Tidskrift om tro, hopp och krlek

KRISS

Tema: Bringem home

Bringem home
Omslag: Sara Lnnerstrm

KRISS Kristna Studentrrelsen i Sverige r en ppen gemenskap fr och av studenter som vill leva i efterfljelse och stndigt vidga grnserna fr vr solidaritet. ANSVARIG UTGIVARE Kristoffer Moldus kristoffer.moldeus@kriss.se REDAKTR Jennie Wadman jennie.wadman@kriss.se TRYCKINFO Tryck: Daus tryckeri Papper: Edixion, 120g Upplaga: 500 exemplar KONTAKT Kristna Studentrrelsen i Sverige c/o Klas Corbelius Bckgatan 30 603 58 Norrkping 073-33 85 863 exp@kriss.se

1966 sjng Pete I may be right, I may be wrong, Seeger fr att f Bring em home, bring em home. hem amerikan- But I got a right to sing this song, ska trupper frn Bring em home, bring em home. Vietnamkriget. P andra sidan jordklotet pgick ett krig dr amerikanska trupper ddade och ddades. P andra sidan. Mina handlingar strcker sig ver jordklotet, frn vst till st, nord till syd. Jag orkar inte, kan inte, ta in hela vrlden i varje beslut; samtidigt vet jag att mina beslut pverkar vrlden. Varje gng jag kper en ros eller en kopp te r jag del i en vrldsomspnnande kedja av mnniskor. Ibland kan ansvaret paralysera. Rdslan att bli nnu en vsterlnning som tror sig ha svaret; m det s vara Jesus eller en toppstyrd frdelningspolitik. Eller nnu vrre; rdslan att vara nnu en som inte gr ngot. We cant afford to give up or despair, sger en man frn den kenyanska kommissionen fr mnskliga rttigheter, nr jag frgar honom hur han orkar fortstta kmpa. Jag har rd att frtvivla. Det r en lyx som r frunnad mig. Jag avstr grna. Kanske finns nycklar i Jesu ord i Matteusevangeliet: Dr tv eller tre r samlade i mitt namn r jag mitt ibland dem. Ibland fastnar vi i den magiska betydelsen av Jesu namn; att det r just namnet som frlser. Kanske vill Jesus sga ngot om vad som hnder nr vi samlas, tv eller flera. Hr bor mnniskor som drabbats av konflikter i sina hemlnder och vet vad som behvs fr att just deras familj ska f ett drgligt liv. Hr bor fd soldater som vet vilken skada svenska vapen orsakar. Hr bor konstnrer. Hr bor papperslsa som organiserar sig fr rtten till ln, vrd och skola. Hr bor brevbrare. Hr bor kvinnor som trotsat ddshot fr att starta kvinnojourer. Ja, vi har svaren i Sverige. De lever mitt ibland oss. Bring em home.
Erikka Chapman, Redaktionen

Innehll
Nummer tv, 1/2010

MARTIN LUTHER KING // 21

KENYAS KVINNOR // 8

Krnika // 4 Norrlandslngtan // 14 Insikt frn ett svenskt fngelse // 16 P gng // 26

STYRELSEN // 25

Om hemlngtan. Och platsen dr man kan rulla sig i klver om somrarna och springa ikapp med dansande lv om hsten.

3 | Kriss 2010

Landet som

lovar fr mycket

text: Kristoffer Moldus illustration: Frida Yngstrm och Staffan Hjalmarsson

4 | Kriss 2010

verige r knt utanfr Sveriges grnser fr att vara ett slags paradis. Ett vlsignat land av guld och grna skogar. Ett land med ett vlfrdssystem som fungerar och dr alla har det bra. Det pminner om det Amerika som Karl-Oskar och Kristina flyttade till under utvandrarnas tid p 1800-talet. Grset r grnare p andra sidan och Sverige r grset, och grnare, om ni frstr. Det vore ju fantastiskt om Sverige vore paradiset, men s r det inte. Visst det finns invandrare som har det bra och dr allt fungerar som det ska och integreringen gr som smort. Det r inte dr problemet ligger. Problemet ligger istllet i att Sverige inte r redo fr det man sger sig vara redo fr. Nej, jag menar inte att Sverige ska sluta ta in folk frn andra kulturer, det jag menar

r att vi mste anpassa Sverige till det samhlle vi vill ha, allts det mngkulturella. Fr visst vill vi ha ett sdant samhlle? Eller r det s att vi bara sger s fr att det r PK och istllet smygrstar p SD nr det trnger p och jobben frsvinner? Jag vill iallafall ha ett mngkulturellt Sverige! Jag vill ha ett Sverige dr man kan lra sig om religionsdialog bara genom att g genom stadens centrum. Jag vill ha minareter och klocktorn om vartannat. Jag vill ha ett samhlle dr mnniskors olikheter r till deras frdel, inte till deras nackdel. I det Sverige jag vill se ska det ta max en till fyra veckor att f ett personnummer, precis som Skatteverket sger.

I det Sverige jag vill se ska invandrare inte bli frnedrade av sina arbetsfrmedlingshandlggare. I det Sverige jag vill se ska alla bli bemtta med samma respekt oavsett om personen kommer frn Burtrsk som Stalowa Wola i Polen. Detta med bemtandet r viktigt och inte minst r det viktigt i en tid som vr dr extremhgern gr framt och frbjuder minareter nere i Europa bara fr att man egentligen r fobiska mot islam. Vi mste leva i harmoni med varandra och lra oss att lyssna p andra oavsett ursprung, kultur och traditioner. D och endast d kommer Krleken att segra i vrlden och D kan vi n vrt ml att leva i fred med varandra. Frid vare med er!

