INDONESISK-SVENSK

ORDBOK

Sammansatt av Stefan Danerek

Indonesisk-Svensk Ordbok

- ord, uttryck och slang

Publicerad av

Idea

kontakt: stefandanerek@hotmail.com

Tryckt av

KFS i Lund AB

registrerad i kungliga nationalbibliografin

Stefan Danerek

Indonesisk-Svensk Ordbok

- ord, uttryck och slang

ISBN 91-631-8194-0

copyright Stefan Danerek 2005

FÖRORD ......................................................... 1

INDONESISK-SVENSK ORDBOK ............... 3

Riktlinjer och Förklaringar............................. 10

Förändrade Verbformer i Vardagligt Tal ... 11

Förkortningar och Tecken .............................. 14

Indonesisk-Svensk Ordlista Vardagligt språk 15

FÖRORD

Många människor som har lärt sig

grunderna i indonesiska finner ofta att de
har svårt att hänga med i vanliga
konversationer. Den formella indonesiska
som återfinns i kurslitteratur och lexikon
kan nämligen skilja sig avsevärt från
vardagligt språk som har sina egna oskrivna
grammatiska regler. Det kan vara
frustrerande när folk inte talar som man lärt
sig att de ska. Därför är det en poäng med
att notera ord och regler i vanligt språkbruk.
Denna ordbok presenterar ord, regler och
uttryck som underlättar vardaglig
kommunikation och förståelse. Ord, uttryck
och även meningar är hämtade ur unga
vuxna indonesers vokabulär. Det ingår även
en del Jakarta slang och tillhörande regler.
Boken riktar sig till alla som är intresserade
av indonesiska och vill lära sig något om
hur detta dynamiska språk utvecklas.
Stefan Danerek, Fil. Lic. Indonesisk
litteratur, Inst. Östasiatiska språk, Lund,
december 2005
2
INDONESISK-SVENSK ORDBOK
Ord, uttryck och slang i vardagligt språk
Indonesiska, Bahasa Indonesia, är ett ungt
språk som bygger på tidigare
standardiserade versioner av malajiska.
Malajiska hade i århundraden använts som
kommunikations-medel mellan de olika
folkgrupperna i Sydöstasien, varför valet av
gemensamt språk i den indonesiska
övärlden efter själv-ständigheten 1945 föll
på malajiska. Malajiskan har ända sedan de
tidiga kungadömenas tid i regionen varit
kluven i två olika typer av dialekter utan
tydliga gränser - även i samma talare -
mellan en högre, formell, adlig och litterär
(även kallad “riktig” malajiska av statliga
språkingenjörer) och en vanlig pasar
(marknads) eller kacukan (blandad, ibland
t.o.m. kallat kacau [kaos]). Kacukan är den
mest passande termen då man betänker att
språket har formats av utbyten mellan olika
kulturer och folk. Ordet rymmer nämligen
även den aktivitet malajiska alltid

3
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

kännetecknats av, lån och anpassningar av

ord från andra språk. Modern
indonesiska är ett språk som uppmuntrar till
kreativitet och förändring av flera skäl. En
formell form av malajiska (hög Riau
dialekt) uppmuntrades av det holländska
koloniala utbildningssystemet.
Indonesiskan har sedermera standardiserats
vidare till en betydande grad. Den formella
variant av språket som propageras av språk
och utbildnings-departementen lärs ut i
skolor, används i nationella dagstidningar
och talas i officiella sammanhang. Detta
språkbruk är även förknippat med
utbildning och status. Dessa är skälen till att
formell indonesiska uppfattas som stelt
(kaku) och tråkigt av många. Ju mer formell
en situation är desto mer glider språket över
till standardiserad indonesiska och tvärtom
till populärt språkbruk, som är allt annat än
stelt och tråkigt. Ord och grammatikböcker
är nödvändiga, men särskilt i malajiskans
fall, fåfänga försök att frysa levande språk.

4
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

Det är försök att bringa ordning i ett

språkkaos som i Indonesien representeras
av över 200 besläktade språk. Men staters
försök att centralisera och fixera mening
undergräver ofta sig själva. Indonesiskan är
ett ypperligt exempel. Användandet av
korrekt indonesiska i vardagliga situationer
kan rentav uppfattas som löjeväckande,
medan indoneser är väldigt uppmuntrande
gentemot utlänningars ansträngningar att
lära sig språket.
Ett ungt sinne och ett sinne för humor är
viktigt både i kulturen och i språket.
Bahasa, språk, betydde på malajiska även
kultur - att bete sig på rätt sätt - och en
viktig del i kulturen är att kunna umgås på
ett lättsamt sätt. Ett ungt sinne är även
viktigt för att hänga med i och uppskatta
daglig kommunikation. Indoneser gillar att
förenkla sitt språk, vilket bl.a. tar sig ett
påtagligt uttryck i uppfinningsrika
förkortningar. Förkortningen av språket är
en aktivitet som intensifieras med

5
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

användningen av Internet och

mobiltelefoni, vilka gynnar en kultur av
snabba korta meddelanden (SMS). Den
enkla nu-orienterade grammatiken är en
annan bidragande faktor till talspråkets
dynamiska karaktär.
I dagens Indonesien har en tydlig dialekt
utkristalliserats. Jakarta indonesiska är den
dialekt som har högst status, i Jakarta även
före äldre Jakarta malajiska (Betawi) som
har minskat i betydelse i takt med
inflyttningen till metropolen. Idag talar den
utbildade medelklassen där vardaglig
Jakarta indonesiska, som i och med
migrationen är en gemensam dialekt. Folk
som vistas i staden en längre tid och sedan
återvänder hem tar med sig dialekten. Så är
det, även på andra hållet, ord och uttryck
rör sig ständigt mellan språk, t.ex. används
många javanesiska ord i Jakarta dialekt med
något förändrade betydelser. Vardaglig
indonesiska i huvudstaden Jakarta, och i
viss mån närliggande Bandung, särskilt den

