368,
"OFFSET FÖRBLIR VID OFFSETKOMMANDO" .
#4 TLG När verktygsbytet utförs med den automatiska verktygsbytaren (när bit 3 (TCT) med
parameter nr 5040 är inställd till 1) specificeras verktygsbytet genom:
0: G43.7.
I det här läget fungerar G43 och G44 som G-koder för kompensering av
verktygslängd.
1: G43.
I det här läget fungerar G43.7 och G44.7 som G-koder för kompensering av
verktygslängd.
#7 NO4 funktionen för kompensering av 4:e axeln är:

0: Används.
1: Används ej.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5042 OFE OFD OFC OFA

[Datatyp] Bitkanal
OBS!
#0 OFA
#1 OFC
#2 OFD
#3 OFE Dessa bits används för att specificera inkrementsystemet och giltigt dataområde för ett
verktygsoffsetvärde.
För metrisk inmatning
OFE OFD OFC OFA Enhet Giltigt dataområde
0 0 0 1 0.01mm ±9999.99mm
0 0 0 0 0.001mm ±9999.999mm
0 0 1 0 0.0001mm ±9999.9999mm
0 1 0 0 0.00001mm ±9999.99999mm
1 0 0 0 0.000001mm ±999.999999mm
För tuminmatning
OFE OFD OFC OFA Enhet Giltigt dataområde
0 0 0 1 0.001 tum ±999.999 tums
0 0 0 0 0.0001 tum ±999.9999 tums
0 0 1 0 0.00001 tum ±999.99999 tums
0 1 0 0 0.000001 tum ±999.999999 tums
1 0 0 0 0.0000001 tum ±99.9999999 tums
- 379 -
5044 Axelnummer för vilket 4:e-axeloffset används
OBS!

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0, 1 till antalet styrda axlar
Ställ in numret för en axel för vilken 4:e axelsoffsetet används.
När ett värde som sträcker sig från 1 till antalet styrda axlar ställs in i parametern, så
tillämpas 4:e axeloffsetet på det inställda axelnumret. Om 0 är ett värde bortom det giltiga
dataområde som ställts in, används inte 4:e axelns offset. För de två basaxlarna X och Z
används standardverktygsoffseten, så 4:e axeloffsetet kan inte användas. När axeln som är
inställd för Y-axelns offsetfunktion är inställd i den här parametern används
Y-axeloffsetet för axeln, och 4:e axelns offset används inte.
5045 Axelnummer för vilket 5:e-axeloffset används
OBS!

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0, 1 till antalet styrda axlar
Ställ in numret för en axel för vilken 5:e axelsoffsetet används.
När ett värde som sträcker sig från 1 till antalet styrda axlar ställs in i parametern, så
tillämpas 5:e axeloffsetet på det inställda axelnumret. Om 0 är ett värde bortom det giltiga
dataområde som ställts in, används inte 5:e axelns offset. För de två basaxlarna X och Z
används standardverktygsoffseten, så 5:e axeloffsetet kan inte användas. När axeln som är
inställd för Y-axelns offsetfunktion är inställd i den här parametern används
Y-axeloffsetet för axeln, och 5:e axelns offset används inte.
När inställningar görs så att både 5:e och 4: axelns offset gäller för samma axel, används
enbart 4:e axelns offset och inte 5:e axelns offset.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5101 RTR FXY

[Datatyp] Bitkanal
#0 FXY Borraxeln i den fasta borrningscykeln är:

0: I händelse av den fasta borrningscykeln:
alltid Z-axeln.
1: Axel väljs av programmet
OBS!
Den här parametern är endast giltig för den fasta borrningscykeln i
serie 10/11-formatet.
#2 RTR G83 och G87

0: Specificera en höghastighetscykel för stegborrning
- 380 -
1: Specificera en stegborrningscykel
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5102 RDI RAB F16 QSR

[Datatyp] Bitkanal
#2 QSR Innan en fast multirepetercykel (G70 till G73) startas, gäller att en kontroll för att se om
programmet innehåller ett block med sekvensnumret specificerat i adress Q:
0: Utförs inte.
1: Utförs.
När 1 ställs in i denna parameter och det sekvensnummer som specificeras i adress Q inte
hittas, utlöses larm PS0063, "BLOCKET TILLHÖRANDE ETT ANGIVET
SEKVENSNUMMER KAN INTE HITTAS" och den fasta cykeln exekveras inte.
#3 F16 När serie 10/11-formatet används (med bit 1 (FCV) i parameter nr 0001 ställd till 1)
specificeras en fast cykel för borrning med hjälp av:
0: Serie 15-format
1: Serie 16-format. Antalet upprepningar programmeras dock med adress L.
#6 RAB När en fast cykel för borrning specificeras med hjälp av serie 10/11-format (med bit 1
(FCV) i parameter nr 0001 ställd till 1 och bit 3 (F16) i parameter nr 5102 ställd till 0)
specificerar adress R:
0: Inkrementellt kommando.
1: Absolut kommando med G-kodsystem A. Med G-kodsystem B eller C följs G90 och
G91.
#7 RDI När en fast cykel för borrning specificeras med hjälp av serie 10/11-format (med bit 1
(FCV) i parameter nr 0001 ställd till 1 och bit 3 (F16) i parameter nr 5102 ställd till 0)
baseras adress R på:
0: Radiespecifikation.
1: Diameter/radiespecifikation för borraxeln.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5104 PCT FCK

[Datatyp] Bitkanal
#2 FCK I en fast multirepetercykel (G71/G72) blir bearbetningsprofilen:

0: Inte kontrollerad.
1: Kontrollerad.
Den målkontur som specificeras av G71 eller G72 kontrolleras med avseende på följande
före bearbetningen:
- Om den fasta cykelns startpunkt är mindre än det maximala värdet för

bearbetningsprofilen även när plustecknet specificeras för tolerans för
finbearbetning utlöses larmet PS0322, "FINBEARBETNING FORM ÖVER
STARTPUNKTEN".
- Om den fasta cykelns startpunkt är större än det minimala värdet för
bearbetningskonturen, även när minustecknet specificeras i en tolerans för
finbearbetning utlöses larmet PS0322.
- 381 -
- Om ett ickemonotont kommando av typ 1 anges för axeln i skärriktningen visas

alarm PS0064, "DEN AVSLUTANDE FORMEN ÄR INTE EN MONOTON
FÖRÄNDRING (FÖRSTA AXELN)" eller PS0329, "DEN AVSLUTANDE
FORMEN ÄR INTE EN MONOTON FÖRÄNDRING (ANDRA AXELN)".
- Om ett icke monotont kommando specificeras för axeln i
grovbearbetningsriktningen utlöses larmet PS0064 eller PS0329.
- Om programmet inte omfattar ett block som har ett sekvensnummer som specificeras
av adress Q utlöses larmet PS0063 "BLOCKET AV ETT SPECIFICERAT
SEKVENSNUMMER HITTADES INTE". Denna kontroll utförs oberoende av bit 2
(QSR) i parameter nr 5102.
- Om ett kommando (G41/G42) på den blanka sidan i nosradiekompensering är
bristfälligt utlöses larmet PS0328, "OTILLÅTEN ARBETSPOSITION ÄR I
VERKTYGETS NOSRADIEKOMPENSERING".
#6 PCT Ett Q-kommando i en gängningscykel är:

0: Inaktiverat.
1: Aktiverat. (En höghastighetscykel för steggängning antas.)
När denna parameter är inställd och skärdjupet för varje tid har specificerats med adress
Q i en gängskärningscykelkommando, antas en cykel för steggängning.
I en steggängningscykel, kan antingen en höghastighetscykel för steggängning eller en
steggängningscykel väljas med bit 5 (PCP) i parameter nr 5200.
Även när denna parameter är inställd på 1, utförs normal gängning oavsett om Q inte är
specificerad eller Q0 är specificerad.
OBS!
1 Ställ också in parameter nr 5213.
2 Vid gängning med fast tapp är Q-kommandot giltigt oavsett
inställningen i denna parameter.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5105 M5T RF2 RF1 SBC

[Datatyp] Bitkanal
#0 SBC I en fast borrningscykel, fasningscykel eller hörnrundningscykel:

0: Ett enkelblockstopp utförs inte.
1: Ett enkelblockstopp utförs.
#1 RFI I en fast multirepetercykel (G71, G72) av typ I, blir råbearbetningen:

0: Utförs.
1: Utförs inte.
OBS!
När en grovbearbetningstolerans (Δi/Δk) specificeras med serie
10/11-programformat utförs grovbearbetning oberoende av
inställningen av denna parameter.
#2 RF2 I en fast multirepetercykel (G71, G72) av typ II, blir råbearbetningen:

0: Utförs.
1: Utförs inte.
- 382 -
OBS!
När en grovbearbetningstolerans (Δi/Δk) specificeras med serie
10/11-programformat utförs grovbearbetning oberoende av
#3 M5T När spindelns rotationsriktning ändras från rotation framåt till rotation bakåt eller från
rotation bakåt till rotation framåt i en gängskärningscykel (G84/G88):
0: M05 matas ut före utmatning av M04 eller M03.
1: M05 matas inte ut före utmatning av M04 eller M03.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5106 NT2 NT1

[Datatyp] Bitkanal
OBS!
#2 NT1 I den multipla repetercykeln G71/G72/G73 (G-kod system A), när kommandot för
nosradiekompenseringen G40/G41/G42 ges i målkonturprogrammet:
0: Larmet PS0325, "OTILLGÄNGLIGT KOMMANDO I KONTURPROGRAM"
utlöses.
1: Inget larm utlöses. Kommandot för verktygets nosradiekompensering i
målkonturprogrammet ignoreras emellertid.
#3 NT2 I den multipla repetercykeln G70 (G-kod system A), när kommandot för
nosradiekompenseringen G40/G41/G42 ges i målkonturprogrammet:
0: Larmet PS0325 utlöses.
1: Inget larm utlöses. Kommandot för verktygeta nosradiekompensering är giltigt.
OBS!
Skriv programmet på följande sätt för att aktivera verktygets
nosradiekompensering i finbearbetningscykeln G70 genom
kommandot för nosradiekompenseringen i målkonturprogrammet.
- Annulleringen av verktygets nosradiekompensering G40 välj
modalt när finbearbetningscykeln G70 programmeras.
- Sätt in kommandot G41/G42 i första blocket i
målkonturprogrammet (ge kommandot med P-adress).
- Kommando G40 vid sista blocket i målkonturprogrammet
(programmerat med Q-adress)
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5108 NSP DTP R16