5 | Kriss 2010

Hemlngtan J
ag lngtar hem, men jag vet inte vart. Till en plats dr man kan rulla sig i klver p somrarna och springa ikapp med dansande lv om hsten. Jag tror att lngtan efter Hemmet r en del av det moderna tillstndet. Vi sker ngonstans efter det hga,
text: Mattias Irving illustration: Michel Droetto

rena, obeflckade. Samtidigt lr vrlden oss tidigt att inte umgs med sdana banala fantasier. Vi blir aldrig tagna p allvar om vi uttrycker vr lngtan i s enkla, s drmska termer. Men den kommer till uttryck nd, fr alla br vi nog p den i hemlighet.

6 | Kriss 2010

Det modernas fasader r alltid stl och glas. Det moderna tl inte att vi ser vad som finns dr inne, det vill bara visa upp den perfekta ytan. Skyskrapor av glas terspeglar himlen. De frkroppsligar p det viset drmmen om att fra ner det himmelska till jorden, drmmen om det perfekta tillstndet. Ocks det en hemlngtan. Men r hemlngtan verkligen detsamma som lngtan efter det ideala tillstndet? Ett suktande tillbaka till Edens lustgrdar? Vi vet inte s mycket om det ideala, annat n att allting r bra dr och att det r ngot annat n den vrldsliga jmmerdalen. Dessa glasfallosar som dominerar den urbana stadsbilden vittnar i mina gon inte om det vrldsligas makt, utan de r tvrtom symboler fr den mest djupgende, systematiserade vrldsfrnvndhet som mnniskan ngonsin skdat. Vrt hem r hr, p denna plats. Det har alltid funnits hr. Vi bor alla under samma

bla tak, men nd knner vi oss vilsna. Jag lngtar hem, fastn jorden br varje steg jag tar lika skert som alltid. Men detta klverflt, dessa dansande lv, s fria verkar de att jag knner mig frmmande fr dem.

Fr att bli till en fullfjdrad samhllsvarelse mste jag frst bli hemls.

na. Och Che Guevara sljer mycket trjor. Alla goda ider verkar kunna frvanskas, bara de fr marinera tillrckligt lnge i den kapitalistiska logiken. Nr ocks revolterna kommersialiseras s fr de en plats inom systemet. Till sist blir de en brande del av systemet sjlvt. I denna vrld skimrar alla sanningar av polermedel och alla lgner r vackert paketerade, varje nej r ett frkltt ja och varje ja r en tom slogan. Vi sker det hga, rena, obeflckade, medan vi simmar i ett parfymerat hav av sump, tjra och blod. Vi irrar runt i vr egen farstu. Vi lngtar hem, samtidigt som vi smeker dess vggar med tnda facklor.

Det moderna tillstndets ideal r vrldsfrnvnda. Fr att bli till en fullfjdrad samhllsvarelse mste jag frst bli hemls. Frst d, nr jag str vilse och utan kompass kan jag fs att tro att det kan finnas krig som skapar fred, att ekonomiska intressen mste vgas mot ekologiska, att jag kanske har mer rtt n andra arter till livet hr p vrt bla stoftkorn i rymden. Vi har kanske frlorat frmgan att sga nej. Kapitalismen frstr bara att antingen hylla eller osynliggra. Nu str det natures best p godispsarna och Rda Korset bedriver reklamkampanjer i juletider-

7 | Kriss 2010

Cut roses and women rising

gender equality in Kenya not only a Kenyan issue
text & illustration: Erikka Chapman

What does buying a bunch of roses in a local supermarket have to do with gender equality in Kenya? The history of womens liberation stretches from the colonization of a country to the organisation of local women fighting for the right to their own body, and better labouring conditions.

Also published in Mozaik

hat we are fighting is a balance of power, says Kamanda Mucheke who has worked for many years at the Kenyan National Commission for Human Rights, KNCHR. - In all positions of power there are men, men, men. The position of women in the Kenyan society is changing. It is a slow process, showing how the feminist struggle ranges from the structures of poverty through labouring conditions to the very skin that forms the female body. It was the insight that his sisters and fellow citizens were lacking the freedom he had, that prompted Mucheke to complete his work in marketing research and devote himself to working for human rights.
8 | Kriss 2010

- The womans place was the kitchen, the garden and the bed. Period. He wants gender equality and has risked his life to fight for it. The equality Mucheke fights for goes deeper than wanting equal positions for men and women. He points at structural problems that force a huge part of the Kenyan population to live beneath the poverty line. - The national wealth of the country is in the hands of very few people, says Mucheke and speaks of the land problem that should have been solved when Kenya became an independent state in 1963. The land that was claimed by the British when Kenya was colonized in 1895 was not returned for free, but sold; and since the wages that had

been paid by the British were low, or nonexistent, few had money to buy. Since 1963 the landless have increased, and a huge part of the population lives in slum areas with no water, electricity or infrastructure. This poverty is a time bomb, Mucheke explains, that explodes in the kind of violence seen following the elections in 2007. Shootings and disappearings were blamed on criminal gangs, but evidence presented by the UN Special Rapporteur on extrajudicial executions, Philip Alston, has shown that the police and politicians were responsible. Mucheke knows that because of his work in the KNCHR, to uncover these violations against human rights, his life is in danger. Since the release of the reports by the