6
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

talad av artister, utövar en stark påverkan på

alla andra regionala kreativa varianter av
indonesiska. Därmed utvecklas den mot en
form av standardisering. TV-serier,
radioprogram, ungdomsinriktade tidskrifter
och populära romaner har börjat skifta mot
detta språkbruk. Det är detta språk
ordboken beskriver. Förhoppningen är att
brukaren ska kunna abstrahera vad som
beskrivs, att han/hon blir inspirerad att delta
i språkförvirringen med självförtroende.
Kanske kan även ni efter ett tag lägga till
någon ny förkortning, glosa eller uttryck!
Nytt språkbruk genereras nämligen hela
tiden i olika miljöer. Ibland rör det sig ur en
grupp till en större grupp. Ett roligt
exempel är former av mer eller mindre
hemlig slang, cant, med drag av
barndomens rövarspråk. Cant som talades
av preman (gangsters) i Jakarta kallades
argot. På åttiotalet övertogs och
utvecklades argot av ungdomar till prokem.
Sedermera blev prokem, via massmedia, del

7
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

av vardagligt språk för vanligt folk i

indonesiska städer. En extremare och mer
subversiv cant utvecklades i homosexuella
grupper under 90-talet, kallad bahasa gaul
(ung. “umgängesspråket”). Bahasa gaul
blev populärt och trendigt ibland ungdomar,
yngre affärsmän (eksekutif muda), studenter
och artister, vilket ledde till att de
ursprungliga talarna komplicerade språket
ytterligare, för att bevara sin cant. Det finns
med andra ord ingen standard för den här
utbrytardialekten. Gaul blev kollektivt och
varje talare kan därför lägga till nya glosor.
I gaul, ännu mer än i vanlig Jakarta dialekt,
lade man ofta till –in till ord t.ex. bule (vit
person, europé) blev binuline för att sedan
bli buleleng. Nyligen använde man
snarliknande substantiv som adjektiv eller
adverb, t.ex. bosan (uttråkad) blir bosnia,
sudah (redan) blir sutra (siden), capai
(trött) blir capung (trollslända) och kamus
kecil (liten ordbok) blir kamasutra kelinci
(kanin kamasutra). Följande meningar är

8
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

exempel på hur denna kreativa “dialekt” av

informell indonesiska fungerar (vardaglig
indonesiska är i parentes): - Ayo ngobras
lagi dong! (Ayo ngobrol lagi dong! Säg
någonting mer då!) – Kawanua ngobras
melulu, makasar dong! (Kamu ngobrol
melulu. Makan dong! Du bara pratar, låt oss
äta istället!) - Mawar makasar apipa? (Mau
makan apa? Vad vill du äta?) - Apose anjas
deh. (Apa aja deh Det kvittar [vad som
helst]). Kamu (du) har alltså blivit
kawanua och ngobrol (snacka) ngobras.
Makan (äta) blev makasar, som anspelar på
området Makassar i Sulawesi, och apipa
anspelar på pipa som heter så även på
indonesiska. Gaul kan inte tas på allvar. Det
är meningen att det ska vara skoj och
uttryckligt, som när man är med vänner på
en uteservering.

9
RIKTLINJER OCH FÖRKLARINGAR

Ord har huvudsakligen placerats i bokstavs-

ordning efter hur de används i vanligt tal,
dvs. inte i rot eller grundform. En del av
orden återfinns även i lexikon där de ofta är
angivna som just vanligt språkbruk.
Ytterligare andra ord är officiella men helt
enkelt vanliga, och därför användbara. En
del av dem har getts nya betydelser som
inte är listade i lexikon. Översättningar har
gjorts till vanlig svenska även då det gäller
slang. Jakarta dialekt liksom officiell
indonesiska använder ord från lokala språk,
särskilt javanesiska, men ofta har ord nya
betydelser. Ursprungsspråk har angetts i
särskilda fall då ords betydelse är desamma
som i ursprungsspråket. Ord uttalas i
allmänhet fonetiskt som de skrivs. Ibland
uttalas inte konsonanter, särskilt k och t i
slutet av ord. J uttalas dj. Tungstopp
indikeras med ’. Uttalsförändringar och
förskjutningar är vanligt förekommande i
populär dialekt. T.ex. a blir ofta e som i

10
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

teman (vän) vilket ofta blir temen och

malam (natt) som blir malem. Det är också
vanligt att ord förkortas och förenklas på
olika sätt. Ord på h, t.ex. hilang (försvinna)
kan bli ilang, och ord som börjar på s, t.ex.
sama kan bli ama. Tendensen att förenkla
och förkorta är stark i indonesiskan.
Indoneser gillar även att omvandla t i verb
till n. I ordlistan finns flera andra exempel
på sådana förändringar angivna.
Malaj/indonesiska är könsneutrala språk.
Han, hon, den/det är alla dia, eller nya i
anslutning till verb och substantiv, t.ex.
rumahnya (hans hus).
Förändrade Verbformer i Vardagligt Tal

Verb har i allmänhet en rot, t.ex. kerja

(arbeta [som substantiv betyder det bland
annat jobb]) i grundformen bekerja (jobba)
och mengerjakan (göra, utföra något). En
del verb däremot existerar bara i den talade
verbformen. I vanligt språkbruk börjar de
med ng-. I ordlistan är många ord listade

11
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

under ng- eller ny- fast de egentligen har en

rot. Det är för att inte rada upp alla möjliga
betydelser ett ord har, eller för att vissa har
en speciell mening i den formen. Aktiv
form me-, men-, meng-, -mem ersätts med
n-, ng-, och m-, t.ex. mengakak (skratta
högljutt) av roten kakak blir ngakak,
melihat (se) blir ngeliat, menabrak
(kollidera) blir nabrak, meminjam (låna)
blir minjem och menyangka (ana) blir
nyangka. I talspråk börjar de flesta verb
med ng- eller ny- (utt. nj). Om det finns en
konsonant efter me-, men-, meng-, -mem
sker ofta ett utbyte till nge-, t.ex. membikin
blir ngebikin, men ofta används bara roten
förkortad, t.ex melihat blir liat (h
försvinner). Nge- används även vid
verbifiering av substantiv, t.ex. memakai
jins (använda jeans) blir ngejins. Aktiv
grundform ber- försvinner ofta, eller som i
fallet ber-, membohong (ljuga) blir även
den nge-, ngebo’ong. Passiv di-form
bibehålls, medan både aktiv och passiv kan-

12
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

form (di-kan och men-kan) samt

uppmanande -kan ersätts med -in, t.ex.
lupakan (glöm) blir lupain, mengajarkan
(undervisa) blir ajarin eller ngajarin och
diceritakan (berättas av) blir diceritain. -I
form, att göra något åt eller för någon,
övergår också ofta till -in, t.ex.
membohongi (ljuga för någon) blir
ngebohongin eller bara bohongin.