[Datatyp] Bitkanal
- 383 -
#0 R16 I den uppåtgående skärrörelsen i den multirepetercykeln G71/G72 (G-kod system A) av

typ II, om det finns ett block som ger kommandot till just rörelsen av första axeln på
planet i finbearbetningskonturen:
0: Den uppåtgående skärrörelsen exekveras före skärningen av första axeln på planet.
1: Den uppåtgående skärrörelsen exekveras inte och skärningen fortsätts längs första
axelns finbearbetningskontur på planet.
#1 DTP I multirepetercykeln G71/G72 (G-kod system A) av typ II, efter att grovbearbetningen av
finbearbetningsformens program har avslutas, återgår verktyget till cykelns startpunkt:
0: Därefter flyttas verktyget till (cykelns startpunkt + distans för finbearbetningens
arbetsmån) i ordningsföljden X-axel, Z-axel.
1: Direkt från slutpunkten i finbearbetningsprogrammet.
#3 NSP I multirepetercykeln G71/G72 (G-kod system A) av typ II, exekveras skärningen:

0: Med konventionell kanal. (Samma skärkanal kan exekveras.)
1: Upprepa inte samma skärkanal.
5110 M-kod för C-axellåsning i en fast cykel för borrning

[Datatyp] Dubbelord-kanal
Denna parameter ställer in en M-kod för låsning av C-axeln i en fast cykel för borrning.
OBS!
När bit 4 (CME) med parameter nr. 5161 är 1, antas M-koden för
C-axellåset för det första paret.
5111 Fördröjningstid när C-axeln låses upp specificeras i en fast cykel för borrning

[Dataenhet]
Inkrementsystem IS-A IS-B IS-C Enhet
10 1 0.1 ms
(Inkrementsystemet är inte beroende av om tum- eller metrisk inmatning används.)
Denna parameter ställer in fördröjningstiden när C-axelupplåsning specificeras i en fast

cykel för borrning.
5114 Returvärde för höghastighetscykel för stegborrning

- 384 -
Denna parameter ställer in returvärdet i en höghastighetscykel för stegborrning.
G83 (när bit 2 (RTR) i parameter nr 5101 är ställd till 0).
q: Skärdjup
d : Återgångsvärde
R-punkt
q
d
q
d
Z-punkt
5115 Säkerhetsavstånd i en fast cykel för stegborrning

Denna parameter ställer in ett säkerhetsavstånd i en stegborrningscykel.
G83 (när bit 2 (RTR) i parameter nr 5101 är ställd till 1).
q: Skärdjup
d : Utrymmesvärde
R-punkt
q
d
q
d
Z-punkt
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5125 PRS

[Datatyp] Bitkanal
#2 PRS I mallrepeteringscykeln G73 (G-kod system A), är stoppositionen för enkelblocksdrift:

0: Slutpunkten för varje cykel och slutpunkten för varje block i finbearbetningsformen.
1: Slutpunkten för varje cykel och slutpunkten för undanflyttning från cykelns
startpunkt. (FS16i kompatibel specifikation)
5130 Bearbetningsvärde (fasningsvärde) i gängskärningscyklerna G92 och G76

[Datatyp] Bytekanal
[Dataenhet] 0.1
- 385 -

Denna parameter ställer in ett bearbetningsvärde (fasningsvärde) i gängskärningscykeln
(G76) i en fast multirepetercykel och i gängskärningscykeln (G92) i en fast cykel.
Låt L vara en stigning. Då är ett bearbetningsvärde från 0.1L till 12.7L tillåtet.
För att exempelvis specificera ett bearbetningsvärde på 10.0L specificerar du 100 i denna
parameter.
5131 Bearbetningsvinkel i gängskärningscyklerna G92 och G76

[Datatyp] Bytekanal
[Dataenhet] Grad
Den här parametern ställer in en gängskärningscykeln i en gängskärningscykel
(G92/G76).
När 0 ställs in specificeras en vinkel på 45 grader.
5132 Skärdjup i fasta multirepetercykler G71 och G72

Denna parameter ställer in skärdjupet i de fasta multirepetercyklerna G71 och G72.
Denna parameter används inte med serie 10/11-programformatet.
OBS!
Specificera alltid ett radievärde.
5133 Undanflyttning i fasta multirepetercykler G71 och G72

Denna parameter ställer in undanflyttningen i de fasta multirepetercyklerna G71 och G72.
OBS!
5134 Säkerhetsavstånd i de fasta multirepetercyklerna G71 och G72

- 386 -
Denna parameter ställer in ett säkerhetsavstånd fram till startpunkten för matarhastigheten
i fasta multirepetercykler (G71/G72).
OBS!
5135 Återgångsavstånd i den fasta multirepetercykeln G73 (andra axeln i planet)

Denna parameter ställer in ett återgångsavstånd längs den andra axeln i planet i den fasta
multirepetercykeln G73. Denna parameter används inte med serie
10/11-programformatet.
OBS!
5136 Återgångsavstånd i den fasta multirepetercykeln G73 (första axeln i planet)

Denna parameter ställer in ett återgångsavstånd längs den första axeln i planet i den fasta
multirepetercykeln G73. Denna parameter används inte med serie
OBS!
5137 Antal skaldelningar i den fasta multirepetercykeln G73

[Dataenhet] Cykel
Denna parameter ställer in antalet delningar i den fasta multirepetercykeln G73.
5139 Återgång i fasta multirepetercykler G74 och G75

- 387 -

Denna parameter ställer in återgången i de fasta multirepetercyklerna G74 och G75.
OBS!
5140 Minimalt skärdjup i den fasta multirepetercykeln G76

Denna parameter ställer in ett minimalt skärdjup i den fasta multirepetercykeln G76 så att
skärdjupet inte blir för litet när skärdjupet är konstant.
OBS!
5141 Finbearbetningstolerans i den fasta multirepetercykeln G76

Denna parameter ställer in finbearbetningstoleransen i den fasta multirepetercykeln G76.
OBS!
5142 Upprepningsantal för slutlig finbearbetning i den fasta multirepetercykeln G76

[Dataenhet] Cykel
Denna parameter ställer in antalet slutliga finbearbetningscykelupprepningar i den fasta
multirepetercykeln G76.
När 0 ställs in exekveras endast en slutlig finbearbetningscykel.
5143 Verktygsnosvinkel i fast multirepetercykel G76

[Datatyp] Bytekanal
[Dataenhet] Grad
- 388 -
[Giltigt dataområde] 0, 29, 30, 55, 60, 80
Denna parameter ställer in verktygsnosvinkeln i den fasta multirepetercykeln G76.
5145 Tillåtet värde 1 i de fasta multirepetercyklerna G71 och G72
[Typ indata]
Parameterinmatning
[Datatyp]
Verklig kanal
[Dataenhet]
mm, tum (inmatningsenhet)
[Giltigt dataområde]
0 eller positiva 9 siffror av minsta dataenhet (se inställningstabellen för
Om ett monotont kommando av typ I eller II inte anges för axeln i
råbearbetningsriktningen visas alarm PS0064, "DEN AVSLUTANDE FORMEN ÄR
INTE EN MONOTON FÖRÄNDRING (FÖRSTA AXELN)" eller PS0329, "DEN
AVSLUTANDE FORMEN ÄR INTE EN MONOTON FÖRÄNDRING (ANDRA
AXELN)". När ett program skapas automatiskt kan en väldigt liten icke-monoton kontur
produceras automatiskt. Ställ in ett tillåtet värde utan tecken för en sådan icke-monoton
kontur. Genom att detta görs kan cyklerna G71 och G72 exekveras även i ett program
som inkluderar en icke-monoton kontur.
[Exempel] Anta att ett G71-kommando där bearbetningsriktningen (X-axeln) är minus och
grovbearbetningsaxeln (Z-axeln) är minus specificeras. I detta fall kan grovbearbetning
utföras i enlighet med den programmerade konturen utan ett larm genom inställning av
0.001 mm i denna parameter, när ett icke-monotont kommando för en rörelse på 0.001
mm i plusriktningen längs Z-axeln specificeras i målkonturprogrammet.
OBS!
En kontroll med avseende på en monoton kontur utförs alltid i
cyklerna G71 och G72. En kontur (programmerad kanal)
kontrolleras. När nosradiekompensering utförs kontrolleras en
kanal efter kompenseringen. När bit 2 (FCK) i parameter nr 5104
ställs till 1 utförs en kontroll innan cyklerna G71 och G72. I detta fall
kontrolleras inte en kanal efter nosradiekompensering utan en
programmerad kanal.
Observera att inget larm utlöses när ett tillåtet värde ställs in.
Använd alltid ett radievärde för att ställa in denna parameter.
5146 Tillåtet värde 2 i de fasta multirepetercyklerna G71 och G72

[Giltigt dataområde] 0 till skärdjupet
Om ett monotont kommando av typ I inte anges för axeln i skärningsriktningen visas
alarm PS0064, "DEN AVSLUTANDE FORMEN ÄR INTE EN MONOTON
FÖRÄNDRING (FÖRSTA AXELN)" eller PS0329, "DEN AVSLUTANDE FORMEN
ÄR INTE EN MONOTON FÖRÄNDRING (ANDRA AXELN)".
När ett program skapas automatiskt kan en väldigt liten icke-monoton kontur produceras
automatiskt. Ställ in ett tillåtet värde utan tecken för en sådan icke-monoton kontur.
Genom att detta görs kan cyklerna G71 och G72 exekveras även i ett program som
inkluderar en icke-monoton kontur.
Det tillåtna värdet låses till det skärdjup som specificerats av en fast multirepetercykel
- 389 -
[Exempel] Anta att ett G71-kommando där bearbetningsriktningen (X-axeln) är minus och
grovbearbetningsaxeln (Z-axeln) är minus specificeras. I detta fall kan grovbearbetning
utföras i enlighet med den programmerade konturen utan ett larm genom inställning av
0.001 mm i denna parameter, när ett icke-monotont kommando för en rörelse på 0.001
mm i minusriktningen längs X-axeln specificeras i målkonturprogrammet för att flytta
från skärets botten till slutpunkten.
OBS!
En kontroll med avseende på en monoton kontur utförs alltid i
cyklerna G71 och G72. En kontur (programmerad kanal)
kontrolleras. När nosradiekompensering utförs kontrolleras en
kanal efter kompenseringen. När bit 2 (FCK) i parameter nr 5104
ställs till 1 utförs en kontroll innan cyklerna G71 och G72. I detta fall
kontrolleras inte en kanal efter nosradiekompensering utan en
programmerad kanal.
Observera att inget larm utlöses när ett tillåtet värde ställs in.
Använd alltid ett radievärde för att ställa in denna parameter.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5161 CME