9 | Kriss 2010

KNCHR and the UN, two of his colleagues have been assassinated. The poverty and the problems it produces, such as criminal gangs, has a profound impact on women, as gender issues are low on the priority list of the government. Fighting against torture is an important issue for the Human Rights Commissioners. One of the most widespread forms of torture against women is the practice of female genital mutilation, FGM. FGM includes all forms of injuring or cutting the external female genitals for nontherapeutic reasons. Depending on how much tissue is removed the procedure can be classified into three different types; where type three is the most severe
10 | Kriss 2010

and includes excision of all external genitals, and a narrowing of the vaginal opening, leaving only a small hole for menstrual blood and urination. This is often done under poor hygienic conditions and without anaesthesia. The ritual is a cultural one, not a religious, and is practiced by Muslims and Christians alike. The procedure varies from community to community, and some communities do not practice it at all. For those that do, it is foremost a rite of passing into adulthood. It is by many practitioners considered important for becoming a good woman, and many young women feel that it is a necessary part of coming of age. - If you arent circumcised you loose your friends, says Kamanda Mucheke.

The peer pressure is huge, and following the ritual comes the expectation to get married. After circumcision a girl is considered a woman, which means that girls age twelve are married and leave school. FGM has been banned through the Childrens Act passed 2001 and the Sexual Offenses Act passed in 2006, and parents and practitioners can be brought to court. The main way of stopping the practice though, is by informing people of the physical dangers of FGM and its violation of the human rights. - We need the grass root organisations to take the law from Nairobi out to the grass root level. One strategy has been replac-

ing the rite of circumcision with alternative rites of passing into adulthood. Instead of knives, songs and dances are used and career advice and information on sexual health. Girls are invited to a gathering with teachers, counsellor, sexual education experts, career experts, pastors or Muslim leaders and human rights experts, for one or several weeks. Here they also meet circumcisers who have now denounced the practice and work with informing others. When parents and relatives are informed and included in the process this rite can be an effective way of stopping the practice of FGM. It is a balance maintaining the traditional rite of becoming a woman, while in the same time empowering women. The traditional role of a woman does not allow full freedom to ones own body and life. The alternative rites are not perceived positively by supporters of FGM, and in some places have provoked circumcision to be done at earlier ages. Changing peoples attitudes does not happen through one strategy alone. - I go to radio shows every other day, says Mucheke. Radio is a cheap way of running media campaigns. It reaches many as it is affordable even in poor areas. News-

papers and TV are other ways of spreading information. The situation for women workers in Kenya is not only a local issue. There is a hard pressure from European countries on Kenyan producers to deliver products at a high quality to a low price. Many consumers do not know in what conditions the products they buy have been produced, and when asking the multinational companies the answer most often refers to their policies. On the paper large companies have strict policies regarding working conditions for their employees, but the question remains to what degree these are being followed. According to Kamanda Mucheke investigators are not allowed into greenhouses. The reason is said to be the risk of contaminating the plants with diseases; a problem that in other places is solved by special clothes for visitors. -They tried to stop us with guards and big dogs, but we said: The only way to stop us is to shoot us before we reach the door. Inside the green-

house Mucheke and his colleagues visited, they met women who had become sterile from the chemicals they were exposed to. They told of long shifts, up to 48 hours, and low wages that forced them into a position of dependency. If they became pregnant they lost their job. Many also reported that they had been sexually abused by employers and work leaders. Mucheke refers to the cut roses from these farms as blood roses. Secret filming by the nonprofit consumer organization Food & Water Watch confirms the picture of poor working conditions and dan-

12 | Kriss 2010

gerous chemicals. Their report on Lake Naivasha and the flower industry around it shows that the problem is huge. Not only does it concern the 50 000 workers in that area, it is also an environmental problem as the chemicals are poisoning the water of Lake Naivasha. A Swedish greenhouse owner who imports cuttings from Kenya says he fully trusts that the multinational company he works for ensures good working conditions in the Kenyan greenhouses, but he cannot say straight out what guarantees are in place regarding the conditions. He explains that if a producer cannot deliver when an order is due, because of a plant disease or insect infestation, the producer doesnt get paid. This puts a hard pressure on the Kenyan plant producers. The Fair Trade label is one possible way of assuring a more secure and environmentally friendly production, ensuring social security for workers. This is not automatically the case. According to the report from Food & Water Watch, workers riots due to poor working conditions have existed at least at one big Fair Trade company. In that particular case the Kenyan Industrial Court ruled in favour of the company, which raises the question how reliable the court system and

government permits are in protecting workers rights? The first Christians to arrive in Kenya did not oppose the violence used against the native people. Mucheke says: - Colonists came with two weapons: the Bible, and the gun. The fear of repeating history and bringing answers from the outside sometimes stops people from helping. But it isnt answers that are needed. It is money. Mucheke is hopeful when speaking of the changes that are happening. - We cant afford to give up or despair. He encourages everyone who can to financially support Kenyan people leading local initiatives. Grass root organisations have the possibility of running projects outside the big cities, and it is the people who have grown up and lived in a place that know what needs to be done. Especially the anti-FGM movement is dependent on local people. Many prefer donating to large organisations, as these are seen as more trustworthy. As these organisations often work with disaster situations, or project situated in large cities, less prioritized areas are left without resources. There are always problems with corruption and money being stolen, Mucheke