13
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

FÖRKORTNINGAR OCH TECKEN

adj. adjektiv
bokst. bokstavligen
eng. engelska
form. formell
hl. holländska
isl. islamisk term
jv. javanesiska
kin. kinesiska
p betonande partikel
sd. sundanesiska
utt. uttalas
ung. ungefär
v verb
vulg. vulgärt
- ersätter ordet i ändelser
el. plural-dubblering),
även dialogmarkör
~ ersätter hela ordet i
fraser

14
INDONESISK-SVENSK ORDLISTA
Vardagligt språk

A
abis (form. habis) 1 väldigt, otroligt. 2 v
(indikerar slut) ~ gak tahu mau ngapain
lagi att inte veta vad man annars ska göra
(sista utvägen). –nya (indikerar skäl) så är
det, därför att. Sebel gue deh, ~ dia tidak
lagi ngasih apa-apa sama gue. Jag är
väldigt besviken eftersom han inte längre
ger mig någonting.

ABG (Anak Baru Gede “Nyligen Stora

Barn”) ungdomar i äldre tonåren. ABGnya
banyak di mal Det finns många tonåringar
på shoppingcentrat.

acir, ng- 1 sticka iväg, fly i oordning. 2

huller om buller, hals över huvud. Mobil-
mobil langsung ~ pergi Bilarna stack genast
iväg huller om buller.

15
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

ada 1 vara, finnas. 2 ha. ada- saja 1 bara

hitta på. 2 lägga sig i.

ah betonar vägran eller att man inte bryr

sig. Nggak suka ~! 1 Nej, jag gillar inte det!

aja, aje (form. saja) bara. Tenang ~ Ta det

lugnt.

ajegile 1 Nej, lägg av! 2 Jisses.

ama, ma (form. sama) med, och,

tillsammans med.

amat väldigt, riktigt. - Ngagetin ~ sih! -

Vad du chockerar (överraskar).

ampir (form. hampir) nästan. Elu ~ nginjak

gue nih! Du trampade nästan på mig!

amuk, ng- 1 amok (malajiskt lånord),

bärsärkagång. 2 bli riktigt förbannad.

16
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

ancur (av hancur krossa, förstöra) ful,

dålig. Kelakuannya ~ total Han har flippat
ut helt.

Anjing hund. ~ kurap!/Kurap ~! Din

skabbige hund!
anjrit förbannat!

apa/ape 1 vad. 2 eller. Gue ~ elu? jag eller

du? Ng-in v göra vad, varför. ~ lo ke sana?
Vad ska du göra där? –an vilken typ. Laki ~
tuh? Vad är det för någon kille? Apa-an vad
försiggår. ~ ini? Vad är det som händer?
(Vad håller ni på med?).

apal (form. menghafal) lära sig utantill,

kunna väl. Dia ~ semua jalan di kota ini
Hon känner till alla vägar i den här staden.

asli (bokst. äkta, original) mena allvar. - ~

lu? - ~! - Menar du allvar? (- Du skojar
inte?) - Ja! (- Nej!)

17
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

Assalamu Alaikum! (isl.) Fred till dig!

Astaganaga! Jisses!

asyik 1 spännande. 2 vara helt inne i något.

Acaranya ~ sekali dong! Det är helt klart en
väldigt spännande tillställning.

B
BAB (buang air besar bokst. “släppa stort
vatten”) bajsa.

badak (bokst. noshörning) tjockhudad

person, en som inte skäms eller inte lyssnar
på kritik. Dasar muka ~, berlaku seenak
udelnya sendiri Typiskt tjockskallar
(noshörningsansikten) att göra precis som
de själva vill (utan att bry sig om andra).

bagi dela. ~ dong! Dela med dig! (Vi

delar!)

18
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

bakal, – an ska, kommer att. Aku ~ pergi ke

Eropa. Jag ska åka till Europa.

Bang (av jv. abang äldre bror) tilltal för

vanliga män som är äldre än en själv.

bakso soppa med köttbullar, bönnudlar och

kål. nge- äta en sådan soppa.

banget (form. sekali) 1 väldigt. 2

överdrivet. 3 jätte-. Masakannya enak ~
Hon lagar jättegod mat.
bangsat 1 bandit. 2 luffare, fattiglapp.

bareng tillsammans. Kalian mau ke sana

bareng-? Ska (vill) ni dit tillsammans?

bangkotan för gammal. Barangnya udah ~!

Grejen är för gammal!

barusan alldeles nyss. ~ ia lewat Hon

passerade förbi alldeles nyss.

19
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

basa-basi kotym, hövlighetsfraser.

basi (om mat) gammal, ofräsch.

begeng smal som en pinne. Orangnya ~

Killen är smal som en pinne.

bego, begok se goblog.

belagak, berlagak 1 (se ut) som. 2 spela,

bete sig arrogant, visa sig på styva linan.
Jangan ~ suci, deh! Spela inte helig!
Jangan ~ begok! Spela inte dum!

belagu ung. belagak. spela, låtsas berörd.

bener (form. benar) 1 verkligen. 2 riktig,

sann. Systemnya -bener gila Systemet är
helgalet. -an faktiskt, riktigt. Spanyol kalah
~ kemarin Spanien förlorade rejält igår.

benjut ha stora bulor.

20
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

bentar, -an, entar, ntar (t.o.m. tar) (form.

sebentar) 1 ett ögonblick. 2 senare. ~ dulu!
Vänta (en stund)! - Nggak ikutan? - ~
nyusul. - Följer du inte med? - Jag kommer
om en liten stund.

beres klar, färdig. Nanti aku -in Jag ordnar

till det sen.

bete (BT, [eng] Bad tempered) sur, på

dåligt humör. ~ ah... temen gile lu nelpon
mulu Ah, jag blir sur... din galne kompis
bara ringer (hela tiden).

biarin låt vara. Ah, ~ Ah, glöm det (låt det

vara).
bikin göra. –an något gjort el. skapat Itu
pasti ~nya Det är säkert han som hittat på
det.

bilang (form. mengatakan) säga. Istri gue ~

gue mirip cik-cak Min fru säger att jag
liknar en ödla.