[Datatyp] Bitkanal
#4 CME För fasta borrningscykler är M-koden för C-axelns låsning/upplåsning inställd till:
0: Värde inställt av parameter nr. 5110/värde inställt av parameter nr. 5110 + 1.
1: Värde inställt av parameter nr. 5110/värde inställt av parameter nr. 13543 (första
paret) eller värdet som är inställt av parameter nr. 13544/värde inställt av parameter
nr. 13545 (andra paret).
5176 Slipningsaxelnummer i längdslipningscykel (G71)

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0 till antalet styrda axlar
Ange slipningsaxelnummer för längdslipningscykel (G71).
5177 Slipningsaxelnummer för längsgående slipningscykel med direkt konstantdimension (G72)

[Datatyp] Bytekanal
Ange slipningsaxelnumret för längsgående slipningscykel med direkt konstantdimension
(G72).
5178 Slipningsaxelnummer för oscillerande slipningscykel (G73)

[Datatyp] Bytekanal
Ange slipningsaxelnumret för oscillerande slipningscykel (G73).
- 390 -
5179 Slipningsaxelnummer för oscillerande slipningscykel med direkt fastdimension (G74)

[Datatyp] Bytekanal
Ange slipningsaxelnumret för oscillerande slipningscykel med direkt fastdimension
(G74).
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5200 FHD PCP DOV G84

[Datatyp] Bitkanal
#0 G84 Metod för att ange fast gängtappning:

0: En M-kod som specificerar gängning med fast tapp specificeras innan kommandot
G84 (eller G74) ges. (Se parameter nr. 5210).
1: En M-kod för specificering av funktionen gängning med fast tapp används inte.
(G84 kan inte användas som G-kod för gängningscykeln; G74 kan inte användas
som omvänd gängningscykel.)
#4 DOV Övermanning under extraktion vid gängning med fast tapp:

0: Ogiltigt
1: Giltigt (Övermanningsvärdet är inställt i parameter nr. 5211. Ställ emellertid in ett
övermanningsvärde för återgång av fast gängtappning i parameter nr. 5381.)
#5 PCP Adress Q specificerad i en gängskärningscykel/fast gängning:

0: En höghastighetscykel för steggängning antas.
1: En cykel för steggängning antas.
OBS!
I en gängskärningscykel är denna parameter giltig när bit 6 (PCT) i
parameter nr 5104 är 1. När bit 6 (PCT) i parameter nr 5104 är 0
antas inte en (höghastighets-) steggängskärningscykel.
#6 FHD Matningsstopp och enkelblock vid gängning med fast tapp:

0: Ogiltigt
1: Giltigt
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5201 OV3 OVU

[Datatyp] Bitkanal
#3 OVU Inkrementenheten för övermanningsparametern nr 5211 för verktygsextraktion vid

gängning med fast tapp är:
0: 1%
1: 10%
#4 OV3 Ett spindelvarvtal för extraktion programmeras så att övermanningen för

extraktionsmanövern är:
0: Inaktiverat.
1: Aktiverat.
- 391 -
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5203 OVS

[Datatyp] Bitkanal
#4 OVS Vid gängning med fast tapp är övermanning genom valsignalen för övermanning av
matarhastigheten och övermanningsstopp med signalen avbryt övermanning:
0: Inaktiverat.
1: Aktiverat.
När matningsövermanning aktiveras inaktiveras utdragningsövermanning.
Spindelövermanningen låses på 100 % under gängning med fast tapp oberoende av
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5209 DWP RTX

[Datatyp] Bitkanal
#0 RTX Vid fast gängning på svarvserien, är gängningsaxeln:

0: Vald genom att välja ett plan.
1: Antas alltid vara Z-axeln för G84 eller X-axeln för G88.
OBS!
Den här parametern blir ogiltig när bit 1 (FCV) i parameter nr 0001
är ställd till 1, och fast gängning specificeras med serie
#2 DWP När ett fördröjningskommando (adress P) inte är inkluderat i ett block för fast
tappgängning i svarvsystemet:
0: Fördröjning i botten av hålet utförs inte.
1: Fördröjningskommandot (adress P) som angetts i blocket för borrning är giltigt.
OBS!
Den här parametern blir ogiltig om fast tappgängning anges i serie
10/11-programformatet med bit 1 (FCV) med parameter nr. 0001
inställd till 1.
5211 Övermanningsvärde under utdragning vid gängning med fast tapp

[Datatyp] Ordkanal
[Dataenhet] 1 % eller 10 %
Denna parameter ställer in övermanningsvärdet under utdragning vid gängning med fast
tapp.
- 392 -
OBS!
Övermanningsvärdet är giltigt när bit 4 (DOV) i parameter nr 5200 är
satt till 1. När bit 3 (OVU) i parameter nr 5201 är satt till 1, är enheten
inställningsdata 10 %. En övermanning på upp till 2000% kan
tillämpas på utdragningen.
5213 Återgång i fast steggängtappningscykel

[Min. dataenhet] Beror på inkrementsystemet för den borrande axeln
Denna parameter ställer undanflyttningsvärdet för en höghastighetssteggängningscykel
eller frigångsvärdet för en steggängningscykel.
När parameter PCP (bit 5 med nr. 5200) ställs till När parameter PCP (bit 5 med nr. 5200) ställs till
0. 1.
q: Skärdjup q: Skärdjup
d : Återgångsvärde d : Utrymmesvärde
R-punkt
R-punkt
q q
d d
q q
d d
q q
Z-punkt Z-punkt
OBS!
1 I en gängskärningscykel är denna parameter giltig när bit 6 (PCT) i
2 För diameteraxel, ange denna parameter med hjälp av
diametervärdet.
5241 Maximalt spindelvarvtal vid gängning med fast tapp (ettans växel)
5242 Maximalt spindelvarvtal vid gängning med fast tapp (tvåans växel)
5243 Maximalt spindelvarvtal vid gängning med fast tapp (treans växel)
5244 Maximalt spindelvarvtal vid gängning med fast tapp (fyrans växel)

[Datatyp] Dubbelordsspindel
[Dataenhet] min-1
Spindelpositionsgivarens utväxlingsförhållande
1 : 1 0 till 7400
- 393 -
1 : 2 0 till 9999
1 : 4 0 till 9999
1 : 8 0 till 9999
Var och en av dessa parametrar används för att ställa in ett maximalt spindelvarvtal för
varje växel vid gängning med fast tapp.
Ställ in samma värde både för parameter nr 5241 och parameter nr 5243 för ett
enstegsväxelsystem. För ett tvåstegs växelsystem ställer du in samma värde som i
parameter nr 5242 i parameter nr 5243. Annars utlöses larmet PS0200, "OGILTIGT
S-KODKOMMANDO".
5321 Spindeldödgång vid gängning med fast tapp (växelsteg ett)
5322 Spindeldödgång vid gängning med fast tapp (växelsteg två)
5323 Spindeldödgång vid gängning med fast tapp (växelsteg tre)
5324 Spindeldödgång vid gängning med fast tapp (växelsteg fyra)

[Datatyp] Ordspindel
[Dataenhet] Detekteringsenhet
[Giltigt dataområde] -9999 till 9999
Var och en av dessa parametrar används för att ställa in en spindeldödgång.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5400 RIN

[Datatyp] Bitkanal
#0 RIN Kommando för vinkeln på koordinatrotationen (R) :

0: Specificerad av en absolut metod
1: Specificerad av en absolut metod (G90) eller en inkrementell metod (G91)
Vinklad omflyttning som används när ingen vinklad omflyttning har angetts för rotationen av
5410
koordinatsystemet

[Dataenhet] 0.001 grader
[Giltigt dataområde] -360000 till 360000
Den här parametern ställer in den vinklade omflyttningen för rotationen av
koordinatsystemet. När den vinklade omflyttningen för rotationen av koordinatsystemet
inte anges med adress R i blocket där G68 anges, används inställningen av den här
parametern som vinklad omflyttning för rotationen av koordinatsystemet.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5431 MDL

[Datatyp] Bitkanal
#0 MDL G60-koden (positionering av enkelriktning) är:

0: Engångs G-kod (grupp 00).
1: Modal G-kod (grupp 01).
- 394 -
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
5450 PLS

[Datatyp] Bitkanal
#2 PLS Förskjutningsfunktionen för polär koordinatinterpolation:

0: Används ej.
1: Används.
Detta möjliggör bearbetning med hjälp av arbetsstyckets koordinatsystem med en önskad
punkt som inte är rotationsaxelns centrum som är inställd som origo för
koordinatsystemet vid polär koordinatinterpolation.
5460 Axelspecifikation (linjär axel) för polär koordinatinterpolation

[Datatyp] Bytekanal
Denna parameter ställer in styraxelnumren för linjäraxeln för att utföra polär
interpolation.
5461 Axelspecifikation (rotationsaxel) för polär koordinatinterpolation

[Datatyp] Bytekanal
Denna parameter ställer in styraxelnumren för rotationsaxeln för att utföra polär
interpolation.
5463 Toleransförhållande för automatisk övermanning för polär koordinatinterpolation

[Datatyp] Bytekanal
[Dataenhet] %
Typisk inställning: 90 % (behandlas som 90 % vid inställning till 0)
Ställ in toleransförhållandet för den snabbaste skärmatningshastigheten till den roterande
axelns varvtal under automatisk övermanning för polär interpolation.
5464 Kompensering för fel på den hypotetiska axeln i polär koordinatinterpolation

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 9 siffror av minsta dataenhet (se inställningstabellen för standardparametrar (A))
(För IS-B, -999999.999 till +999999.999)
Denna parameter används för att ställa in felet om rotationsaxelns centrum på vilken polär
koordinatinterpolation utförs inte ligger på X-axeln.
Om inställningen i parametern är "0", utförs normal polär koordinatinterpolation.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
6000 HGO MGO