agrees, but the solution is not to stop funding. Demanding documentation of how the money is being used, and dividing payment into smaller amounts, are two ways to make sure the money reaches its goal. Funding media campaigns is also of importance. Another way of actively taking part in the work is facilitating exchange programs that help people share their experiences. One way of directly protesting against unfair work conditions is through helping companies label their products with the Unfairtrade Logo. It is the creation of Jeremy Williams and his brother, who through their blog, Make Wealth History, raise awareness of how consumption affects people and the environment. Living in the UK they join in projects for a more sustainable way of living, and encourage others to do the same. Taking stand in their Christian faith they declare: Our wealth is often based on others poverty and on the exploitation of the earth. So what were against is really inequality and greed.

13 | Kriss 2010

- tminstone inte i fantasin

text: Linde Lindkvist foto: Jennie Wadman

Vi flytt int

ad ska du gra i Nyker, svarade min mamma nr jag sade att jag ville flytta till New York. Jag gick p gymnasiet och var full av bitterhet ver att vara uppvxt i en liten by utan tunnelbana, sm rkiga klubbar och espresso (sic). Mamma hade tervnt hit med oss efter fler r av flng p Vstkusten och i Mellanstern. Hon hade ngonstans p vgen lrt sig hur man avslutade diskussioner. Ett par r senare packade jag otligt mitt bohag p ett slp med riktning sderut. Allvdersstvlarna tryckte jag ner i ngon flyttkartong. Min ldre vn Simon, som ocks flngt men tervnt, vgde sina avskedsord vl. Linde, vi ses snart. Kom ihg att hela livet r ett flyktfrsk frn Norrland som aldrig kommer att lyckas.

Lindgren. Jag har till och med funderat p att skaffa en sdan dr gul pin dr det str Vi flytt int. Det var titeln p Hasse Burmans lt frn 1970. Norrlands inland avfolkades d jordbruken effektiviserades, sgverken lades ned och stdernas industrier kallade. Men ett gng trogna lokalpatrioter slt sig samman och lovade att aldrig verge sitt heimat. Med fil och tunnbrbryta vill vi fira varje helg. Och skulle maten tryta, ja d skjuter vi en lg. En vacker hjortrontruva, ja det gr en absolut till patriot, s int man vill flytt p sig sderut

Det gr inte en dag utan att jag skrytit om vart jag kommer ifrn. Men min norrlndskhet har blivit frikopplad frn sjlva Norrland. I mitt sinne kan min hembygd bli precis som jag vill. Jag kan befolka den med spken, astronomer, apostlar, msterteologer, vilddjur och rockgudar. Jag kan befria den frn frdomar, kldknppar, mrker och avstnd. Jag kan p en gng f den till att frklara allt jag r, och allt jag inte r. Mitt namn str inte lngre p ngon ytterdrr i Vsterbotten. Jag flyttade. Men i fantasin r jag kvar och mer kvar n vad jag ngonsin var.

Men visst, jag inser att det skulle vara lite mrkligt att g omkring med en sdan pin fastnlad p kavajslaget Det har gtt fem r. n s hr nere i Skne. Jag flyttade lnge r jag fortfarande en ju. Och mycket talar fr att av dessa Vsterbottningar i min vn Simon fr fel. Jag frskingringen. Jag har ald- har inte lngre ngra valkar rig tit s hr mycket Ren- p hnderna och inte ens skav och Westerbottensost, ett krkort som ger mig acaldrig lyssnat s hr mycket cess till de vidunderliga utp Deportees och Isolation markerna. Min norrlndska Years, aldrig hejat s hr my- r dessutom s anstrngd att cket p Bjrklven och aldrig den bara duger till att driva ngonsin lst s hr mycket med de infdingar hr nere Sara Lidman och Torgny som inte varit ver Dallven.

15 | Kriss 2010

Skillnaden mellan svenska fngar Skillnaden och indiska barn

text: Martin Smedjeback illustration: Kamran Seifore

r det slut p skinkan nu igen! Jag vill ha ett tredje gg Kan vi inte f pizza eller hamburgare ngon enda gng p detta stllet! vanstende skulle du kunna hra om du var i matsalen p anstalten Skens dr jag nu sitter. Trots regelbundna klagoml p maten hr s finns det nyttig och god mat i verfld som serveras tre gnger om dagen till oss fngar. Fr ett tag sedan lste jag ett reportage om Indien i
16 | Kriss 2010