21
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

binik tjej, brud.

bloon (utt. “blåån”) naiv, korkad.

bocor läcka, tala vid sidan om. Jangan -kan

apa yg udah diceritain oleh gue, ya!. Håll
vad jag säger hemligt, ja! (Håll tyst om vad
jag har sagt, ja).

bodoh (bokst. dum) se-, masa -, - amat inte

bry sig, likgiltig. Suka sama saya atau
tidak, ~ ah! Jag bryr mig inte ifall ni gillar
mig eller ej!

bokap farsa.

boke pank. Kalo lu lagi ~ nih, pinjem aja

duit dulu! Om du är pank så kan du ju låna
pengar!

boljug (boleh juga) det är okej, det låter bra.

- Mau ikut ke pantai?- ~! - Vill du hänga

22
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

med till stranden? - Klart! (Javisst!, Låter

bra!)

boro-boro falska förväntningar, förgäves

(glöm det). ~ elu nungguin dia Du väntar
förgäves på henne.

botol (bodoh dan tolol) [bokst. flaska] dum

och korkad.

bow p betonande uttryck som kan flikas in

lite överallt.

brengsek 1 Förbannat! 2 värdelös.

bule vit människa, europé. Tadi ada orang

~ lewat En vit person passerade förbi
tidigare.

buru, -an skynda (på). ~ deh! Skynda er

(då)!

23
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

buset/busyet (utrop, förbannelse) 1 fan, skit.

2 Du skojar!

C
cape (form. capai) trött.

cakep snygg.

cegat, ny- vifta in, t.ex. en taxi. Yuk, kita ~

taxi nih! Jag vet (Kom igen), vi stannar en
taxi!

cekak se boke.

celamitan “gamig”, intresserad av andras

mat. Dia ~ Han är en gam.

cem-ceman drömperson, idol. Siapa ~ mu?

Vem är din drömtjej/kille?

cemen fegis.

ceng, nge- retas. nge-in retas, retas med

24
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

någon. Jangan ~ orang! Retas inte med

folk!

cepet (form. cepat) snabb. –an skynda på ~

dong! Skynda på då!

cespleng effektiv.

cetek enkel, grund, ytlig. Ilmunya ~ Hans

kunskap är ytlig.

cewek tjej, flicka.

cipok, ny- kyssas.

coba (bokst. försök) 1 är du snäll, schyssta.

~ ya! 1 Försök bara! 2 snälla. 3 tänk,
föreställ (dig).

colong, ny- stjäla. ke-an bestulen. Gue

merasa ~ Det känns som om jag blivit
bestulen.

25
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

cowok pojke, ung man.

cuek nonchalant, att inte bry sig eller

uppmärksamma. ny-in ignorera Gue udah
lama ~ dia Jag har ignorerat henne länge.

culun ful.

D
dandan (form. berdandan) 1 klä sig, göra
sig i ordning. 2 ta på make up.
deh p 1 betonar övertalning eller löfte. 2
bara en betoning. Aku benci ~!! Jag hatar
(det, honom, henne).

demen gilla.

denger, -in (form. dengar) lyssna, lyssna

på.

diem (form. diam) tyst. -in v tysta, vara tyst

mot (dvs. ignorera). Bingung apa salahku
sampe kamu ~ aku kayak gitu? Jag vet inte

26
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

vad jag har gjort för fel, för att du ska

ignorera mig så där.

ding, deng p negerar ens påstående. Tadi

saya melihat kamu, ~, nggak, kemarin itu
sebetulnya. Jag såg dig innan, eller, nej det
var igår faktiskt.

doang bara. Saya tidak mau beli sesuatu.

Aku mau melihat ~ Jag vill inte köpa något.
Jag vill bara titta.

dong p betonar mening, ung. då! Ikut ~!

Häng med! Cepetan ~! Skynda på då! Pasti
mau ~! Klart jag vill! - Kopi satu ~! - Gua
juga dong! (på stammiscaféet) - Kaffe,
tack! - Jag med!
doyan gilla Konon dia ~ perempuan. Det
sägs att han gillar kvinnor.

dugem (dunia gemerlap “den glimmande

världen”) att gå ut (klubbar, disco), nattliv
Lu pasti suka ~ ! Du gillar säkert att gå ut!

27
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

(festa, gå på disco).

duit stålar, pengar.

duren 1 (jv., sd.) för durian den stora

populära taggiga frukten som liknar ett
medeltida vapen och luktar sur fisk då den
öppnas. 2 (duda keren) stilig änkling.

E
elu, elo (form. kamu, engkau, kau) 1 du,
din. 2 ni, er (plural, ej hövligt).

emang, mang (form. memang) ja, verkligen.

~ gak gampang Det är verkligen inte lätt. -
nya Stämmer det att..? Är det verkligen
så...? ~ dia tidak marah? Är han verkligen
inte arg?
ember (bokst. hink) 1 inte kunna hålla
något hemligt. Mulutnya ~ Hon kan inte
bevara en hemlighet (inte hålla tyst). 2
(emang bener) visst.

28
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

enakan (av enak god) bättre, bekvämare. ~

ngomong langsung kayaknya ya... Det är
nog bättre ifall vi träffas och talas vid...

enek må illa. Gue malah ~ Jag mår t.o.m.

illa.

EGP (Emang[nya] Gue Pikirin) “Jag bryr

mig” (dvs. inte) eller, vem bryr sig?

F (indonesiska har få ord på f av någon

anledning)

filing (eng. feeling) känsla.

fotokopi fotokopia, fotokopiera.

friser (eng. freezer) frys.

fulus 1 ung. smutsig förtjänst. 2 pengar.

G
gacoan 1 ens favorit. 2 pojkvän, flickvän.

29
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

Bilang, siapa ~ lu di sekolah? Berätta vem

din favorittjej i skolan är?

gaet, nge- (bokst. fånga, plocka) försöka

få, fixa (t.ex. en dejt). Kok kayaknya elu
gampang banget ~ sini-situ? Det verkar
som att det är väldigt lätt för dig att få napp
både här och där.

gak se nggak.

gampang enkelt, lätt. nge-in förenkla, ta lätt

på.

gampil se gampang.

gancel se gampang

ganteng stilig, snygg. Kata mereka semua

pemain di tim itu ~ sekali De säger att alla
spelare i laget är stiliga.