- 395 -
[Datatyp] Bitkanal
#1 MGO När en GOTO-datasats för specificering av anpassad makrostyrning exekveras, är ett

höghastighetshopp till 20 sekvensnummer verkställda från programmets start:
0: Ett höghastighetshopp utförs inte till n sekvensnummer från början av det
exekverade programmet.
1: Ett höghastighetshopp utförs till n sekvensnummer från början av programmet.
#4 HGO När en GOTO-datasats för att ange kundmakrostyrning exekveras, är en gren till 30
sekvensnummer precis innan GOTO-datasats eller upp till 10 sekvensnummer som
sparats i ett sekvensnummer sökning som tidigare gjorts med en GOTO-datasats:
0: Inte utförd i hög hastighet.
1: Utförd i hög hastighet.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
6240 IGA

[Datatyp] Bitkanal
#7 IGA Automatisk verktygslängdmätning (M-serien) eller automatisk verktygskompensation

(T-serien) är:
0: Används.
1: Används ej.
Matningshastighet under mätning av automatisk verktygskompensering (för signalerna XAE1 och

6241
GAE1)
Matningshastighet under mätning av automatisk verktygskompensering (för signalerna XAE2 och

6242
GAE2)

Dessa parametrar ställer in den relevanta matningshastigheten under mätning av
automatisk verktygskompensering.
OBS!
När inställningen i parameter nr 6242 eller 6243 är 0 används
inställningen i parameter nr 6241.
6251 γ värde på X-axeln under automatisk verktygskompensation
6252 γ värde på Z-axeln under automatisk verktygskompensation

[Dataenhet] mm, tum, grader (maskinenhet)
- 396 -
Dessa parametrar ställer in det relevanta γ värdet under automatisk

OBS!
När referensaxeln (parameter nr 1031) specificerar diametern,
specificera värdet på diametern. När referensaxeln (parameter nr
1031) specificerar radien, specificera värdet på radien.
6254 ε värde på X-axeln under automatisk verktygskompensation
6255 ε värde på Z-axeln under automatisk verktygskompensation

[Dataenhet] mm, tum, grader (maskinenhet)
Dessa parametrar ställer in det relevanta ε värdet under automatisk
OBS!
När referensaxeln (parameter nr 1031) specificerar diametern,
specificera värdet på diametern. När referensaxeln (parameter nr
1031) specificerar radien, specificera värdet på radien.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
7600 PLZ

[Datatyp] Bitkanal
#7 PLZ Referenspunktsretur baserad på ett G28-kommando på verktyget rotationsaxel för

polygonsvarvning är:
0: Utförs i samma sekvens som manuellt referenspunktsretur.
1: Utförs genom positionering med snabbtransporthastighet.
Den synkrona axeln återgår till referenspunkten i samma sekvens som den manuella
referenspunktsreturen när ingen retur till referenspunkten utförs efter att strömmen slagits
på.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
7604 PCG

[Datatyp] Bitkanal
OBS!
#7 PCG Om både spindel-spindel polygonsvarvningen och polygonsvarvningen specificeras:

0: Spindel-spindel-polygon vridning utförs.
1: Någon av funktionerna är aktiverad beroende på inställningen för parameternr 7605.
- 397 -
OBS!
Spindel-spindel polygonsvarvningen är aktiverad, när bit 6 (SPG) i
parameter (nr 8133 är 1).
7605 Val av polygon vridningstyp

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0, 1
Om både spindel-spindel-polygonsvarvning och polygonsvarvning specificeras, kan
denna parameter användas för att välja vilken av funktionerna som ska användas. En typ
av polygon vridning väljs i enlighet med inställningen enligt följande:
0: Polygonbearbetning med två spindlar
1: Polygon svarvning
Om ett annat värde än 0 eller 1 specificeras, förutsätts 0.
OBS!
1 Spindel-spindel polygonsvarvningen är aktiverad, när bit 6 (SPG) i
parameter (nr 8133 är 1).
2 För återställning av denna parameter, använd
PMC-fönsterfunktionen eller G10-kommandot för att avbryta
polygon vridning (G50.2). Dessutom, vid återställning av denna
parameter med hjälp av PMC-fönsterfunktionen, använd M-koden
utan buffring.
7610 Numret för styrningsaxeln på verktygets rotationsaxel för polygonsvarvning
OBS!

[Datatyp] Bytekanal
Denna parameter ställer in numret för styrningsaxeln på ett verktygs rotationsaxel för
polygonsvarvning.
När ett G51.2 kommando utförs genom att sätta 0 i denna parameter, stannar operationen
med larmet PS0314, "OGILTIG INSTÄLLNING AV FLERSIDIG AXEL".
7640 Huvudaxeln i en spindel-spindel polygonsvarvning

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0 till maximalt antal styrda axlar (Inom en kanal)
Denna parameter sätter huvudaxeln i en spindel - spindel polygonsvarvning.
OBS!
1 Spindel-spindel polygonsvarvning aktiveras endast för seriella
spindlar.
- 398 -
OBS!
2 När någon av parametrarna nr 7640 och 7641 är satt till 0, utförs
polygonsvarvning med hjälp av den första spindeln (huvudaxeln)
och den andra spindeln (polygon synkron axel) i sökvägen som
parametern tillhör.
3 När en spindel annan än den första seriella spindeln används som
en huvudaxel, behövs multispindelstyrning för att specificera ett
S-kommando för huvudaxeln.
4 När funktionen PMC fönstret eller G10 -kommandot används för att
skriva om denna parameter, skriv om denna parameter innan
specifikation av blocket för spindel-spindel polygon kommandot
G51.2. När funktionen PMC fönstret används för att skriva om
denna parameter i blocket omedelbart före G51.2, ange
omskrivning av denna parameter genom att använda en M-kod
(parameter nr 3411 och uppåt) utan buffring.
7641 Polygon synkron axel i spindel-spindel polygonsvarvning

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0 till maximalt antal styrda axlar (Inom en kanal)
Denna parameter bestämmer ställer in polygon-synkron-axel (slav) i spindel-spindel
polygonsvarvning.
OBS!
spindlar.
2 När någon av parametrarna nr 7640 och 7641 är satt till 0, utförs
polygonsvarvning med hjälp av den första spindeln (huvudaxeln)
och den andra spindeln (polygon synkron axel) i sökvägen som
parametern tillhör.
7642 Huvudaxel i spindel-spindel polygonsvarvning (spindelnummer gemensamt för systemet )

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0 till maximalt antal styrda axlar (Gemensam kanal)
Denna parameter sätter huvudaxeln i en spindel - spindel polygonsvarvning.
- 399 -
OBS!
spindlar.
2 Denna parameter är ogiltig om antingen parameter nr 7642 eller nr
7643 är satt till 0. I det här fallet, är inställningarna för parameter nr
7640 och nr 7641 giltiga.
5 Ett spindelnummer gemensamt för systemet ska ställas in i denna
parameter. När denna parameter används, ställ in 0 i parameter nr
7640 och 7641.
7643 Polygon-synkron-axel i spindel-spindel polygonsvarvning (spindelnummer gemensamt för systemet)

[Datatyp] Bytekanal
[Giltigt dataområde] 0 till maximalt antal styrda axlar (Gemensam kanal)
Denna parameter bestämmer ställer in polygon-synkron-axel (slav) i spindel-spindel
polygonsvarvning.
OBS!
spindlar.
2 Denna parameter är ogiltig om antingen parameter nr 7642 eller nr
7643 är satt till 0. I det här fallet, är inställningarna för parameter nr
7640 och nr 7641 giltiga.
5 Ett spindelnummer gemensamt för systemet ska ställas in i denna
parameter. När denna parameter används, ställ in 0 i parameter nr
7640 och 7641.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
8103 MWP
- 400 -
[Datatyp] Bit
OBS!
När åtminstone en av dessa parametrar är ställd måste strömmen
stängas av innan driften fortsätter.
#1 MWP För att ange ett P-kommando för den väntande M-koden/balansskärningen:
0: Ett binärt värde används som det vanligen görs.
1: En kombination av kanalnummer används.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
YOF
8132
OBS!

[Datatyp] Bit
#1 YOF Y-axeloffset:
0: Används ej.
1: Används.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
SPG SCS AXC
8133
SCS
OBS!

[Datatyp] Bit
#1 AXC Spindelpositionering:
0: Används ej.
1: Används.
OBS!
1 Se till att sätta 1 i bit 1 (AXC) i parameter nr 8133 och 0 i bit 2
(SCS) i parameter nr 8133 för att använda
spindelpositioneringsfunktionen.
2 Den seriella spindelns Cs-kanalstyrningsfunktion och
spindelpositioneringsfunktion kan inte båda göras giltiga samtidigt.
Om båda specificeras som AXC=1 och SCS=1, blir båda
funktionerna ogiltiga.
Därför, när ett negativt värde anges i parameter nr 1023 med
ovannämnda specifikation, utlöses larm (SV1026).
- 401 -
OBS!
(SCS) i parameter nr 8133 för att använda seriella spindelns
Cs-kanalstyrningsfunktion.
#2 SCS Cs konturstyrning:
0: Används ej.
1: Används.
OBS!
(SCS) i parameter nr 8133 för att använda seriella spindelns
Cs-kanalstyrningsfunktion.
2 Den seriella spindelns Cs-kanalstyrningsfunktion och
spindelpositioneringsfunktion kan inte båda göras giltiga samtidigt.
Om båda specificeras som AXC=1 och SCS=1, blir båda
funktionerna ogiltiga.
Därför, när ett negativt värde anges i parameter nr 1023 med
ovannämnda specifikation, utlöses larm (SV1026).
(SCS) i parameter nr 8133 för att använda
spindelpositioneringsfunktionen.
#6 SPG Polygon svarvning med två spindlar:

0: Används ej.
1: Används.
OBS!
Se till att stänga av polygon svarvning med två spindlar via denna
parameter när polygon svarvning används. Om polygon svarvning
utförs när 1 är inställt i denna parameter avges ett larm.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
CCR BAR
8134
BAR
OBS!

[Datatyp] Bit
#1 BAR Chuck- och dubbdocksbarriär-funktionen (T-serien):

0: Används ej.
1: Används.
OBS!
1 Chuck- och dubbdocksbarriärfunktionen finns bara för T-serien.
2 När chuck- och dubbdocksbarriärfunktionen är valt, kan inte de
lagrade rörelsegränserna 2 och 3 användas.
- 402 -
Dvs., denna parameter specificerar även huruvida de lagrade rörelsegränserna 2 och 3
såsom visas nedan ska användas.
BAR De lagrade slaglängdsgränserna 2 och 3:

0: Används.
1: Används ej.
#2 CCR Avfasning / hörnradie R:

0: Används ej.
1: Används.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
NCR NGW
8136
NGW
OBS!