Dagens Nyheter. Infr valet i maj var DN:s journalist och fotograf p besk i slumomradet Dharawi utanfr Bombay. Frn ett foto blickade tv stora bruna gonen p mig. gonen tillhrde en liten flicka med en sliten rd klnning som sitter med benen i kors. Framfr henne str det

en aluminiumtallrik fylld med gult ris. Artikeln berttar att fr mnga av barnen som kommer till hjlpcentret r detta det enda mlet mat de fr. Om vi intagna bara skulle f ett ml mat om dagen skulle det bli upplopp hr. Det skulle antagligen rcka med att Kriminalvrden

introducerade vegetarisk mat ngon gng i veckan fr att det skulle bli vilda protester. I Indien r 45 procent av alla barn kroniskt undernrda. De har inte gjort ngot fr att frtjna detta, endast haft otur att fdas p ett fattigt stlle. Vi som r bakom ls och bom har i alla fall brutit mot lagen. Det skulle vara mer rttvist om vi intagna var de som fick fr lite mat s att alla barn kunde ta sig mtta. Nu rekommenderar jag inte undernring av de intagna i den svenska kriminalvrden. Det finns faktiskt tillrckligt mycket resurser for att fda hela planetens befolkning. Men vad r det vi spenderar pengar p? Jo, vapen och armer, i en allt hgre grad. Svenska Fredsforskningsinstitutet Sipri slppte i juni sin rsbok. Den visar att de globala militra utgifterna aldrig har varit strre n de r idag. Under 2008 spenderades ver 11 000 miljarder kronor p kanoner, bomber, minor, stridsflygplan, klustervapen, soldaters lner och andra militra utgifter. Sen 1999 har de globala militra utgifterna kat

med 45 %. Nr mnniskor sger att allt i vrlden gr t helvete och r

Under 2008 spenderades ver 11 000 miljarder kronor p kanoner, bomber, minor, stridsflygplan, klustervapen, soldaters lner och andra militra utgifter.
allmnt cyniska ver mnsklighetens utveckling, brukar jag pminna om de mnga landvinningar som vi nd har gjort i form av kampen for mnskliga rttigheter, feminismens frammarsch, avskaffande av slavhandeln till Nordamerika, etc. Men nr jag mter det indiska barnets stora bruna gon och tnker p alla de hundratals miljoner barn som fr lgga sig hungriga ikvll, kan jag inte annat n att se p oss som mnsklighet, som ociviliserade s lnge vi satsar mngdubbelt mer p ddsbringande maskiner n att se till de mest basala mnskliga behoven.
17 | Kriss 2010

Bilden av Sverige

- pverkad av frsenat personnummer

Det tog fr lng tid fr Dorota Wrbel att f personnummer, vilket ledde till att hon satt sysslols i en lgenhet i Ume i tre mnader. Idag r hon bitter p Sveriges integrationspolitik.
text: Kristoffer Moldus illustration: Thomas Broom

on flyttade till Sverige frn Polen fr sex mnader sedan. Anledningen till flytten var att hon ville leva med sin svenska kille. Fre flytten till det nya landet var frvntningarna hga p Sverige och framtiden sg ljus ut. Nr hon pratar om Sverige idag ett halvr senare r det inte med samma positiva or18 | Kriss 2010

dalag som hon beskriver det nya landet. Allt verkar s oorganiserat i Sverige, sger hon. Nr jag med hjlp av min pojkvn skte personnummer i juli i r gav de mig frst ett papper p svenska, sedan glmde det ta en kopia p passet, fortstter hon. De skickade in pappren och

litade p att Skatteverket gjort rtt. Man sa att det skulle ta ngra veckor att f personnumret. Nr det gtt fyra veckor och Dorotas SFIkurs strax skulle brja brjade man ana ord. Varfr kom inte personnumret? Vad hade gtt fel? Vi var riktigt oroliga och bestmde oss till slut fr att

ringa till Skatteverket, sger Dorota. Hos Skatteverket blev man vidarekopplad till inskrivningsenheten i Gteborg och fick prata med den handlggare som handlade Dorotas rende. Hon sa att de p skattekontoret i Ume gjort fel och att vi skule g dit och fylla i en kompletterande anskan, sger Dorota. Nr vi frgade hur lng tid det skulle ta sa de att det skulle ta ungefr en vecka. Det gjorde det ocks, men det var nd fr sent fr att Dorota skulle hinna brja p SFI. Skatteverkets miss fick som konsekvens att jag fick sitta hemma och gra ingenting, istllet fr att lra mig svenska och p s stt komma in i det svenska samhllet, sger Dorata uppgivet. Idag r Dorota Wrobel mer tveksam till om hon vill stanna i Sverige i framtiden, men har brjat p SFI och trivs trots allt. Men ngot har frndrats i synen p Sverige.

Fotnot: Dorota Wrbel heter egentligen ngonting annat.

19 | Kriss 2010

Obama och Odysseus

text: Mattias Irving

Devisen sger: Historien r dmd att upprepa sig fr dem som inte lr sig av den. Men vill man lra sig ngot p riktigt ska man se till att gra det sjlv. Dtid blir framtid. Vad som kunde blivit sanningen vid historiens slut smlter samman med berttelser frn tidernas begynnelse. r frgan om talibanerna kom upp s fanns det bara ett svar. - Klart att de r fanatiker, de vgrar ju acceptera vra finfina affrsmodeller! Den senaste tidens hndelser har dock gett oss anledning att ifrgastta hur fanatiska talibanerna ngonsin var, och detta har vi Obama att tacka fr. Den mngfrslagne Obamas pltsliga helomvndning i det pgende kriget i Afghanistan kom som en verraskning fr mnga. Men det hade lnge sttt klart att amerikanernas utsikter att lyckas var mycket sm och att den skna Osama nnu var i tryggt frvar i sina berg. Det var med ett slags lttad bestrtning som talibanerna en tidig morgon kunde se amerikanerna bryta sina lger och bege sig hemt. Som en sista gest av uppskattning infr Talibanernas enastende stridsvilja lmnade de efter sig en majesttisk trhst, trettio famnar hg och sirligt graverad.
20 | Kriss 2010