30
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

gape duktig, skicklig. Udah ~ sekali

Bahasa Indonesianya. Hon är väldigt
duktig på indonesiska.

garing torr. Gue mendengarkan sampe ~

Jag lyssnade tills jag blev uttråkad.
Lawakannya ~ amat Hans skämt är väldigt
torra (Han har torr humor).

garuk razzia. nge- fånga. Polisi lagi ~

disana Polisen gör en razzia där borta.

gatek, gaptek (gagap teknologi) teknofob.

gatel, -an (bokst. klia) lystra för något

(pengar, särskilt sex). Ia ~ banget Han/hon
är väldigt sugen (kåt). Melihatnya aja,
tangan gue ~ Mina händer kliar bara jag ser
honom.

gatot (gagal total) katastrof, misslyckas

totalt.

31
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

gaul, (ber-) (form. vistas el. umgås med) i

ungdomars slang att gå ut och vara med
sina vänner, gå på café, lyssna på ny musik
osv. Adik gue sudah tidak ~ lagi Min
lillebror går inte ut längre. Dunia ~ “inne”
världen, trendig livsstil.

gaya stil.

gawat 1 kritisk, allvarlig. 2 farlig. 3 illa,

dålig. Situasinya udah ~ bener Situationen
är riktigt alllvarlig.

gawe (jv.) jobba. Jangan usil kalo bokap

lagi ~ Stör inte om farsan håller på att
jobba.

gebetan = cem-ceman = kecengan

gebug, –in besvära. Gue bakalan di-in

pertanyaan-pertanyaan Jag kommer att få
(besväras av) en massa frågor.

32
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

geblek = goblog

gede (form. besar) stor. ke-an för stor.

peng- knös. -nya banyak di Hotel itu Det är
många knösar på det hotellet.

ge-er, GR (gede rasa) stor självkänsla av

fel skäl. Kalo penampilannya dipuji pasti
dia ~ nanti deh Om man berömmer hennes
utseende kommer hon säkert att känna sig
vackrare än vad hon är.

gembrot fet.

gemesin (form. menggemaskan) göra någon

besviken, irritera. ~ banget sih kamu Du gör
mig riktigt besviken.

gengsi 1 visa upp sig, skryta. 2 prestige.

gep ung. garuk. ke- tagen. Preman itu ~

polisi. Gangstern blev tagen av polisen.

33
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

gerah 1 tryckande hetta, kvav. 2 illamående

av 1.
geradakan grov.

gih p indikerar och uppmuntrar till handling

Tarik nafas dalem-dalem dulu ~ ... Andas
djupt först....

gile (form. gila galen, galet) Wow!

gitu (form. begitu) så där, jaså.

gimana (form. bagaimana) 1 hur. 2 hur var

det. ~, sih? Va då? gimana-nya hur läget är
(i detalj). se- hur, till vilken grad.

gini (form. begini) så här.

gitu (form. begitu) så där.

go (kin.) fem-nominörer. –ban 50,000, -

ceng 5,000, -pek 500.

34
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

goblog, goblok korkad.

gokil galen.

gondrong långhårig (man). nge-in skaffa

sig långt hår. Rosa mau ~ rambutnya Rosa
vill låta sitt hår växa ut. ke-an för långt.

gua, gue, gw (form. saya, aku, -ku) jag,

min.

H
Halo Hallå.

harini (hari ini) idag.

hot (eng.) 1 sexig. 2 sexuellt upphetsad. 3

het i betydelsen populär, t.ex. om musik.

hotdog korv med bröd.

I
icip-icip, ny-in prova, smaka Boleh ~

35
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

kuenya, nggak? Får jag (man) smaka

kakan?

idung (form. hidung) näsa.

iler,-an dregel. ng- dregla. Dia ~ kalo lihat

mobil Volvo yang mewah itu Han dreglar
när han ser den där luxuösa Volvon.

incer (form. incar) ng- 1 sikta på. 2 sikta in

sig på någon. –an mål.

Indo barn av europé och indones, indo.

Orang Indonesia pada umumnya
menganggap orang ~ cakep. Indoneser
tycker i allmänhet att indos ser bra ut.

Indie (independen) indie, stil som är

individuell och oberoende.

Intel 1 säkerhetspolis, agent. 2 informant åt

1. ~ Melayu (bokst. malajisk agent) en dålig
spion. - Dasar ~ Melayu! - Typisk malaj

36
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

agent! (yttras bl.a. av Santinet i S. G.

Ajidarma’s Sukab Intel Melayu)

intip, ng-(in) kika på, spionera på, glo.

Dasar monyet, ~ orang! Typiskt apor att
glo på folk!

iseng göra något för skojs skull. Gue nyanyi

buat ~ saja Jag sjunger bara för skojs skull.

item (form. hitam) svart. Saya nggak mau

ikut ke pantai. Soalnya nanti ~. Jag vill inte
följa med till stranden, för då blir jag svart.

iya (form.) ya ja.

J
jadi v bli. -an 1 att ha blivit tillsammans (ett
par). jadi- 1 övernaturlig fantasivarelse som
ägs av någon. 2 imitation.
jago 1 skicklig på något, expert. Hati-hati,
dia ~ silat. Ta det försiktigt, han är duktig
på kampsport. 2 kandidat. 3 mästare. –an

37
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

hårding.

jail lurig, busig. Dia orangnya ~ Han är en

lurig person. nge-in retas med någon, håna
någon.

ja’im (jaga image) bevaka ens image.

Seorang artis selalu harus ~ En artist måste
alltid bevara sin image.

jayous patetisk, inte skoj.

jebol förstörd. –an 1 ex, f.d. 2

utexaminerad el. dropout.

jibun, be- mycket, väldigt mycket. Uangnya

~ Han har väldigt mycket pengar.
jijay 1 äcklad. Dia ~ ketika mencium bau
itu Han blev äcklad då han andades in
doften. 2 frånstötande.

jins jeans. nge- använda jeans.

38
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

JJS (Jalan-Jalan Santai “Gå lugnt

omkring”) gå omkring. - Mau ke mana
kalian? - Tidak ke mana-mana. ~ aja. - Var
ska ni? - Ingenstans. Vi bara går omkring.

jiper vara rädd. Seorang jagoan tidak

pernah ~ En hårding är aldrig rädd.

jitu precis. Jawaban yang ~ Ett precist svar.

joget dansa. Anak SMA suka ~

Gymnasieungdomar gillar att dansa.

jomblo singel (ingen partner och aldrig

gift). Dia lagi ~ Hon är singel.

jutek grym (min eller tal), sur.