[Datatyp] Bit
#6 NGW Verktygsoffsetminne C (M-serien) eller verktygsgeometri-/slitagekompensering

(T-serien) är:
0: Används.
1: Används ej.
#7 NCR Nosradiekompensering:
0: Används.
1: Används ej.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
NPI NMR NDD NVL NCV
8137
OBS!

[Datatyp] Bit
#0 NVC Balanserad skärning:

0: Används.
1: Används ej.
OBS!
När balanserad skärning används (denna parameter är 0) så kan
inte spegling för dubbelrevolver användas. För att använda
spegling för dubbelrevolver, ställ in denna parameter på 1.
#1 NVL Gängskärning med variabel stigning:

0: Används.
- 403 -
1: Används ej.
#2 NDD Direkt ritningsmåttprogrammering:

0: Används.
1: Används ej.
#3 NMR Multirepetercykel är:

0: Används.
1: Används ej.
#5 NPI Polär koordinatinterpolation:

0: Används.
1: Används ej.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
8162 PKUx

[Datatyp] Bitaxel
#2 PKUx I parkeringsläget,
0: De absoluta, relativa och maskinkoordinaterna uppdateras inte.
1: De absoluta och relativa koordinaterna uppdateras. Maskinens koordinater
uppdateras inte.
OBS!
1 Med en axel där polära koordinater interpolering anges, ställa in
den här parametern till1. Om denna parameter är satt till 0, kan ett
skifte av koordinatsystemet uppstå när ett enkelblock stannar eller
matningsuppehåll utförs i läget för polära koordinaters
interpolering.
2 Med en axel som är inställd på att fungera som en synkron
huvudaxel och synkron slavaxel samtidigt (med bit 1 (SYWx ) i
parameter nr 8167), ställ denna parameter till 1.
3 Med en axel specificerad i det tredimensionella
koordinatkonverteringsläget, ställ in denna parameter till 1. Om
denna parameter är inställd till 0, aktiveras larmet PS0367, "3-D
KONV. KOMMENDERADES I SYNK-LÄGE NÄR PARAMETERN
PKUx(NO.8162#2) ÄR 0."
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
8163 NUMx

[Datatyp] Bitaxel
#7 NUMx När varken synkron styrning eller sammansatt styrning används, är ett rörelsekommando
för axeln:
1: Inaktiverat.
- 404 -
OBS!
Om ett rörelsekommando anges för en axel med NUMx inställd på
1 när varken synkronstyrning eller sammansatt styrning används,
utlöses larm PS0353, “INSTRUKTIONEN GAVS FÖR DEN AXEL
SOM INTE KUNDE RÖRA SIG.”.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
8167 SPVx SWSx SWMx SGSx SGMx SYWx

[Datatyp] Bitaxel
#1 SYWx Axeln är:

0: Används inte som en huvudaxel och slavaxel samtidigt.
1: Används som en huvudaxel och slavaxel samtidigt.
#2 SGMx I inställningen för det automatiska arbetsstyckets koordinatsystem i början av

synkronstyrning, är ett arbetsstyckes skiftning:
0: Väl övervägd.
1: Inte övervägd.
OBS!
SGMx aktiveras när bit 1 (SPMx) i parameter nr 8163 är satt till 1.
#3 SGSx I inställningen för det automatiska arbetsstyckets koordinatsystem i början av

synkronstyrning, är ett arbetsstyckets skiftning:
0: Väl övervägd.
1: Inte övervägd.
OBS!
SGSx aktiveras när bit 2 (SPSx) i parameter nr 8163 eller bit 6
(SPVx) i parameter nr 8167 är satt till 1.
#4 SWMx I inställningen för det automatiska arbetsstyckets koordinatsystem i början av

0: Inte övervägd.
1: Väl övervägd.
OBS!
SWMx aktiveras när bit 1 (SPMx) i parameter nr 8163 är satt till 1.
#5 SWSx I inställningen för det automatiska arbetsstyckets koordinatsystem i början av

0: Inte övervägd.
1: Väl övervägd.
OBS!
SWSx aktiveras när bit 2 (SPSx) i parameter nr 8163 eller bit 6
(SPVx) i parameter nr 8167 är satt till 1.
#6 SPVx När synkronstyrning upphör, är inställningen för det automatiska arbetsstyckets

koordinatsystem för slavaxeln:
- 405 -
0: Utförs inte.
1: Utförs.
OBS!
När ett arbetsstyckes koordinatsystem ställs automatiskt in i slutet
av synkronstyrning, beräknas arbetsstyckets koordinatsystemet
från den aktuella datorns koordinater och arbetsstyckets
koordinater för varje axel i referenspunkten inställd i parameter nr
1250.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
8169 SESx

[Datatyp] Bitaxel
#6 SESx Om ett synkroniseringsfel ligger utanför området för tolerans (specificerad i nr 8181):
0: Larm SV0407, “FEL FÖR MYCKET”, utlöses.
1: Inget larm utlöses. Istället är signalen för överskridande synkroniseringsfel
SEO<Fn559> är utmatning.
SESx är giltig när bit 1 (SERx) i parameter nr 8162 är 1. Ange värdet för denna parameter
för slavaxeln.
8180 Huvudaxel med vilken en axel synkroniseras enligt synkronstyrning

[Datatyp] Ordaxel
[Giltigt dataområde] 101, 102, 103, . . . , (kanalnummer)*100+(inom kanalens relativa axelnummer) (101, 102,
103, . . . , 201, 202, 203, . . . )
Denna parameter bestämmer kanalnumret och inom den kanalrelaterade axelns nummer
för huvudaxeln, med vilken varje axel är synkroniserad. När noll anges, blir axeln inte en
slavaxel och är inte synkroniserad med en annan axel. När ett identiskt nummer anges i
två eller flera parametrar, har en huvudaxel två eller flera slavaxlar.
8183 Sammansatt styraxel av den andra kanalen i sammansatt styrning för varje axel

[Datatyp] Ordaxel
103, . . . , 201, 202, 203, . . . )
Denna parameter sätts med vilken axel varje axel ska placeras under sammansatt styrning.
När noll anges, ersätts inte styrning av axel enligt sammansatt styrning. Ett identiskt
nummer kan anges i två eller flera parametrar, men sammansatt styrning kan inte utnyttjas
för dem alla på en gång.
OBS!
När dubbla kanalgränssnitt används (bit 1 (MIX) i parameter nr
8166 är satt till 1), ställ in denna parameter för kanal 2.
8186 Huvudaxeln under överlagrad styrning
- 406 -
[Datatyp] Ordaxel
103, . . . , 201, 202, 203, . . . )
Denna parameter bestämmer kanalnumret och inom den kanalrelaterade axelns nummer
för en överlagrad huvudaxel för varje axel när den överlagrade styrningen utövas. När
noll anges, blir axeln inte en slavaxel enligt den överlagrade styrningen och rörelsepulsen
av en annan axel är inte överlagrad.
Ett identiskt nummer kan anges i två eller flera parametrar för att utöva överlagrad
styrning samtidigt. Detta innebär att överlagrad styrning med en huvudaxel och flera
slavaxlar är möjligt.
En slav axel kan fungera som huvudaxel av en annan axel för att möjliggöra tre
generation överlagrad styrning: förälder (huvudaxel) - barn (slavaxel/huvudaxel) -
barnbarn ( slavaxel).
I detta fall är en rörelse längs barnet görs från dess rörelseavstånd plus rörelseavståndet
av förälder och en rörelse längs barnbarnet görs av dess rörelseavståndet plus
rörelseavståndet av barnet plus rörelseavståndet av föräldern.
Exempel på förhållandet mellan förälder (X1 i kanal 1) - barn (X2 i kanal 2) - barnbarnet
(U2 i kanal 2):
Rörelseavståndet X1 är överlagrad på X2 och rörelseavstånden X1 och X2 är vidare
överlagrad på U2.
Parameter nr 8186x av kanal 2 = 101
Parameter nr 8186u av kanal 2 = 201
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
11400 NO5

[Datatyp] Bitkanal
#1 NO5 Funktionen för kompensering av 5:e axeln är:

0: Används ej.
1: Används.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
11507 SAC

[Datatyp] Bit
#7 SAC När uppnådd spindelhastighet SAR<Gn029.4> kontrolleras i den fasta cykeln för
borrning,
0: Väntar den på att tiden ska gå ut som är inställd i parameter nr 3740 innan den
påbörjar alla borrningar.
1: Väntar den på att tiden ska gå ut som är inställd i parameter nr 3740 endast innan
den påbörjar första borrningen. Det är tillgänglig blocköverlappning mellan
snabbtransport till den första spak- och blocköverlappningen till en hålposition.
- 407 -
OBS!
• När denna parameter är inställd måste strömmen stängas av innan
• Denna parameter är tillgänglig när bit 0 (SAR) i parameter nr 3708
är inställd på 1.
• Blocköverlappning vid snabbtransport är tillgänglig när bit 4 (RTO) i
parameter nr 1601 är inställd på 1.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
11630 FRD

[Datatyp] Bitkanal
#0 FRD Minsta kommandoenhet för rotationsvinklarna i koordiantrotationen och konvertering av

3-dimensionellt koordinatsystem är:
0: 0.001 grader.
1: 0.00001 grader. (1/100,000)
12600 Identifieringsnummer för synkron, sammansatt och överlagrad styrning av programkommandot

[Datatyp] Ordaxel
[Giltigt dataområde] 0,1 till 32767
Ställ in identifieringsnummer som går att ange med P,Q-adresser.
Axeln med identifieringsnumret 0 kan inte komma i fråga vid synkron, sammansatt, och
överlagrad styrning via programkommando.
Samma identifieringsnummer går inte att ställa in på två eller fler axlar genom alla
kanaler.
När samma identifieringsnummer är inställt, aktiveras larm PS5339 vid blocken
G50.4/G50.5/G50.6/G51.4/G51.5/G51.6.
13543 M-kod för C-axelupplåsning i en fast cykel för borrning (1:a paret)

Denna parameter ställer in en M-kod för upplåsning av C-axeln i en fast cykel för
borrning (första paret).
OBS!
Denna parameter är giltig när bit 4 (CME) i parameter nr 5161 är
inställd på 1.
13544 M-kod för C-axellåsning i en fast cykel för borrning (2:a paret)