Talibanerna fll fr krigslisten och drog in hsten i sina bergsboningar under stort jubel. Festen lpte intill sen kvll, men nr krigarna sov ppnade sig buken p trvidundret fr att blotta sin ddliga last. En liten men noga sammansatt grupp av experter sllade sig i hemlighet till Talibanernas skaror. De var real estate-agenter, sociala entreprenrer, dagstidningsdebattrer, porrstjrnor, snabbmatsfrsljare, bloggare, idrottslegendarer och Manpowerrekryterare. Ngra veckor senare lade talibanerna ner vapnen och erknde sina tidigare misstag. Segern var fullstndig. Ocks Gudarna sg med blida gon p vad som hade hnt, ty de hade alla blivit involverade i konflikten. Gudarna r nmligen nyckfulla varelser som grna lgger sig i mnskliga frehavanden, som till exempel i Bhopal. Men fr den mngfrslagne Obama och hans stab blev det en skumpig hemresa som det skulle spinnas mngen sgen kring.

Skmt sido. Parallellen r inte srskilt smickrande, men visst r den talande? Irrfrder m ta mnga former, men dessa bda har mycket gemensamt, bland annat att de kantats av mnskligt lidande och att vilsenheten verkar ha varit den enda trogna fljeslagaren. D som nu samlades hrer frn nr och fjrran fr att strida i ett krig som ytterst initierats av gudarna. Fr visst delar moderna fretag och lobbygrupper mnga karakteristika med den gamla Hellenistiska gudaskaran; de r vermnskliga, oddliga, nyckfulla och tycks ha en egen vilja. Obama och Odysseus r bda fullndade retoriker och skickliga strateger som kom till makten under en turbulent tid. Men lt oss hoppas att det tar kortare tid fr Obama att ta hem sina mn n det gjorde fr Odysseus.

Martin Luther King dagen

Jason hll ett tacktal som fick gon att tras och publiken att st upp och appldera

enom historien har mnga kmpat fr fred och rttvisa. Martin Luther King (1929-1968) har blivit en av de frmsta symbolerna och inspirationskllorna fr denna kamp. Drfr firas varje r Martin Luther Kingdagen den tredje mndagen i januari. Bakom dagen i Sverige str ett 10-tal kyrkor och organisationer, varav KRISS r en och Kings egen kyrka, baptistsamfundet, en annan. Dagen uppmrksam-

mas genom arrangemang i hela landet, bla hade KRISS i Lund en workshop i ickevld. I Stockholm delades Martin Luther King-priset, bestende av 25 000 kr, ut till Jason Diaktit, mer knd som Timbuktu. Jason var mycket stolt ver priset och kommer att sknka pengarna till ett sjukhus i Kongo. Prisutdelningen avslutades med ett fackeltg mot rasism. Ls mer p martinlutherking.se

text: Klas Corbelius illustration: Bengt Ekelund

21 | Kriss 2010

Klimattoppmtetet
text: Marta Gustasson foto: Anna Burenius

et hade varit mrkt i flera timmar. Om vi var drygt halvvgs eller ganska nra Bella center, dr klimatfrhandlingarna hlls var det inte riktigt ngon som visste. Oljefatsbandets rytmer surrade i mitt huvud, min fot hade brjat bekldas med den strsta blsan den ngonsin haft, trots flera lager klder brjade jag frysa i mitt lucialinne och bde rsten och orken brjade tyna bort. Dr, i demonstrationens sista timme, fylldes jag och mnga med mig av ett driv som inte gr att frklara. Vra kroppar skrek att de inte ville fortstta men vi var stlsatta. Det var dagen innan luciadagen som den stora demonstrationen under COP15, klimattoppmtet i Kpenhamn var, och fljdaktigen gick ngra av oss KRISS:are med luciaklder och glitter i hret tillsammans med ett annat litet lussetg. Vi omgavs av ngra vnner frn vr danska systerrrelse, av

prktigt brittiskt kyrkfolk och glada hollndska rttvisekmpar. Vi sg konstiga konstprojekt och roliga clownpoliser. En del freslog klara lsningar p klimatproblematiken medan andra mest ville sga att frgan om klimatet behvde ett svar ett svar som inte lter vnta p sig i all evighet. There is no planet B sade ett plakat frn Greenpeace. Vi mlade en banderoll fr KRISS och WSCF till denna pilgrimsvandring. Det stod Yes, we COULD! - som en parafras p Obamas slagord. Vi kan, okej, men det r ocks upp till bevis. Vi skulle kunna, men det krver en anstrngning. Marschen tog inte slut nr vi ndde sista avsprrningen, nr vi var s nra politikernas samtal som vi fick. Det var, enligt en dansk dagstidning, s att bara lite musik frn de tiotusentals demonstranterna kunde hras in. Vrt hopp stod till att bli siffror i statis-

tiken eller kanske att ha fastnat p ngon bild. Med facit i hand vet vi att klimatavtalet blev av, men att det blev vattnigt. Den enorma uppslutningen p veckans demonstrationer gav kanske inte mycket resultat. Just drfr r det viktigt att tnka att det r nu hoppet brjar. Marschen och pilgrimsfrden inleddes vid hemkomst. Det r nu vi ska demonstrera hur vi kan bygga ett samhlle med hllbarhet och solidaritet. Vi som r kristna studenter har alla mjligheter att lta efterfljelsen leda vrt samhlle rtt. P samma stt som jag under marschen i Kpenhamn drog mig ett skavsr som jag sent kommer att glmma, s kan vi nog rkna med tskilliga uppoffringar. Men jag tror ocks att vi kommer att drivas framt, i krlek och i gott sllskap. Ja, vi kan. Eller snarare; vi skulle kunna.