K
kabarin (form. mengabarkan) informera, ge
besked. Oke nanti ku~ jam berapa gue mau
dijemput Okej, jag hör av mig sen om när
jag vill bli hämtad.

39
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

kacang (bokst. jordnöt), ng-in ignorera

någon. Dia selalu ~ orang yg dia tidak suka
Hon ignorerar alltid folk hon inte gillar.

kagak se nggak.

kakak, ng- skratta högljutt.

kalo (form. kalau) om.

kali antagligen (säkrare än det formella

barangkali kanske). Kami nanti ~ ke sana,
ya? Vi ska nog dit senare, eller hur?

kan 1 visst. 2 eller hur.

kampret förbannat.

kamu se elu.

kangen längta efter, sakna. Saya ~ banget

sama teman-temanku Jag saknar mina

40
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

vänner väldigt mycket.

kasi, kasih, ng- v (bokst. kärlek) ge.

kasian (form. kasihan) tycka synd om. ~

deh lu! Stackars dig då! (Det är lika gott åt
dig).

katain, ng- (av form. berkata) säga något

(ofta nedlåtande). Pake ~ temen-temen gue
gila! Du har t.o.m. sagt att mina kompisar
är galna!
kayak (utt. kaya, form. seperti) vara som,
likt. Kenapa kamu belagak ~ orang bego.
Varför beter du dig som en dumbom.

kebelet ha ett brådskande behov, oftast av

att gå på toaletten.

kece snygg. Kakaknya ~ Hennes storasyster

är snygg.

keceng (bokst. med ett öga stängt) –an

41
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

drömpartner. ng-, ng-in ragga, vara

intresserad av någon eller visa någon
uppmärksamhet.

keki irriterad.

keluyur, keloyor, nge-, -an 1 promenera

omkring utan mål. 2 hänga omkring.

kepengen (kepengin) vilja, lystra efter. Gue

lagi ~ minum jus buah-buahan Jag vill
dricka fruktjuice (Jag är sugen på...).

kepepet ung. tvungen att be om någonting.

kere fattig, behövande. Kawin susah buat

orang ~ Det är svårt för fattiga att gifta sig
(kawin, gifta sig, kan även betyda sexuellt
umgänge).

kerempeng väldigt smal, utmärglad.

keren imponerande, stilig, välklädd. Kamu

42
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

~ betul hari ini! (Wow!) Du är riktigt stilig

idag.

kibul bak, röv. ng- luras, ljuga. ng-in ljuga

för någon, luras. Gue benci orang yang
suka ~ orang. Jag hatar folk som tycker om
att luras.

klemak-klemek slö, trög, långsam. Siapa

yang ~ sebetulnya? Vem är det som är slö
egentligen?

ko’it (vulg.) dö, död.

kocak 1 skojig. 2 stilig, högklass. 3 stolt.

konak (vulg.) sexuellt upphetsad, ha en
erektion.

kok p 1 betoning, ung. det är allt. Gue mau

mampir saja ~ Jag vill bara titta förbi (det
är allt). 2 indikerar och betonar en fråga i
början av en mening. ~ diem aja sih?
Varför är du så tyst?

43
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

kolor underbyxor.

kompas, ng- utpressa.

kompak tät, nära (om vänskap)

konyol 1 dåraktig. Lebih baik lari daripada

mati ~ Det är bättre att fly än att dö för
ingenting (eller på ett löjeväckande sätt),
ung. bättre fly än illa fäkta. 2 ha otur, göra
något korkat. ~ ! Kita lupa bawa makanan
Nej, vilken otur. Vi glömde ta med oss mat.
3 inkapabel till någonting.

kucing katt. ~ peot! Din skabbige katt (i

svar på Anjing kurap!)
kunyuk idiot, apa. Awas, ~! Se upp, din
dåre!

kutang bh.

44
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

L
lagi hålla på med. -an vad mer är.

lah p 1 uppmuntrar till handling. Makan-!

Ät! 2 indikerar att man är säker på något.
Ya ~ ! Klart! 3 indikerar att man håller med.
Ok ~ Ok då.

laporan v se kabarin (bokst. rapport).

ledek, nge- retas, förlöjliga. –in retas med

någon. Murid itu di-in sampai menangis De
retade eleven tills han grät.

lepek genomsur (våt).

lepot, -an, be-an nedsmutsad (fysiskt eller

anseendemässigt).

liat (form. lihat), nge- se, titta. Nge-in se

på. Kenapa ~ gue kayak ngeliat setan?
Varför tittar du på mig som om jag vore
djävulen?

45
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

lo, lu se elu

loh, lho) p 1 indikerar förvåning i början av

mening. 2 i mitten eller slutet av en mening
är det en betoning, lik ju. Tapi aku nanti
ada party ~ Men jag har (ju) en fest sen.

lugu godtrogen.

M
mabal skolka.

macem-macem 1 olika. 2 v hålla på, jävlas.

Jangan ~ sama gue! Försök inte med mig!

madol (form. bolos) som mabal fast även i

andra sammanhang.

makasih (form. terima kasih) tack så

mycket.

make (form. memakai) 1 använda, ta i

46
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

anspråk. 2 använda, ha på sig (om kläder).

Harus ~ dasi nggak? Måste man ha slips på
sig eller?
mampus (ganska vulg.) 1 dö. ~ lu bangsat!
Dra åt helvete din skurk! 2 Förbannat!

mana 1 var. 2 hur. ~ gua tahu? Hur kan jag

veta det?

mao, mo (form. mau) 1 vilja. 2 ska. se-

maonya som man vill. ~ gue göra som man
själv vill (självisk).

mari 1 uppmanande partikel, kom hit, låt

oss, varsågod. ~, kita pergi yuk! Kom igen
så går vi! 2 hej då.

Mas (jv. titel, herr, äldre bror) lagom

hövligt tilltal till jämnåriga eller äldre män,
särskilt inom service. ~, pakai meter?
Använder du mätare? (till taxichaufför)

masa, masak omöjligt, otänkbart. ~ dia bisa

47
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

renang. Hon kan omöjligen simma.

matiin (form. mematikan) stänga av. Udah,

~ dulu dong! Ja, men stäng av först då!

matre (form. materialis) materialistisk.

