Professional Documents
Culture Documents
marxism. Han har i grunden ett språkfilosofiskt betraktelsesätt på världen, och ser en spänning
mellan Guds heliga språk och människans vardagsspråk; det senare uppstod under syndafallet. Av
central betydelse för Benjamin blir hur filosofin skulle kunna förklara världen på ett annat sätt än
syndigt då bara vardagsspråket står till buds.
En av hans mest kända texter är Konstverket i reproduktionsåldern från 1936, som behandlar hur
massreproducerade medier såsom fotografiet och filmen ersätter den (enligt honom borgerligt
förknippade) konst vars värde är beroende av sin autentiska aura – konstformer såsom måleriet
och skådespeleriet.
Verk av honom brändes på bokbålen runt om i Nazityskland 1933. Han tvingades gå i landsflykt på
grund av sitt judiska ursprung och tillbringade tid i Paris, vilket bland annat resulterade i det så
kallade Passagearbetet.
Även om omständigheterna kring hans död är oklara förmodas han ha begått självmord efter att
hans sällskap stoppats vid den fransk-spanska gränsen natten mellan den 26 och 27 september
1940. Den 25 september hade Benjamin skrivit ett avskedsbrev till Adorno.[1]
Verk (urval)
Einbahnstraße (1928)
Bild och dialektik: essayer (i urval och översättning av Carl-Henning Wijkmark) (Cavefors ; 1969)
Barndom i Berlin kring 1900 (Berliner Kindheit um 1900) (översättning: Ulf Peter Hallberg)
(Symposion, 1994; nyutgåva Spleen Books, 2017)
"Översättarens uppgift" (översättning: Lars Bjurman). I: Med andra ord (Natur och kultur, 1998), s.
[134]-146
Begreppet konstkritik i den tyska romantiken (översättning: Nils Järvinen) (Opulens förlag, 2017)