22 | Kriss 2010

23 | Kriss 2010

Styrelsens val:
Vad motiverar dig i livet?
(lmnar styrelsen fr att bl.a. gna sig t redaktionen)

Vill du sitta i riksstyrelsen? Hr av dig till valberedningen@kriss.se

Erikka

Marta

(mnar styrelsen men fortstter med inTerdependence)

En djup tro p krleken, och den fantastiska bubblande knslan av lycka som uppstr i mtet med mnniskor; i mtet med hud; i mtet med sn; i mtet med skogsdoft och nytvttade handdukar. Att visa att Gud r allas Gud. Sg ngonting om dig sjlv! Jag lskar definitioner fr att de frsker nagla fast ngonting som r helt omjligt att nagla fast. Jag r kristen, feminist, ickevldsanhngare, bisexuell, gift, kollektivboende, trdgrdsingenjr, konstnr, kvinna, andra generationens invandrare, pilgrimsvandrare, poet, krokimodell och kattlskare. Avgr sjlv innebrden.

Vilka frgor tycker du att det r viktigt att KRISS arbetar med?

Att gra saker som r meningsfulla, viktiga, som jag brinner fr och som brinner i mig. Jag r en nrd och ganska ltt att motivera. Allting kan bli spnnande, det krvs bara att jag begriper det lite grann. Globalisering, handel, ekonomi och rttvisa tycker jag sjlv r vldigt viktiga saker att vi tnker p. Ickevld och ansvarstagande r viktigt. Sen tycker jag ocks att det r viktigt och spnnande med ekumenik och ser grna att KRISS r en radikal men respektfull rst inom kyrkans samtal. Jag r en bredkyrklig smygkarismatiker och en pragmatisk extremliberal. Jag har kvar min barnatro men har lrt mig att uttrycka den i akademiska termer. I frga om kyrklighet och tro vill jag vara allvarligt och uppriktigt lekfull. Jag vill hra ndens varma skratt och jag tycker att folk i allmnhet lyssnar fr lite.

Sg ngonting om dig sjlv

Kristoffer

(sitter kvar)

- Det som motiverar mig i livet r krlek, krleken till andra mnniskor och ocks krleken till Gud och den krlek som jag knner att Gud ger mig! Jag blir ocks motiverad av min sambo och min fina hund och mina vnner! KRISS och vra vackra och fantastiska medlemmar motiverar och inspirerar mig ocks! - Jag tycker att det r viktigt att KRISS arbetar med frgor som handlar om solidaritet och fred och rttvisa och att vi r en nagel i gat fr etablisimanget och en kritisk kristen rst! - Jag r en snart examinerad journaliststuderande som bor i Ume med fina Joanna och fina Goya! Jag gillar KRISS, Taiz och Jesus!

Anna

(omval)

Alla fantastiska mten. Med stjrnor i vinternatten, rdjur i skogen och mnniskor omkring mig. Lngt bort och nra. Grna mnniskor som tnker annorlunda, det r d vi tar oss vidare. Det finns mnga omrden dr jag tnker att KRISS rst behvs, t.ex vad det gller att: Rdda jorden frn klimatfrndringar, ifrgastta vrdet av pengar och arbeta fr global rttvisa, ifrgastta snva krleksnormer och st upp fr varje mnniskas hjrtas kthet och att st upp inte bara fr mnniskor utan fr vrdet hos varje levande varelse i Guds skapelse. Men frmst nskar jag att KRISS fr vara plattformen dr vra tankar, vr vilja och vr tro fr vxa t just de hll de r tnkta att vxa! Gud vet bst. Jag pluggar till lkare i Malm men drmmer i hemlighet om att jobba som kyrkovaktmstare. Jag spelar hemskt grna musik, trivs i fjll och skog, r nykterist och tycker bttre om frgor n om svar.

25 | Kriss 2010

PEPPriksstyrelse Tips och info frn KRISS

Befriande teologiskt forum, Lund, 24-25 mars Den 24 mars 1980 mrdades rkebiskop Oscar Romero. Som mnga andra som kmpar mot vld och orttvisa fick han betala med sitt liv. Trettio r efter Romeros dd, den 24 mars 2010, fr vi tillflle att samlas fr att hedra hans minne och att utforska de befrielseteologiska pespektivens relevans idag. Medverkar gr bla KG Hammar, Helle Klein, Ozan Sunar och Tiina Rosenberg. Se den nya, uppdaterade inbjudan p www.kriss.se. OBS: frst till kvarn gller s anml dig snarast. Sk pengar frn Nathan Sderbloms Minnesfond Stiftelsen delar ut stipendier avsedda fr: - Studier vid Ecumenical Institute i Bossey, Schweiz - Forskning och studier inom ekumenikens omrde - Deltagande i internationella ekumeniska seminarier och konferenser Ls mer www.skr.org/nathan och ansk senast 26/2. rsmte 5-7 mars KRISS riksmte 2010 intrffar 5-7 mars i Bjrklinge frsamling utanfr Uppsala, och lokalavdelningen Unitas r vrdar. En nyhet r att det kommer att anordnas en rolig mtesskola som ser till att alla r vl frberedda infr riksmtet. Gammal medlem, ny medlem, blivande medlem? Tillsammans formar vi det KRISS vi vill ha! Motioner (skriftliga frslag) skickas senast den 5/2 till: exp@kriss.se Har du aldrig skrivit en motion? Mejla exp@kriss.se fr att f en guide. Frslag p kandidater till styrelsen skickas snarast till: valberedningen@kriss.se. Anmlan sker till exp@kriss. se. Mer info finns p: www. kriss.se