Siapa bilang cuma cewek aja yang ~? Vem
sade att bara tjejer är materialistiska?

Mbak (jv. bokst. äldre syster) vanligt tilltal

åt kvinnor man ej känner, t.ex. personal på
gatukök (warung).

mejeng se ngeceng.

met (form. selamat) önska något gott. ~

malam God kväll.

modar se mampus.

mokal blyg, generad.

molor sova. ~ aje lu! Bara sov ni!.

48
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

mulu (form. melulu) bara.

mumpung göra något medan man kan. Gue

mau jalan-jalan ke mana saja dulu, ~ masih
jomblo. Jag vill åka omkring överallt först,
så länge jag fortfarande är singel.
musti = mesti 1 säkert. 2 måste.

muter-muter (form. memutar) röra sig i

cirklar. Kenapa ~ terus? Varför går (kör,
cyklar) du bara omkring?

mutus-mutusin (av putus bryta) göra slut.

N
nah p 1 Se! 2 p som drar uppmärksamhet
till det man ska säga.

najis 1 smutsig. 2 örk, äckligt (känna sig

äcklad). 3 (isl.) smuts som måste avlägsnas
innan bönen. 4 avföring.

49
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

nongkrong, nangkring, tongkrong “hang

out”, hänga omkring, umgås Eeeeh... gak
taunya lu udah ~ aja di situ kayak monyet
sama temen elu yang itu Eeeeh... tydligen
satt du redan där som en apa tillsammans
med den där “kompisen” till dig. –an
mötesplats, “hang out”, Tempat itu terkenal
sebagai ~ para pelajar Det stället är känt
som en mötesplats för studenter.

ngaceng se konak.

ngaco snacka skit, tala utan att veta vad

man talar om. Jangan ~! Snacka inte skit!

ngaruh (form. berpengaruh) ha inflytande.

Dia ~ sekali di daerah sini han har stort
inflytande här i området.

ngebet ha ett starkt begär efter något. Dia

udah ~ pengen pulang ke Indonesia Han
längtar verkligen efter att få åka hem till
Indonesien.

50
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

ngecap att göra någonting halvhjärtat.

ngeceng visa upp sig (även för att attrahera

någon). Dia masih doyan ~, kalo kita
langsung gaul aja Hon gillar fortfarande att
visa upp sig, medan vi bara umgås direkt.

ngeles 1 argumentera falskt. 2 argumentera

i försvar. Dia pasti bisa ~ semua fitnah itu
Hon kan säkert motbevisa allt förtal.

ngelotok (bokst. slå ut, brista [om frukt])

lära sig något utantill (läsa tills hjärnan
knakar).

ngemong ta hand om, se efter. Yang lebih ~

siapa? Vem är mest ansvarig
(omsorgsfull)?

ngemut suga på (även sexuell handling).

ngentit lura någon.

51
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

ngentot (vulg.) 1 knulla (motsvarigheten till

engelskans fuck). 2 svordom. ~ lu! Fan ta
dig!

ngepot 1 sicksacka (om bil). 2 skrynkla

ihop.

ngerjain (av kerja arbeta) att göra

någonting (åt, med). Dia suka ~
bawahannya Han gillar att köra med sina
underordnade.

ngerti, ngarti (form. mengerti) förstå, fatta.

–in förstå. Bos gua ~ mereka Min chef
förstår dem.

ngetem när ett allmänt transportfordon

stannar till. Bis itu selalu lama ~ Den
bussen stannar alltid till länge.

ngewek ung. ngentot.

52
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

nggak, enggak (form. tidak) nej, inte.

ngibrit rusa förskräckt ifrån en plats.

Nyebut nama orang serem itu aja bakalan
bikin orang langsung ~ Bara att nämna den
förskräcklige personens namn är tillräckligt
för att folk ska fly i skräck.

ngisep (form. menghisap) 1 inhalera, röka.

2 suga på.

ngobat (av obat medicin) använda droger.

Lagi ~ ya kamu! Du använder droger, eller
hur?

ngobrol snacka. -in snacka om. Kami lagi ~

acara bbq semalam Vi pratar om grillfesten
igår kväll.

ngomong se omong

ngumpetin (form. mengumpat) förolämpa.

Bukannya gue ~ Det var inte meningen att

53
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

förolämpa dig.
nguping tjuvlyssna. Dia sering-sering ~
kalo kami lagi ngobrol. Hon tjuvlyssnar
ofta om vi snackar.

nich, nih p som ofta betyder här. Penting ~

gosip terbaru Det (här) är viktigt. Det här är
senaste skvallret.

nongol synas, dyka upp Udah malem kok

dia belum ~ sih? Det är redan sent. Varför
syns hon inte till?

nunggu (form. menunggu) vänta. -in vänta

på. Lu jemputin dia kayak anjing ~ majikan
Du hämtade upp henne likt en hund väntar
på matte.

nutup (form. ditutupkan) stänga, dölja. -in

dölja någonting. Gue udah tau. Gak usah ~
Jag vet redan. Du behöver inte dölja det
(Det är inte lönt att dölja det).

54
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

nyalahin (form. menyalahkan) skylla på.

Kamu selalu ~ orang lain Du skyller alltid
på andra.

nyari (form. mencari) söka, leta efter. Ia

lagi ~ apartemen sekarang Han håller på
att söka efter en lägenhet nu.

nyoba (form. coba) försöka Gimana, mau ~

makan di restoran baru? Vad sägs om att
äta på en ny restaurang?

nyokap morsa.

nyolong stjäla.

O
ogah inte vilja. -ogahan motvilligt.

oke okej.

omel, ng- gnälla, klaga, grymta.

55
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

omong, ng- snacka. di-in tala om. Kalo

kamu ada masalah, ya ~ dong. Jangan
cuma diem aja. Om du har problem så får
du ju berätta! Var inte bara tyst.

onderdil (hl. bokst. reservdelar) underlivet.

orok, ng- (sd. jv., bokst. nyfödd) 1 snarka.

2 döna.

ortu (orang tua) föräldrar.

P
palak 1 beslagta. 2 utpressa.

pengen, pengin se kepengen.

perek (perempuan eksperimen bokst.

“experimentkvinna”) 1 “en kvinna man kan
experimentera med”, prostituerad. 2
(perempuan eksperimental) en kvinna som
är experimentell.