Denna parameter ställer in en M-kod för upplåsning av C-axeln i en fast cykel för
borrning (andra paret).
- 408 -
OBS!
inställd på 1.
13545 M-kod för C-axelupplåsning i en fast cykel för borrning (2:a paret)

Denna parameter ställer in M-koden för upplåsning av C-axeln i en fast cykel för
borrning (andra paret).
OBS!
inställd på 1.
#7 #6 #5 #4 #3 #2 #1 #0
19607 NAA CAV CCC

[Datatyp] Bitkanal
#2 CCC I läget kutterkompensation/verktygsnosradiekompensation bygger metoden för anslutning

av ytterhörn på:
0: Linjär anslutningstyp
1: Cirkulär anslutningstyp.
#5 CAV När en interferenskontroll upptäcker att interferens (överskärning) har förekommit:

0: Bearbetningen slutar med alarm PS0041, "INTERFERENS I
SKÄRKOMPENSERING".
(Alarmfunktion för interferenskontroll)
1: Bearbetningen fortsätter genom byte av verktygsbana för att förhindra interferens
(överskärning). (Funktionen kontroll för undvikande av interferens)
För interferenskontrollmetoden, se beskrivningarna för bit 1 (CNC) i parameter nr 5008
och bit 3 (CNV) i parameter nr 5008.
#6 NAA När funktionen kontroll för undvikande av interferens antar att en manöver för
undvikande är farlig eller att ytterligare en interferens skapas för vektorn för undvikande
av interferens:
0: Ett alarm utfärdas.
När en undvikande manöver anses vara farlig, utfärdas alarm PS5447, "FARLIGT
UNDVIKANDE I G41/G42".
När en vidare interferens riskeras i vektorn för undvikande av interferens, utfärdas
alarm PS5448, "KOLLISIONSRISK I G41/G42"
1: Inget larm utlöses och operationen för undvikande fortsätter.
VAR FÖRSIKTIG
När denna parameter är ställd till 1 kan kanalen förskjutas till stor
del. Ställ därför denna parameter till 0 såvida inte särskilda skäl
finns.
19625 Antal block som ska läsas i läget skärstålskompensering/ nosradiekompensering
- 409 -

[Datatyp] Bytekanal
Denna parameter ställer in antalet block som ska läsas i läget
skärstålskompensering/nosradiekompensering. När ett värde som är mindre än 3
specificeras antas 3. När ett värde som är större än 8 specificeras 8. Eftersom ett stort
antal block läses kan en prognos om överskärning (interferens) göras med ett kommando
längre fram. Antalet block som läses och analyseras ökar dock så att en längre
blockbearbetningstid krävs.
Även om inställningen av denna parameter ändras i MDI-läget genom att man stoppar i
läget skärstålskompensering/nosradiekompensering, blir inställningen inte giltig direkt.
Innan den nya inställningen av denna parameter kan bli giltig måste läget
skärstålskompensering/nosradiekompensering avbrytas, sedan måste läget aktiveras igen.
- 410 -
A.2 DATATYP
Parametrarna indelas i datatyper på följande sätt:
Datatyp Giltigt dataområde Anmärkningar
Bit
Bitmaskingrupp
Bitkanal 0 eller 1
Bitaxel
Bitspindel
Byte
Bytemaskingrupp
-128 till 127 En del parametrar hanterar dessa typer
Bytekanal 0 till 255 av data som data utan förtecken.
Bytesaxel
Bytespindel
Ord
Ordmaskingrupp
-32768 till 32767 En del parametrar hanterar dessa typer
Ordkanal 0 till 65535 av data som data utan förtecken.
Ordaxel
Ordspindel
Dubbelord
Dubbelordsmaskingrupp
En del parametrar hanterar dessa typer
Dubbelord-kanal 0 till ±999999999
av data som data utan förtecken.
Dubbelordsaxel
Dubbelordsspindel
Verklig
Verklig maskingrupp
Se inställningstabellerna för
Verklig kanal standardparametrar.
Verklig axel
Verklig spindel
OBS!
1 Var och en av parametrarna i biten, bitmaskingruppen, bitkanalen, bitaxeln och
bitspindeltyperna består av 8 bits för ett datanummer (parametrar med åtta olika
betydelser).
2 För varje typ av maskingrupp finns det parametrar som motsvarar det maximala
antalet maskingrupper så att oberoende data kan ställas in för varje
maskingrupp.
3 För kanaltyper finns det parametrar som motsvarar det maximala antalet
kanaler så att oberoende data kan ställas in för varje kanal.
4 För axeltyper finns det parametrar som motsvarar det maximala antalet styraxlar
så att oberoende data kan ställas in för varje styraxel.
5 För spindeltyper finns det parametrar som motsvarar det maximala antalet
spindlar så att oberoende data kan ställas in för varje spindelaxel.
6 Det giltiga dataområdet för varje datatyp indikerar ett allmänt område. Området
varierar beroende på parametrarna. För det giltiga dataområdet för en specifik
parameter hänvisas till förklaringen för den aktuella parametern.
- 411 -
A.3 INSTÄLLNINGSTABELLER FÖR

STANDARDPARAMETRAR
I detta avsnitt definieras de minsta standarddataenheterna och de giltiga dataområdena för CNC-parametrar av
verklig typ, verklig maskingruppstyp, verklig kanaltyp, verklig axeltyp och verklig spindeltyp. Datatypen och
dataenheten för varje parameter överensstämmer med specifikationerna för varje funktion.
OBS!
1 Värdena avrundas uppåt eller neråt till den närmaste multipeln för den mista
dataenheten.
2 Ett giltigt dataområde innebär gränser datainmatning och kan avvika från värden
som representerar aktuella prestanda.
3 För information om urvalet av CNC-kommandon se bilaga D, "Urval av
kommandovärden" i ANVÄNDARHANDBOKEN (Gemensamt för
svarvsystem/system för bearbetningscentrum.
(A) Längd- och vinkelparametrar (typ 1)

Dataenhet Inkrementsystem Minsta dataenhet Giltigt dataområde
IS-A 0.01 -999999.99 till +999999.99
mm
IS-B 0.001 -999999.999 till +999999.999
grad
IS-C 0.0001 -99999.9999 till +99999.9999
IS-A 0.001 -99999.999 till +99999.999
tum IS-B 0.0001 -99999.9999 till +99999.9999
IS-C 0.00001 -9999.99999 till +9999.99999
(B) Längd- och vinkelparametrar (typ 2)

IS-A 0.01 0.00 till +999999.99
mm
IS-B 0.001 0.000 till +999999.999
grad
IS-C 0.0001 0.0000 till +99999.9999
IS-A 0.001 0.000 till +99999.999
tum IS-B 0.0001 0.0000 till +99999.9999
IS-C 0.00001 0.00000 till +9999.99999
(C) Hastighets- och vinkelhastighetsparametrar

IS-A 0.01 0.00 till +999000.00
mm/min
IS-B 0.001 0.000 till +999000.000
grader/min)
IS-C 0.0001 0.0000 till +99999.9999
IS-A 0.001 0.000 till +96000.000
tum/min IS-B 0.0001 0.0000 till +9600.0000
IS-C 0.00001 0.00000 till +4000.00000
(D) Accelerations- och vinkelaccelerationsparametrar

2 IS-A 0.01 0.00 till +999999.99
mm/sek
IS-B 0.001 0.000 till +999999.999
grad./sek2
IS-C 0.0001 0.0000 till +99999.9999
IS-A 0.001 0.000 till +99999.999
tum/sek2 IS-B 0.0001 0.0000 till +99999.9999
IS-C 0.00001 0.00000 till +9999.99999
- 412 -
B. LISTA ÖVER FUNKTIONER
OMFATTANDE ADRESS P I
B-64604SW-1/01 BILAGA PROGRAMKOMMANDOT
B LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE

ADRESS P I PROGRAMKOMMANDOT
B.1 LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE ADRESS P I
G-KODENS ARGUMENT
Funktionen inkluderande adress P i G-kodens argument visas nedan.
Fleroperati Svarvsystem
Funktionsnamn onsmaskin G-kodsystem Referensobjekt
er A B C
Fördröjning G04 G04 G04 G04 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"MATNINGSFUNKTIONER"
G-kod förhindrar G04.1 G04.1 G04.1 G04.1 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
buffring "PROGRAMKOMMANDO"
- OPERATÖRSHANDBOK (Samma som
till T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"FUNKTIONER FÖR
HÖGHASTIGHETSBEARBETNING"
AI-utvidgad G08 G08 G08 G08 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
förhandskontroll "STYRNING AV
(M-serien) / AI kontur MATNINGSHASTIGHETEN/STYRNING
kontroll (avancerad AV ACCELERATION OCH
förhandsgranskning INBROMSNING"
kompatibla med
kommandon) - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som
"FUNKTIONER FÖR
HÖGHASTIGHETSBEARBETNING"
Programmerbar G10 G10 G10 G10 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
datainmatning T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"PROGRAMMERBAR DATAINMATNING
(G10)"
Programmerbar G10 G10 G10 G10 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
parameterinmatning T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"PROGRAMMERBAR DATAINMATNING
(G10)"
Detektering av - G26 G26 G26 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
fluktuerande "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
spindelvarvtal - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som
"SPINDELVARVTALSFUNKTION"
Referenspunktsuppsö G30 G30 G30 G30 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
kning T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"REFERENSPUNKT"
Multistegsskipp G31 G31 G31 G31 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
"INTERPOLATIONSFUNKTIONER"
Skippa G31 G31 G31 G31 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
momentbegränsning T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"INTERPOLATIONSFUNKTIONER"
- 413 -
PROGRAMKOMMANDOT BILAGA B-64604SW-1/01
er A B C
Kontinuerlig G31 G31 G31 G31 OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
höghastighetsskippfu T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
nktion "INTERPOLATIONSFUNKTIONER"
Skippfunktionen för G31.8 - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
EGB-axeln "AXELSTYR"
Skalindelning G51 - - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
"PROGRAMKOMMANDO"
- ANVÄNDARHANDBOK (för M-serien)
II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONEN
FÖR KOMPENSATION"
Polygon svarvning - G51.2 G51.2 G51.2 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
(G251) (G251) (G251) "INTERPOLATIONSFUNKTION"
- ANVÄNDARHANDBOK (för T-serien)
II. PROGRAMMERING,
"AXELSTYRFUNKTIONER"
Synkron, sammansatt G51.4, G51.4, G51.4, G51.4, - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
och överlagrad G51.5, G51.5, G51.5, G51.5, "FLERKANALSTYRNING"
kontroll av G51.6, G51.6, G51.6, G51.6, - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som
programkommandot G50.5 G50.5 G50.5 G50.5 till T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"STYRNINGSFUNKTION VID FLERA
KANALER"
Tilldelning av flexibel G52.1, G52.1, G52.1, G52.1, ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
banaxel G52.2, G52.2, G52.2, G52.2, "AXELSTYR"
G52.3 G52.3 G52.3 G52.3
Snabb G53-funktion G53 G53 G53 G53 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
"AXELSTYR"
"KOORDINATSYSTEM"
Arbetsstyckets G54 G54 G54 G54 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
koordinatsystem "AXELSTYR"
(G54.1) (G54.1) (G54.1) (G54.1) - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som
"KOORDINATSYSTEM"
Kundmakro G65, G65, G65, G65, OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
G66, G66, G66, G66, T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
G66.1 G66.1 G66.1 G66.1 "KUNDMAKRO"
Exekvering av makro G65, G65, G65, G65, Makroexekverare
Anmärkning 1) G66, G66, G66, G66, PROGRAMMERINGSHANDBOK
G66.1 G66.1 G66.1 G66.1 "EXEKVERING MAKROFUNKTION"
Anmärkning Anmärk Anmärk Anmärk
1) ning 1) ning 1) ning 1)
Inmatning av malldata G65 G65 G65 G65 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
"PROGRAMKOMMANDO"
"INMATNING AV MALLDATA"
Balansskärning - G68 G68 G68 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
"FLERKANALSTYRNING"
II. PROGRAMMERING, "BALANSSKÄR"
- 414 -
er A B C
Indexering vid lutning G68.2 - - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
av bearbetningsplan "PROGRAMKOMMANDO"
II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Indexering av lutat G68.3, - - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
arbetsplan med "PROGRAMKOMMANDO"
verktygsaxelns - ANVÄNDARHANDBOK (för M-serien)
riktning II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Vinklad G68.4 - - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
bearbetningsplan "PROGRAMKOMMANDO"
indexering - ANVÄNDARHANDBOK (för M-serien)
(inkrementell II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
multi-kommandot) SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Multirepetercyklar - G70 till G70 till G72 till - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
G76 G76 G78 "PROGRAMKOMMANDO"
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Figurkopiering G72.1, - - - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
G72.2 T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
"FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Fast cykel G74, - - - ANVÄNDARHANDBOK (för M-serien)
G76 II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Fast cykel för slipning G75, G72, G72, G73, - ANVÄNDARHANDBOK (för T-serien)
G77, G74 G74 G75 II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
G78, SOM FÖRENKLAR
G79 PROGRAMMERINGEN"
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Fast cykel G82 till G84, G82 till G82 till G82 till - ANVÄNDARHANDBOK (för T-serien)
G85, G85, G85, II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
G87 till G89 G87 till G87 till G87 till SOM FÖRENKLAR
G89, G89, G89, PROGRAMMERINGEN" och
G83.5, G83.5, G83.5, "MINNESOPERATION MED serie
G83.6, G83.6, G83.6, 10/11-FORMAT"
G87.5, G87.5, G87.5,
G87.6 G87.6 G87.6 - ANVÄNDARHANDBOK (för M-serien)
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Elektronisk växellåda G81 - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
"AXELSTYR"
- 415 -
PROGRAMKOMMANDOT BILAGA B-64604SW-1/01
er A B C
Höghastighetscykel - G83.1 G83.1 G83.1 ANVÄNDARHANDBOK (för T-serien)
för stegborrning II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Cykel för gängning G84.2 G84.2 G84.2 G84.2 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
med fast tapp "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
(FS10/11-format) - ANVÄNDARHANDBOK (för T-serien)
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Cykel för G84.3 - - - - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
vänstergängning med "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
fast tapp - ANVÄNDARHANDBOK (för M-serien)
(FS10/11-format) II. PROGRAMMERING, "FUNKTIONER
SOM FÖRENKLAR
PROGRAMMERINGEN"
Styrning av konstant G96 G96 G96 G96 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
ythastighet "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
Spindelindexeringsfun G96.1 G96.1 G96.1 G96.1 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
ktion till till till till "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
G96.3 G96.3 G96.3 G96.3 - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som
Spindelstyrning med G96.4 G96.4 G96.4 G96.4 - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
servomotor "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
OBS 1) : Godtycklig G-kod kan väljas med följande kompileringsparameter.
- Nr. 9013 till Nr. 9022, Nr. 9034, Nr. 9045 till Nr. 9047, Nr. 9129 till Nr. 9137
- 416 -
B.2 LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE ADRESS P I

M- OCH S-KODENS ARGUMENT
Funktionen inkluderande adress P i M- och S-kodens argument visas nedan.
M-kod Relaterade
Funktionsnamn Referensobjekt
format parametrar
Väntande M-koder M_P_ Nr. 8110, Nr. 8111, - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
MWP(Nr. 8103#1) "FLERKANALSTYRNING"
- OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
"STYRNINGSFUNKTION VID FLERA KANALER"
Väntande M-koder av M_P_ Nr. 8114, Nr. 8115, - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
höghastighetstyp MWP (nr 8103#1) "FLERKANALSTYRNING"
- OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
Väntar på funktion M_P_L_IP STW (Nr. 8101#1), - ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
genom specificering av Nr. 8110, Nr. 8111, "FLERKANALSTYRNING"
startpunkt MWP (Nr. 8103#1) - OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
(Kundmakro) M98P_ OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
underprogram T/M-serien) III. PROGRAMMERING,
Programslut M99P_ "PROGRAMKONFIGURATION"
Externt M198P_ SBP (nr 3404#2) OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
underprogramsanrop T/M-serien) III. DRIFT, "AUTOMATISKT DRIFT"
Kundmakro M_P_ MAA (nr 6009#2) OPERATÖRSHANDBOK (Samma som till
Makroanrop med M-kod T/M-serien) II. PROGRAMMERING,
(inkluderar specifikation "KUNDMAKRO"
av multipla definitioner
och speciella
makroanrop)
Exekvering av makro M98P_ Makroexekverare
Anrop underprogram PROGRAMMERINGSHANDBOK
Anrop underprogram for M_P_ "EXEKVERING MAKROFUNKTION"
användarprogram
Exekvering av makro M_P_
Makroanrop med M-kod
(inkluderar specifikation
av multipla definitioner
och speciella
makroanrop)
Flerspindel S_P_ MPP (nr 3703#3), ANSLUTNINGSHANDBOK (FUNKTION)
nr 3781 "SPINDELVARVTALSFUNKTION"
- 417 -
B-64604SW-1/01 INDEX
INDEX
DIREKT RITNINGSMÅTTPROGRAMMERING .....133
<Ö> Direktinmatning av verktygsoffsetvärde ......................320
Övermanning vid extrahering.......................................114 Direktinmatning av verktygsoffsetvärde B ..................323
Övermanning vid gängning med fast tapp....................114
Övermanningssignal.....................................................115 <F>
Översikt........................................................................168 FASNING OCH HÖRN R ...........................................126
ÖVERSIKT AV KUTTERKOMPENSERING FAST CYKEL .............................................................229
(G40-G42) ................................................................162 FAST CYKEL (G90, G92, G94) ...................................33
ÖVERSIKT ÖVER NOSRADIEKOMPENSERING FAST CYKEL FÖR BORRNING ..........................89,280
(G40-G42) ................................................................150 Fast cykel och nosradiekompensering.....................46,242
FAST MULTIPELREPETERCYKEL (G70-G76) ........50
<Number> FAST MULTIREPETERCYKEL................................246
2:a geometri verktygskompensering ............................145 FAST SLIPNINGSCYKEL (FÖR SLIPMASKIN) .....117
Finbearbetningscykel (G70)....................................73,264
<A> FÖRBEREDANDE FUNKTION (G-FUNKTION).......12
ADRESSER OCH SPECIFICERBARA Förhindra överskärning på grund av kutter- eller
VÄRDEOMRÅDEN FÖR serie nosradiekompensering..............................................203
10/11-PROGRAMFORMAT ...................................228 Frontborrningscykel (G83)/sidborrningscykel (G87).....92
ALLMÄNNA SÄKERHETSREGLER.........................s-1 Frontborrningscykel (G85)/sidarborrningscykel (G89)..99
ALLMÄNT .................................................................3,11 Frontgängningscykel (G84) / sidgängningscykel (G88) 95
Anmärkningar om nosradiekompensering....................159 Frontgängningscykel med fast
ANROP AV UNDERPROGRAM ...............................228 tapp(G84)/sidgängningscykel med fast tapp (G88) ..105
Att använda fasta cykler (G90, G92, G94).....................44 Funktionen kontroll för undvikande av interferens ......212
AUTOMATISKT VERKTYGSOFFSET (G36, G37) .225 FUNKTIONER SOM FÖRENKLAR
Avbrott av verktygsrörelse i offsetläge ........................197 PROGRAMMERINGEN ...........................................33
Avbryta fast cykel (G80)..............................................114
Avbryta fast cykel för borrning (G80) ..................100,293 <G>
AXELSTYRFUNKTIONER........................................294 GÄNGNING MED FAST TAPP .................................104
Gängningscykel (G84) .................................................288
<B> Gängningscykel (G84.2) ..............................................290
BALANSSKÄR (G68, G69) ........................................299 GÄNGSKÄRNING MED KONSTANT STIGNING
Begränsningar för den fasta multirepetercykeln för (G32) ..........................................................................23
borrning ....................................................................278 GÄNGSKÄRNING MED VARIABEL STIGNING
Begränsningar för fast multirepetercykel (G70-G76).....86 (G34) ..........................................................................26
BESKRIVNING AV PARAMETRAR ........................361 Gängskärningscykel (G92)......................................36,232
Borrcykel för ytter-/innerdiameter (G75)................79,270 GENERELLT ARBETSFLÖDE FÖR
Borrcykel, försänkning (G82) ......................................286 CNC-VERKTYGSMASKIN........................................5
Borrcykel, punktborrcykel (G81) .................................285
Borrningscykel (G85)...................................................291 <H>
Borrningscykel (G89)...................................................292 Höghastighetscykel för stegborrning (G83.1) ..............284
Hur man använder fasta cykler ....................................241
<C>
Chuck- och dubbdocksbarriärer ...................................348 <I>
CIRKULÄR GÄNGSKÄRNING (G35, G36) ...............27 Imaginär verktygsnos...................................................150
CIRKULÄR HÖRNINTERPOLATION (G39) ...........220 In- och utmatning av 4:e/5:e axelns offsetdata.............307
Cykel för ändplansstegborrning (G74)....................77,268 IN- OCH UTMATNING AV DATA ...........................303
Cykel för ändplanssvarvning (G94) ........................42,238 In- och utmatning av Y-axeloffsetdata.................. 303,311
Cykel för fast steggängning (G84 eller G88) ...............110 IN-/UTMATNING AV DATA PÅ SKÄRMEN ALL IO
Cykel för multipel gängskärning (G76) ..................81,272 ..................................................................................311
Inmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln........307
<D> Inmatning av offsetvärde med verktygsräknaren .........325
DATATYP ...................................................................411 Inmatning av verktygskompensering/2:a geometridata 305
DEFINITION AV VARNINGSTEXTER OCH Inmatning av Y-axeloffsetdata .....................................303
OBS!-INFORMATION.............................................s-1 Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a
DETALJER OM KUTTER- ELLER geometri verktygskompensering .............................313
RADIEKOMPENSERING FÖR VERKTYGSNOS 168
i-1
INDEX B-64604SW-1/01
Inmatning och utmatning av verktygskompensering/2:a <P>