Har du betalat medlemsavgiften? Om inte, gr grna det genom att betala in 100 kronor antingen till din lokalavdelnings bankkonto eller till riks p pg 13 16 9 eller bankkonto 8381-6, 403 050 Nordic-Baltic winter236-5 (Swedbank). meeting, Oslo, 19-21th of Denna avgift r ett viktigt February std fr att KRISS ska kunna During the meeting, we will fortstta ha verksamhet runt work with the topic War; om i landet och ge sina medrenunciation and reconcili- lemmar mjlighet att delta p ation through workshops, konferenser i Sverige, Norcontextual bible studies and den, Europa, Vrlden. speakers. There will also be a lot of social activities including a cultural evening. Mjlighet till subvention finns, i frsta hand frn din lokalavdelning, i andra hand frn riks, kontakta i s fall exp@kriss.se

KRISS lokalt
GteborgsKRISS Vi har varit igng med fika, samtal, filmtittande & gudstjnstfirande med studentprsterna. Vi startade upp p allvar under hsten & r redan ett tiotal drivande medlemmar. Vi hade ett fredrag av prof. Bo Claesson om kontextuell teologi & r efter det inspirerade att teologiskt & praktiskt frska verka i vr nrmilj. Formerna fr vrt engagemang r fortfarande under uppbyggnad - vlkommen att vara med & skapa det GteborgsKRISS du vill ha! Kontakt: Marta Gustavsson (Ordfrande) marta.gustavsson@kriss.se, 0738210530 Unitas (Uppsala) Vi deltar i mssan i Helga Trefaldighets kyrka, varje onsdag 18.00, drefter program i Prstgrdssalen som startar med fika ca 19.00. Gster och samtalskvllar. Kontakt: Susanna Mixter (Ordfrande) susanna.mixter@kriss.se KRISS i Lund Oj, vilken vr vi har att se fram emot i Lund! Bnekvll p mndagskvllarna med bn & bibellsning utifrn olika traditioner. Fredrag frn KRISS-medlemmar & boksamtal p torsdagskvllarna. Temakvllar med gster, bl.a om retrtt & om kristen aktivism. Workshops i bnepallssnickeri, radbandsknytande, ickevld & mlande. Alla som vill ker p retrtt tillsammans & i sommar ker vi till Taiz! Programmet finns p: krissilund.blogspot.com Ses efter Taizmssorna 18:30 i Domkyrkan, varje torsdag 19.30, p Magasinet. Samt i KRISS i Lunds lokal 20.00 p Mndagsbn. Kontakt: Anna Burenius (Ordfrande) anna.burenius@kriss.se, 0702964466. Facebook: KRISS i Lund StockholmsKRISS Vi har bland annat gnat oss t filmkvllar & ickevldsworkshop i Adolf Fredriks kyrka under hsten. Vrens program r fortfarande ppet, men hr av dig du vill f kontakt med KRISS:are i Stockholm! Kontakt: Mattias Irving (Ordfrande) mattias@irving.se Facebook: KRISS Stockholm Ume Vi har under ret medverkat i Taizkvllarna i lidhems kyrka & det gr vi ven denna termin. Vlkommen! Kontakt: Kristoffer Moldeus, (riksordfrande) kristoffer.moldeus@kriss. se,0767756027

r ni en grupp som trffas d & d & vill ha ett sammanhang som stttar & erbjuder konferenser, resor & aktiviteter? Mejla exp@kriss.se fr att f veta mer om hur man bildar en lokalavdelning.

Grafik utan papper

nga av illustrationerna i detta nummer r skapade av papperslsa flyktingar vilka bidragit med sina konstnrliga erfarenheter och vertygelsen om att politik och grnser gr att ndra och frflytta. Genom ett samarbete mellan dem och konsthgskolan Valand, har ver fyrtio grafiska verk skapats. Dessa sljs nu till frmn fr asylgruppen Lunds arbete med asylskande. Teknikerna varierar frn traditionella etsningar till moderna digitaltryck och motiven r lika blandade som uttrycken. Samtliga bilder har tryckts i en upplaga p trettio exemplar och har gtt igenom en krvande tryckprocess i Valands moderna grafikverkstad. Sm grafiska blad (20 x 30 cm) finns till frsljning fr 300 kr Stora grafiska blad (40 x 50 cm) finns till frsljning fr 500 kr Bestllning av portfljerna kan gras per tel. 0704901334 eller mail: aghardagian@yahoo.se Mer info om asylgruppen Lund hittar du p: http://asylgruppenlund.webs.com/