56
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

perez billig, falsk.

pikir (form.) mikir, -in (form. memikirkan,

pikirkan) tänka, tänka på ke-an komma att
tänka på Kenapa sih masih ~ masa lalu?
Varför tänker du fortfarande på det
förflutna?

pinter (o)smart.

pokok grund, grundläggande. –nya 1

huvudsaken. 2 saken är... ~ kesabaran gue
udah abis Grejen är att mitt tålamod är slut.

preman ([hl.] bokst. fri man) gangster,

smågangster, ligist. bahasa ~
förbrytarslang. Para ~ suka nongkrong di
terminal bis Gangstrarna gillar att hänga
omkring bussterminalen.

pungut, mungut 1 adopterad. 2 plocka upp,

samla. -in samla ihopa.

57
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

R
ranjau (bokst. landmina) avföring. Jangan
menginjak ~ anjing itu! Trampa inte i
hundskiten!

rebyek 1 besvärad, bekymrad. Kenapa lo

kelihatan ~ sekali? Varför ser du så
bekymrad ut?

reseh störande. Orangnya ~ banget Det är

en väldigt störande person.

rumpi skvaller. nge–in skvallra om. Mereka

lagi ~ orang De skallrar om folk.

S
sakaw sjuk, illamående (av droger).

sama se även ama 1 användbar preposition

som indikerar vad eller vem ett yttrande
angår. Ada yang peduli ~ dia? Finns det
någon som bryr sig om henne? 2 samma.

58
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

sampe, ny- (form. sampai) anlända. –in 1

föra fram. 2 ge. Tolong ~ apa yang gue
udah bilang Var snäll och vidarebefordra
vad jag har sagt.

sebel (form. sebal)1 sur, besviken. 2 v

väldigt sur och besviken på någon, hata. 3
utrop av besvikelse. Ny-in banget sih! Det
är väldigt bedrövande!

segitu så där, tills.

seken (second hand) begagnad.

seleb (selebritis) kändis. Emangnya lu
pengen jadi ~? Vill du verkligen vara en
kändis?

sepotek en bit. Minta ~ dong! Kan jag få en

bit? (ofta mat).

serem hårresande ny-in (form.

menyeramkan) skrämma, få håret att resa
sig. Logatnya ~ Hans dialekt är läskig.

59
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

seru livlig. glad stämning. Kalo pestanya

gak ~ gue mo pulang aja Om festen inte är
livlig (om det inte är något ös) så sticker jag
bara hem.

sih p 1 används i frågor Berapa ~? Hur

mycket (kostar den)? 2 mjuknar en mening
eller markerar en viss innebörd eller orsak.

soal fråga, problem. –nya saken är,

problemet är.

sok som om, låtsas Kalau gak tau apa-apa,

jangan ~ tau! Låtsas inte veta om du inte
vet någonting! ~ pinter! Smart! (inte)

sono (form. sana) där, ursprung Udah dari

sononya gue kayak gini... Jag har alltid varit
så här...

songong se mejeng.

60
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

sudlah (sudahlah) det räcker, indikerar slut

av samtal.

sumpe (form. sumpah, bersumpah) svära

på. ~ lu? (bokst. Svär du på det?) Menar du
allvar?

T
tabrak, nabrak 1 kollidera (bokst.). 2 inte
passa ihop, att inte matcha. Gayanya ~
Stilarna matchar inte varandra.

taik (form. tahi) skit.

taksir, naksir flirta med, spana in. Ngapain

lu, ~ pacar gue? Varför flirtar du med min
flickvän? (Vad håller du på med, flirtar du
med min flickvän?)

tampang utseende. n- se mejeng.

tanya, nanya fråga –in fråga om något.

61
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

tau, tauk (form. tahu) vet, veta. Lu ~, gak?

~ Vet du, eller (inte)?

tawa skratt. Nge-in apa sih? Vad skrattar

du åt?

tebeng, nebeng få något gratis (t.ex. boende

eller skjuts).

tekor att fattas något. Bojoku suka ninggalin

goban doang. ~ dong! Min man brukar bara
lämna 50,000. Det räcker inte!

telat (form. terlambat försenad) ~ sedikit

tidak apa-apa. Det gör inget om man är lite
sen.

teleponan ringa, prata i telefon Jangan usil,

gue lagi ~ sama temen! Stör inte, jag pratar
i telefon med en kompis.

temen vän n-in (form. menemani) göra

sällskap.

62
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

tinggalin (form. meninggalkan) lämna.

triping berusat tillstånd (förknippat med

diskotek och dansdroger).

trus (form. terus) vidare, sedan. -an, -trusan

fortsätta, hålla på kontinuerligt. Kalo ~
mungkin kamu ketagihan nanti Om du
fortsätter blir du kanske beroende.

tuh (form. itu) den, det. ~ ibunya! Där är

hans mamma! (Det är hans mamma).

U
ubek, ng-, ng-ubek 1 röra runt rejält (med
händerna), röra omkring. 2 stöka till. 3 söka
efter något.

uber, ng-, ng-uber följa efter, sträva efter,

försöka få. Dia masih ~ mobil BMW itu
Han är fortfarande ute efter den BMWn. –
an jaga varandra.

63
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

udah, ude, dah (form. sudah) 1 indikerar

dåtid. 2 redan. Si Bencong ~ sampe
Transvestiten har (redan) anlänt.

ujug-ujug ung. det visade sig (till ens

överraskning). ~ ada salju ketika aku
bangun pagi Till min förvåning fanns det
snö då jag vaknade på morgonen.

V
vegetaris 1 vegetarian. 2 vegetarisk.

VIPwan VIP-folk.

vokabuler vokabulär, ordlista.

W
wahid (bokst. en, enastående, ensam [isl.
om Gud]) enastående, briljant.

Walaikum Salam! (isl.) Och fred till dig (i

svar på Assalamu Alaikum!).

64
 ORD, UTTRYCK OCH SLANG

Y
ya 1 ja. 2 ok. Ya, udah Ok då, då säger vi
så.

yah p i början av mening. 1 hmm. 2 va då.

~, gak mungkin dia mau meninggalkanku
Vad? Det är inte möjligt att hon ska lämna
mig.
yayang/yang (form. sayang) älskling.

yuk (s), ayuk (form. ayo) kom igen.

Z
zebra zebra jalur ~ övergångsställe.

65
ORD, UTTRYCK OCH SLANG

66