geometridata .............................................................305 PARAMETRAR ..........................................................361
INMATNING/UTMATNING PÅ VARJE SKÄRM ...303 Planskärningscykel .................................................42,238
Inställning av förskjutningsvärdet för arbetsstyckets POLÄR KOORDINATINTERPOLATION
koordinatsystem........................................................326 (G12.1,G13.1) ............................................................16
Inställning av kompensering av 4:/5:e axeln ................341 POLYGON SVARVNING (G50.2, G51.2) .................294
Inställning av värden för verktygskompensering/andra Positions- och rörelsekommando för arbetsstycket ......154
kompenseringen av verktygsgeometri ......................330
Inställning av Y-axeloffsetet ........................................333 <R>
Inställning och visning av verktygsoffsetvärdet...........315 Rak gängningscykel ................................................36,232
INSTÄLLNINGSTABELLER FÖR Rak skärcykel.......................................................... 33,229
STANDARDPARAMETRAR .................................412 Restriktioner på fasta cykler ...................................47,243
Interferenskontroll........................................................207 Riktning för den imaginära verktygsnosen ..................152
INTERPOLATIONSFUNKTION..................................16
<S>
<K> SÄKERHETSÅTGÄRDER .......................................... s-1
Kompensering av 4:/5:e axeln......................................147 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR DAGLIGT
Kompensering för verktygsgeometri samt för UNDERHÅLL .......................................................... s-7
verktygsförslitning....................................................139 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR HANTERING .. s-5
Kompensering/offset ....................................................141 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR
KOMPENSERINGSFUNKTIONER ...........................139 PROGRAMMERING................................................ s-3
Kompenseringsnummer................................................141 Skärcykel för ytterdiameter/innerdiameter (G90) ...33,229
Konisk gängningscykel ...........................................39,235 SKÄRMAR SOM VISAS MED FUNKTIONSKNAPP
Konisk skärcykel.........................................34,43,231,239 ..................................................................................315
KONTINUERLIG GÄNGSKÄRNING .........................30 Skyddsåtgärder som ska vidtas av operatören....... 103,293
Kutter- eller nosradiekompensering för inmatning från Spånskärning vid plansvarvning (G72) ...................65,257
MDI ..........................................................................217 Spånskärning vid svarvning (G71)..........................51,246
SPEGLING FÖR DUBBELREVOLVER (G68, G69).132
<L> STÄLLA IN OCH VISA DATA..................................315
Längdslipningscykel (G71) ..........................................118 Stegborrningscykel (G83) ............................................287
Längsgående slipningscykel med direkt Stöd- eller fristående axlar för Y-axelkompensering ...144
konstantdimension (G72) .........................................120 STYRNINGSFUNKTION VID FLERA KANALER..299
Larmfunktion för interferenskontroll ...........................210
LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE <T>
ADRESS P I G-KODENS ARGUMENT.................413 Tillägg av M-kod för fastspänning/lossning i fast cykel
LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE för borrning med.......................................................100
ADRESS P I M- OCH S-KODENS ARGUMENT ..417 T-kod för verktygskompensation .................................140
LISTA ÖVER FUNKTIONER OMFATTANDE
ADRESS P I PROGRAMKOMMANDOT ..............413 <U>
Utmatning av kompenseringsdata för 4:/5:e axeln .......308
<M> Utmatning av verktygskompensering/2:a geometridata306
Mallrepetering (G73) ..............................................69,261 Utmatning av Y-axeloffsetdata ....................................304
MINNESOPERATION MED serie 10/11-FORMAT ..228 UTVIDGAT VERKTYGSURVAL .............................222
Minskning av väntetid för att spindelvarvtalet ska
uppnås i fast cykel för borrning................................101 <V>
MULTIPELGÄNGSKÄRNING ....................................31 VEKTORINDRAGNING (G38)..................................219
VERKTYGSOFFSET ..................................................139
<O> Verktygsrörelse i offsetläget ........................................178
OBSERVERA NÄR DU LÄSER HANDBOKEN...........6 Verktygsrörelse vid uppstart ........................................172
OBSERVERA VID OLIKA DATATYPER ....................7 Verktygsval ..................................................................141
OFFSET .........................................................................11
Offsetnummer och offsetvärde .....................................153 <Y>
Operation som ska utföras om interferens bedöms Y-axeloffset..................................................................144
föreligga ...................................................................210
Oscillerande slipningscykel (G73) ...............................122
Oscillerande slipningscykel med direkt
konstantdimension (G74) .........................................124
i-2
B-64604SW-1/01 GRANSKNINGSREGISTER
GRANSKNINGSREGISTER
Version Datum Innehåll
01 Aug., 2016
r-1
B-64604SW-1/01
* B - 6 4 6 0 4 S W- 1 / 0 1 *

FANUC Series 0+-MODEL F: Användarhandbok

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

FANUC Series 0+-MODEL F: Användarhandbok

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

FANUC Series 0+-MODEL F

Produkterna i handboken tillverkas under strikt kvalitetskontroll. Om en allvarlig olycka

DEFINITION AV VARNINGSTEXTER OCH OBS!-INFORMATION .................................................s-1

DEFINITION AV VARNINGSTEXTER OCH OBS!-INFORMATION

• Läs denna handbok noga och förvara den på en säker plats.

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR PROGRAMMERING

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR HANTERING

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR DAGLIGT UNDERHÅLL

4.2.5 Cykel för ändplansstegborrning (G74)...................................................................77

7 AXELSTYRFUNKTIONER .................................................................. 294

8.1 BALANSSKÄR (G68, G69) ........................................................................ 299

2 STÄLLA IN OCH VISA DATA............................................................. 315

Referenshandböcker till Serie 0i- MODELL F

Referenshandböcker för SERVOMOTOR serie αi/βi

Handbokens titel Nummer

1.1 GENERELLT ARBETSFLÖDE FÖR

1.2 OBSERVERA NÄR DU LÄSER HANDBOKEN

1.3 OBSERVERA VID OLIKA DATATYPER

1.1 OFFSET ..............................................................................................................................................11

Fig. 1.1 (a) Verktygsoffset

Tabell 2 (a) G-kodlista

3.1 POLÄR KOORDINATINTERPOLATION (G12.1,G13.1) ...............................................................16

3.1 POLÄR KOORDINATINTERPOLATION (G12.1,G13.1)

- Avbryt polärt koordinatinterpolationsläge (G13.1)

- Plan för polär koordinatinterpolation

Roterande axel (hypotetisk axel)

Origo i ett lokalt koordinatsystem (G52-kommandot)

Fig. 3.1 (a) Plan för polär koordinatinterpolation

- Rörelsebana och matningshastighet för polär koordinatinterpolation

När ett värde på X-axeln (linjär axel) anges i tum

• Enheten för matningshastigheten är mm/min eller tum/min.

- G-koder som kan specificeras i det polära koordinatinterpolationsläget

- Cirkulär interpolation i det polära koordinatplanet

- Rörelse utmed axlar utanför det polära koordinatinterpolationsplanet i det

- Visa aktuell position i det polära koordinatinterpolationsläget

- Koordinatsystem för den polära koordinatinterpolationen

- Kompensering i den hypotetiska axelns riktning i polär koordinatinterpolation

- Förskjutning av koordinatsystemet i polär koordinatinterpolation

G12.1 X_ C_ ; (polär koordinatinterpolation för X-axeln och C-axeln)

- Matningshastighet för roterande axel

L: Avstånd (i mm) mellan verktygets centrum och arbetsstyckets centrum när

- Automatisk hastighetskontroll för polär koordinatinterpolation

Automatisk hastighetskontroll för polär koordinatinterpolation

C-axel Kanal efter verktygskompensering.

Kanal före verktygskompensering.

3.2 GÄNGSKÄRNING MED KONSTANT STIGNING (G32)

Rak gängning Konisk skruv Rullgängning

Fig. 3.2 (a) Gängtyper

Fig. 3.2 (b) Exempel på gängskärning

Tabell 3.2 (a) Intervaller för gängstigningar som kan specificeras

Följande värden används vid programmering:

Följande värden används vid programmering:

3.3 GÄNGSKÄRNING MED VARIABEL STIGNING (G34)

Fig. 3.3 (a) Skruv med variabel stigning

Tabell 3.3 (a) Område med giltiga K-värden

Tabell3.3 (b) Giltigt intervall för stigningsvärden

3.4 CIRKULÄR GÄNGSKÄRNING (G35, G36)

Fig. 3.4 (a) Cirkulär gängskärning

G35 : Kommando för medurs cirkulär gängskärning

• G-kod när bit 3 (G36) i parameter nr 3405 ställs in på 1.

Fig. 3.4 (b) Område där Z-axeln är huvudaxeln

Fig. 3.4 (c) Område där X-axeln är huvudaxeln

Startpunkt Huvudaxeln ändras vid denna punkt.